ALNARPS NÖTKÖTTSDAG. 1 december Partnerskap Alnarp. Nötköttsföretagande idag och i framtiden TILLVÄXT NÖTKÖTT

Transkript

1 ALNARPS NÖTKÖTTSDAG Nötköttsföretagande idag och i framtiden 1 december 2011 LBT/ LTJ-fakulteten SLU Alnarp, LRF-Skåne, Partnerskap Alnarp Partnerskap Alnarp TILLVÄXT NÖTKÖTT

2

3 TILLVÄXT NÖTKÖTT Välkommen till Alnarps Nötköttsdag Nötköttsföretagande idag och i framtiden Torsdagen den 1 december 2011 Alnarps Nötköttsdag vänder sig till nötköttsproducenter, rådgivare, lärare, studenter och andra intresserade inom nötköttsbranschen. Dagen arrangeras av LBT/ SLU-Alnarp i samarbete med LRF Skåne och Partnerskap Alnarp. Lokal: Aulan, Alnarpsgården, SLU Alnarp Moderator: Anna Kristoffersson 8.30 Registrering Kaffe med ostfralla 9.30 Inledning Nationella Tillväxt Nötkött Anna Kristoffersson och Håkan Schroeder, Tillväxt Nötkött Dagens unga framtidens nötköttsföretagare Hur vill de unga utforma sina företag? Kristina Yngwe, LRF Ungdomen Hur blev vi företagare? Mårten Rasmusson och Viktor Pålsson i dialog med Anita Persson, Sveriges Nötköttsproducenter Bensträckare Aktuell forskning Olycksrisker och säkerhet Peter Lundqvist, Arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi, SLU Alnarp Lunch Tryckbelastning på plansilovägg Hans von Wachenfelt, Lantbrukets byggnadsteknik, SLU Alnarp Salmonella smittspridning och planering Madeleine Magnusson, Lantbrukets byggnadsteknik, SLU Alnarp Naturen som stall på vintern för dikor Anders Herlin, Lantbrukets byggnadsteknik, SLU Alnarp Vad krävs för ett lyckat ägarskifte? Mikael Rubin, Handelsbanken i Malmö Aktuell fråga Köttfri Måndag - en möjlighet för svensk nötköttsproduktion! Ann-Sofie Hörlin, Miljöchef Malmö Aviation Bensträckare Dansk Nötköttsproduktion och Hur arbetar vi i Danmark för att yngre ska bli företagare? Per Spleth, Videncentret for Landbrug Kvaeg, Århus Avslutning därefter Kaffe och kaka 1

4 Deltagarförteckning Alnarps Nötköttsdag den 1 december 2011 Efternamn Förnamn Organisation/ort Andersson Anne Nils Holgerssongymnasiet Andersson Kristian Rinkaby Andersson Urban Blekinge Naturbruksgymnasium, Bräkne -Hoby Bengtsson Erik O. R. Ystad Brogård David Sävsjö Dahlgren Carl-Axel KC Ranch Danielsson Christer Smedstorp Drottberger Annie LRF Skåne Ekelund Lena AEM, SLU Alnarp Eliasson Uno Linderöd Elvstrand Bengt SBI Trading AB Emilsson Christian Rydaholm Enarsson Magnus Rinkaby Ewing Kerstin Önnestadsgymnasiet Fungbrant Katinca Svenska djurhälsovården Giselsson Elisabeth Länsstyrelsen Gustafsson Bengt Lund Gustafsson Gösta LBT, SLU Alnarp Helgstrand Claes Svenska Dexterföreningen Herlin Anders LBT, SLU Alnarp Hultgren Annica Jordbruksverket Hägg Helena Svenska foder AB Hörlin Ann-Sofie Malmö Aviation Ivarsson Mats Hörby Ivarsson Gunilla Hörby Johansson Sofie Taurus Köttrådgivning AB Karlsson Claes Blekinge Naturbruksgymnasium, Bräkne -Hoby Kristoffersson Anna Veberöd Lindahl Cecilia Lindqvist Karin Länsförsäkringar Skåne Lundqvist Peter AEM, SLU Alnarp Magnusson Madeleine LBT, SLU Alnarp Mårtensson Therese Handelsbanken Skog och lantbruk Nilsson Håkan Nilsson Christer LBT, SLU Alnarp Nilsson Anna Svalöfs Gymnasium Nilsson Staffan Ljungbyhed Nilsson Carl-Gustav Olin Malin Malmö Aviation Olsson Lennart Ljungbyhed Olsson Per Paulsson Yvonne Kristianstad Pehrson Inger Palustre AB Persson Anita Sveriges Nötköttsproducenter Persson Ida Team Ugglarps AB Petersson Leif Troedstorp Lantbruks AB Pålsson Viktor Klockaregården, Hörby 2

