Förslags- och beslutprotokoll fört vid Sveriges Socialdemokratiska Arbetarepartis 37:e ordinarie partikongress den 3 7 april 2013

Transkript

1 Förslags- och beslutprotokoll fört vid Sveriges Socialdemokratiska Arbetarepartis 37:e ordinarie partikongress den 3 7 april 2013 Fredagens förhandlingar den 5 april Justeras: Justeras: Charlotta Svanberg Annette Malmberg Ordförande: Ordförande: Ulla Lindqvist Björn Sundin Ordförande: Ordförande: Bosse Ringholm Laila Naraghi Ordförande: Ordförande: Ellinor Eriksson Per Tenggren 1

2 Fredagens förhandlingar den 5 april Kongressens förhandlingar inleddes klockan 08:33. Kongressen ajournerades för lunch klockan 12:04 Kongressen återupptog förhandlingarna klockan 13:32 Kongressen ajournerades för middag klockan 18:25 Kongressen återupptog förhandlingarna klockan 19:36 Kongressen ajournerades för dagen klockan 22:35 Permission Presidiet beviljade följande permissioner: - Anders Teljebäck beviljades permission fredag 5 april 08:30-13:30. - Anne-Charlotte Karlsson beviljades permission fredagen 5 april klockan 08:30-13:00. - Eva Lena Österljung beviljades permission från och med fredag 5 april klockan 16:00 till kongressens avslutande 7 april. - Mats Hulth beviljades permission från och med fredag 5 april klockan 08:30 till kongressens avslutande 7 april. Tal Anförande av Carin Jämtin klockan 13.42: 14:03 Gästtal Anförande av Jens Stoltenberg klockan 18:03-18:23 Videohälsning Helle Thorning Smith, Danmarks statsminister, klockan 08:39-08:42 Beslut om streck i debatten Kongressen beslutade att införa streck i debatten under punkt 10.2 klockan 09:13. Vid beslutet befriades ordföranden från att justera yrkandena. Gemensam sång: Alla tillsammans Dagordningens punkt 8 - Val av partiorgan Ordförande: Bosse Ringholm och Laila Naraghi Sekreterare: Joakim Edhborg och Mia Nikali Dagordningens punkt 8.2 Partisekreterare Föredragning och förslag Berit Högman, valberedningens sammankallande: En enhällig valberedning föreslår att Carin Jämtin omväljs till partisekreterare. Beslut Partikongressen beslutade enhälligt: att välja Carin Jämtin till partisekreterare. 2

3 Dagordningens punkt 10.2 Framtidskontraktet; Fler jobb är grunden för allt Ordförande: Ulla Lindqvist och Björn Sundin Sekreterare: Oskar Magnusson och Pernilla Östberg Föredragande: Mikael Damberg Partistyrelsens förslag till ny skrivning: Fler jobb är grunden för allt Vårt mål är arbete åt alla. Kampen mot arbetslösheten är socialdemokratins viktigaste uppgift. Jobbet är för de allra flesta en väldigt positiv och viktig del av livet. Arbete ger en egen inkomst, gemenskap och utveckling. Att alla människor arbetar och försörjer sig möjliggör en bra välfärd av högsta kvalitet, ett samhälle som håller ihop och ökad jämlikhet. För att säkra välfärdens finansiering i framtiden behöver Sverige en ny politik för fler växande företag, fler i arbete och fler arbetade timmar. Den borgerliga regeringen har inte klarat uppgiften. Arbetslösheten är fortsatt hög. Andelen av befolkningen som är i arbete har minskat och långtidsarbetslösheten kraftigt ökat under deras tid vid makten. Den höga ungdomsarbetslösheten är ett slöseri som riskerar att släcka framtidstron hos en hel generation. Arbetslösheten innebär ofta en tragedi för den enskilde, men följden blir också en stor påfrestning på kommunernas ekonomi och krympande resurser till välfärden. Med den höga arbetslösheten följer dessutom växande klyftor. Barnfattigdomen har ökat. Det är inte värdigt Sverige. Sverige behöver fler jobb. För att klara detta måste de svenska företagen stå starka i den internationella konkurrensen. Att en allt större del av världsekonomins tillväxt sker utanför Europa innebär både utmaningar och möjligheter. I dag riktar sig den svenska exporten i hög grad till Europa. En bestående ekonomisk nedgång i Europa får därmed direkta konsekvenser för efterfrågan på svenska varor och tjänster. Det går inte att ta Sveriges historiskt starka ekonomiska ställning för given. Sverige behöver möta utvecklingen genom framtidsinriktade investeringar i kunskap och innovationer. Vi ska öka vår konkurrenskraft och vinna framgångar på nya internationella marknader. För att klara jobben är det dessutom viktigt att i lågkonjunktur hålla uppe efterfrågan i den inhemska ekonomin och att värna välfärden. Sverige behöver både en stark hemmamarknad och en konkurrenskraftig exportindustri. 3

4 Vår plan för fler jobb bygger på fem grundläggande strategier: Höj Sveriges kompetens till världsledande nivå, skapa jobb i växande och kunskapsintensiva företag, sätt innovation i centrum, stäng rekryteringsgapet på arbetsmarknaden och låt allas framgång bli hela Sveriges framgång ökad jämlikhet och jämställda löner och karriärmöjligheter ger fler jobb. Att bygga in mer kunskap i svenska varor och tjänster är en grundförutsättning för fler jobb och tillväxt. Det kräver en bättre förskola, grundskola och gymnasieskola, en utbyggd högskola, arbetsmarknadsutbildning och vuxenutbildning samt investeringar i kompetensutveckling, spetskompetens och forskning. Fler måste våga släppa taget om det gamla och kliva in i någonting nytt. Det ska bli enkelt att byta karriär eller förnya sin utbildning mitt i livet. Samhället och arbetslivet efterfrågar allt mer kompetens och våra utbildningssystem ska därför anpassas för ett ökat behov av ett livslångt lärande. En ny kompetensförsäkring mellan staten och parterna på arbetsmarknaden bör skapas för att garantera en återkommande kompetensutveckling för löntagarna. Yrkeshögskolor och högskolor bör i mycket högre utsträckning än i dag erbjuda utbildning även för den som redan har en examen. Det behövs ett nytt kompetenslyft som omfattar grund- och gymnasieutbildning samt högskolan och som kombineras med yrkesutbildning och bra möjligheter till lärlingsutbildning. Modeller för samverkan mellan staten och parterna, inte minst under en lågkonjunktur, behöver utvecklas. Sverige behöver en ny näringspolitik för att få fler företagare med företag som växer, anställer, tar fram nya produkter och exporterar. Växkraften i entreprenörskap och småföretagande ska tas tillvara. Det handlar om ökade möjligheter att finansiera expansion, rekrytera nyckelpersoner, utveckla nya varor och tjänster och få stöd för export till växande marknader och tillgång till fungerande ekonomisk trygghet. Ska vi klara att pressa tillbaks arbetslösheten krävs en modern och aktiv regional tillväxtpolitik för hela landet. Statens insatser ska vara inriktade på att regionerna ska få möjlighet att växa och utvecklas efter sina skilda förutsättningar, såväl i storstäder som på landsbygden. Åtgärder som förbättrat stöd till näringslivsutveckling, fungerande regional arbetskraftsförsörjning, tillgång till offentlig och kommersiell service liksom riskkapital och investeringar i kommunikationer och infrastruktur är alla väsentliga inslag i en kraftfull regional tillväxtpolitik. Framtidens utmaningar ger betydande möjligheter att stärka den svenska basindustrin och därmed skapa nya arbetstillfällen. Ett litet exportberoende land som Sverige är helt beroende av att det finns ett fungerande och väl utvecklat strategiskt samarbete mellan alla aktörer som kan bidra till att Sverige blir framgångsrikt i den internationella konkurrensen. Ett samhällsområde som lämpar sig väl för detta är den komplexa och mycket kunskapsintensiva hälso- och sjukvården (Life Science). Andra exempel på högintressanta områden för strategisk samverkan är miljö- och energiområdet och den växande besöksnäringen. Detta bidrar till att göra vår ekonomi mer diversifierad och vi minskar vår sårbarhet. 4

