HANDLINGSPLAN FÖR MOTTAGANDE OCH UTBILDNING AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I HALLSBERGS KOMMUN

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2013-03-19 HANDLINGSPLAN FÖR MOTTAGANDE OCH UTBILDNING AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I HALLSBERGS KOMMUN"

Transkript

1 HANDLINGSPLAN FÖR MOTTAGANDE OCH UTBILDNING AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I HALLSBERGS KOMMUN

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Definitioner och begrepp Styrande dokument Mottagande Introduktion Individuell planering Undervisningen Uppföljning och utvärdering Kompetensutbildning Bilagor

3 1. INLEDNING Denna plan grundar sig på Skolverkets Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. Denna plan gäller tills vidare, då ingen tidsplan finns för att revidera och besluta om NYA Allmänna råd. Med nyanlända elever avses elever som anländer nära skolstarten eller under sin skoltid i grundskolan och som inte har svenska som modersmål och som bristfälligt eller inte alls behärskar det svenska språket. Även i förskolan, förskoleklass och fritids ger denna plan en vägledning.med några få undantag gäller samma bestämmelser för nyanlända som för alla andra elever i grundskolan. Några bestämmelser reglerar rätten tilll skolgång och utbildningens innehåll för bl.a. asylsökande elever. Bortsätt från dessa undantag gäller alla skolförfattningar för de nyanlända eleverna. 2.DEFINITIONER OCH BEGREPP Andraspråk Språk som lärs in sedan individen helt eller delvis tillägnar sig sitt förstaspråk (modersmål). Anhöriginvandrare Person som har anknytningar i Sverige och som i sin ansökan om uppehållstillstånd åberopar att han eller hon är flykting, krigsvägrare eller att han/hon inte kan återvända till sitt hemland på grund av de politiska förhållandena. Asylsökande Person som kommit till Sverige och begärt skydd mot förföljelsr, men som inte fått sin ansökan prövad av Migrationsverket och/eller migrationsdomstol. Förskolan/skolan har skyldighet att ta emot asylsökande barn/elever men dessa har ingen plikt att skrivas in. Introduktionsgrupp Grupp eller klass där nyanlända elever i grundskolan får introduktion och grundläggande svenskundervisning. Gömda barn Barn och ungdomar som har fått avvisnings- eller utvisningsbeslut och håller sig gömda för att inte bli avvisade. 3

4 Kvotflykting Person som överförts till Sverige och som har uppehållstillstånd vid ankomsten. Modersmål Det språk som barnet lär sig först, förstaspråk. Modersmåstränare En modersmålslärare som kontinuerligt träffar förskolebarn med annat modersmål enskilt eller i grupp. Nyanlända Med nyanlända barn och elever avses barn/elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar det svenska språket och som får plats i förskolan eller anländer nära skolstarten eller under sin tid i grundskolan. Papperslösa barn Barn och ungdomar som aldrig har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige och därför aldrig registrerats hos Migrationsverket. (Se kommentar under gömda barn!) Studiehandledning Handledning på elevens modersmål. Om eleven före ankomsten till Sverige undervisats på annat språk än modersmålet får studiehandledning ges på det språket. Det är skolans rektor som slutligen bestämmer i samråd med föräldrarna när en elev ska erbjudas studiehandledning på sitt modersmål. Övriga nyanlända elever andra typer av invandring än ovanstående, t.ex. adoptivbarn, återvändande svenskar. Eleven kan få sva-undervisning liksom modersmålsundervisning och studiehandledning. 3. STYRANDE DOKUMENT Internationellt FN:s konvention om barnets rättigheter, artikel 2. Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk,religion eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt. 4

5 Nationellt Skollagen 5 kap. 4. Grundskoleförordningen Modersmålsundervisning Studiehandledning på modersmål Särskilda stödinsatser 5 kap. 2. Särskilda undervisningsgrupper Svenska som andraspråk Läroplaner Lgr 11 och LPFÖ 98 (reviderad 2010) Allmänna råd för utbildning av nyanlända Lokalt Den enskilda skolans och förskolans planer mot trakasserier och andra kränkningar. Skolans och förskolans arbetsplaner Rutiner för barn- och elevhälsa 4. MOTTAGANDE Kommunen har......riktlinjer för mottagande av nyanlända elever,och ser till att dessa är kända av alla på förskolan eller skolan.... information om hur anmälan till skolan ska ske finns lättillgänglig för vårdnadshavare en plan för mottagande av nyanlända och att planen är känd av alla på skolan eller förskolan....skriftlig information om den svenska skolan på språk som den nyanlända behärskar...information om vart eleven och vårdnadshavarna ska vända sig för det första mötet med skolan och vad som sker efter anmälan. Skolan och förskolan har......rutiner för hur mottagandet ska gå till....kompetent personal som vet vad det innebär att att arbeta med flerspråkiga elever....vid mottagandet sådana rutiner som skapar trygga relationer med elever/barn och deras vårdnadshavare. 5

6 Kommentarer Eleverna ska skrivas in i skolan så fort som möjligt efter ankomsten till Sverige. Senast en månad efter ankomsten. Kommunen är skyldig att anordna undervisningen på samma sätt som gäller för andra elever. Vårdnadshavare till barn i förskolan har rätt att ansöka om plats i förskolan i samband med mottagandet. Asylsökande och gömda elever har inte skolplikt. Det första mötet med skolan/förskolan är betydelsefullt. De nyanlända har ryckts upp ur sin hemmiljö och kan bära på sorg och saknad. Det är viktigt att låta föräldrarna och deras barn komma till tals och ta del av deras tankar och förväntningar. Eleverna/barnen har i de flesta fallen en bakgrund som skiljer sig från svenska förhållanden. I flera fall finns ingen skobakgrund alls. Förutom att lära sig svenskla ska eleverna starta sitt lärande utifrån sina egna förutsättningar oavsett ålder. Andra elever däremot kan ha tillbringat fler år i skolan än jämnåriga svenska elever. Det är därför viktigt att en noggrann analys och kartläggning övereleven görs. (Kartläggningsmaterial från Linköping finns hos modersmålsansvarig rektor.)vid det första mötet med skolan eller förskolan deltar rektor/förskolechef samt representant för skolan/förskolans personal. Tolk ska finnas om så behövs. Dokumentation under samtalet sker med hjälp av ett frågeformulär. (Se bilaga!) 5. INTRODUKTION Kommunen......verkar för att samarbetet mellan olika berörda parter i närsamhället utvecklas. Skolan/förskolan har...fastställt vilket innehåll skol-/förskoleintroduktionen ska ha...rutiner och ansvarsfördelning för nyanlända elevers/barns introduktion i klassen/ förskolan. Vem tar kontakt med vem? (Se bilaga!)...information om det svenska skolsystemet, om skolans värdegrund, mål och arbetssätt och motsvarande i förskolan. Detta ges till den nyanlända....information om regler för modersmålsundervisning och studiehandledning.samt modersmålsstöd i förskolan. Detta ges till den nyanlända. Kommentarer Under introduktionen får eleven och vårdnadshavaren information om vilken grupp/förskola eller skola/klass barnet/eleven kommer att tillhöra och hur den kontakten kommer att ske, inskrivning i förskolan/skolan etc. 6

