HANDLINGSPLAN FÖR MOTTAGANDE OCH UTBILDNING AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I HALLSBERGS KOMMUN

Transkript

1 HANDLINGSPLAN FÖR MOTTAGANDE OCH UTBILDNING AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I HALLSBERGS KOMMUN

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Definitioner och begrepp Styrande dokument Mottagande Introduktion Individuell planering Undervisningen Uppföljning och utvärdering Kompetensutbildning Bilagor

3 1. INLEDNING Denna plan grundar sig på Skolverkets Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. Denna plan gäller tills vidare, då ingen tidsplan finns för att revidera och besluta om NYA Allmänna råd. Med nyanlända elever avses elever som anländer nära skolstarten eller under sin skoltid i grundskolan och som inte har svenska som modersmål och som bristfälligt eller inte alls behärskar det svenska språket. Även i förskolan, förskoleklass och fritids ger denna plan en vägledning.med några få undantag gäller samma bestämmelser för nyanlända som för alla andra elever i grundskolan. Några bestämmelser reglerar rätten tilll skolgång och utbildningens innehåll för bl.a. asylsökande elever. Bortsätt från dessa undantag gäller alla skolförfattningar för de nyanlända eleverna. 2.DEFINITIONER OCH BEGREPP Andraspråk Språk som lärs in sedan individen helt eller delvis tillägnar sig sitt förstaspråk (modersmål). Anhöriginvandrare Person som har anknytningar i Sverige och som i sin ansökan om uppehållstillstånd åberopar att han eller hon är flykting, krigsvägrare eller att han/hon inte kan återvända till sitt hemland på grund av de politiska förhållandena. Asylsökande Person som kommit till Sverige och begärt skydd mot förföljelsr, men som inte fått sin ansökan prövad av Migrationsverket och/eller migrationsdomstol. Förskolan/skolan har skyldighet att ta emot asylsökande barn/elever men dessa har ingen plikt att skrivas in. Introduktionsgrupp Grupp eller klass där nyanlända elever i grundskolan får introduktion och grundläggande svenskundervisning. Gömda barn Barn och ungdomar som har fått avvisnings- eller utvisningsbeslut och håller sig gömda för att inte bli avvisade. 3

4 Kvotflykting Person som överförts till Sverige och som har uppehållstillstånd vid ankomsten. Modersmål Det språk som barnet lär sig först, förstaspråk. Modersmåstränare En modersmålslärare som kontinuerligt träffar förskolebarn med annat modersmål enskilt eller i grupp. Nyanlända Med nyanlända barn och elever avses barn/elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar det svenska språket och som får plats i förskolan eller anländer nära skolstarten eller under sin tid i grundskolan. Papperslösa barn Barn och ungdomar som aldrig har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige och därför aldrig registrerats hos Migrationsverket. (Se kommentar under gömda barn!) Studiehandledning Handledning på elevens modersmål. Om eleven före ankomsten till Sverige undervisats på annat språk än modersmålet får studiehandledning ges på det språket. Det är skolans rektor som slutligen bestämmer i samråd med föräldrarna när en elev ska erbjudas studiehandledning på sitt modersmål. Övriga nyanlända elever andra typer av invandring än ovanstående, t.ex. adoptivbarn, återvändande svenskar. Eleven kan få sva-undervisning liksom modersmålsundervisning och studiehandledning. 3. STYRANDE DOKUMENT Internationellt FN:s konvention om barnets rättigheter, artikel 2. Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk,religion eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt. 4

5 Nationellt Skollagen 5 kap. 4. Grundskoleförordningen Modersmålsundervisning Studiehandledning på modersmål Särskilda stödinsatser 5 kap. 2. Särskilda undervisningsgrupper Svenska som andraspråk Läroplaner Lgr 11 och LPFÖ 98 (reviderad 2010) Allmänna råd för utbildning av nyanlända Lokalt Den enskilda skolans och förskolans planer mot trakasserier och andra kränkningar. Skolans och förskolans arbetsplaner Rutiner för barn- och elevhälsa 4. MOTTAGANDE Kommunen har......riktlinjer för mottagande av nyanlända elever,och ser till att dessa är kända av alla på förskolan eller skolan.... information om hur anmälan till skolan ska ske finns lättillgänglig för vårdnadshavare en plan för mottagande av nyanlända och att planen är känd av alla på skolan eller förskolan....skriftlig information om den svenska skolan på språk som den nyanlända behärskar...information om vart eleven och vårdnadshavarna ska vända sig för det första mötet med skolan och vad som sker efter anmälan. Skolan och förskolan har......rutiner för hur mottagandet ska gå till....kompetent personal som vet vad det innebär att att arbeta med flerspråkiga elever....vid mottagandet sådana rutiner som skapar trygga relationer med elever/barn och deras vårdnadshavare. 5