5 Ramel Hans Övedsklosters Gods Rasmusson Mårten Rydsgård Rubin Michael Handelsbanken Malmö Schroeder Håkan SLU Alnarp Sand Caroline Ingelstadgymnasiet Seeman Anett Taurus Köttrådgivning AB Sellergren Ann-Sofie Naturbruksgymnasiet Östra Ljungby Sjunesson Jarl Team Ugglarp AB Sjögren Fia Rydaholm Spleth Per Videncentret for Landbrug Kvaeg, Århus Stierna von Celsing Veronica von Wachenfelt Eva LBT, SLU Alnarp von Wachenfelt Hans LBT, SLU Alnarp Wraghe Alexander Yngwe Kristina LRF Ungdomen Åttingsberg Rolf Handelsbanken Skog och Lantbruk Öhman Kajsa Skånesemin Studerande vid Naturbruksgymnasium Efternamn Förnamn Skola Flera elever från Blekinge Naturbruksgymnasium, Bräkne - Hoby Flera elever från Naturbruksgymnasiet Östra Ljungby Flera elever från Nils Holgerssongymnasiet Flera elever från Ingelstadgymnasiet Fagerberg Patrik Svalöfs Gymnasium Månsson Joel Svalöfs Gymnasium Olsson Christian Svalöfs Gymnasium Ype Poortinga Age Svalöfs Gymnasium Sandberg Emma Svalöfs Gymnasium Skoog Karin Svalöfs Gymnasium Tornerhjelm Jonas Svalöfs Gymnasium Jinnebo Zetterlind Erik Svalöfs Gymnasium Andersson Sanna Önnestadsgymnasiet Lundström Emil Önnestadsgymnasiet Nilsson Henrik Önnestadsgymnasiet Thuresson Johannes Önnestadsgymnasiet Studerande vid SLU Alnarp Efternamn Förnamn Ahtonen Rasmusson Emma Lantmästarstuderande Andersson Marie Lantmästarstuderande Bergquist Pierre Lantmästarstuderande Bramstorp Johan Lantmästarstuderande Bäckman Carl Lantmästarstuderande Björkman Kristoffer Lantmästarstuderande Carlsson Erik Lantmästarstuderande Eriksson Emma Lantmästarstuderande 3

