RIKTLINJER FÖR BASAL PALLIATIV VÅRD INOM NÄRSJUKVÅRDSOMRÅDE NORRA SKARABORG
|
|
- Arne Göransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Primärvården Skaraborg och Skaraborgs Sjukhus i samarbete RIKTLINJER FÖR BASAL PALLIATIV VÅRD INOM NÄRSJUKVÅRDSOMRÅDE NORRA SKARABORG Gäller från: april 2011 Revideras: april 2012 Ansvarig: Arbetsgruppen Palliativ vård / Monica Lundström
2 Innehållsförteckning Inledning 1 Symtomkontroll 2 Anhörigstöd 3 Samordnad vårdplanering och kommunikation 3 Teamarbete 3 Brytpunkt 3 Brytpunkt till sen palliativ vård 3 Ansvarsfördelning vid palliativ vård 4 Biståndshandläggaren 4 Enhetschefen 4 Arbetsterapeuten 5 Sjukgymnasten 5 Läkaren 5 Sjuksköterskan 6 Omvårdnadspersonalen 6 Checklista läkare 7 Checklista sjuksköterska 7 Arbetsgruppens sammansättning 7 Implementering 7 Referenser 8 Elektroniska dokument 8 Bilaga 1; Checklista vid vård i livets slut läkardel Bilaga 2; Checklista vid vård i livets slut sjuksköterskedel
3 Inledning Att vårda döende människor är inte något nytt inom vården. Detta är säkert vårdens äldsta uppgift. Disciplinen palliativ vård har vuxit fram för att samla kunskap kring vården av döende. Ordet palliativ kommer från latinets pallium som betyder mantel eller kappa. Den omslutande manteln symboliserar vårdens lindrande funktion som ett uttryck för beskydd, omsorg och medmänsklig solidaritet (Kaasa, 2001). Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom. Palliativ vård förebygger och lindrar lidande genom tidig upptäckt, noggrann analys och behandling av smärta och andra fysiska, psykosociala och existentiella problem. (WHO, 2002). Palliativ vård innebär mycket av att täcka över symtom, vars orsak man inte kan eliminera. Målet är att främja god livskvalitet. Under de senaste årtiondena har den palliativa vården alltmer flyttats från institutionerna till de olika boendena där den sjuke bor. God vård i livets slut förutsätter samverkan såväl mellan olika professioner som mellan vårdgivare. Vem eller vilka som tillgodoser patientens behov kan variera över tid, men för att lyckas krävs en väl fungerande vårdkedja och insatser som grundar sig på en gemensam vårdideologi (Beck-Friis & Strang, 2005). I Skaraborg finns ett organisatoriskt vårdprogram; Vård i livets slutskede vars målsättning är att ge förutsättningar för verksamheten att utveckla en god palliativ vård oavsett vårdform. I vårdprogrammet lyfts de tre vårdnivåerna länssjukvårdprimärvård-kommun fram i syfte att skapa en förbättrad vårdkedja. Vårdprogrammet är ett gemensamt vårdpolicydokument för Skaraborg och syftar till att alla invånare ska erhålla en god vård på lika villkor i livets slutskede. Innehållet i dokumentet ligger till grund för de riktlinjer som presenteras i detta arbete (Skaraborgs sjukhus och primärvården Skaraborg, ). Palliativ vård delas ofta in i en tidig fas och en sen fas. I den tidiga fasen är målet högt välbefinnande samtidigt som man strävar efter att förlänga livet så länge det går och en relativt aktiv behandling förekommer. I sen palliativ fas är behandlingen enbart lindrande med välbefinnande som mål. Det är mycket viktigt att brytpunktssamtal genomförs vid övergången från en fas till en annan. Den palliativa vården delas även in i basal och avancerad vård. Basal palliativ vård är grunden för all palliativ vård, utifrån en etisk plattform och en medicinsk bedömning, och skall erbjudas till alla patienter i livets slut oavsett diagnos och vårdform. Vården skall bedrivas dygnet runt, av ett team bestående av läkare, sjuksköterska samt omvårdnadspersonal med basal kompetens inom palliativ vård. Avancerad eller specialiserad palliativ vård skall erbjudas patienter med komplexa symtom/behov, där basal vård inte är tillräcklig. Ett multiprofessionellt team stödjer och kompletterar den basala vården utifrån de specifika behov/symtom som finns. I den här verksamheten är palliativ vård kärnverksamheten och teamet har särskild utbildning/kompetens. Exempelvis palliativa sjukhusteam, palliativa rådgivningsteam eller avancerade hemsjukvårdsteam för avancerad vård i hemmet. Inom Länssjukvården ges basal palliativ vård på de flesta klinikers avdelningar och/eller mottagningar samt av palliativa verksamheter. Palliativa rådgivningsteamet