6 Kommentarer Eleverna ska skrivas in i skolan så fort som möjligt efter ankomsten till Sverige. Senast en månad efter ankomsten. Kommunen är skyldig att anordna undervisningen på samma sätt som gäller för andra elever. Vårdnadshavare till barn i förskolan har rätt att ansöka om plats i förskolan i samband med mottagandet. Asylsökande och gömda elever har inte skolplikt. Det första mötet med skolan/förskolan är betydelsefullt. De nyanlända har ryckts upp ur sin hemmiljö och kan bära på sorg och saknad. Det är viktigt att låta föräldrarna och deras barn komma till tals och ta del av deras tankar och förväntningar. Eleverna/barnen har i de flesta fallen en bakgrund som skiljer sig från svenska förhållanden. I flera fall finns ingen skobakgrund alls. Förutom att lära sig svenskla ska eleverna starta sitt lärande utifrån sina egna förutsättningar oavsett ålder. Andra elever däremot kan ha tillbringat fler år i skolan än jämnåriga svenska elever. Det är därför viktigt att en noggrann analys och kartläggning övereleven görs. (Kartläggningsmaterial från Linköping finns hos modersmålsansvarig rektor.)vid det första mötet med skolan eller förskolan deltar rektor/förskolechef samt representant för skolan/förskolans personal. Tolk ska finnas om så behövs. Dokumentation under samtalet sker med hjälp av ett frågeformulär. (Se bilaga!) 5. INTRODUKTION Kommunen......verkar för att samarbetet mellan olika berörda parter i närsamhället utvecklas. Skolan/förskolan har...fastställt vilket innehåll skol-/förskoleintroduktionen ska ha...rutiner och ansvarsfördelning för nyanlända elevers/barns introduktion i klassen/ förskolan. Vem tar kontakt med vem? (Se bilaga!)...information om det svenska skolsystemet, om skolans värdegrund, mål och arbetssätt och motsvarande i förskolan. Detta ges till den nyanlända....information om regler för modersmålsundervisning och studiehandledning.samt modersmålsstöd i förskolan. Detta ges till den nyanlända. Kommentarer Under introduktionen får eleven och vårdnadshavaren information om vilken grupp/förskola eller skola/klass barnet/eleven kommer att tillhöra och hur den kontakten kommer att ske, inskrivning i förskolan/skolan etc. 6

7 Det ska tydligt framgå att det kommer att ske ytterligare möten i samband med introduktionen. Det nyanlända barnet/den nyanlända elevens introduktion, tydliggörandet av barnets/elevens bakgrund och kunskaper samt den individuella planeringen kan inte ske vid ett enda tillfälle. Det är viktigt att det finns gemensamma rutiner och en tydlig arbetsfördelning i kommunen. För elever över 16 år tas kontakt med representant för Alléskolan. Kontakter tas även med elevhälsan. Skolan/förskolan där placeringen äger rum har ansvar för att respekt och intresse visas för barnets/elevens tidigare kunskaper. Faddrar, mentorer etc. kan underlätta barnets/elevens väg in i gruppens/klassen och förskolans/skolans gemenskap.och skolans gemenskap. Under de första veckorna i skolan ska skolmiljön presenteras för eleven. i samband med detta görs en genomgång av skolans ordningsregler, rutiner för raster etc. Introduktionen ser ut enligt följande: Vid introduktionssamtalet, där elev och vårdnadshavare deltar tillsammans med skolans personal sker dokumentation med hjälp av ett frågeformulär. (Se bilaga!). Finns även digitalt. I slutet av samtalet kan om lämpligt följande fråga vara: Har ni något ni vill informera oss om angående ert barn något som kan vara viktigt för oss att veta? Ledfrågor kan vara: Har du svårt att sova? Har du mardrömmar? Har barnet upplevt svåra händelser i hemlandet? Den senare delen av mötet kan ägna sig åt att barnet/eleven får bekanta sig med den blivande miljön genom ett besök i aktuella lokaler Där kan samtalet fortsätta med: beskrivning av verksamheten mål för svenska som andraspråk (skolan) schema, tider, läxor, ämnen (skolan) vistelsetider (förskolan) mat på förskolan/skollunch vad barnet/eleven ska ha med sig till förskolan/skolan förskolans/skolans regler 7