6 Fors Jadin Sara Lantmästarstuderande Gustafson Oskar Lantmästarstuderande Gustavsson Lisa Lantmästarstuderande Hansson Peter Lantmästarstuderande Héden Stina Lantmästarstuderande Helin Rasmus Lantmästarstuderande Håkansson Håkan Lantmästarstuderande Johansson Magnus Lantmästarstuderande Järlesäter Erika Lantmästarstuderande Jönsson Jannike Lantmästarstuderande Jönsson Max Lantmästarstuderande Hornbeck Albin Lantmästarstuderande Larsson Gustav Lantmästarstuderande Larsson Lina Lantmästarstuderande Lekman Emma Lantmästarstuderande Lindahl Carl Lantmästarstuderande Linusson Fredrik Lantmästarstuderande Ländin Helena Lantmästarstuderande Löfgren Stefan Lantmästarstuderande Melander Mikaela Lantmästarstuderande Mårtensson Viktor Lantmästarstuderande Negendanck Henrik Lantmästarstuderande Nilsson Anna Lantmästarstuderande Nilsson Fredrik Lantmästarstuderande Nilsson Henrik Lantmästarstuderande Nilsson Jacob Lantmästarstuderande Nilsson Karl Lantmästarstuderande Nilsson Marcus Lantmästarstuderande Näslund Caroline Lantmästarstuderande Ohlsson Sven Lantmästarstuderande Olsson Emma Lantmästarstuderande Olsson Pernilla Lantmästarstuderande Persson Tobias Lantmästarstuderande Pettersson Erik Lantmästarstuderande Petersson Henrik Lantmästarstuderande Petersson Stefan Lantmästarstuderande Riberth Mattias Lantmästarstuderande Rosén Niklas Lantmästarstuderande Rungegård Niklas Lantmästarstuderande Samuelson Gustav Lantmästarstuderande Sjöström Patrik Lantmästarstuderande Sverkersdotter Viola Lantmästarstuderande Weber Josefine Lantmästarstuderande Westman Henrik Lantmästarstuderande Wiringe Per Lantmästarstuderande 4

7 Innehåll Nationella Tillväxt Nötkött 7 Anna Kristoffersson och Håkan Schroeder, Tillväxt Nötkött Hur vill de unga utforma sina företag? 17 Kristina Yngwe, LRF Ungdomen Olycksrisker och säkerhet 25 Peter Lundqvist, Arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi, SLU Alnarp Tryckbelastning på plansilovägg 29 Hans von Wachenfelt, Lantbrukets byggnadsteknik, SLU Alnarp Salmonella smittspridning och planering 35 Madeleine Magnusson, Lantbrukets byggnadsteknik, SLU Alnarp Naturen som stall på vintern för dikor 37 Anders Herlin, Lantbrukets byggnadsteknik, SLU Alnarp Vad krävs för ett lyckat ägarskifte? 43 Mikael Rubin, Handelsbanken i Malmö Köttfri Måndag - en möjlighet för svensk nötköttsproduktion! 47 Ann-Sofie Hörlin, Miljöchef Malmö Aviation Dansk Nötköttsproduktion och Hur arbetar vi i Danmark för att yngre ska bli företagare? 51 Per Spleth, Videncentret for Landbrug Kvaeg, Århus Fakta om nötköttsproduktionen i Sverige 63 5

8 6

9 Nationellt Tillväxtprogram för Svensk Nötk öttsproduktion 7

10 Vi behöver svenskt nötkött och öppna landskap Med ett nationellt tillväxtprogram kommer SLU:s forskare på samtliga huvudorter (Umeå, Uppsala, Skara och Alnarp) tillsammans med näringen skapa en långsiktigt hållbar nötköttsproduktion i landet genom att vässa företagandet och med konsumenterna i fokus öka förädlingsvärdet längs hela kedjan från gräs till grill. 8

11 Vi kommer att lyfta fram den miljönytta som våra betande nötkreatur gör genom att hålla markerna öppna och skapa förutsättningar för att Sverige ska kunna leva upp till de nationella miljömålen. Vi kommer även lyfta fram samhällsnyttan av en uthållig svensk nötköttsproduktion såsom ökad tillgång på efterfrågad svensk köttråvara, flera arbetstillfällen i jordbruk och förädling samt ökade intäkter i primärproduktionsled. Det nationella tillväxtprogrammet för svenskt nötkött, som bygger på starka regionala noder, ska inledas med en förstudie som ska lägga grunden till satsningens innehåll, arbetsform och finansiering med start Den arbetsgrupp som har förberett initiativet har gjort bedömningen att det krävs ca miljoner kr per år fram till 2020 för att utveckla näringen och öka svensk nötköttsproduktion. 9

