Den svenska mediemarknaden

Transkript

1 SVT Sveriges Television AB Säte: Stockholm KH-3T-012 Org. nr: Plusgiro: Bankgiro: Den svenska mediemarknaden SVERIGES TELEVISIONS SYNPUNKTER OCH SVAR PÅ MRTV:S ENKÄT MED ANLEDNING AV REGERINGSUPPDRAGET ATT ANALYSERA PUBLIC SERVICE OCH MEDIEMARKNADEN

2 1 Inledning Sammanfattning Vad karaktäriserar den svenska mediemarknaden? I vilken eller vilka områden av marknaden, indelad enligt strukturen ovan, verkar SVT? Vad anser ni om er roll på mediemarknaden och hur påverkar ni den inom respektive område enligt strukturen ovan? Påverkas ni av andra aktörer och på vilket sätt inom respektive område enligt strukturen, positivt eller negativt? Vilken betydelse och roll bedömer ni att ni har i den pågående förändringen av mediemarknaden? Varför har inga nya tjänster anmälts till förhandsprövning? Bör systemet med förhandsprövning förändras och på vilket sätt? Den svenska mediemarknaden I vilken eller vilka områden av marknaden, indelad enligt strukturen ovan, verkar SVT? Rättigheter Produktion Mediebolag Distribution Konsumenter Vad anser ni om er roll på mediemarknaden och hur påverkar ni den inom respektive område enligt strukturen ovan? Rättigheter Produktion Utveckling av samarbetsformer Stabilitet Geografisk spridning Kreativ massa Brist på konkurrensneutralitet på grund av momsregler Mediebolag Socialt ansvar Kvalitet och mer omfattande svensk produktion Innehållsutveckling Priseffekter på talang, rättigheter, distribution Sponsringsintäkter och andra kommersiella intäkter Utträngning av tittande på kommersiella aktörer Utträngning av annonsintäkter Utträngning av betallösningar för kommersiella tjänster Distribution SVT:s distributionsstrategi Ökad efterfrågan på innehållstjänster Ökad konkurrens bland plattformarna Vikten av det öppna internet Vidaresändningsplikten Konkurrensneutrala val av samarbetspartners Konsumenter Publikens attityd till SVT Kvalitetsledande SVT är till för alla Olika behov och olika utbud

3 6 Påverkas ni av andra aktörer och på vilket sätt inom respektive område enligt strukturen, positivt eller negativt? Rättigheter Produktion Mediebolag Distribution Konsumenter Vilken betydelse och roll bedömer ni att ni har i den pågående förändringen av mediemarknaden? Demokrati Medieskugga och nyhetsundvikare Kultur Bildning och humankapital Sammanhållning och socialt kapital Innovation Innehåll Infrastruktur Frågor om systemet med förhandsprövning Varför har inga nya tjänster anmälts till förhandsprövning? Regelverket för förhandsprövning Sveriges Televisions interna process fram till anmälan och kriterier för bedömningar Genomförda bedömningar Bör systemet med Förhandsprövning förändras och på vilket sätt?

4 Tabell 1 Sända timmar Tabell 2 Produktionsbolag i Sverige Tabell 3 Medverkande och programanställda Figur 1 Utvecklingen av omsättning på tv annonsmarknaden samt tv avgiftsmedel för SVT Figur 2 SVT:s 33 produktionsorter Figur 3 Utvecklingen på svenska annonsmarknader Figur 4 Utvecklingen på de amerikanska, brittiska och svenska marknaderna för annonser i dagspress Figur 5 Utvecklingen för delmarknader av marknaden för internetreklam Figur 6 Utvecklingen av annonsintäkter för tv och webb tv Figur 7 Utvecklingen av intäkter för betal TV i Sverige Figur 8 SOM "Vilket förtroende har du för innehållet i..." Figur 9 SOM "Vilken TV kanal tycker Du har de bästa programmen när det gäller Figur 10 SOM "Vilket är ditt allmänna intryck av följande TV kanaler " Figur 11 Penetration och betyg för olika kanaler och tjänster Figur 12 SVT:s veckoräckvidd i broadcast och totalt Figur 13 SVT:s veckoräckvidd i olika grupper samt räckviddstillskottet utanför broadcast Figur 14 SVT:s tittartidsandel i broadcast television i olika åldersgrupper Figur 15 Tittartid i på SVT i broadcast television minuter per dag Figur 16 Informationsinriktat och underhållningsinriktat programutbud i svensk TV Figur 17 Public services respektive de kommersiella kanalernas andel av det totala utbudet Figur 18 Omsättning hos de största medieföretagen verksamma på den svenska marknaden Figur 19 Total sända timmar och tittartid i minuter för valutbudet i SVT:s kanaler Figur 20 Unika besökare vecka för vecka Figur 21 Andel som i hög grad informerade sig via olika källor inför valet Figur 22 De populäraste valprogrammen Figur 23 Nyheternas källor riks och regionala nyheter

5 1 Inledning Sveriges Television inkommer här med synpunkter på myndigheten för radio och TV:s uppdrag att analysera public service och mediemarknaden. Public service och de tre public service bolagen är en del av den totala svenska mediemarknaden och verkar i olika delar av marknaden med olika förutsättningar. I det följande fokuseras på Sveriges Television då andra premisser gäller för Sveriges Radio och Utbildningsradion. Med anledning av den av MRTV utsända enkäten om den svenska mediemarknaden och SVT:s påverkan på marknaden är det viktigt att understryka att SVT har ett unikt samhällsuppdrag. Enligt Sveriges Televisions sändningstillstånd som gäller fram till och med 2019 ska SVT erbjuda ett mångsidigt programutbud som omfattar allt från det breda anslaget till mer särpräglade program. Programmen ska vara av hög kvalitet och vara nyskapande (6 ). SVT ska ha en betydande egen programproduktion och samarbeta med andra aktörer och verka för mångfald (7 ). Uppdraget skiljer sig från kommersiella aktörer. Den kommersiella marknaden om tv tittare överlappar ibland, men inte alltid, med den publik som SVT strävar efter att ge bästa möjliga samhällsservice. SVT har en positiv funktion för den svenska mediemarknaden som helhet. Detta kommer till uttryck i svensk lagstiftning, förarbeten samt en regelbunden process med sändningstillstånd och anslagsvillkor. Vidare har såväl Amsterdamfördraget, Broadcasting Communication, Europarådet och UNESCO slagit fast public service särskilda roll inom EU. The importance of public service broadcasting for social, democratic and cultural life in the Union was reaffirmed in the Council Resolution concerning public service broadcasting. As underlined by the resolution: "Broad public access, without discrimination and on the basis of equal opportunities, to various channels and services is a necessary precondition for fulfilling the special obligation of public service broadcasting". Moreover, public service broadcasting needs to "benefit from technological progress", bring "the public the benefits of the new audiovisual and information services and the new technologies" and to undertake "the development and diversification of activities in the digital age". Finally, "public service broadcasting must be able to continue to provide a wide range of programming in accordance with its remit as defined by the Member States in order to address society as a whole; in this context it is legitimate for public service broadcasting to seek to reach wide audiences. 1 SVT:s möjligheter att ge informativa program maximal exponering är tätt förknippad med SVT:s breda uppdrag och förmåga att skapa bästa möjliga miljö för ett informativt utbud. En konsekvens av detta är att andra aktörer också har ett mer informativt utbud än de annars skulle ha, samt en högre kvalitet i program som i första hand inriktar sig på förströelse, vilket ur ett samhälleligt perspektiv är en i högsta grad positiv marknadspåverkan. Demokratin är beroende av ett starkt public service, liksom en välfungerande kommersiell mediesektor. Stora delar av den kommersiella mediesektorn går väl. Andra delar, inte minst lokal dagspress, kämpar dock med fallande intäkter, främst beroende på konkurrensen om annonsintäkter. Lösningen är dock inte begränsningar av public service, som inte kan ses som förklaringen till tidningskrisen. 1 Communication from the commission on the application of state aid rules to public service broadcasting. 4