8 studiehandledning på modersmålet (skolan) modersmålsträning/modersmålsundervisning ev. översatta dokument delas ut till vårdnadshavare skolvägen kontakter på förskolan/skolan Den första tiden i skolan ska innehålla... presentation av skolmiljön presentation av personal på skolan presentation av klassen, som eleven ska tillhöra, fadder etc. besök vid de praktisk-estetiska ämnena slöjd, idrott, bild, musik, hemkunskap insamlande av pedagogiska planeringar och se till att få läromedel personligt schema för eleven kartläggning av elevens tidigare kunskaper och förmågor 6. INDIVIDUELL PLANERING Kommunen har......rutiner för kartläggning och dokumentation vid mottagningsbedömning av barnets/elevens kunskaper och förmågor....utifrån barnets/elevens förutsättningar och behov en introduktionsplan tillsammans med vårdnadshavare. Skolan ska......kartlägga elevens läs- och skrivförmåga samt kunskaper i modersmålet, i svenska och i andra språk, kunskaper i andra ämnen....fortlöpande genomföra kartläggning genom återkommande strukturerade samtal med eleven och om möjligt med vårdnadshavaren under introduktionsveckor, vars antal bestäms individuellt....överväga vilka för-respektive nackdelar undervisning i klass eller introduktions-grupp innebär för den aktuelle eleven....utifrån samtal med eleven och vårdnadshavare upprätta en individuell utvecklingsplan och utifrån behov åtgärdsprogram. 8

9 Kommentarer Samtidigt som eleven startar sitt lärande i svenska ska eleven ges möjlighet att fortsätta utveckla sina kunskaper i andra ämnen. Under den första tiden får detta stå tillbaka på bekostnad av undervisningen i svenska. Dock kan undervisning i de praktisk-estetiska ämnena ske liksom i idrott och eventuellt även andra ämnen utifrån elevens förutsättningar.många nyanlända elever har behov av en period i en grupp där språknivå och undervisning anpassas till deras behov. För andra elever är det en bättre lösning att de får en placering direkt i klass och får ett stöd där. Introduktionsgruppen är avsedd för elever som nyligen kommit till Sverige och som inte kan följa med undervisningen i vanlig klass. Tiden i introduktionsgrupp ska inte överstiga två terminer, men individuell prövning bör ske. Utslussning ska ske succesivt med början i de praktisk-estetiska ämnena samt idrott. I introduktionsgruppen ska eleven få grundläggande kunskaper i svenska språket men samtidigt ta tillvara de tidigare ämneskunskaperna. Inskolning i vanlig klass ska ske efter inskolningsmöte med blivande klasslärare. Under introduktionstiden skrivs en IUPoch ett åtgärdsprogram för eleven. Under introduktionstiden sker kartläggningen i elevens läs- och skrivförmåga, kunskaper i modersmålet, kunskaper i olika ämnen beträffande begrepp, förståelse och förmåga till problemlösning. I svenska som andraspråk görs kartläggningen utifrån de tre språknivåerna (nybörjarnivå, mellannivå, avancerad nivå. (Se bilaga!). Sva-läraren ansvarar förkartläggningen tillsammans med mentor, studiehandledare alt. modersmålslärare. Viktigt att lyfta fram elevens starka sidor, förutsättningar och förmågor. Eleven får efter hand en tydlig planering med tydliga mål att jobba mot. Sva-läraren följer målen i svenska som andraspråk och bedömning sker utifrån dem. Bedömningen ska inte ske vid enstaka tillfällen utan måste genomföras stegvis. Revidering ska ske fortlöpande. 7. UNDERVISNINGEN Kommunen......inventerar behovet av och tillgången på modersmålslärare och lärare med behörighet i svenska som andraspråk....ser till att skolorna har modersmålslärare, studiehandledning samt lärare med behörighet i svenska som andraspråk....samordnar vid behov resurser mellan kommunens förskolor/skolor. 9