12 Vill ni veta mer, se: Kontakt: Anna Hessle, SLU Skara tel: Anna Kristoffersson, Sveriges Djurbönder tel: Erica Lindberg, LRF tel: Kerstin Lundström, SLU Uppsala tel: Kjell Martinsson, SLU Umeå tel: Anita Persson, Sveriges Nötköttsproducenter tel: Håkan Schroeder, Omvärld Alnarp, SLU tel: Eva von Wachenfelt, SLU Alnarp tel: TILLVÄXT NÖTKÖTT 10

13 Nuläge 2006 Nötköttsproduktion/Sverige Tillväxt nöt bakgrund Alnarps nötköttsdag Nötköttsproduktion = köttdjur + mjölkdjur Många lantbruksföretag = nötköttsproduktion Ca 25% av LRFs medlemmar Varav 1/3 som huvudnäring Slakt ca 150t ton nöt (prisx2) = 300t ton gris lika stort produktionsvärde AIM Management nov 2011 Anna Kristoffersson 1 AIM Management mars 2007 A Kristoffersson 3 Jordbrukets produktionsvärde primärproduktion, 2008 Jordbruksvaror: 43 miljarder Nötköttsproduktion Skåne /Sverige 2006 Betesmark 12% (58900ha/ ca 500 ha) Varav Skåne 36 % med högsta miljöstöd - gamla betesmarker ej igenplanterade! Vegetabilier 20 miljarder Slakt 8 miljarder Animalier 23 miljarder Mjölk 11 miljarder Dikor 20% (36200/ ) Skåne NR 1 Obs! minskade något 2006 måste vändas Mjölkkor 11 % (44600/ ) Ungnötsuppfödning Skåne Nr 2 Nöt 4,1 miljarder Gris 3,8 mijarder Anna Kristoffersson AIM Management 2010 Källa SJV 2 Slakt 14% Skåne Nr 2 AIM Management mars 2007 A Kristoffersson 4 11

14 Tröghet i nötkreatursproduktion Ökad nötköttsproduktion kan ge lantbruksföretagen och regionen tillväxt, miljönytta och ökad konkurrenskraft! Lång omloppstid från kalv till kalvande ko tar tid att rekrytera upp en besättning (generationsarbete) Stort steg att sluta kommer ej tillbaka! att starta/ investera långsiktigt beslut kräver trygghet, ekonomisk grund, kunskap och antingen heltidsjobb eller möjlighet att komplettera verksamhet med utanför jobb Dags att generationsskifta i nötköttsföretagen! Medelålder hög! Vilket system välja? AIM Management mars 2007 A Kristoffersson 5 Ökad nötköttsproduktion Miljö / ekonomi mer vall, minskade läckage, minskat bekämpningstryck, naturlig gödsling, ökad organisk substans - miljönytta! På tex slätten - ett ben till att stå på som komplement till växtodling Fler KOR fler kalvar fler betesdjur! Fler jobb! Lantbruksarbete, entreprenad /underleverantörer, förädlingsindustri (storskalig såväl som småskalig) mm Levande landsbygd! Ökade skatteintäkter! ökat antal företag, större omsättning AIM Management mars 2007 A Kristoffersson 7 Flera möjligheter för ökad nötköttsproduktion! Nötkött dags att Investera! Brist på nötkött! Sverige 55% självförsörjningsgrad ökad köttkonsumtion Öppna landskap/ miljö beteshävd Ej lönsam spannmål mellanbygd bete/vall, dikor! Gäller även Skånes mellanbygd! Förutsättningar just i Skåne! Ökad framtidstro, förprövningar? Biprodukter, Naturbetesmarker, Slaktföretag. Närhet! Konsumenter i närhet Skåne, DK, Ty! Våga satsa/ förändra! Nystartare Generationsväxla även utom familjen! Utökning Mjölk köttdjur! Fokus på lönsamhet inte storlek! dikor 40x10= kalvar! Deltid eller heltid gården mm avgör Investera i hela kedjan Moderdjur, kalvar/ slutgödning betesbaserat eller slutgödning AIM Management mars 2007 A Kristoffersson 6 AIM Management mars 2007 A Kristoffersson 8 12