7 Det ska tydligt framgå att det kommer att ske ytterligare möten i samband med introduktionen. Det nyanlända barnet/den nyanlända elevens introduktion, tydliggörandet av barnets/elevens bakgrund och kunskaper samt den individuella planeringen kan inte ske vid ett enda tillfälle. Det är viktigt att det finns gemensamma rutiner och en tydlig arbetsfördelning i kommunen. För elever över 16 år tas kontakt med representant för Alléskolan. Kontakter tas även med elevhälsan. Skolan/förskolan där placeringen äger rum har ansvar för att respekt och intresse visas för barnets/elevens tidigare kunskaper. Faddrar, mentorer etc. kan underlätta barnets/elevens väg in i gruppens/klassen och förskolans/skolans gemenskap.och skolans gemenskap. Under de första veckorna i skolan ska skolmiljön presenteras för eleven. i samband med detta görs en genomgång av skolans ordningsregler, rutiner för raster etc. Introduktionen ser ut enligt följande: Vid introduktionssamtalet, där elev och vårdnadshavare deltar tillsammans med skolans personal sker dokumentation med hjälp av ett frågeformulär. (Se bilaga!). Finns även digitalt. I slutet av samtalet kan om lämpligt följande fråga vara: Har ni något ni vill informera oss om angående ert barn något som kan vara viktigt för oss att veta? Ledfrågor kan vara: Har du svårt att sova? Har du mardrömmar? Har barnet upplevt svåra händelser i hemlandet? Den senare delen av mötet kan ägna sig åt att barnet/eleven får bekanta sig med den blivande miljön genom ett besök i aktuella lokaler Där kan samtalet fortsätta med: beskrivning av verksamheten mål för svenska som andraspråk (skolan) schema, tider, läxor, ämnen (skolan) vistelsetider (förskolan) mat på förskolan/skollunch vad barnet/eleven ska ha med sig till förskolan/skolan förskolans/skolans regler 7

8 studiehandledning på modersmålet (skolan) modersmålsträning/modersmålsundervisning ev. översatta dokument delas ut till vårdnadshavare skolvägen kontakter på förskolan/skolan Den första tiden i skolan ska innehålla... presentation av skolmiljön presentation av personal på skolan presentation av klassen, som eleven ska tillhöra, fadder etc. besök vid de praktisk-estetiska ämnena slöjd, idrott, bild, musik, hemkunskap insamlande av pedagogiska planeringar och se till att få läromedel personligt schema för eleven kartläggning av elevens tidigare kunskaper och förmågor 6. INDIVIDUELL PLANERING Kommunen har......rutiner för kartläggning och dokumentation vid mottagningsbedömning av barnets/elevens kunskaper och förmågor....utifrån barnets/elevens förutsättningar och behov en introduktionsplan tillsammans med vårdnadshavare. Skolan ska......kartlägga elevens läs- och skrivförmåga samt kunskaper i modersmålet, i svenska och i andra språk, kunskaper i andra ämnen....fortlöpande genomföra kartläggning genom återkommande strukturerade samtal med eleven och om möjligt med vårdnadshavaren under introduktionsveckor, vars antal bestäms individuellt....överväga vilka för-respektive nackdelar undervisning i klass eller introduktions-grupp innebär för den aktuelle eleven....utifrån samtal med eleven och vårdnadshavare upprätta en individuell utvecklingsplan och utifrån behov åtgärdsprogram. 8

9 Kommentarer Samtidigt som eleven startar sitt lärande i svenska ska eleven ges möjlighet att fortsätta utveckla sina kunskaper i andra ämnen. Under den första tiden får detta stå tillbaka på bekostnad av undervisningen i svenska. Dock kan undervisning i de praktisk-estetiska ämnena ske liksom i idrott och eventuellt även andra ämnen utifrån elevens förutsättningar.många nyanlända elever har behov av en period i en grupp där språknivå och undervisning anpassas till deras behov. För andra elever är det en bättre lösning att de får en placering direkt i klass och får ett stöd där. Introduktionsgruppen är avsedd för elever som nyligen kommit till Sverige och som inte kan följa med undervisningen i vanlig klass. Tiden i introduktionsgrupp ska inte överstiga två terminer, men individuell prövning bör ske. Utslussning ska ske succesivt med början i de praktisk-estetiska ämnena samt idrott. I introduktionsgruppen ska eleven få grundläggande kunskaper i svenska språket men samtidigt ta tillvara de tidigare ämneskunskaperna. Inskolning i vanlig klass ska ske efter inskolningsmöte med blivande klasslärare. Under introduktionstiden skrivs en IUPoch ett åtgärdsprogram för eleven. Under introduktionstiden sker kartläggningen i elevens läs- och skrivförmåga, kunskaper i modersmålet, kunskaper i olika ämnen beträffande begrepp, förståelse och förmåga till problemlösning. I svenska som andraspråk görs kartläggningen utifrån de tre språknivåerna (nybörjarnivå, mellannivå, avancerad nivå. (Se bilaga!). Sva-läraren ansvarar förkartläggningen tillsammans med mentor, studiehandledare alt. modersmålslärare. Viktigt att lyfta fram elevens starka sidor, förutsättningar och förmågor. Eleven får efter hand en tydlig planering med tydliga mål att jobba mot. Sva-läraren följer målen i svenska som andraspråk och bedömning sker utifrån dem. Bedömningen ska inte ske vid enstaka tillfällen utan måste genomföras stegvis. Revidering ska ske fortlöpande. 7. UNDERVISNINGEN Kommunen......inventerar behovet av och tillgången på modersmålslärare och lärare med behörighet i svenska som andraspråk....ser till att skolorna har modersmålslärare, studiehandledning samt lärare med behörighet i svenska som andraspråk....samordnar vid behov resurser mellan kommunens förskolor/skolor. 9

