ÅRS REDO 2011 VISNING

Transkript

1 ÅRS REDO 2011 VISNING

2 innehåll årsredovisning 2011 högskolan i skövde REKTOR HAR ORDET...4 STUDENTKÅREN HAR ORDET...6 kortfattat om högskolan i skövde Högskolan i Skövdes historia...8 Kort om Högskolans utbildningar...8 Kort om Högskolans forskning...9 Kort om Högskolans samverkan...9 Kort om Högskolans synlighet...9 UTBILDNING Översyner...12 Lärarutbilning...12 Rekrytering på avancerad nivå...13 Helårsstudenter och helårsprestationer...13 Utbildningsutbud Kvalitetsarbete...15 Examina...16 Vårdutbildning...17 Utbildningsfakta...17 FORSKNING Forskningens inriktning...22 Forskningsstrategi...23 Forskarutbildning och forskningskompetens...23 Forskningsfakta...26 SAMVERKAN Livslångt lärande...30 Entreprenörskap...30 internationalisering Lärarmobilitet...34 Studentmobilitet...34 miljöledningsarbete Högskolans miljöpolicy...38 studentinflytande...42 personal Kompetensförsörjning...46 Kompetensförsörjningsmål...46 Rekrytering...46 Personal med ledningsuppdrag...48 Ytterligare jämställdhets- och mångfaldsarbete...49 Arbetsmiljö...49 ekonomiskt resultat...52

3 rektor har ordet årsredovisning 2011 årsredovisning 2011 rektor har ordet Rektor har ordet Högskolan i Skövde är just nu mitt inne i ett arbete som ska utveckla den akademiska miljön vid lärosätet. Under 2011 har organisationen arbetat fram en utvecklingsplan som gäller under perioden Planen innehåller en vision för Högskolan i Skövde och tydliga strategier för utbildning, forskning, samverkan, internationalisering och marknadsföring. Till dessa tydliga strategier har mätbara mål kopplats. I arbetet med utvecklingsplanen har ett remissförfarande ingått. Medarbetare i olika delar av Högskolans verksamhet har därmed kunnat påverka planens innehåll och följa dess framväxt. Under året har också ett värdegrundsarbete startat på Högskolan. Syftet med arbetet är att skapa gemenskap bland lärosätets medarbetare och göra Högskolan i Skövde väl skickad att möta framtiden. Under 2011 fattade Högskolan beslut om att av kvalitetsskäl avveckla tre utbildningsprogram till lärare. Detta berodde på att lärosätet bara fick en av fyra sökta examensrätter när regeringen sjösatte den nya lärarutbildningen. Högskolans avvecklingsbeslut visade sig vara välgrundat. I budgetpropositionen blev Högskolan i Skövde av med delar av grundutbildningsanslaget som en direkt följd av de uteblivna examensrätterna. Under de närmaste åren avslutas den lärarutbildning Högskolan bedriver enligt den gamla modellen på ett kvalitetssäkrat sätt. En annan viktig händelse under 2011 var att Högskolan fick examensrätt för specialistsjuksköterska med inriktning mot distriktssjuksköterska. Just nu väntar lärosätet på besked om ytterligare en examensrätt för specialistsjuksköterska. Besked väntas under våren 2012 och därefter är vårdutbildningen vid lärosätet fullt utbyggd. Betydelsen av kvalitet i utbildning, forskning och samverkan ökar. Ett tecken på detta är att Högskoleverket under 2011 har genomfört granskningar av fem huvudområden vid Högskolan i Skövde. HSV:s utvärdering sker nu enligt ett nytt system som troligen kräver mer resurser av lärosätena än det äldre granskningssystemet. En milstolpe under 2011 var att Stiftelsen för Kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen) utsåg Högskolan i Skövde till den första KK-miljön i Sverige. Högskolan har därmed ett godkänt kvalitetssystem som utvärderar ansökningar om forskningsbidrag. Kvalitetssystemet ger lärosätets forskare ett utmärkt stöd som förbättrar och utvecklar deras ansökningar om forskningsmedel vilket i sin tur torde leda till att flera ansökningar beviljas. Statusen som KK-miljö för med sig ett tydligt krav på samproduktion med det omgivande samhället. Det ökar forskningens koppling till näringslivet. Sigbritt Karlsson Rektor vid Högskolan i Skövde 4 HÖGSKOLAN I SKÖVDE HÖGSKOLAN I SKÖVDE 5

4 studentkåren har ordet årsredovisning 2011 årsredovisning 2011 studentkåren har ordet studentkåren har ordet Studentkårens nya system med institutionsknutna studentombud har nu varit implementerat i över ett år. I vissa avseenden har kommunikationen blivit tydligare gentemot lärosätet eftersom det nu finns en helhetssyn på varje institution från Studentkårens sida. Tyvärr har vi också i och med detta förlorat lite udd eftersom det inte längre finns en enskild person som arbetar med varje enskilt område, såsom exempelvis utbildningsbevakning. På utbildningsfronten är vi glada över att Högskolan har haft ambitioner som i mångt och mycket återspeglat vår egen. Utbildningskvalitet har satts i huvudfokus och ambition såväl som resultat har legat över de krav som Högskoleverket har satt på lärosätet. Detta är särskilt viktigt med tanke på den tysta högskolereformen som vi i Studentkåren ser som ett allvarligt hot mot högre utbildningskvalitet, folkbildning och akademisk mångfald i Sverige. Vi ser det som vår skyldighet att tillsammans med Högskolan motverka detta angrepp mot högre utbildning i Sverige. Under året har lärosätet tyvärr upplevt en kraftig minskning av utomeuropeiska studenter, vilket är en effekt av regeringens beslut att införa terminsavgifter för denna studentgrupp. Vi i Studentkåren är oroliga för hur det minskade antalet utomeuropeiska studenter kommer att påverka Högskolan i Skövdes utbildningar på avancerad nivå, vilka är väldigt beroende av internationella studenter. Mångfalden på Högskolan och det naturliga utbytet med utomeuropeiska lärosäten påverkas också negativt när antalet utomeuropeiska studenter minskar. Därför känner vi viss oro över hur detta kommer att påverka kvaliteten på utbildningarna generellt. När det gäller Högskolans studiesociala ansvar upplever vi tyvärr vissa brister. Bland annat anser vi att lärosätet satsar för lite på diskrimineringsfrågor samt att introduktionen av nya studenter behöver planeras bättre och i större samråd med Studentkåren. Beslut vi gemensamt har tagit med Högskolan har ändrats av tredje part utan att vi har kunnat närvara, vilket vi har riktat väldigt skarp kritik emot. Det är dock glädjande att Högskolan har tagit till sig av kritiken och lovat bättring. Studentkåren ser positivt på det studiesociala överlag. Det har varit ett lyckat drag att samla all studentadministrativ och studentstödjande verksamhet på ett och samma ställe, något som har lett till synergieffekter. Samarbetet mellan Studentkåren och Forsknings- och utbildningskansliet har gjort det lättare för studenterna att få den hjälp de behöver och vi ser fram mot att vidareutveckla detta till ännu större gagn för studenterna. Vi är glada över att Högskolan har hörsammat vår önskan om att lärosätet ska standardisera rutinerna för disciplinärenden. Vi ser också fram emot ett fortsatt struktureringsarbete när det gäller likriktning av examineringsmetoder. Vi vill understryka att detta arbete är långt ifrån klart och att de skillnader som finns, framför allt mellan institutionerna, måste motarbetas för att kunna erbjuda alla studenter en rättssäker examination. I Studentkårens arbete med att skapa kontakter mellan näringslivet och studenter har vi fått hjälp av Högskolan med praktiska delar. Vi hoppas kunna vidareutveckla detta samarbete för att stärka bandet mellan akademi och näringsliv ytterligare. Vi är övertygade om att såväl Högskolan som Studentkåren tjänar på ett utvecklat samarbete med näringslivet. Högskolan har under året sett över sin interna kommunikation och har upprättat tydligare rutiner, något som har förenklat vårt samarbete med olika instanser inom Högskolan. Den interna kommunikationen är dock ett område som Högskolan bör förbättra ytterligare. Sammanfattningsvis är vi i Studentkåren nöjda med samarbetet med Högskolan och uppskattar den lyhördhet och vilja att ta in studenternas åsikter som vi generellt möts av. Vi vill avslutningsvis ge rektor Sigbritt Karlsson och hela Högskolan en eloge för det krafttag som har tagits för att debattera frågor gällande det som vi uppfattar som en del av den tysta högskolereformen. Studentkåren i Skövde genom Rebecca Åblad Studentombud Institutionen för teknik och samhälle 6 HÖGSKOLAN I SKÖVDE HÖGSKOLAN I SKÖVDE 7