5 Sverige behöver också en sammanhållen innovationspolitik med en långsiktig och framåtsyftande forskningspolitik, en effektiv försörjning av riskkapital till kunskapsintensiva företag samt exportstöd riktat mot innovationstunga företag och växande nya marknader. En sådan marknad är miljöområdet. Det vi äter, gör och handlar påverkar vår egen och många andras livsmiljö. Om hela världen hade den resursförbrukning som vi har i Sverige skulle det behövas över tre jordklot för att försörja jordens befolkning. Det krävs gemensamma insatser för att trygga en dynamisk tillväxt och hållbar utveckling. En sådan politik innebär också möjligheter till fler jobb. Klimatutmaningen ställer krav på utsläppsminskningar, energianvändning, transporter och logistik och på hur vi planerar, bygger och investerar i gröna näringar. Dessa insatser stimulerar jobb och företagande i hela landet. De länder som klarar detta står starka inför framtiden. Men det finns tecken på att drivkrafterna för nya miljöteknikinnovationer är större i flera andra länder än i Sverige. Offentlig upphandling bör användas strategiskt för att främja såväl kostnadseffektivitet som sociala och ekologiska målsättningar. Inte minst måste den offentliga upphandlingen bli mer innovationsdrivande. Sveriges omställningsförmåga försämras allt mer. Regeringens arbetsmarknadspolitik leder till passivitet och inlåsning i stället för aktivitet och nya vägar till jobb. Matchningen på arbetsmarknaden fungerar allt sämre och rekryteringsgapet växer, vilket försämrar företagens konkurrenskraft och möjligheter att växa. Arbetslivets behov av kompetens ska i högre utsträckning styra såväl arbetsmarknads- som utbildningspolitiken. För att öka möjligheten till arbete och omskolning krävs en bättre samverkan mellan Arbetsförmedlingen och arbetslivet liksom breda satsningar på fler utbildningsplatser. Ungdomsarbetslösheten utgör en stor och växande samhällsutmaning som vi socialdemokrater bestämt oss för att lösa. Vi vill införa en 90-dagars garanti för arbetslösa ungdomar som innebär att individuella insatser ska möjliggöras ifrån första dagen av arbetslöshet och att individen ska garanteras utbildning, praktik eller jobb inom 90 dagar. Vi vill även se ett utbildningskontrakt för unga arbetslösa med innebörd att individen ska garanteras insatser som syftar till gymnasiekompetens. Stödet ska omfatta såväl utbildning som vägledning, ökad motivation och annat stöd. Studierna ska kunna kombineras med jobb eller praktik. Samtidigt villkoras ersättningar från det offentliga samt olika typer av arbetsmarknadspolitiska insatser av att den unge arbetslöse fullföljer en individuellt utformad utbildningsplan. Alla människor behövs och ska ges möjlighet att försörja sig själva. Det krävs en ny politik för att skapa jobb eller utbildning också för personer med svag ställning på arbetsmarknaden. För att möjliggöra detta krävs mycket mer av individuellt utformade insatser, till exempel i form av relevanta och anpassade hjälpmedel. Här kan den sociala ekonomin bidra till fler arbetstillfällen. Arbetsförmedlingen ska utvecklas och styras mot insatser som ger resultat så att den enskilde arbetssökandes behov bättre kan tillgodoses. 5

6 En väl fungerande och gemensamt finansierad arbetslöshetsförsäkring är en viktig grundsten i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Försäkringen ska ge rörlighet på arbetsmarknaden samtidigt som de arbetslösa upprätthåller sin efterfrågan och ges trygghet i omställningen. Men arbetslöshetsförsäkringen är inte längre en inkomstbortfallsförsäkring, utan snarare en grundförsäkring. Många människor har exkluderats från försäkringen. Nu behövs insatser för att skapa en arbetslöshetsförsäkring som stimulerar omställning på arbetsmarknaden och ger såväl undersköterskan som ingenjören stabila ekonomiska förutsättningar. Målet är en a-kassa där de allra flesta av löntagarna får 80 procent av sin tidigare lön i ersättning vid arbetslöshet. Sverige vinner på öppenhet. En mångfald på arbetsmarknaden är positivt. Ett fritt ekonomiskt utbyte med andra länder ger fler jobb. Arbetskraftsinvandring får dock aldrig användas för att utnyttja och exploatera människor. Därför måste reglerna för arbetskraftsinvandring ändras. Svenska kollektivavtal ska gälla i Sverige och för det krävs starka parter på arbetsmarknaden. Arbetsmarknaden är allt annat än jämställd. Sysselsättningen bland kvinnor är betydligt lägre än sysselsättningen bland män. Kvinnor har väsentligt lägre löner än män och denna löneklyfta ligger nästan still. Kvinnor har också sämre möjligheter att utvecklas i arbetet och göra karriär. Nästan två tredjedelar av alla chefer i Sverige är män. Medan ett heltidsarbete är en självklarhet för de flesta män tvingas fortfarande många kvinnor acceptera ett deltidsarbete och en lön som det inte går att försörja sig på. Heltid ska vara norm på hela arbetsmarknaden och det är viktigt att skapa incitament och verktyg för att garantera detta. Grundläggande för att kvinnors löner halkar efter är att de fortfarande utför huvuddelen av det obetalda hemarbetet, tar ut merparten av föräldraledigheten och därmed halkar efter i position och lön i arbetslivet. Därför vill vi socialdemokrater se en jämn fördelning av föräldraledigheten. Arbetsmarknaden är dessutom starkt könssegregerad. Många kvinnors arbete är undervärderat. Till det kommer att arbetet med att höja kvinnors löner försvåras på grund av brist på lönekartläggning. Alla människors kompetens måste tas tillvara på arbetsmarknaden. Det förutsätter en arbetsmarknad öppen för alla och fri från diskriminering. Därför måste politiken utformas så att arbete blir en reell möjlighet för människor som i dag missgynnas eller diskrimineras. Jobbet kan göra oss friskare om det är utvecklande och erbjuder goda arbetsvillkor, men det kan också göra oss sjuka och till sist utslitna om stressen är stor eller arbetsmiljön dålig. Arbetsmiljöarbetet ska sättas i fokus för att alla ska ha möjlighet att arbeta ett helt arbetsliv. Vi vill se en politik för nolltolerans mot dödsolyckor på arbetet och ökade insatser för att reducera antalet allvarliga arbetsplatsolyckor och arbetsrelaterade sjukdomar. Alltför många människor lever i dag med helt osäkra arbetsvillkor där man med kort varsel rings in till jobbet för enstaka timmar, får låg lön och saknar tillräckliga skydd på jobbet. Framtidens jobb där människor vågar satsa förutsätter ordning och reda på arbetsmarknaden. Lex Laval ska rivas upp och göras om. Missbruket av tidsbegränsade anställningar behöver begränsas genom ny lagstiftning. 6