10 Förskolan......sätter barnets utveckling och lärande i centrum. Barnets kulturella tillhörighet ska tas tillvara....och barnet får utvecklas utifrån egna styrkor och förmågor. Skolan......organiserar undervisningen utifrån varje nyanländ elevs behov och förutsättningar....utgår från elevens styrkor och förmågor....tar tillvara elevens ämneskompetenser och utveckla dem vidare....tillämpar ett arbetssätt som förenar språkutveckling och lärande av ämnesinnehåll....har en tydlig och känd ansvarsfördelning för den enskilde elevens undervisning...anordnar undervisning i svenska som andraspråk för elever med ett annat modersmål. Alla lärare har ansvar för elevens språk- och kunskapsutveckling inom ramen för sitt ämne och för de språkliga krav som just det ämnet ställer.undervisningen bör utgå från ett interkulturellt förhållningssätt, dvs. ta tillvara på de likheter och olikheter som finns bland eleverna och utgå från elevernas individuella och gemensamma erfarenheter. Läromedel måste vara anpassat efter elevens behov och förmågor. Modersmålsundervisning och studiehandledning (se begreppsförklaringen! ) För att kunna ge modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet krävs tillgång på behöriga lärare. Det tar flera år att tillägna sig ett nytt språk så att det fullt ut kan användas inom olika skolämnen. När eleven går i introduktionsgruppen eller ordinarie klass är det viktigt att eleven får individuellt anpassat stöd. Forskningen visar att elever som inte lärt sig att läsa får en bättre läs- och skrivutveckling om de lär sig läsa på modersmålet. Barn och ungdomar som nyligen kommit till Sverige och inte kan svenska tillräckligt för att följa undervisningen på svenska i olika skolämnen kan få undervisningen förklarad på sitt modersmål; sk. studiehandledning. Studiehandledning......ska vara till hjälp för eleven att föja den svenska undervisningen....ger eleven termer och begrepp på båda språken....ökar elevens möjligheter att nå målen. Studiehandledaren......handleder och stöttar undervisningen på modersmålet 10

11 ...kartlägger elevens tidigare ämneskunskaper...tar del av ämneslärarens planeringar...prioriterar vad undervisningen ska fokusera på...går igenom läromedel. Vilka ord kan vara svåra för eleven? Finns liknande läromedel på modersmålet?...hjälper eleven att bli förberedd och få förförståelse inför ett nytt ämne...ev. tillverkar stödordlistor...tar reda på de centrala begreppen för ämnet...antecknar svåra ord på lektionerna som eleven ska lära sig...bedömer elevens kunskaper tillsammans med läraren...översätterom eleven deltar i nationella prov...hittar gemensamma planeringstider tillsammans med klassläraren Föräldrar och skola ska samtala om elevens behov av studiehandledning i olika ämnen. Det är skolans rektor som slutligen bestämmer när en elev ska erbjudas studiehandledning. Ämneskunskap Skolverkets inspektion visar att nyanlända elever med skolbakgrund inte sällan upplever att deras ämneskunskaper får "ligga i träda" om de ensidigt ägnar sig åt att lära sig svenska. Det är viktigt att elevens undervisning så långt som möjligt omfattar samtliga ämnen. Efter genomförd kartläggning görs en plan för vilka ämnen som ska ingå i elevens individuella utvecklingsplan (IUP) Svenska som andraspråk Undervisning i svenska som andraspråk (SVA) ska anordnas i stället för undervisning i svenska om eleven har behov av det och det är rektor som beslutar. Eleven ska då bedömas.enligt kursplanen för svenska som andraspråk. 8. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Kommunen......ser till att en av förvaltningen utsedd grupp utvärderar effekterna av riktlinjerna enligt kommunens kvalitetshjul....strävar efter att antalet modersmålslärare och lärare i svenska som andraspråk motsvarar behovet. 11

12 Förskolan och skolan......bedömer i vilken grad flerspråkiga barn och elevers behov av modersmålsundervisning/ modersmålsstöd, studiehandledning och undervisning i svenska som andraspråk har kunnat tillgodoses....ser årligen över sina rutiner för mottagning och introduktion....följer upp och utvärdera sina insatser för flerspråkliga barn/elever. IUP och skriftligt omdöme Alla elever ska ha en individuell utvecklingsplan och skriftliga omdömen i de ämnen som de undervisas i. Dessa bestämmelser gäller alla elever utan undantag. Så långt som det är möjligt ska elevens vårdnadshavare delta tillsammans med sitt barn när skolarbetet och skolsituationen diskuteras, följs upp och planeras vidare. Det är skolans ansvar att följa upp och utvärdera undervisningen, barns och ungdomars utveckling och deras skolsituation i stort, omfatta alla elever. 9. KOMPETENSUTVECKLING Kommunen......ser till att förvaltningens kompetensutvecklingsgrupp inventerar och samordnar behovet av kompetensutveckling för personalen. Förskolan/skolan......inventerar personalens behov av kompetensutveckling....erbjuder kompetensutveckling i språkutvecklande arbetssätt för pedagoger i skolan oavsett ämne. 10. Bilagor: 1. Språknivåer i svenska som andraspråk (hjälp och stöd vid placering) 2. Principer för studiehandledning 3. Ansökan om modersmål (blankettmall) 4. Uppgifter om nyanländ barn/elev (blankettmall), finns som separat dokument. 12

13 Bilaga 1 TRE SPRÅKNIVÅER I SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Tala Nybörjarnivå tala om vardagliga saker och händelser på ett enkelt språk använda sig av omskrivningar, nybildningar och liknande förklara att och vad han/hon inte förstår tala om det som behövs för att klara lektioner och att studera på egen hand har tillgång till ett åldersadekvat överlevnads-ordförråd behärskar de vanligaste uttrycken för att begära förtydligande, upprepningar och förklaringar t.ex. inte förstå vad betyder, en gång till, är det samma som. Mellannivå kan genom ett aktivt ordförråd förmedla vad han/hon vill säga behärskar vardagsspråket och har ett bra flyt uttrycka känslor och tankemässigt komplicerade sammanhang pröva avancerade formuleringar och svåra resonemang (med hjälp) använda fler sätt att uttrycka samma sak det ideomatiska störs ibland av fel intonation men kan klara upp missförstånd med hjälp av flera alternativa uttryckssätt Avancerad nivå klara tankespråket i de flesta situationer som infödda kamrater lägga märke till skillnader mellan olika stilar och uttrycksformer anpassa samtalet efter olika situationer och mottagare förstå vikten av rätt intonation Skriva Nybörjarnivå Allmänt Skriva en situationsbunden och konkret text om än med ett begränsat ordförråd,upprepningar och överanvändning av vanliga ord Lexikon använda de vanligaste verben och ett fåtal artikelverb egna nybildningar och sammansättningar av substantiv kan förekomma kan de mest frekventa adjektiven kan alla personliga pronomen, de vanligaste possessiva pronomen och många, några, alla, som osv kan enkla, korrekta prepositionsfraser som beskriver tid och rum kan de mest frekventa adverben, tid och rum Meningsbyggnad skapar huvudsatser med korrekt ordföljd med nästan bara huvudsatser använder uppräkningar som hjälp vid textbildning, så, som, och, men, när, att, om 13