15 Tillväxtprogram Nöt- trigger? Få ansökningar nöt Partnerskap Alnarp Få beviljade ansökningar SLF Stor dold andel (+ potential) av Svenska Lantbruket Behov av generationsskifte Speciella förutsättningar i S Sverige 50 % import AIM Management maj 2008 A Kristoffersson 9 Tillväxt nöt går frammåt! Nov 2006 Workshop Alnarp Vad gör vi? 2007 Regionalt Tillväxt nöt, Partnerskap Alnarp Alnarps Nötköttsdag införs 2007, 2008, 2009, Måste även jobba nationellt! Uppstart Nationellt Tillväxtprogram Nötkött! 2011 Alnarps Nötköttsdag 5års jubileum!! AIM Management nov 2011 A Kristoffersson 13

16 Tillväxt Nötkött - nationell programidé Varför ett nationellt utvecklingsprogram som bygger på samverkan mellan lärosäten, näringsliv och myndigheter? Kunskap är en avgörande tillväxtfaktor tf i en hårdnande d konkurrens En bred intressent- och aktörssamverkan ger bättre förutsättningar för omvärldsspaning, resurseffektiv prioritering och genomförande av aktiviteter och implementering av resultat Samordnat genomförande av kompetensutveckling, utveckling och forskning leder till högre utbyte av insatta resurser Kraftsamling förutsätter samarbete i ett litet land som Sverige Nationell kraftsamling ökar möjligheterna till både regional och internationellt styrka Sveriges lantbruksuniversitet Håkan Schroeder rådslag Utveckling av nationella programmet Tillväxt Nötkött initieringsskede (hösten 2010) rådslag med intressenter (mars 2011) förstudie (pågående finansierad av SJV klar 2012) programperiod till 2020 finansiell målsättning milj kr per år Förstudie - pågående aktiviteter: Kartläggning av nuvarande resurser för FoU Avstämning med olika intressenter via bl a rådslag Initiering av projekt och utveckling av finansieringsmöjligheter Identifierade viktiga forsknings- och utvecklingsfrågor, exempel: o Vad utmärker och möjliggör framtidens nötköttsföretag? o Hur når man resurs- och kostnadseffektivitet? o Hur ökar man producenternas intäkter på marknaden? Mer information från utvecklingen av programmet på Sveriges lantbruksuniversitet Håkan Schroeder rådslag

17 Styrgrupp pågående förstudie Lotta Berg, SLU Skara Anna Hessle, SLU Skara Anna Kristoffersson, Sveriges Djurbönder Erica Lindberg, LRF Kjell Martinsson, SLU Umeå Anita Persson, Sveriges Nötköttsproducenter Pernilla Salevid, LRF konsult /SLU Skara Håkan Schroeder, SLU Alnarp Åse Sternesjö, SLU Uppsala Eva von Wachenfelt, SLU Alnarp Projektledare förstudie: Inger Pehrson Palustre HB Sveriges lantbruksuniversitet Håkan Schroeder rådslag

18 16

19 Dagens unga - framtidens företagare Hur vill de unga utforma sina företag? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Inspiration och nätverk Alla LRF-medlemmar under 36 Ca medlemmar Studerande, anställda och egna företagare Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund 17

20 Träffa oss på LRF Ungdomens blogg: blogg.lrf.se/ungdom LRF:s hemsida: Facebook: LRF Ungdomen Sid 3 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 4 Lantbrukarnas Riksförbund 18

21 Tror du att du kommer jobba som lantbrukare i framtiden? Vill du starta eget i framtiden? 2% 4% 19% 9% Ja Nej Vet ej - 31% 56% Ja Nej Vet ej - 70% 9% Elmia, 2011 Sid 5 Lantbrukarnas Riksförbund Lönsamt företagande Sid 6 Lantbrukarnas Riksförbund 19

