Årsredovisning för år Verva, Verket för förvaltningsutveckling

Transkript

1 Årsredovisning för år 2007 Verva, Verket för förvaltningsutveckling

2 1 FÖRORD FÖRVALTNINGSUTVECKLING VERVA ORGANISATION KOMPETENS Personal Kompetensutveckling Kompetensförsörjning Kultur- och värderingsarbete Kompetensstrategi Jämställdhet och mångfald Arbetsmiljö och hälsa POLITIKOMRÅDET EFFEKTIV STATSFÖRVALTNING VERKSAMHETSOMRÅDE STYRNING, LEDNING OCH VERKSAMHETSUTVECKLING Verksamhetsgrenar MÅLUPPFYLLELSE EKONOMI UNDANTAG OCH BEDÖMNINGAR Grunder för redovisade beräkningar KOSTNADER OCH INTÄKTER E-FÖRVALTNING FÖR ÖKAD ENKELHET OCH RÄTTSSÄKERHET ELEKTRONISK FÖRVALTNING E-förvaltningsutveckling i Sverige Automatiserad ärendehantering Elektronisk registerinformation Stimulera erfarenhetsutbyte E-förvaltningsutbildning för nyckelpersoner Användbarhet och tillgänglighet Rättsinformationssystemet Lagrummet E-handel Normerande arbete Föreskrifter Vägledningar Förvaltningsgemensamma specifikationer Arbetet inom EU IT-UPPHANDLING Förstudier och upphandlingar Överprövningar Ramavtalen Användning av ramavtalen Beräknad användning och besparingar EN KOMPETENT FÖRVALTNING STRATEGISK KOMPETENSFÖRSÖRJNING Analyser Stöd till myndigheter Arenor och nätverk Regionalt utvecklingsprojekt för mångfald och antidiskriminering Arbetet inom EU VERVAS UTBILDNINGAR

3 7.2.1 Chef i statsförvaltningen Statstjänstemannarollen Förvaltningskunskap och etik Ekonomi- och styrningsutbildningar EU-utbildningar AVGIFTER UTBYTESTJÄNSTGÖRING OCH CONCOURS Utbytestjänstgöring Concours ÖVRIG ÅTERRAPPORTERING E-LEGITIMATIONER Upphandling av tjänster Färdplan DELTAGANDE I ARBETS- OCH SAMVERKANSGRUPPER Internationellt samarbete Nationellt samarbete VERKSAMHETSUTVECKLING OCH SAMVERKAN MED FORSKARVÄRLDEN FINANSIELL REDOVISNING RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING REDOVISNING MOT ANSLAG TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER ORDLISTA

4 1 Förord E-förvaltningens språngbräda, så brukar jag beskriva Vervas arbete med att ge övriga förvaltningen möjligheter och stöd för att utvecklas med hjälp av IT och ny kompetens. Verva har nu avslutat sitt andra verksamhetsår och jag kan med glädje se tillbaka på ett år fyllt av viktiga insatser och goda resultat. Verva har under 2007 förbättrat förutsättningarna för myndigheterna att kunna bli en e-förvaltning i enlighet med regeringens förvaltningspolitiska målsättningar. Regeringens mål för Vervas verksamhet har uppfyllts och vi har levererat i enlighet med särskilda regeringsuppdrag. En undersökning som Verva nyligen gjort visar att e-förvaltningen rör sig framåt men att denna rörelse endast är i sin början. Mycket arbete återstår och i detta fyller Verva en viktig roll för att skapa möjligheter och ge stöd, inte minst till små och medelstora myndigheter, men också för att skapa samverkan med övrig offentlig förvaltning och näringsliv. Under avsnitt 4.2 måluppfyllelse finns en sammanfattning av året som gått. Sverige har valt samma definition på e-förvaltning som övriga EU, det vill säga användning av it i kombination med organisationsförändringar och ny kompetens hos personalen. Verva är den kraftsamling som behövs för att hålla ihop utvecklingen av it och kompetensfrågor, vilket såväl instruktion, regleringsbrev som de omfattande regeringsuppdrag vi fått visar. Vervas normerande arbete är omfattande och utgör en av grundstenarna för myndigheternas utvecklingsarbete. En annan grundsten är Vervas ramavtalsupphandlingar inom IT-området och vikten av att detta arbete integreras med Vervas övriga utvecklingsarbete. En tredje grundsten är de metoder och stöd som Verva tillhandahåller och som har utarbetats i bred samverkan så att även kommuner och landsting ska kunna använda dem. För att få en harmonisering med europeisk utveckling finns Verva också med i och påverkar EU-samarbetet inom e-förvaltningsfrågor. Under myndighetens tredje verksamhetsår fortsätter satsningarna på erfarenhetsutbyte och samverkan med små, medelstora och stora myndigheter samt med kommuner, landsting och näringsliv. 5

5 Vervas medarbetare har under året arbetat intensivt med myndighetens uppdrag och leveranser. Samtidigt har vi tillsammans utvecklat myndigheten som en väl fungerande arbetsplats, ett arbete som fortsätter under vårt tredje år. Vi ser med spänning fram emot år 2010, då den första etappen av e-förvaltningsutvecklingen ska vara uppnådd. Lena Jönsson Generaldirektör 6