14 Ordböjning något om de grundläggande grammatiska strukturerna, såsom genus, bestämdhet, plural, tempus Mellannivå Allmänt formulerar texter som tankemässigt och innehållsmässigt är på avancerad nivå, även om missförstånd kan uppstå pga. andra referensramar uttrycker både tankemässiga och språkliga mer komplexa formuleringar försöker använda mindre vanliga uttryck, även om den inte alltid är korrekta försöker uttrycka mer komplicerade tankar och formuleringar Lexikon använder flera sammansättningar av substantiv, gör egna nybildningar använder få adjektiv men adekvat använder få pronomen men korrekt använder fler och även mindre vanliga partikelverb använder flera och mera varierande prepositionsfraser, oftast korrekt använda kan de mest frekventa adverben, tid och rum Meningsbyggnad kan tala i bisatser och med en mer komplicerad meningsbyggnad spetsställer bisatser och satsförkortningar använder huvudsatser ok tempus är i stort sätt korrekt Ordböjning i enkla formuleringar använda de grundläggande grammatiska strukturerna korrekt t.ex. genus, adjektivkongruens och verbets böjning Avancerad nivå Allmänt uttrycker sig på en, i nivå med sin kognitiva mognad, abstrakt nivå Känner sig säker på den språkliga basen är medveten om sina språkliga begränsningar förstår och tar emot språkliga korrigeringar och förklaringar rättar själv till språkliga fel Lexikon nästan alltid språkligt överensstämmer med svenskan använder ordklasser t.ex verb och substantiv med större variation och korrekthet öka antalet adjektiv för att möjliggöra mer levande beskrivningar använda pronomen för att förenkla språket låter adverb uttrycka logiska samband och klargör t.ex. tids och orsaksrelationer 14

15 Meningsbyggnad öka komplexiteten och variationen i meningsbyggnaden t.ex. fler bisatser klarar tempusskiften även i komplicerade meningar Ordböjning mycket utbyggda nominalfraser, plural i korrekthet använda bestämningar på olika nivåer Läsa Nybörjarnivå börja förstå även icke-situationsbundna språk sätta ord på vad hon/han läst och samtala kring texten förstå grundläggande begrepp för olika ämnen läsa och förstå till åldern anpassade litteratur- och faktatexter med hjälp av samtal och intensiva textstudier Mellannivå klara att förstå samma skönlitterära texter som sina infödda jämnåriga kamrater med hjälp av kortskrivande, läslogg och samtal med hjälp klara innehållet i åldersanpassade faktatexter i andra ämnen Avancerad nivå förstå innehållet i till åldern anpassad litteratur och med hjälp kunna göra språkliga iakttagelser använda texter som förebilder för det egna språkbruket läsa mellan raderna och dra slutsatser på egen hand klara undervisningen i andra ämnen genom ett införskaffat passivt ordförråd 15

16 Bilaga 2 PRINCIPER FÖR STUDIEHANDLEDNING/STUDIEHANDLEDARENS UPPDRAG Handleda och stötta ämnesundervisningen på modersmålet. Kartlägga elevens tidigare ämneskunskaper Ta del av ämneslärarens planeringar Prioritera vad undervisningen ska fokusera på Gå igenom läromedel. Vilka ord kan vara svåra för eleven? Finns liknande läromedel på modersmålet? Hjälpa eleven att bli förberedd och få förförståelse inför ett nytt ämne Tillverka ev. stödordlistor Ta reda på centrala begrepp för ämnet Anteckna svåra ord på lektionerna som eleven ska lära sig Bedöma elevens kunskaper tillsammans med klass- och ämneslärare Om möjligt ska eleven delta i nationella prov, studiehandledaren är med och tolkar eller översätter Hitta gemensamma planeringstider tillsammans med klasslärare och ämneslärare 16

17 Modersmålet är av grundläggande betydelse för individens språk-, tanke- och personlighetsutveckling. Det är ett medel för kommunikation, för att utveckla människans identitet och hennes förmåga att lära, men också nyckeln till det kulturella arvet. Undervisningen skall främja elevernas utveckling till tvåspråkiga individer med dubbel kulturell identitet. Enligt skollagen 10 kap7, har barn som har ett annat umgängesspråk i hemmen än svenska rätt till modersmålsundervisning/modersmålsträning om modersmålslärare kan anskaffas och villkoren i övrigt uppfylles. Eleven kan även, vid behov få studiehandledning på sitt modersmål i olika ämnen. Önskas ytterligare information, kontakta modersmålsansvarig i Hallsbergs kommun. Uppgifter om eleven/barnet Namn Personnummer Adress Postnummer och ort Nuvarande förskola/skola Årskurs/ avdelning Telefonnummer dagtid till vårdnadshavare Modersmål Modersmål som eleven önskar få undervisning i / modersmåls stöd i förskola Vi talar språket hemma Vi talar INTE språket hemma Upplysning som ni anser är viktig för skolan att veta om med anledning av denna ansökan: Denna ansökan gäller tillsvidare. Det innebär att eleven inte behöver anmälas på nytt varje läsår Ort och datum Underskrift vårdnadshavare Underskrift vårdnadshavare Namnförtydligande Namnförtydligande Ansökan skickas till: Hallsbergs kommun Kultur och utbildningsförvaltningen Modersmålsansvarig Stocksätterskolan Norrgårdsgatan Hallsberg lllll

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 1 Handlingsplan för nyanlända elever på Brevikskolan Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar

Läs mer

Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever

Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever 2015-03-16 Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever Innehållsförteckning Handlingsplan för nyanlända elever på Lagersbergsskolan Lagersbergsskolans organisation kring nyanlända elever Välkomsten

Läs mer

Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun.

Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun. Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun. Varje barn ha rätt till utbildning. Undervisningen ska syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter och respekt för mänskliga rättigheter.

Läs mer

Plan för mottagande och lärande för nyanlända Riktlinjer anpassas till aktuell skolform

Plan för mottagande och lärande för nyanlända Riktlinjer anpassas till aktuell skolform Plan för mottagande och lärande för nyanlända Riktlinjer anpassas till aktuell skolform Verksamhet Bildning Reviderad 2014-11-24 0 Innehållsförteckning Bakgrund, mål och syfte s 2 Mottagande s 3 Introduktion

Läs mer

Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare

Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare Nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun Vårt gemensamma ansvar Mottagandet ska vara

Läs mer

Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn och elever,

Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn och elever, Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn och elever, Melleruds Kommun 2016 1 Innehåll Inledning s.2 Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn i förskolan s.3 Mottagande av nyanlända elever s.4

Läs mer

Mottagande och lärande för nyanlända Anpassas till aktuell skolform

Mottagande och lärande för nyanlända Anpassas till aktuell skolform Mottagande och lärande för nyanlända Anpassas till aktuell skolform Verksamhet Bildning Reviderad 2015-02-23 0 Innehållsförteckning Bakgrund, mål och syfte s 2 Mottagande s 3 Introduktion s 5 Individuell

Läs mer

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever,

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever, Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever, Melleruds Kommun 2014 1 Inledning Sammanfattning av de rutiner som tillämpas i Melleruds kommun anpassade till Skolverkets skrifter: Allmänna råd för utbildning

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever i Mölndal.