10 Förskolan......sätter barnets utveckling och lärande i centrum. Barnets kulturella tillhörighet ska tas tillvara....och barnet får utvecklas utifrån egna styrkor och förmågor. Skolan......organiserar undervisningen utifrån varje nyanländ elevs behov och förutsättningar....utgår från elevens styrkor och förmågor....tar tillvara elevens ämneskompetenser och utveckla dem vidare....tillämpar ett arbetssätt som förenar språkutveckling och lärande av ämnesinnehåll....har en tydlig och känd ansvarsfördelning för den enskilde elevens undervisning...anordnar undervisning i svenska som andraspråk för elever med ett annat modersmål. Alla lärare har ansvar för elevens språk- och kunskapsutveckling inom ramen för sitt ämne och för de språkliga krav som just det ämnet ställer.undervisningen bör utgå från ett interkulturellt förhållningssätt, dvs. ta tillvara på de likheter och olikheter som finns bland eleverna och utgå från elevernas individuella och gemensamma erfarenheter. Läromedel måste vara anpassat efter elevens behov och förmågor. Modersmålsundervisning och studiehandledning (se begreppsförklaringen! ) För att kunna ge modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet krävs tillgång på behöriga lärare. Det tar flera år att tillägna sig ett nytt språk så att det fullt ut kan användas inom olika skolämnen. När eleven går i introduktionsgruppen eller ordinarie klass är det viktigt att eleven får individuellt anpassat stöd. Forskningen visar att elever som inte lärt sig att läsa får en bättre läs- och skrivutveckling om de lär sig läsa på modersmålet. Barn och ungdomar som nyligen kommit till Sverige och inte kan svenska tillräckligt för att följa undervisningen på svenska i olika skolämnen kan få undervisningen förklarad på sitt modersmål; sk. studiehandledning. Studiehandledning......ska vara till hjälp för eleven att föja den svenska undervisningen....ger eleven termer och begrepp på båda språken....ökar elevens möjligheter att nå målen. Studiehandledaren......handleder och stöttar undervisningen på modersmålet 10

11 ...kartlägger elevens tidigare ämneskunskaper...tar del av ämneslärarens planeringar...prioriterar vad undervisningen ska fokusera på...går igenom läromedel. Vilka ord kan vara svåra för eleven? Finns liknande läromedel på modersmålet?...hjälper eleven att bli förberedd och få förförståelse inför ett nytt ämne...ev. tillverkar stödordlistor...tar reda på de centrala begreppen för ämnet...antecknar svåra ord på lektionerna som eleven ska lära sig...bedömer elevens kunskaper tillsammans med läraren...översätterom eleven deltar i nationella prov...hittar gemensamma planeringstider tillsammans med klassläraren Föräldrar och skola ska samtala om elevens behov av studiehandledning i olika ämnen. Det är skolans rektor som slutligen bestämmer när en elev ska erbjudas studiehandledning. Ämneskunskap Skolverkets inspektion visar att nyanlända elever med skolbakgrund inte sällan upplever att deras ämneskunskaper får "ligga i träda" om de ensidigt ägnar sig åt att lära sig svenska. Det är viktigt att elevens undervisning så långt som möjligt omfattar samtliga ämnen. Efter genomförd kartläggning görs en plan för vilka ämnen som ska ingå i elevens individuella utvecklingsplan (IUP) Svenska som andraspråk Undervisning i svenska som andraspråk (SVA) ska anordnas i stället för undervisning i svenska om eleven har behov av det och det är rektor som beslutar. Eleven ska då bedömas.enligt kursplanen för svenska som andraspråk. 8. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Kommunen......ser till att en av förvaltningen utsedd grupp utvärderar effekterna av riktlinjerna enligt kommunens kvalitetshjul....strävar efter att antalet modersmålslärare och lärare i svenska som andraspråk motsvarar behovet. 11