5 kortfattat om högskolan i skövde årsredovisning 2011 årsredovisning 2011 kortfattat om högskolan i skövde kortfattat om högskolan i skövde Kort om Högskolans utbildningar Höstterminen 2011 erbjöd Högskolan i Skövde 40 grundläggande utbildningsprogram, nio magisterprogram och två specialistutbildningar för sjuksköterskor. Det omfattande kvalitetsarbetet inom Högskolans vårdutbildningar har under året gett fortsatt goda resultat. Lärosätet har utvecklat sin sjuksköterskeutbildning ytterligare och nu även fått examensrätt för specialistsjuksköterska med inriktning mot distriktssköterska. År 2011 inleddes med dystra besked för lärarutbildningen vid Högskolan. Lärosätet hade ansökt om fyra examensrätter för den nya lärarutbildningen men bara en - yrkeslärare - beviljades. Yrkeslärarutbildningen har dock utvecklats positivt under året. Förutsättningarna för studenter från länder utanför EU att studera på svenska lärosäten har förändrats. Detta påverkar framförallt Högskolans studentrekrytering till utbildningar på avancerad nivå. Vid årsskiftet 2010/2011 inrättade Högskolan två fakultetsnämnder. Dessa har det övergripande ansvaret för kvalitet inom utbildning och forskning på respektive område. Under året har fakultetsnämnderna lämnat förslag på ett system för lokal utvärdering av utbildningar på grund- och avancerad nivå. Kort om Högskolans forskning Högskolan i Skövde har under året antagit en ny forskningsstrategi som är en del av utvecklingsplanen för Konkret innebär strategin att lärosätet fortsätter profilera sin forskning till ett fåtal områden, etablerar egen forskarutbildning inom dessa områden och söker strategiska allianser med andra lärosäten. Strategin sätter också fokus på att lärosätets forskning ska synliggöras och att forskningsresultat ska komma till nytta i samhället. Under 2011 utsåg KK-stiftelsen Högskolan i Skövde till en så kallad KK-miljö. Detta innebär att Högskolan i högre grad kan planera för olika forskningssatsningar som ligger i linje med Högskolans forskningsstrategi. Den externfinansierade forskningen vid Högskolan i Skövde ökade med cirka 14 procent under De statliga anslagen för forskning låg på ungefär samma nivå som Högskolan har en fortsatt hög produktivitet när det gäller vetenskapliga publikationer. Antalet tidskriftspublikationer har ökat under det gångna året. Eftersom det statliga forskningsanslaget i viss mån baseras på produktionen av vetenskapliga publikationer måste denna produktion utvecklas ytterligare. Sammantaget har forskningen vid Högskolan i Skövde utvecklats mycket positivt under Förutsättningarna för en fortsatt positiv utveckling under kommande år är också mycket goda. Kort om Högskolans samverkan Högskolan har under året samverkat med Gothia Science Park (GSP) för att utveckla forsknings- och innovationsmiljön Portalen. Under året har Högskolan i Skövde också utvecklat sitt samarbete med Industrial Development Center West Sweden AB (IDC). Lärosätet, IDC och GSP har haft gemensamma träffar med ledningarna för flera tillverkningsföretag i regionen. Kopplat till Portalen har Högskolan arbetat med att bygga upp en speciell miljö med permanenta demonstratorer. Dessa demonstratorer har visat sig vara mycket användbara för att visa upp Högskolans forskning för eventuella samarbetspartners och andra intressenter. Under 2011 tillkom en ny demonstrator för att presentera optimering av sophantering. Inom ramen för ett flertal forskningsprojekt har Högskolan ökat antalet samverkansföretag. De mest framstående projekten är fortsättningen på forskningsprogrammet Informationsfusion och projekten kopplade till Vinnovas program gällande Fordonsforskning och Innovation (FFI). Internationell forskningssamverkan innebar att lärosätet fick ytterligare projekt som finansieras av EU. Under 2010 tilldelade regeringen Högskolan i Skövde extra utbildningsplatser för att minska effekten av lågkonjunkturen. Platserna fördelades på ett sätt som kunde stärka det livslånga lärandet. Under 2011 har Högskolan använt platserna för att arrangera utbildningar som är kopplade till det lokala och regionala näringslivet. Kort om Högskolans synlighet Ett målmedvetet arbete har drivits under året för att öka kännedomen om Högskolan i Skövdes utbildningar, forskning och nytta för samhället. Att Högskolan i Skövde lyckas nå fram till människor märks till exempel genom att 22,5 procent fler studenter sökte till höstterminen 2011 jämfört med året innan och att utländska studenter rankar Högskolan på andra plats i Europa för overall learning (International Student barometer 2010). Högskolan i Skövdes verksamhet har synts och hörts i svensk media genom drygt inslag under Utomlands syns medieframgång framförallt i all den forskning som görs vid lärosätet. Ett exempel bland flera är den globala medieuppmärksamheten kring de unika resultaten i hypnosforskningen, inte minst i att nyheten var den sjätte mest lästa artikeln i den vetenskapliga publikationen PLoS ONE. Inom sociala media skapade Högskolan i Skövde bland annat en mobilapplikation för studenters scheman och studentmiljön i staden Skövde, som har laddats ner långt över förväntan. I maj öppnade Högskolan i Skövde en svensk facebooksida som snabbt kom att bli den mest kommenterade sidan av alla lärosätens facebooksidor. Synligheten för rektor som ledare för Högskolan i Skövde har ökat såväl internt som externt. Genom möten, aktiviteter, debattartiklar, sociala media, webb och nyhetsbrev har hon berättat om forskningsresultat, studenters framgångar och samarbeten med partners, samt aktivt deltagit i det offentliga samtalet om Sveriges akademiska kapacitet som höstens budgetproposition inledde. Åtskilliga politiska företrädare, kommuner och näringsliv har besökt Högskolan i Skövde för att diskutera Sveriges akademiska framtid. Högskolan i Skövde antog 2011 en ny logotyp som bygger på lärosätets vapen. Högskolan har också utifrån attitydundersökningar kring värden som förknippas med Högskolan tagit fram har en gemensam grund för lärosätets varumärke som sammanfattas i devisen You create reality. Högskolan i Skövdes historia 1977 Högskolan GRUNDas 1983 Högskolerättigheter från staten 2007 masterrättigheter i INformationsteknologi 2009 masterrättigheter i Systembiologi 2010 FORSKARUTBILDNINGSRÄTTIGHETER INformationsteknologi 8 HÖGSKOLAN I SKÖVDE HÖGSKOLAN I SKÖVDE 9