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever i Mölndal. Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever i Mölndal. Gällande från och med 2013-01-01 Rev: 2014 maj Kontaktinformation Modersmålsenheten Tanja Bozic Chef Modersmålsenheten Skolförvaltningen Besöksadress:

Läs mer

Rutin för mottagande av nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola

Rutin för mottagande av nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola Barn- och utbildningsförvaltningen RUTIN Datum 02015-04-30 Datum för beslut 2015-05-20 Beslutad av Tomas Hartikainen Förvaltningschef Sida 1(8) Dnr BUN/2015/0092/133 Revideras senast 2016-06-30 Rutin för

Läs mer

Augusti Tyresö kommun

Augusti Tyresö kommun Augusti 2009 Tyresö kommun Tyresö kommun/modersmål Ann-Charlotte Strand Bitr. rektor Mångfaldsfrågor Lotta.strand@tyreso.se 08-5782 90 90 070-488 90 90 1 Dokument som styr vår verksamhet Nationell nivå

Läs mer

Riktlinjer för mottagning och undervisning för nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola i Säters kommun

Riktlinjer för mottagning och undervisning för nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola i Säters kommun Riktlinjer för mottagning och undervisning för nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola i Säters kommun 2012-10-26 1 Innehållsförteckning FÖRORD... 3 NYANLÄNDA ELEVER... 4 VILKA ÄR DE NYANLÄNDA

Läs mer

ALLMÄNNA RÅD OCH KOMMENTARER 2008. Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever

ALLMÄNNA RÅD OCH KOMMENTARER 2008. Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever ALLMÄNNA RÅD OCH KOMMENTARER 2008 Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-post: skolverket@fritzes.se

Läs mer

Undervisning för nyanlända vid Hedlundaskolan

Undervisning för nyanlända vid Hedlundaskolan 20130902 Undervisning för nyanlända vid Hedlundaskolan 1 Innehållsförteckning Hedlundaskolan Världens skola!... 3 Anmälan av ny elev (nyanländ)... 3 Inskrivning... 4 Pedagogiskt samtal... 4 Introduktionsperiod

Läs mer

ALLMÄNNA RÅD OCH KOMMENTARER Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever

ALLMÄNNA RÅD OCH KOMMENTARER Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever ALLMÄNNA RÅD OCH KOMMENTARER 2008 Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-post: skolverket@fritzes.se

Läs mer

ÄLVDALEN 20150610. Handlingsplan för mottagande av nyanlända elever i skolor och förskolor i Älvdalens kommun.

ÄLVDALEN 20150610. Handlingsplan för mottagande av nyanlända elever i skolor och förskolor i Älvdalens kommun. Handlingsplan för mottagande av nyanlända elever i skolor och förskolor i Älvdalens kommun. 1 Innehållsförteckning FÖRORD... 3 DEFINITIONER... 4 FÖRSTA MÖTET... 5 RIKTLINJER FRÅN ALLMÄNNA RÅD GÄLLANDE

Läs mer

Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN. Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014

Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN. Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014 2014 Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014 140910 Innehåll Rutiner för... 0 mottagande av nyanlända elever... 0 GRÖ NKULLASKÖLAN... 0 BAKGRUND...

Läs mer

Riktlinjer för mottagandet av nyanlända barn och elever. till förskolor och skolor i Oskarshamns kommun

Riktlinjer för mottagandet av nyanlända barn och elever. till förskolor och skolor i Oskarshamns kommun Riktlinjer för mottagandet av nyanlända barn och elever till förskolor och skolor i Oskarshamns kommun Dessa riktlinjer anpassas till aktuell skolform Uppdaterad 2013-02-20 Innehåll Mål... 3 Syfte... 3

Läs mer

Utbildning av nyanlända elever i Hallstahammars kommun. Kommungemensamma riktlinjer för förskolan till gymnasium

Utbildning av nyanlända elever i Hallstahammars kommun. Kommungemensamma riktlinjer för förskolan till gymnasium Utbildning av nyanlända elever i Hallstahammars kommun Kommungemensamma riktlinjer för förskolan till gymnasium Dokumentinformation: Upprättad: 2011-02-07 Dokumentansvariga: Annechatrin Brandén, Anna Malmström,

Läs mer

Riktlinjer för utbildning av nyanlända barn och elever

Riktlinjer för utbildning av nyanlända barn och elever 1(9) Riktlinjer för utbildning av nyanlända barn och elever 2(9) Vilka är de nyanlända eleverna? (Ur Skolverkets allmänna råd) Begreppet nyanländ används om barn eller ungdomar som kommer till Sverige

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningens riktlinjer för mottagande av nyanlända barn och elever i förskola, grundskola och gymnasium

Barn- och utbildningsförvaltningens riktlinjer för mottagande av nyanlända barn och elever i förskola, grundskola och gymnasium DATUM 2012-03-12 GN 2012/45.636 1 Barn- och utbildningsförvaltningens riktlinjer för mottagande av nyanlända barn och elever i förskola, grundskola och gymnasium 2 Innehåll sida Inledning s 3 Definitioner

Läs mer

Riktlinjer för Borlänge kommuns mottagande och utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever

Riktlinjer för Borlänge kommuns mottagande och utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever Riktlinjer för Borlänge kommuns mottagande och utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever 2016-11-16 Innehåll Förord sidan 3 Bakgrund sidan 3 Syfte sidan 3 Definitioner och begrepp sidan

Läs mer

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun 2016-03-23 Flerspråkiga och nyanlända barn och elevers rättigheter kommunens skyldighet Alla barn och ungdomar har rätt till utbildning oavsett bakgrund.

Läs mer

Kontaktinformation Språkcentrum Mölndal

Kontaktinformation Språkcentrum Mölndal Kontaktinformation Språkcentrum Mölndal Tanja Božić Chef Språkcentrum Mölndal Skolförvaltningen Besöksadress: Nämndemansgatan 3, våning 4 431 33 Mölndal Epost: tanja.bozic@molndal.se Tel: 031-315 20 47/mobil

Läs mer

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola Denna plan avser elever i skolor med Kristianstads kommun som huvudman. Beslutad av Barn- och utbildningsnämnden

Läs mer

Manual Pedagogisk bedömning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum

Manual Pedagogisk bedömning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Manual Pedagogisk bedömning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad april 2014 Innehållsförteckning Innehållsförteckning ---------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 2 (7) Syfte Språk är människans bästa redskap för att tänka, kommunicera och lära.