7 Om vi ska klara kvaliteten i välfärden framöver krävs att kommuner, landsting, non-profitaktörer och privata välfärdsföretag förmår leda och ständigt utveckla attraktiva moderna arbetsplatser med goda arbetsvillkor, möjligheter till utbildning och karriärutveckling och inflytande över det egna arbetet. Fler bostäder är centralt i en socialdemokratisk jobbpolitik. För att klara jobben och öka bostadsbyggandet krävs en aktiv bostadspolitik, ett tydligt nationellt mål för bostadsbyggandet samt åtgärder för att minska byggkostnaderna och öka investeringarna i bostadssektorn. Även ungas möjligheter att komma in på bostadsmarknaden behöver underlättas. Bostadsbristen riskerar framtidens tillväxt, minskar rörligheten och försvårar matchningen på arbetsmarknaden. Vi vill se variationsrika bostadsområden och undvika inlåsningseffekter på bostadsmarknaden. Vägen mot ett sammanhållet Sverige kräver en social bostadspolitik som bidrar till att möta den tilltagande boendesegregationen. Människors valfrihet förutsätter att det finns attraktiva blandade bostadsmiljöer med olika upplåtelse- och boendeformer med såväl villor, radhus som flerfamiljshus. Därför är det viktigt med neutrala villkor mellan upplåtelseformerna. För att klara våra energimål krävs att miljonprogrammets bostäder miljö- och klimatsäkras. Detta ger gröna jobb, bättre miljö och en mer hållbar bostadssektor. Socialdemokratins viktigaste prioriteringar inför den kommande mandatperioden är därför: Stärk Sveriges innovativa kraft. Skapa ett innovationsråd direkt under statsministern. Knyt regionala utvecklingsråd till detta för samverkan kring innovationer, näringspolitik och arbetsmarknadspolitik på regional nivå. Utveckla modeller för strategisk samverkan inom områden där Sverige har stor utvecklingspotential. Stärk statens och regionernas roll och ansvar för fler innovationer och nya jobb. Ge statliga myndigheter i uppdrag att bidra till nya innovationer genom ökad statlig innovationsupphandling. En starkare näringspolitik. Möjligheterna att starta och driva företag och komma in på nya marknader ska förbättras liksom tillgången till riskkapital. Att växa med fler anställda ska underlättas. Stöd utvecklingen av framgångsrika exportföretag, en växande produktiv tjänstesektor och små innovativa företag. Slopa arbetsgivarnas ansvar för den andra sjuklöneveckan. Tillväxtpotential i hela landet. Den regionala tillväxten är en central fråga och ska tas med i utformningen av närings-, utbildnings-, och arbetsmarknadspolitiken. Vi vill utveckla hela landets tillväxtpotential. En sådan politik måste innehålla åtgärder som förbättrade stöd till näringslivsutveckling, fungerande regional kompetensförsörjning, tillgång till offentlig och kommersiell service liksom riskkapital och investeringar i kommunikationer och infrastruktur. 7

8 Ungdomar ska jobba eller studera inte vara arbetslösa. Inför en 90-dagarsgaranti för arbetslösa ungdomar. Alla ungdomar ska ha rätt till jobb eller utbildning och ha ett ansvar att ta vara på dessa möjligheter för att få ersättning. Inför ett utbildningskontrakt för alla unga arbetslösa under 25 år som inte fullgjort sina gymnasiestudier. Aktivitetsförbudet på Arbetsförmedlingen ska tas bort. Människor ska ha riktiga jobb med egen försörjning eller utbilda sig för att kunna få det. Dimensionera vuxenutbildningen efter människors behov av utbildning och omställning. Avskaffa Fas 3. Ge personer som trots stora insatser inte kan få arbete på den ordinarie arbetsmarknaden möjlighet att få anställning med lönesubvention och avtalade villkor. Ordna jobb i näringslivet och kommunerna med särskilt anställningsstöd och kollektivavtal. Erbjud riktiga jobb i föreningslivet. Ge studier till den som saknar gymnasieutbildning eller eftergymnasiala studier för den som behöver det. Garantera att alla har möjlighet till omställning och en rimlig inkomst under omställningstiden. Taket i a-kassan ska höjas så att de allra flesta har en ersättning som motsvarar 80 procent av sin tidigare lön. Modellen med avgifter till a-kassan som relateras till arbetslösheten i varje kassa ska bort. Utveckla Arbetsförmedlingens verksamhet. Låt förmedlingen använda pengar mer fritt efter människors skiftande behov. Verksamheten behöver kvalitetssäkras, dialogen med näringslivet intensifieras och bransch- och specialistkompetensen öka. Använd kompetens från kommuner, framgångsrika kompletterande aktörer, folkhögskolor samt högskolor och universitet. Ett jämställt arbetsliv. Skillnaden i sysselsättning mellan kvinnor och män ska minska. Vårt mål är att ta bort denna skillnad. Heltid ska vara norm på hela arbetsmarknaden. I första hand bör frågan lösas genom förhandlingar och kollektivavtal. Om denna väg inte är framkomlig ska lagstiftningsvägen övervägas. Bra jobb i gemensam sektor. I socialdemokratiskt styrda kommuner och landsting lovar vi att verka för rätt till heltid, tryggare anställningar och en bättre arbetsmiljö. Varje ny tjänst ska vara en heltid. Alla anställda ska erbjudas heltidsanställning. Ingen medarbetare ska vara visstidsanställd längre än två år. Regelbundna medarbetarenkäter med konkreta åtgärder och uppföljningsförslag ska genomföras. Ge alla löntagare möjligheter till kompetensutveckling. Ta fram en kompetensförsäkring mellan parterna. Ge alla universitet och högskolor i uppdrag att samverka med arbetsmarknadens parter och staten för att garantera vidareutbildning av löntagare. Bostadsbristen ska mötas med kraftigt ökat bostadsbyggande och områdesförnyelse. Bostadsförsörjningen ska bidra till att skapa förutsättningar för tillväxt, minskade klyftor, rörlighet på arbetsmarknaden och stärka Sveriges position som kunskapsnation. 8