6 För att SVT ska kunna fullgöra sitt uppdrag har riksdagen sedan 1950 talet successivt bidragit till utvecklingen av såväl SVT som den svenska mediemarknaden. Denna utveckling har lett till att SVT kommit att verka i flera av de fält MRTV använder som utgångspunkt för sina frågor. SVT är en integrerad del av mediemarknaden. SVT köper och säljer rättigheter till program, deltar i samproduktioner med kommersiella producenter, vidareutbildar mediearbetare som sedermera arbetar i branschen och ingår i kommersiella distributörers nätverk. SVT är vidare en stor uppdragsgivare och sysselsätter ett betydande antal journalister, kulturarbetare, produktionsbolag och medverkande inom ramen för den egna produktionen genom detta möjliggörs en vital kultur och mediesektor utanför Stockholm. Genom att upprätthålla tv produktioner av hög kvalitet bidrar SVT till att Sveriges kreativa marknad exponeras internationellt. I genrer som drama och dokumentär är utläggningsgraden så hög som 80 procent och ett minskat utrymme för public service skulle därför få direkta inverkningar på marknaden för produktionsbolag och andra aktörer. Via public service når fler aktörer en större marknad. Sammantaget medför public service ett antal positiva ekonomiska effekter på mediemarknaden. Förekomsten av public service gör det möjligt att upprätthålla en nivå på svensk innehållsproduktion som även bidrar till att göra den kommersiella delen av mediemarknaden bärkraftig. Public service bidrar till en större stabilitet på marknaden och en större geografisk spridning över landet. SVT bidrar med innehållskonkurrens på marknader där den annars inte hade funnits, vilket stimulerar andra aktörer till att höja sin kvalitet och utöka andelen svensk produktion. Andra effekter är en ökad konkurrens på marknader som annars hade tenderat att gå mot monopol eller oligopol, att större resurser avsätts för utveckling och innovation samt en ökad efterfrågan på telekomtjänster, vilket i sin tur stimulerar ekonomin i stort. I en vidare bemärkelse bidrar public service till att utveckla Sveriges human och sociala kapital. SVT bidrar generellt till utvecklingen av mediebranschen i utvecklandet av nya programformat och andra innovationer. Den eventuella negativa påverkan SVT har på den svenska mediamarknaden handlar om förskjutningar mellan olika aktörer. Förekomsten av public service gynnar aktörer i produktions och distributionsled och om någon drabbas är det rimligt att anta att det i första hand skulle vara kommersiella kanaler och mediehus. Några sådana effekter är dock svåra att spåra med tanke på kommersiell TVs framgångar under de senaste åren, samtidigt som public service har stärkt sin ställning. Tidningshusens kris och radions lyssningsminskning är inte ett resultat av SVT:s verksamhet. Orsaken ligger i strukturomvandlingen till följd av internet som s.k. disruptive technology. Liknande utveckling för tryckt press och radio finns i länder som inte har samhälleligt finansierade public service medier. Intäkterna från den svenska internetannonseringen går i huvudsak till ett fåtal aktörer; Google, YouTube, Facebook och Aftonbladet. Aftonbladets svenska marknadsdominans, numera även i lokala annonsförsäljningsorganisationer, har sannolikhet en starkt hämmande effekt för dagspressen att hitta nya digitala intäkter. 5

7 2 Sammanfattning Vad karaktäriserar den svenska mediemarknaden? 1. Den svenska mediemarknaden består av flera olika undermarknader med olika krafter och logik. Den förda mediepolitiken är en parameter som påverkar marknaden som helhet. 2. SVT:s syften svarar mot samhället samt medborgarna i första hand, marknadspåverkan följer som ett resultat av hur samhällsmålen uppfylls av SVT. 3. Globalisering, Kraftiga strukturförändringar inom flertalet av systemets delmarknader drivet av såväl teknisk utveckling som användarnas och finansiärers förändrade beteende, Integrering (vertikal, horisontell och diagonal) samt kommersialisering och avreglering. 4. Konvergensen utmanar en beskrivning av mediemarknadens övergripande struktur enligt den traditionella värdekedja som används av MRTV. 5. SVT:s verksamhet har en stor samhällelig betydelse men sett som del av den ekonomiska marknaden är SVT:s andel mindre. SVT:s omsättning motsvarar en tjugondel av marknaden. 6. MRTV bör ta hänsyn till de olika uppdrag och funktioner aktörerna på den svenska mediemarknaden har. 2.2 I vilken eller vilka områden av marknaden, indelad enligt strukturen ovan, verkar SVT? SVT verkar i samtliga delar av strukturen Vad anser ni om er roll på mediemarknaden och hur påverkar ni den inom respektive område enligt strukturen ovan? 1. Rättigheter SVT skapar en marknad för svenska kreatörer samt säljare av rättigheter. SVT säljer rättigheter och bidrar till att svenska kreatörer och program exponeras för en internationell marknad. SVT målsättning att skapa mångfald ger en stor variation av rättighetsinnehavare. SVT:s agerande är endast undantagsvis kostnadsdrivande. 2. Produktion SVT skapar en marknad och kreativ massa för kreatörer samt svenska och internationella produktionsbolag. SVT utbetalar 1 miljard kronor årligen till produktionsbolag och utomstående medverkande. SVT skapar stabilitet och stärker den kommersiella produktionsmarknaden i tider av lågkonjunktur. SVT samverkar med kreatörer och produktionsbolag i hela landet och skapar därmed en stor geografisk spridning av produktion. Produktionsbolagsmarknaden är värdefull för SVT och bidrar till idéutveckling och mångfald. SVT utvecklar ständigt samarbetsformerna tillsammans med produktionsbolagen. Det ökade internationella ägandet av produktionsbolag har samtidigt minskat svensk innovation. SVT strävar efter att vara en motvikt i denna utveckling både genom egenutveckling och genom att stötta utveckling hos andra. En momsavdragsrätt för SVT skulle ha en positiv effekt på konkurrensneutraliteten mellan SVT intern och extern produktion 6