Läs mer

Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv

Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv Symposium 2012 Lärarrollen i svenska som andraspråk Om att möta flerspråkiga elever i sin undervisning Nationellt

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA ELEVER I SKOLAN

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA ELEVER I SKOLAN Grästorps kommun Bildningsverksamheten 2014-08-21 RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA ELEVER I SKOLAN SKOLAN När skolan får kännedom om att ett nyanlänt barn har flyttat till kommunen

Läs mer

RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47

RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47 Juni 2017 RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47 Inledning Dessa rutiner är en del av Utbildningsförvaltningens arbete med att skapa en utbildning som

Läs mer

Riktlinjer för nyanlända elevers utbildning

Riktlinjer för nyanlända elevers utbildning Styrdokument, riktlinjer Kundvalskontoret 2015-04-28 Björn Axén 08-590 970 85 Dnr Fax 08-59073340 UBN/2015:17 bjorn.axen@upplandsvasby.se Riktlinjer för nyanlända elevers utbildning Nivå: Utbildningsnämnden

Läs mer

Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN

Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN Ht 2016 Språkutvecklande plan Fagersjö-Magelungsskolan Bakgrund: Skolan skall sträva efter att varje elev: Utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår

Läs mer

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet Strategiprogram för mångfald och likvärdighet om välkomnande av nyanlända barn, elever och familjer med annat modersmål än svenska, andraspråksinlärare, flerspråkighet, modersmålsstöd, modersmålsundervisning,

Läs mer

Mottagning av nyanlända barn i grundskolan

Mottagning av nyanlända barn i grundskolan Mottagning av nyanlända barn i grundskolan Rekommendationer från projekt Barnintroduktion i Jämtlands län. Dessa rekommendationer är ett förslag på hur mottagande och inskolning av nyanlända flyktingbarn

Läs mer

Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik

Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik 01 Språket är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. 01 Modersmål Studiehandledning Eget ämne Modersmålsläraren planerar

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Likvärdig utbildning i svensk grundskola? Elevers möjligheter att uppnå goda studieresultat

Läs mer

Utbildning för nyanlända elever

Utbildning för nyanlända elever Utbildning för nyanlända elever 2015-12-02 Åsa Strand Kunskapsresultat Behöriga till gymnasieskolan: 85 procent av eleverna födda i Sverige 26 procent av eleverna som kommit till Sverige de senaste fyra

Läs mer

Lärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska

Lärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska 1(8) Lärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska Vi kan inte låta eleverna vänta tills de lärt sig ett andraspråk innan de kan lära sig allt annat. De lär sig saker medan de

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN 2016-08-11 1 Inledning Stenungsunds kommun tar emot nyanlända barn och elever i åldrarna 0-18 år. Barn 0-5

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent

Läs mer

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Malmö Stad Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Inledning Barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning,

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket. Malmköping 2 juni 2014

Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket. Malmköping 2 juni 2014 Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket Malmköping 2 juni 2014 Rätten till utbildning Alla nyanlända barn och ungdomar i Sverige har rätt att gå i skolan. Denna rätt gäller oavsett skälet till

Läs mer

Välkommen till skolan!

Välkommen till skolan! Till dig som är vårdnadshavare Välkommen till skolan! Ditt barn ska börja i förskoleklassen eller grundskolan. Här får du veta mer om hur skolan i Sverige fungerar. Ju mer du vet, desto mer kan du påverka

Läs mer

Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum

Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad oktober 2011 Innehållsförteckning Innehållsförteckning ---------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd Utbildningschef Beslutsdatum Reviderat Handlingsplan Utbildningschef 2014-08-15 Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd Utbildningschef Beslutsdatum Reviderat Handlingsplan Utbildningschef 2014-08-15 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd Utbildningschef Beslutsdatum Reviderat Handlingsplan Utbildningschef 2014-08-15 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Anette Persson Castor Dokumentinformation Mottagande och 2 (7) Mottagande

Läs mer

TÅNGVALLASKOLANS HANDLINGSPLAN för arbete med elever i behov av särskilt stöd

TÅNGVALLASKOLANS HANDLINGSPLAN för arbete med elever i behov av särskilt stöd TÅNGVALLASKOLANS HANDLINGSPLAN för arbete med elever i behov av särskilt stöd Alla som arbetar i skolan ska uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd, och samverka för att göra skolan till

Läs mer

VÄLKOMSTEN STENUNGSUND ARBETSGÅNG

VÄLKOMSTEN STENUNGSUND ARBETSGÅNG VÄLKOMSTEN STENUNGSUND ARBETSGÅNG 2016-08-11 1 Rutiner inskrivning, mottagning och överlämning Uppföljning och utvärdering Välkomstens riktlinjer som också är kommunövergripande utvärderas regelbundet

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning 2015-03-01 Innehållsförteckning Inledning... 1 Definitioner och begrepp... 2 Bakgrund... 5 Nyanlända elever och skolan nationellt... 5 Att möta nyanlända där de befinner sig...

Läs mer

FRÅN BARNVAGN TILL MOPPE

FRÅN BARNVAGN TILL MOPPE 2016-2017 FRÅN BARNVAGN TILL MOPPE Luleå kommun 2016-2017 FRÅN BARNVAGN TILL MOPPE HANDLINGSPLAN FÖR ÖVERLÄMNANDE OCH MOTTAGANDE INOM HEM - FÖRSKOLA - SKOLA Bakgrund Mål Syfte Förskolan är det första steget

Läs mer

Dagens program. SMS-frågor VÄXA FÖR FRAMGÅNG. Nyanlända elever i fokus. Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande. Allmänna råd Bedömning

Dagens program. SMS-frågor VÄXA FÖR FRAMGÅNG. Nyanlända elever i fokus. Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande. Allmänna råd Bedömning Dagens program VÄXA FÖR FRAMGÅNG Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande 10.00 Nyanlända elever i fokus Organisation för mottagande Kartläggning: Steg 1 och 2 12.00 Lunch 13.00 Kartläggning:

Läs mer

Riktlinjer för utbildning av nyanlända och flerspråkiga elever i Danderyds kommun

Riktlinjer för utbildning av nyanlända och flerspråkiga elever i Danderyds kommun 2016-05-13 Riktlinjer för utbildning av nyanlända och flerspråkiga elever i Danderyds kommun (Förskoleklass, grundskoleutbildning och gymnasieutbildning) Utbildnings- och kulturkontoret 08-568 910 00 www.danderyd.se

Läs mer

Utbildning av nyanlända elever. - organisation i Nordmalings kommun

Utbildning av nyanlända elever. - organisation i Nordmalings kommun Utbildning av nyanlända elever - organisation i Nordmalings kommun 2010 INLEDNING Bakgrund Flyktingmottagningen i Nordmalings kommun har i enlighet med Umeåregionens samverkansavtal från 2002 om flyktingmottagande,

Läs mer

Svenske erfaringer med integration af nyankomne elever i Malmö kommune Sverige

Svenske erfaringer med integration af nyankomne elever i Malmö kommune Sverige Svenske erfaringer med integration af nyankomne elever i Malmö kommune Sverige Beata Engels Andersson, Enhetschef Språkcentralen Grundskoleförvaltningen Malmö Stad Multikulturelle Skoler 25. november 2016

Läs mer

RIKTLINJER FÖR FÖRBEREDELSEGRUPP Grundskola Enligt beslut i Kommunstyrelsen 2009.10.07, reviderad 2011.11.07

