ScrumMaster certifiering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ScrumMaster certifiering"

Transkript

1 Teknik och samhälle Datavetenskap Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå ScrumMaster certifiering kompetensutveckling eller modefluga Scrum Master Certification - professional development or fad ScrumMasters relevans i arbetslivet Doina Bochis Examen: Kandidatexamen 180 hp Huvudområde: Datavetenskap Program: Affärssystem Datum för slutseminarium: Handledare: Göran Hagert Andra bedömare: Annabella Loconsole

2 Förord: Jag vill börja med att tacka alla intervjupersoner som har varit till stor hjälp för genomförandet av uppsatsen för att tagit sig tid och delat med sig av sina kunskaper. Vidare vill jag föra fram ett speciellt tack till min handledare Göran Hargert som ständigt varit delaktig i processen och kommit med givande feedback. Jag vill också tacka min andra bedömare Annabella Loconsole som har hjälp mig med konstruktiv kritik. Tack till min familj Mathias, Alicia och Bibi! När folk är överens med mig har jag alltid en känsla av att jag måste ha fel Oscar Wilde

3 Resumé: I detta arbete undersöks vilka motiv ScrumMasters har att certifiera sig. Ytterligare är målet att få en inblick i hur nyfunna kunskaperna omsätts i arbetslivet, samt om certifieringen handlar om kompetensutveckling eller mode. Studien har en kvalitativ forskningsmetod. Den empiriska insamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med personer som har genomfört ScrumMaster certifieringen. För att komma fram till ett svar på frågeställningen gjordes intervjuer med sju ScrumMaster och en enkät där två av tre svarade. Resultatet från dessa intervjuer visar att respondenterna har en blandad syn på ScrumMaster certifieringen. '

4 Abstract: This work examines the motives ScrumMasters have to get certified. Further, the goal is to get an insight into how newfound skills are used in the workplace and if certification is all about skills or fashion. The study has a qualitative research method. Empirical data collection occurred through semi-structured interviews with people who have good ScrumMaster certification skills. To find the answer to the question, interviews were conducted with seven ScrumMasters and questionnaire in which two out of the three responded. The results from these interviews show that the respondents have a mixed view on ScrumMaster Certification.

5 Begreppsspecifikation SCRUM metod för utveckling av system, särskilt inom datorprogrammering där fokus ligger på programvarans affärsvärde och användbarhet snarare än att följa en i förväg uppsatt tidsplan. CMM Capability Maturity Model; modell för att utvärdera och certifiera kvaliteten på utvecklingsprocessen hos mjukvaruorganisationer. PSP process utvecklad av Software Engineering Institute (SEI) på Carnegie Mellon University (CMU) i USA. TSP metod för mjukvaruutveckling i grupp, baserad på Personal Software Process (PSP). Certifiering standardiserad prövning för utfärdande av ett certifikat (intyg), som bland annat kan bestå av en licens, ett diplom eller yrkeslegitimation och kan utföras av en juridisk eller fysisk person som skriftligen försäkrar att innehållet i ett dokument överensstämmer med verkligheten. Kvalité handlar om huruvida en produkt eller en tjänst uppfyller kundens krav eller kan vara kopplat till antingen kundernas krav och således tjänsternas eller produkternas förmåga att uppfylla de krav som ställs på denne. Trend en stabil, långsiktig förändring i samhället avseende t.ex. ekonomi, demografi, värderingar, intressen eller konsumtionsmönster. Agil ursprungligen från engelska och betyder smidig eller rörlig och i projektlednings sammanhang har ordet översatts till lättrörlig.

6 Innehåll 1. Introduktion Förhistoria ScrumMastercertifiering ett nödvändigt ont? Problemställning och syfte Målgrupp Ambition och avgränsning Bakgrund Förklaring Förbättringsarbete i systemutvecklingsprocessen SCRUM Översikt Scrum roller P-CMM/SCRUM Forskningsdesign och metod Formulering av problemställning Val av metodansats - Kvalitativ eller kvantitativ Relation mellan teori och data Tillvägagångssätt Intervju och urval Enkät och urval Analysmetod Etiska överväganden Validitet och reliabilitet Metoddiskussion Teoretiskt ramverk: Kompetensförändring Förändring inom organisationer - tre synsätt Kompetensutveckling... 16

7 4.3 Effekter av utbildning Motivationsteorier Empirisk resultat Förklaring Motivet till certifiering Summering av motiv till certifiering Nya verktyg & nya arbetssätt Nya roller Summering av effekter av ScrumMaster certifiering ScrumMaster certifiering kompetensutveckling eller mode? Analys och problematisering Motiv till certifiering Verksamhetsinriktade motiv Opportunistiska motiv Effekter av certifieringen ScrumMaster certifiering kompetensutveckling eller trend? Slutsatser Samlade slutsatser Slutdiskussion Förslag till vidare forskning Källhänvisning: Bilaga1 Missivbrev... A Bilaga 2- Påminnelsebrev... B Bilaga 3- Intervjuguide... C

8 1. Introduktion 1.1 Förhistoria Idéer rörande hur kan man förbättra systemutvecklingsprocessen, förbättra kvaliteten och produktiviteten inom mjukvaruutveckling har legat i fokus i forskningen under det senaste decenniet [1]. Forskningen har resulterat i att generella metoder, modeller och strategier för hur förbättringsarbetet skall bedrivas har utvecklats [1]. Fokus har gått från styrverktyg och tekniker för planering och uppföljning till en ökad uppmärksamhet för kunskapsutveckling inom projekt med avseende på projektprocess samt ledar- och relationsfrågor [9, 28, 35]. Under 1990-talet ökade utvecklingen inom informationsteknologi samt det Agila tänkandet och Agila metoderna uppstod [27]. De Agila metoderna har utvecklats i IT-branschen som en konsekvens av att de traditionella utvecklingsmetoderna ansågs föråldrade och ineffektiva [2, 5, 16]. De Agila metoderna har växt fram ur frustrationen som funnits kring gamla, traditionella metoder som präglades av strikta fasindelningar och hög dokumentationsgrad [4]. Agila metoderna uppnår flexibilitet genom att främja mindre dokumentation, självorganiserande team, kundsamarbete, högre kvalitet och minskad tid till marknaden [2, 27]. Några metoder inom familjen Agile är extreme Programming, Dynamic System Development Method och Scrum [16]. Dessa är främst inriktade på korta iterativa cykler samt förlitar sig på kunskap inom ett team [22]. Inom Scrum exempelvis leds och utvecklas projektet av hela teamet och ScrumMaster är en ledare som coachar teamet, denne betraktas mer som en team ledare jämfört med en traditionell projektledare [45]. 1.2 ScrumMastercertifiering ett nödvändigt ont? Att organisera arbetet i projektform är idag en självklarhet för organisationer i jakten på ständig effektivisering [7, 36, 45]. Dess popularitet märks förutom på en stor mängd projektforskning och projektlitteratur också på den marknad för konsulter som specialiserar sig på projektarbete, projektledarutbildningar och certifiering av ledare [7, 36, 45]. Det är det ökade kraven från omvärlden som driver företag att kvalitetssäkra både sina produkter och tjänster via olika ledningssystem och certifieringar [42]. Ofta är faktorerna bakom kvalitetsarbetet kommersiella vilket kan innebära krav från kunder eller som följd av konkurrensen på marknaden [42]. Dock menar Sandholm att i västvärlden kännetecknas kvalitetsarbetet av trendighet eller modet för dagen [42, s.26]. Ovannämnda kommersiella skäl ställer ytterligare förändrade och ökade krav på kompetenssatsningar [24]. På samma sätt som kvalitetsarbetet kännetecknas av trendighet för dagen [42, s.26], ifrågasätter Ellström [24] om kompetenssatsningarna kan förstås som kalkylerade och rationella överväganden eller om dessa är ett uttryck för opportunism och modetrender. Certifiering [31] är en åtgärd genom tredje part, vanligtvis certifieringsorgan. Den visar att tillfredsställande tilltro har förvärvats en produkt, process eller tjänst är i överensstämmelse med standard eller annat regelgivande dokument. Certifiera innebär att förse med certifikat (skriftligt intyg) som visar viss kompetens, behörighet [32]. Tonnquist [45] menar att certifiering ligger i tiden: en elektriker behöver behörighet för att kunna få installera elsystem, piloter måste ha flygcertifikat, revisorer skall vara auktoriserade. Det finns flera anledningar till varför certifiering: krav vid upphandlingar, effektivare processer via kontinuerlig förbättring, krav från myndigheter, nödvändighet för att möta kundernas krav, engagera personal så att alla arbetar mot samma mål [42]. 1