9 Förslag och beslut TO Sida Rad Förslagsställare Distrikt Förslag 1 Mikael Damberg Partistyrelsen Reviderat förslag med tillägg: s. 11, rad 14-15: För den som varit arbetslös länge ska det, utifrån en individuell bedömning, vara möjligt att studera även reguljär utbildning med a-kassa Ingela Lekfalk Norrbotten Tillägg: Aktivt verka för ett mer jämställt näringsliv och mer jämställda bolagsstyrelser Stefan Jönsson Kronoberg Tillägg: efter nya marknader: Vi vill verka för ett nationellt utvecklingsprogram för svensk basindustri i syfte att säkerställa dess internationella konkurrenskraft Leif Nysmed Stockholms län Efter meningen: mer hållbar bostadssektor. : Energisparlån kan vara ett sätt att finansiera denna omställning Joakim Hagberg Göteborg Tillägg: Därför är det viktigt med neutrala villkor mellan upplåtelseformerna Erik Pelling Uppsala län Ändring: Klimatutmaningen ställer krav på utsläppsminskningar, energianvändning, transporter och logistik och på hur vi planerar, bygger och renoverar våra städer och tätorter investerar i gröna näringar. Gång, cykel och kollektivtrafik är viktiga verktyg i klimatomställningen och ska ges prioritet i samhällsplaneringen. Tillsammans med investeringar i gröna näringar stimulerar dessa insatser jobb och företagande i hela landet Gunilla Zetterström Bäcke Jämtlands län Tillägg: att stänga rekryteringsgapet på arbetsmarknaden, och matcha och rusta Föredragan des förslag Bifall PS med tillägg Bifall Avslag Avslag Avslag Avslag Bifall Kongressens beslut Bifall PS Bifall PS Bifall PS Bifall PS. Med röstsiffrorna , 3 avstod. Bifall PS. Med röstsiffrorna Bifall PS 9

10 arbetssökande mot de jobb som finns lediga Gunilla Zetterström Bäcke Jämtlands län Tillägg: Löneskillnaden och skillnaden i sysselsättning mellan kvinnor och män ska minska. Vårt mål är att ta bort dessa skillnader. Heltid ska vara norm på hela arbetsmarkanden. I första hand bör frågan lösas genom förhandlingar och kollektivavtal. Om denna väg, gällande sysselsättningsgrad, inte är framkomlig ska lagstifning övervägas Rikard Andersson Bohuslän Tillägg i Framtidskontraktet på Rad 6 sidan 9 fortsätta meningen som slutar med ordet "lagstiftning" -"som bland annat ställer krav på en motivering av varför anställningen är tidsbegränsad." Jan Bohman Dalarna Tillägg: Många av framtidens jobb finns inom kulturen och de kreativa näringarna. En nationell strategi bör utarbetas för att stärka dessa näringar. Det skapar jobb, ökar attraktionen i samhället och bidrar i samhällsdebatten Lars Isacsson Dalarna Ändring: Jag yrkar på att meningen Om denna väg inte är framkomlig ska lagstiftningsvägen övervägas ändras till Om denna väg inte är framkomlig krävs lagstiftning Mirja Räihä Stockholm Tillägg: När det gäller kommuner och landsting, som styrs av socialdemokrater, ska införandet av heltidsanställningar vara påbörjat Alf Gillberg Bohuslän Tillägg från rad 33: "Därför är det viktigt med neutrala villkor mellan upplåtelseformerna" Irene Nilsson Skåne Ändring: Heltid ska vara en rättighet och norm på hela arbetsmarknaden. Det är dessutom viktigt att skapa incitament och verktyg för att garantera detta. Avslag Avslag Avslag Avslag Avslag Avslag Avslag Bifall PS Bifall PS. Med röstsiffrorna , 4 avstod. Bifall PS Bifall PS Bifall PS Bifall PS Bifall PS Irene Nilsson Skåne Tillägg: Bra arbetsvillkor för personalen höjer Bifall Bifall PS 10

11 kvaliteten Niklas Säwén Västernorrland Tillägg: För att klara av att skapa en hållbar tillväxt och en hållbar omställning behövs stora investeringar i infrastruktur. Men den befintliga infrastrukturen behöver underhållas och fungera. Det är centralt både för näringslivet och medborgare. De senaste årens kaos på järnvägen behöver ordnas upp genom att Trafikverket tar ansvaret för underhållet av järnvägen. Detta för att öka effektiviteten och förbättra servicen och kvalitén för passagerarna och näringslivet. 15 Uttalande Jim Sundelin Västernorrland Förslag till uttalande Ordning och reda på arbetsmarknaden Sverige och Europa vinner på öppenhet och en hög rörlighet på en Europeisk arbetsmarknad. Vi bejakar öppenhet, mångfald och rörlighet. Men den utvidgade arbetsmarknaden får aldrig innebära att löntagare ställs mot varandra, att en sund konkurrens sätts ur spel och att människor i en utsatt position utnyttjas. Inom byggbranschen har vi kunnat se att det blir vanligare med långa entreprenörskedjor. En huvudentreprenör anlitas för ett byggprojekt. Den anlitar i sin tur underentreprenörer som i sin tur anlitar ytterligare underentreprenörer. Ju längre ner i kedjan desto vanligare är det att det förekommer oseriösa aktörer och i vissa fall rent kriminella. Skattefusk, svartarbete, utnyttjande av utländsk arbetskraft, lönedumpning, säkerhetsbrister och arbetsmiljöproblem breder ut sig. Avtalsenliga villkor och löner sätts ur spel. Avslag Redaktionsutskottet Bifall PS Bifall PS 11