8 3. Mediebolag SVT axlar ett socialt ansvar som bidrar positivt till marknaden som helhet. SVT stimulerar mångfald och motverkar medieskugga. SVT driver innehållsutveckling och stimulerar till konkurrens med kvalitativt svenskt innehåll. SVT:s agerande skapar priseffekter för talang, rättigheter och distribution. Dessa effekter verkar i olika riktning i olika delar av marknaden. Sidoverksamhet och sponsring är inte marknadssnedvridande. SVT:s närvaro innebär begränsad eller ingen utträngning av tittande på kommersiella kanaler. SVT:s agerande hindrar inte nämnvärt andra aktörer från att genererar intäkter i TV eller på internet. Tappet av annonsintäkter beror på andra faktorer. 4. Distribution SVT:s målsättning är att utbudet ska finnas tillgängligt på de plattformar som publiken väljer att använda. Detta skapar likvärdiga förutsättningar för olika distributörer. I marknätet bidrar SVT till att skapa en grund för tjänsten som helhet, vilket bidrar till plattformskonkurrens. Som en följd av att SVT är ålagd att sända i marknätet, är dock SVT beroende av SMP regleringen. SVT har en positiv effekt på distributionsmarknaden genom ett attraktivt innehåll. Inte minst har SVT:s SVT Play skapat ett konsumentbeteende som öppnat en marknad för andra bolag att erbjuda kommersiella tjänster via ett öppet internet. SVT har ett konkurrensneutralt förhållningssätt till valet av samarbetspartners. Val av olika lösningar utgår från publikens behov. SVT ställer även krav på samarbetspartners bland annat vad gäller reklamfri kontext, hög teknisk kvalitet, redaktionell kontroll i form av möjligheter till bl a avpublicering, tillgänglighet och driftssäkerhet, tillgänglighet för funktionshindrade och skydd för egna och andras rättigheter. Tillgängligheten till SVT:s utbud har ökat via SVT Play och konsumenterna kan i ökad utsträckning ta del av utbudet när det passar dem. Vidaresändningsplikten är positiv för en stimulerande konkurrens. 5. Konsumenter SVT betraktar inte i första hand publiken som konsumenter. Tittarna och användarna är ytterst ägare och uppdragsgivare. Målsättningen är att skapa nytta för individen och samhället samt svara mot människors olika behov. Publiken använder SVT i olika utsträckning, men SVT strävar efter att fylla en funktion för alla publikgrupper. Publiken uppfattar SVT:s utbud som kvalitetsledande. Publiken har ett starkt förtroende för SVT:s utbud och anser att SVT erbjuder de bästa programmen i flertalet genrer. SVT har de mest uppskattade kanalerna i Sverige och SVT Play är den mest uppskattade Tvtjänsten på webben. Vid stora händelser eller då publiken söker väsentlig information vänder den sig till SVT. Frånvaron av kommersiella budskap i och emellan SVT:s program upplevs som positiv. Nio av tio svenskar i alla åldersgrupper använder sig av SVT:s utbud varje vecka. SVT:s utbud används som mest av publikgrupper som de kommersiella konkurrenterna inte har som primära målgrupper. Tv marknadens olika kanaler fyller olika funktioner och i olika utsträckning svarar mot olika behov. Detta visas av de betydande skillnaderna i innehåll. 7

9 2.2.2 Påverkas ni av andra aktörer och på vilket sätt inom respektive område enligt strukturen, positivt eller negativt? 1. Public service är en förhållandevis liten aktör på den svenska mediemarknaden med omkring fem procent av den totala marknaden. 2. Rättigheter Den svenska marknaden räknas som en av de mest konkurrensutsatta i världen inom vissa rättighetsområden. SVT påverkas kraftigt av stigande kostnader inom en befintlig ekonomi. SVT har ett gott samarbete med rättighetsägare men kan konstatera att det många gånger råder en obalans mellan köpare och säljare, då de sistnämnda ofta besitter en monopolliknande ställning. 3. Produktion De externa produktionsbolagen innebär en ökad kreativitet och mångfald som är mycket positiv. Utländska uppköp av svenska produktionsbolag har lett till minskad mångfald och kreativitet med en tendens att produktionsbolagen utvecklas till formatproducenter. SVT har sett ett behov av att öka sin insats vad gäller utveckling. 4. Mediebolag SVT påverkas positivt av förekomsten av andra Tv bolag och det omvända gäller. Bolagen positionerar om sig som en följd av konvergensen. Detta leder till att SVT möter nya aktörer i högre grad än tidigare. En ompositionering sker även bland de svenska kanalerna som har följder för SVT. SVT påverkas av nya internationella aktörer som Netflix, HBO Nordic och Youtube. Förhandsprövning har en negativ inverkan på kreativiteten, skapar administration och tillför inte något till den svenska marknaden. 5. Distribution SVT ekonomi påverkas av antalet sändande i marknätet. Det är väsentligt att upprätthålla en konkurrens i distributionsledet. SVT noterar en internationell trend mot ökad konsolidering på marknaden och det kan finnas anledning att bevaka detta särskilt. För närvarande är nivåerna acceptabla, men i ett läge med stark koncentration kan SVT:s möjligheter att nå ut snabbt försämras. Det är även viktigt att bevaka den rörelse som finns mot att distributörer väljer att även tillhandahålla innehåll, då det kan skapa incitament för konkurrensbegränsande praktiker, såsom upp eller nedprioritering av internettjänster. Det är väsentligt att säkerställa det öppna internet. 6. Konsumenter Medieanvändningen blir allt mer webbaserad och individuell. Den mobila användningen av SVT:s tjänster ökar starkt. Publiken kommer fortsättningsvis att använda medier på många olika sätt. Att höja värdet; såväl det professionella, det samhälleliga som publikens individuella upplevelse av programmen och tjänsterna är en nyckel för att säkra public services legitimitet. 8