9 Certifieringen [8] är en mekanism som gör det möjligt för yrkesverksamma att visa att de behärskar de grundläggande färdigheter, kunskaper och principer som är relevanta för ett visst yrkesområde. Certifikatet tilldelas efter slutförandet av en enda kurs och kräver inte erfarenhet. Certifikatet gäller för endast en viss tid. För att behålla certifieringen måste certifierad personal med jämna mellanrum visa att de har bevarat den prestandanivå som krävs för certifiering, vanligtvis med ett bevis om fortsatt utbildning eller deltagande i professionella organisationer, genom författarskap av verk som är relevanta för området praktik eller bli testat igen. [8] Redan 2004 tog Phillips [37] upp diskussionen om varför professionell certifiering behövs och han menar att i dagens alltmer konkurrensutsatta marknad kan det minst sagt vara en utmaning att skilja sig från konkurrenterna. Ett sätt att illustrera professionalism, avancerad nivå av skicklighet, erfarenhet och förståelse för, att skilja sig från andra kandidater för en position är att skaffa sig en professionell certifiering [37]. Rainey [39] tar upp flera skäl till att en certifiering skulle vara fördelaktig, bland annat: Det finns människor som utför uppgifter och får bra betalt för det utan att ha nödvändig utbildning, träning eller färdigheter för att göra detta arbete. Organisationer har rätt att förvänta sig att de som de anställer förstår processen och är kvalificerade att genomföra dem. Certifieringen skulle underlätta genom att säkerställa att den certifierade personen har den kompetens som krävs. Inom olika branscher anställs okvalificerade personer eftersom det inte finns tillräckligt med specialister. Certifieringar skulle garantera tillgång på kvalificerad personal. Certifieringen skulle säkerställa att alla som certifierat sig uppfyller samma miniminormer. Kruchten [25] menar att certifieringar erbjuds i olika former och storlekar, för olika kostnader och med olika grader av värde. Vissa erbjuds av leverantörer och är associerade med ett visst verktyg eller teknik, exempelvis Microsoft, IBM, eller Cisco [25]. Vissa är associerade med en professionell organisation som fokuserar på en viss domän eller underdomän för mjukvaruutveckling, exempelvis IEEE, International Institute of Business Analysis, American Society for Quality, International Software Testing kvalifikationer Board, eller Project Management Institute (PMI) och en del erbjuds av små, mer kommersiella organisationer [25]. Inom projektledning finns Project Management Professional (PMP) certifieringen som genomförs av PMI som är den mest etablerade och erkända certifieringen inom projektledning [45]. Det råder med andra ord en stark trend inom olika yrkesgrupper att skaffa sig en kvalitetsstämpel genom att bli certifierad för att få möjlighet att öka värdet på sin kompetens. Inom mjukvaruutveckling uttrycker Khan m fl. [22] samt Mustaq och Quereshi [30] att det krävs professionella yrkesverksamma personer med erfarenhet för att bygga upp utvecklingsteamet. För att exempelvis Scrummetoden ska fungera optimalt och för att produkten ska kunna levereras i tid, kräver Scrum en viss nivå av utbildning för samtliga deltagare [22]. Ellström [24] skriver att det finns en utbredd tilltro till satsningar på utbildning och andra former av kompetensutveckling. Även om det ständigt sker stora satsningar på kompetensutveckling, så kan det konstateras att det i hög grad saknas empirisk forskning om kompetensutveckling, varför det görs och vilka resultat man uppnår och faktiskt ser på lång och kort sikt [24]. Scrummetoden har blivit populär och ScrumMaster certifieringar är generellt ett ämne som ofta diskuteras i media på senare år men förtjänar den verkligen detta rykte? Det finns ett antagande om att ett sätt för ScrumMaster att styrka sin kompetens är att bli certifierad ScrumMaster. Enligt Phillips [37] tycker visa chefer att certifiering tillför värde samt professionell trovärdighet till en individ men att certifieringen inte är absolut nödvändigt för 2

10 att leverera tjänster av hög kvalitet. Andra känner dock starkt att utan en grundläggande nivå av prövning av sina kunskaper och därmed certifiering, blir det svårt att fastställa en persons yrkeskunnande [37]. Tonnquist [45] menar att certifieringar är en form av kvalitetsdeklaration på det man upphandlar när man skall välja mellan två likvärdiga anbud. Dock anser författaren att vissa certifieringar haft svårt att få större spridning och därmed kan deras betydelse ifrågasättas. Tonnquist anser att felet inte ligger i själva certifieringen utan i hur den tillämpas. Det är emellertid ett dilemma gällande värdet av visa certifieringar [45] I en förlängning menar Sandholm [42] att mycket av kvalitetsarbetet i världen, kvaliten hos allt som sker i verksamheten, även hos interna varor och tjänster kännetecknas av trendighet eller modet för dagen. Detta sker enligt honom ofta till följd av att man finner att man måste göra något åt interna tjänsternas kvalitet. [42] 1.3 Problemställning och syfte Ellström [24] beskriver behovet av att identifiera och forska kring satsningar på kompetensutveckling i form av utbildningar och kurser. Kock [24, s.87] menar att frågor kopplade till vilka motiv som finns för att satsa på kompetensutbildning är ett intressant område. Frågorna handlar om anledningen till dessa satsningar, om det är strategiska överväganden eller om satsningarna mer är ett uttryck för opportunism och modetrender. Ellström och Nilsson [13] samt Nilsson [33] uttrycker att kopplat till frågor om motivet till utbildning och kompetensutveckling samt vilka effekter som uppnås för deltagande individer kan man konstatera att det i hög grad saknas empiriskt baserad forskning. Få försök har gjorts att mer ingående studera hur frågor om kompetensutveckling uppfattas och hanteras, varför de görs och med vilka effekter [24]. Den empiriska forskningen som finns kring dessa frågor utgörs i stor utsträckning av ekonomisk forskning [24]. Det finns ett behov av att fylla kunskapsgapet förenat med ScrumMaster. Med hänsyn till ovanstående diskussion och behovet som identifieras har studiens fråga formulerats: Hur relevant är ScrumMaster certifieringen i arbetslivet? Vilka motiv till att ScrumMaster certifierar sig kan identifieras? Hur framträder ScrumMastercertifieringen i det dagliga arbetet? Handlar satsningen på ScrumMastercertifieringen om ett strategisk övervägande eller är det ett uttryck för opportunism och modetrender? Syftet med arbetet är att undersöka och förstå hur relevant en ScrumMastercertifiering är i arbetslivet. 3

11 1.4 Målgrupp Denna studie kommer att rikta sig till personer som verkar inom området för mjukvaruutveckling. Främst till de som arbetar med Agil utveckling och speciellt till dem som arbetar med Scrum. Vidare vänder sig studien till de som är intresserade av att skaffa sig en ScrumMastercertifiering eller som har ett intresse för vidare forskning inom det valda området. Ambitionen är att använda generella och vedertagna termer för det valda området. Detta för att göra denna studie lätttillgängligt för de som är är insatta i området, utan att göra det otillgängligt för de som inte är insatta. 1.5 Ambition och avgränsning Ambitionen i denna studie har varit att öka kunskapen om varför ScrumMaster certifieringen sker samt vilka effekter som uppnås genom certifieringen utifrån de deltagande individernas perspektiv. Uppsatsen fokuserar på att utreda vilka motiv som leder ScrumMaster till att vilja certifiera sig och hur certifierade ScrumMaster ser på certifiering samt hur kunskaperna används i det dagliga arbetet. Inriktningen är inte att komma fram till vad en ScrumMaster certifiering kan innehålla eller att mäta kvaliteten på certifieringskursen. Processen att forma en fullständig certifiering är något som tar lång tid att göra och inte en aktivitet som enstaka personer kan göra [45]. Målet är inte heller att undersöka om organisationerna som har hållit certifieringen är ackrediterade eller inte eller på något sätt granska dessa organisationer. Denna studie ämnar endast att studera ScrumMastercertifieringar inom mjukvaruutvecklingsbranschen. 4