6 2 Förvaltningsutveckling Verva konstaterar att utvecklingen mot en centralisering och koncentration av statliga myndigheter har fortsatt under år 2007 och inget tyder på att denna utveckling skulle avstanna. Ökade krav på effektivisering ligger bakom utvecklingen och den har möjliggjorts tack vare användningen av informations- och kommunikationsteknik. Parallellt med denna utveckling kan man se ökade krav på lokal service till medborgare och företag. För att klara av att möta kraven inom de ekonomiska ramarna utvecklas olika lösningar för att samverka. Exempel på detta är olika former av medborgarkontor, lokala servicecentrum och samlokalisering av statliga, men även kommunala myndigheter. Under året har också lokal samverkan i form av gemensamma lokalkontor etablerats. Företeelsen kan ses på många håll i världen, då också som lokal samverkan mellan offentliga och privata aktörer. I OECD-länderna ökar kraven på att offentlig sektor ska leverera bättre och smartare tjänster till medborgare och företag. Användarna vill ha medborgarorienterade och individuellt utformade tjänster, samtidigt som regeringarna har ett ökat fokus på effektivitet. Dessa krav i kombination med en åldrande befolkning och den ökande globaliseringen har i dagsläget satt de flesta förvaltningar under tydlig press, och pressen förväntas öka. För att möta de interna och externa kraven och samtidigt förnya de offentliga förvaltningarna utnyttjas informations- och kommunikationsteknik. Även om användningen av e-förvaltning som ett redskap för förändring av förvaltningen fortfarande är begränsad, ser man i de flesta OECD-länder att utvecklingen leder till behov av nytänkande i sättet att organisera den offentliga sektorn. De rådande strukturerna ifrågasätts liksom den ofta historiskt betingade fördelningen av arbetet. Man söker nya sätt att tillhandahålla samhällstjänster. En klart framträdande tendens är att medlemskapet i EU har blivit en realitet också inom förvaltningsutvecklingsområdet. De tydligt angivna målen och avstämningstidpunkterna i Lissabonagendan och i2010 avspeglas i utvecklingsplaner såväl i Sverige som inom övriga EU. Målet är ett integrerat informationssamhälle som tillhandahåller högkvalitativa offentliga tjänster och som främjar människors livskvalitet. Under året har medlemsländerna arbetat med att ta fram former för gemensamma projekt inom dessa områden. Under år 2008 kommer det att startas tre pilotprojekt 1 som alla syftar till att hitta lösningar som ska kunna underlätta informationsutbytet på paneuropeisk nivå. Flera EU-direktiv har också tydliga krav på medlemsstaternas förvaltningar, till exempel PSI direktivet 2, INSPIRE och tjänstedirektivet. 1 Ett för EID förvaltning, ett för elektronisk offentlig upphandling och ett för elektroniska dokument. 2 Public Service Information. 7

7 Omvandlingen av den offentliga sektorn handlar mycket om att skapa samverkande system av samhällstjänster, utformade så att de på bästa sätt kan möta användarnas behov. Ett växande antal OECD-länder strävar därför efter ett sätt att leverera nätverksbaserade 3 tjänster för att kunna agera som en enda enhet gentemot medborgarna och företagen. För att uppnå detta behövs både elektroniska och traditionella hjälpmedel för att bättre kunna fördela de egna resurserna och förändra sätten att arbeta. 3 Samverkansbaserade eller sömlösa tjänster är andra begrepp som används 8

8 3 Verva Verva bildades den 1 januari 2006 och ska främja utvecklingsarbetet i statsförvaltningen och användningen av informationsteknik i offentlig förvaltning. Från den 1 januari 2008 har Verva en ny instruktion i vilken uppdraget har fokuserats ytterligare. 3.1 Organisation Verva är ett enrådighetsverk som leds av generaldirektör, Lena Jönsson. Myndigheten har ett råd som består av sex ledamöter: Göran Gräslund generaldirektör för Datainspektionen, Margareta Hammarberg, personaldirektör vid Regeringskansliet, Kjell Jansson generaldirektör för Statistiska centralbyrån (SCB), Peter Larsson vice VD på Sandvik AB, Peter Seipel, professor i rättsinformatik vid Stockholms universitet och Katrin Westling Palm, överdirektör på Skatteverket. Vervas råd har haft tre sammanträden under året. Vervas verksamhet är under generaldirektören organiserad i fem enheter och en informationsstab. Analysenheten följer upp och analyserar nationellt och internationell förvaltningsutveckling, utformar föreskrifter samt samordnar myndighetens internationella arbete och arbetet med omvärldsbevakning. Utvecklingsstödsenheten utvecklar strategier och metoder med mera för en fortsatt utveckling av den elektroniska förvaltningen. Kompetensstödsenheten ansvarar för att utveckla arbetet med statsförvaltningens strategiska kompetensförsörjning samt erbjuda utbildningar eller andra former av stöd. IT-upphandlingsenheten utformar villkor för att ge offentlig förvaltning tillgång till kostnadseffektiv IT både för sin verksamhet och till stöd för verksamhetsutveckling som öppnar för innovationer och teknikneutrala lösningar. Administrativa enheten leder och samordnar Vervas styrning och stöd när det gäller ekonomi, personal, IT, intendentur, intern upphandling, juridik samt dokument- och ärendehantering. Enheten utför också uppgifter av samordnings- eller utredningskaraktär. Informationsstaben ansvarar för Vervas interna och externa kommunikation. Arbetet handlar både om att göra kärnverksamheten begriplig och åtkomlig för mottagarna men också att bidra till effektiva arbetsmetoder. 9

9 3.2 Kompetens Under år 2007 har Verva bedrivit ett omfattande internt verksamhetsutvecklingsarbete i syfte att utveckla myndighetens strategiska kompetensförsörjning. Detta arbete kommer att pågå även nästa år. Därutöver har en rad åtgärder vidtagits för kompetensförsörjningen som bidragit till att säkerställa verksamhetens behov av kompetens och att uppnå verksamhetsmålen Personal Vid slutet av året hade Verva 92 anställda vilket är ett tiotal fler än föregående år. Medeltalet anställda var 90 och antalet årsarbetskrafter var 82. Under året slutade 11 personer varav tre med pension och 22 personer har börjat sin anställning. Personalomsättningen var 12,2 procent vilket är något mindre än 13,4 procent för år Kompetens -29 år År år Män Kvinnor Totalt Kärn Stöd Ledning Summa År 2006 Kärn Stöd Ledning Summa Tabell 1. Fördelning av Vervas kompetens. Jämförelsetal saknas för år Personalen består av medarbetare med specialist- och generalistkompetens inom myndighetens verksamhetsområden. Verva har en hög andel anställda med akademisk utbildning och lång yrkeserfarenhet, vilket avspeglas i åldersstrukturen. Verva har haft svårt att öka andelen yngre medarbetare på grund av den erfarenhet som arbetsuppgifterna ofta kräver. Ett sätt att kompensera för det har varit att ta emot praktikanter. Av fyra praktikanter har två fått tidsbegränsad anställning. Medelåldern har sjunkit marginellt från 49,4 år till 48,9 år, men förväntas sjunka ytterligare de närmaste åren i takt med pensionsavgångar och nyrekryteringar. Andelen män har sjunkit något sedan förra året, från 39,3 till 38,0 procent Kompetensutveckling Kompetensutveckling sker huvudsakligen i det dagliga samarbetet med kollegor, konsulter och andra samarbetspartners. Omvärldsbevakande aktiviteter och erfarenhetsutbyte i nationella och internationella nätverk är också kompetensutvecklande. Verva bedriver merparten av sin verksamhet i projektform vilket i sig har bidragit till kunskapsspridning och utveckling. Likaså har intranätet varit en viktig kanal för att sprida information och kun- 10