10 2.2.3 Vilken betydelse och roll bedömer ni att ni har i den pågående förändringen av mediemarknaden? Den traditionella värdekedjan är satt under press och är i omstöpning i samtliga mediesektorer. Framför allt riktar sig fler aktörer direkt till slutkonsumenten och tittarna. Vikten av en finansiellt stabil, trovärdig leverantör av samhällsinformation är central i dessa förändringstider. Sveriges Television bidrar till demokratiutveckling, kultur, bildning, sammanhållning, Sverigespegling och audiovisuella innovationer. SVT har en positiv kvalitetshöjande påverkan på mediemarknaden utan att förhindra eller försvåra för andra aktörer att skapa kommersiella intäkter eller nya aktörer att ta sig in på marknaden. 1. Demokrati Public service television ger de bästa förutsättningarna för medborgarna att hålla sig informerade om politiska frågeställningar. SVT:s möjligheter att ge informativa program maximal exponering är tätt förknippad med SVT:s breda uppdrag och förmåga att skapa bästa möjliga miljö för ett informativt utbud. Inte minst är detta tydligt vid allmänna val. SVT satsar mer på den regionala nyhetsverksamheten och kommer under 2015 att utöka antalet sändningar och orter med fast personal. Detta samtidigt som andra kommersiellt verksamma medier minskar sin regionala närvaro eller helt upphör med sin nyhetsverksamhet. SVT strävar efter att vara Sveriges ledande leverantör av kvalitetsjournalistik. Internationella utmärkelser ger vid handen att SVT:s samhällsprogram håller högsta internationella standard. SVT är den aktör som vunnit flest stora journalistpris. Inte minst viktig för att koppla ihop samhällsutvecklingen i Sverige, nationellt och lokalt med omvärlden är en stark utrikesbevakning. SVT är den aktör som satsar mest på utrikesjournalistik i Sverige. För att motverka och överbrygga informationsklyftor i samhället spelar SVT en väsentlig roll. Nyheter i TV väljs inte bort i lika hög grad som nyheter i tidningar och radio. 2. Kultur Television är en kulturform i sig men också en väsentlig arena för andra former av kulturutövning. SVT:s roll på marknaden kommer fortsatt att vara att stå för den huvudsakliga nyproduktionen av svenskt innehåll samt spegling och granskning av svenskt kulturutövande. SVT:s sändningar och transmissioner möjliggör för alla i hela landet, oavsett ålder och hemvist, att ta del av kulturen när de inte kan ta del av den på plats. År 2013 tillhandahöll SVT ca 37 timmar kulturprogram i veckan, vid sidan om den skapande kulturen i form av bland annat tv dramatik. De kommersiella kanalerna producerade tillsammans sammanlagt 17 minuter kulturprogram i veckan. 3. Bildning och humankapital Forskningen visar på avgörande skillnader mellan kommersiellt drivna medier och public service. Forskningen är entydig; public service är till gagn för såväl samhället som medborgarna liksom för kvaliteten på marknadens totala utbud. Flera studier ger stöd för att public service television leder till en ökad politisk kunskap hos befolkningen. 9

11 Genomsnittstittaren lägger ca 53 minuter om dagen på SVT:s innehåll. Ca 40 procent av tittandet sker på rena faktaprogram, vid sidan om t ex lättfakta och bildande underhållning. Tittandet på SVT innebär därmed stora volymer informellt lärande. Ca 70 procent av svenska lärare avvänder regelbundet SVT:s utbud i sin undervisning. 4. Sammanhållning och socialt kapital Sveriges Television har en samlande funktion i det svenska samhället. Via programmen kan svenska medborgare dela upplevelser och skapa sig förståelse för andra individer och åsikter. SVT:s förmåga att generera stora publiker oberoende av ålder, kön, social tillhörighet, etnicitet eller geografi skapar de nödvändiga förutsättningarna för att bidra till skapandet av sammanhållning och socialt kapital. 5. Innehåll, Innovation och infrastruktur SVT har genom sitt uppdrag och inte minst en stabil finansiering möjlighet att pröva nya sätta att producera och utveckla innehåll. Den kommersiella TV marknaden har mindre möjligheter att ta innehållsliga risker och satsa på det oprövade. SVT har en särskilt viktig roll att säkra en svensk innehållsutveckling med nya programidéer anpassade till en svensk kontext. SVT har en särskild roll att skapa utrymme för en mångfald av nya talanger inom programverksamheten. Det handlar om såväl journalister som kulturutövare och upphovsmän. Denna roll har särskilt stark koppling till SVT:s uppdrag att spegla hela landet i vid bemärkelse. SVT Play har spelat en avgörande roll för utvecklingen av publikens användande av internet när det gäller audiovisuella tjänster. Detta har gynnat såväl små svenska medieföretag, som deltar i utvecklingen av digitala tjänster, som större aktörer som har en högre beredskap att agera och möta utmaningarna från bland annat de stora amerikanska aktörerna. SVT har som målsättning att fortsatt spela motsvarande roll Varför har inga nya tjänster anmälts till förhandsprövning? 1. Sveriges Television har hittills inte utvecklat några tjänster som kräver förhandsprövning. I första hand beror detta på att Sverige har en kvalitativ och grundlig tillståndsprocess med täta intervaller. Ytterligare ett skäl till att inte tjänster anmälts för prövning är att SVT fokuserat på utveckling av tillgängliggörande av befintliga kanaler och tjänster på nya plattformar, vilket i sig inte kräver förhandsprövning. 2. SVT har sedan 2011 en fastlagd process för hur förhandsprövningsärenden ska hanteras och vid några tillfällen har SVT haft anledning att bedöma huruvida enskilda tjänster är att betrakta som föremål för förhandsprövning eller ej. Resultatet av dessa bedömningar har publicerats i public service redovisningar i enlighet med SVT:s anslagsvillkor. I inget fall har SVT kritiserats av GRN för sina bedömningar härvidlag Bör systemet med förhandsprövning förändras och på vilket sätt? 1. SVT anser att förhandsprövningen som särskild ordning bör avskaffas. Den strider mot yttrandefrihetsgrundlagens censurförbud och dess bestämmelser om etableringsfrihet. Sverige har inte överlåtit till EU den nationella regleringen på det tryck och yttrandefrihetsrättsliga området, som innehåller konstitutionella kärnvärden. 10