4 samarbetar med vårdgivare inom palliativ vård på sjukhus, i övriga palliativa verksamheter, på särskilda boende och inom hemsjukvård. Övriga palliativa verksamheter på KSS (Kärnsjukhuset i Skövde) är VÄRNA, Nära, LINDRA och GYNNA. Gemensam målsättning för samtliga palliativa verksamheter är god tillgänglighet och möjlighet att ge stöd till personal, patienter och anhöriga både i form av telefonrådgivning, besök och i vissa fall hembesök. De i Skaraborg enda exemplen på specialiserad palliativ vård är Palliativa rådgivningsteamet och Hospice Gabriel (Hospice utanför Länssjukvården, stiftelseform). Primärvårdens insatser sker vanligen genom läkarinsatser för patienter inom kommunens särskilda boende, korttidsvård och vid sjukvård i ordinärt boende. Primärvårdens läkare har behandlingsansvar för vårdtagare inom kommunens särskilda boendeformer. I ansvaret ingår också ett samarbete med kommunens sjuksköterskor och övrig omvårdnadspersonal. I den Kommunala verksamheten skall vård i livets slut ges där kommunen har hälsooch sjukvårdsansvar oavsett boendeform. Hälso- och sjukvårdsansvaret tillgodoses upp till och med distrikt/sjuksköterskenivå samt av sjukgymnast och arbetsterapeut. Läkaransvaret tillgodoses av Regionen i form av allmänläkare på Vårdcentral eller specialistläkare på slutenvårdsnivå. Inom Kommunal hälso- och sjukvård skall det finnas kompetens hos omvårdnadspersonal och legitimerad personal vad gäller vård i livets slutskede så de kan erbjuda basal palliativ vård dygnet runt. Om den sociala situationen sviktar och det finns önskemål om sociala insatser, ändrat boende eller avlastning för anhöriga bedöms detta behov av kommunens biståndshandläggare (Skaraborgs sjukhus och primärvården Skaraborg, ). Palliativ vård är en aktiv helhetsvård av patienten i ett skede när sjukdomen inte längre svarar på kurativ (botande) behandling. Vården innebär att tonvikt läggs på att lindra smärta och andra besvärande symtom. Det innebär också att såväl fysiska, psykiska, sociala som existentiella aspekter förenas till en helhet i vården. Det övergripande målet med palliativ vård är att uppnå bästa möjliga livskvalitet för patienten och dennes familj. Vården inbegriper en livssyn som bejakar livet och betraktar döden som en normal process. Den palliativa vården måste kunna erbjuda ett system av stödåtgärder för att hjälpa familjen att orka med situationen under patientens sjukdom och under sorgearbetet (SOU 2000:6). För att uppnå en aktiv helhetsvård av patienten, bygger den palliativa vården på fyra hörnstenar; symtomkontroll, anhörigstöd, kommunikation och relation samt teamarbete. Symtomkontroll När bot inte längre är möjlig är syftet med vården att ge en god och snabb symtomlindring. Detta innebär lindring av alla de olika symtomen såsom fysiska, psykiska, sociala och andliga/existentiella symtom. För att kunna ge god symtomlindring krävs intresse och engagemang baserad på kunskaper hur fysiskt, psykiskt, socialt och andligt/existentiellt lidande kan uppträda och uttryckas.
5 Anhörigstöd Vård i livets slutskede bygger ofta på insatser från anhöriga, till anhöriga räknas även andra som har en nära relation, och därför är stödet till dessa en väsentlig del utav vården. Deras önskemål om hur vården skall bedrivas är viktig att beakta, i synnerhet då den döende har svårigheter att uttrycka sig. De anhöriga bör ha möjlighet att bearbeta händelser och känslor både under sjukdomstiden och efter dödsfallet. Samordnad vårdplanering och kommunikation För att vården ska bli optimal krävs en god kommunikation och relation mellan de olika vårdgivarna. Vården ska inledas med samordnad vårdplanering (SVPL) med de olika vårdgivarna i samverkan med vårdteam/vårdlag patienten och dess närstående, där man beskriver de olika insatserna och vem som har ansvar för vad. När behoven förändras skall också vårdplaneringen revideras för de insatser som krävs och vem som är ansvarig. Teamarbete För att vården skall fungera utifrån patientens behov krävs samverkan mellan olika huvudmän och professioner. Kontinuiteten är en viktig faktor och därför ska det inte vara för många personer involverade i den dagliga omvårdnaden. Det är också av största vikt att alla som vårdar är lyhörda för den sjukes hela situation, och förmedlar vidare den information som är viktig för att hjälpa den sjuke att uppnå bästa möjliga livskvalitet. (Beck-Friis & Strang, 2005). Det är viktigt att man vid behov även konsulterar yrkesgrupper såsom dietist, kurator, sjukhuspräst/diakonissa alt församlingsassistent. Brytpunkt Med brytpunkt menas att fastställa en gräns/punkt där vården byter riktning och mål. Att fastställa brytpunkten är den allra viktigaste faktorn för varje enskild patient för att få bästa möjliga vård. Ansvaret för prognosbedömning och information ligger ytterst på läkaren och det ska alltid ligga en medicinsk bedömning till grund för ställningstagandet. Hela teamet runt patienten/brukaren ska vara aktivt deltagande i processen som leder fram till en brytpunkt. Läkaren ansvarar för att patienten/brukaren och anhöriga informeras samt att den information som ges dokumenteras. Under en sjukdomsperiod finns det många olika brytpunkter där vården ändrar karaktär. (Skaraborgs sjukhus och primärvården Skaraborg, , Handlingsprogram för Vård i livets slut Skara kommun 2009 ). Brytpunkt ska ses som ett samtal och en del i en vårdplanering där patienten och anhöriga ges tillfälle att uttrycka sina farhågor, önskemål och behov. Det är viktigt att betona att vården byter riktning, men att den fortfarande kommer att vara aktiv på det sätt som gagnar patienten.