12 2. Bakgrund 2.1 Förklaring Kvalitetsbaserad systemutveckling handlar om att utveckla system som håller hög kvalite och dessutom att göra detta så kostnadseffektivt som möjligt. CMMI/PSP/TSP ansatser är bland flera potentiella val som kan leda till förbättrade processer inom mjukvaruutveckling. Kapitlet beskriver och jämför dessa ansatser och förklarar slutligen på vilket sätt dem förhåller sig till ScrumMaster certifieringen. 2.2 Förbättringsarbete i systemutvecklingsprocessen Kvaliteten på en vara, tjänst eller process kan definieras som dess lämplighet för användning och huruvida den som använder varan eller tjänsten tycker att den lämpar sig för användning [42]. Om den uppfyller förväntningarna anses varan eller tjänsten vara av god kvalitet. Vidare kan kvalité handla om huruvida en produkt eller en tjänst uppfyller kundens krav eller kan vara kopplat till antingen kundernas krav och således tjänsternas eller produkternas förmåga att uppfylla de krav som ställs på denne. [42] Fram till strax efter andra världskriget [19], handlade kvalitetsstrategin i de flesta industriella organisationer endast om testning. Det fanns särskilda kvalitetsavdelningar för att hitta och åtgärda problemen efter produkter hade producerats [19]. Enligt Paulk m fl. [36] var tongivande av principer för kvalitetskontroll Walter Shewart och dessa vidareutvecklades av W. Edwards Deming och Joseph Juran. Det var Deming och Juran som övertygade den amerikanska industrin att fokusera på att förbättra hur människor gjorde sina jobb och inte längre på testning [10]. Idéer rörande hur kan man förbättra systemutvecklingsprocessen, förbättra kvaliteten och produktiviteten inom mjukvaruutveckling fokuserats i forskningen under det senaste decenniet under samlingsbegreppet Software Process Improvement (SPI) [1]. Flertalet av de nämnda koncepten har utvecklats under ledning av Software Engineering Institute (SEI) vid Carnegie Mellon University i USA [36]. Forskningen har resulterat i att generella metoder, modeller och strategier för hur förbättringsarbetet skall bedrivas har utvecklats, bland annat Capability Maturity Model (CMM) [1]. Under slutet av 1980-talet skapades CMM efter en beställning av det amerikanska försvaret upplevde att olika leverantörer levererade resultat med stora skillnader i kvalitet och det fanns ett behov av en metod/modell för att utvärdera leverantörernas förmåga att leverera med jämnare och bättre kvalitet [18, s.39]. CMM är ett mognadsramverk framtaget för att stödja organisationer som arbetar med system- och programvaruutveckling och syftet är att vägleda hur man kan få kontroll och förbättra processerna, dvs. de aktiviteter, metoder och arbetssätt som används inom mjukvaruutveckling [36]. Enligt Paulk m fl. [36] bygger CMM på ovan nämnda principer om produktkvalitet. Ytterligare anpassades principerna av SEI i ett ramverk som fastställer en grund för kvantitativ kontroll av mjukvaruprocessen, vilket ses som grunden för kontinuerlig processförbättring. CMM syftar till att utvärdera mognadsgraden gällande organisationens processer, definiera nivåer av mognad för att kunna bedöma mjukvaruutvecklingsprocesserna i organisationer. Enligt denna modell bestäms kvaliteten på en mjukvara i hög grad av kvaliteten på de processer som används vid utvecklingen. Tanken är att genom att mäta organisationens 5

13 processförmåga hjälper det även till att förutsäga ett projekts förmåga att uppnå sina mål. [36] Koncept för integrerad förbättring i systemutvecklingsprocessen har utvecklats, bland annat Personal Software Process (PSP) och Team Software Process (TSP) [18, 19, 20]. Dessa koncept syftar till att underbygga ett effektivt och kvalitetspräglat systemutvecklingsarbete på individuell respektive gruppbaserad nivå [20]. PSP [20] hjälper den enskilde systemutvecklaren att förbättra sin förmåga att bedriva systemutveckling. PSP utvecklades av Watts S. Humphrey och syftet med metoden är att hjälpa professionella utvecklare att förbättra sin planeringsförmåga och minska antalet fel i produkterna och på så sätt förbättra kvaliteten på arbetet. En av de viktigaste delarna i denna metod är att samla in data under genomförandefasen. [20] Den insamlade datan används senare för att skräddarsy utvecklingsprocessen till ett nytt projekt och att förbättra planeringen av projektet. PSP kan användas på ett iterativt sätt genom att göra varje inkrement 1 av programmet in i en PSP-projektet. Ramverket beskriver metoder för att hjälpa utvecklingsgruppen att på ett disciplinerat sätt, arbeta, kontrollera, leda samt förbättra sitt arbetssätt. PSP är en guide om hur man kan höja kvaliteten på utvecklingsprocessen som har väl definierade steg, formulär, standarder och manus. [20] TSP [20] ramverket fokuserar på teamet och stödjer dess arbete att förbättra sin förmåga att bedriva systemutveckling, guida mjukvaruutvecklingsgrupperna, hjälpa organisationer etablera en mogen och disciplinerad teknisk praxis som ger säker och pålitlig mjukvara på kortare tid och till lägre kostnader. TSP beskriver hur kriterierna för att förvalta kvaliteten på produkter och processer på grupp nivå ska mätas och fastställas [18]. 2.3 SCRUM Översikt Scrum [16, 44] är en Agil systemutvecklingsmetod som utvecklats i USA. Teknikchefen Jeff Sutherland [5] besökte olika arbetslag och sökte efter modeller för hyperproduktiva team. Han hittade en modell som blev grunden till SCRUM. Ordet Scrum [16, 44] hittades i en artikel från 1986 skriven av två japanska managementforskare vid namn Hirotaka Takeuchi och Ikujiro Nonaka som jämförde modern utveckling med vattenfallsmodeller. Takeucho och Nonaka [16] menade att Scrum, som är kopplat till icke-sekventiell utveckling, liknar mer rugby än stafettlopp, vilket vattenfallsmodellen, som ansluts till sekventiell 2 utveckling liknas vid. Jeff Sutherland tillsammans med Ken Schwaber formaliserade sedan Scrum [16]. Grundidén med Scrum är att alla projektdeltagare har ett delat ansvar och att alla gruppens medlemmar har tillräckligt kompetens för att utföra arbetet i projektet [16]. Olika beståndsdelar inom Scrum (Figur1) [43]: Product backlog en lista med krav på systemet som ska utvecklas, Produktägaren ansvarar och prioriterar för backlogen, Sprint arbetet bedrivs i cykler som kallas sprintar och en sprint är en tidsperiod som är förutbestämd, vanligtvis två till fyra veckor [16, 44], 1 Inkrement är det som skapas i varje sprint, exempelvis ett system som får ett tillägg av nya funktioner 2 Sekventiell utveckling- innebär att man vid ett nytt moment bygger på tidigare kunskap, processen består av ett antal olika faser och man innan man övergår till nästa fas skall ha avslutat den föregående 6