6 utbildning

7 utbildning årsredovisning 2011 årsredovisning 2011 utbildning Rekrytering på avancerad nivå Studenter från länder utanför EU- eller EES-området måste numera betala en avgift för att studera på svenska lärosäten. Sedan förändringen genomfördes har antalet studenter från tredje land som studerar på Högskolan i Skövde minskat. Nedgången är i linje med hur det ser ut på andra svenska lärosäten och påverkar framförallt Högskolans utbildningar på avancerad nivå. Lärosätet har förändrat sin marknadsföring av magister- och masterprogram för att möta den nya situationen. Helårsstudenter och helårsprestationer 2011 uppgick antalet helårsstudenter vid Högskolan i Skövde (HST) till Detta är en ökning med 38 helårsstudenter i förhållande till Helårsprestationerna (HPR) har under 2011 minskat med 225 till Motsvarande siffra för 2010 var Utbildningsutbud 2011 Våren 2011 startade 2 grundläggande program samt 4 tekniska basutbildningar, varav 2 på distans. Dessutom startade 2 magisterprogram vilka även erbjöds i den internationella masterantagningen. Vårterminen 2011 startade 325 fristående kurstillfällen och 336 programkurstillfällen. Av de fristående kurstillfällena gavs 69 på helfart, 165 på halvfart och 91 på varierande farter mellan 15 procent och 83 procent. 22 gick på kvällstid, eftermiddag/kväll eller veckoslut. 78 gick på distans varav 5 på lärcentra och 73 som IT-stödd distans. Av programkurstillfällena gick 107 på helfart, 200 på halvfart och 29 på varierande farter mellan 5 procent och 75 procent. 1 gick på kvällstid. 89 gick på distans varav 69 på olika lärcentra och 20 som IT-stödd distans. Sommaren 2011 erbjöds 25 kurstillfällen, 3 på procent, 9 på halvfart och 13 på helfart. 11 gavs som IT-stödd distans. Höstterminen 2011 erbjöds 40 grundläggande program (inkl. inriktningar), 2 naturvetenskapliga/tekniska basår varav ett på distans, 9 magisterprogram och 2 specialistprogram för sjuksköterskor. Dessutom erbjöds en entreprenörsutbildning. 7 av magisterprogrammen erbjöds även i den internationella masterantagningen. 9 av de grundläggande programtillfällena gavs på olika lärcentra och ett på distans. Specialistprogrammen gavs på distans. Höstterminen 2011 startade 379 fristående kurstillfällen och 370 programkurstillfällen. 17 av de fristående kurstillfällena ingick i den internationella antagningsomgången. Av de fristående kurstillfällena gavs 47 på helfart, 233 på halvfart och 99 på varierande farter mellan 13 procent och 83 procent. 16 gick på kvällstid eller eftermiddag/kväll. 98 kurstillfällen gick på distans varav 6 på olika lärcentra och 92 som IT-stödd distans. Utbildning Högskolans utbildningar på grund- och avancerad nivå ska ha hög kvalitet och vara väl kända nationellt och internationellt. De ska också svara mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Utbildningarna ska utvecklas i enlighet med Högskolans profil och lärosätet strävar mot att skapa kompletta miljöer med utbildning på alla nivåer. Att Högskolans mest utvecklade område just nu är informationsteknologi skall färga samtliga utbildningar. Inslagen av nätbaserade moment i utbildningarna ska vara många och av god kvalitet. Andelen helt nätbaserade utbildningar ska inte överstiga 30 procent av det totala utbildningsutbudet. Översyner Som ett led i profileringsarbetet görs översyner av utbildningsområden i syfte att med väl genomarbetade underlag kunna fatta beslut om såväl avveckling som fortsatt utveckling mot kompletta miljöer. Översynen av utbildningsområdet teknik genomfördes under våren 2011 och ett antal åtgärder genomförs fortlöpande. En översyn av utbildningsområdet natur påbörjades under hösten 2011 och kommer att leda till åtgärder Under 2012 planeras också en översyn av Högskolans ekonomiutbildningar. Lärarutbildning Året inleddes med negativa besked för lärarutbildningen vid Högskolan i Skövde. Lärosätet hade ansökt om fyra examensrätter för den nya lärarutbildningen men bara en - yrkeslärare - beviljades. Yrkeslärarutbildningen har utvecklats positivt under året. Dimensioneringen har anpassats till efterfrågan och ett 60-tal studenter har antagits. Eftersom utbildningen är ny avsatte Högskolan resurser för marknadsföring av och information om utbildningen. Ett starkt västsvenskt nätverk byggs nu kring valideringsfrågor och forskning på området. Under året tog Högskolans ledning beslutet att inte ansöka om fler examensrätter för lärare. Beslutet berör ett stort antal lärarutbildare och innebär ett omfattande omställningsarbete för ett flertal ämnen vid Högskolan. Av programkurstillfällena gick 64 på helfart, 252 på halvfart och 54 på varierande farter mellan 10 procent och 75 procent. 1 gick på kvällstid. 94 gick på distans varav 72 på olika lärcentra och 22 som IT-stödd distans. HST-fördelning, program respektive fristående kurser Helårsstudenter (HST) Programstudier Fristående studier Total varav i flexibel utbildning HÖGSKOLAN I SKÖVDE HÖGSKOLAN I SKÖVDE 13