12 Förskolan och skolan......bedömer i vilken grad flerspråkiga barn och elevers behov av modersmålsundervisning/ modersmålsstöd, studiehandledning och undervisning i svenska som andraspråk har kunnat tillgodoses....ser årligen över sina rutiner för mottagning och introduktion....följer upp och utvärdera sina insatser för flerspråkliga barn/elever. IUP och skriftligt omdöme Alla elever ska ha en individuell utvecklingsplan och skriftliga omdömen i de ämnen som de undervisas i. Dessa bestämmelser gäller alla elever utan undantag. Så långt som det är möjligt ska elevens vårdnadshavare delta tillsammans med sitt barn när skolarbetet och skolsituationen diskuteras, följs upp och planeras vidare. Det är skolans ansvar att följa upp och utvärdera undervisningen, barns och ungdomars utveckling och deras skolsituation i stort, omfatta alla elever. 9. KOMPETENSUTVECKLING Kommunen......ser till att förvaltningens kompetensutvecklingsgrupp inventerar och samordnar behovet av kompetensutveckling för personalen. Förskolan/skolan......inventerar personalens behov av kompetensutveckling....erbjuder kompetensutveckling i språkutvecklande arbetssätt för pedagoger i skolan oavsett ämne. 10. Bilagor: 1. Språknivåer i svenska som andraspråk (hjälp och stöd vid placering) 2. Principer för studiehandledning 3. Ansökan om modersmål (blankettmall) 4. Uppgifter om nyanländ barn/elev (blankettmall), finns som separat dokument. 12

13 Bilaga 1 TRE SPRÅKNIVÅER I SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Tala Nybörjarnivå tala om vardagliga saker och händelser på ett enkelt språk använda sig av omskrivningar, nybildningar och liknande förklara att och vad han/hon inte förstår tala om det som behövs för att klara lektioner och att studera på egen hand har tillgång till ett åldersadekvat överlevnads-ordförråd behärskar de vanligaste uttrycken för att begära förtydligande, upprepningar och förklaringar t.ex. inte förstå vad betyder, en gång till, är det samma som. Mellannivå kan genom ett aktivt ordförråd förmedla vad han/hon vill säga behärskar vardagsspråket och har ett bra flyt uttrycka känslor och tankemässigt komplicerade sammanhang pröva avancerade formuleringar och svåra resonemang (med hjälp) använda fler sätt att uttrycka samma sak det ideomatiska störs ibland av fel intonation men kan klara upp missförstånd med hjälp av flera alternativa uttryckssätt Avancerad nivå klara tankespråket i de flesta situationer som infödda kamrater lägga märke till skillnader mellan olika stilar och uttrycksformer anpassa samtalet efter olika situationer och mottagare förstå vikten av rätt intonation Skriva Nybörjarnivå Allmänt Skriva en situationsbunden och konkret text om än med ett begränsat ordförråd,upprepningar och överanvändning av vanliga ord Lexikon använda de vanligaste verben och ett fåtal artikelverb egna nybildningar och sammansättningar av substantiv kan förekomma kan de mest frekventa adjektiven kan alla personliga pronomen, de vanligaste possessiva pronomen och många, några, alla, som osv kan enkla, korrekta prepositionsfraser som beskriver tid och rum kan de mest frekventa adverben, tid och rum Meningsbyggnad skapar huvudsatser med korrekt ordföljd med nästan bara huvudsatser använder uppräkningar som hjälp vid textbildning, så, som, och, men, när, att, om 13

14 Ordböjning något om de grundläggande grammatiska strukturerna, såsom genus, bestämdhet, plural, tempus Mellannivå Allmänt formulerar texter som tankemässigt och innehållsmässigt är på avancerad nivå, även om missförstånd kan uppstå pga. andra referensramar uttrycker både tankemässiga och språkliga mer komplexa formuleringar försöker använda mindre vanliga uttryck, även om den inte alltid är korrekta försöker uttrycka mer komplicerade tankar och formuleringar Lexikon använder flera sammansättningar av substantiv, gör egna nybildningar använder få adjektiv men adekvat använder få pronomen men korrekt använder fler och även mindre vanliga partikelverb använder flera och mera varierande prepositionsfraser, oftast korrekt använda kan de mest frekventa adverben, tid och rum Meningsbyggnad kan tala i bisatser och med en mer komplicerad meningsbyggnad spetsställer bisatser och satsförkortningar använder huvudsatser ok tempus är i stort sätt korrekt Ordböjning i enkla formuleringar använda de grundläggande grammatiska strukturerna korrekt t.ex. genus, adjektivkongruens och verbets böjning Avancerad nivå Allmänt uttrycker sig på en, i nivå med sin kognitiva mognad, abstrakt nivå Känner sig säker på den språkliga basen är medveten om sina språkliga begränsningar förstår och tar emot språkliga korrigeringar och förklaringar rättar själv till språkliga fel Lexikon nästan alltid språkligt överensstämmer med svenskan använder ordklasser t.ex verb och substantiv med större variation och korrekthet öka antalet adjektiv för att möjliggöra mer levande beskrivningar använda pronomen för att förenkla språket låter adverb uttrycka logiska samband och klargör t.ex. tids och orsaksrelationer 14