14 Sprint backlog är den delen av produktbacklogen som utvecklingsgruppen åtar sig att implementera under en sprint (att-göra-listan), Daily Scrum är det dagliga planeringsmötet för utvecklingsgruppen som får ta upp till 15 minuter. Var och en i gruppen besvarar på följande tre frågor: Vad har du gjort sedan igår? Vad har du planerat att göra nu intill nästa Daily Scrum? Vad hindrar dig? Sprint review är en sprintgranskning som görs i sluten av sprinten, en fyra timmars möte där status presenteras inför Produktägaren och andra intressenter, Spring retrospective är ett återblickmöte där gruppen tillsammans med ScrumMastern och Produktägaren går tillsammans igenom erfarenheter från sprinten och identifierar möjliga förbättringar till nästa sprint, Sprint planning Produktägaren, Scrum Master och utvecklingsgruppen går igenom de önskemål som finns, teamet bryter ner kraven och estimerar sedan aktiviteterna, Inkrement är det som skapas i varje sprint, exempelvis ett system som får ett tillägg av nya funktioner. Under en sprint sker två parallella processer samtidigt [16]: Den ene processen som fokuserar på de viktigaste funktionerna, börjar med ett sprintplaneringsmöte som är till för att planera vilka funktioner som ska utvecklas de kommande veckorna och de högst prioriterade kraven tas i backloggen. Efteråt bryts dessa ner tills alla i teamet förstår vad som förväntas byggas. Sprinten slutförs med demo där man visar upp fungerande, färdigtestad mjukvara för olika intressenter och alla kan komma med synpunkter på det som demonstrerats och föreslå förbättringar. Den andra processen handlar om hur man förbättrar sitt sätt att arbeta och förutsättningen är periodiska återblicksmöten Retrospektive som sker i slutet på varje sprint där teamet tillsammans med produktägaren diskuterar hur de ska arbeta bättre under kommande sprint. Produkt Backlog Sprint - planering Sprint Backlog Första veckan Dagliga Scrum Release Demo Andra veckan Återblicksmöte Figur1 Illustration över Scrum processen, egen ritning [5, s.7]. 7

15 2.3.2 Scrum roller Inom Scrum finns det tre olika roller, där samtliga har olika ansvar och arbetsområden: Produktägaren ansvarar för att produktutvecklingen genererar så mycket kundvärde som möjligt och måste ta tillsyn till alla intressenter och deras önskemål [16]. Denne är representant för samtliga personer som är delaktiga i projektet och bär på ansvaret för att identifiera produktegenskaper, tolka dessa i en lista över funktioner, besluta vilka som prioriteras för nästa Sprint, och kontinuerligt reprioritera och förfina listan [44]. Utvecklargruppen bygger själva produkten som beställaren i slutändan ska använda och består normalt sett av fem till åtta personer med rätt kompetens och kunskap [16]. Det är en självorganiserad grupp [16, 44] med hög grad av självständighet och ansvarstagande. Medlemmarna sitter tillsammans och bestämmer själva vem som ska ansvara för vad. Det finns ingen lagchef eller projektledare i Scrum.[16] ScrumMaster har ansvaret att allt fungerar som det ska under Scrum processen, att gruppmedlemmarna kan jobba strukturerat, ostört och effektivt [5]. ScrumMastern har rollen som coach, ordningsvakt och vaktmästare [5]. Eftersom Scrum handlar mycket om att projekt bedrivs och leds av hela gruppen så är ScrumMasterns roll att coacha gruppen, vilket skiljer sig från den traditionella projektledarens uppgifter [45]. 2.4 P-CMM/SCRUM Fler och fler organisationer antar agila arbetssätt [46]. Agile förutsätter att en organisation har en professionell arbetsstyrka, som leds och stöds på ett sådant sätt att den kan göra sitt arbete på ett effektivt sätt. CMM används för att förbättra mjukvaruprocessen och modellen fokuserar inte på frågor kopplade till humakapitalen i organisationen. Enligt Curtis, Hefley och Miller [46] är People- Capability Maturity Model (P-CMM) ett verktyg i form av ett ramverk som kan tillämpas i syfte att hjälpa företag att utveckla personalens förmåga att skapa värde för företaget. Modellens komponenter används som riktlinjer för att sköta personalprocesser i form av hantering och utveckling av personalstyrkan. P-CMM har utvecklats för att överrensstämma med CMM, som en stödmodell till CMM och används på organisatorisk nivå. [46] Scrum [16] är en minimal projekt hanteringsmetod. Inom Scrum ligger fokus på gruppnivå, på samarbete och anpassningsförmåga till projektmiljön [40]. Dess styrka ligger i att den kan ses som en vägvisare med riktlinjer för hur olika processer bör utföras, vem som prioriterar och bestämmer vad som ska göras, vilka som tidsuppskattar, vem bestämmer hur arbetet ska göras och vem som bör ansvara för att utföra processen (Figur 1) inom gruppen [16]. Till skillnad, hjälper P-CMM organisationer att etablera och förbättra sin arbetsstyrka och säkerställer att de rätta villkoren fastställs för olika Scrum team för attdessa ska kunna förbättra sina resultat [46]. I Kapitel 1.2 har nämnts att det krävs inom mjukvaruutveckling professionella yrkesverksamma personer med erfarenhet för att bygga upp utvecklingsteamet [22, 30]. För att exempelvis Scrum metoden ska fungera optimalt och för att produkten ska kunna levereras i tid, kräver Scrum en viss nivå av utbildning för samtliga deltagare [22]. ScrumMastercertifieringen kan då bli en mekanism som gör det möjligt för yrkesverksamma att visa att de behärskar de grundläggande färdigheter, kunskaper och principer som är relevanta för yrkesområdet [8]. 8

16 3. Forskningsdesign och metod 3.1 Formulering av problemställning Undersökningar börjar med att någon är intresserad av att få veta mer om ett avgränsat ämne [21]. I detta fall började det med frågan: Hur relevant är ScrumMastercertifieringen i arbetslivet?. Konkretiseringen av denne problemställning inleddes med informationsökning och teorigranskning inom ämnet certifiering, Scrum och förändringsarbete. Det finns flera typer av forskningsinriktningar att välja mellan, bland annat den explorativa, den beskrivande och den testande [6, 21]. Enligt Bryman [6] går den explorativa på djupet och används när man vill utveckla ny kunskap om ett fenomen eller undersöka ett fenomens innehåll. Den testande metodansatsen går på bredden och här undersöks istället flera fall [21]. Då intresset berör en fördjupning i ScrumMaster certifiering området, har denna studie en explorativ avsikt eftersom tanken är att granska området ScrumMastercertifiering genom att utforska vad som finns skrivet tidigare i ämnet och intervjua människor som genomgått certifieringen. Samtidigt har studien, till viss del, en beskrivande karaktär då undersökningen syftar till att beskriva hur certifieringen är och inte hur den borde vara. 3.2 Val av metodansats - Kvalitativ eller kvantitativ Enligt Bryman [6] är ett beslut att fatta vid en akademisk studie, att överväga om forskningsstrategin bör vara kvantitativ eller kvalitativ. Den valda metoden skall spegla vilken typ av information forskaren är intresserad av, dvs. vilken typ av problemställning denne vill ha belyst eller besvarad [6]. Den kvalitativa ansatsen, se Figur 2, kan ses som en öppen metod där forskaren inte på förhand har bestämt vad han eller hon ska leta efter. Analys Problemställning Datasamling Undersökningsuppläggning Figur 2 Den kvalitativa undersökningsprocessen som en iterativ process [24, s.143] Denna metod ses även som en iterativ process där forskaren har möjlighet att förändra problemställning och datainsamlingsmetod under arbetets gång. I en kvantitativ metod är faserna mer sekventiella och därmed är undersökningsupplägget mindre flexibelt än vid användandet av en kvalitativ ansats [21]. Avgörande är om avsikten är att finna kvantifierbara resultat eller resultat av mer interpretativ karaktär [6]. Den mest uppenbara skillnaden mellan kvalitativ och kvantitativ forskning är just att den kvalitativa forskningen är mer inriktad på ord än siffror. Genom denna forskningsmetod skapar man en djupare förståelse med hjälp av insamling av olika typer av data [6, 21, 14, 26]. Till skillnad från kvantitativa är den kvalitativa uppläggningen flexibel och datasamlingen kan anpassas till den verklighet som forskningsobjektet befinner sig i [6, 21, 26]. Utifrån studiens problemställning och syfte ansågs det lämpligt att använda en kvalitativ ansats. Studiens fokus ligger på att fånga hur deltagarna uppfattar den verklighet de lever i 9