8 utbildning årsredovisning 2011 årsredovisning 2011 utbildning HST- fördelning på olika nivåer 2011 Utbildningsområde Förberedande nivå Grundnivå Avancerad nivå Totalt Utlandsstudier Summa Design 61,55 1,75 63,30 63,30 Naturvetenskap 112,60 595,40 174,69 882,69 0,50 883,19 Teknik 1343,33 64, ,88 4, ,88 Summa 112, ,73 239, ,57 4, ,07 Musik 24,22 24,22 24,22 Humaniora 185,20 2,37 187,57 187,57 Juridik 336,50 336,50 336,50 Samhällsvetenskap 891,63 36,17 927,80 6,00 933,80 Summa 1413,33 38, ,87 6, ,87 Medicin 124,20 10,95 135,15 135,15 Vård 271,42 62,95 334,37 334,37 Summa 395,62 73,90 469, ,52 Undervisning 158,39 43,93 202,32 202,32 Total 112, ,84 397, ,80 10, ,30 Kvalitetsarbete Vid styrelsens möte i september 2011 fastställdes en ny kvalitetspolicy. Dokumentet är en utveckling av den tidigare kvalitetspolicyn. De förändringar som gjorts beror dels på att Högskolan har en delvis ny intern organisation, dels på förändrade förutsättningar när det gäller det nationella systemet för kvalitetsutvärdering. Högskolans kvalitetspolicy är utgångspunkten för hur kvalitetsarbete ska bedrivas vid lärosätet. Policyn preciserar bland annat det förhållningssätt som ska tillämpas och de ansvarsroller som är relaterade till Högskolans kvalitetsarbete. Kvalitetspolicyn preciserar även vad som ska utmärka ett gott kvalitetsarbete vid Högskolan. Kvalitetsarbetet ska vara en gemensam angelägenhet för Högskolans personal och studenter. Det ska bedrivas på alla nivåer inom lärosätet. Kvalitetsarbetet ska ses som en lärprocess som leder till en kontinuerlig utveckling av såväl verksamhet som ny kunskap. Det ska karakteriseras av ständig utveckling av värderingar, verktyg och arbetssätt. Kvalitetsarbetet ska inte bedrivas som en projektverksamhet, utan ska vara en ständig och långsiktig process som integreras i det dagliga arbetet. Kvalitetsarbetet blir meningsfullt endast om resultaten redovisas på ett sådant sätt att de egna starka och svaga sidorna kontinuerligt inventeras och analyseras. En sådan kritisk granskning ger goda anvisningar för säkring och utveckling av kvaliteten. Huvudprocessen i Högskolans kvalitetssystem utmärks av att verksamhetsplaner utformas och följs upp. Varje organisatorisk enhet och fakultetsnämnd har utformat ettåriga verksamhetsplaner. Uppföljning av planerna har varit en del i den årliga verksamhetsoch budgetprocessen. Rektor och delar av högskoleledningen har då träffat de organisatoriska enheterna och värderat verksamhetsplanerna utifrån övergripande mål och strategier. Avsikten med dessa möten har varit att forma planerna för att de tillsammans ska utgöra en helhet. Kvalitet i utbildning och forskning Vid årsskiftet 2010/2011 inrättade Högskolan i Skövde två fakultetsnämnder: Fakultetsnämnden för Teknik och Natur (TN-nämnden) och Fakultetsnämnden för Lärande, Hälsa och Samhälle (LHS-nämnden). TN-nämnden har det övergripande ansvaret för kvalitet inom utbildning och forskning på områdena informationsteknologi, ingenjörsvetenskap och naturvetenskap. LHS-nämnden har motsvarande ansvar på områdena samhällsvetenskap, vårdvetenskap och humaniora. Under året har fakultetsnämnderna lämnat förslag på ett system för lokal utvärdering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Förslaget har fastställts av rektor och ska implementeras under Högskolan tillämpar det webbaserade kursutvärderingssystemet EvaSyS. Under året presenterades på rektors uppdrag en översyn över de frågor som ska ställas vid en kursutvärdering. Nya frågor togs i bruk från och med höstterminen Högskolan har inom området informationsteknologi examensrätt på forskarnivå. Styrdokument som utgör ett regelsystem för utbildning på forskarnivå har fastställts av TN-nämnden. 14 HÖGSKOLAN I SKÖVDE HÖGSKOLAN I SKÖVDE 15