12 2. I den mån förhandsprövningen kvarstår anser SVT att den bör förtydligas på ett sådant sätt att förhandsprövningen blir den metod som används i händelse av att programföretagen under en längre tillståndsperiod ser det som nödvändigt att, i syfte att lansera en ny tjänst, begära ett förändrat uppdrag eller utökad resurs i form av ökad medelstilldelning eller spektrum. 3. Den specifika marknadsprövningen bör ersättas med ett öppet remissförfarande där alla intressen har möjlighet att komma till tals och utgöra grund för bedömningen. 11

13 3 Den svenska mediemarknaden I analyser av ett lands mediestruktur används ofta en övergripande modell för analysen. Modellen tar hänsyn till de mest centrala fälten som påverkar mediernas strukturella utveckling. I medieforskningen används olika modeller. 2 Gemensamt för modellerna är att den förda mediepolitiken och den tekniska utvecklingen ofta återkommer som avgörande påverkansfaktorer på en mediestruktur. Andra faktorer är användarna/publiken respektive annonsörer och nya aktörer som kan agera som substitut för befintliga aktörer. I en analys av de tre public service bolagens påverkan på mediemarknaden krävs en problematisering av begreppet mediemarknad. Marknaden är inte homogen eftersom påverkansfaktorerna haft olika inverkan på aktörerna i det svenska mediesystemet. Svaren på MRTV:s frågor är beroende på definitionen av begreppet mediemarknad samt vilka påverkansfaktorer som tas hänsyn till. Vad som är direkta, indirekta eller möjliga orsakssamband beror på vilket perspektiv och vilken modell som analysen tar sin utgångspunkt i. Statens och regleringens roll för en fungerande struktur och en effektiv marknad är central, oavsett vilken typ av mediemarknad som avses. Staten har valt att föra olika politik för olika traditionella medietyper och för mediebolag som verkar med etermedier respektive för nya aktörer som verkar enbart på internet. Den tekniska utvecklingen har med olika hastighet påverkat olika delmarknader inom mediesystemet. En analys av hur mediemarknaden fungerar samt hur olika aktörer påverkar varandra kan inte göras utan att också ta hänsyn till den förda mediepolitiken samt hur reglering respektive frånvaro av reglering påverkar aktörer respektive marknad. Begreppet marknad måste också problematiseras i relation till vad som är målen med marknaden. Den svenska mediemarknaden har inte haft som enda rationalitet att generera ekonomisk tillväxt utan också att vara ett verktyg i upprätthållandet av en funktionell demokrati samt att utveckla samhället och kulturen. Pressen och tryckta medier har sedan länge varit föremål för olika statliga subsidier, skatterabatter och andra stöd för att stimulera en mångfald av röster. Pressens roll för utvecklingen av den svenska demokratin har varit avgörande och väsentlig. Yttrandefrihets och Tryckfrihetslagstiftning och annan relaterad lagstiftning har varit central för mångfalden och en pressmarknad som svarar mot såväl kommersiella som demokratiska mål. Etermedierna har haft en särskild finansiering och reglerats med särskild lagstiftning för att säkerställa att de demokratiska målen för etermediemarknaden nås. Den så kallade nordiska korporativistiska modellen (Hallin & Mancini 2004) 3 med ett dualt system av kommersiellt verkande medier med och utan subsidier och kollektivt ägda och reglerade etermedier har i internationella sammanhang framhållits som ett ur ett demokratiskt perspektiv mycket väl fungerande system. MRTV:s analys ska ta hänsyn till vilken påverkan public service bolagen har på mediemarknaden såväl ur ett ekonomiskt som ur ett samhällsnyttigt perspektiv. Att isolera frågeställningarna till den ekonomiska påverkan förekomsten av kollektivt finansierad etermedia har på en oklart definierad mediemarknad i 2 Björkegren 1996, Radio och TV i allmänhetens tjänst; Castells 2000, The rise of the network society, Castells 2007 Communication, Power and Counter power in the Network Society; Curran & Gurevitch 2005, Mass Media and Society; Cottle 2003, Media Organisation and production; Lindén 2011, TV ledning i konkurrens; McQuail 1992, Media Performance, mass communication and the public interest; Sepstrup 2004, Fra medieforskning til såkaldt medieforskning en model till beskrivelse af mediestrukturem i Bruun, Frandsen & Jauert, Forskning i mediepolitik mediepolitisk forskning; Porter, 1998 Competitive strategy; techniques for analyzing industries and competitors 3 Hallin, Daniel C., and Paolo Mancini Comparing Media Systems. Three Models of Media and Politics. New York: Cambridge University Press. 12

14 förändring, riskerar att på förhand leda till slutsatser som är konträra med intentionen med public service och samhälleliga ambitioner med ett mångfasetterat mediesystem. Med utgångspunkt i ovan resonemang kan SVT konstatera att det svenska mediesystemet under det senaste decenniet präglats av: Globalisering Kraftiga strukturförändringar inom flertalet av systemets delmarknader drivet av såväl teknisk utveckling som användarnas och finansiärers förändrade beteende. Integrering (vertikal, horisontell och diagonal) Kommersialisering och avreglering Sveriges Television har påverkats kraftigt av denna utveckling som dessutom accelererat sedan För att bättre förstå och analysera det svenska mediesystemet eller mediemarknaden är det nödvändigt att differentiera mellan de olika medietyperna, antalet medier som opererar på de respektive delmarknaderna, det primära innehåll som erbjuds samt de olika finansieringsformer som förekommer på marknaden. Dagspressen, radion och televisionen verkar under helt olika premisser. Dagspressen har präglats av företagskonsolideringar. Ägandet är idag koncentrerat till några få aktörer. Detta skapar i sig en dynamik av rationaliseringar. Samtidigt väljer annonsörer att i allt större utsträckning lämna den tryckta pressen för en mer precis annonsering via internetaktörer. Detta annonsutflöde har inte motsvarats av någon form av kompensation (som t.ex. i Frankrike) från Google och andra aktörer som i sin tur genererar intäkter på grund av pressens sökbara innehåll. Som en följd av uppköpen har några av de större mediebolagen dessutom försatt sig i en mycket svår situation då förvärven finansierats med lånade pengar och medförande räntekostnader. Med låg eller fallande tillväxt ökar skuldbördan och rationaliseringskraven. År 2012 uppgick de samlade kostnaderna för goodwill för landets fem största tidningsägare till 864 mkr samtidigt som rörelseöverskottet stannade vid 233 mkr. 4 Utöver detta har antalet prenumerationer minskat vilket kompenserats av höjda priser för de kvarvarande abonnenterna. Samtidigt som papperstidningsaffären inte längre är lika bärkraftig som tidigare, har pressen sökt nya avyttringsmöjligheter över internet. Merparten av landets tidningar erbjuder idag någon form av audiovisuella tjänster på internet. I denna mening har pressen kommit att bli en ny aktör inom den audiovisuella mediemarknaden. Inte minst Aftonbladet och Expressen har lanserat TV sändningar med stora ambitioner och möjligheter att generera annonsintäkter. Radiomarknaden präglas av en än större koncentration än dagspressen med endast tre bolag; Sveriges Radio, amerikanskägda SBS och MTG. Ur ett kommersiellt perspektiv är radiomarknaden avsevärt mindre än såväl dagspress som televisionen och beroende av antingen radio och tv avgiften eller annonser. Som Jonas Ohlsson konstaterat i Mediesverige 2013 står radio också för den största nedgången i samlad användningstid vid en jämförelse av de traditionella medierna. På tio år har det genomsnittliga dagliga lyssnandet minskat med omkring en tredjedel. Tv är den medieform som står sig starkast i den nya mediemiljön sett till annons och publikbortfall. Branschen har präglats av tillväxt och störst tillväxt har tv via bredband, så kallad ip tv. Delmarknaden har flera olika finansieringsformer; annonsfinansiering, publikintäkter, en kombination av annonser och publikintäkter samt licensfinansiering. Antalet kanaler som erbjuds en svensk publik har ökat under 2000 talet med såväl svenska aktörer som världens största mediekoncerner. De dominerande svenska kommersiella kanalerna ägs av Bonnier som har stora pressintressen, MTG och amerikanska SBS som bägge har radiointressen. Utländskt ägande återfinns i hög utsträckning i produktionsmarknaden samt i distributionsledet (ComHem och Canal Digital). En tendens är också att såväl produktplacering som så kallad content marketing ökar i såväl kommersiella kanaler som i de nya internetaktörernas innehåll. 4 Jonas Ohlsson, Nya spelregler för press, radio och tv, MedieSverige