17 och vad som intresserade av vad som motiverar dem att certifiera sig. De ges möjlighet att med ord berätta hur kunskaperna omsätts i arbetslivet, samt att de tillåts berätta det utan någon begränsning. 3.3 Relation mellan teori och data I relationen mellan data och teori finns det enligt Bryman två huvudsakliga tänkesätt: deduktiv och induktiv [6]. Den deduktiva ansatsen innebär att utifrån det man vet inom ett visst område och de teoretiska överväganden som rör detta område, härleder en eller fler hypoteser som ska underkastas empirisk granskning och översättas till operationella termer [6]. Induktion innebär att forskaren beskriver konsekvenserna av resultaten för den bakomliggande teorin, som styr undersökningen [6]. Studien har även ett iterativt förhållningssätt (se Figur 3). Att utföra ett arbete iterativt innebär en rörelse som går fram och tillbaka mellan data och teori [6]. Ett induktivt angreppssätt skulle innebära att vi skulle utgå från den samlade empirin för att sedan analysera datan och komma fram till teorier [21]. Jacobsen [21] menar att den induktiva ansatsen kritiseras eftersom det är omöjligt och naivt att någon kan gå ut i verkligheten med ett öppet sinne om vad som skulle studeras. Teori Observationer/ resultat Figur 3 Iterativ angreppssätt egen tolkning efter Bryman [6] Ett deduktivt förhållningssätt till teori hade för denna studie inte varit applicerbart med tanke på det kunskapsgap studien ämnar fylla. För att ha framgång i att fylla ett sådant kunskapsgap krävs kvalitativ data med många nyanser och därför vi måste vara öppensinniga under insamlingen av data. 3.4 Tillvägagångssätt För att uppnå syftet med studien och kunna svara på studiens forskningsfråga har först en bakgrund/översikt skapats utifrån den tidigare forskning som fanns inom området metoder/modeller för förbättring av systemutvecklingsprocessen. Denna referensram har haft som mål att bestå av vetenskapliga artiklar. Vid brist på sådana har även publikationer från certifieringsorganisationer och liknande samt artiklar från tidningar använts för att sammanställa en komplett referensram. Utifrån den inledande datainsamlingen har det framkommit tre begrepp som påverkat utformningen av frågor: Scrum, certifiering och kunskapsutveckling/förbättringsarbete. Vidare används två datasamlingsmetoder: sju semistrukturerade intervjuer och två enkäter. Båda är kvalitativa tillvägagångssätt. Genom att använda båda typerna av data kan forskaren få en mer varierad bild och större överblick och därmed styrka resultaten [6, 21, 14]. 10

18 Scrum Certifiering Kunskap/Effekt CMM/PSP/TSP/P-CMM er Intervju/Enkät Förändring Motivation Figur 4 Upplägg för strukturen kopplat till Empiri, teori och begrepp. I takt med att studien byggs på ett iterativt arbetssätt har det påverkat rapportens struktur. Utifrån relationen mellan teorier/begrepp samt empiri ser förhålandet mellan teorier och data ut som Figur 4 visar. Datan som samlats in från intervjuer och enkäter låg till grund för ytterligare teorier och begrepp: förändring och motivation som tagits upp i Kapitel 3 och användes som verktyg i analysen av den insamlade empirin. 3.5 Intervju och urval Intervjun är en metod som enligt Bryman [6] sannolikt är den mest använda inom kvalitativ forskning. Det som gör intervjumetoden så attraktiv är flexibiliteten. Frågorna konstruerades utifrån frågeställningens riktlinjer och utformades som en halvstrukturerad intervju, det vill säga med en låg grad av standardisering. Öppna frågor användes för att kunna få så öppna svar som möjligt och för att få en så god inblick som rimligt av informantens livsvärld (se Bilaga 2) [6]. Jacobsen [21] beskriver att kvalitativa metoder är resurskrävande, vilket är problematiskt då det ofta inte går att få ett representativt urval på grund av att det inte finns resurser för många intervjuer. Urvalet styrs av syftet med undersökningen, vilken slags information forskaren vill få och vem som besitter den informationen. Enligt Jacobsen [21] är ett sätt att besluta om urvalet är att vända sig till personer som undersökaren vet kommer lämna riklig och god information och som är villiga att dela med sig av den. Problemet kan vara att veta hur goda informationskällor personerna är. [21] För att säkerställa att respondenterna lämnar riklig och god information relevant för denna studie fanns huvudsakligen två urvalskriterier. Ett kriterium var att personen skulle vara certifierad ScrumMaster. Det andra kriteriet för urvalet var att personerna arbetade inom mjukvarubranschen. Det första som gjordes i sökandet efter respondenter var att fråga lärare på Malmö högskola om de kände någon. Då ingen vidare kontakt kunde skapas började sökandet via LinkedIn. Nackdelen med detta alternativ är att det endast går att kontakta ett begränsat antal personer. Vi lyckades dock att skicka mejl med information om vår studie till 62 personer inom hela Sverige, både män och kvinnor. I mejlet bad vi dem ställa upp på en intervju. Mejlet var kort, på 300 ord (begränsning som ställs av LinkedIn) där de fick förhandsinformation om intervjun samt kontaktuppgifter till oss. Första mejlet följdes av ett missivbrev (se Bilaga 1), ett brev där det bland annat står vad studien handlar om, varför personen är kontaktad och varför deras deltagande är viktigt för studien. Missivbrevet följdes av ett påminnelsebrev och en intervjuguide med de tänkta frågorna. Detta för att vi 11

19 inte fick något svar på missivbrevet. Tre personer tackade ja till intervju. Via personliga kontakter fick vi kontakt med ytterligare fyra certifierade personer. I tabellen nedan (Tabell 1) finns en kort beskrivning av intervjupersonerna samt hur intervjuerna genomfördes. Anledningen till att en sammanfattande tabell har gjorts är för att personerna ska förbli anonyma. Intervjupersonerna har fått fiktiva Namn Kolumnen Datum innebär när intervjun ägde rum, Tid beskriver hur lång intervjun var, Plats innebär var intervjun ägde rum, Position är intervjupersonens position vid intervjuns tillfälle. Tabell 1. Beskrivning av intervjupersoner Namn Datum Tid: Plats: Position KF Maj Utanför utvecklare arbetsplats DM Juni Restaurang utvecklare MM Maj Kontor lärare PS Juni Restaurang Arbetslös G Juni Kontor lärare B Juli Restaurang utvecklare D Juli Kontor utvecklare För att intervjupersonerna skulle känna sig trygga fick de själva välja plats för intervju. Intervjuerna byggdes alla efter ett semi-strukturerat format, vilket betyder att det fanns en lista med redan formulerade frågor, det vill säga en intervjuguide [6]. Detta för att sammanhanget för samtliga intervjuer ska vara detsamma och för att intervjuprocessen skulle vara mer flexibel och öppen för följdfrågor. Med respondenternas godkännande spelades intervjun in. Det valda tillvägagångssättet gav en tydlig bild av vad som sades under intervjun. Således kunde intervjuaren fokusera på vad respondenten sa och vad dennes kroppsspråk visade. Inspelningen av intervjun underlättade även analysen av empirin då det tar bort och kontrollerar okunniga tolkningar från intervjuarens sida [6]. 3.6 Enkät och urval Enkätens frågor är utformade precis som intervjun (se Bilaga 2). Detta för att underlätta sammanställningen av data samt jämförelsen av dem emellan. Enkäterna skickades ut via en kontaktperson till 3 personer. Antal svar som kom in var 2. Urvalet för respondenterna till enkäten var därför ett bekvämlighetsurval då respondenterna via kontaktpersonen fanns tillgängliga för oss [6]. Utifrån de svar som kom in finns tabell (Tabell 2) över respondenterna där upplägget på kolumnerna Position är personens position vid enkätens tillfälle och Namn är deras fiktiva namn samt Svar när datan kom in. Vissa begrepp som såsom exempelvis effekt användes inte för att försöka få respondenterna att fundera kring ämnet. 12