6 Brytpunkt till sen palliativ vård är det tillfälle i livet där man på grund av svår sjukdom förväntas ha kort tid kvar att leva är ett samtal med patient och anhöriga för att patienten bättre ska kunna vara med och bestämma över hur livet i dess slutfas ska kunna vara är när återstående tiden i livet ska fokuseras på livskvalitet ger möjlighet till viss framförhållning, så att onödiga symtom och sjukhustransporter kan undvikas Ansvarsfördelning vid palliativ vård Teamarbete är ett viktigt begrepp inom palliativ vård. För att kunna ge den sjuke en god vård i livets slutskede krävs ett teamarbete mellan olika yrkesprofessioner och mellan olika sjukvårdshuvudmän. Det är av största vikt att detta fungerar eftersom vi har olika fokus och ser olika saker beroende på vad vi har för kunskaper, men även beroende på varje teammedlems förmåga till empati, intresse och förståelse. Teamträffar är ett viktigt forum för att ge en samlad bild av patientens/brukarens tillstånd, skaffa beredskap och planera för omvårdnaden. Här ges personalen en möjlighet till ökad trygghet och kunskap i arbetet. För alla i teamet har den palliativa vården högsta prioritet. När man arbetar med döende personer behövs en reflekterande helhetssyn på vården samt att det förs levande samtal runt döden och döendet. Det är viktigt att sätta patienten/brukaren i centrum och samverka med eventuella anhöriga. När patienten/brukaren är inne i ett sent palliativt skede kan tillståndet snabbt förändras. Det är därför viktigt att se till den aktuella situationen och även försöka vara steget före. I ett sent palliativt skede samverkar hela teamet för att skapa symtomlindring och bästa möjliga livskvalitet hos patienten/brukaren. Biståndshandläggaren ansvarar för att efter ansökan, tillsammans med brukaren och anhöriga bevilja de insatser som behövs för att tillförsäkra brukaren en skälig levnadsnivå (bistånd enligt Socialtjänstlagen) det görs en individuell behovsbedömning i varje enskilt fall fortlöpande, enligt brukarens önskan och i samråd med övriga medlemmar i teamet, bevilja utökade insatser utan att behöva kalla till vård- och omsorgsplanering Enhetschefen ansvarar för att det finns kompetens i palliativ vård hos personalen personalen känner trygghet, för att i sin tur kunna förmedla trygghet till den döende och dess närstående det finns en uppdaterad genomförandeplan patienten/brukaren har en utsedd kontaktman arbeta för att det i första hand är ordinarie personal som ombesörjer omvårdnaden så långt som möjligt minimera antalet vårdpersonal i omvårdnaden
7 arbetslaget prioriterar vård i livets slut tillsammans med ansvarig sjuksköterska/distriktssköterska planera för eventuellt behov av vak det finns kända rutiner för hur man går till väga då patienten/brukaren avlidit; hur man gör, vem som ansvarar för vad etc. Arbetsterapeuten ansvarar för att patientens livskvalitet optimeras genom att underlätta och möjliggöra för individen att klara aktiviteter i dagliga livet så självständig som möjligt utifrån sina resurser, begränsningar och egna önskningar ge tips och råd som ger patienten möjlighet att ligga bekvämt, ha en god viloställning samt förebygga och minska obehag av tryck, smärta, svullnad, andningssvårigheter mm. utifrån patientens behov kontinuerligt bedöma och förskriva de hjälpmedel den enskilde behöver under vårdtiden instruera patienten, omvårdnadspersonalen och/eller anhöriga i hjälpmedelsanvändning och förflyttning bedöma eventuella miljöåtgärder i bostaden utifrån patientens behov Sjukgymnasten ansvarar för att ge patienten det stöd som krävs för att den enskilde ska kunna använda sina kvarvarande resurser allt efter dennes önskemål, förutsättningar och behov förebygga inaktivitetsrelaterade problem som kontrakturer, trycksår och andningssvårigheter utifrån patientens behov kontinuerligt bedöma och förskriva de hjälpmedel den enskilde behöver under vårdtiden instruera patienten, omvårdnadspersonalen och/eller anhöriga i hjälpmedelsanvändning och förflyttning ge alternativ smärtlindring Läkaren ansvarar för att medicinskt bedöma när en patient är i livets slutskede och dokumentera detta muntligt och skriftligt så att övriga i teamet informeras om detta fortlöpande bedöma rimlig farmakologisk behandling i syfte att lindra symtom och därigenom kunna öka patientens livskvalitet i livets slutskede ta beslut om att avstå från behandling som inte lindrar eller eliminerar ett symtom och att tydligt beskriva vilken vård som kan erbjudas inrikta vården på symtomlindring och ökad livskvalitet och inte primärt fokusera på livsförlängande åtgärder eller behandling lyssna till patientens och anhörigas tankar och funderingar om patientens sjukdom och dess förlopp, deras farhågor och förväntningar samt deras önskemål kring vården balanserat informera patienten och anhöriga kring sjukdomen, dess förväntade förlopp samt den symtomlindrande behandlingen och genomföra brytpunktssamtal i förekommande fall besluta kring eventuell öppen retur och direktinläggning till avdelning vid försämring (gäller inom länssjukvården) vid behov skriva Intyg om närståendepenning checklista vid vård i livets slut ifylls
8 konstatera dödsfall direkt eller indirekt efter sjuksköterskans undersökning, efter att detta delegerats före dödsfallet skriva dödsbevis och intyg om dödsorsak, eller att tillse att sistnämnda skrivs av ordinarie läkare Sjuksköterskan ansvarar för att göra PAL (Patientansvarig Läkare) medveten om att ställningstagande till palliativ vård bör göras, brytpunktsamtal genomförs samt dokumentera detta fortlöpande utforma och ordinera de omvårdnadsåtgärder som patienten behöver under vårdtiden meddela biståndshandläggaren att det skett ett ställningstagande till palliativ vård och att fortlöpande informera om de utökade insatserna så att stora vårdoch omsorgsplaneringar inte behöver hållas fortlöpande under vårdtiden samordna den palliativa vården runt patienten, eventuellt samordna framtida läkarbesök och aktualisera behov av läkemedelsordinationer upprätthålla en kontinuerlig kontakt med PAL för utvärdering och vidare planering av vården samt att avveckla onödig medicinering och kontroller dokumentera var patienten vill vårdas vid försämring dokumentera given/erhållen information till/från patient och anhöriga efter patientens medgivande hålla anhöriga informerade om tillståndet. Given information dokumenteras informera patient och anhöriga om möjligheten till närståendepenning fortlöpande under vårdtiden samla berörd personal för att samordna omvårdnaden av patienten/brukaren. Omvårdnadsordinationer dokumenteras som en vårdplan under respektive sökord bedöma risken för trycksår enligt Norton skriva ut antidecubitusmadrass vid behov, gäller endast de sjuksköterskor som har förskrivningsrätt det tydligt framgår vid både muntlig och skriftlig överrapportering att palliativ vård gäller använda VAS (Visuell Analog Skala) eller ESAS (Edmonton Symptom Assessment Scale) för att fortlöpande bedöma symtom checklista vid vård i livets slut ifylls registrera avliden patient i Palliativregistret anhöriguppföljning sker om behov finns Omvårdnadspersonalen ansvarar för att den personliga omvårdnaden utförs kontinuitet upprätthålls bland annat via kontaktmannaskap utföra givna omvårdnads-, hälso- och sjukvårdsordinationer rapportera och dokumentera (muntligt och skriftligt) så att god och säker vård upprätthålls arbeta enligt upprättad vård- och omsorgsplan/genomförandeplan observera patienten/brukarens symtom och reaktioner, vara lyhörd för patienten/brukarens behov och rapportera observationerna till de övriga i teamet genom sin närvaro lindra och trösta samt vara lyhörd för om/när anhöriga behöver stöd och/eller avlastning
9 Checklista läkare Bilaga 1 Checklista sjuksköterska Bilaga 2 Arbetsgruppens sammansättning Ann Qvist Taiminen Irene Martinsson Anette Olsson Britt Viktorsson Ulrika Berglund kommun Gunvor Juuso Svensson Sonya Cansu Hägg Ingmar Olsson Ewy Törnhage Monica Lundström Sjuksköterska Kolarbacken, Mariestad kommun Distriktssköterska, Mariestad kommun Distriktssköterska, Töreboda kommun Sjuksköterska Korttiden, Töreboda kommun Rehabutvecklare/enhetschef, Töreboda Distriktssköterska, Gullspång kommun Distriktssköterska, Gullspång kommun Distriktsläkare, Mariestads primärvård Sjuksköterska Medicinavdelningen Mariestads sjukhus Koordinator Närsjukvården Norra Skaraborg Implementering Riktlinjernas innehåll skall implementeras inom de olika vårdnivåerna. Det är främst medlemmarna i arbetsgruppen för riktlinjerna som bidrar till att implementera på sina respektive vårdnivåer. Det är lämpligt att använda ordinarie kanaler såsom yrkesträffar, utbildningstillfällen och dylikt.
10 Referenser Beck-Friis, B. & Strang, P. (red.) (2005). Palliativ medicin. Stockholm: Liber AB. Handlingsprogram för Vård i livets slut (2009) Skara kommun Kaasa S. (2001). Palliativ behandling och vård Lund: studentlitteratur. Organisatoriskt Vårdprogram, Vård i livets slutskede Skaraborgs Sjukhus, Primärvården Skaraborg, Skaraborgs Kommunalförbund Elektroniska dokument SOU 2000:6. Döden angår oss alla - Värdig vård vid livets slut. Stockholm: Frites. WHO, (2002). Palliativ-Omvardnad/Om-oss/WHO-s-definition-av-palliativ-vard-/ nov_2009.pdf
RIKTLINJER FÖR ALLMÄN PALLIATIV VÅRD INOM NÄRSJUKVÅRDSOMRÅDE NORRA SKARABORG
RIKTLINJER FÖR ALLMÄN PALLIATIV VÅRD INOM NÄRSJUKVÅRDSOMRÅDE NORRA SKARABORG Gäller från: April 2013 Revideras: April 2014 Ansvarig: Arbetsgruppen Palliativ vård / Monica Lundström Innehållsförteckning
Läs merVård i livets slutskede Innehållsförteckning
Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller för Vård och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Godkänd av Monica Holmgren chef Vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 198/15 Version 3 Gäller från 2015-01-18
Läs merAntagen i socialnämnden 2006-04-04 45. Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede)
Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45 Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede) Palliativ vård Kommittén om vård i livets slutskede 2000 har beslutat sig för att använda begreppet palliativ
Läs merRutin för palliativ vård i livets slutskede
Rutin för palliativ vård i livets slutskede Sotenäs kommuns riktlinje utgår från Socialstyrelsens, Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, som ger ett stöd för styrning och ledning.
Läs merRutin palliativ vård, Värmlands kommuner
KIL1000, v1.1, 2014-01-31 KILS KOMMUN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se RUTIN 2019-05-07 Beslutad i Ledn.gr. 2019-05-14 Rutin palliativ vård, Värmlands kommuner Sida 1 av 11 Innehåll Bakgrund
Läs merKopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-05-30 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs meroch läkemedelshantering finns framtagen, se länk under referenser.
RIKTLINJE 1(5) Socialförvaltningen Socialförvaltningens stab Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se Riktlinje för palliativ vård i livets slutskede Den här riktlinjen
Läs mer1(12) Palliativ vård. Styrdokument
1(12) Styrdokument 2(12) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-04-14 71 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(12) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 1.1
Läs merVård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje
Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull
Läs merORD OCH BEGREPP [8]
2016-02-22 1 [8] Rutin för palliativ vård inom särskilda boendeformer, hemsjukvård Palliativ vård ska ha hög prioritet, lika hög som akut sjukdom och ska kunna bedrivas av alla, för all överallt inriktningen
Läs merLänsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp
Läs merNationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013
Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013 Katarina Sedig 1 Palliativ vård enligt Socialstyrelsen Hälso- och sjukvård i syfte att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter
Läs merORD OCH BEGREPP [7] Dokumentets namn: Rutin för palliativ vård inom särskilt boende, hemsjukvård
2016-05-17 1 [7] Rutin för palliativ vård inom särskilda boendeformer, hemsjukvård Palliativ vård ska ha hög prioritet, lika hög som akut sjukdom och ska kunna bedrivas av alla, för all överallt inriktningen
Läs mer1(12) Palliativ vård. Styrdokument
1(12) Styrdokument 2(12) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-04-14 71 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad Kommunstyrelsen 2017-05-30, 108 3(12) Innehållsförteckning
Läs merPalliativ vård i livets slutskede
RIKTLINJER FÖR Palliativ vård i livets slutskede Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2018-11-06 Giltighetstid 2022-11-06 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Håbo kommuns styrdokumentshierarki
Läs merRutin vid behov av Allmän palliativ vård
RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN Process/aktivitet: Palliativ vård Processägare: Verksamhetschef Beslutad av: MAS Användare/roll: Sjuksköterska Omfattar enhet/verksamhet: Vård och omsorg Version: Giltig fr.o.m:
Läs merRiktlinje och rutin för vård i livets slutskede
Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede 1 Innehållsförteckning Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede 3 Vård i livets slutskede 4 Brytpunktssamtal 4 Delaktighet 5 Andligt och kulturellt
Läs merHandlingsplan för palliativ vård i Fyrbodal
Handlingsplan för palliativ vård i Fyrbodal 2008-2010 1. Bakgrund En av slutsatserna som gjordes i en utredning om cancervården i Västra Götalands regionen 2007 var att den palliativa vården behöver förbättras
Läs merLokal riktlinje Palliativ vård och vård i livets slut
Socialtjänsten Godkänd Löpnr Dokumentklass Version Sida Anders Engelholm SN 2018 00176 Vårdprogram 1.0 1(7) Författare Datum: Datum fastställande: Palliativa gruppen 2019-06-04 Ange datum Sakgranskare
Läs merAnslutna till specialiserad palliativ vård
PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:
Läs merArbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård
Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt
Läs merHandlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina
Handlingsplan för Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Bild: Ulla-Britt Granberg 2010 Vilhelmina kommun Vilhelmina sjukstuga Innehållsförteckning 1. Målsättning 2. Bakgrund 3. Syfte med handlingsplanen
Läs merPALLIATIV VÅRD RIKTLINJE FÖR PALLIATIV VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE
PALLIATIV VÅRD RIKTLINJE FÖR PALLIATIV VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Uppdaterad: 2019-03-18 POLICY Uttrycker
Läs merRemiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Diabetesförbundet Lillemor Fernström Utredare Hälso- och sjukvårdsfrågor Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes
Läs merPALLIATIV VÅRD RIKTLINJE FÖR PALLIATIV VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE
PALLIATIV VÅRD RIKTLINJE FÖR PALLIATIV VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Uppdaterad: 2018-09-01 POLICY Uttrycker
Läs merRemiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes (inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. Terminologiska
Läs merPalliativ vård uppdragsbeskrivning
01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen
Läs merHospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503
Hospice och andra vårdformer i livets slutskede LD-staben/planeringsavdelningen 2016-11-25 Ärende: 2016/01503 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Palliativ vård... 3 Vård i livets
Läs merLokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn
Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under
Läs merNärståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede
Närståendestöd Svenska palliativregistret För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Svenska palliativregistret Södra Långgatan 2 392 32 Kalmar Telefon 0480-41 80 40 http://palliativ.se Steget
Läs merPalliativ vård. De fyra hörnstenarna
Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,
Läs merPalliativ vård PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER. Social välfärd Örebro kommun orebro.se
PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Område: Trygg och säker hälso och sjukvård Beslutad av: Version: 6 Giltig fr.o.m. 2017 06 01 Medicinsk ansvarig sjuksköterska och Palliativ vårdsamordnare
Läs merRiktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje för vård i livets slutskede Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS Godkänd av Monica Holmgren chef Vård- och omsorgsförvaltningen
Läs merPalliativ vård. Vård vid. slutskede
Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom
Läs merÄldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede
Äldreomsorgens värdegrund Att möta människor i livets slutskede Värdegrunden gäller ända till slutet Att jobba inom äldreomsorgen innebär bland annat att möta människor i livets slutskede. Du som arbetar
Läs merSektor Stöd och omsorg
0 (5) Dokumentbenämning/typ: Riktlinje Verksamhet/process: Sektor stöd o omsorg Ansvarig:MAS/MAR Fastställare: MAS/MAR Gäller fr.o.m: 2012-10-24 D.nr: Utgåva/version: 2 Utfärdad/reviderat: 2016-12-02 Uppföljning:
Läs merRutin för vård i livets slutskede
2018-11-27 Rutin för vård i livets slutskede för personal inom omsorg Rutin för vård i livets slutskede för personal inom omsorg Typ av dokument: Rutin Handläggare: Malin Petzäll/Pia Settergren Antagen
Läs merPolitisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar
Läs merÖverenskommelse för vård av patient/kund i livets slut för Ljusdals kommuns befolkning.
Division Primärvård/ vo Ljusdal Omsorgs- och socialförvaltningen Område: Palliativ vård Målgrupp: Vårdpersonal inom Landsting och Kommun verksamma inom Ljusdals kommun Ämne: Riktlinjer palliativ vård vid
Läs merRutin. Beslut om vak/ extravak. Diarienummer: Gäller från:
Diarienummer: Rutin Beslut om vak/ extravak Gäller från: 2019-01-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Verksamhetschef ÄO Utarbetad av: Medicinskt ansvariga sjuksköterska Revideras senast:
Läs merFast vårdkontakt vid somatisk vård
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg
Läs merHemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för fysioterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte kan
Läs merAvdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH)
ASH Uppsala Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH) Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH) finns för dig som bor i Uppsala och Knivsta kommun och är i behov av vård och symtomlindring genom
Läs merKvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård
Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt
Läs merPalliativ vård ett förhållningssätt
Palliativ vård ett förhållningssätt Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid, värme, mat, medkänsla
Läs merUndersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Sida 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR
Läs merPalliativ vård i livets slut
Palliativ vård i livets slut Rutin för äldreomsorgen, funktionshinderverksamheten och socialpsykiatrin i Borås Stad 1 Fastställt av: Områdeschefer inom äldreomsorgen och Sociala omsorgsförvaltningen i
Läs merInom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede.
Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede. medfödda missbildningar kromosomdefekter metabola sjukdomar neurologiska sjukdomar onkologiska sjukdomar SABH fungerar som ett kompetenscentrum
Läs mersjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r
Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård
Läs merBESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR
2 HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR MEDICINSKA BESLUT 03 INFORMATION 06 BRYTPUNKTSSAMTAL 07 VAD ÄR VIKTIGT NU ÖNSKEMÅL OCH PRIORITERINGAR 04
Läs merNationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning
Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede 2017-03-29 Helena Adlitzer Utbildning 1. Information om grunden för VP 2. Revideringen 3. Arbetsprocessen 4. Innehållet 5. Axplock ur VP ---------------------------------------------------
Läs merKvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård
Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt
Läs merUndersköterska i palliativ vård vilken är din roll?
AL81 Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Lärandemål för dagen Att kunna reflektera över den palliativa vårdens mål och förhållningssätt Att lära sig om hur smärta och andra symtom och obehag
Läs merKunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt
Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer
Läs merLokal riktlinje för palliativ vård i Partille kommun
Lokal riktlinje för palliativ vård i Partille kommun Bakgrund Världshälsoorganisationens (WHO:s) definition av palliativ vård är en aktiv helhetsvård av den sjuke och familjen, förmedlat av ett väl sammansatt
Läs merBrytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm
Brytpunktssamtal Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm Ämnen: Brytpunktsbedömning Brytpunktssamtal Definition Utmaningar
Läs merOmvårdnad vid livets slutskede
Ansvarig för rutin Medicinsk ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2016-07-14 Revideras 2018-07-14 Omvårdnad vid livets slutskede SOSFS 2005:10 Grundläggande för all vård-
Läs merÖverenskommelse runt palliativ vård mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen, Örebro län samt Karlskoga lasarett
2002-05-14 REV 2008-11-17 1 (5) REV 2012-05-09, 2012-05-09 Överenskommelse runt palliativ vård mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen, Örebro län samt Karlskoga lasarett Inledning Palliativ
Läs merRiktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH
1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:
Läs merRiktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:
Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Datum: 2017-06-28 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinje
Läs mer2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård
2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4
Läs merHemsjukvård i Hjo kommun
Hemsjukvård i Hjo kommun Kommunal hälso- och sjukvård Kommunal hälso- och sjukvård/hemsjukvård är till för dig som bor i en särskild boendeform eller i bostad med särskild service vistas på en biståndsbedömd
Läs merHuvudområde/delområde: Medicinska PM Utfärdare: Verksamhetschef Hans S Åkesson, Medicinkliniken. Version: 1,1 Nästa revidering: 2016-04-07
PM Vård av patient med behov av specialiserad palliativ vård Enhet/förvaltning: Förvaltningsgemensamt Ansvarig: Förvaltningschef Bengt Wittesjö, Blekingesjukhuset Förvaltningschef Anders Rehnholm, Primärvården
Läs merSamverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Läs merSupportive care av den geriatriska onkologiska patienten
Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Gabriella Frisk, Onkolog, Sektionschef Sektionen för cancerrehabilitering, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Agenda Bakgrund
Läs merIntroduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP
Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP Inledning Nationell Vårdplan för Palliativ Vård, NVP, är ett personcentrerat stöd för att identifiera, bedöma och åtgärda en enskild patients
Läs merEtiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.
Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende
Läs merRemiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svensk sjuksköterskeförening Handläggare Inger Torpenberg Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes (inition) och eventuella
Läs merPalliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)
Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin) Ensamhet Smärta Symptom Ronden gick förbi Ingen sa något Ingen förberedelse
Läs merUNDERSKÖTERSKANS ROLL
Symtomkontroll Närståendestöd UNDERSKÖTERSKANS ROLL Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska FoUU Kommunikation/ Relation? Teamarbete 1 Några frågor Vad är god omvårdnad vid livets slut? Hur ser det ut
Läs merFast vårdkontakt...och verktygen i Äldresatsningen! Skånes universitetssjukvård
Fast vårdkontakt.. verktygen i Äldresatsningen! Staben för verksamhetsutveckling 4 enheter! Enhet för läkemedel Enhet för säkerhet, användarnära IT MT Enhet för patientsäkerhet Enhet för ehälsa kvalitet
Läs merMål: Målet är att tydliggöra, förbättra, utveckla och kvalitetssäkra den palliativa vården i livets slutskede.