10 skap. Ytterligare en form av kompetensutveckling och kompetensöverföring har varit att låna in och låna ut medarbetare mellan myndigheter. Myndigheten har gjort stora satsningar på utbildning i förvaltningskunskap och projektledning. Båda områdena identifierades som viktiga baskunskaper i den genomgripande kompetensanalys som genomfördes på Vervadagarna år Förvaltningsutbildningen genomfördes i tre omgångar som bestod av fyra tillfällen med mellanliggande webbaserade självstudier. Utbildningen utgjorde ett urval av Vervas ordinarie kursutbud med särskilt fokus på frågornas betydelse för vår egen verksamhet. Utöver effekter på individnivå i rollen som statstjänsteman antas utbildningen ha haft effekter på verksamhetsnivå, och bland annat ökat kompetensen inför Sveriges EU-ordförandeskap Sammanlagt har 70 personer genomgått utbildningen. Projektledarutbildningen omfattade tre dagar och sammanlagt har 30 personer genomgått den. Som komplement har drop-in seminarier hållits för att introducera ett tillhörande systemstöd som ska samla all information om projekten. Tack vare detta arbetar Verva nu strukturerat och systematiskt efter en gemensam projektstyrningsmodell. Ytterligare exempel på kompetensutvecklingsinsatser har varit utbytestjänstgöring vid OECD, fördjupad UGL, utbildning i e-förvaltningsjuridik, EU-kompetens och ITIL 4. Några medarbetare fick en anpassad träning i rollen som moderator inför kvalitetsmässan vilket bland annat gav ett positivt gensvar från deltagare på Vervas seminarier. Dessutom finns exempel på livs- och karriärutveckling och annan individuell coachning. Utvecklingssamtal genomförs minst en gång per år med stöd av en checklista. Målsättningen är att alla medarbetare ska ha individuella utvecklingsplaner men någon uppföljning har ännu inte gjorts. Den medarbetarenkät som genomfördes under våren 2007 visade att en stor del av personalen upplever att de har rätt kompetens för sina arbetsuppgifter och får den kompetensutveckling de behöver Kompetensförsörjning De långsiktiga målen för kompetensförsörjningen är att rätt kompetens för Vervas uppdrag är utvecklad och säkerställd samt att Verva har en förtroendefull och ändamålsenlig samverkan som bidrar till att utveckla och effektivisera verksamheten. Med anledning av det pågående utvecklingsarbetet är dessa mål endast delvis uppfyllda. Vervas uppdrag har successivt förändrats sedan bildandet vilket har medfört vissa svårigheter att belysa kompetensbehovet på längre sikt. En utmaning 4 Information Technology Infrastructure Library. 11

11 har också varit att säkra kompetens för uppdrag som kommit med kort varsel. För att klara att driva förändringar inom förvaltningen oavsett inriktning vill Verva långsiktigt öka myndighetens generalistkompetens. Kortsiktiga behov av kompetens samt vissa specialistkompetenser som inte finns i kärnverksamheten har tillförts genom konsulter, inlån från andra myndigheter och tidsbegränsade anställningar. Samverkan med andra myndigheter, kommuner och andra aktörer är en del av Vervas verksamhetsstrategi och har bidragit till att uppnå målen. Den fackliga samverkan på Verva har fortsatt att utvecklas på organisationsoch enhetsnivå. Frågorna hanteras nu så nära de berörda medarbetarna som möjligt, utom i vissa myndighetsövergripande frågor. Arbetsmiljökommittén har integrerats i den centrala samverkansgruppen för att åstadkomma en tydligare koppling till verksamhetens behov och förutsättningar. Verva har tagit fram en IT-strategi som ska ligga till grund för utvecklingen av Vervas tekniska verksamhetsstöd. Målet är att stödet ska vara flexibelt, kostnadseffektivt, digitaliserat och främja gemensamma arbetssätt. Det ska även främja de mobila arbetsformerna och det nätverksorienterade arbetssättet både inom och utanför myndigheten. Information ska inte knytas till enstaka individer utan vara lättillgänglig och enkel att använda. Vervas strategiska kompetensförsörjning har varit ett genomgående tema i det interna verksamhetsutvecklingsarbetet. Arbetet har bedrivits i fyra nära sammanhängande insatser: Vervas organisationskultur, kompetensstrategi, mångfald och arbetsmiljö. Utgångspunkten är att Verva ska vara en attraktiv arbetsplats med gemensam värdegrund och professionella medarbetare Kultur- och värderingsarbete Ett omfattande kultur- och värderingsarbete har genomförts i syfte att skapa en ändamålsenlig organisationskultur som stödjer Vervas uppdrag och vision. Arbetet inleddes med att alla medarbetarna fick möjlighet att beskriva nuläget via en enkät. Resultatet bearbetades sedan gemensamt under två dagar i april då hela personalen fick beskriva ett önskat framtida läge. Arbetet har resulterat i en gemensam värdegrund som anger ramar och förhållningssätt en gemensam bild av hur vi vill uppfattas av vår omvärld. Ett fortsatt arbete med att utveckla verksamhetsstrategin, tydliggöra uppdraget samt utveckla ledarskapet och medarbetarskapet har inletts Kompetensstrategi Vid halvårsskiftet startade ett projekt för att ta fram en kompetensstrategi och kompetensidé som utgick från Vervas vision, strategi och värdegrund. Arbetet baseras på Vervas metoder och modeller för strategisk kompetensförsörjning och ska resultera i 12