15 Den förhållandevis mogna, hårt konkurrensutsatta, TV mediemarknaden utmanas av nya amerikanska sk OTT aktörer som Netflix och HBO som kapar led i värdekedjan utan att återinvestera i svensk produktion. Samtidigt ser den svenska tidningspressen internet och audiovisuella tjänster som möjliga utvägar att växla över från pappersaffären till en ny affärsidé. Mediemarknaden omsätter idag, enligt branschinstitutet IRM, mer än 145 miljarder kronor i Sverige. Av det utgör public service ungefär en tjugondel. Av den totala tv marknaden, (definierad som tv reklam, tvbetal intäkter och den del av tv avgiften som går till tv verksamhet) står public service för ungefär procent, vilket är påtagligt lägre än i jämförbara länder (exempelvis de nordiska grannländerna, Belgien, Holland, Österrike, Schweiz samt de stora västeuropeiska länderna) 5. Mediemarknadens utveckling för de närmsta åren bedöms som övergripande positiv, men en omfördelning pågår och en allt större del av intäkterna går till bolag med en mindre andel svensk produktion. Program med svenskt innehåll och med ursprung i Sverige, blir allt mindre lönsamma att utveckla på en kommersiell marknad. Majoriteten av de svenska produktionsbolagen har blivit uppköpta av globala koncerner med följden att programformaten internationaliseras. I relation till det blir SVT:s roll som leverantör av innehåll på svenska, inte minst på nyhetsområdet runt om i landet, allt viktigare. Följer man utvecklingen av användartid och räckvidd blir förskjutningen från de traditionella medierna till internet tydlig. Medieutvecklingen går snabbt: för sex år sedan var Facebook en marginell företeelse och SVT Play hade nyss lanserats med ett antal nyhetstitlar som enda erbjudande. Den konvergens av medier som drivits fram av den tekniska utvecklingen inom informationsteknologierna och internet har kapitalt förändrat förutsättningarna för medier i samtliga mediesektorer och därmed hela mediemarknaden. Konvergensen utmanar således en traditionell beskrivning av mediemarknadens övergripande struktur enligt en traditionell värdekedja. Konvergensen i sig gör det också svårt att skilja på orsak och verkan, stor påverkan, liten påverkan eller ingen påverkan på de olika modulerna i en värdekedjerelaterad strukturmodell. Flera av de aktörer som är verksamma på mediemarknaden skiftar positioner eller har för avsikt att skifta positioner i den övergripande strukturen vilket naturligtvis påverkar övriga aktörer. Men hur ska denna påverkan uttryckas? Kan den ens uttryckas och formuleras i ord eller monetära begrepp. Förändringarna har påverkat samtliga led i den övergripande struktur som MRTV:s enkät utgår ifrån; rättigheter, produktion, mediebolag, distribution och konsumtion. Förändringarna har också skapat helt nya medieformer. Mycket talar också för att värdekedjan kommer att kompletteras med nya länkar. En stor potential och ytterligare modul för intäkter är den data om användarna som samlas vid själva konsumtionen av digitala medier (Big data). Googles, YouTube, Facebooks och Netflix framgångar beror på den kunskap om användarna som kan sammanställas och säljas för att användas för riktade kommersiella budskap. För att möta den internationella konkurrensen om svenska annonsmedel kommer medieföretag eller grupper av företag skapa en ny affär genom att aggregera data om användares val, sökord och intressen (vid en närmare granskning av användarvillkor framgår att användare mer eller mindre per automatik ombeds medge att all data som genereras kan användas för hela företagskoncerner samt till andra kommersiella ändamål). Därmed skapas ytterligare en modul i MRTV:s övergripande struktur; försäljning av kunskap om användarnas faktiska online beteenden, som får konsekvenser i övriga moduler. Dataaggregeringen medför att mediebudskap, såväl journalistiska som annonser, kan individanpassas. Men de etiska och juridiska aspekterna av denna registrering och aggregering har ännu inte till fullo nått den svenska mediedebatten. Hur detta stämmer överens med svensk integritetslagstiftning eller med mediebranschens etiska regelverk torde rimligen vara av intresse för den svenska mediepolitiken. 5 Erik Nordahls Svendsen, From Sovereignty to liberalisation i Gregory Ferrel Lowe & Christian S Nissen (ed) Small Among Giants, Teleivison Broadcasting in Smaller Countries, s