Palliativt Kompetenscentrum i Östergötland () 2012-0-05 Till Palliativa ombud, i särskilda boenden i kommunerna, kan sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster utses. Funktionsbeskrivning för Palliativa
Läs merHemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för arbetsterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte
Läs merVård av äldre i livets slut
Den äldre döende patientens självbestämmande när den palliativa vården planeras och genomförs en jämförelse mellan äldre patienters självbestämmande vid palliativ vård i specialiserad hemsjukvård och vårdoch
Läs merRiktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:
Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Datum: 2018-04-01 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinje
Läs merNationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer PKC-dagen
Nationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede 2017-11-28 Helena Adlitzer PKC-dagen Är det möjligt att ge god vård utan kunskap? Är det möjligt att hålla all kunskap i huvudet? 2017-11-28
Läs merRiktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:
Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Datum: 2017-06-28 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinje
Läs merAvtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret
Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Det nya avtalet Gäller från 1 april 2012 och är en uppdatering och förtydligande av det
Läs merAvtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret
Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Det nya avtalet Gäller från 1 april 2012 och är en uppdatering och förtydligande av det
Läs merLokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede
Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,
Läs merSamverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Läs merRutin för samordnad vårdplanering, Somatik
Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik Särskilt boende Senast reviderad 2008-06-25 Syfte och ansvar Syftet med en samordnad vårdplanering är att den enskilde tillsammans med alla berörda enheter skall
Läs merEn dag om palliativ vård. Fredrik Wallin, palliativ processledare, RCC Norr Bertil Axelsson, öl, docent, Östersund
En dag om palliativ vård Fredrik Wallin, palliativ processledare, RCC Norr Bertil Axelsson, öl, docent, Östersund RÖJ-regionala öppna jämförelser 9802 personer avled i norra regionen 2014 2269 av dessa
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse Tyresö/Söderort 2016 Innehållsförteckning Verksamhetsbeskrivning 3 Vision och värdegrund 3 Kvalitet och patientsäkerhet 4 Riskbedömningar 5 Vård i livets slut 5 Kompetens i teamet
Läs merOmvårdnad vid livets slutskede
Ansvarig för rutin Medicinsk ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2016-07-14 Revideras 2018-07-14 Omvårdnad vid livets slutskede SOSFS 2005:10 Grundläggande för all vård-
Läs merPalliativ vård i samverkan
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-03-01 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Landstingets samtliga förvaltningar Fastställt
Läs merVÅRD VID LIVETS SLUT PALLIATIV VÅRD
Älvsbyns Vårdcentral Handlingsprogram VÅRD VID LIVETS SLUT PALLIATIV VÅRD Reviderad 2003-03-24 Innehållsförteckning Bakgrund sid 1 Syfte sid 2 vad är palliativ vård etiska grundprinciper Mål sid 3 Riktlinjer
Läs merVak vid palliativ vård i livets slutskede
RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN Område: Trygg och säker Hälso och sjukvård och rehabilitering Version: 2 Giltig fr.o.m: 2017 06 01 Ersätter: Fanns i Rutin Palliaitv vård Vö 414/2014, Vv 439/2014 Ansvarig:
Läs merPalliativregistret - värdegrund
Palliativregistret - värdegrund Stockholm 4 september 2013 Per-Anders Heedman Svenska Palliativregistret Vård i livets slutskede Är vanligt! Drygt 1% avlider/år 8/9 >65 år Sjukhus ( 1/3) Kommunala boenden
Läs merHur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden
Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Töreboda kommun Cirka 9000 invånare Glesbygd Små industrier Västra stambanan Gbg- Sthlm Göta kanal Elisa (körslaget) och
Läs merMotionssvar - Starta ett hospice i Sörmland
MOTIONSSVAR SID 1(2) Monica Johansson (S) Landstingsstyrelsens ordförande D A T U M D I A R I E N R 2016-10-05 LS-LED16-0462-4 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige M Ö T E S D
Läs merRiktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:
Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Datum: 2018-01-01 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinje
Läs merVård i livets slutskede - Palliativ vård i Norrbotten. Handlingsprogram
20131206 Vård i livets slutskede - Palliativ vård i Norrbotten Handlingsprogram Handlingsprogrammet Vård i livets slutskede - Palliativ vård i Norrbotten, andra upplagan, är reviderat under hösten 2013.
Läs merOmvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs.
Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs. Med ökad kunskap och förståelse av den palliativa vårdformen ökar förutsättningarna att uppnå högre vårdkvalitet i
Läs merVård i livets slutskede - Palliativ vård i Norrbotten. Handlingsprogram
Vård i livets slutskede - Palliativ vård i Norrbotten Handlingsprogram Förord Under 2010 har arbetet med att revidera handlingsprogrammet Vård i livets slutskede - Palliativ vård i Norrbotten pågått. Representanter
Läs merGenomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015
Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:
Läs merVård i livets slutskede
Organisatoriskt VÅRDPROGRAM Organisatorisk VÅRDPROGRAM Organisatoriskt VÅRDPROGRAM Organisatoriskt VÅRDPROGRAM Organisatoriskt VÅRDPROGRAM Organisatoriskt VÅRDPROGRAM Organisatoriskt VÅRDPROGRAM Organisatoriskt
Läs mer1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04
Läs mer