12 strategier för kompetensförsörjning och strategiskt viktiga kompetensområden för Verva kompetensanalyser och identifierade utvecklingsbehov på organisations-, grupp- och individnivå en verksamhetsintegrerad process för kompetensplanering mål och aktiviteter för Vervas kompetensförsörjning Jämställdhet och mångfald Ett projekt inom ramen för Vervas strategiska kompetensförsörjning handlar om att hitta former och inriktning för ett strategiskt och verksamhetsintegrerat mångfaldsarbete. Arbetet utgår från en bred syn på begreppet mångfald där också jämställdhet och ålder ingår. Projektet ska resultera i en ökad kunskap om verksamhetsintegrerat mångfaldsarbete en gemensam definition av mångfald på Verva mål och riktlinjer för mångfaldsarbetet med en tydlig koppling till myndighetens mål och verksamhetsplanering. En nulägesbeskrivning har gjorts med stöd av Vervas uppföljningsmodell för mångfaldsarbete. Därefter har en analys påbörjats av vilka behov och motiv som Verva har för sitt mångfaldsarbete ur ett verksamhetsperspektiv. Med analysen som grund ska Verva prioritera utvecklingsinsatser och åtgärder samt formulera mål och ta fram riktlinjer för mångfaldsarbetet. Arbete beräknas vara avslutat under år Därefter kommer mångfaldsarbetet att genomföras och följas upp med den övriga verksamheten. Den strukturlönesatsning som gjordes på kvinnor i förra årets lönerevision har gett resultat. Årets lönekartläggning visade inga osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Verva prioriterar praktikanter från Högre Praktisk Förvaltningsutbildning. Syftet är att bidra till en ökad andel medarbetare med annan etnisk bakgrund i statsförvaltningen Arbetsmiljö och hälsa En tvådagarsutbildning för cheferna i hälsomedvetet ledarskap blev starten för en större satsning på arbetsmiljöfrågorna. Förutom arbetsmiljölagen och chefsansvaret fokuserade utbildningen på förebyggande hälsoarbete för både organisationen och individerna. Därefter erbjöds samtliga anställda ett program för hälsoanalys med syftet att inspirera medarbetarna att ta ansvar för sin egen hälsa och att fånga upp eventuella hälsoproblem. 67 procent av de anställda genomförde hälsoanalysen och resultatet visade viss stresspåverkan med muskelspänningar, höga blodfetter och högt blodtryck. Personer med alarmerande värden har erbjudits olika åtgärdsprogram. 13

13 Som en följd av resultatet har Verva tecknat avtal om sjukvård som innebär att alla anställda snabbt och enkelt kan få tillgång till vård nära arbetsplatsen. Utgångspunkten är att avtalet ska bidra till att minska sjukfrånvaron genom att ohälsa tas omhand i ett tidigt skede. Under våren genomfördes en medarbetarenkät utifrån ett psykosocialt arbetsmiljöperspektiv som till stora delar bekräftade resultatet av kulturenkäten. Den visade att Vervas anställda trivs med sina arbetsuppgifter och arbetskamrater. De har förtroende för sin chef och generaldirektören, men resultatet pekade också på verksamhetsövergripande utvecklingsbehov. Av enkäten framgick att många upplever att arbetsbelastningen är hög och att möjligheterna till stöd och hjälp är begränsade. I 2008 års verksamhetsplanering är avsikten att varje persons arbetstid endast ska planeras till 80 procent. Ett nytt arbetstidsavtal har tecknats som innebär en bättre anpassning till verksamhetens behov och som underlättar för medarbetarna att planera sitt arbete. Avtalet uppfyller kraven i det nya EG-direktivet om arbetstidens förläggning. Trots en hög arbetsbelastning upplever många ändå att de har en bra balans mellan arbete och privatliv. För att förebygga ohälsa subventionerar Verva friskvård och tillhandahåller ergonomistöd, massage, influensavaccin och frukt. Friskvårdssubventionen har nyttjats av 47 procent vilket kan jämföras med 44 procent år Målsättningen att fler ska nyttja friskvårdssubventionen är därmed uppfylld. Sjukfrånvaro (%) Totalt 4,7 4,3 Andel långtidssjukskrivna 73,3 67,8 (60 dagar eller mer) Kvinnor 6,7 6,3 Män 1,4 1,4 Upp till 29 år 1,5 4, år 2,5 3,1 50 år och äldre 7,5 5,4 Tabell 2. Vervas sjukfrånvaro. Jämförelsetal saknas för år Som framgår av tabellen har sjukfrånvaron ökat något från föregående år och är framförallt hög bland kvinnor över 50 år. Målet att sjukfrånvaron inte ska överstiga fyra procent är därmed inte uppfyllt utan kvarstår. Rehabiliteringen bedrivs i nära samverkan med företagshälsovården, enligt Vervas rutiner. Under år 2008 kommer sjukfrånvaron att analyseras närmare och rehabiliteringsprocessen att ses över för att få ner sjuktalet. Vervas lokaler är moderna och centralt belägna. Det ökade antalet anställda har medfört en ombyggnad av lokalerna för att skapa fler arbetsplatser. De flesta har egna arbetsrum men utrymmen finns också för möten. Skyddsronden i oktober bekräftade redan kända problem med ventilationen som successivt har åtgärdats. 14

14 Eftersom delar av personalen är rörlig och arbetar utanför Vervas lokaler är det standard med bärbara datorer och mobiltelefoner med växelanslutning. Datorerna kan fjärranslutas till Vervas nätverk och mobiltelefonerna synkroniserar e-post, kalender och adressbok via mobiltelefoninätet. I Vervas lokaler finns också trådlös anslutning till nätverket, för både medarbetare och besökare. Vervas målsättning att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete är därmed i huvudsak uppfyllt. 15

15 16

16 4 Politikområdet Effektiv statsförvaltning Målet för politikområde Effektiv statsförvaltning är att skapa en effektiv statsförvaltning som i sin helhet kännetecknas av hög produktivitet, god kvalitet och bra service till nytta för beslutsfattare, medborgare och näringsliv. 4.1 Verksamhetsområde Styrning, ledning och verksamhetsutveckling Målet för verksamhetsområde Styrning, ledning och verksamhetsutveckling är att förvaltningspolitiken syftar till att stärka statsförvaltningens förmåga att lösa sina uppgifter på bästa möjliga sätt. Svensk statsförvaltning ska vara rättssäker, effektiv och medborgarorienterad. Viktiga delmål för verksamheten är att utveckla styrning, och då inte minst ekonomisk styrning, samt ledning och organisering av statlig förvaltning. Här ingår också att säkerställa att alla myndigheter systematiskt och kontinuerligt bidrar till förvaltningens verksamhetsutveckling Verksamhetsgrenar Vervas verksamhet är indelad i två verksamhetsgrenar. E-förvaltning för ökad enkelhet och rättssäkerhet avser områden som att följa den elektroniska förvaltningens utveckling, Vervas normerande arbete med att ta fram föreskrifter, vägledningar och förvaltningsgemensamma specifikationer, Vervas stödjande arbete med att ta fram metoder och modeller för automatiserad ärendehantering och elektroniskt registerinformation samt olika former av erfarenhetsutbyte. Verksamheten omfattas också av upphandling av varor och tjänster inom området för informationsteknik och telekommunikation, vilket helt finansieras genom avgifter. Verksamhetsgrenen utgör den största delen av Vervas verksamhet både med hänsyn till kostnader och till antal medarbetare. En kompetent förvaltning avser områden som strategisk kompetensförsörjning i statförvaltningen och utbildningar av generellt intresse för statsförvaltningen. Här ingår också nordisk och europeisk utbytestjänstgöring samt concours. Målen för de enskilda verksamhetsgrenarna återges längre fram i resultatredovisningen under respektive avsnitt. 17