16 Sätten att ta emot tv och andra tjänster blir allt fler och kommer fortsatt att förändras i snabb takt. För tv kommer det att finnas slutna lösningar och öppna lösningar, kommersiella och icke kommersiella utbud och en mängd olika typer av mediebeteenden och konsumtion. För SVT innebär detta att en allt större del av verksamhetens utveckling sker på webben. Samtidigt kommer kanaler och traditionella tv sändningar fortfarande utgöra en central roll, inte minst för äldre generationer. Utmaningen att tillhandahålla tjänsterna på de olika sätt som publiken efterfrågar kommer att öka och behovet av kvalitetsinnehåll kommer att kvarstå. Sveriges Television anser att det är fundamentalt att MRTV i sin analys tar kvalitativa hänsyn till de olika grundläggande uppdragen och funktioner aktörerna på den svenska mediemarknaden har. Myndighetens uppdrag att analysera public services påverkan på den svenska mediemarknaden låter sig helt enkelt inte göras enbart ur ett ekonomiskt perspektiv. Public service har ett samhällsuppdrag och en funktion i det demokratiska samhället som skiljer sig från andra aktörer. Det uppdraget kan inte reduceras till en ekonomisk bortfallsanalys. 15

17 4 I vilken eller vilka områden av marknaden, indelad enligt strukturen ovan, verkar SVT? SVT är verksamt inom alla delar av marknaden enligt den av MRTV beskrivna mediestrukturen. Detta redogörs för utförligare i senare kapitel. I detta berör vi endast verksamheten i översiktlig form. 4.1 Rättigheter SVT är verksam på rättighetsmarknaden på flera sätt. I SVT:s verksamhet skapas rättigheter genom konstnärliga prestationer. SVT förvärvar rättigheter och säljer rättigheter. 4.2 Produktion SVT har i uppdrag självständigt producera TV program samt att samproducera och upphandla TV program på den svenska och internationella marknaden. Huvudsyftet är att säkerställa kvalitet och mångfald. Ett bisyfte är att upprätthålla en svensk kommersiellt finansierad produktionsbolagsmarknad genom att kontinuerligt närvara som köpare av svenska produktioner. Huvuddelen av dramaproduktionen produceras exempelvis externt, liksom en stor del av allmänproduktionen. För att säkerställa en oberoende journalistik produceras nyheterna av SVT:s egen nyhetsorganisation. 4.3 Mediebolag Public services andel av den totala mediemarknaden mätt i ekonomiska termer skattas till ca 5 procent, d.v.s. 7,5 av något mer än 140 miljarder (IRM). På TV marknaden står SVT för ca procent Distribution Kärnplattformarna för SVT:s distribution är marknätet och de egna plattformarna på det öppna internet. SVT bedriver egensändning av de linjära kanalerna i marknätet, via satellit och över öppna internet. SVT:s linjära kanaler vidaresänds av andra aktörer i kabelnät, iptv nät och över internet. SVT:s on demand utbud tillgängliggörs av SVT på egna plattformar över öppna internet. SVT:s on demand utbud tillgängliggörs också av andra aktörer. 4.5 Konsumenter SVT:s utbud når så gott som hela befolkningen. Andelen av befolkningen som tar del av någon av SVT:s kanaler och tjänster under en genomsnittlig vecka är ca 90 procent. Genomsnittssvensken använder SVT 53 minuter per dag. Användningen skiljer sig kraftigt mellan olika grupper och den relativa användningen är högre hos de individer som inte ingår i de huvudsakliga kommersiella målgrupperna, dvs de ca 2 miljoner tittare som är över 65 år och de ca 1,7 miljoner tittare som är under 15 år gamla. SVT:s totala del av tittartiden var år ,5 procent. 6 Talen varierar något I olika undersökningar. Den lägre siffran (ca 4,4 av 20,4 miljarder kr) härstammar från Mediavisions Swedish TV market som i sin tur bygger på data från IRM, Mediavision, PTS och företagsrapporter. Det högre talet bygger på data i Erik Nordahls Svendsen, From Sovereignty to liberalisation i Gregory Ferrel Lowe & Christian S Nissen, Small Among Giants, Television Broadcasting in Smaller Countries, s

18 5 Vad anser ni om er roll på mediemarknaden och hur påverkar ni den inom respektive område enligt strukturen ovan? 5.1 Rättigheter Sveriges Television har en väsentlig, direkt och positiv funktion i relation till rättighetsinnehavare. SVT:s interna såväl som externt utlagda produktion skapar rättighetsintäkter för enskilda rättighetsinnehavare. Dessa rättigheter fortsätter också att generera intäkter över tid. Med direkta rättighetskostnader till upphovsmän och medverkande om ca 230 mkr årligen, samt ett årligt bidrag till SFI om ca 40 mkr kr är SVT en av de största aktörerna på den svenska mediemarknaden när det gäller utbetalning av ersättning till upphovsmän och närstående rättighetshavare. Därtill kommer den indirekta finansieringen av upphovsmäns och närstående rättighetshavares ersättningar genom uppdrag till produktionsbolag inom ramen för produktionsutläggningar, samproduktioner och förköp av svenska visningsrätter. Produktion genom produktionsbolag utgör idag en stor andel av SVT:s totala produktion. SVT:s bidrar sålunda i mycket stor utsträckning till att stimulera det kreativa skapandet i Sverige och är idag en förutsättning för upprätthållandet av en levande svensk dramaproduktion. Genom ett nära samarbete med upphovsmän och medverkande bidrar SVT också till utvecklingen av arbetsformer på t.ex. manusområdet och inom programutveckling. SVT är storkund hos STIM, Copyswede, bildorganisationer samt TT och andra nyhetsleverantörer (de senare räknas inte med i rättighetskostnaden om 230 mkr). SVT är även en aktör i förhandlingar av rättigheter, t.ex. sport och programinköp. Ur rättighetshavarnas perspektiv är SVT:s närvaro positiv, eftersom de leder till ökade intäkter för rättighetshavare, såväl internationella som nationella aktörer. Till skillnad från den kommersiella delen av Tv branschen verkar SVT i huvudsak med svenska upphovsmän och svenska rättigheter. Eftersom den svenska Tv marknaden skulle vara mindre utan SVT och framförallt till lägre grad bestå av svenska program, är det rimligt anta att betydande intäktsförluster skulle uppstå för svenska rättighetshavare vid begränsningar av SVT:s verksamhet. SVT:s uppdrag, och uttolkning av uppdraget att skapa en så stor mångfald som möjligt, medför en större variation vilket leder till en större spridning av intäkterna än vad som annars varit fallet. De påståenden som nedan görs om SVT:s inverkan på stabilitet, geografisk spridning och kreativ massa är högst giltig även för rättighetsområdet. I vissa fall söker Sveriges Television rättigheter som andra Tv bolag är intresserade av, t.ex. sportevenemang erbjudna av den svenska idrottsrörelsen. Detta skapar en förhandlingssituation som är positiv för rättighetsinnehavaren men kan undantagsvis vara kostnadsdrivande. Vissa sporträttigheter är det en betydande konkurrens om och andra rättigheter är det en mindre konkurrens om. De rättighetskostnader som betalas har ofta en betydande roll för arrangören och möjliggör att evenemangen kan arrangeras. Detta skapar också resurser för idrottsrörelsen i dess arbete. SVT:s breda sportutbud ger också medieutrymme för den bredd och diversitet som finns inom svensk idrottsrörelse och som kan skapa intresse för även mindre idrotter. Ett exempel är evenemanget som SVT skapat tillsammans med Riksidrottsförbundet SM veckan. En vinter respektive sommarvecka med sändningar från SM som arrangeras i olika städer varje år. Omkring 70 sporter deltar varje år. SM veckan består i huvudsak av mindre eller publikt svagare sporter som inte skulle få det något större publikt genomslag eller kännedom om inte SVT genom SM veckorna skulle bevaka och skildra idrotten i hela dess bredd. SM veckan är för många mindre sporter enda tillfället de når en större publik.. Genom 17