20 Tabell 2. Beskrivning av enkätrespondenter Namn Position: Svar: Bengt Systemutvecklare 27 juni 2014 Maria Projektledare/Konsultchef 12 juli Analysmetod Efter datasamlingen fanns det en hel del primärdata att utgå ifrån. Jacobsen [21] förklarar att om en undersökare ska kunna tolka informationsmängden är det viktigt att reducera komplexiteten. Detta gjordes med hjälp av Jacobsens [21] tre steg: beskrivning, där datan transkriberades och systematiseras, kategorisering, där information reducerades samt kombination, där datan tolkades och relaterades till teorier och begrepp. Även när data analyserats valdes ett iterativt förhållningssätt. Data har samlats in, analyserats genom kort utvärdering som gjordes efter varje intervju för att sedan gå vidare till ytterligare datainsamling och analys. Redan vid genomförandet av intervjuerna gjordes en viss analys av vad respondenterna sa och gjorde, byggt på förväntningar och tidigare teoriförståelse. Det vill säga det har pendlats fram och tillbaka mellan datainsamling och analys. De kvalitativa data som har samlats in har tolkats och sedan läst igenom igen för att sedan komma fram till olika nyckelbegrepp och teman som Bryman tar upp i kvalitativ dataanalys [6]. Intervjuerna och enkäterna har analyserats utifrån dessa nyckelbegrepp och teman. 3.8 Etiska överväganden Enligt Bryman [6] handlar etiska ställningstaganden om frivillighet, integritet, konfidentialitet samt anonymitet. De individer som valdes som respondenter behandlades enligt de etiska ramarna. Respondenters deltagande har varit frivilligt och de har informerats om deras möjlighet till att när som helst avbryta medverkandet. Respondenternas svar har behandlas konfidentiellt. För att skydda respondenternas integritet har påhittade namn använts: KF, DM, MM. PS, G, B, D, Bengt, Maria. De har också blivit informerade om att resultatet av intervjuerna enbart kommer att användas i forskningssyfte och inte till någon annan undersökning eller för kommersiellt bruk. Det utskickade missivbrevet (se Bilaga 1) gav deltagandets förutsättningar. 3.9 Validitet och reliabilitet Validitet handlar om relevans och giltighet och är ett mått på att undersökningen mäter det den avser att göra, att det som har mätts uppfattas som relevant och att det som mäts hos några få gäller för flera också [6, 21]. I studien handlar det helt enkelt om att det som undersöks verkligen är det som är syftet med uppsatsen, alltså hur ScrumMaster upplever certifieringen. Enligt Bryman [6] handlar extern reliabilitet om studiens replikerbarhet. Detta kan vara komplext vid en kvalitativ undersökning då en social miljö aldrig exakt kan återskapas. Intern reliabilitet handlar enligt samma författare om hur forskare tolkar informationen samt att denna ska vara logisk i det avseende att en annan forskare skulle tolka resultatet på ett snarlikt sätt [6]. 13

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Att skriva examensarbete på avancerad nivå. Antti Salonen

Att skriva examensarbete på avancerad nivå. Antti Salonen Att skriva examensarbete på avancerad nivå Antti Salonen antti.salonen@mdh.se Agenda Vad är en examensuppsats? Vad utmärker akademiskt skrivande? Råd för att skriva bra uppsatser Vad är en akademisk uppsats?

Läs mer

Användningscentrering i agila utvecklingsprojekt. johanna.sarna@valtech.com Valtech

Användningscentrering i agila utvecklingsprojekt. johanna.sarna@valtech.com Valtech Användningscentrering i agila utvecklingsprojekt johanna.sarna@valtech.com Valtech Vem är jag? Johanna Särnå Jobbar på Valtech sedan 3 år tillbaka Jobbar där med användbarhet och projektledning Certifierad

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

F7 Agila metoder. EDAF45 Programvaruutveckling i grupp Projekt Boris Magnusson, Ulf Asklund Datavetenskap, LTH

F7 Agila metoder. EDAF45 Programvaruutveckling i grupp Projekt Boris Magnusson, Ulf Asklund Datavetenskap, LTH F7 Agila metoder EDAF45 Programvaruutveckling i grupp Projekt Boris Magnusson, Ulf Asklund Datavetenskap, LTH 1 XP - Scrum - Kanban Agila metoder Vad innehåller SCRUM Hur skiljer sig XP och SCRUM KANBAN

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

2010-12-27 SCRUM. Vattenfallsmodellen. Analys. Design. Kod. Test. Rational Unified Process Agile. Kallas också linjär sekventiell modell.

2010-12-27 SCRUM. Vattenfallsmodellen. Analys. Design. Kod. Test. Rational Unified Process Agile. Kallas också linjär sekventiell modell. Vattenfallsmodellen SCRUM Analys Kallas också linjär sekventiell modell Introduktion Design Kod Test Rational Unified Process Agile DSDM Adaptive Software Development Crystal Feature-Driven Development

Läs mer

KVALITATIVA INTERVJUER

KVALITATIVA INTERVJUER KVALITATIVA INTERVJUER EN INBLICK I ATT GENOMFÖRA OCH ANALYSERA 7.4.2015 Elisabeth Hästbacka VARFÖR FORSKA OCH I VAD? Samhällsvetenskaplig forskning står ofta som grund för olika politiska beslut Genom

Läs mer

Fastställande. Allmänna uppgifter. Samhällsvetenskapliga fakulteten

Fastställande. Allmänna uppgifter. Samhällsvetenskapliga fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten SIMM41, Samhällsvetenskap: Samhällsvetenskaplig forskningsmetod, 15 högskolepoäng Social Science: Methods for Research in the Social Sciences, 15 credits Avancerad nivå

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap

Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap Syfte med föreläsningen Problemformulering Forskningsdesign Forskningsprocessen

Läs mer

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola 1. Vad är det övergripande motivet bakom utvärderingen vad är syftet? Varför? Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa sig inför planeringen

Läs mer

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna

Läs mer

SCRUM. Marcus Bendtsen Institutionen för datavetenskap

SCRUM. Marcus Bendtsen Institutionen för datavetenskap SCRUM Marcus Bendtsen Institutionen för datavetenskap 2 Metodik Systematiskt tillvägagångssätt för att garantera utfallet Metodiken behöver passa kontexten och tillgängliga resurser Verifiering av metodiken

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Utbildningens målgrupp omfattar alla försvarsmaktsanknutna myndigheter samt våra nordiska grannländers försvarsmakter.

Utbildningens målgrupp omfattar alla försvarsmaktsanknutna myndigheter samt våra nordiska grannländers försvarsmakter. Sida 1(5) Utbildningens namn Concept Development and Experimentation, CD&E Poäng 60 hp Utbildningsansvar Försvarshögskolan Kod CDE01 Utbildningens syfte Som ett led i att utveckla Försvarsmakten nationellt

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Agila Metoder. Nils Ehrenberg nils.ehrenberg@mah.se

Agila Metoder. Nils Ehrenberg nils.ehrenberg@mah.se Agila Metoder Nils Ehrenberg nils.ehrenberg@mah.se Agenda Agila Metoder: Scrum och sprints Lean och Design Workshops Kravställning Agil Utveckling Individer och interaktioner istället för processer Fungerande

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Datum FHS beteckning

UTBILDNINGSPLAN Datum FHS beteckning Sida 1(5) Utbildningens namn Concept Development and Experimentation, CD&E Poäng 60 hp Utbildningsansvar Försvarshögskolan Kod CDE01 Utbildningens syfte Som ett led i att utveckla Försvarsmakten nationellt

Läs mer

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? VAD ÄR MENTORSKAP? INTRODUKTION VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? Mentorskap och coachning MENTORSKAP ATT BYGGA EN RELATION VARFÖR MENTORSKAP? Introduktion Mentorskap handlar om att bygga en

Läs mer

Utbildningsplan för Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad 180 högskolepoäng, Grundläggande nivå

Utbildningsplan för Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad 180 högskolepoäng, Grundläggande nivå Utbildningsplan för Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad 180 högskolepoäng, Grundläggande nivå Programme syllabus Programme for Analysis and Evaluation

Läs mer

BESKRIVNING AV PROCESSMETODEN SCRUM

BESKRIVNING AV PROCESSMETODEN SCRUM NORDSCRUM BESKRIVNING AV PROCESSMETODEN SCRUM NORDSCRUM BESKRIVNING AV PROCESSMETODEN SCRUM INNEHÅLLSFÖRTECKNING inledning... 3 SCRUM... 3 Bakgrund... 3 Faser... 3 Ramverket... 3 Nordscrum... 4 StudentProjekt...