12 Det här får en rad konsekvenser. Löntagare konkurrerar med varandra med hjälp av löner, hälsa och ibland livet som insats. Byggbranschen är den mest olycksdrabbade i Sverige och i Sverige 2013 dör i genomsnitt en byggnadsarbetare i månaden. Alla de seriösa företagare som vill göra rätt för sig och följa svenska regler och avtal får svårt i konkurrensen med de företag som erbjuder jobbet för halva kostnaden. Problemet med okontrollerade underentreprenörskedjor, oseriösa aktörer, lönedumpning och avsaknad av avtal och regleringar ser vi på flera håll på svensk arbetsmarknad. Avslöjande tv-reportage har visat hur skogsarbetare från tredje land luras till Sverige med löften om möjligheter och avtalsenliga villkor. Väl här utnyttjas de som slavar. Inom åkeribranschen pressas lönerna till skamliga nivåer och lastbilschaufförerna lever under omänskliga förhållanden, helt utan rättigheter eller möjlighet att påverka sin situation. Hästköttskandalen har riktat ljuset på livsmedelsbranschen där fenomenet underleverantörskedjor har blottat sina yttersta baksidor. I flera andra länder runt om Sverige, bland annat Norge och Finland finns exempel på där man lyckats lösa ansvarsfrågan i byggbranschen och kommit långt med att stävja de problem som Sverige dras med. I Norge har man sedan flera år tillämpat något som kallas Solidaransvar. Det innebär att huvudentreprenören tar ansvaret för 12

13 hela entreprenörskedjan. Följderna har inte låtit vänta på sig med förbättrad arbetsmiljö, minskat fusk och färre olyckor. Vi Socialdemokrater vill omgående ändra svensk lagstiftning utifrån ILO:s påpekanden kring Laval fallet och vi kommer därför att intensifiera vårt arbete för att få riksdagen att leva upp till dessa krav Denise Norström Västmanland Tillägg: Dimensionera vuxen- och arbetsmarknadsutbildningen efter människors behov Lars Bryntesson Stockholms län Tillägg: Här kan sociala företag och andra delar av den sociala ekonomin bidra till fler arbetstillfällen Arne Öberg Stockholms län Tillägg: För att uppnå jämlikhet behöver alla inkluderas. Bifall Bifall Bifall Bifall PS Bifall PS Bifall PS Kongressen beslutade att i övrigt fastställa partistyrelsens förslag till politiska prioriteringar i Framtidskontraktet avsnittet Fler jobb är grunden för allt (s. 6-10). Dagordningens punkt 13 Motioner och partistyrelsens utlåtanden på område C Fler jobb i nya och växande företag UC1 UC4 Ordförande: Ulla Lindqvist och Björn Sundin Sekreterare: Oskar Magnusson och Pernilla Östberg Föredragande: Mikael Damberg, Anna-Caren Sätherberg och Jennie Nilsson Förslag och beslut TO Motion Förslagsställare Distrikt Förslag PS förslag Föredragandes förslag Kongressens beslut 13

14 1 C21:1 Jennie Nilsson PS Bifall Besvarad Bifall PS 2 C88:1 Per Gruvberger Värmland Bifall Besvarad Besvarad Bifall PS 3 C99:1 Joakim Pohlman Kronoberg Bifall Besvarad Besvarad Bifall PS 4 D298:2 Ingrid Feldt Södermanland Bifall Besvarad Besvarad Bifall PS Kongressen beslutade att i övrigt fastställa partistyrelsens utlåtande över motionerna inom området 13 Fler jobb i nya och växande företag. Dagordningens punkt 14 Motioner och partistyrelsens utlåtanden på område D Riktiga jobb med egen försörjning Dagordningens punkt Goda möjligheter till omställning Motioner och utlåtanden som rör arbetslöshetsförsäkringen (UD1), arbetsmarknadspolitik (UD2) samt vuxenutbildning (UD3). Ordförande: Bosse Ringholm och Laila Naraghi Sekreterare: Joakim Edhborg och Mia Nikali Föredragande: Ylva Johansson och Luciano Astudillo Förslag och beslut TO Motion Förslagsställare Distrikt Förslag PS förslag Föredragandes förslag Kongressens beslut 1 D24:2 Sara Anheden Skåne Bifall Besvarad Bifall PS Bifall PS 2 D7 Sven Britton Stockholm Bifall Avslag Bifall PS Bifall PS 2 D8 Sven Britton Stockholm Bifall Avslag Bifall PS Bifall PS 3 D150:1 Gert Anderson Göteborg Bifall Besvarad Bifall PS Bifall PS Kongressen beslutade att i övrigt fastställa partistyrelsens utlåtande över motionerna inom området Goda möjligheter till omställning. 14

15 Dagordningens punkt 14.2 Ordning och reda på arbetsmarknaden Motioner och utlåtanden som rör arbetssätt och arbetstid (UD4) samt arbetsmiljö och företagshälsovård (UD5). Ordförande: Bosse Ringholm och Laila Naraghi Sekreterare: Joakim Edhborg och Mia Nikali Föredragande: Ylva Johansson och Luciano Astudillo Förslag och beslut Reviderat utlåtande från partistyrelsen: Utlåtande UD4 arbetsrätt och arbetstid Den svenska modellen Den svenska modellen bygger på avtal mellan starka och självständiga parter på arbetsmarknaden tillsammans med aktiva insatser från staten genom en aktiv arbetsmarknadspolitik och en väl fungerande omställningsförsäkring vid arbetslöshet. En mycket bred majoritet av de som finns på svensk arbetsmarknad omfattas av kollektivavtal eller hängavtal samtidigt som det grundläggande skyddet för arbetsrätten finns i lagstiftningen. Det är arbetsmarknadens parter som träffar kollektivavtal om arbets- och anställningsvillkor. Den svenska arbetsrättsliga lagstiftningen kombinerar goda möjligheter för arbetsgivaren att anpassa arbetsstyrkan efter produktionens behov med anställningstrygghet och rättssäkerhet för den enskilde medarbetaren. Det finns inget som pekar mot att anställningstryggheten i Sverige är ett hinder mot omställning eller nödvändig strukturomvandling av det svenska näringslivet. Den arbetsrättsliga lagstiftningen är i stora stycken dispositiv. Om parterna kommer överens om annat gäller parternas avtal. På så sätt ger den svenska modellen stora möjligheter till lokala anpassningar av centrala regelverk och avtal och ett reellt arbetstagarinflytande. Modellen har gett goda villkor för löntagarna och konkurrenskraftiga villkor för företagen. Vid en internationell jämförelse skapar den svenska modellen stort utrymme för flexibilitet samtidigt som den resulterar i låg konfliktgrad. Svensk fackföreningsrörelse är ansvarstagande och mycket försiktiga med att varsla om stridsåtgärder, vilket gynnar stabiliteten på arbetsmarknaden. Därför har Sverige mycket få konflikter på arbetsmarknaden i jämförelse med andra EU-länder. 15

