Högt och lågt I VÄSTRA HAMNEN. Policy. Värdeprogram

Transkript

1 Högt och lågt I VÄSTRA HAMNEN Värdeprogram Policy

2 INLEDNING Mål- och gestaltningsprinciper för Västra Hamnen från 2007 gav en övergripande riktlinje för bebyggelsehöjder i Västra Hamnen. Utbyggnaden har därefter fortsatt och höjder kommit att anpassas till individuella situationer. Den tätare staden har blivit mer aktuell i diskussionen, liksom önskemål om högre byggnaderhöjder i enskilda projekt. Syftet med denna policy är att ge konkreta riktlinjer för bebyggelsehöjder i Västra Hamnen. Den visar var och hur högre byggnaderhöjder kan bli en tillgång, och var lägre byggnader bör byggas. I samrådsunderlag för ÖP 2012 heter det: I Malmö står höga byggnader som solitärer och har ett eget starkt uttryck, de är strategiskt placerade och fungerar som markörer för platser och stadsdelar. Policyn bygger vidare på detta synsätt. World Trade Center. Urbana Villor. Kommendörkaptenen 3. Innehåll Turning Torso. INLEDNING KÄRNVÄRDEN VISION VÄRDEN ATT UTVECKLA STRATEGISKA PROJEKT Ramar för byggnadshöjden Gator med olika karaktär Byggnader med kvaliteter i stadsrummet Infogning i Malmö PROGRAM FÖR STORA VARVSGATAN HÖGT OCH LÅGT I MALMÖ VÄRDEBASERAD STADSUTVECKLING

3 Höga byggnader över 35 meter Tyfonen, Västra Hamnen Hotell Dockplatsen, Västra Hamnen Almvik 1 Låga höga byggnader meter vån i bostadshus 7-8 vån i kontorshus Blekingsborg Möllevången Mellanskalan meter 7-9 vån i bostadshus 6-8 vån i kontorshus Dockan Ribershus Basen meter 5-6 vån i bostadshus 4-5 vån i kontorshus Flagghusen, Västra Hamnen S:t Knuts torg Låga byggnader -14 meter upp till 4 vån i bostadshus -3 vån i kontorshus Västra Kattarp Mjölnaregatan Bo01, Västra Hamnen 3

4 KÄRNVÄRDEN MALMÖ NÅR FRAM TILL HAVET Malmöskalan från slätten till havet Utbygganden av Västra Hamnen har hittills skett i en byggnadsskala i enlighet med den i Malmö Centrum. Staden har därmed nått fram till havet. Bo01 har lägre byggnadshöjd, medan delar av Dockanområdet ligger något högre. Sundspromenaden Mål- och gestaltningsprinciper för Västra Hamnen anger en byggnadshöjd huvudsakligen i 5-6 bostadsvåningar, dvs ca meter, men med variationer. European Village nämns som exempel på god variation. Lärarhögskolan Orkanen Döbelsgatan Stora Varvsgatan Idag - En riktig gata med högt och lågt. Turning Torso 190 m Bo01 13 m Glasbyggnad 40, WTC+40 Hotell+25 Västra Hamnen bashöjd Esplanaden 4

5 VÄRDEN AT T UT VECKLA BAS OCH DISKANT Basen - sammanhållen stad Den jämna och lugna bebyggelsen förankrar Västra Hamnen i Malmös identitet som en liten storstad med historia och kontinuitet. Den utgör ramen, bakgrunden och basen för livet i staden, för mer personliga och individuella uttryck. De allra flesta byggnaderna tillhör basen. Diskanten högt och lågt Diskanten ger variation och spänning kontrasten mot det sammanhållna går åt båda hållen: både mot det lilla och det stora. Diskanten utgör en liten del av alla byggnader i Västra Hamnen Kongress-Konsert-Hotell på Universitetsholmen -verkligt hög byggnad, 85 m. VISION NY SPÄNNING I STADSBILDEN ÅF-huset - basskala Västra Hamnen innehåller en ny spänning i byggnadsskalan. Man möter högre och lägre bebyggelse vid olika gator och i olika kvarter. Västra Hamnen hör samman med Malmö centrum: en tät, blandad stad, en stad med höjden 5-6 bostadsvåningar. En attraktiv helhet av bas och diskant Silhuett, sammanhang och överraskning Malmö skall också i framtiden ha en attraktiv vy från havet, där blicken når in mot den historiska stadskärnan. Höga byggnader bildar referenspunkter och skapar en bild av staden. De skall ses mot den mer sammanhållna byggnadsmassan. Inne i Västra Hamnen möter den lilla skalans byggnader som en överraskning Lokalklimatet avgörs av byggnaderna Fukt och kyla ute vid havet förstärks av långa slagskuggor och vindkrafter. Särskilt de höga byggnadernas utformning och läge påverkar om det är behagligt att vistas i stadsdelen. Klimatet i närmiljön inverkar mycket på trivseln i Västra Hamnen. Täta och låga miljöer är viktiga för lokalklimatet. Gängtappen+53 Gamla Varvsstaden+14 Hotellet Dockan+85 Tyfonen+45 5

6 STRATEGISKA PROJEKT 1. Ramar för byggnadshöjden Västra Hamnens bas m med inslag av lägre byggnader Stora Varvsgatan - inslag av högre byggnader. Malmö C - eventuell koncentration av högre bebyggelse Neptunigatan - inslag av högre byggnader. Västra Varvsgatan - delar av en öppen bebyggelse kan byggas i mellanskalan m 200 m 300 m 400 m 500 m Byggt/planerat Möjligt i framtiden Mellanskala m Låga höga hus m Höga hus m m 80- Basen I Västra Hamnen är byggnadshöjden mellan meter, 5-6 våningar i bostadshus eller 4-5 våningar i kontorshus. Penthouse kan uppföras på delar av byggnaderna. Turning Torso 190 m Basen m + inslag av låga hus upp till 14 m 6

7 Redan nu en klassisk Malmövy: högt och lågt i Västra Hamnen. Variationen inom det enskilda kvarteret och högre byggnader inte långt borta kan ge en livfull blandning. På Gamla Väster finns många exempel på inslag av lägre bebyggelse - det tar in ljus i gaturummet och på gårdarna. Diskanten Längs Stora Varvsgatan och Neptunigatan, gatorna från Malmö C ut mot havet, kan några byggnader byggas som solitärer i en byggnadshöjd av meter, eller våningar i bostadshus. Mellanskalan Mellanskalan kan prövas längs Västra Varvsgatan men bara i öppna bebyggelser som punktbyggnader. Annars undviks mellanskalan i Västra Hamnens bebyggelse. Någon enstaka ytterligare högt byggnad kan dessutom tillkomma under Västra Hamnens utveckling. Höga byggnader skall ha en betonad vertikalitet. Låga byggnader bör finnas i de lokala miljöerna. Det är byggnader 9-14 meter höga, eller 3-4 våningars byggnadshöjd i bostadshus. 7

8 2. Gator med olika karaktär Den större bredden ger möjlighet till kvaliteter som inte ryms på de smalare gatorna. Kontrasten och upplevelserikedomen i miljön ökar när breda och smalare gator tillför olika kvaliteter. Bredare gata betyder inte alltid högre byggnader. De stora gatorna i Västra Hamnen kan vara verkliga öppningar i den täta staden, där ljus, himmel och grönska blir mer närvarande i rummet. De mindre gatorna upplevs då som tätare och intimare och med en annat slags liv längs gatan. Vid huvudgatorna byggs byggnader i huvudsak med höjd av högst 20 meter, alltså 6 våningar i bostadshus eller 5 våningar i kontorshus. Basens höjd m Vid mindre gator överstiger byggnaderhöjden gatubredden. Här är gatan 14 meter bred. Basens höjd m Huvudgatornas breddmått överstiger betydligt byggnadernas höjd, exempel 45 meter bred gata Gängtappen markerar med sin höjd och form en viktig gatukorsning och en central punkt i inne i Västra Hamnen. 8 Gamla väster ger exempel på de täta gatorna inne i stadsdelen, en kontrast till kanalrummet och Slottparken intill.

9 Huvudgator som kontraster till varandra Esplanaden är det stora gröna promenadstråket, en vattendelare genom Västra Hamnen. Den utgör ryggrad för parker och för gatorna in i kvarteren. Esplanaden är ett klassiskt officiellt stråk kantad av en jämn och lugn bebyggelse i basskalan, högst 20 meters höjd eller 6 våningar i bostadsbyggnader. Stora Varvsgatan är en informell huvudgata som kröker sig efter de gamla utfyllnadsgränserna mot havet. Den kantas av hög och låg, gammal och ny bebyggelse och refererar till Västra Hamnens industriepok. Längs Stora Varvsgatan kan ett mindre antal högre solitära byggnader byggas i ca 30 meters byggnadshöjd, i övrigt byggnader i basskalan. Västra Varvsgatan är en gränsgata mot havsrummet vid Ribersborg. Byggnaderna utgör stadens front mot havet. Idag finns här början på en öppen bebyggelsestruktur, punkthus i mellanskalan meter. Nya tillägg i bebyggelsen kan utgöras av öppen bebyggelse, i mellanskalans meter, eller en lägre sluten bebyggelse, högst 20 meter hög m 200 m 300 m 400 m 500 m Neptunigatan avgränsar Västra Hamnen mot söder och förbinder Malmö C med havet. Närmast Malmö C kommer det att finnas flera högre byggnader. Längre västerut byggs byggnader i basskalan, med möjlighet till uppstickare i den lägre höga byggnaderskalan, ca 30 m eller 10 våningar för bostadsbyggnader. Stora Varvsgatan - ojämnt, vertikalt, rörligt Esplanaden - jämnt, horisontalt, stillsamt 9

10 3. Byggnader med kvaliteter i stadsrummet Höga byggander ska byggas så att slagskuggornas negativa konsekvenser begränsas och för maximala solvärden på marken och i byggnader omkring. Solstudier skall göras i detaljplaner för nya byggander. En öppen kvartersstruktur har bättre förutsättningar att hantera slagskuggor från höga byggnader. Korta kvarterslängder ger mer varierat och spännande ljusinfall i gaturummet. Placering av höga byggnader vid kvarterens norrsida ger bättre ljusförhållande mot gården, men sämre mot gatan. WTC, 40 meter högt på Stora Varvsgatans sydsida ger en slagskugga över gatan och motstående fasad kl 12 i mars månad. Korta, vertikala bebyggelsevolymer ger mindre slagskugga, liksom nord-sydligt placerade. Höga byggnader utformas så att vindkrafterna på marken begränsas. Omsorgsfull placering och genom byggnadens form med in- och utkragningar är några medel. Den höga volymen kan också utgå från en lägre byggnad som ansluter till gatunivån. För alla höga byggnader bör krav på vindstudier ställas i detaljplaneskedet. Kongress, Konsert och Hotell kommer att med en hög byggnad markera Malmö C. I Västra Hamnen blir det en orienteringspunkt mot Centrum. 4. Infogning i Malmö På långt håll från Malmö syns Turning Torso. Hotellet som skall byggas i Dockan syns över ett stort närområde, liksom Kongress och Konsert hotellet. Västra Hamnen kommer att ses mot Malmö C och Nyhamnen där fler höga byggnader kan komma att byggas i framtiden. Västra Hamnen skall ge ett positivt bidrag till Malmös silhuett med ett begränsat antal solitära höga byggnader som syns på långt håll i kontrast mot den övriga staden. Vy mot Inre Hamnen från Västra Hamnen - centrums historiska bebyggelse ger silhuetten. 10

11 PROGRAM FÖR STORA VARVSGATAN Stora Varvsgatan är en huvudgata som kröker sig efter de gamla utfyllnadsgränserna mot havet. Den kantas av hög och låg, gammal och ny bebyggelse och refererar till Västra Hamnens industriepok. Kärnvärden En händelserik gata med många spår från industritiden, med högt och lågt som slingrar sig från öster till väster genom Västra Hamnen. Vision En kontrastrik, informell och rustik stadsgata. Värden att utveckla Variationen i höjd, genom utkragningar och i annorlunda och informell gatuutformning. Basskala som binder samman högt och lågt. En rustik arkitektur med livförskjutningar och djup. Markerad bottenvåning. Kvarter Främst korta kvarterslängder, upp till 50 meter, på gatans sydsida för att släppa in ljus i gaturummet. Mindre livförskjutningar, under 30 cm kan tilllämpas i sammanhängande kvarterslängder. Arkitektur Rustik och detaljerad arkitektur som refererar till industriepoken: tegelarkitekturen vandrar västerut. Delar av fasaderna kan vara utskjutande, +1 meter i vån 1 och 2, mer på övre våningsplan. Markerad och profilerad bottenvåning förberedd för lokaler och med krav på lokaler i kvartershörn. Gatuutformning Ett projekt för gatans utformning bör genomföras. Strategier Byggnadshöjd Längs Stora Varvsgatan kan ett mindre antal högre solitära byggnader byggas i ca 30 meters byggnadshöjd, främst orienterade nord-syd. Byggnadshöjden i övrigt bör vara varierad, men högst 20 meter. Höga byggnader skall ha en kraftig vertikal accent mot gatan. Stora Varvsgatan - utkragande volymer, livförskjutningar och uppstickare. Gängtappen är den höga byggnaden längs gatan, en markör från industriepoken. 11

12 HÖGT OCH LÅGT I MALMÖ Den sammanhängande staden Malmös centrala delar kännetecknas av en sammanhållen byggnadsmassa i måttlig höjd ca meter. Det är ofta vanliga byggnader med kvaliteter i material och detaljer, men som annars inte utmärker sig bland mängden av övriga byggnader. De bildar en bakgrund för livet på gatorna, en ram där annat än bebyggelsen framträder. De ger en kvalitet av sammanfogning och sammanhang i staden. I denna bebyggelse ligger märkesbyggnader i samma höjd som omgivningen. De utmärker sig genom sin arkitektur och sitt läge, som t ex Malmöoperan eller Konsthallen. Ur byggnadsmassan sticker ett litet antal höga byggnader upp De höga byggnaderna är orienterande i staden och referenspunkter i stadsmiljön. De är kontrast som ger skärpa åt den mer vanliga bebyggelsen. Silhuett och stadsbild Den jämna byggnadsmassan gav fram till 1900-talets mitt Malmö den klassiska europeiska stadens silhuett där kyrktorn och spiror dominerade vyn över staden. De höga byggnader som därefter byggts står som enskilda tillägg till den gamla stadens skala. I och med Turning Torso kunde en enskild byggnad just genom sin unika höjd, läge och form bli en symbol för hela stadens omvandling. De höga byggnaderen talar ett språk av starka konkurrerande uttryck. Många höga byggnader tar därför ut varandra och inget av dem framträder ur mängden. Byggda nära varandra bildar de sett på avstånd en enda, dominerande gestalt. I stora delar av Innerstan är bebyggelsen 14 meter hög, i nyare delar upp mot 16 meter, här på Möllevången. Döbelnsgatan i Rörsjöstaden, en jämn byggnadshöjd på ca 16 meter. Kluster vid Malmö C? Programförslaget för Karlsgatan ger möjlighet att studera flera höga byggander. 12

13 Solitärer och kluster Malmös höga byggnader i centrala lägen är solitära byggnader med stort avstånd till varandra. Många av de höga byggnaderna ligger i havsnära lägen eller mot stadens utkant. I stort sett bidrar de på ett positivt sätt till stadsbilden. Innanför kanalerna finns inga höga byggnader och i Malmös centrala delar finns ännu inga kluster av höga byggnader. Kring Malmö C pågår utvecklingsarbeten där också högre byggnader ingår, kring KKH och norr om centralstationen. Här kommer flera höga byggnader att byggas som påverkar stadssil huetten. Höga byggnader nära varandra planeras också intill Citytunnelns andra stationer, Triangeln och Hyllie. En bit ut från centrum finns redan grupper av höga byggander, som t ex i Almvik och Söderkulla. och gårdar. Byggnadens form, in- och utkragningar, kan också minska vindarna på marken. Gestaltningen av höga byggnader utgör därför en särskild arkitektonisk utmaning. Gaturummet Byggnadshöjden påverkar upplevelsen av gaturummet. Höga byggnader kan ge dramatik och kontrast åt upplevelsen. Men överskådlighet över miljön och greppbarhet i skala kan också försvinna. Med byggnadshöjd över 20 meter, från 7 våningar i bostadshus, förloras kontakten med takfoten och byggnadens höjdavslutning sett från gatan. Gaturummet blir mer anonymt och oöver skådligt. Avslutas den höga byggnaden i en lågdel mot gatan får man en nära skala i gaturummet, men samtidigt försvinner dramatiken i mötet med den höga byggnaden. Klimat: skugga och vind I den slutna kvartersstaden ger höga byggnader slagskuggor över gator och gårdar. Det kan ofta ge kalla ogästvänliga miljöer större delen av året. Att bo intill ett högt hus innebär också mindre ljus i lägenheten och i utomhusmiljön. I centrum och i hamnen ligger de höga byggnaderna på ca meters höjd i den slutna kvartersstaden. I en öppen kvartersstad eller stad med lamell- och punkthusbebyggelse kan man lättare hantera skuggor och ljusinfall genom byggnaders placering i förhållande till varandra. Samtidigt försvagas stadsrum och offentlighet i de öppna stadsplanerna. Exempel finns i mer storskaliga bostadsområden i delar av Lorensborg, Söderkulla och Almvik. Kring höga byggnader uppstår också vanligtvis besvärliga vindförhållanden. De kan hanteras med hjälp av lägre byggnadsvolymer som får möta gator I kv Korpen nära Triangeln möter låga byggnadsdelar gatan - det ger bättre vindförhållanden och intimare gaturum. Solitär i Västra Hamnen: Gängtappen. Malmöoperan- starkt eget uttryck, men i stort sett i stadens vanliga byggnadshöjd. Byggnader behöver inte vara höga för att fungera som accenter. 13

14 Domineras av låg bebyggelse Större inslag av hög bebyggelse och byggnader i mellanskalan Före 1960 På 30-talet började Malmös allra första högbyggnader att byggas. De var knappt 40 meter höga. Högbyggnader byggda fram till kring 1960 var mellan 35 och 55 meter höga. De låg oftast i havsnära läge. Kolgabyggnaden i hamnen är ett exempel. Gängtappen Kolgahuset Efter 1960 Från ca 1960 fick staden höga byggnader i andra lägen i den slutna kvartersstaden som markörer av centrumlägen, platser eller stora gatustråk. Från denna tid byggs också höga byggnader i en yttre krans i de mer storskaliga bostadsområdena i söder både som vertikala punktbyggnader och som skivbyggnader Motetten med långa höga fasader Hilton Mellanskalan Från mitten av 1950-talet tillkommer en mellanskala i bebyggelsen runtom i staden, meter. Mellanskalan förekommer främst i skivbyggnadsbebyggelse och har ingen vertikal accent. I mer storskaliga bostadsområden är det en vanlig skala. 14 Västra Varvsgatan Bennets väg

15 VÄRDEBASERAD STADSUT VECKLING Med hjälp av modellen för värdebaserad stadsutveckling görs kontinuerlig återkoppling till kärnan och visionen genom hela processen. Modellen är framtagen i samarbete mellan stadsbyggnadskontoret i Malmö och White arkitekter AB. STRATEGIER VÄRDEMATRIS STRATEGISKA PROJEKT VÄRDEN VISION KÄRNA Kärna Kärnan beskriver områdets nuläge och problemformuleringen för den fortsatta utvecklingen. Detta är grunden för visionen så att den inte blir ett utanpåverk. Kärnan förankrar projektet på platserna. Värden I ringen utanför visionen återfinns de vägledande värdena för visionsarbetet. De är planprogrammets huvudprioriteringar och ska vara drivande för både riktningen och intentionerna i arbetet mot visionen. Värdena är knutna till den fysiska strukturens tre byggstenar; stråken, platserna och bebyggelsen. Strukturens huvuddrag sammanfattas i en värdeplan. Vision Ringen runt kärnan beskriver vision en för planområdet. Visionen måste vara engagerande för att kunna ena många krafter och intressen att arbeta i samma riktning. Strategier Nästa ring i modellen är de strategier som läggs fast i planprogrammet för att skapa de kvaliteter och karaktärer som är beskrivna i visionen och värdena. Strategierna är arbetsredskap som hjälper till att prioritera i den fortsatta planeringen och utvecklingen av den byggda miljön. Strategiska projekt och verktyg Den yttersta ringen innehåller strategiska projekt och verktyg för planering, kvalitet och design. De strategiska projekten kräver extra fokus och är avgörande för att visionen uppnås. Verktygen är de dokument som behövs för planeringsprocessen t ex detaljplaner, lokaliseringsstudier och kvalitetsprogram. 15

16 Kontaktperson: Malmö stad, Stadsbyggnadskontoret 2011, november Layout: Stina Andersson