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

SCRUM på Riksarkivet. Magnus Welander / 2011-05-26

SCRUM på Riksarkivet. Magnus Welander / 2011-05-26 SCRUM på Riksarkivet Magnus Welander / 2011-05-26 Agenda Metoden SCRUM Erfarenheter från Riksarkivet Sverige Metoden SCRUM Varför agile? Källa: Standish Group Önskedrömmar Kunden vet vad de vill ha Utvecklarna

Läs mer

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin

Läs mer

SCRUM och mycket mer

SCRUM och mycket mer Typ av dokument Anvisning Skapad Senaste uppdatering 2008-01-27 2008-11-13 1 (5) Sida 1 Det minsta möjliga? SCRUM och mycket mer Om man nu vill vara agile och inte har allt tid i världen, vad skall man

Läs mer

Kunskapsprojektering

Kunskapsprojektering Kunskapsprojektering Syftet är att planlägga: forskningsprojekt licentiat- och doktorsavhandlingar uppsatser och examensarbeten olika undersökningar, utredningar eller utvecklingsarbeten i icke-akademisk

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

Lärande och vardagsutveckling i Carpe

Lärande och vardagsutveckling i Carpe Lärande och vardagsutveckling i Carpe För att lära av erfarenheter från utvecklingsarbete räcker det inte med att enskilda individer lär sig, det behövs ett systematiskt och sammanhållande lärande så att

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120hp

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120hp 1 (5) Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120hp Master Programme in Social Work Research and Development in Civil Society, 120 Credits 1.

Läs mer

Automation Region. Affärsdriven systemutveckling genom agila metoder. Stefan Paulsson Thomas Öberg

Automation Region. Affärsdriven systemutveckling genom agila metoder. Stefan Paulsson Thomas Öberg Automation Region Affärsdriven systemutveckling genom agila metoder Stefan Paulsson Thomas Öberg Frontit Frontit är ett svenskt konsultföretag i gränslandet mellan Management & IT, som stärker sina kunders

Läs mer

HÖSTTERMINEN. Scrum STF INGENJÖRSUTBILDNING AB. Vi vidareutbildar ingenjörer och tekniker. Din partner för livslångt lärande

HÖSTTERMINEN. Scrum STF INGENJÖRSUTBILDNING AB. Vi vidareutbildar ingenjörer och tekniker. Din partner för livslångt lärande STF INGENJÖRSUTBILDNING Vi vidareutbildar ingenjörer och tekniker Scrum STF KOMPETENSINFO NR 63/2011 HÖSTTERMINEN STF INGENJÖRSUTBILDNING AB Din partner för livslångt lärande WWW.STF.SE Scrum i praktiken

Läs mer

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Till studenter Allmänna krav som ska uppfyllas men som inte påverkar poängen: Etik. Uppsatsen ska genomgående uppvisa ett försvarbart etiskt

Läs mer

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande

Läs mer

Arbetsmotivation efter införande av agila metoder -En kvalitativ studie om hur deltagare i ett Scrum-team motiveras för att utföra sitt arbete.

Arbetsmotivation efter införande av agila metoder -En kvalitativ studie om hur deltagare i ett Scrum-team motiveras för att utföra sitt arbete. Institutionen för informatik Kandidatuppsats i Informatik Kandidat- Systemvetarprogrammet, inriktning affärs- och verksamhetsutveckling Arbetsmotivation efter införande av agila metoder -En kvalitativ

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Ämnesblock matematik 112,5 hp 2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.

Läs mer

Utbildningsplan för Masterprogrammet i Sociologi, med Samhällsanalytisk inriktning 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Masterprogrammet i Sociologi, med Samhällsanalytisk inriktning 120 högskolepoäng Utbildningsplan för Masterprogrammet i Sociologi, med Samhällsanalytisk inriktning 120 högskolepoäng Avancerad nivå Master in Sociology 2(2) 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för Masterprogrammet

Läs mer

(Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD

(Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD (Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD Kvalitativ vs. Kvantitativ forskning Kvalitativ forskning Vissa frågor kan man bara få svar på genom kvalitativa studier, till. Ex studier

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

UTBILDNING: Effektivt Projektarbete

UTBILDNING: Effektivt Projektarbete UTBILDNING: Effektivt Projektarbete Introduktion För de flesta är de första kontakterna med projekt inte i rollen som fullfjädrad projektledare, utan oftast som projektmedarbetare med ansvar för delar

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Kvalitetsarbetet i förskola och skola.

Kvalitetsarbetet i förskola och skola. Kvalitetsarbetet i förskola och skola. Hur och på vilket sätt kan kvaliteten utvecklas i verksamheten med utgångspunkt i vetenskap och beprövad erfarenhet Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Utbildningen

Läs mer

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2 Interaktionsdesign som profession Föreläsning Del 2 Vikten av att göra research Varför behöver vi göra research? En produkt blir aldrig bättre än den data som denna baseras på Men Vi har redan gjort en

Läs mer

Scrum Scrum. en beskrivning. a description. V 2012.12.13 2012 Scrum Alliance,Inc 1

Scrum Scrum. en beskrivning. a description. V 2012.12.13 2012 Scrum Alliance,Inc 1 " Scrum Scrum en beskrivning a description 1" 1 Scrums principer Värderingar från Agile Manifesto Scrum är mest känt av de agila arbetssätten. Agile Manifesto utgör en gemensam bas för att arbeta agilt

Läs mer

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Vad är kunskap? De fyra F:n Förståelse och lärande i relation till kunskap Vad är kompetens och vad finns det för

Läs mer

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Grupp 6 Ali Abid Kjell Nilsson Patrick Larsson Mälardalens högskola KN3060, Produktutveckling med

Läs mer

Kursöversikt Certifierad Mjukvarutestare

Kursöversikt Certifierad Mjukvarutestare Kursöversikt Certifierad Mjukvarutestare Kurs Poäng (5 yh poäng/vecka) Examensarbete 20 Grunderna inom test 20 Kommunikation i arbetslivet 15 Lärande i arbete 1 60 Lärande i arbete 2 60 Projektarbete 15

Läs mer

Steg för steg-guide för. Medarbetarundersökning

Steg för steg-guide för. Medarbetarundersökning Steg för steg-guide för Medarbetarundersökning En av de viktigaste resurserna i en organisation är medarbetarna. Hur dina medarbetare samarbetar kommer att i hög utsträckning påverka resultatet för din

Läs mer

Beteendevetenskaplig metod. Metodansats. För och nackdelar med de olika metoderna. Fyra huvudkrav på forskningen Forskningsetiska principer

Beteendevetenskaplig metod. Metodansats. För och nackdelar med de olika metoderna. Fyra huvudkrav på forskningen Forskningsetiska principer Beteendevetenskaplig metod Ann Lantz alz@nada.kth.se Introduktion till beteendevetenskaplig metod och dess grundtekniker Experiment Fältexperiment Fältstudier - Ex post facto - Intervju Frågeformulär Fyra

Läs mer

FÖRELÄSNING 8 DSV2PVT

FÖRELÄSNING 8 DSV2PVT Föreläsning 8 DSV2:PVT Kvalitet i mjukvara 1 FÖRELÄSNING 8 DSV2PVT Kvalitet i mjukvara, utvecklingsmodeller Beatrice Åkerblom beatrice@dsv.su.se Institutionen för Data- och Systemvetenskap (DSV) IT-Universitetet

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoinformatik 5HI17

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoinformatik 5HI17 Sid 2 (6) Utbildningsplan för masterprogrammet i 5HI17 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2011-09-07 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2016-04-14 Sid 3 (6) 1. Basdata 1.1. Programkod 5HI17 1.2.