17 4.2 Måluppfyllelse Verva har arbetat för att skapa goda förutsättningar för myndigheterna att implementera e-förvaltning i enlighet med regeringens förvaltningspolitiska målsättningar. Verva har uppfyllt samtliga mål som regeringen ställde upp inför år 2007 för verksamhetsgrenen E-förvaltning för ökad enkelhet och rättssäkerhet. Myndigheten har också levererat i enlighet med regeringens begäran i särskilda uppdrag. Verva biträder regeringen i EU-kommissionens arbete med e-förvaltningsfrågor och återför kontinuerligt information till de berörda departementen och myndigheterna. Verva driver också på den europeiska harmoniseringen genom sitt deltagande i flera expert- och arbetsgrupper. Syftet är att uppnå målet att den svenska e-förvaltningen ska stå sig väl i en internationell jämförelse och vara harmoniserad med den europeiska utvecklingen. Under året har flera insatser genomförts eller påbörjats för att driva på e- förvaltningens utveckling. Verva har utvecklat en vägledning för myndigheternas arbete med att automatisera ärendehanteringen, vilket är ett av regeringens mål inom verksamhetsgrenen. Metoden i vägledningen har också använts i två pilotanalyser. Arbetet med att identifiera ärenden med hög potential för automatisering är påbörjat och utifrån en kartläggning har flera intressanta ärenden identifierats. Målsättningen om en förenklad tillgång till registerinformation har hittills resulterat i en rapport med förslag till åtgärder som regeringen bör vidta inom området. Arbetet med att utveckla nya former för erfarenhetsutbyte och e-förvaltningsutbildningar för nyckelpersoner har inletts under året och kommer successivt att avslutas under nästa år. Verva har genomfört den första underökningen om hur långt myndigheterna har kommit med e-förvaltningen. Resultatet visar att mer än var tredje myndighet av de som tillfrågats ansvarar för registerinformation som lämnas till andra myndigheter, att de elektroniska inköpssystem som myndigheterna har tillgång till inte används i så stor omfattning och att 84 procent av de undersökta ärendevolymerna är automatiserade. Under året har Vervas normerande arbete resulterat i två föreskrifter, en om e-fakturor och en om säkert elektroniskt informationsutbyte. Vidare har Verva lagt grunden för att utveckla förvaltningsgemensamma specifikationer, vilket är en av regeringens målsättningar. Det normerande arbetet är en av grundstenarna för myndigheternas utvecklingsarbete med e-förvaltningen. Vervas IT-upphandling stödjer offentlig förvaltning genom att hålla cirka 140 ramavtal inom 15 ramavtalsområden tillgängliga för anskaffning av ett 18

18 brett sortiment av IT-produkter och tjänster. Tre förstudier och sex upphandlingar har genomförts eller påbörjats under året. Ramavtalen har använts i stor omfattning och omsatte under året cirka 7,3 miljarder kronor, vilket är oförändrat jämfört med år Enligt årets SCB-undersökning 5 anger 85 procent av dem som svarade att de använder Vervas ramavtal och att anskaffningen utgör närmare 69 procent av den totala inköpsvolymen. Majoriteten som utnyttjat Vervas ramavtal anger att de fick lägre priser och att ramavtalen leder till lägre administrationskostnader för IT-anskaffningen. Prissänkningarna genom ramavtal uppskattar kunderna till 6-10 procent. Inom området en kompetent förvaltning har Verva uppfyllt regeringens mål att följa och analysera den strategiska kompetensförsörjningen. Resultatet har sammanställts i en rapport och bedömningen är att utvecklingen är positiv men långsam. Verva har aktivt utvecklat sitt stöd till myndigheternas arbete med strategisk kompetensförsörjning inom fyra områden; demografiutvecklingen, vägledningsmaterial inom HR-området, stöd för systematiskt arbetsmiljöarbete och chefsförsörjning. Vidare har Verva administrerat och informerat om nordisk och europeisk utbytestjänstgöring och concours, där intresset har ökat under året. De särskilda regeringsuppdrag som Verva har med utveckling av den regionala mångfalden har också återrapporteras enligt regeringens begäran. Verva erbjuder utbildningar inom områdena chefsutveckling och statstjänstemannarollen, som består av förvaltningskunskap och etik, ekonomi och styrning samt inom EU-utbildningar. Totalt har personer deltagit i de utbildningar som Verva anordnade under året, vilket är en ökning med 51 procent jämfört med förra året. Den största ökningen har skett inom EUutbildningarna som nära fördubblat antalet deltagare. Det beror dels på ett ökat intresse inför Sveriges ordförandeskap, dels på att utbildningarna omfattar ett helt verksamhetsår. Av deltagarna var 66 procent kvinnor och 34 procent män, vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Verva har uppnått ett brett genomslag med deltagare från alla delar av statsförvaltningen och medarbetare inom regeringskansliets samtliga departement. Regeringens uppsatta mål för verksamhetsgrenen En kompetent förvaltning anses därmed vara väl uppfyllda. 5 SCB. IT-ramavtalsundersökningen 2007, resultatrapport. 19

19 20

20 5 Ekonomi 5.1 Undantag och bedömningar Nedan kommenteras de undantag som Verva gjort från förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Enligt föreskrifterna 6 ska resultatredovisningen omfatta de tre senaste räkenskapsåren men eftersom det är Vervas andra verksamhetsår finns endast jämförelsetal från år 2006 i resultatredovisningen. Verva har ett nytt återrapporteringskrav för de nationella och internationella arbetsgrupper och samverkansgrupper som myndigheten deltar i. Det saknas jämförelsetal från år 2006 eftersom det inte har varit möjligt att ta fram rättvisande uppgifter. Jämförelsetal saknas också för antalet besökare på lagrummet.se då statistikverktyget har förnyats under året och jämförelserna inte skulle bli rättvisande. Från år 2007 har Verva två verksamhetsgrenar, jämfört med tre det första verksamhetsåret. I princip har Statsförvaltningens utveckling tillsammans med IT-upphandling bildat verksamhetsgrenen E-förvaltning för ökad enkelhet och rättssäkerhet. Samtidigt har Kompetensstöd i statsförvaltningen bildat verksamhetsgrenen En kompetent förvaltning. Området strategisk kompetensförsörjning har dock flyttats från den första till den andra verksamhetsgrenen. Det har inte gått att räkna om jämförelsetalen på ett rättvisande sätt med hänsyn till detta. Därför anges de i bilaga 2 och avser i sin helhet den gamla strukturen, något man bör tänka på vid jämförelser. Regeringens återrapporteringskrav innebär på flera områden att Verva ska redogöra för vilka insatser som har genomförts och vilka resultat som har uppnåtts. Inom en del områden har Verva dessutom krav på särskild återrapportering som har lämnats till regeringen under året. Dessa rapporter och resultaten som de visar är oftast en del av de insatser som Verva genomfört under året. Sådana insatser och resultat återupprepas inte i årsredovisningen, för vidare information hänvisas till den enskilda rapporten Grunder för redovisade beräkningar Uppgifterna i resultatredovisningen ska baseras på dokumenterade data och mätmetoder. Vervas beräkningar av användningen av ramavtal inom IT-upphandlingen, uttryckt som försäljning, grundar sig på ramavtalsleverantörernas uppgifter 6 Till kap

21 om försäljningsvolymer till respektive kundgrupp. Uppgifterna lämnas kvartalsvis enligt en given mall senast den femtonde i andra månaden efter kvartalets slut. Omsättningen för år 2007 baseras på försäljningen för det fjärde kvartalet år 2006 samt de tre första kvartalen under år Användningen av ramavtalen uttrycks också som andel av de totala IT-inköpen och grundar sig då på uppgifter från årliga SCB-enkäter och särskilda enkäter som genomförs i samband med förstudierna. Samma underlag används också för att uppskatta besparingarna för stat, kommun och landsting. Deltagaruppgifterna för Vervas anordnade utbildningar kommer från de deltagarförteckningar som upprättas för varje utbildningstillfälle. Utvecklingen av e-förvaltningen baseras på de uppgifter som myndigheterna lämnar i en enkätundersökning som genomförts på senhösten åren 2007 och som kommer att ske även år 2008 och år Kostnader och intäkter Verva ska redovisa kostnader, intäkter, väsentliga prestationer och årsarbetskrafter för båda verksamhetsgrenarna. Verva ska redovisa hur myndighetens resurser har fördelats på regeringsuppdrag och egeninitierade projekt samt hur resurserna har fördelats mellan myndighetens verksamhetsgrenar. IT-upphandlingen ska redovisas separat. Kostnaderna ska redovisas både inklusive och exklusive OH-kostnader. Vervas verksamhet finansieras främst genom anslag och avgifter. Den anslagsfinansierade verksamheten omfattar cirka 53 procent av intäkterna och avgifterna omfattar cirka 44 procent av intäkterna. Resterande 3 procent är bidrag och finansiella intäkter. I tabellen redovisas hur verksamhetens intäkter och kostnader fördelar sig mellan verksamhetsgrenarna. Verksamhetsgren, tkr E-förvaltning för ökad enkelhet och rättssäkerhet En kompetent förvaltning Totalt Varav ITupphandling Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter Övriga intäkter Summa Verksamhetens kostnader Kostnader exklusive OH Kostnader inklusive OH Tabell 3. Verksamhetens intäkter och kostnader per verksamhetsgren. Jämförelsetal för år 2006 redovisas i bilaga 2. För år 2005 saknas jämförelsetal. 22

22 Verksamhetsgrenen E-förvaltning för ökad enkelhet och rättssäkerhet utgör omkring 80 procent av verksamheternas intäkter och kostnader. Den mindre delen, omkring 20 procent utgörs av verksamhetsgrenen En kompetent förvaltning. I regleringsbrevet för år 2007 beräknades IT-upphandlingen ge ett underskott om 5 miljoner kronor. Resultatet för år 2007 blev istället ett överskott om 11,9 miljoner kronor. Det beror främst på att försäljningen på ramavtalen blev betydligt högre än prognostiserat och därmed blir också intäkterna större än beräknat. Samtidigt har kostnaderna blivit lägre än beräknat och det beror bland annat på att förvaltningskostnaderna inom flera områden har blivit lägre än beräknat och på att flera vakanta tjänster har funnits under året. Dessa tjänster kommer successivt att tillsättas under år 2008 (se även IT-upphandling). Verksamhetsgren, tkr Väsentliga Prestationer E-förvaltning för ökad enkelhet och rättssäkerhet Föreskrifter och allmänna råd Förvaltningsgemensamma specifikationer Riktlinjer och vägledningar Metoder och modeller Förvaltningsanalys Samhälls- och rättsinformation Förstudier Upphandlingar Ramavtal Gemensamma upphandlingskrav En kompetent förvaltning Analys och stöd för strategisk kompetensförsörjning Chefsförsörjning Kompetensutveckling inom - chefskap - förvaltningskunskap och etik - ekonomi och styrning - EU-kunskap Utbytestjänstgöring Concours Årsarbetskrafter Kostnader för särskilda regeringsuppdrag Avser uppdrag som givits genom särskilda beslut Kostnader för övriga regeringsuppdrag Säkert elektroniskt informationsutbyte och elektroniska handlingar E-legitimationer E-handel Automatiserad ärendehantering och registerinformation Regional mångfald och antidiskriminering All verksamhet som Verva bedrivit och som utgår från instruktion och regleringsbrev Se ovan under väsentliga prestationer Egeninitierade projekt - - Tabell 4. Begärd information per verksamhetsgren Den verksamhet som beskrivs i avsnittet övrig återrapportering ingår i någon av Vervas verksamhetsgrenar. E- legitimationer ingår i E-förvaltning för ökad enkelhet och rättssäkerhet, medan samverkan med forskarvärlden ingår i verksamhetsgenen En kompetent förvaltning. Arbets- och samverkansgrupperna ingår i båda verksamhetsgrenarna. De särskilda regeringsuppdragen motsvarar cirka 10 procent av kostnaderna och resterande 90 procent är verksamhet som utgår från de uppdrag regeringen gett myndigheten i instruktion eller regleringsbrev. 23

23 84 procent av årsarbetskrafterna används inom verksamhetsgrenen E- förvaltning för ökad enkelhet och rättssäkerhet och 16 procent används inom En kompetent förvaltning. 24

24 6 E-förvaltning för ökad enkelhet och rättssäkerhet Målet för verksamhetsgrenen E-förvaltning för ökad enkelhet och rättssäkerhet är att förvaltningen tillämpar en säker, effektiv och samordnad informationshantering och har automatiserat lämpliga delar av sin ärendehantering. Verva ska: Driva på utvecklingen av elektronisk förvaltning. Denna ska stå sig väl i internationell jämförelse och vara harmonierad med europeisk utveckling. Skapa vägledningar och riktlinjer för myndigheternas arbete med att automatisera ärendehanteringen och förenkla tillgången till registerinformation. Utveckla förvaltningsgemensamma specifikationer som kan ligga till grund för myndigheternas utvecklingsarbete. Främja användningen av ändamålsenliga varor och tjänster inom området informationsteknik genom upphandling till effektiva villkor och låga kostnader. 6.1 Elektronisk förvaltning Verva ska redogöra för sina insatser och resultat såvitt avser utvecklingen av elektronisk förvaltning. Verva ska redovisa sina insatser och lämna en övergripande analys kring utvecklingen av automatiserad ärendehantering och den elektroniska tillgången till registerinformation. Nedan redogörs för Vervas insatser för utveckling av elektronisk förvaltning. Avsnittet inleds med en övergripande beskrivning av den svenska e- förvaltningsutvecklingen E-förvaltningsutveckling i Sverige I en enkätundersökning som genomfördes under november och december 2007 sökte Verva information om hur långt myndigheterna har kommit med att utveckla sin e-förvaltning. 25

25 En rapport 7 har lämnats till regeringen i februari 2008 i enlighet med uppdraget. Den genomförda mätningen omfattar dels en undersökning av cirka 230 myndigheter, dels en ärendeundersökning av ett urval av dessa myndigheter. Bland resultaten kan nämnas följande: Mer än var tredje myndighet ansvarar för registerinformation som regelbundet lämnas ut till andra myndigheter. Hälften av dessa myndigheter har tagit fram standardmeddelanden för utbyte av registerinformation. Knappt var tionde myndighet av de tillfrågade har tillgång till något system för elektronisk anbudshantering. Av dessa omkring 20 myndigheter använder endast en handfull systemen i någon större omfattning, det vill säga för mer än hälften av sina inköp. De övriga använder systemen i mycket liten omfattning eller inte alls. Var femte myndighet har tillgång till system som medger elektroniska avrop. Av cirka 40 myndigheter som har system för elektroniska avrop, använder endast ett tiotal systemen för mer än hälften av sina inköp. Några myndigheter använder inte sina system överhuvudtaget. Ekonomistyrningsverkets (ESV) uppföljning av införandet av e- faktura per den 31 december 2007 berörde 216 myndigheter. Uppföljningen visar att 116 myndigheter har status OK, medan 100 myndigheter har fått status Avvikelse eller Varning enligt verkets kriterier. Ärendeundersökningen omfattade 66 myndigheter som hanterar sammanlagt 357 ärendeslag med en årsvolym på över ärenden, totalt 455 miljoner ärenden per år. Enligt myndigheternas bedömning hanteras redan idag 30 procent av dessa ärendeslagen helt automatiserat, vilket motsvarar 84 procent av den totala årsvolymen. Myndigheterna uppger också att 18 procent av ärendeslagen inte alls är automatiserade, vilket dock omfattar endast en procent av den totala ärendevolymen. Förutsättningar för att automatisera ärenden ingick också i mätningen. Det gäller elektronisk underskrift och legitimering samt behovet av informationsutbyte med andra myndigheter. Resultaten från den första uppföljningen kommer att jämföras med kommande mätningar, som är planerade till hösten 2008 och hösten Den fortsatta uppföljningen kommer att inriktas på myndigheternas tillgång till respektive användning av befintliga automatiserade tjänster. 7 Hur är läget? Vervas rapport 2008:01. 26

26 6.1.2 Automatiserad ärendehantering Verva har fått i uppdrag av regeringen att samordna automatisering av ärendehantering i statsförvaltningen 8. Under året har Verva utvecklat en vägledning som heter Hitta potentialen första steget till enklare ärendeprocesser 9 vars syfte är att stödja myndigheter inför och vid genomförandet av processanalyser. Vägledningen har utarbetats i samverkan med ESV och baseras på den modell som utvecklades i rapporten Effektivisera genom att automatisera ärendehandläggningen 10. Under året har metoden som beskrivs i vägledningen använts i två pilotanalyser genomförda tillsammans med Lantmäteriet och Domstolsverket. Vägledningen har också presenterats på Kvalitetsmässan i Göteborg. Arbetet med att utveckla metodstöd delrapporterades till regeringen den 1 december i enlighet med uppdraget. Efter ovanstående undersökning och vägledning finns förutsättningar att börja ett aktivt arbete med myndigheterna. Verva har under året, parallellt med undersöknings- och vägledningsprojektets genomförande, tagit fram en plan för det fortsatta arbetet. Den innebär följande arbete under det första kvartalet 2008: 1. Utifrån undersökningsresultatet och fastlagda urvalskriterier identifiera ärenden med hög potential för automatisering 2. Genomföra intervjuer med utvalda myndigheter 3. Utifrån intervjuerna stödja myndigheterna och kvalitetssäkra resultatet av myndigheternas arbete att genomföra processanalyser. I detta arbete ska Verva även: a. löpande identifiera rättsliga aspekter som hindrar en högre grad av automatisering b. sammanställa en lista över behov av elektronisk information som identifieras vid processanalyserna men som inte har kunnat tillgodoses 4. I de fall en bedömning av effektiviseringspotentialen inte kommer till stånd rapportera detta till regeringen med förslag till åtgärd. 8 Uppdrag att samordna automatisering av viss ärendehantering m.m. (Fi2007/1399 (delvis) Fi2004/4657)). 9 Vervas vägledning 2007: Vervas rapport 2006:03. 27