RIKTLINJER FÖR FÖRBEREDELSEGRUPP Grundskola Enligt beslut i Kommunstyrelsen 2009.10.07, reviderad 2011.11.07 RIKTLINJER FÖR FÖRBEREDELSEGRUPP Grundskola Enligt beslut i Kommunstyrelsen 2009.10.07, reviderad 2011.11.07 2 RIKTLINJER FÖR FÖRBEREDELSEGRUPP - grundskola Målsättning Målsättningen med en förberedelsegrupp

Läs mer

Nyanländas lärande. Linda Castell, Lund 16 september 2016

Nyanländas lärande. Linda Castell, Lund 16 september 2016 Nyanländas lärande Linda Castell, Lund 16 september 2016 Framgångsfaktorer Mina guldkorn Tydlig organisation röd tråd Tydlighet i roll- och ansvarsfördelning på alla nivåer Bemötande och förhållningssätt

Läs mer

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Symposium 4 oktober 2012 Anniqa Sandell Ring anniqa.sandell.ring@andrasprak.su.se Arash Hassanpour arash.hassanpour@linkoping.se Innehåll En historisk tillbakablick

Läs mer

Mottagnings- och Överföringsrutiner Hedlundaskolans förberedelseklasser

Mottagnings- och Överföringsrutiner Hedlundaskolans förberedelseklasser Mottagnings- och Överföringsrutiner Hedlundaskolans förberedelseklasser Dokumenttyp Rutiner för Umeå kommun Dokumentägare Rektor Hedlundaskolan Dokumentinformation Dokumentnamn Överföringsdokument Dokumentansvarig

Läs mer

Handlingsplan för mottagande av nyanlända

Handlingsplan för mottagande av nyanlända Handlingsplan för mottagande av nyanlända BRICKEBACKENS SKOLA 2015-2016 Maggan Candemo, Nermina Prndelj, Daniel Poignant FÖRSTELÄRARE BRICKEBACKENS SKOLA Handlingsplan för nyanlända på Brickebackens skola

Läs mer

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2012-06-05 Familje- och utbildningsnämnden

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2012-06-05 Familje- och utbildningsnämnden HANDLINGSPLAN OCH RIKTLINJER FÖR NYANLÄNDA BARN/ELEVER INOM SMEDJEBACKENS KOMMUN. Bakgrund: Smedjebackens kommun har tecknat ett avtal med Migrationsverket, där man åtar sig att ta emot 33 flyktingar från

Läs mer

Nyanlända barn och ungdomar. Projekt Flyktingsamverkan Västmanland

Nyanlända barn och ungdomar. Projekt Flyktingsamverkan Västmanland Nyanlända barn och ungdomar Projekt Flyktingsamverkan Västmanland Regional överenskommelse Barn och ungdomars skolundervisning och situation måste uppmärksammas, bland annat genom metodutveckling och kompetensspridning.

Läs mer

Riktlinjer för modersmålsundervisning. Hedemora kommun

Riktlinjer för modersmålsundervisning. Hedemora kommun Sida 1(6) Datum 2014-02-11 Riktlinjer för modersmålsundervisning Hedemora kommun Undervisningstid för modersmålslärare Modersmålslärare undervisar 22 tim/vecka vid heltidstjänst. Räknas om utifrån anställningsgrad.

Läs mer

Arbetsplan för nyanlända elever

Arbetsplan för nyanlända elever Förskola & Skola Arbetsplan för nyanlända elever Om vissa skolor i Nacka kommun fick profilera sig på olika språk, kunde en nyanländ elev placeras på en skola som valt att profilera sig på elevens modersmål.

Läs mer

Modersmål, Unikum och måluppfyllelse

Modersmål, Unikum och måluppfyllelse Modersmål, Unikum och måluppfyllelse Gabriella Skörvald, Rumänska Gabriella.skorvald@kungsbacka.se Mariska Ruttink, Nederländska Mariska.ruttink@kungsbacka.se Modersmål i Kungsbacka tillhör Specialpedagogiskt

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Språk- och kunskapsutveckling

Språk- och kunskapsutveckling Sammanfattning Rapport 2010:16 Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska Skolinspektionens rapport 2010:16 Diarienummer 40-2009:1849 Stockholm 2010 Foto: Ryno Quantz

Läs mer

VÄLKOMSTEN STENUNGSUND ARBETSGÅNG

VÄLKOMSTEN STENUNGSUND ARBETSGÅNG VÄLKOMSTEN STENUNGSUND ARBETSGÅNG 2016-02-16 1 Rutiner inskrivning, mottagning och överlämning Uppföljning och utvärdering Välkomstens riktlinjer som också är kommunövergripande utvärderas regelbundet

Läs mer

Flerspråkighet i förskolan

Flerspråkighet i förskolan Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar

Läs mer

Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever

Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever 14 december 2012 Till Utredare Marie-Hélène Ahnborg Utredningssekreterare Fredrik Lind Utbildningsdepartementet Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända

Läs mer

Nyanlända och flerspråkiga barn och elever i förskolan och grundskolan

Nyanlända och flerspråkiga barn och elever i förskolan och grundskolan Nyanlända och flerspråkiga barn och elever i förskolan och grundskolan Statlig styrning Skollag Skolförordning Läroplaner Kursplaner Allmänna råd Med mera Kommunal styrning Luleå kommuns vision 2050 Riktning

Läs mer

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan Jelena Vasic lärare IK Mats Fahlgren lärare IK Kajsa Andersson rektor Agnetha Ehrenholm bitr rektor Organisation av nyanlända elever på

Läs mer

Plan för mottagande av nyanlända barn i förskolan Västerviks kommun

Plan för mottagande av nyanlända barn i förskolan Västerviks kommun Plan för mottagande av nyanlända barn i förskolan Västerviks kommun Innehåll Inledning... 3 Definitioner och begrepp... 4 Styrande dokument... 5 Mottagande i förskolan... 7 Introduktionssamtal... 7 Inskolning...

Läs mer

Bildningsförvaltningen Bildningskontoret

Bildningsförvaltningen Bildningskontoret Bildningsförvaltningen Bildningskontoret Dokumentägare: CRE Fastställd 2014-04-04 Reviderad: 2016-01-14 Pedagogisk utredning grundskolan Inledning Denna information vänder sig till de lärare och annan

Läs mer

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever Fastställt av Utbildningsnämnden Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever Inom Utbildningsnämndens verksamhetsområde 2015-12-07 Ronneby Kommun Johanna Månsson Chef Start Ronneby Annika Forss Kvalitetssamordnare

Läs mer

Mottagning och utbildning av flerspråkiga barn och elever

Mottagning och utbildning av flerspråkiga barn och elever Mottagning och utbildning av flerspråkiga barn och elever Organisation i Vännäs kommun 2014 Beslutat på ledarlag 2014-03-19 Innehåll FÖRUTSÄTTNINGAR, SYFTE OCH MÅL... 3 Syfte... 3 Mål... 3 ORGANISATION...