Läs mer

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Utbildningsplan Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Master Programme in IT and Management Masterprogrammet i IT och management är en avancerad utbildning i skärningspunkten mellan

Läs mer

Nyckeln till framgång

Nyckeln till framgång Nyckeln till framgång 1 2 En liten bok om Industrilås värderingar att bära nära hjärtat. 3 När vi på Industrilås ville formulera vilka vi är och vad vi står för skapade vi begreppet En filosofi, många

Läs mer

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap Kriterier för utvärdering projektet Geovetenskap och kulturgeografi Område används som synonymt med huvudområde genomgående i dokumentet. Skillnaden mellan huvudområden begränsas till beskrivningen av

Läs mer

GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete

GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete 1 GRANSKNINGSUNDERLAG Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete Te knis k de l Namn på granskat instrument Namn på granskare En he t

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning SWEDAC DOC 12:1 2012-05-10 Utgåva 1 Inofficiell översättning av EA 2/15 M:2008 EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BEHÖVER NI VERKLIGEN GENOMFÖRA EN UNDERSÖKNING...

Läs mer

En ljusnande framtid är vår? UFFE Utvecklings- och fältforskningsenheten. En utvärdering av Umeå kommuns satsning på ungdomsjobb mellan åren

En ljusnande framtid är vår? UFFE Utvecklings- och fältforskningsenheten. En utvärdering av Umeå kommuns satsning på ungdomsjobb mellan åren UFFE Utvecklings- och fältforskningsenheten En ljusnande framtid är vår? En utvärdering av Umeå kommuns satsning på ungdomsjobb mellan åren 2010-2013 Jan Hjelte Kristina Westerberg Kajsa Svanevie 2014-12-12

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Kvalitetskriterier för bedömning av självständigt arbete (examensarbete) vid arbetsterapeutprogrammen i Sverige

Kvalitetskriterier för bedömning av självständigt arbete (examensarbete) vid arbetsterapeutprogrammen i Sverige Kvalitetskriterier för bedömning av självständigt arbete (examensarbete) vid arbetsterapeutprogrammen i Sverige Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter i samarbete med Arbetsterapeutprogrammen i Sverige Nacka

Läs mer

Affärsmässig tjänstedesign och teknikutveckling, 7.5 hp Service Design and Business Models in an Engineering Context, 7.5 Credits

Affärsmässig tjänstedesign och teknikutveckling, 7.5 hp Service Design and Business Models in an Engineering Context, 7.5 Credits Thomas Mejtoft Affärsmässig tjänstedesign och teknikutveckling, 7.5 hp Service Design and Business Models in an Engineering Context, 7.5 Credits Uppgifter till träff om projekt- och affärsidé Skapa grupper

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

ALM Live: Scrum + VSTS

ALM Live: Scrum + VSTS ALM Live: Scrum + VSTS Explained and distilled for Everyone! Micael Herkommer micael.herkommer@inexor.se Introduktion Micael Herkommer Developer Coach & Solutions Architect INEXOR EPiServer Professional

Läs mer

Magisterprogram i nationalekonomi med inriktning turism och evenemang 60 högskolepoäng

Magisterprogram i nationalekonomi med inriktning turism och evenemang 60 högskolepoäng Sida 1(5) Utbildningsplan Magisterprogram i nationalekonomi med inriktning turism och evenemang 60 högskolepoäng Master Programme in Economics of Tourism and Events 60 Credits* 1. Programmets mål 1.1 Mål

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2

TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2 1 2 Vad händer idag? TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2 Lärare: Jonatan Wentzel jonwe@ida.liu.se Presentation av grundläggande begrepp och datainsamlingsmetoder Observation Att selektera och hantera data

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

INTERNATIONELLA TILLVÄGAGÅNGSSÄTT

INTERNATIONELLA TILLVÄGAGÅNGSSÄTT INTERNATIONELLA TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Project No. 505710-CZ-2009-KA4-KA4MP Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen. För uppgifterna i denna publikation (som är ett meddelande)

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING för kursen

STUDIEHANDLEDNING för kursen Institutionen för Beteendevetenskap och lärande STUDIEHANDLEDNING för kursen 15 högskolepoäng (LATVB7) Halvfart/distans Vårterminen 2015 Leif Mideklint - 1 - INLEDNING Denna studiehandledning är avsedd

Läs mer

Utbildningsplan Socionomprogrammet, inriktning internationellt socialt arbete, 210 hp

Utbildningsplan Socionomprogrammet, inriktning internationellt socialt arbete, 210 hp HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN GRUNDNIVÅ SOCIONOMPROGRAMMET, INRIKTNING INTERNATIONELLT SOCIALT ARBETE Programkod: SGSMK Inriktningskod: INSA Fastställd av HVS-nämnden 2007-11-29 Utbildningsplan Socionomprogrammet,

Läs mer

Datavetenskapligt program, 180 högskolepoäng

Datavetenskapligt program, 180 högskolepoäng GÖTEBORGS UNIVERSITET UTBILDNINGSPLAN IT-fakultetsstyrelsen 2013-02-14 Datavetenskapligt program, 180 högskolepoäng (Computer Science, Bachelor s Programme, 180 credits) Grundnivå/First level 1. Fastställande

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP SC1111 Sociologi: Introduktion till studier av samhället, 30 högskolepoäng Sociology: Introduction to studies Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN

UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN KORT OM RAMBÖLL OCH UTVÄRDERING Ca 60 konsulter i Stockholm, totalt 500 i Europa Ca 80 utvärderingar varje år i Sverige Stora utvärderingar,

Läs mer

Strategisk plan 2013-2016

Strategisk plan 2013-2016 Strategisk plan 2013-2016 1 Förord Detta är IKSU:s strategiska plan för perioden 2013-2016. Planen är IKSU:s överordnade och styrande dokument. Den är antagen av IKSU:s styrelse. Alla i beslutande och

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

SCRUM. på fem minuter

SCRUM. på fem minuter SCRUM på fem minuter DET TALAS MYCKET OM SCRUM OCH LÄTTRÖRLIGA METODER JUST NU A simple framework for managing complex projects Traditionella metoder fokuserar på att hålla planen, Scrum inriktar sig på

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Förändringsledning Hur långt har vi kommit?

Förändringsledning Hur långt har vi kommit? Förändringsledning Hur långt har vi kommit? Förändringsledning har under de senaste åren blivit mer och mer etablerat både inom näringslivet och den offentliga sektorn. Det vi, som har arbetat som förändringsledare

Läs mer

K v a l i t e t s p o l i c y Antagen av kommunfullmäktige

K v a l i t e t s p o l i c y Antagen av kommunfullmäktige K v a l i t e t s p o l i c y Antagen av kommunfullmäktige 2006-03-27 Innehållsförteckning Inledning 3 Kvalitetspolicy 4 Värderingar 5 Arbetssätt 6 Ordlista 7 2/7 Inledning Syftet med kvalitetsutveckling

Läs mer

Framsida Titelsida ii Trycksida iii Abstract iv Sammanfattning v Förord vi Tom vii Innehållsförteckning 1 Introduktion... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Inledning... 1 1.2.1 Kaprifolen... 2 1.3 Syfte... 2 1.4

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Utbildningsplan Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Master Programme in IT and Management Masterprogrammet i IT och management är en avancerad utbildning som fokuserar samspelet mellan

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Medier och Kommunikation. Medier och kommunikation Media and Communication

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Medier och Kommunikation. Medier och kommunikation Media and Communication Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Medier och Kommunikation Programkod: SGMKV Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: 180 Beslut om inrättande: Medier och kommunikation Media

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer