BILAGA TILL GRODDEN NR Special. Den som inte ser bakåt när han går framåt måste se upp TAGE DANIELSSON

Transkript

1 HISTORIA BILAGA TILL GRODDEN NR Special Den som inte ser bakåt när han går framåt måste se upp TAGE DANIELSSON

2 1905 Svenska Landtmännens Riksförbund grundades. Sju centralföreningar ingick vid starten Centralföreningen i Gävle startade Lantmännens Redskapsaktiebolag för tillverkning av lantbruksmaskiner Startades Svenska Landtmännens Rederiaktiebolag med fem ångare och en seglare för att ombesörja frakter och framför allt importer Huvudkontoret flyttas till Stockholm. Aktiebolaget Svenska Landtmännens Bank bildas. Svenska Lantmännen Kvarnförening grundas Rederibolagets bygge av fartyget Arator hos Kockums vållar ekonomiska problem både hos SLR och banken Kärvt ekonomiskt läge. Redskapsbolaget, rederiaktiebolaget och bankverksamheten likviderades. Riksförbundet rekonstruerades efter att verksamheten legat nere fem månader Riksförbundet får nya stadgar och ombildas till en förening utan personligt ansvar. Motsvarande förändring i Centralföreningarna. Lantmännen ett livsmedelsföretag med basen i svenskt lantbruk L antmännen har över tid utvecklats från lokala lantmannaföreningar, via regionala föreningar till den koncern inom jordbruk, maskin, energi och livsmedel som vi är i dag. Industriverksamheten har byggts upp under många år, och en stor del av omsättningen kommer från marknader utanför Sverige. I dag kan Lantmännens ägare skörda frukterna av många framåtsyftande investeringar. Lantmännen är ett företag som utvecklats från ett renodlat lantbruksföretag till ett modernt livsmedelsföretag med basen i det svenska lantbruket. Det handlar om att man som enskild lantbrukare har styrkan av en väl fungerande lantbruksverksamhet och att man som medlem äger en industriverksamhet. För konsumenten som köper Kungsörnens pasta eller AXAs havregryn är lantbrukaren en garant för att Lantmännen som företag arbetar på ett ansvarsfullt sätt. Eftersom Lantmännen ägs av svenska bönder som konsumenten har ett stort I tio år har medlemmarna kunnat följa det som händer i Lantmännen genom tidningen Grodden. I oktober 2001 fick Lantmännens dåvarande medlemmar en ny tidning i sin hand Grodden. I och med fusionen uppstod ett behov av en gemensam källa för information. I Skånska Lantmännen fanns sedan många år tillbaka tidningen Skåneland, med redaktören Johan Nilsson i Malmö. En organisation fanns alltså redan och kunde lätt föras över till den nya tidningen. Åtta nummer per år med vardera sidor vardera var planen. I förtroende för litar man på oss som en långsiktigt och ansvarstagande företag. För lantbrukaren är trovärdigheten hos konsumenten ett argument som kan stärka industrin, som kan motivera platsen i butikshyllan och förhoppningsvis ge ett mervärde tillbaka till den som sålt spannmålen. Sett i det perspektivet är besluten om integration framåt i värdekedjan, för att ta del av högre marginaler, en strategisk fullträff. För konsumenten, som litar på värdena i Lantmännens varumärke och vår gröna Grodd, är det den skillnad Lantmännen kan göra gentemot handelns egna varumärken och produkter från multinationella företag. Det är just detta möte mötet mellan Lantmännens ägare, den svenska bonden, Lantmännens ansvar och konsumentens förtroende som den här specialutgåvan av Grodden handlar om. Hur Lantmännen gick från att vara det regionala handelsföretaget till att bli en internationell koncern. Och om hur man kan bevara det som många kallar själen 10 år med tidningen Grodden sin programförklaring för den nya tidningen skriver Olof Arvidsson, ansvarig utgivare för Grodden: Syftet med tidningen är att främja föreningens och ägarnas intresse. Den ska ge en trovärdig och allsidig bild av föreningens verksamhet, produkter och tjänster. Det är viktigt att tidningen präglas av öppenhet Vårt mål är att tidningen ska uppfattas som intressant, trovärdig och lättläst. Efter Johan Nilsson har flera redaktörer kommit och gått, några som vikarier, men tidningen har haft ytterligare två ordinarie redaktörer. Camilla Lindgren blev redaktör i ett företag med anställda och verksamhet i 18 länder. Vilka värderingar och symboler stärker och håller oss samman både ägare och medarbetare Därför vill vi ge ett axplock av händelser och fånga de viktigaste resoluta kliven framåt, som lett till det Lantmännen vi har i dag. Det är tio år sedan Svenska Lantmännen bildades och det första numret av Grodden kom ut. Mycket har hänt och om man ser framåt kommer mycket att hända! Groddens redaktion hoppas på hög igenkänningsfaktor, men också på reflektion och framåtsyftande funderingar. Läs och fundera men inte minst tänk framåt! Den som inte ser bakåt när han går framåt måste se upp, sa Tage Danielsson. Mycket nöje! anna carlström Medlemschef Nuvarande redaktör tog över först som vikarie hösten 2005 och som fast redaktör våren Sedan dess har många vindar blåst. Tidningen har genomgått många förändringar nytt utseende och nytt format har det blivit vid flera tillfällen. Största omändringen utseendemässigt gjordes 2006, med nya typsnitt, ny layout och även formatet ändrades till en så kallad skuren tabloid. Numera ges tidningen ut 6 gånger per år, men är i gengäld lite tjockare än vad den var i begynnelsen. Men gemensamt för alla dessa tidningar under de tio år som gått är att de speglar Lantmännen och alla de förändringar som hunnit genomföras. Text: HELENA HOLMKRANTZ, Groddens redaktör år i Lantmännens tjänst Vi har sett den spira på tröjor och kepsar, den har stått för svensk mat på väg på lastbilar och andra fordon, den har symboliserat bonden på filmduk och teaterscen. Den står som garant för bra mat på livsmedel i affären. Och högst upp på silotornen har den stått för tryggheten, maten och det pålitliga. Med åren har den kommit att bli en av Sveriges mest välkända logotyper. Den älskade grodden fyller 40 år som logotyp för Lantmännen. Lantmännens symbol, grodden, har använts som logotyp sedan Men dess ursprung ligger långt bak i historien. Grodden är en mer än år gammal hinduistisk symbol. Dess egentliga namn är Kiranyarbha, vilket betyder fröet, embryot och alltings ursprung. En medarbetare hittade symbolen under ett besök på ett museum i London. Där visades grodden i utdrag av boken Encyclopedia of Religion and Ethics symbols of Hinduism. Den spirande grodden föll i rätt jord när Svenska Lantmännens Riksförbund (SLR) och de 19 lokala Lantmännenföreningarna 1971 behövde samlas under en gemensam symbol i samband med att Lantmännen introducerades som gemensamt namn. Grodden fick då ersätta 20 olika logotyper landet över och blev snabbt väl inarbetad och välkänd i hela landet. Den gröna grodden användes flitigt på alla tänkbara sätt i Lantmännens marknadsföring, på produkter, profilkläder och byggnader. Kepsen med grodden blev i sig en symbol för bonden som odlade maten till våra bord. Förändringens vindar 2006 blåste förändringens vindar i Lantmännen. Koncernens alla bolag skulle knytas närmare till moderbolaget, allt skulle samlas under ett Lantmännen. I samband med detta var det naturligt att stadfästa förändringen med en ny logotyp. Men symbolvärdet i den gröna grodden ansågs så starkt att det aldrig var några diskussioner om att byta ut den mot något annat. Symboliken kring livets ursprung hade fortfarande en lika naturlig koppling till Lantmännens verksamhet. Grodden fick därför nytt liv, en uppfräschning i form och färg. Den blev skimrande av gröna nyanser som en daggfrisk spannmålsgrodd ursprunget till vårt dagliga bröd. Den skulle kännas fräsch, ny och hälsosam, utstråla framtidstro och öppenhet. I samband med denna förändring blev grodden också en samlande symbol för Lantmännens alla bolag. Ett intensivt arbete inleddes runt om i landet med att hitta alla gamla groddar som behövde bytas ut på allt från skyltar och förpackningar, till brevpapper och profilkläder. Successivt spårades alla gamla logotyper och byttes ut. När vi lanserade den nya grodden 2006 så var målet med uppdateringen att göra den öppnare, lättare och ljusare. Och det var ju självklart att behålla den det var aldrig en diskussion. Grodden är självklar för Lantmännen den säger vad vi arbetar med, den etablerar känslan av ursprung, ansvar och omsorg om jorden att vi tar ansvar och den visar det positiva i växandet, kommenterar Madelaine Hellqvist- Kongstad, chef för varumärkesavdelningen på Lantmännen. Text: HELENA HOLMKRANTZ Symboler är urgamla värdebärare i människans historia, mycket äldre än bokstäverna Madelaine Hellqvist-Kongstad. I och med det ökande intresset för hälsa och mat med ett sunt ursprung de senaste åren står sig 40-åringen fint i konkurrensen från omvärlden. Under de senaste åren har den införts som garant för det goda, Bra Mat från Lantmännen, på förpackningar med livsmedel från Kronfågel och Cerealia. Att symboler som grodden är viktiga kulturbärare vill Madelaine gärna skriva under på: Talar direkt Symboler är urgamla värdebärare i människans historia, mycket äldre än bokstäverna. En symbol ger en snabb igenkänning, bokstäver måste ju först översättas av hjärnan, så det tar längre tid och ger en svagare upplevelse. Symboler talar direkt tänk på Postens horn, Mercedes stjärna eller Apples äpple och de överlever tidens gång Posten ända från 1640, Mercedes från 1890-talet. Symboler talar alla språk, de talar till hjärtat och de kan mycket lättare användas för att fylla varumärket med både känslor och verksamhetsområde. Många företag jobbar hårt på att etablera en symbol istället för bokstäverna i namnet. Nike är ett tydligt exempel på detta, och ju bredare verksamhetsfält man har desto viktigare är det. Grodden lever vidare och är i dag starkare än någonsin som symbol för Lantmännens grundläggande värde: från jord till bord. Grodden ställde två frågor om dåtid och framtid till medlemmar runtom i landet. Här är några av de många svar som kom in. Åsikterna går vitt isär och visar på de många ansikten lantbruket i Sverige har. 1 Vad är det bästa med Lantmännen 2 Vad tror du om Lantmännen i framtiden Torsten Stråhlin, Norrköping 1 Det bästa med Lantmännen är närheten till spannmålsmottagningen. Vi har ingen egen tork så för oss är det avgörande att det går smidigt och snabbt att leverera på hösten. 2 Jag hoppas att spannmålsanläggningen och säljkontoret finns kvar i Norrköping, och framför allt att personalen finns kvar. Jag tycker att den personliga kontakten är jätteviktig, och åker hellre in till säljaren än att ringa eller beställa på nätet. Lennart Bylund, Sidensjö 1 Det bästa med Lantmännen har varit att man alltid vetat var man har sin försäljare. Och att försäljaren vet vad jag behöver i form av utsäde och förnödenheter. Det är så enkelt och det finns alltid varor att tillgå. Priset är inte avgörande, det är snarare tillgången till service och förnödenheter som är avgörande och att slippa ringa runt hela landet för att få fatt i det man behöver. 2 I framtiden tror jag att gårdarna blir större och större. Då kan det också börja löna sig att själv ringa runt och beställa till bästa pris. Det kommer att påverka Lantmännen. Men jag hoppas att Lantmännen ska bli ännu större när det gäller livsmedel och energi. Vi ska ta täten! Jag skulle vilja se en fördubblad omsättning på års sikt. Det är ju vi som producerar maten som sedan förädlas i våra egna led och som dessutom drar nytta av ny forskning. Och sedan tycker jag att det är jätteviktigt att Lantmännen förblir svenskt! 2 Grodden Special Grodden Special 3

3 1932 Vidareutbildning av anställda och förtroendevalda startade med en kurs på lantmannaskolan Stora Segerstad årsjubileet firades i närvaro av bland annat statsminister Per Albin Hansson Den första foderfabriken byggdes i Stockholms frihamn En utsädesavdelning startas och handeln med potatis påbörjas. Devisen är Från producent till konsument Krigsutbrottet påverkade handeln med många varor och bland annat lades alla förråd med oljekraftfoder under statsbeslag Den tekniska utvecklingen tog ett kliv framåt, bland annat kom skördetröskan som förändrade arbetet på gården totalt Krigsårens brist på råvaror banar väg för nya produkter. Lantmännen satsar på Stramit, byggnadsplattor av halm och börjar tillverka cellulosafoder Medlemsantalet överstiger för första gången D STYRELSEORDFÖRANDE THOMAS BODÉN: Marknaden förändras och vi med den Det är fyrtio år sedan symbolen Grodden infördes och det är tio år sedan nio lantmännenföreningar bildade det gemensamma Svenska Lantmännen. Det var stora förändringar då och dessa har fortsatt och fortsätter. Text: LARS HELGSTRAND ET GÄLLER ATT ANPASSA sig till den marknad som råder nu, och den är ganska annorlunda mot när vi gjorde fusionen för tio år sedan. Nu är det en bättre fungerande konkurrens med nya och starkare aktörer. Vi har också ett ändrat beteende hos lantbrukarna. Man beställer inte bara hem, utan man vill veta kostnader och jämföra med vad man får från konkurrenterna, säger Lantmännens styrelseordförande Thomas Bodén och fortsätter: Man måste följa marknaden och dess utveckling, annars hamnar man utanför, och då måste man finna sig i förändringar. Har man missat dessa under en tid, så måste man göra kraftigare förändringar för att komma ifatt och där är vi nu, säger Thomas. De låga avkastningskrav som vi har haft, har inte resulterat i de låga priser på förnödenheter som vi hade förväntat oss. Därför behövs en ny styrmodell. Vi måste eftersträva lönsamhet, understryker Thomas Bodén. DET GÄLLER ATT FÅ LÖNSAMHET genom effektivisering och marknadsanpassning. Sedan ska vinsterna gå direkt tillbaka till bonden. Risken att Lantmännen skulle utnyttja sin dominerande marknadsställning till att ta ut för höga priser tror Thomas inte är så stor idag som för tio år sedan. Dels agerar lantbrukarna annorlunda och dels finns det nu fler och starkare konkurrenter. Men visst är det en känslig process att genomföra förändringen och många kommer inte att känna igen sig, medger han. Vi har kommit till den slutsatsen att det är svårt att vara till för alla överallt alltid, slår han fast. Det betyder att man måste välja väg. Viktigast är att se till att det är det aktiva lantbruket som utvecklas. Det betyder inte att man överger de övriga, men det kan innebära att vi inte alltid är den bästa lokala aktören, säger Thomas. Han hänvisar till att Lantmännen har sålt Granngården, för att den inte var så viktig för de aktiva lantbrukarna och att spannmålsanläggningar med för små volymer har lagts ner (det så kallade Blåljus ). Det är bättre ekonomi att själv ta hand om spannmålen på gården eller att samarbeta, påpekar han och menar att strukturrationaliseringen till allt större gårdar fortsätter och då måste också Lantmännen anpassa sig. Klarar man inte den här kundsegmenteringen, så tappar vi marknadsandelar. I samband med Blåljus fick vi tillbaka flera större kunder., säger Thomas. ATT LANTMÄNNEN ska agera marknadsmässigt är inte nytt för Thomas. Som ny förtroendevald (i Ångermanlads Lantmän) för 25 år sedan opponerade han sig. Då trodde man att alla problem skulle lösas om alla handlade med Lantmännen. Det var ju rena planekonomin som jag protesterade mot, berättar han. Med fokus på lönsamhet vill Thomas ändå slå vakt om medlemsinflytandet i Lantmännen. Jag är rädd för tankar om att man måste ta bort mellanleden, distrikten. Det håller inte om medlemmarna inte har kontakt med sin förening. Det finns så många kloka medlemmar som vi måste lyssna på om vad som är viktigt för att det ska gå bra för lantbruket. Jag tror att styrelsen mår bra av att ha en så bred kontakt som möjligt. Men samtidigt har, enligt en undersökning av SLU, Lantmännens medlemmar/ ägare inte samma känsla för sin förening som exempelvis medlemmarna i Kalmar Lantmän har. Det medger Thomas är en jätteviktig fråga, men undrar samtidigt hur det skulle gå till att ändra på. Samtidigt måste man acceptera skillnader i storlek och inriktning, understryker han. I grunden har vi valt att vara ett företag som sysslar med de stora volymerna. Lantmännens styrelseordförande Thomas Bodén hemma på gården i Ångermanland. Vi är inte ett nischföretag. Det måste man inse. Det går inte att köra både och. De som försöker blir förlorare. DÄRMED KOMMER VI IN på hela Lantmännens verksamhet och Thomas Bodén går fram till en stor tavla. Där berättar han mycket engagerat och ritar upp alla delarna i koncernen. Här är lantbruksdelen, där vi handlar med bonden. Vinsten därifrån går direkt tillbaka till ägarna i form av återbäring och efterlikvid, också från Lantmännen Maskin, understryker Thomas. Här har vi industridelen, som vi äger och styr. Kvarnarna måste köpa spannmål till bästa pris. Hittar de inte detta i Sverige får de köpa på annat håll. Samma med etanolfabriken. Det måste vara rena marknadsvillkor. Vinsten tar vi hand om som ägare. En del går till forskning och utveckling, en del till investeringar i affärsmöjligheter och en del till ägarna som ränta på insatser och via emissionsinsatserna. AV VINSTEN GÅR 40 PROCENT som utdelning till ägarna, enligt utdelningspolicyn. Dessutom satsar Lantmännen drygt 300 Mkr, som avdragen kostnad före redovisad vinst, till forskning och utveckling. Det menar Thomas är mycket viktigt att satsa på, liksom att skapa nya affärsmöjligheter till nytta för lantbruket. Av åtta koncernstrategier är nya affärsmöjligheter för ägarna BILD: HELENA HOLMKRANTZ nummer ett, berättar han och gläds åt att diskussionerna under 2006 och 2007 inte ledde till att kapitalet cashades hem av ägarna. Det kan nu användas för att säkerställa utvecklingen i det svenska lantbruket. Med investeringar som etanolfabriken, Reppe och Viking malt har vi förutom kvarnarna byggt ut efterfrågan på spannmål med nästan en miljon ton per år. Det är jättemycket, säger han. Vi ger också ut en del av värdetillväxten. För att möta detta skapade vi utdelningspolicyn och möjligheter med emissionsinsatser. Årligen får man avkastning på insatserna och så kan man dessutom sälja emissionsinsatserna. Jag tycker att vi har en jättebra affärsmodell, säger Thomas. I DET KORTA PERSPEKTIVET framåt gäller koncernstrategi nr två: Smalare och vassare. Att sälja vissa delar för att kunna utveckla de man behåller. Långsiktigt tror jag definitivt på lantbruket. Man börjar ju allt oftare ifrågasätta om vi har mat. Det är samma sak med energin. I Lantmännen har vi skapat en trygghet och stabil affärsutveckling. Det ger oss handlingsutrymme, när det dyker upp affärsmöjligheter framöver. Vår intervjutid börjar ta slut och snart måste vi lämna det bokade samtalsrummet. Vi avslutar med att Thomas Bodén lägger till något mer han tycker är angeläget: Ja, det som håller ihop oss och som gör att vi kan vara ett långsiktigt företag är faktiskt: Från Jord till Bord. Man måste ha ett kitt som alla förstår. Det kan vi bönder vara stolta över. Så vet jag också att våra anställda tycker att vi är en bra ägargrupp, avslutar Thomas och försvinner ut i det vackra jordbrukslandskapet inne i Lantmännens nya entré. Man måste följa marknaden och dess utveckling, annars hamnar man utanför 1 Vad tycker du är det viktigaste steget Lantmännen tagit genom historien 2 Vad tror du om Lantmännen i framtiden, om år Niklas Persson, Hässleholm 1 Det viktigaste steget var när alla lokalföreningar gick ihop till ett gemensamt och kraftigt Lantmännen Sverige. 2 Jag ser ett konkurrenskraftigt Lantmännen som är marknadsledare inom lantbrukssidan och är det självklara valet när lantbrukarna behöver förnödenheter. Lantmännen ska bara ha starka varumärken som ger Sveriges lantbrukare en god återbäring! Sigrid Björnsson, Offerdal 1 Lantmännen var ju ett sätt för bönderna att gå samman och köpa till bästa möjliga pris. Det var rätt då. Nu är det inte självklart att Lantmännen har bästa priset längre. Däremot förlitar jag mig på att få bra produkter, med godkända och bra ingredienser. För egen del har det viktigaste varit Granngården och de små Lantmännenbutikerna så länge de fanns. De tillhandahöll det vi behövde, på byggsidan såväl som foder och andra förnödenheter. När byggvarorna försvann var det inte längre lika intressant. 2 I framtiden är det viktigt att vi når dithän att vi kan få fram foder som bygger på svenska råvaror, så att vi slipper importera så mycket för transporternas skull och för sysselsättningen i Sverige. Växtförädling är också något som kommer att bli mer viktigt i framtiden. Med ändrat klimat förändras också förutsättningarna för lantbruket. Vi måste ha bra vallsorter och liknande som fungerar även i framtiden. Sedan hoppas jag verkligen att Lantmännen fortsätter arbeta för ägarnas bästa och inte börjar leva sitt eget liv där ägarna inte är lika intressanta längre. 4 Grodden Special Grodden Special 5

4 1945 En ny foderfabrik anläggs i Värtan i Stockholm. För första gången utreds intresset för ett engagemang i bageriindustrin SLR tecknade ett första samarbetsavtal med Bolinder Munktell, som senare blev Volvo BM och i dag är Volvo Construction Equipment Intresset för lantbrukskemiska preparat ökar. SLR startar därför en särskild kemisk avdelning Maskinverksamheten expanderar när Tierpsverken inköps. Sammantaget har nu verkstäderna 100 anställda Medlemsantalet uppgick till och den anslutna arealen var över två miljoner hektar Brödinstitutet börjar göra propaganda för bröd och spannmålsprodukter. SLR är med från början SLR förvärvar 50 procent av aktierna i Wennergrenkoncernens kvarnar. Kungsörnen bildas Fastigheten på St Göransgatan 160 förvärvas och har sedan dess varit Lantmännens huvudkontor Nordmills AB bildas genom sammanslagning av bland annat Kungsörnens kvarnar. O OLLE HAKELIUS: Marknaden var helt reglerad Fram till slutet av 1980-talet var det ingen konst att vara vd för en lantmännenförening, säger Olle Hakelius. Marknaden var ju helt reglerad. Det gällde bara att vara kostnadsmedveten. Vi hade ett garanterat inlösenpris sista april och lagringsersättning. Det var aldrig någon prisrisk. Text och bild: LARS HELGSTRAND Olle Hakelius vet, för han var med. Redan 1966 blev han invald i styrelsen för Enköpings Lantmän och var dess ordförande Han kom med i SLR:s styrelse 1972 och blev dess ordförande Vid stämman 2000, när SLR fusionerade med det nybildade Svenska Lantmännen, lämnade han med något undantag alla uppdrag. Fram till avregleringen 1990 fastställdes priserna på jordbruksprodukter av staten efter förhandlingar mellan företrädare för konsumenterna (konsumentdelegationen) och jordbruket (LRF). Därmed var det fasta priser med kvalitetsregleringar och lagringsersättning som gällde. Lantmännen dominerade spannmålsmarknaden totalt och hade ett lagom stort påslag så att några få andra aktörer kunde existera, berättar han vidare. Gödselmarknaden var kartelliserad och någon priskonkurrens förekom knappast. Det enda vi förlorade pengar på var maskinmarknaden. Den var ju fri, säger Olle. Han minns mycket väl när groddensymbolen kom till 1971 och blev en samlande symbol, troligen ett resultat av de tankar som fanns i organisationsutredningen i början av 1970-talet. Grodden förenade Egentligen var det först med grodden vi blev en sammanhållen företagsgrupp. Innan var vi mest intresserade av att konkurrera sinsemellan, säger han. Vi kommer in på stora händelser som avregleringen och den stora fusionsprocessen, men dessförinnan var det mycket affärsstrategier. Hade SLR inte haft konsumentvaruindustrin, är det frågan om vi hade klarat av att fusionera. Vi satt på pengarna. Det är skillnad på att äga direkt som medlem i Lantmännen eller indirekt via en förening, understryker Olle. Egentligen började SLR bygga upp sin konsumentvaruindustri redan i början på 1960-talet, när riksdagsmannen Nils Larsson i Högsby (SLR:s ordf ) under dramatiska förhållanden först lyckades förvärva 50 procent, sedan ytterligare 10 procent och slutligen alla aktier i Axel Wennergrens kvarnar. Den andra stora kvarngruppen, Mårten Pehrsson-gruppen, köptes 1971 och därmed hade SLR genom Kungsörnen 60 procent av landets mjölproduktion. Affärerna på kvarnsidan fortsatte sedan i Danmark. Kriga på främmande mark Vi köpte den danska kvarnindustrin för att kriga på främmande mark. Hade vi inte gått in där, hade danskarna gått in i Sverige och kört sönder marknaden för oss, berättar Olle. De stora linjerna till fusionsprocessen fanns uppdragna på 1980-talet, men det gick trögt. Efter avregleringen och EUmedlemskapet kunde man inte vänta. Därför samlade SLR:s ordförande Olle ordförandena från alla kvarvarande föreningar, då också styrelseledamöter i SLR, till regelbundna seminarier om framtiden. De fick själva vara aktiva utan annan konsulthjälp än organisationschefen Ingemar Svensson och SLR:s dåvarande vd Håkan Hellmo. Innan dess hade det starka direktörsmötet makten, något som bröts med hjälp av Håkan Hellmos företrädare som vd, Håkan Ahlqvist. När Håkan Ahlqvist anställdes hade vi ett långt samtal och var överens om att han skulle bryta direktörernas makt. Sedan skulle han, enligt egen önskan, efterträda Per Sorte som vd för Cerealia. Under två år lyckades SLR-styrelsen arbeta med frågan om att bilda en gemensam förening utan att det kom fram. Läckan kom när styrelsen var på resa i USA, berättar Olle Hakelius. Vi stängde då in oss i ett rum i Kansas City och pratade oss samman. Det var tur att vi var samlade i USA, så att ATL inte kunde ringa enskilda styrelsemedlemmar. Det kunde ha knäckt fusionsarbetet, säger Olle. Olle minns inte att det var några större problem med fusionsarbetet, men visst fanns det villiga och inte villiga. Han ger Ingemar Svensson och Håkan Hellmo stor del i att fusionen till slut lyckades. Håkan Hellmo visade en fantastisk kapacitet och kunde diskutera hur länge som helst för att övertyga, minns han. Vårt intervjusamtal i ett av rummen på gården Hacksta är slut, och vi går ut i den vackra höstskruden för att fotografera. Det är strax innan gården säljs och Olle med fru Gunilla flyttar till en lägenhet i Enköping. Det blir många minnen att flytta med från en ovanligt händelserik tid i lantbruket. Sveriges mest använda keps Vad har du för relation till Lantmännens kända keps Som en klassisk symbol som bärs med stolthet eller en pinsam påminnelse om något schablonartat och klyschigt Relationen till den legendariska Lantmännen-kepsen varierar från person till person men en sak är säker den är 2011 populärare än någonsin. Kepsen från Lantmännen har också många ansikten. Färger och utseende har ändrats med mode och trender. Men en keps som stått sig genom tiderna är den vita med genomskinlig, grön solskärm. I början av 2008 tog man fram en ny version av den berömda retrokepsen till Lantmännens profilshop (du hittar den via och den har blivit en succé. På tre år har kepsen sålts i över exemplar, förmodligen en av landets mest sålda kepsar. Enligt omdömen från kunderna är det bland annat tack vare den färgade solskärmen. En originaldetalj som hängt med sedan fiskarfruarna i Arkösund satt och sydde den ursprungliga modellen för hand. Här kan du se ett collage av kepsar som tagits fram runt om i Lantmännen under åren. Text: MÅRTEN SKÅNMAN Bilder: MIKAEL LJUNGSTRÖM/Scandphoto Ännu fler bilder kan du se på 1 Vilka viktiga milstolpar ser du i Lantmännens historia 2 Hur tror du Lantmännen har förändrats om år Nils Erik Bondesson, Ramdala 1 När vi bildade Svenska Lantmännen! Därigenom skapades en möjlighet till den gigantiska lantbruksforskning som gagnar oss, redan nu och ännu mer i framtiden, samt den effektivisering som gynnar oss ägare. Grundtanken när de första kooperativa föreningarna bildades var ju också att alla ska kunna handla till samma pris. 2 Sveriges lantbrukare är ännu närmare målet, på väg mot världens renaste jordbruk. Världens skriande matbehov har vid det laget gjort att det "ekologiska" har försvunnit som en mycket liten parentes i historieböckerna. Vi kommer också att ha skickligare lantbrukare, färre medlemmar, större arealer med mer djur. Det kommer att få upp omvärldens ögon för vår kompetens och leveranssäkerhet. Anders Köhler, Gällivare 1 För oss i Norrbotten var det en viktig milstolpe när vi 2006 gick in i Svenska Lantmännen. Det var mycket som ändrades då. Jag är femte generationen jordbrukare och har levt med lantmanna sedan jag var liten, det var det lokala, man for på lantmanna. Men när Norrbottens Lantmän gick upp i Lantmännen förändrades ägarrollen och samtidigt var det ju stora förändringar i omvärlden som krävde att man skulle tänka mer affärsmässigt. 2 Jag tror att vi kommer att se både å ena sidan större och rationellare gårdar, men också fler nischgårdar som ägnar sig åt lokal produktion. Då måste Lantmännen möta båda delarna. Tror också att man måste hitta nya marknader, som när mjölkproduktionen försvann i mina hemtrakter. Då blev i stället Renfor i bulk en viktig del i försäljningen. 6 Grodden Special Grodden Special 7

5 1971 Grodden blir gemensam symbol och Lantmännen som samlande familjenamn för Svenska Lantmännens Riksförbund och de då 19 regionala lantmännenföreningarna SLR:s dotterbolag Landsbygge AB uppför en ny försöksladugård på Vikens egendom i Skaraborg. Varumärket Agrol lanseras och ersätter Riksolja Kungsörnen förvärvar hälften av aktierna i Skogaholmsgruppen med tio bagerier och anställda Nya foderfabriker startas i Halmstad och Klintehamn Kungsörnen investerar i nytt centrallager och grynkvarn i Järna Lantmännen övertog Fors Engströms, samtidigt som Norsk Hydro som ägde bolaget förvärvade 75 procent av Supra från Boliden, Kema Nobel och SLR. SLR behöll 25 procent av aktierna i Supra Intresset för etanol ökade. SLR, Alfa Laval och Västsvenska Lantmän började bygga en testanläggning i Lidköping. 25 ÅR MED LANTMÄNNENS STIFTELSER Här möts forskning och mattrender F För 25 år sen var butikshyllorna med spannmålsprodukter en rätt beskedlig syn. Limpa, havregryn, makaroner, flingor, müsli. Präktigt och vardagligt. I dag möter konsumenten ett sprakande utbud av varianter. Det övergripande budskapet är hälsa. Text: MAUD LINDBLÅ ullkorn har blivit en megatrend i takt med att allt fler positiva effekter på hälsan har kunnat kopplas till att man äter mycket fullkornsprodukter. En titt på Kungsörnens hemsida visar 17 sorters pasta med extra fibrer. Förutom vanlig fullkornspasta finns pasta med vit fiber, som ser ut som vanlig pasta, men har betydligt högra fiberinnehåll. Bröd med fullkorn har tagit över platsen som det självklara vardagsbrödet. Det finns fullkorn i korvbröd, baguetter och rostbröd, hela korn ger bröd med garanterat lågt GI och speciella fiberblandningar ger produkter med hälsofördelar för hjärta eller mage. Nytt konsumtionsmönster Arbetet i Lantmännens forskningsstiftelser under 25 år har haft avgörande betydelse för att dra fram de hälsomässiga fördelarna med spannmål. Det har gjort det möjligt att utveckla och sälja nya spannmålsprodukter med hälsoprofil, säger Mats Larsson, chef för gemensam forskning och utveckling i Lantmännen. Havre och råg hade aldrig haft det fokus det har i dag inom mat och hälsa utan vårt arbete. Detsamma gäller produkter med fullkorn och fibrer. Men det har fordrats mer än produktutveckling. Lantmännens forskningsstiftelser har påverkat universiteten att satsa på professurer inom cerealieområdet och tillsammans med Svensk Näringsforskning och Livsmedelsverket har man utvecklat hälsopåståenden för spannmålsprodukter som bekräftar vad forskningen kommit fram till. Vi har helt klart påverkar konsumtionsmönstret i Sverige, säger Mats Larsson. Mättnad ny trend 1999 började vi på allvar satsa på fullkornsforskning både när det gäller smak och hälsofördelar. Ganska snabbt lanserades fullkorn i bröd med saftig och god smak. Några år senare kom fullkornspastan och i dag är fullkorn regeln, inte undantaget, när det gäller gryn, mjöl, müsli, bröd och pasta. Det handlar om en världsomspännande trend, till och med i Italien äter man fullkornspasta. I dag intresserar sig flera forskare för mättnad. Det är ett komplext fenomen och ett ungt forskningsfält. Forskarna börjar urskilja vissa livsmedel som kan ha större betydelse för mättnaden än andra. Hanna Isaksson disputerade nyligen med en avhandling om fullkornsprodukter och mättnad. I hennes forskning spelar råg en viktig roll. Försökspersoner som ätit råggröt till frukost var mätta längre än om de ätit havregröt eller vitt bröd. I flera länder framhävs i dag mättnadskänslan med fullkornsprodukter. Det beskrivs som en fördel om man vill gå ner i vikt. En annan spännande forskningsingång handlar om nordisk mat. Viola Adamsson, doktorand vid Uppsala universitet, har visat att en kost baserad på nordiska livsmedel med bland annat fullkornsprodukter och rapsolja har viktiga hälsoeffekter. Ännu har vi långtifrån utnyttjat alla fördelar med spannmål, säger Mats Larsson. Fiberområdet och andra bioaktiva komponenter, som lignaner i råg är föremål för nya stora forskningssatsningar. Intresset för proteiner ökar. Alla delar av spannmål som har nyttiga komponenter ska utnyttjas. Några steg på vägen Det började med havre Det allra första numret av C en idétidskrift om cerealier gavs ut av Stiftelsen Cerealia FoU i mars På omslaget nyheten att havre sänker skadliga kolesterolvärden. Det var starten på den så kallade havrekliboomen, som satte igång medvetandet om hälsoeffekterna hos fibrer och fullkorn. Årtusendets mat 1999 uppmanades TV-tittarna att skicka in förslag på årtusendets mat till TV-programmet Aspegren mitt i maten. Spannmål blev segraren. Livsmedelspris för innovationer Tidigare i höst fick Lantmännen det svenska Livsmedelspriset för sin öppna attityd till innovationer och modet att satsa på nya idéer. Så här skriver Livsmedelsföreningen: Lantmännen är modiga! De har en öppen attityd till innovationer och modet att satsa på nya idéer från forskare, studenter och andra kreativa människor. De erbjuder också tidig finansiering till unga entreprenörer och utvecklingsföretag, vilket ofta är en förutsättning för att få idéer att flyga hela vägen till affär. Resultatet visar sig genom ständiga förbättringar av produkter som redan finns på marknaden, genom banbrytande innovationer och genom stora varumärkesförflyttningar till nya områden. Modet och musklerna gör Lantmännen till en viktig aktör i det innovativa Sverige. Surdeg Hembakningen har minskat stadigt ända sen talet. Men för några år sedan vände trenden och försäljningen av mjöl till konsumenter började öka. Sen kom surdegstrenden, när killarna klev in i köket, och bakning blev riktigt inne, ämne för bloggar och initierade böcker. I dagens vurm för närodlat, genuint och hemgjort behåller bakningen en plats i solen. I takt med intresset ökade också kraven på nya mjölssorter som urvetet dinkel. Uppladdningen De senaste åren har det varit mycket debatt kring kolhydrater, oftast kontra fett. Ofta är diskussionen svart-vit, bra eller dåligt. Men kolhydrater är inte en enda sak. Olika kolhydrater har olika egenskaper, kolhydratkvaliteten avgör hälsonyttan. GI Begreppet GI introducerades GI-värdet anger hur snabbt och hur mycket blodsockret stiger efter att man ätit en viss mängd av ett livsmedel i förhållande till ett referensvärde, som kan vara vitt bröd eller en glukoslösning. GI utvecklades från början för att hjälpa diabetiker att hålla blodsockret stabilt, men har blivit en kosttrend bland andra. Professor Bengt Vessby, som forskar mycket om diabetes, har gjort en värdetrappa av hälsovärdet i olika kolhydratrika livsmedel och andra livsmedelsfaktorer i fallande ordning med det viktigaste först: var inte tjock rör på dig ät mycket fibrer ät mycket fullkornsprodukter välj livsmedel med lågt GI. Kunskapen om kolhydraternas betydelse för att vi ska orka prestera mer omsattes i praktiken i Uppladdningen, ett kostprogram som använts av aktiva idrottare och motionärer på olika nivåer sedan mitten av 1980-talet. Uppladdningen har spridits i över två miljoner exemplar och är något av idrottskostens bibel. Uppladdningen utarbetades inom dåvarande Kungsörnens kostinformation, som under många år var kostrådgivare åt svenska landslaget i längdskidåkning. Man följde bland annat med på stora tävlingar och såg till att åkarna fick de kolhydrater de behövde. Skidåkaren Gunde Svan blev den förste att ge gröten ett ansikte. 1 Vilka viktiga milstolpar ser du i Lantmännens historia 2 Vad tror du om Lantmännen i framtiden Anders och Oskar Karlsson, Enköping 1 Anders: Det bästa Lantmännen har gjort vara att skapa Svenska Lantmännen år Att samla Lantmännen som en juridisk person. Det har varit för många suboptimeringar på lokal nivå förut. Problemet finns kvar i vissa delar, men nu är förutsättningar för att utveckla verksamheten mycket bättre. Men att behålla den lokala förankringen med medlemmarna är den stora utmaningen. I dag finns det bara medlemsvård, medlemmar har svårt att kunna vara aktiva. En annan viktig milstolpe har varit kvarninköpen och utvecklingen av det som i dag är Cerealia för att kunna ta ut mervärdet av våra produkter. Oskar: 2 För framtiden förväntar jag mig att Lantmännen satsar ännu mer på möjligheter för ägarna att investera i föreningen i form av handel med emissionsinsatser och liknande. Detta, tillsammans med en bättre lokal förankring och en bättre affärsmässighet ser jag som Lantmännens framtida utmaningar. Mina krav på Lantmännen är mycket enkla: Lantmännen Lantbruk ska vara en professionell affärspartner. Peder Alenius, Gladaberg 1 Den sociala samvaron! Som Lyckseleträffen, det är en riktig höjdare som vi sett fram emot länge! Skulle önska att Lantmännen Lantbruk kunde vara bättre på att förstå att lantbruk i nord och syd är olika. De är för dåliga på fodersidan för oss norrlänningar tyvärr. 2 Jag tror att vi framtiden kommer att se ett Lantmännen med färre anställda och fler internettjänster. Skulle önska mer lokal förankring och större lyhördhet mot bönder som har problem för sin överlevnad. 8 Grodden Special Grodden Special 9

6 1983 Lantmännen Maskin AB bildades för import och agenturverksamhet av maskiner Kungsörnen blev Cerealia när kvarn och konsumentprodukter lades i en och samma koncern Försöksperioden för etanolproduktion tog slut, men de politiska förutsättningarna saknades för en storskalig satsning Lantmännen Odal bildades när Göta Lantmän och Lantmännen i Sörmland fusionerades Cerealia satsar på en internationell expansion och köper bageri och kvarnföretag i Danmark Svalöf AB och W Weibull AB går samman och bildar växtförädlingsföretaget Svalöf Weibull AB Svenska Malt AB bildas tillsammans med OY Laden Poltimo och ett nytt mälteri börjar byggas i Halmstad Frukostprodukten Start förvärvas av Cerealia Gemensamt importbolag för gödsel, Swe Dane Fertilizer A/S bildas tillsammans med DLG. Här blir det rent mjöl i påsen Kvarnen är första steget på vägen från bondgården till matbordet. När säden är skördad och tröskad tas den till kvarnen för att malas till mjöl. Så gjorde man i det gamla bondesamhället när kvarnarna låg tätt längs de strömmande vattendragen. Och så gör man än i dag, när el och datorer håller processen igång i jättelika anläggningar. R edan 1917 köptes Malmö stora valskvarn av Svenska Lantmännen Kvarnförening, som bildats av SLR. Från mitten av 1900-talet har Lantmännen byggt upp ett nät av stora, tekniskt avancerade kvarnar i norden. Den senaste är den nya kvarnen i Vejle på Jylland, som började leverera mjöl till kunderna sommaren 2008, efter att bygget pågått i två år. Det är en av de mest effektiva kvarnarna i Europa, och rymmer hela Lantmännens kvarnverksamhet i Danmark, utom mixfabriken i Odense och en specialkvarn i Lunderskov. Bästa möjliga hygien I den nya kvarnen har man bland annat satsat på bästa möjliga hygien. Alla elkablar och andra rör går i ett separat schakt för att undvika vinklar och vrår som kan bli dammgömmor. Hela kvarnen kan hettas upp till 70 grader för behandling mot skadedjur. I kvarnen finns också system för spårbarhet, som efterfrågas allt mer i takt med att kraven på livsmedelssäkerhet blir starkare. Den nya kvarnen är i själva verket tre, en 480 tons vetekvarn, en mindre vetekvarn och en rågkvarn. Den 58 meter höga kvarnbyggnaden i Vejle hamn har en blänkande svart fasad, som snarare för tankarna till storstadens skyskrapor än till en kvarn. Malmökvarnen, som också ligger transportstrategiskt till i hamnen i Malmö, har behållit sitt mera traditionella utseende i alla fall på utsidan. Inuti har stora förändringar skett. Kvarn och renseri har moderniserats i olika omgångar och 2000 genomfördes en stor ombyggnad. Nu har det moderna kvarnverket en kapacitet på 775 ton per dygn. Här förpackas konsument såväl som bageri- och storköksprodukter och en stor del av mjölet levereras i bulk till bagerier och industribagerier. Teknik och passion En kvarnbyggnad är en enda stor process, som styrs från en datoriserad manövercentral. Det innebär att den höga byggnaden med sina många våningar, komplicerade rörsystem och rader av valsstolar och siktar i stora salar kan skötas av en liten skara specialister. Och trots den imponerande maskinparken och automatiseringen handlar det om passionerade mjölnare. Att tekniken tar över allt mer får inte ta bort känslan av att arbeta med levande material. Det är fantastiskt att följa processen från åkern ut till det nybakade brödet i butiken, säger kvarnmästaren Robert Hedberg vid Lantmännens andra stora svenska kvarn, som ligger vid Fyrisån i Uppsala. Det är kvarnmästaren som har ansvar för recepten. Från sitt kontor kontrollerar han i datorerna att mjölet blir exakt rätt blandat. Det ska nå rätt proteintal, ha rätt falltal och rätt fuktighet. I Uppsalakvarnen blandas en rad olika mjölprodukter och mjölblandningar till konsumenter och bagerier. Pasta och gryn Lantmännen gör inte bara mjöl av den spannmål man köper av medlemmarna. Järnaanläggningen köptes 1967 till dåvarande Kungsörnen AB för att fastigheten var lämplig att producera pasta i. Uppenbarligen en satsning i rätt tid konsumerade vi svenskar 0,8 kilo pasta per person och år att jämföra med dagens nästan 11 kilo. I slutet av 1970-talet flyttades Axa-kvarnen till Järna och även den har successivt byggts ut. Tio år efter grynkvarnens etablering satsade Cerealia på en komplett frukostfabrik med extruder och müsliblanderi köptes sedan Start från Marabou. Idag tillverkas totalt 200 artiklar i Järna och antalet råvaror och emballagekomponenter är cirka 750 stycken. För att lagra allt som produceras samt de varor som hanteras via Järna finns ett centrallager som har en bruttokapacitet på pallplatser. Lagret omsätts cirka en gång per månad. Uppåt för havregryn Även om vetemjöl fortfarande är basmjölet och står för den största försäljningen så påverkas även mjöl och andra spannmålsprodukter av matmodet. Sedan flera år är trenden mot hälsa stark. Försäljningen av fullkornsprodukter ökar, liksom specialprodukter som dinkelmjöl och ekologiska produkter. Det gäller även frukostprodukter och pasta, där fullkornspasta idag har en stabil plats i försäljningen. I fullkornsboomens spår ökar även försäljningen av en basvara som havregryn. Lantmännens havrekvarn i Järna är störst i Sverige. Här tillverkas varje år ton havregryn av olika slag. De senaste tio åren har produktionen fördubblats. Havregryn en storsäljare även från Lantmännens kvarn i Riga, Lettland, som producerar mjöl och gryn till alla de baltiska länderna. Där äter man mycket havregrynsgröt och allra mest i Estland. Snabbgröt på portionspåsar är på frammarsch på andra sidan Östersjön och tillhör framgångskonceptet för Rigakvarnen. Text: MAUD LINDBLÅ Lantmännens kvarnar Malmö Malmö stora valskvarn uppfördes av intressenter från Köpenhamn och Göteborg. Kvarnen köpts 1917 av Svenska Lantmännen Kvarnförening, som bildats av SLR förvärvades den av Wenner- Grenkoncernen som placerade den i Kungsörnen AB. Wenner-Gren sålde 50 procent av Kungsörnen till SLR 1961 och resterande del Stor ombyggnad år Uppsala Kvarnen i Uppsala köptes 1874 av grosshandlare Söderman, som även startade jästfabrik (1901) och bränneri på tomten. Bränneriet ersattes 1915 av en havregrynsfabrik. Jästtillverkningen upphörde 1955 då Jästbolaget startade fick kvarnen ny ägare, Kungsörnen. Under 1989 datoriserades kvarnen i samband med en utbyggnad. Merparten av den spannmål som tas omhand i kvarnen kommer från närområdet. Vejle I hamnen i Vejle på sydöstra Jylland ligger Europas modernaste kvarn som togs i bruk På samma plats finns även HavneMöllernes tidigare kvarn, som även den ägs av Lantmännen. Kvarnen i Vejle och Lantmännens kvarn i Odense, där alla Lantmännen Cerealias mixer tillverkas, tävlar om att vara Danmarks äldsta kvarn. Oslo och Moss När Bjölsen Valsemölle började byggas vid Akerselva 1885 låg den i utkanten av Oslo, idag ligger den mitt i stan. I kvarnen produceras mjöl och mjölmixer av vete, råg och korn. Bjölsen Valsemölle kom via en affär med Orkla till Cerealia Kvarndriften vid Morseelven söder om Oslo har gamla anot. Som mest var det 15 små familjekvarnar som låg längs älven. Så småningom ersattes vattenkraften med turbiner och stenar ersattes med stålvalsar köpte Bjölsen Valsemölle kvarnen i Moss. Där produceras idag mjöl och gryn av havre, frukostprodukter och specialprodukter. Riga Lettlands största kvarn utan för Riga byggdes på 1960-talet under Sovjettiden. Här producerar Lantmännen Cerealia mjöl och gryn till hela Baltikum stod den nya vetekvarnen klar, som ännu är den modernaste i de baltiska staterna och håller för de höga kvalitetskrav som ställs i produktionen. På den här sidan Östersjön har produkterna namn som Hercogs, Saimniecs och Herkuless. FOTO: JOHAN OLSSON 1 Vilka viktiga milstolpar ser du i Lantmännens historia 2 Vad tror du om Lantmännen i framtiden Ingemar Gustafsson, Tidaholm 1 Viktiga milstolpar är operation blåljus och beslutet att koncernen ska bli smalare och vassare. Lantmännens styrka och fördel är att man i kraft av sin storlek har stor påverkan på marknadspriserna men det ställer också ett ovillkorligt krav på att Lantmännen måste vara effektivt och ständigt anpassa sig till marknadsförändringarna för att vara till nytta för svenskt lantbruk. 2 Om år tror jag att de företag i industridelen där inte Lantmännen är rätt ägare för att kunna vidareutveckla dem sålts av. Andra företag inom industridelen utvecklas och växer. Även någon ny verksamhet har säkert kommit till. Anders Nordin, Överhörnäs 1 Som jag upplever det är det bästa med Lantmännen här upp i norr att det finns bra rådgivningspersonal på fodersidan. De är hjälpsamma och engagerade. Sedan känner jag reflexmässigt att det är en fördel med en så stor organisation som Lantmännen när det gäller exempelvis maskiner. Om något inte funkar behöver man inte vara rädd för att reklamera och de är inte rädda för att ta tillbaka maskiner. Det hade varit betydligt svårare med ett litet bolag. 2 I framtiden tror jag att mycket har förändrats på gårdarna, ett helt annat grovfodersystem till exempel. Det kommer att påverka vårt förhållande till Lantmännen och därför hoppas jag att Lantbruk blir mer lyhörda för hur komplext och intensivt vårt företagande blir efter hand. Det gäller även Maskin, finns det inte maskinservice dygnet runt, ja, då går man till en konkurrent. Jag förlorar tusentals kronor om jag missar en dag i skörden! De maskiner vi använder kommer att bli mer och mer invecklade och då behövs kompetent servicepersonal som förstår sig på dem. Jag tror också vi kommer att få se mer utveckling när det gäller snabbmat, som Gooh-konceptet. Det genererar pengar tillbaka till oss lantbrukare. 10 Grodden Special Grodden Special 11

7 1999 Swecon bildas genom sammanslagning av ett antal lantmannaföreningar Lantmännen tar ett kliv in i den digitala världen när Lantmännen Direkt bildades, med ansvar för e-handeln Ägarforumet Att äga Lantmännen stakar ut strategin för framtiden. Lantmännen Cerealia förvärvar danska Schulstad, det är det dittills största förvärvet i Lantmännens historia 2004 Lantmännen inviger Sveriges modernaste bageri i Umeå Kronfågel förvärvas i en affär där Lantmännen står för 91 procent och LRF för nio procent av ägandet Lantmännen Energi förvärvade Aspenkoncernen Grodden blir den samlande symbolen för hela koncernen med alla affärsområden och bolag Första spadtaget tas för Lantmännen Energis nya etanollinje. Ägarforum genomförs och befäster viktiga principer Granngården med dotterbolaget Nordpost såldes liksom Weibull Trädgård Lantmännen Färskbröd avyttras Swecon förvärvar det tyska bolaget Könicke Baumaschinen GmbH & Co. KG Lantmännens tre forskningsstiftelser firar 25 år. Maskiner och service från norr till söder Handel med och service av lantbruksmaskiner har en lång historia inom Lantmännen. Men vägen fram till det Lantmännen Maskin vi känner i dag har varit lång. Det första steget togs för nästan ett sekel sedan genom lokala lantmannaföreningar som gick samman för att få bättre inköpspriser. Text: LENA JASSLIN D en egentliga starten för en mer aktiv maskinhandel kom i början av 1940-talet då Svenska Lantmännens Riksförbund, SLR, förvärvade AB Slöörs Maskiner som bland annat hade generalagenturen för den amerikanska traktorn Massey Harris och försäljningsrätten för den svenska mjölkningsmaskinen Manus. Sedan dess har verksamheten växt, nya produkter och varumärken har kommit till successivt. Viktiga årtal på vägen 1951 köpte Lantmännens Riksförbund Tierpsverken. Därmed utökades produktutbudet till att också omfatta tröskverk, gödselspridare, utgödslingar, foderlastare, slaghackar och harvar talet blev händelserikt fick Lantmännen försäljningsrätten för Volvo BM traktorer i hela landet. Året därpå, 1963, slöts avtal med Alfa-Laval om försäljningsrätten till företagets inomgårdsprodukter förvärvade Lantmännen AB Skurupverken som hade en omfattande tillverkning av främst jordbearbetnings- och såredskap fick Lantmännen försäljningsrätten till IH-traktorerna i Sverige tecknades ett samarbetsavtal mellan Volvo BM och finska Valmet med avsikt att skapa den Nordiska traktorn, vilket visade sig vara en lyckad satsning. Det blev början till Volvo BM Valmets 05- serie, som blev en försäljningssuccé under hela 80-talet blev Lantmännen återförsäljare av Claas skördetröskor ombildas Svenska Lantmännens Riksförbunds maskinavdelning till Lantmännen Maskin AB (LMB) tog LMB över agenturen för Case IH i Danmark och Norge och ett år senare fick man även agenturen för Claas i våra två nordiska grannländer. Därmed blev LMB en skandinavisk aktör. Det ökade maskinoch kundunderlaget gjorde det möjligt för centrallagret i Malmö att erbjuda en servicegrad som var och är unik i Skandinavien lades försäljningen av Valtra traktorer i ett separat försäljningsbolag, Valtra Traktor AB, som var samägt med finska Valtra OY. Swecon, ungt bolag med lång historia 2002 bildades Svenska Lantmännen Maskin AB. Verksamhetsområdet omfattade Sverige exklusive de områden som täcktes av Kullenbergs Maskin AB i Skåne, Norrbottens Lantmän samt Kalmar Lantmän bildas dagens bolag, Lantmännen Maskin AB, genom en sammanslagning av fem bolag Svenska Lantmännen Maskin AB, Lantmännen Maskinimport AB. Kullenbergs Maskin AB, Norrbottens Lantmän och Valtra Traktor AB och i samband med det flyttas Valtra traktorerna från det separata försäljningsbolaget tillbaka in i Svenska Lantmännen Maskin. Samma år gjordes också förändringar i traktorprogrammet. Försäljning av Fendt traktorer startade och försäljningen av Case IH traktorer avslutas blev Lantmännen Maskin återförsäljare av Claas traktorn i Sverige I maskindivisionen ingår också Lantmännen Swecon, som är både ungt och gammalt beroende på hur man räknar starten. Som bolag grundades Swecon så sent som 1999 genom en sammanslagning av ett antal lantmannaföreningar runt om i landet. Men samtidigt kan man också argumentera för att starten snarare ligger 1946 då Lantmännen tecknade sitt första samarbetsavtal med Bolinder Munktell, som senare blev Volvo BM och i dag är Volvo Construction Equipment. Lantmannaföreningarna fungerade sedan som fristående återförsäljare av Volvos traktorer och anläggningsmaskiner under många år. EN PIGG JUBILAR Lantmännen Reppe fyller 135 år Ett av de allra äldsta bolagen inom Lantmännenkoncernen är Lantmännen Reppe. Det är en pigg 135-åring som ständigt lägger till nya tillämpningar i sitt koncept skapa värde av vete. Men det startade faktiskt med potatis. År 1876 grundades Reppe Stärkelsefabrik av greve Knut Posse i lokaler som låg intill Reppe järnvägsstation utanför Växjö. Fabriken skulle tillverka potatisstärkelse, potatisgryn och liknande produkter. Tio år senare började man tillverka stärkelsesirap, drufsyrup, av potatisstärkelsen och även om både råvara och tillverkningssätt har förändrats med åren är stärkelsesirap eller glukossirap fortfarande en av Reppes viktigaste produkter. Att man med fördel kunde använda vete i stärkelseproduktionen anade man tidigt. Runt sekelskiftet, , gjordes de första försöken med vetestärkelse, men viktigast var fortfarande potatisen och fram till 60-talet hade fabriken egna potatiskampanjer intill fabriken. Efterhand kom vete att bli den viktigaste råvaran, men verksamheten har fortsatt oavbrutet och i dag är Reppe Energirik historia Lantmännen energidivision omfattar fyra bolag med mycket olika bakgrund och verksamheter. Äldst är utan tvekan Lantmännen Reppe med 135 år av stärkelseframställning bakom sig. Lantmännen Aspen rivstartade när Aspen alkylatbensin lanserades på Elmia Över en natt gick i princip alla skogsarbetare över till alkylatbensin. Verksamheten har sedan vidare utvecklats och till Lantmännen kom bolaget Bygget av etanolfabriken i Norrköping påbörjades I januari 2001 var fabriken startklar och Lantmännen Agroetanol påbörjade sin verksamhet. Fem-sex år rådde ett politiskt klimat i landet som förordade etanol som alternativ till fossila bränslen. I detta läge beslöt Lantmännen ett av Sveriges allra äldsta företag. Ägarna till företaget har skiftat och likaså har bolaget gått igenom ett antal namnbyten. Sedan 2004 är dock Reppe helägt av Lantmännen och från 2006 är bolagsnamnet Lantmännen Reppe AB. Stärkelseprodukter har alltid varit basen i verksamheten, men företaget har hela tiden provat nya sätt att tillämpa sitt kunnande. Under 80- satsa stort och 2007 togs första spadtaget till den nya delen av etanolfabriken. Debattvågorna gick höga kring livsmedel kontra energi, men bygget fortskred och 2008 rann de första dropparna genom den nya fabriken. I maj 2009 ägde sedan den högtidliga invigningen rum. Lantmännen Agroenergi bildades 2008 genom att Agrovärme och Agroenergi slogs samman till ett bolag. Men ursprunget hittar vi på 1980-talet då Västsvenska Lantmän inledde satsningar på bioenergi och började tillverka briketter av halm i Lidköping under varumärket Agrobrik. Agrovärme har sin upprinnelse i Kvänum där Västsvenska Lantmän 1985 satsade på värmeverksamhet tillsammans med Skanska. talet satsade man till exempel mycket på bioteknik och utvecklade stärkelsebaserade produkter för läkemedelsoch bioteknikindustrin. Lantmännen Reppe har i dag sin tillverkning på två orter Lidköping och Växjö och har fem huvudspår i sin tillverkning: glukossirap, vetegluten, etanol (finsprit), torkad och modifierad stärkelse samt foderråvara. Text: HELENA HOLMKRANTZ 1 Vilka viktiga milstolpar ser du i Lantmännens historia 2 Vad tror du om Lantmännen om år Fredric Nilsson, Norrköping. 1 Det viktigaste för oss bönder är att Lantmännen faktiskt bildades en gång i tiden. 2 Jag tror att Lantmännen ser ut ungefär som i dag, men att lantbruksenheterna blir större och det måste föreningen anpassa sig till. Bo Gunnarson, Lomma 1 När man bestämde sig för att utreda om det gick att bilda ett Lantmännen i Sverige, samt att de kloka medlemmarna röstade för detta. 2 Ett blomstrande företag som tar hand om, förädlar och säljer medlemmarna böndernas råvaror, i huvudsak spannmål. Elisabeth Sjödin, Lycksele 1 När man började satsa på analyser och utveckling av foder för att få rätt balans var en viktig milstolpe. Innan jag började som lantbrukare hade jag sysslat med travhästar och där lär man sig hur viktigt det är med ett balanserat foder. Nötcenter Vikens försöksgård är viktig för utvecklingen. En annan viktig milstolpe var inträdet i EU. Det började ställas helt andra typer av krav på oss och vi ställer motsvarande krav på Lantmännen. 2 Jag tror att Lantmännen fortsätter hänga med i den snabba utvecklingen när det gäller mat och trender. Men det behövs hjälp från oss bönder för att kunna säkra hela kedjan från jord till bord. Det är viktigt med fokus på det nära, men att ändå se omvärlden. Sedan tror jag att vi måste hjälpas för att sträva efter att ha maten inom landet. Vi lantbrukare får helt enkelt inte bli färre och vi måste bli ännu duktigare än vad vi är i dag! 12 Grodden Special Grodden Special 13

8 Fusionen steg för steg 1967 Strukturutredning: Antalet Lantmännenföreningar skall minskas från 21 till NNP bildas Västsvenska Lantmän bildas genom fusion mellan Skaraborgs Läns Lantmäns Centralförening Västra Sveriges Lantmäns Centralförening Lantmännen Odal bildas genom fusion mellan Lantmännen i Sörmland Göta Lantmän 1989 Ångermanlands Lantmän fusionerar med NNP 1992 Hallands Lantmän fusionerar med Blekinge Kronobergs Lantmän till HBK Lantmän. Svea Lantmän bildas genom fusion med Gävle Dala Lantmän Mälardalens Lantmän Arosbygdens Lantmän Enköpings Lantmän 1996 Mellansvenska Lantmännen Odal bildas genom fusion med Svea Lantmän Lantmännen Odal Västsvenska Lantmän 2000 (Svenska) Lantmännen bildas genom fusioner med Skånska Lantmännen HBK Lantmän Jönköpings Lantmän Värmlands Lantmän Örebro Lantmän Lantmännen Odal Gotlands Lantmän NNP (Lantmännendelen) SLR januari trädde beslutet om fusionen i kraft. Från 21 föreningar till 2 Saxat om Lantmännen Vägen från många små till en stor landsomfattande förening var lång och snårig. Hur gick det egentligen till Text: LARS HELGSTRAND R edan 1968 antog den gemensamma centralorganisationen Svenska Lantmännens Riksförbund, SLR, en strukturutredning där dåvarande tjugoen lantmännenföreningar skulle sammanföras till tio regionala föreningar, senare till sex och slutligen till en enda landsomfattande förening. Men det skulle ta över trettio år innan Svenska Lantmännen, nu med endast namnet Lantmännen kunde klubbas på stämmorna under 2000 och börja sin verksamhet den första januari Därefter fanns det tre lantmännenföreningar i landet, nämligen Lantmännen, Kalmar Lantmän och Norrbottens Lantmän, vilka valde att stå utanför fusionen. De tog inte upp fusionsfrågan på sina föreningsstämmor år Kalmar Lantmän är kvar som organisationsmedlem i Lantmännen. Norrbottens Lantmän fusionerade med Lantmännen Den som vet alla turer kring fusionerna och Lantmännens utveckling är Ingemar Svensson. Som organisationschef i SLR och i Lantmännen fram till sin pension och avtackning på stämman 2006, var han med i den innersta kretsen, skrev utredningar, fusionsförslag och protokoll som koncernstyrelsens sekreterare. Egentligen börjar det när landshövding Hugo E Hamilton år 1905 tog initiativ till att bilda SLR, börjar Ingemar historien Vi tittar i anteckningar och bläddrar i boken Återväxt. Svenska Lantmännen , 15 år av samverkan och förnyelse, av Ingemar och Anders Åsenius. Snart är vi inne i den stora fusionsprocessen som börjar 1970, då Västsvenska Lantmän bildas genom fusion mellan Skaraborgs läns Lantmäns Centralförening och Västra Sveriges Lantmäns Centralförening. Vi passerar 1971, då den gemensamma symbolen Grodden införs, och kommer fram ända till 1987 innan nästa fusion sker. Då bildas Lantmännen Odal genom fusion mellan Lantmännen i Sörmland och Göta Lantmän. Sedan tidigare hade dessa båda föreningar ett nära samarbete inom spannmål, utsäde och foder. Med endast en rösts övervikt beslutades fusionen på stämman i Lantmännen i Sörmland. Enhälligt var det däremot när Ångermanlands Lantmän på en extrastämma 1989 beslöt att fusionera med Nedre Norrlands Producentförening (NNP). Bakgrunden var kraftig minskning av antalet kobesättningar och försämrad ekonomi. Fusionerna satte fart Den nya jordbrukspolitik med avreglering som Sveriges Riksdag klubbade 1990 innebar drastiska förändringar för det svenska lantbruket. Alla interna pris- och marknadsregleringar skulle avvecklas och gränsskyddet skulle sänkas. Man räknade med att den så kallade omställningen skulle medföra stor minskning av spannmålsodlingen och kraftigt minskande omsättning i Lantmännengruppen. Det krävdes snabba strukturella förändringar och en Framtidsgrupp bildades. Resultatet blev att SLRs stämma 1990 efter livliga diskussioner beslutade anta styrelsens förslag att verka för sex samverkansregioner och senare en koncernlösning. Men Lantmännenföreningarna var självständiga och fusionerna tog sin tid. Kulturkrockar satte ofta stopp för försök till fusioner. Först när Sverige gick med i EU blev det åter fart på fusionerna. Vi fick en ökad inhemsk och utländsk konkurrens med starkare aktörer både i leverantörs- och konsumentledet. Strukturerna måste förändras, säger Ingemar. Under år 2000 bildades slutligen Svenska Lantmännen genom fusioner med Skånska Lantmännen, HBK Lantmän, Jönköpings Lantmän, Värmlands Lantmän, Örebro Lantmän, Lantmännen Odal, Gotlands Lantmän, Västerbottens Lantmän och SLR, som därmed också upphörde. Dessutom köptes Lantmännendelen i NNP ut ur NNP och inlemmades. Kvar utanför Lantmännenfusionen var Kalmar Lantmän, som fortfarande är utanför, och Norrbottens Lantmän, som dock 2005 fusionerade med Lantmännen. Huvudprinciperna var, berättar Ingemar, att skapa ett företag med stark konkurrenskraft och som kunde agera med större styrka än föreningarna var för sig. Därmed skulle utvecklingen och lönsamheten i det svenska lantbruket stöttas. Vår foderproduktion kunde till exempel ske på ett rationellare sätt om man inte hade föreningsgränserna, liksom hanteringen av spannmål och andra varuflöden. Vi kunde på bästa sätt ta tillvara en obruten kedja från bonden till konsumenten från jord till bord. Man talade då mycket om spårbarhet. Vi ville också skapa en förening med långt driven decentralisering och stort lokalt medlemsinflytande, understryker han. Fusionerna skulle också ge betydande effektiviseringsvinster som skulle komma medlemmarna tillgodo genom lägre marginaler på medlemmarnas inköp och bättre betalning för medlemmarnas produkter. Då fanns det 69 tusen lantbrukare inom Lantmännenföreningarna. Av dessa stod tolv tusen, eller endast 17 procent, för 80 procent av omsättningen. Dessutom pekade alla utredningar på att det skulle bli färre och färre lantbrukare. Det innebar minskade volymer och ändrade förutsättningar för både lantbrukare och föreningar. Vi kom fram till att vi måste, medan vi hade god ekonomi och själva kunde bestämma, ta beslutet att bilda en rikstäckande förening. Industridelen lockande att äga Största delen av kalkylerade fusionsvinster på 350 Mkr per år gällde effektivare inköp, minskade anläggningsoch logistikkostnader, minskade förvaltningskostnader, minskade administrationskostnader med mera. Det fanns väldigt många funktioner i föreningarna som inte skulle behövas i en en-föreningslösning. Vi behövde till exempel inte tio marknadschefer, tio personalchefer, tio ekonomichefer och så vidare. Genom att ha färre tjänstemän och kontor kunde vi spara. Dessutom kunde vi sälja många kontorsfastigheter och få in mycket pengar, säger Ingemar. Fusionen skulle egentligen inte märkas så mycket av bonden i kontakten med den nya föreningen, enligt Ingemar. Ju närmare bonden vi kom, desto mer decentraliserad skulle man vara. Därför tillskapade vi marknadsområden som vid de allra flesta föreningarna blev identiska med de gamla föreningarnas verksamhetsområden. Gör man allt på en gång kan man få hela havet stormar och då är det mycket lätt att man tappar kontrollen och misslyckas Under 1990-talet köptes många verksamheter och en stor industriproduktion byggdes upp av framförallt Cerealia som gjorde bra resultat. Det blev något av ett lockbete för föreningarna. Fusionsförslaget innebar att SLR skulle försvinna och Cerealia bli ett dotterbolag till nya Lantmännen. Där var ju medlemmarna direktanslutna och fick därmed tillgång till substansvärdet och vinsterna som bildades i industriproduktionen. Det var en starkt bidragande orsak till att föreningarna bildade riksföreningen, menar Ingemar. Vi gjorde också en extra insatsemission genom att dela ut föreningarnas inbetalda insatser i SLR på 171 Mkr till medlemmarna i de fusionerande föreningarna, tillägger han. Konkurrensverket tog tid Att övertyga medlemmarna minns inte Ingemar som något större problem. Konkurrensverket var däremot ett stort arbete: Vi lämnade in anmälan den 14 juli och fick hålla på till den 13 december 2000 innan vi fick klartecken och vi skulle börja verksamheten direkt efter årsskiftet, minns han. Liksom Olle Hakelius (se separat artikel sidan 12) minns Ingemar dramatiken när ATL avslöjade vad som var på gång. Vi märkte på frågorna att det inte bara var ett löst antagande. Vi träffade omgående all personal för information. Sedan blev det ett intensivt skede med fusionsavtalen som blev klara i februari Under april och maj hade föreningarna sina fusionsstämmor med enhälliga stämmobeslut vid nästan alla föreningar. SLR fattade sitt fusionsbeslut i maj 2000, också det enhälligt. Ingemar delar gärna med sig av erfarenheterna från sina 36 år på SLR och Lantmännen. Om man ser framför sig ett behov av att göra en förändring, så ska man göra den medan man är ekonomiskt stark och själv kan leda förändringen i stället för att bli tvingad till en förändring, som då kanske leds av någon annan. När man ska göra sådana här stora förändringar, så ska man inte ta allt på en gång. Man gör förändringarna först internt och låter inte marknaden påverkas. Först när man har fått den interna organisationen att fungera, kan man ta nästa steg att förändra ut mot marknaden. Gör man allt på en gång kan man få hela havet stormar och då är det mycket lätt att man tappar kontrollen och misslyckas. Man måste också behålla nyckelpersonerna i en förändringsprocess. Det är med nyckelpersonerna man åstadkommer förändringar, avslutar Ingemar. notis i tidskriften landtmannen, när slr bildades: Svenska Landtmännens riksförbund bildas Med konstituerande af detta riksförbund är kan man säga kronan satt på den organisation, hvari den koopera- tiva rörelsen bland Sveriges landtmän tagit gestalt. Vi säga ej för mycket, om vi påstå, att riksförbundets bildande skall med tillfredsställelse hälsas af Sveriges jordbrukare stora och små i vidt skilda delar af landet. För hvar dag, som går, blifver det nämligen allt tydligare för hvar, som ej är slagen i blindhet, att det ej duger för jordbrukets idkare att stå isolerade i en tid hvars lösen är sammanslutning; och ju flere som stå bakom ett sådant uppträdande, i desto högre grad skall det tilltvinga sig gehör och respekt. (ur jubileumsboken Landtmannen Svenskt Land Tidskrift för Landtmän, 100 år med svenskt lantbruk) förstasidesrubrik med notis i atl 29 oktober 1999: Lantmännen Sverige tar över En enda rikstäckande lantmännenför ening och en avveckling av riksorganisationen SLR är vad som föreslås i en intern utredning som nu diskuteras i SLR:s styrelse. Enligt vad ATL erfar har huvuddragen i utredningen anammats av SLR-styrelsen, som dock ännu inte tagit något beslut i frågan. Inom kort kommer lantmännenföreningarnas förtroendevalda att informeras om innehållet i utredningen. inne i tidningen finns en artikel av svenolov lööv med rubriken konkurrensen ska mötas med ett lantmännenföretag Där står bland annat: Det enda beslut SLR-styrelsen tagit i ärendet är att man beslutat om att gå ut med innehållet till medlemmarna, poäng- terar SLR:s ordförande Olle Hakelius som strax innan denna tidnings pressläggning ringer från USA där SLR-styrelsen är på rundresa. Konkurrensen över gränserna blir allt hårdare och inom landet har Svenska Foder växt till en vass aktör, säger en initierad bedömare. Vi måste i grunden se över hur vi kan förbättra konkurrenskraften och förstudien har förkastat alla andra lösningar än en ettföretagslösning Grodden Special 15

9 HÖGT ÖVER OMGIVNINGEN RESER DE SIG: LANTMÄNNENS SILOTORN. MED DEN GRÖNA GRODDEN HAR DE STÅTT FÖR TRYGGHET, FÖR SAMHÄLLET OCH I STORT FÖR BONDEN. När silon var tryggheten Här lagrades tidigt säden till det dagliga brödet, så man slapp svälta i orostider. Med ransoneringen under andra världskriget i färskt minne blev beredskapsmålet ett viktigt inslag i den svenska jordbrukspolitiken. Att kunna försörja den egna befolkningen med livsmedel var nödvändigt. Om detta rådde stor politisk enighet. Silotornen blev en trygghetens symbol för bonden, att på lika villkor kunna köpa och sälja. På Föreningen kunde man lita i vått och torrt. Med egen traktor och vagn körde man till sin silo och tippade sitt lass. Var vattenhalten för hög, fanns den gemensamma torken. Storskaligt, effektivt och rationellt. Att åka med sin spannmål till lantmannaföreningen var en självklar rättighet och skyldighet. Att bygga sin egen tork och lagringsfickor var närmast osolidariskt. För att inte tala om den, som åkte till privathandeln och plockade russinen ur kakan med kanske bättre villkor. Inte sällan blev det långa köer till föreningens silo. Det blev en brokig skara av ekipage, från den lilla BM 10-an (Plankan) med tändkulemotor till en stor röd Volvo BM 2654, en blå Ford eller en grön JohnDeere. På traktorerna kunde färg och märke skifta. På maskinsidan var föreningstroheten inte så stark. Kanske ställde man kvar traktor och vagn över natten, för att återvända när spannmålsmottagningen öppnade tidigt dagen därpå. Någon väntade hela natten. Visst tog det tid, men det blev också en värdefull social kontakt med mycket prat om det mesta. Silons personal blev också delaktig. Någon tog en tur och muntrade upp de väntande. Kanske bjöd man på kaffe. De stora lagringssilorna blev också en trygghetens symbol ekonomiskt. Där lagrades en stor del av den svenska skörden och stora belopp i framförhandlad lagringsersättning kunde inkasseras. Det var mycket tack vare denna lagringsersättning som lantmannaföreningarna och det gemensamma SLR skapade sin starka ekonomi. Inlösenpriset den första april till Svensk Spannmålshandel var givet, sedan gällde det att hantera så mycket spannmål som möjligt och till så låga kostnader som möjligt. De likvider som inte gick tillbaka till bonden samlades i ladorna och kunde i SLR användas för investeringar i kvarnar och annan livsmedelsindustri som senare blev lockbete för medlemmar i fusionerande föreningar att äga gemensamt i Lantmännen. Så, kan man säga, blev de stora silotornen grunden till den styrka på marknaden, som koncernen Lantmännen nu har med sin livsmedelsindustri. Och nu då Efter Operation Blåljus i början av tjugohundratalet, med flera spannmålsanläggningar jämnade med marken, konverterade till bostäder eller sålda, gäller styrka på en konkurrensutsatt marknad. Nyckelordet är förändring med anpassning till nya krav på den stora gemensamma marknaden i EU och globalt. Nu måste Lantmännen vara konkurrenskraftig på egna meriter för såväl bonden som konsumenten. Är man inte bästa affärspartner går affären till någon annan. Allt mer spannmål torkas och lagras hos bonden som säljer till bästa pris vid bästa tidpunkt kanske ett år innan skörden är bärgad. Leveranser till Lantmännen går i allt högre utsträckning med lejda lastbilar. Kör man själv med sin traktor och vagn, bokar man först tid och slipper kö. Rationellt och effektivt i den nya tidens villkor. Tryggheten nu är varumärket grodden högst upp på silor, på mjöl och andra produkter. Lantmännens utmaning är att vara bästa affärspartner och ge vinster från en global verksamhet. Framgången avgörs på marknaden som ständigt förändras. Där ska konsumenterna tryggt veta att grodden, en 8000 år gammal symbol för Alltings ursprung, står för bästa val i hela kedjan: Från Jord till Bord. Det är inget dåligt varumärke för Lantmännens medlemmar, som nu kallas ägare, i en global livsmedelskoncern med 36 miljarder i omsättning och anställda. LARS HELGSTRAND Att bo i en spannmålssilo med en fin utsikt över Göta Kanal. Det kan man göra i Söderköping, där en fastighetsekonom och en arkitekt köpte de gamla silotornen av Lantmännen och byggde om dem till bostäder under Nu finns där 14 lägenheter på vardera 130 kvadratmeter och en tvåvåningsvilla ovanpå de 23 meter höga silotornen. Alla lägenheterna har utsikt åt de fyra väderstrecken, har svagt rundade ytterväggar och nya betongbjälklag med värme. Resultatet blev mycket lyckat enligt Lantmännen Fastigheter som skissar på liknande projekt. Nu pågår ombyggnad av sex silotorn i Nyköping till bostäder. Diametern måste vara minst 7-8 meter för att ett silotorn ska kunna byggas om till bostad, enligt Bo Lindskog, Lantmännen Fastigheter.