19 evenemanget bidrar SVT till förbundens kompetenshöjning på medieområdet som de har nytta av bl a när internationella evenemang ska arrangeras i Sverige. Sporträttigheter har delvis segmenterats så att vissa rättigheter grovt beskrivet har blivit rättigheter för en betal TV marknad (fotbollsligor) andra för en fri TV (VM och EM i stora och mellanstora sporter som fotboll, friidrott, skidor). Vissa rättigheter kan också sägas vara public service rättigheter (nationella mästerskap, Dam VM ishockey). SVT konkurrerar därför om rättigheterna på vissa sporträttighetsområden i större eller mindre grad beroende på detta. Omkring en fjärdedel av SVT:s sportutbud utgörs av sportnyheter där idrotten med SVT:s oberoende roll behandlas i en samhällskontext. Marknaden är tämligen fragmentiserad och omfattande utbudsmässigt. SVT står för ca 2 procent av det sportutbud som visas i svenska kanaler.. SVT har dock ett stort genomslag och tittning på SVT:s sportprogram står för ca 50 procent av sporttittandet. Detta beror bl a på det stora intresset publiken har för några av de programsatsningar som SVT gjort som t ex Vinterstudion. Den svenska marknaden betecknas som en av de mest konkurrensutsatta sporträttighetsmarknaderna i världen av Europeiska TV unionen EBU och försäljningsagenter. I tillägg till public service finns tre starka kommersiella aktörer; TV4 gruppen, MTG och SBS/Discovery. Konkurrensen har skärpts avsevärt den senaste 10 årsperioden. Sporträttigheter som SVT traditionellt haft, har efterhand övergått till andra mediebolag. För de stora evenemangen har rättighetskostnaderna de senaste 10 åren ökat med över 50 procent från redan initialt betydande nivåer i vissa fall över 100 procent. SVT sport har en lång tradition när det gäller samarbete med både kommersiella kanaler och produktionsbolag samt frilansmedarbetare vad gäller produktionsarbete kring sportevenemang. Att bemanna sportproduktioner med fast anställd personal tillsammans med medarbetare från den kommersiella marknaden ger ett kunskapsutbyte åt båda håll samt en gemensam hög ambitionsnivå kring kvalitetstänk och utveckling av produktionsarbetet där även viss teknikutveckling ingår. Den ambitionsnivån samt kvalitetsarbetet kommer då också övriga kanaler och marknader tillgodo i andra produktioner där SVT inte är med och producerar. 5.2 Produktion SVT är en av de största innehållsproducenterna på den svenska tv mediemarknaden. Målsättningen är att företagets resurser ska användas till att svara mot så många behov som möjligt med högkvalitativa program och tjänster. SVT:s verksamhet har överlag en positiv påverkan på den svenska Tvproduktionsmarknaden. Former för samverkan Samtidigt som SVT är en av de största innehållsproducenterna är bolaget också en av de största beställarna av Tv produktioner. Det totala antalet sända timmar delas in i förstasändningar respektive repriser enligt nedan tabell. Tas hänsyn till enbart svensk produktion exklusive nyheter, sport och SVT Forum produceras 28 procent av utbudet av externa produktionsbolag. 68 % av den svenskproducerade fiktionen produceras av externa bolag och motsvarande siffra för underhållningen är omkring 30 procent. 18

20 Tabell 1 Sända timmar 2013 Andel Totalt Summa Summa Annan Egen Annan Total 57 % Förstasändningar 36 % Allmänproduktion 28 % Fiktion 68 % Underhållning 29 % (Sportdokumentär) 75 % Kultur 26 % Fritidsfakta 20 % Vetenskapsfakta 22 % Samhällsfakta 20 % % av den svenskproducerade fiktionen produceras av externa bolag. Totalt sett produceras närmare 30 % av externa produktionsbolag. Källa: SVT Sveriges Television samarbetar med produktionsbolag på flera olika sätt: Produktionsutläggning: produktioner som görs av annat bolag men där SVT äger rättigheterna. Samproduktion: SVT skiljer på egen produktion och andras produktion där ett annat bolag producerar. SVT och bolagen delar i det senare fallet på rättigheterna. Förvärv/inköp: SVT köper endast rätten att sända programmen och har i normalfallet inget inflytande på produktion och innehåll. Utöver samarbeten med produktionsbolagen betalade SVT år 2014 ut 190 miljoner kronor till externa medverkande i SVT:s egna produktioner samt 53 miljoner kronor till så kallade programanställda, en anställningsform som syftar till att ytterligare berika programverksamheten från fall till fall. För Sveriges Television är det viktigt att bibehålla en egen programproduktion för att säkerställa att en bred tv kompetens finns kvar i Sverige. Samtidigt är det väsentligt att understryka den oerhört viktiga roll produktionsbolagen spelar för SVT. Produktionsbolagen bidrar med att öka mångfalden och kvaliteten i utbudet. På många sätt har de externa produktionsbolagen medverkat till att upprätthålla en hög nivå på utbudet och en god relation till den svenska publiken. SVT är mycket positivt till en nära samverkan med produktionsbranschen och avser att fortsätta en medveten dialog för att ytterligare utveckla samarbetet. Marknaden har under den tid som SVT aktivt arbetat med produktionsutläggningar successivt förändras. Idag domineras marknaden av produktionsbolag som ägs av internationella mediekoncerner. Programformaten anpassas till att fungera på en internationell marknad vilket kan ha en negativ inverkan på kvaliteten och tilltalet. I ett första steg av den pågående utvecklingen av produktionsbolagsbranschen har bolagen köpts upp av globala kommersiella aktörer. En ny internationell tendens är att stora kanalhus, till exempel Discovery, köper upp produktionsbolag för att komma över såväl intäkter som rättigheter. 19