15 Meningsbyggnad öka komplexiteten och variationen i meningsbyggnaden t.ex. fler bisatser klarar tempusskiften även i komplicerade meningar Ordböjning mycket utbyggda nominalfraser, plural i korrekthet använda bestämningar på olika nivåer Läsa Nybörjarnivå börja förstå även icke-situationsbundna språk sätta ord på vad hon/han läst och samtala kring texten förstå grundläggande begrepp för olika ämnen läsa och förstå till åldern anpassade litteratur- och faktatexter med hjälp av samtal och intensiva textstudier Mellannivå klara att förstå samma skönlitterära texter som sina infödda jämnåriga kamrater med hjälp av kortskrivande, läslogg och samtal med hjälp klara innehållet i åldersanpassade faktatexter i andra ämnen Avancerad nivå förstå innehållet i till åldern anpassad litteratur och med hjälp kunna göra språkliga iakttagelser använda texter som förebilder för det egna språkbruket läsa mellan raderna och dra slutsatser på egen hand klara undervisningen i andra ämnen genom ett införskaffat passivt ordförråd 15

16 Bilaga 2 PRINCIPER FÖR STUDIEHANDLEDNING/STUDIEHANDLEDARENS UPPDRAG Handleda och stötta ämnesundervisningen på modersmålet. Kartlägga elevens tidigare ämneskunskaper Ta del av ämneslärarens planeringar Prioritera vad undervisningen ska fokusera på Gå igenom läromedel. Vilka ord kan vara svåra för eleven? Finns liknande läromedel på modersmålet? Hjälpa eleven att bli förberedd och få förförståelse inför ett nytt ämne Tillverka ev. stödordlistor Ta reda på centrala begrepp för ämnet Anteckna svåra ord på lektionerna som eleven ska lära sig Bedöma elevens kunskaper tillsammans med klass- och ämneslärare Om möjligt ska eleven delta i nationella prov, studiehandledaren är med och tolkar eller översätter Hitta gemensamma planeringstider tillsammans med klasslärare och ämneslärare 16

17 Modersmålet är av grundläggande betydelse för individens språk-, tanke- och personlighetsutveckling. Det är ett medel för kommunikation, för att utveckla människans identitet och hennes förmåga att lära, men också nyckeln till det kulturella arvet. Undervisningen skall främja elevernas utveckling till tvåspråkiga individer med dubbel kulturell identitet. Enligt skollagen 10 kap7, har barn som har ett annat umgängesspråk i hemmen än svenska rätt till modersmålsundervisning/modersmålsträning om modersmålslärare kan anskaffas och villkoren i övrigt uppfylles. Eleven kan även, vid behov få studiehandledning på sitt modersmål i olika ämnen. Önskas ytterligare information, kontakta modersmålsansvarig i Hallsbergs kommun. Uppgifter om eleven/barnet Namn Personnummer Adress Postnummer och ort Nuvarande förskola/skola Årskurs/ avdelning Telefonnummer dagtid till vårdnadshavare Modersmål Modersmål som eleven önskar få undervisning i / modersmåls stöd i förskola Vi talar språket hemma Vi talar INTE språket hemma Upplysning som ni anser är viktig för skolan att veta om med anledning av denna ansökan: Denna ansökan gäller tillsvidare. Det innebär att eleven inte behöver anmälas på nytt varje läsår Ort och datum Underskrift vårdnadshavare Underskrift vårdnadshavare Namnförtydligande Namnförtydligande Ansökan skickas till: Hallsbergs kommun Kultur och utbildningsförvaltningen Modersmålsansvarig Stocksätterskolan Norrgårdsgatan Hallsberg lllll