16 En gemensam arbetsmarknad i Europa är viktig. Människor ska kunna röra sig fritt och arbeta var de vill inom EU men det får inte utnyttjas för att pressa lönerna eller villkoren nedåt eller hota rätten att teckna kollektivavtal. Lika lön för lika arbete enligt lagar och regler ska gälla i hela Europa. Principen om att svenska kollektivavtal ska gälla på svenska arbetsplatser handlar om att alla arbetstagare ska behandlas lika, om allas rätt till likvärdiga löner och arbetsvillkor oavsett nationalitet. Sedan den nuvarande regeringen tillträdde har det hänt mycket på det arbetsrättsliga området. Statens roll har monterats ner vilket har försvagat den svenska modellens funktionssätt. Partistyrelsen menar att det inte med automatik betyder att den lagstiftning som gällde före maktövertagandet 2006 ska återinföras. Arbetsmarknaden förändras och nya problem kräver ny eller förändrad lagstiftning. Sverige har varit ett föregångsland när det gäller förhandlings- och föreningsfrihet som ratificerade ILO-konventionen 87 år 1949 och konvention 98 år 1950.Det är viktigt att Sverige ständig strävar efter att påverka andra länder och i sin handelspolitik ser till att internationella åtaganden hålls. Det är dessutom mycket viktigt att klargöra vilka frågor som inte lämpar sig för EU-nivån och att subsidiaritetsprincipen följs. Partistyrelsen menar att den internationella fackföreningsrörelsen har en mycket viktig uppgift att fylla. Därför ska Socialdemokraterna verka för att de nationella fackföreningarnas rätt att verka i enighet med respektive lands nationella regler inte begränsas. För svensk del måste EU:s regler utformas så att den svenska modellen kan bevaras och utvecklas. Lavalproblematiken måste få en långsiktig lösning som värnar den svenska kollektivavtalsmodellen inom EU-medlemskapet. I en tidigare riksdagsmotion, som har resulterat i ett tillkännagivande till regeringen, har vi socialdemokrater krävt att lagen ska rivas upp och att regeringen ska tillsätta en ny utredning. Regeringen har också tillsatt en parlamentarisk utredning med ett snävare direktiv som ska utreda frågan. Utredningen ska vara klar efter valet För oss socialdemokrater är en viktig utgångspunkt att svenska kollektivavtal fullt ut ska gälla i Sverige. Svensk rätt saknar i huvudsak allmän lagstiftning om arbets- och anställningsvillkor. Detta område regleras i stället genom kollektivavtal. Kollektivavtalen har normativ effekt, vilket innebär att arbetsgivare är skyldiga att tillämpa kollektivavtal inte bara på medlemmar i den fackliga organisationen som är part i kollektivavtalet, utan också på medlemmar i andra fackliga organisationer och oorganiserade. Eftersom ingen statlig myndighet övervakar att kollektivavtalen efterlevs, har detta ansvar fallit på arbetstagar- och arbetsgivarorganisationerna. Det är partistyrelsens uppfattning att det är en bärande förutsättning för den svenska modellen att arbetsmarknadens parter tar ett gemensamt ansvar för tillämpningen och implementeringen av kollektivavtalen. Partistyrelsen delar uppfattningen att det är viktigt att det finns möjligheter att kontrollera att kollektivavtalen följs. Det kan dock vara nödvändigt att närmare undersöka förutsättningarna för att ge de fackliga organisationerna en utökad rätt att se till efterlevnaden av kollektivavtalen även på 16

17 arbetsplatser som saknar medlemmar. Detta skulle exempelvis kunna ske genom att arbetsgivaren, efter skriftlig begäran från den kollektivavtalsbärande arbetstagarorganisationen, åläggs att till organisationen lämna ut den information som behövs för att organisationen ska kunna kontrollera om arbetsgivaren följer kollektivavtalets bestämmelser om lön och andra anställningsvillkor. Arbetsgivaren ska emellertid vara skyldig att lämna ut information endast om det finns skälig anledning att anta att gällande kollektivavtal inte följs. Villkoren för lönebildningen har alltsedan inträdet i EU, tillkomsten av Industriavtalet och skapandet av Medlingsinstitutet förändrats. Medlingsinstitutet har två uppdrag, att verka för en väl fungerande lönebildning och att medla i förhandlingar om nya kollektivavtal. Med tanke på den internationellt konkurrensutsatta sektorns stora vikt för svensk ekonomi är det viktigt att löneökningarna sätts på en nivå som är väl anpassad till sektorn. Att avskaffa Medlingsinstitutet skulle enligt partistyrelsens uppfattning vara skadligt för lönebildningen. Det motsäger inte det faktum att ett antal fackliga organisationer framfört krav på att Medlingsinstitutet ska ha ett förändrat uppdrag utifrån hur dagens Medlingsinstitut valt att tolka uppdraget att värna den konkurrensutsatta sektorns lönenormerande roll, och vilka konsekvenser det får för möjligheterna att successivt bryta den värdediskriminering som finns mellan kvinno- och mansdominerade branscher. Arbetstagarbegreppet Det finns ingen lag som definierar vem som är arbetstagare och vem som är uppdragstagare/företagare ur ett arbetsrättsligt perspektiv. Det bestäms istället genom kriterier som prövas av domstol vid en tvist. Det svenska begreppet är väl avgränsat och vid en internationell jämförelse faller många under begreppet arbetstagare. Problemet ligger inte i definitionen utan i att arbetstagare sägs upp från sina arbeten och erbjuds komma tillbaks som uppdragstagare/företagare. Detta innebär att de blir så kallade ofrivilliga företagare. Det kan angripas i domstol genom att den ofrivilliga företagaren yrkar att domstolen ska förklara att denne egentligen är att anse som arbetstagare. Frågan om en person är anställd (arbetstagare) eller egenföretagare (uppdragstagare) är en både skattemässig och arbetsrättslig fråga. Om ersättningen för arbetet innebär inkomst av tjänst eller av näringsverksamhet har stora skattemässiga konsekvenser. En anställd får lön, skatt, semester, arbetsgivaravgifter och pension betald genom sin arbetsgivare medan en egenföretagare själv fakturerar sin uppdragstagare och sedan från denna ersättning tar ut sin lön, bestämmer sin semester samt betalar in sin skatt och sina egenavgifter för pension och sjukförsäkring. Trots att utredningen F-skatt åt flera 2008 visat att väldigt få nekats F-skatt ville den borgerliga regeringen ha ytterligare förenklingar. De nya regler för F-skatt som började gälla år 2009 har varit negativa både ur arbetsmarknads- och ett skatteuppbördsperspektiv, något förenklat kan sägas att det blivit lättare att vara oklar kring om arbetet utförs utifrån ett arbetstagar- eller uppdragstagarförhållande med av detta följande skattemässiga konsekvenser. Partistyrelsen menar att antalet uppdragsgivare i de flesta fall är ett ganska bra mått på både beroende av uppdragsgivaren och inordning i dennes verksamhet. Det krävs en utvärdering av hur det nya systemet för F-skatt fungerat och översyn av lagstiftningen. Partistyrelsen utesluter då inte att antalet uppdragsgivare åter ges betydelse när Skatteverket ska bedöma huruvida en person ska betraktas som självständig företagare eller anställd. 17

18 Partistyrelsen vill dock inte i förväg slå fast vad som ska bli utvärderingens resultat. Skatteverket och ytterst allmän förvaltningsdomstol, avgör om en person har inkomst av tjänst eller av näringsverksamhet. Arbetsdomstolen (AD) avgör om en person är anställd eller uppdragstagare. Partistyrelsen menar att en facklig organisation kan driva den senare frågan till AD men vill inte ställa sig bakom en förändrad arbetsrätt på ett sätt som ifrågasätter arbetsgivarens arbetslednings- och fria anställningsrätt. I dag finns det inte något krav på att utländska företag ska registrera sig i Sverige för att få bedriva näringsverksamhet här. Partistyrelsen vill att utländska företags verksamhet i Sverige ska vara synlig för våra myndigheter. Utländska företag och privatpersoner som är verksamma i Sverige kan idag ansöka om och godkännas för svensk F-skatt. Som uppdragsgivare, vare sig man är privatperson eller företagare, behöver man då inte utreda om man ska göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter. Det är ett bra och enkelt system. En översyn av F-skatten måste därför lösa frågan om registrering av utländska företag, genom till exempel obligatorisk svensk F-skattsedel eller på annat sätt. Anställningstrygghet Anställningstryggheten har försämrats efter att den borgerliga regeringen tillträdde. Fler former av visstidsanställningar har införts och den totala tiden i olika visstidsanställningar hos samma arbetsgivare räknas inte samman. Detta innebär att flera korta anställningar, såsom allmän visstidsanställning, vikariat, säsongsarbete och provanställning, kan staplas på varandra under en mycket lång tidsperiod. För den som arbetat en längre tid hos samma arbetsgivare i olika visstidsanställningar blir det nu svårare att kräva tillsvidareanställning. Bland framför allt unga kvinnor och personer med invandrarbakgrund är andelen tillfälligt anställda mycket hög. Visstidsanställningar är vanligare bland arbetare än tjänstemän. Ett vanligt argument för tidsbegränsade anställningar är att de antas leda till fasta jobb. Emellertid visar de undersökningar som gjorts att tidsbegränsat anställda, i synnerhet unga kvinnor, tenderar att fastna i anställningsformen under lång tid. Det är allvarligt eftersom visstidsanställningar ofta medför en sämre löneutveckling, mindre utbildnings- och utvecklingsmöjligheter, lägre sjuk- och arbetslöshetsersättning samt lägre pension. Trenden mot fler visstidsanställningar innebär att arbetsmarknaden skapar ytterligare ekonomiska orättvisor mellan kvinnor och män under hela livet. Mot denna bakgrund menar partistyrelsen att effekterna av de otrygga anställningsformerna är så pass utredda att det för tillfället inte finns behov av att Socialdemokraterna i samråd med de fackliga parterna ska utreda effekterna ytterligare. Det är dags för lagstiftning. Många visstidsanställda uppger själva att de har mindre inflytande på jobbet och sämre stöd av chefer. De har svårt att ställa rättmätiga krav på arbetsvillkor och arbetsförhållanden. Att arbetsplatser med många visstidsanställda riskerar att bli tystare och fungera arbetsmiljömässigt sämre är givetvis både till nackdel för de anställda och för varje arbetsgivare som månar om och vill utveckla sin verksamhet. Visstidsanställda har dessutom en låg organisationsgrad vilket gör att deras situation försvagas ytterligare. 18

19 Partistyrelsen anser att det är viktigt att motverka missbruk av tidsbegränsade anställningar. Tillsvidareanställning ska vara norm på arbetsmarknaden och därför behövs en lagändring med en begränsningsregel som innebär att antalet visstider hos samma arbetsgivare inte kan staplas under allt för lång tid. I likhet med de fackliga organisationerna är partistyrelsen starkt kritisk till de förändringar i regelverket som regeringen genomfört och som öppnar för missbruk av tidsbegränsade anställningar. Uppfattningen delas av EU-kommissionen som anser att den svenska lagen som ger arbetsgivare stora möjligheter att undvika tillsvidareanställningar strider mot EU-rättens krav. EU-kommissionen kräver i en formell underrättelse att Sverige ändrar sin lagstiftning så att den lever upp till EU-rättens krav. Regeringen måste åtgärda den problematik som den nuvarande lagstiftningen har öppnat för. Det behövs en begränsningsregel för hur länge rullande visstidsanställningar kan fortgå. Regeringens förslag om en kompletterande 5 a i LAS kommer inte att ge effekt och lever inte upp till EU-rättens krav. Det krävs istället annan ny lagstiftning. Partistyrelsen vill därför införa ett tak för den allmänna visstidsanställningen (AVA). I Riksdagen har vi socialdemokrater föreslagit att allmän visstidsanställning, vikariat och provanställning hos samma arbetsgivare räknas samman. Efter högst 24 månader under en femårsperiod övergår det till en fast anställning (tillsvidareanställning). För en lösning av problemet torde det krävas både lagändring och att fackföreningarna kräver ändringar i gällande kollektivavtal. Partistyrelsen anser att det mest angelägna för närvarande är att försöka begränsa omfattningen av visstiderna. Vikariat är en vanlig anställningsform. Den formen likt all andra former kräver ett anställningsbevis där det framgår vem man vikarierar för. Detta följs inte alltid. Därför uppstår så kallade falska vikariat. Det är en anställningsform som inte finns. Vid domstolsprövning klassas dessa anställningsavtal ofta som ogiltiga. Det finns yrkanden om en lagändring ska genomföras med innebörden att endast så kallade äkta vikariat, det vill säga vikariat specifikt knytet till en tjänstledig person ska tillåtas. Partistyrelsen anser när det gäller vikariat att det redan i dag går att angripa missbruk genom en tillsvidareförklaring i domstol. Det finns också yrkanden som kräver att vid avslutande av provanställning ska arbetsgivaren motivera sitt beslut. Beträffande provanställning så är ju innebörden av anställningsformen att både arbetsgivaren och den anställde ska få känna sig för om det fungerar på arbetet och det är därför viktigt för bägge parter att kunna bryta anställningen på ett enkelt sätt. Partistyrelsen anser därför att någon ändring av bestämmelserna inte behövs. Det finns motioner som vill att lagen ska ändras så att anställda som arbetar efter 67 år ska ha rätt till tillsvidareanställning. Partistyrelsen anser att en sådan ändring inte vore bra för strukturen på arbetsmarknaden, exempelvis skulle turordningsreglerna och företrädesrätten gälla, vilket skulle slå ut yngre arbetskraft. 19

20 Förutom ett utbrett utnyttjande av deltidstjänster tilltar den oroande utvecklingen med delade turer. Fenomenet breder framför allt ut sig inom omsorgen. Det är en trend som många upplever som stressande. Statistiska Centralbyrån (SCB) visar att runt människor arbetar delade turer, det vill säga delade arbetspass. Drygt en fjärdedel menar att arbetspassen skapar mycket stora problem. Utifrån detta drar partistyrelsen slutsatsen att många av dem som har delade turer är missnöjda med sina arbetstider och det i sin tur påverkar arbetsmotivation och den långsiktiga hälsan. Det leder troligtvis också till ytterligare rekryteringsproblem i branscher där bristen på arbetskraft redan finns och förväntas öka. De fackförbund som framför allt berörs av delade turer arbetar aktivt med frågan. Just nu pågår ännu en avtalsrörelse där frågan åter igen kommer att aktualiseras. Kollektivavtalstäckningen på svensk arbetsmarknad är cirka 90 procent. Därför är det också lämpligt att arbetsmarknadens parter reglerar så mycket som möjligt av spelreglerna på arbetsmarknaden. Det gäller till exempel det fall då en arbetstagare inte får någon lönespecifikation i samband med att lönen utbetalas. Denna fråga regleras inte i lag utan i avtal. Partistyrelsen anser att det är den mest naturliga ordningen. I de allra flesta kollektivavtal finns det arbetstidsavtal. Frågan om övertids- och mertidsbegränsningar och tillåtligheten av delade turer lämpar sig också bäst för parterna att lösa. Likaså på vilket sätt anställningsgraden ska bestämmas. Att inkludera politiskt arbete i anställningsgraden, åtminstone när det gäller privata arbetsgivare, är inte möjligt enligt partistyrelsens uppfattning utan problemet måste lösas genom kompensation på annat sätt. I en motion föreslås en allmän rätt att vara ledig för att prova på ett nytt jobb. Det skulle ytterligare öka antalet visstidsanställda, något som partistyrelsen anser skulle vara olyckligt. Partistyrelsen håller med om att det är ett stort problem att anställda inte får samtliga löne- och ersättningsfordringar ersatta av den statliga lönegarantin. År 2007 tillsattes en utredning med uppdrag att se över förfarandet vid konkurs och företagsrekonstruktion, inom ramen för ett samlat insolvensförfarande. Utredningen föreslog 2010 en lagstiftning i en och samma lag, en ny insolvenslag. Regeringen har dock ännu inte kommit med något lagförslag, med anledning av utredningen. Vilka konsekvenserna för lönefordringar inom ramen för förmånsrättslagen och lönegarantilagen som kan bli i den nya lagstiftningen är oklart. Lönegarantin är nära kopplad till förmånsrättsordningen som gäller vid konkurser. Förmånsrättsordningen innehåller regler som har direkt betydelse när garantin ska nyttjas. Maxbeloppet för fordringar som berättigar till lönegaranti är fyra basbelopp vilket för närvarande är kronor per anställd. Nivån var tidigare högre men sänktes för att minska utgifterna eftersom dessa ökat kraftigt i början av 1990-talet. Att maxbeloppet sänktes och därefter inte heller föreslagits motsvara fem basbelopp som motionärer förespråkar beror bland annat på statsfinansiella skäl. Ett annat skäl till sänkningen ansågs vara att det kunde förhindra missbruk och icke avsedd användning av lönegarantin. 20

21 Lönegarantin omfattar lön oavsett om lönen utgår i form av till exempel tidlön, ackordsersättning, arvode eller provision. Med lön likställs även annan ersättning på grund av anställningen. Främst avses här ekonomiskt skadestånd som ska utgå till arbetstagaren i händelse av obehörigt avskedande eller att ett tjänsteavtal hävts. Det måste finnas en koppling till anställningsförhållandet. Det är svårt att generellt uttala sig om vilka fordringar som här kan ge rätt till lönegaranti. Det får avgöras från fall till fall och ytterst kan det bli fråga om en prövning vid allmän domstol. Att vissa begränsningar finns beträffande lönegarantin både vad gäller fordringar och i tiden har sin grund i vad som anses vara statsfinansiellt möjligt att ersätta. Införandet av tvåpersonsundantaget i 22 i LAS innebar en avvikelse från turordningsprincipen vilket bidrar till att skapa godtycke. Det kan i sin tur upplevas som kränkande och diskriminerande bland löntagarna. Att den fackliga organisationen inte heller rättsligt kan överpröva arbetsgivarens beslut försvagar anställningsskyddet ytterligare. Partistyrelsen anser därför att tvåpersonsundantaget bör avskaffas. Bemanningsbranschen Bemanningsbranschen har utvecklats i snabb takt. Ändå är bara knappt 1,5 procent av arbetskraften sysselsatt inom bemanningsföretagen. Outplacement, uthyrning och rekrytering är de tjänster som ökar mest. Uthyrning står för hela 80 procent av den totala omsättningen. Det finns all anledning att utgå ifrån att allt fler personer kommer att arbeta inom uthyrnings- och bemanningsbranschen framöver. Det är därför mycket viktigt att den lagstiftning som syftar till att tillvarata arbetstagarnas rättigheter och skydd mot diskriminering också kan tillämpas fullt ut i denna bransch. Genom bemanningsföretagen får många en möjlighet att ta sig in på arbetsmarknaden. På så sätt är branschen extra viktig i till exempel integrationshänseende. I EU:s bemanningsdirektiv regleras en mängd frågor som styr vår lagstiftning. Tydligt är att det inte nationellt går att lagstifta om alltför omfattande hinder mot branschen. Någon juridisk möjlighet att förbjuda branschen finns alltså inte och är enligt partistyrelsens uppfattning inte heller önskvärt. Det finns exempel på att oseriösa arbetsgivare använder sig av bemanningsföretag för att gå runt reglerna om företrädesrätt vid återanställning i LAS. Detta leder till ökat godtycke och otrygghet i bemanningsbranschen. Arbetskraftens utbytbarhet och temporära bemanningar utgör ett växande problem. Företrädesrätten vid återanställning ska inte få sättas ur spel när arbetsgivare hyr in personal från bemanningsföretag. Därför anser partistyrelsen att lagstiftningen bör ses över för att öka de fackliga organisationernas inflytande när bemanningsföretag anlitas. Bemanningsföretagen har tagit ansvar för viss självsanering mot oseriösa företag genom att man infört en auktorisation. Branschen täcks i stor utsträckning av kollektivavtal och kundföretagen omfattas i ökad utsträckning av kollektivavtal som innehåller regler för användning av bemanningsföretag. Det är en positiv utveckling. Huvudregeln på svensk arbetsmarknad är kollektivavtal och det bör gälla även i förhållande till, och 21