9 utbildning årsredovisning 2011 årsredovisning 2011 utbildning Högskolan har under året utsetts till en så kalllad KK-miljö. Ett kvalitetssystem har av det skälet utvecklats för värdering av forskningsansökningar. TN-nämnden använder sig av extern expertis för att säkerställa att ansökningarna håller hög vetenskaplig kvalitet. Högskoleverkets utbildningsgranskningar Högskoleverkets (HSV:s) nya system för kvalitetsutvärdering ställer krav på att Högskolan självständigt och framgångsrikt hanterar verksamhetens förutsättningar och processer, medan HSV granskar utbildningens resultat. Under året har huvudområdena informationssystemutveckling, kognitionsvetenskap, kognitiv neurovetenskap, företagsekonomi och socialpsykologi granskats av HSV. Resultatet av dessa utvärderingar kommer att presenteras under mars I lokala processer har självvärderingar, som underlag för HSV:s granskningar, utformats för respektive granskat huvudområde. Den 25 augusti arrangerade TN-nämnden ett seminarium som behandlade HSV:s nya kvalitetsgranskningssystem. Konferensen riktade sig till de medarbetare som undervisar på grund- eller avancerad nivå inom de huvudområden som kommer att granskas av HSV enligt det nya systemet. Under seminariet presenterades bland annat erfarenheter och rekommendationer från verksamma inom de huvudområden som under våren och sommaren 2011 granskats av HSV. Examina Under 2011 utfärdades examensbevis vid Högskolan i Skövde. Motsvarande siffra för år 2010 var Av de examina som utfärdades 2011 var 322 yrkesexamina. De är en minskning med nästan 20 procent jämfört med 2010 då motsvarande siffra var 401. Vårdutbildning Det omfattande kvalitetsarbetet inom Högskolan i Skövdes vårdutbildningar har under året gett fortsatt goda resultat. Högskolan har utvecklat sjuksköterskeutbildningen ytterligare och 2012 kommer den att vara fullt utbyggd. Under året har Högskolan fått examensrätt för specialistsjuksköterska med inriktning mot distriktssköterska. Den första kullen studenter på denna utbildning antogs höstterminen Under året har ytterligare en ansökan om examensrätt för specialistsjuksköterska lämnats till Högskoleverket, denna gång med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdom. Om Högskolverket beviljar Högskolans ansökan kommer vårdutbildningarna vid lärosätet att stärkas ytterligare. Utbildningsfakta Helårsstudenter per utbildningsområde Utbildningsområde Uttagna examina Design Examenstyp Högskoleexamen Kandidatexamen Magisterexamen med ämnesbredd Magisterexamen med ämnesdjup med inriktning mot teknik Yrkeshögskoleexamen Högskoleingenjörsexamen Sjuksköterskeexamen Barnmorskeexamen Specialistsjuksköterskeexamen Naturvetenskap Teknik Summa Musik Humaniora Juridik Samhällsvetenskap Summa Medicin (M) Vård (V) Summa Undervisning Total Lärarexamen med inriktning mot tidigare år därav med inriktning mot förskola/förskoleklass med inriktning mot senare år med inriktning mot gymnasieskolan senare år samt gymnasieskolan för verksamhet i yrkesämnen i gymnasieskolan övriga inriktningar Totalt Individer Helårsstudenter per utbildningsnivå 2011 Utbildningsområde Förberedande nivå Grundnivå Avancerad nivå Total Humniora, juridik, samhällsvetenskap 1413,33 38, ,87 Design, naturvetenskap, teknik 112, ,28 240, ,87 Musik 24,22 24,22 Medicin, Vård 395,62 73,90 469,52 Undervisning 158,39 43,93 202,32 Summa 112, ,84 397, ,80 % 2,50 88,67 8,83 100,00 % ,05 89,83 8,12 100,00 16 HÖGSKOLAN I SKÖVDE HÖGSKOLAN I SKÖVDE 17

10 utbildning årsredovisning 2011 årsredovisning 2011 utbildning Studenternas köns- och åldersfördelning 2011 (HST) Kvinnor Utbildningsområde Total Total Total Design Humaniora Juridik Samhällsvetenskap Musik Natur Teknik Medicin Vård Män Andel kvinnor (%) Åldersfördelning bland studenterna 2011 Total Undervisning Vård Medicin Teknik Natur Musik Samhällsvetenskap Juridik Humaniora Design 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Studenternas åldersstruktur år år 35- år Undervisning % 90% TOTAL % 70% 60% 50% % % Könsfördelning bland studenterna % Total Undervisning Vård Medicin Teknik Natur Musik Samhällsvetenskap Juridik Humaniora Design Total Undervisning Vård Medicin Teknik Natur Musik Samhällsvetenskap Juridik Humaniora Design Kvinnor Män 10% 0% 1993/94-24 år år 35- år 1994/ / % 10% 20% 30% 40% 50% 0% 60% 10% 70% 20% 80% 30% 90% 40% 100% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 18 HÖGSKOLAN I SKÖVDE HÖGSKOLAN I SKÖVDE 19

11 Forskning

12 forskning årsredovisning 2011 årsredovisning 2011 forskning Forskningsstrategi Högskolans styrelse har antagit en utvecklingsplan för , vilken slår fast att strategin för Högskolans forskning är att: prioritera behovsmotiverad forskning inom avgränsade specialiseringar, med ett tydligt inslag av samproduktion bedriva utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå inom forskningsspecialiseringarna utveckla strategiska allianser med andra lärosäten för att ömsesidigt stärka forskning samverka med det omgivande samhället för att sprida befintlig kunskap, skapa ny kunskap och aktivt bidra till en hållbar samhällsutveckling synliggöra forskning genom regelbunden, aktiv och målgruppsanpassad kommunikation med omvärlden. Högskolan har under ett antal år bedrivit ett tydligt profileringsarbete när det gäller forskningen. Strategin är att identifiera tydligt avgränsade forskningsspecialiseringar vilka inrättas som forskningscentrum av Högskolans styrelse. Ett sådant forskningscentrum kännetecknas bland annat av att det ska ha en kritisk massa av minst 15 handledarkompetenta forskare, 25 forskande lektorer och 25 doktorander. En hög grad av externfinansiering är också ett krav. Målet är att 65 procent av finansieringen utgörs av externa medel. Detta kräver naturligt en hög grad av samproduktion, det vill säga ett nära samarbete i alla faser mellan forskningsprojekten och det omgivande samhället. Högskolan avser att knyta egen forskarutbildning till dessa specialiseringar, samt att utveckla grundutbildningsinriktningar vilka knyter an till forskningsspecialiseringarna. Strategiska allianser med andra lärosäten är viktiga av flera skäl, bland annat för att i samverkan kunna bedriva forskarutbildning inom sådana forskningsspecialiseringar där Högskolan inte ännu nått upp till de kvalitetskrav som gäller för att erhålla sådan rätt. Högskolan strävar även efter att kunna etablera allianser för att kunna attrahera större forskningssatsningar. En väl utvecklad förmåga att samverka med det omgivande samhället är helt avgörande för att kunna attrahera externa forskningsmedel. Högskolan har, av stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling (KK-stiftelsen) blivit utsedd att vara en så kallad KKmiljö. För att utveckla förmågan till samproduktion och säkerställa att forskningsresultat kommer till nytta behöver Högskolan i Skövde ytterligare ett redskap: ett holdingbolag. För att attrahera finansiärer, forskningspartners och forskare måste Högskolan öka synligheten för forskningen och marknadsföra den på ett sådant sätt att den blir lättillgänglig för olika intressenter. En ökande forskningsvolym är nödvändig för att kunna bidra till att skapa en högkvalitativ akademisk miljö. Forskarutbildning och forskningskompetens Under 2011 har 15 av Högskolans forskarstuderande avlagt doktorsexamen. 8 av de nya doktorerna är kvinnor. I tabellen nedan redovisas antalet examina inom utbildning på forskarnivå under perioden Forskning Högskolan har under året fortsatt arbetet med att profilera lärosätets forskning. Högskolans tre inrättade forskningscentrum, Informationsteknologi, Virtuella system och Systembiologi utgör grunden i Högskolans forskningsprofilering. Under 2011 har Högskolan initierat ett arbete med att utveckla verksamhetsplaner för de tre forskningscentrumen. Arbetet sker inom ramen för KK-miljön vid lärosätet. Högskolan ser goda möjligheter att utveckla externfinansieringen för forskningscentrumen. I linje med gällande forskningsstrategi har arbetet med att etablera ytterligare centrum fortsatt under året. Som ett led i arbetet har Högskolan genomfört en kartläggning av de olika forskningsgrupperingar som finns på lärosätet. När det gäller forskningsfinansiering är resurserna på den statliga anslagssidan något begränsade. Högskolan hade under året cirka 38 miljoner kronor i fasta statliga anslag för forskning. Utöver detta attraherade Högskolan 17,2 miljoner kronor från KK-stiftelsen, 8,3 miljoner från Vinnova och 5,6 miljoner från EU. Forskningens inriktning Forskningen vid Högskolan i Skövde är fokuserad mot utveckling och användning av avancerade informationstekniska system och modeller. Inom detta breda område har Högskolan specialiserat sig mot tre strategiskt viktiga forskningsområden där efterfrågan på kunskap är stor. Ett område har huvudfokus på informationsteknologins utveckling och användning. De två övriga har fokus på informationsteknologi som ett verktyg för analys, modellering och simulering. Forskningen utförs inom tre forskningscentrum: Forskningscentrum för informationsteknologi Forskningscentrum för systembiologi Forskningscentrum för virtuella system Högskolan har även forskning inom vissa andra områden med stor relevans för den utbildning som lärosätet bedriver inom till exempel vård- och ekonomiområdet. Högskolans utvecklingsplan anger att ytterligare forskningsspecialiseringar bör utvecklas, exempelvis inom området framtidens företagande och området välbefinnande. Examina på forskarnivå Område & examenskategori Humaniora & samhällsvetenskap Doktorsexamina Licentiatexamina Medicin Doktorsexamina Licentiatexamina Naturvetenskap Doktorsexamina Licentiatexamina Teknik Doktorsexamina Licentiatexamina Total Doktorsexamina varav kvinnor varav män Licentiatexamina HÖGSKOLAN I SKÖVDE HÖGSKOLAN I SKÖVDE 23

13 forskning årsredovisning 2011 årsredovisning 2011 forskning Genomsnittlig utbildningstid för de personer som avlagt doktorsexamina under 2011 var 5,6 år, jämfört med 5,9 år för de som disputerat under För de som erhållit licentiatexamen var den genomsnittliga utbildningstiden 3,9 år. En av de nya licentiaterna har dock haft en mycket låg nedsättning för forskning. Om denna exkluderas blir genomsnittet snarare 2,7 år. Underlaget för att beräkna skillnader gällande genomströmning mellan vetenskapsområden och kön är för litet för att tillförlitliga jämförelser ska kunna göras. Antalet aktiva forskarstuderande, inklusive industridoktorander, uppgick i december 2011 till 59, jämfört med 66 vid motsvarande tid föregående år. Den nedåtgående trenden har pågått sedan 2003 då Högskolan hade 103 forskarstuderande. Denna utveckling vändes tillfälligt under Mot bakgrund av att Högskolan nu har examinationsrätt på forskarnivå inom informationsteknologi och strävar efter egen examinationsrätt inom Systembiologi, bör omfattningen öka till en nivå motsvarande cirka 75 forskarstuderande den närmsta tvåårsperioden. Med planerna på en ny forskarskola inom ITområdet bör även en viss ökning ske under Planen är att 12 nya doktorander ska antas under Andelen kvinnor bland de forskarstuderande vid Högskolan är 2011 fortsatt jämn, med 51 procent kvinnor. Under 2011 har 11 nya forskarstuderande tillkommit. En av dessa var kvinna. Samtliga nya forskarstuderande har målsättningen att avsluta utbildningen med doktorsexamen. Av tabellen nedan framgår att det finns en ojämn könsfördelning inom alla områden. De manliga forskarstudenterna har en medelnedsättning för forskarutbildning med 71 procent medan kvinnorna har 72 procent i medelnedsättning. Kvinnorna har en högre andel anslagsfinansierad forskarutbildning, 37 procent nedsättning jämfört med 19 procent för männen. Ingen av Högskolans forskarstuderande går på utbildningsbidrag. 43 personer har doktorandanställning eller är industridoktorand, (motsvarande siffra var 45, år 2010 och 44, år 2009), med en medelnedsättning för forskarutbildning med 80 procent (27 procent anslagsfinansierad och 53 procent bidragsfinansierad). Motsvarande nedsättning 2010 var 76 procent (30 procent anslag och 46 bidrag). 11 personer har adjunktsanställning, med en medelnedsättning för forskarutbildning med 48 procent (28 procent anslagsfinansierad och 20 procent bidrags- Antal forskarstuderande inom olika vetenskapsområden Område & kategori Humaniora & samhällsvetenskap Totalt, kvinnor Totalt, män Nya forskarstudenter, kvinnor Nya forskarstudenter, män Medicin Totalt, kvinnor Totalt, män Nya forskarstudenter, kvinnor Nya forskarstudenter, män Naturvetenskap Totalt, kvinnor Totalt, män Nya forskarstudenter, kvinnor Nya forskarstudenter, män Teknik Totalt, kvinnor Totalt, män Nya forskarstudenter, kvinnor Nya forskarstudenter, män HÖGSKOLAN I SKÖVDE HÖGSKOLAN I SKÖVDE 25

14 finansierad). Motsvarande siffror för 2010 var 14 personer med 32 procents nedsättning (17 procent anslagsfinansierad och 15 procent bidragsfinansierad). En av de forskarstuderande har gästläraranställning, med en medelnedsättning för forskarutbildning med 30 procent (30 procent anslagsfinansierad och 0 procent bidragsfinansierad). Motsvarande siffror för 2010 var 5 personer med 67 procents nedsättning (19 anslagsfinansierade och 48 bidragsfinansierade). 4 personer hade assistentanställning med en nedsättning för forskning om 74 procent (49 procent anslagsfinansierad och 25 procent bidragsfinansierad). Finansieringsform och omfattning för forskarutbildningen Finansieringsform Medicinskt Humanistisk, samhällsvetenskaplig Naturvetenskapligt Tekniskt Summa Anställning som doktorand 1,2 1,8 5,6 4,6 2,8 2,5 9,3 9,9 18,9 18,8 Annan anställning vid lärosätet 0,7 0,7 0,8 1,4 0,2 0 4,4 3,6 6,1 5,7 Summa 1,9 2,5 6,4 6,0 3,0 2,5 13,7 13,5 25,0 24,5 Varav anslagsmedel 1,1 1,2 4,0 3,2 1,7 1,9 2,8 3,5 9,6 9,8 Varav externa medel 0,8 1,3 2,4 2,8 1,3 0,6 10,9 10,0 15,4 14,7 Vetenskaplig publicering vid Högskolan i Skövde Vetenskapsområde Humaniora-samhällsvetenskap 36 (28%) 32 (28%) 32 (22%) 20 (25%) 42 (25%) Varav tidskrifter varav konferenser varav workshops Medicin 25 (60%) 30 (80%) 27 (89%) 47(100%) 41 (90%) Varav tidskrifter varav konferenser varav workshops Naturvetenskap 15 (27%) 30 (34%) 27 (56%) 44 (43%) 43 (43%) Varav tidskrifter varav konferenser varav workshops Teknik 118 (38%) 104 (22%) 106 (23%) 80 (17%) 93 (16%) Varav tidskrifter varav konferenser varav workshops Beräkningen ovan är baserad på följande antaganden: Högskolan har 43 doktorander (inklusive industridoktorander) med en medelomfattning om 80 procent för forskarutbildning. För denna kategori antas en medellön om kr per månad, 50 procent påslag för LKP och 35 procent påslag för indirekta kostnader. Sammantaget blir detta 43 * 0,8 * * 1,5 * 12 * 1,35 = cirka 18,8 miljoner kr. Högskolan har 11 adjunkter med en medelomfattning om 48 procent for forskarutbildning. För denna kategori antas en månadslön om kr. Slutligen har Högskolan 1 gästlärare med en medelomfattning om 30 procent för forskarutbildning. För denna antas också en månadslön om kr. För de forskarstuderande med assistentanställning antas samma månadslön som adjunkter och gästlärare. Beräkningar har sedan gjorts på motsvarande sätt uppdelat på vetenskapsområde. Noteras kan att andelen av forskarutbildningen som är bidragsfinansierad för första gången på många år minskar (60 procent 2011 jämfört med 62 procent 2010). Forskningsfakta Vetenskaplig publicering I tabellen nedan redovisas antal publikationer som producerats av lärosätets forskare och forskarstuderande under tiden Inom parentes återges andelen av publikationerna där förstaförfattaren är en kvinna. I samverkanspublikationer mellan forskare på olika lärosäten där Högskolans personal inte är första författare redovisas den författare från Högskolan i Skövde som kommer först bland författarna. Tabellen visar att omfattningen av Högskolans totala vetenskapliga produktion varit i stort sett samma Under 2011 har antalet tidskriftspublikationer ökat från till Medicinområdet går som förväntat tillbaka något eftersom vårdutbildningen nu åter i högre grad tar lärarna i anspråk, varvid forskningstiden minskar. Glädjande är att antalet tidskriftspublikationer ökar inom övriga områden. Av tabellen kan även noteras att det finns skillnader mellan andelen kvinnor respektive andelen män som är förstaförfattare inom de olika områdena. 93 procent av Högskolans vetenskapliga produktion är publicerad på engelska i internationella vetenskapliga fora. Totalt 194 (38%) 196 (35%) 192 (37%) 191 (44%) 219 (37%) Inom parentes återges andelen av publikationerna där förstaförfattaren är en kvinna. I samverkanspublikationer mellan forskare på olika lärosäten där Högskolans personal inte är första författare redovisas den författare från Högskolan i Skövde som kommer först bland författarna. 26 HÖGSKOLAN I SKÖVDE HÖGSKOLAN I SKÖVDE 27

15 samverkan

16 samverkan årsredovisning 2011 årsredovisning 2011 samverkan Samverkan Högskolan i Skövde ska spela en huvudroll i utvecklingen av det omgivande samhället genom att vara den naturliga källan till kunskap för företag, offentlig sektor och enskilda individer. Det betyder att: Högskolan i Skövde är en öppen, tillgänglig och flexibel högskola som tillgodoser omvärldens behov av kompetens lärosätet har det förtroende som krävs för att vara den naturliga källan till kunskap Högskolan arbetar systematiskt med att nyttiggöra lärosätets forskningsresultat lärosätet har effektiva innovationssystem som uppmuntrar och stöttar studenter och personal att förverkliga sina idéer och starta egna företag. Uppdraget att samverka med det omgivande samhället och att informera om Högskolans verksamhet är brett och spänner över olika områden. Begreppet samverkan innefattar både den dialog som kontinuerligt förs med olika aktörer i det omgivande samhället och de samverkansprojekt som kan bli resultatet av en sådan dialog. Högskolan finns representerad i en rad styrgrupper, arbetsgrupper, styrelser och andra grupperingar bland företag, myndigheter och andra organisationer ute i samhället. Högskolan arbetar även inom UniLink, ett nätverk för högskolornas samverkansfunktioner. Livslångt lärande Högskolan har en unik möjlighet att bidra till regional utveckling genom såväl reguljära utbildningar som uppdragsutbildningar. I det livslånga lärandet ingår att möta det behov av kompetensutveckling som finns inom näringsliv och offentlig sektor. Vidare ska människor i alla åldrar och skeenden av livet kunna utbilda sig genom livslångt lärande som finns tillgängligt nära där man bor och arbetar. Utbildningarna utvecklas i aktivt samspel med aktörer på arbetsmarknaden. Högskolan i Skövde har under året tillsammans med nationella, regionala och lokala representanter fortsatt att kartlägga behovet av livslångt lärande och utvidga utbudet. Detta har medfört att Högskolan genomfört utbildning inom flera områden kopplat till näringslivet. Under 2011 har över personer från näringslivet genomgått någon av de fristående kurser eller uppdragsutbildningar som Högskolan erbjudit. Högskolan har under perioden startat ett samarbete med Försvarsmakten och dess regementen i Skaraborg för att utveckla det livslånga lärandet för försvarsmaktsanställda. Högskolan har även utbildat utländska akademiker för att underlätta integrationen i det svenska samhället. Entreprenörskap Målet är att Högskolans lärare, studenter och forskare ska arbeta aktivt med att nyttiggöra forskningsresultat, examensarbeten och studentprojekt. Entreprenörskapet ska genomsyra all verksamhet för att nå ut med forskningsresultat och därmed påverka utvecklingen av det omgivande samhället. Högskolan har varit aktiv i att starta upp och stödja Drivhuset Skaraborg. Drivhuset har till uppgift att stimulera Högskolans studenter till ökat entreprenörskap. Under 2011 har arbetet påbörjats med att skapa nya riktlinjer för nyttiggörandet av Högskolans forskning och utbildningsverksamhet. Arbetet beräknas vara slutfört under Vidare har Högskolan under 2011 aktivt arbetat tillsammans med Gothia Innovation och Innovationskontor Väst för att skapa ett tydligt entreprenörs- och innovationssystem för anställd personal. 30 HÖGSKOLAN I SKÖVDE HÖGSKOLAN I SKÖVDE 31

17 internationalisering

18 internationalisering årsredovisning 2011 årsredovisning 2011 internationalisering Internationalisering Högskolans mål för internationalisering, både inom grundutbildning och forskning, är framförallt att garantera kvaliteten i den egna utbildningen. Högskolan uppmuntrar till studentutbyte, lärarutbyte och utveckling av gemensamma internationella utbildningsprogram eller delar av program. Högskolan i Skövde har ett internationaliseringsråd för att öka effektiviteten i Högskolans internationaliseringsarbete. Europeiska utbytesprogram som Sokrates/Erasmus, Nordplus och Linneus-Palme är huvudsakligen de program som Högskolan varit aktiv i under Antalet bilaterala avtal och Erasmusavtal har inte förändrats nämnvärt under perioden. Lärarmobilitet Doktorander, forskare och lärare som kommer från andra länder eller har internationella erfarenheter är en tillgång för Högskolan i Skövde. Deras kompetens och erfarenhet bidrar till att lärosätets utbildningsoch forskningsmiljöer utvecklas och får en högre kvalitet. Därför strävar Högskolan efter ett ökat kunskapsutbyte med lärosätets utländska samarbetspartners, bland annat genom reglerade lärarutbyten. Lärarutbytena på Högskolan i Skövde sker mestadels inom Erasmus-, Nordplus- och Linnaeus-Palmeprogrammen och då i form av korta utbyten som varar en till tre veckor. Andelen personal som har varit i internationellt utbyte under perioden har ökat under Volymerna är dock fortfarande ganska låga. Utresande studenter (antal studenter) Studentkategori Studenter inom utbytesavtal Varav till länder utanför EES 17 9 Studenter som är free movers 0 0 Totalt Det totala antalet inresande studenter har under 2011 minskat kraftigt. Minskningen beror på införandet av studieavgifter för studenter från länder utanför EUoch EES-området. Under 2011 har Högskolan implementerat ett nytt system för att kunna ta ut avgifter av dessa studenter. Ett betalsystem samt ett nytt stipendieprogram är nu infört. Arbetet med införandet av avgiftssystemet har varit krävande och övrigt internationaliseringsarbete vid lärosätet har därför blivit lidande. Kostnaden för införandet av det nya systemet blev kronor och en begränsad dialog med Migrationsverket har funnits i enskilda fall. Högskolans första avgiftsskyldiga studenter startade sina studier vid lärosätet hösten Under perioden har Högskolan tagit in studieavgifter motsvarande cirka kronor. Inresande studenter (antal studenter) Studentmobilitet Under redovisningsperioden har antalet utresande studenter fortsatt att minska. Minskningen beror till stor del på att Högskolan har förändrat sitt utbildningsutbud. Detta medför att de avtal som Högskolan har med utländska partneruniversitet just nu delvis finns inom fel ämnesområden. Ett arbete har nu påbörjats för att se över befintliga avtal och skapa nya för att på sikt uppnå en balans mellan antalet in- och utresande studenter. Studentkategori Studenter inom utbytesavtal Varav från länder utanför EES Studenter som är free movers Avgiftsskyldiga studenter 13 Totalt Högskolan har representanter i det nationella projektet Study Destination Sweden. Bakgrunden till projektet är en enighet om att det finns ett starkt behov av att främja och stärka bilden av Sverige som en attraktiv studienation. Syftet är att marknadsföra Sverige som studiedestination. Projektet har drivits i tre år på initiativ av Svenska Institutet. 34 HÖGSKOLAN I SKÖVDE HÖGSKOLAN I SKÖVDE 35

19 miljöledningsarbete

20 miljöledningsarbete årsredovisning 2011 årsredovisning 2011 miljöledningsarbte Miljöledningsarbete I miljöarbetet arbetar Högskolan i Skövde enligt ett miljöledningssystem bestående av miljöpolicy, mål och handlingsplaner. Miljöpolicyn uttrycker Högskolans vilja att förbättra miljösituationen inom sin egen verksamhet. Målet är att lärosätet genom sitt agerande till exempel genom sitt val av produkter och tjänster långsiktigt ska påverka leverantörer och samarbetspartners i en miljöpositiv riktning. Högskolans miljöpolicy Miljöhänsyn skall vara en integrerad del i all verksamhet. Högskolans miljöpolicy är främst avsedd att betona den hänsyn som alla, såväl anställda som studenter, måste ta i miljöhänseende och därmed skärpa vår medvetenhet om hur vårt agerande ständigt påverkar arbets- och livsmiljön. Syftet är vidare att stimulera till konkreta handlingar som främjar en hållbar utveckling. Följande principer skall vägleda miljöarbetet: Kretsloppsprincipen: vad som utvinns ur naturen skall kunna användas, återanvändas, återvinnas eller slutligt omhändertas med minsta möjliga resursförbrukning och utan att naturen skadas. Närhetsprincipen: beslut om genomförande av åtgärder bör tas så nära de berörda som möjligt. Försiktighetsprincipen: skador skall i första hand förebyggas; riskanalyser skall göras vid behov. Utbytesprincipen: när en från miljösynpunkt bättre produkt finns, skall den ersätta en sämre produkt, när det är ekonomiskt försvarbart. Betalningsansvarsprincipen: den som kan orsaka eller som orsakar skador och olägenheter på miljön skall betala kostnaden för att förebygga eller avhjälpa dem. Miljökonsekvensbeskrivningar skall göras inför beslut om förändrad verksamhet. Högskolans miljöansvar innebär att verksamheten: anpassas till det naturliga kretsloppet genom att återvinning och återanvändning underlättas så långt som möjligt undviker användning och spridning av ämnen som inte ingår i det naturliga kretsloppet så litet som möjligt utnyttjar och så långt som möjligt återvinner eller återanvänder ändliga material- och naturresurser. 38 HÖGSKOLAN I SKÖVDE HÖGSKOLAN I SKÖVDE 39