Läs mer

Skolverkets kartläggningsmaterial. för bedömning av nyanlända elevers kunskaper

Skolverkets kartläggningsmaterial. för bedömning av nyanlända elevers kunskaper Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper Nya bestämmelser 2016 En nyanländ elevs kunskaper ska bedömas om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig. (3 kap. 12 c

Läs mer

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet Strategiprogram för mångfald och likvärdighet Strategi Fastställt av Barn- och utbildningsnämnden Datum för fastställande 2015-12-16 Giltighetstid 2015-12-16 årlig översyn Ansvarig funktion Diarienummer

Läs mer

Modersmålsträning/Modersmålsundervisning. och Studiehandledning. i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen

Modersmålsträning/Modersmålsundervisning. och Studiehandledning. i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Modersmålsträning/Modersmålsundervisning och Studiehandledning i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Bakgrund Barn- och utbildningsnämnden beslöt vid sitt sammanträde 2000-12-06 (BUN 80

Läs mer

STORUMANS KOMMUN HANDLINGSPLAN. för mottagande av nyanlända elever med annat modersmål än svenska i Storumans kommun 2013-09-01

STORUMANS KOMMUN HANDLINGSPLAN. för mottagande av nyanlända elever med annat modersmål än svenska i Storumans kommun 2013-09-01 STORUMANS KOMMUN HANDLINGSPLAN för mottagande av nyanlända elever med annat modersmål än svenska i Storumans kommun 2013-09-01 Syfte: Att öka de lokala förutsättningarna för en introduktion som tillvaratar

Läs mer

Gällstads förskola. Plan för mottagande av barn från andra kulturer och med annat modersmål

Gällstads förskola. Plan för mottagande av barn från andra kulturer och med annat modersmål Gällstads förskola Plan för mottagande av barn från andra kulturer och med annat modersmål 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Emma

Läs mer

Resursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

Resursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Resursskola - En del av särskilt stöd Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn- och ungdomsförvaltningen - 2013 1 Resursskola en del av särskilt stöd Enligt Allmänna råden

Läs mer

Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan

Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan 1. Framgångsfaktorer för en ökad måluppfyllelse för nyanlända elever Forskning på området pekar på ett antal centrala framgångsfaktorer i undervisningen

Läs mer

Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål?

Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål? MODERSMÅL Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål? Utveckla flerspråkighet på hög nivå en tillgång att ta tillvara i vårt samhälle. Genom att stärka den egna

Läs mer

Språkpolicy. Mål Andelen gymnasiebehöriga elever ska höjas till riksgenomsnittet (ca 90 %) senast år 2018.

Språkpolicy. Mål Andelen gymnasiebehöriga elever ska höjas till riksgenomsnittet (ca 90 %) senast år 2018. Språkpolicy för Blomviks förskola, Fröviks förskola, Gubbabackens förskola, Gullviksborgs förskola, Hermodsdalsparkens förskola. Maryhills förskola, Professorns förskola och Stångbönans förskola i förskoleområde

Läs mer

2013-09-04 Bou 231/2013. Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever

2013-09-04 Bou 231/2013. Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever 2013-09-04 Bou 231/2013 Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever Innehållsförteckning Förord... 3 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Styrande dokument...4 Nyanländ och

Läs mer

Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn och ungdomar

Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn och ungdomar 1 (12) Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn och ungdomar Syfte Syftet med detta formulär är att det ska följa eleven från det att han/hon anländer till Sverige och genom elevens skolgång.

Läs mer

studiehandledning kring Sva, modersmål och beställa utföra utvärdera

studiehandledning kring Sva, modersmål och beställa utföra utvärdera Barn- och utbildningsförvaltningen 8 Modersmålsundervisning Iákovos Demetriádes Samverkan kring Sva, modersmål och studiehandledning beställa utföra utvärdera. REV.1/ maj 2007/ID Iákovos Demetriádes, Åkersberga

Läs mer

Hur gör ni pedagogisk kartläggning?

Hur gör ni pedagogisk kartläggning? LiSetten nummer 3/2013 hade tema pedagogisk kartläggning. I tidningen publicerades delar av en enkät om hur olika skolor arbetar med pedagogisk kartläggning. Detta dokument innehåller alla frågor och svar

Läs mer

1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till?

1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till? Max Strandberg 1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till? Nej det kan man aldrig göra. Man får antingen sluta att ge läxor som eleverna behöver

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN 2016-02-16

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN 2016-02-16 RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN 2016-02-16 1 Inledning Stenungsunds kommun tar emot nyanlända barn och elever i åldrarna 0-18 år. Barn 0-5

Läs mer

Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern

Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern Syfte Syftet med detta formulär är att det ska följa eleven från det att han/hon anländer till Sverige och genom elevens skolgång. På

Läs mer

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Fokus på nyanlända Citat från Nationellt centrum för svenska som andraspråk: Andraspråkstalande elevers behov av språkutveckling innebär inte att de ska få allt för enkla uppgifter, utan att de ska få

Läs mer

Plan för inskolning och överlämnande 2016

Plan för inskolning och överlämnande 2016 Plan för inskolning och överlämnande 2016 Frösön Orrviken Reviderad 20160222 Innehållsförteckning Utdrag ur läroplanerna 3 Rutiner för överlämnande 4 - Enskilda barn/elever 4 - Från förskola till skola

Läs mer

Plan för matematikutvecklingen

Plan för matematikutvecklingen Plan för matematikutvecklingen i förskola, förskoleklass och skola i Ale kommun Det faktiska matematiska syns i alltsammans. Anne-Marie Körling 2010-10-20 1 Innehåll Allmän del Inledning Vad är det att

Läs mer

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan Johannes Lunneblad Migration Legal migration : Tvingad migration Familjeanknytning Illegal migration (pappers lösa) Flyktingar och nyanlända Konventionsflykting:

Läs mer

Handlingsplan för mottagandet av nyanlända elever med annat modersmål än svenska

Handlingsplan för mottagandet av nyanlända elever med annat modersmål än svenska Handlingsplan för mottagandet av nyanlända elever med annat modersmål än svenska Förord Skolverket definiera nyanlända elever som elever som inte har svenska som modersmål och som bristfälligt eller inte

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Språkriktlinjer. för skola och förskola Brämhults kommundel. Språkriktlinjer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Språkriktlinjer. för skola och förskola Brämhults kommundel. Språkriktlinjer Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler för skola och förskola Brämhults kommundel Fastställt av: Kommundelsnämnden Brämhult Datum: 25 mars 2010 Reviderad den: För revidering ansvarar: Verksamhetschef

Läs mer

Riktlinjer för skolpliktsbevakning

Riktlinjer för skolpliktsbevakning Riktlinjer för skolpliktsbevakning Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, dvs. en skyldighet att delta i den utbildning som anordnas,

Läs mer