27 6.1.3 Elektronisk registerinformation Inom ramen för uppdraget med automatiserad ärendehantering har Verva under året arbetat med och rapporterat ett deluppdrag om att förenkla den offentliga förvaltningens tillgång till viss information ur statliga register och databaser. Vervas arbete har huvudsakligen belyst tre aspekter för effektivare informationsutbyte: dels myndigheternas arbete för effektivare informationsutbyte ansvar och metoder, dels förslag till utvecklingssteg och kostnadsuppskattningar för en katalog över tillgänglig information och dels behovet av författningsändringar. En rapport 11 lämnades till regeringen den 1 december 2007 i enlighet med uppdraget. I denna föreslår Verva att: Regeringen tydliggör att ansvaret för att utveckla standardiserade informationstjänster liksom att ta fram och publicera nödvändiga informations- och begreppsmodeller utgör en del av ansvaret för att föra ett visst register En katalogtjänst över information som finns tillgänglig på standardiserat sätt etableras Verva ges i uppdrag att leda och samordna ett arbete med att utveckla en samordnad process för att ta fram informations- och begreppsmodeller. I rapporten redovisas också behov av författningsförändringar för att öka och förenkla förvaltningens tillgång till uppgifter ur olika statliga register och databaser. Verva anser att det är mycket viktigt att reformera regleringen av elektroniska informationsutbyten i registerlagar och författningar. I rapporten skissas på ett möjligt tillvägagångssätt för en sådan reformering Stimulera erfarenhetsutbyte Som ett led i att driva på utvecklingen av elektronisk förvaltning och utifrån uppdraget att samordna automatisering av ärendehantering i statsförvaltningen, har Verva under år 2007 påbörjat ett arbete som syftar till att skapa förutsättningar för ett bättre och effektivare erfarenhetsflöde mellan de människor som arbetar med utveckling av e-förvaltning. I arbetet har Verva bland annat haft en kontinuerlig dialog och avstämning med Statens Kommuner och Landsting (SKL) med intentionen att möjliggöra samverkansvinster mellan statlig och kommunal förvaltning. 11 Förenklad tillgång för förvaltningen till viss information ur statliga register och databaser, dnr 2007:18. 28

28 Under året har arbetet planerats och initierats. Planen innebär att under år 2008: 1. Genomföra en förstudie som omfattar målgrupps- och behovsanalys och framtagande av konceptbeskrivning 2. Utifrån förstudien ta fram ett ramverk och krav för en elektronisk plattform för erfarenhetsutbyte. Verva utvecklar den elektroniska plattformen. 3. Lansera plattformen i slutet av året E-förvaltningsutbildning för nyckelpersoner För att driva på e-förvaltningens utveckling och automatisk ärendehantering har Verva under året påbörjat utvecklingen av ett program som stödjer myndigheternas arbete att uppfylla regeringens ambitioner för införandet av en elektronisk förvaltning. Programmet vänder sig till nyckelpersoner som är ansvariga för myndighetens verksamhetsutveckling. Under året har arbetet planerats och initierats. Planen innebär att nästa år: 1. Genomföra en målgrupps- och behovsanalys 2. Utifrån resultaten i målgrupps- och behovsanalysen ta fram ett upplägg till utbildningsinsats 3. Genomföra och utvärdera pilotutbildningen Användbarhet och tillgänglighet Användarens behov bör alltid vara en viktig utgångspunkt i myndigheternas arbete med att utveckla e-förvaltningen och e-tjänsterna. Nyttan och effekten av en tjänst uppstår i hög grad när den används. En hög användbarhet och tillgänglighet till offentlig service är viktiga aspekter för att utveckla demokratin, rättsäkerheten och effektiviteten. Vägledningen 24-timmarswebben Under året har Verva i samarbete med myndigheter, kommuner och näringsliv vidareutvecklat vägledningen för 24-timmarswebben, som ger riktlinjer för utveckling av webb och e-tjänster i offentlig sektor. Vidare har Verva aktivt drivit nätverket 24-timmarswebben. En förutsättning för att de existerande e-tjänsterna ska användas är att de uppfattas som lätta att använda. Vägledningen ska ge stöd i arbetet med att använda webben som en kanal för att effektivisera myndigheternas ärenden och processer. Verva publicerar kontinuerligt kompletterande material på verva.se och under året har myndigheten exempelvis publicerat argument för att utveckla användbara och tillgängliga webbplatser. Verva har fortsatt 29

29 gjort regelbundna mätningar 12 över hur väl myndigheternas och kommunernas webbplatser följer standarderna, ett arbete som förbereder inför en framtida gemensam europeisk mätning av offentliga webbplatser. Genom att följa vägledningen kan myndigheterna uppfylla följande krav: E-tjänster som fler vill och kan använda Tillgänglighet för alla, enligt de krav som ställs i EU:s i2010 och Rigadeklarationen 2006 Efterlevnad av gemensamma standarder Spridning av vägledningen Den tredje versionen av vägledningen 24-timmarswebben har under året laddats ner i exemplar och boken har sålts i exemplar. En ny upplaga om 600 exemplar har även tryckts. Vägledningen är också erkänd vilket visas av en undersökning som säger att 9 av 10 webbplatsansvariga på statliga myndigheter känner till den. Vägledningen har också väckt internationell uppmärksamhet och har översatts till engelska. Syftet med översättningen är att bidra till ett europeiskt samarbete och erfarenhetsutbyte inom webbutveckling. Nätverk för vägledningen Vervas nätverk för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling inom användbarhet och tillgänglighet på webbplatser och e-tjänster fortsätter att vara efterfrågat. Nätverket har växt med 26 procent under år 2007 och har cirka medlemmar. Omkring 60 procent av myndigheterna och kommunerna har minst en medlem. Nätverket fungerar som ett komplement till vägledningen 24-timmarswebben. Under året har Verva arrangerat tre nätverksträffar och genomfört cirka 18 riktade föreläsningar för myndigheter, kommuner, allmänhet och högskolor Rättsinformationssystemet Verva ska redovisa hur arbetet fortskrider med rättsinformationssystemet. Verksamheten som avser rättsinformation ska inriktas mot det ansvar som följer av rättsinformationsförordningen (1999:175) Verva är samordningsmyndighet för rättsinformationssystemet. Under året har Verva genomfört ett projekt för att se möjligheter och effekter vid ett införande av ett nytt rättsinformationssystem. Målet under året har varit att genomföra en försöksverksamhet och ett erfarenhetsutbyte tillsammans med