22 Nya samarbeten Sid 7 Lantbrukarnas Riksförbund Samarbete mellan generationer Sid 8 Lantbrukarnas Riksförbund 20

23 Vilja att växa Granlöv, 2011 Sid 9 Lantbrukarnas Riksförbund Nya krav på rådgivningen Sid 10 Lantbrukarnas Riksförbund 21

24 Socialt nätverk Sid 11 Lantbrukarnas Riksförbund Familjeliv Sid 12 Lantbrukarnas Riksförbund 22

25 Långsiktighet Sid 13 Lantbrukarnas Riksförbund 23

26 24

27 Olycksrisker och säkerhet Peter Lundqvist, Arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi, SLU Alnarp Bakgrund På en framsida i Dagens Nyheter (15juni 2011): Varje vecka dör någon på jobbet. 23 dödsolyckor hittils i år. De äldsta och yngsta lever farligast på arbetsplatsen. Av dessa personer som hade förolyckats var 8 sysselsatta i jord- och skogsbruk, dvs 35% av alla dödsolyckor i arbetslivet! Så får det inte vara Du ska inte bli sjuk eller skadad av ditt jobb 2011! De tre farligaste arbetsmomenten i jordbruket är hantering av maskiner, djurhantering samt fallolyckor och hur ska vi kunna argumentera för att jobba och utvecklas inom de gröna näringarna om vi varje dag ska riskera livet?! Arbete med djur, inte minst nötkreatur tillhör de farligare typer av arbeten Du kan ha som lantbrukare. Lantbrukets arbetsmiljökommitté (LAMK) som är ett nätverk av organisationer, myndigheter, forskning och utbildning med ett engagemang i sektorns arbetsmiljöfrågor har också uppmärksammat denna problematik och har just detta år (2011) Säker Djurhantering som sitt tema med olika insatser. Varför drabbas denna sektor av så många skador? Det är många orsaker, t ex är att lantbruk inte bara är en arbetsplats för vuxna mellan år, det är också en hemmiljö, där det bor och vistas barn, andra familjemedlemmar och besökare. Det är vanligt att man börjar arbeta vid tidig ålder och att man är aktivt långt efter normal pensionsålder. Vanligtvis uppkommer skador av en kombination av faktorer som t ex: platser/utrustning/djur och ett riskfyllt beteende det är lika viktigt att arbeta med båda dimensionerna för att förebygga skador. Ofta har vi fokus på vad vi kan göra i miljön där vi arbetar för att förebygga risker, men många gånger glömmer vi det egna beteendet och våra attityder till risker och säkerhet inte minst av denna anledning kraftsamlar branschen kring Säkert Bondförnuft dvs det räcker inte med sunt förnuft: Du måste tänka och agera säkert - också! Riskbeteenden och personliga riskfaktorer Forskning från bl a USA (Sorensen et al, 2008) har visat att det är tre problem med lantbrukares riskbeteenden som starkt bidrar till förekomsten av skador: 1) Konstant exponering för risker med ett positivt resultat gör risker normala, dvs: Risktagande blir normalt 2) Risktagande är ofta präglat som ett föredöme från viktiga personer i omgivningen, dvs: Risktagande blir en del av yrkesidentiteten 3) Pressen att reducera kostnader och spara tid gör att risktagande framstår som kostnadseffektivt, dvs: Risktagande blir kostnadseffektivt 25

28 Det kan även finnas en lång rad andra faktorer som kan påverka din egen uppmärksamhet och då kan risken för skador öka drastiskt, exempel på personliga (psykologiska/fysiska) riskfaktorer kan vara: Känslomässiga tillstånd (ilska, otålighet, bitterhet) Tro och myter (t ex inställning till risker och säkerhet) Mental & fysisk trötthet (inkl dålig sömn, dåliga matvanor, alkohol, mediciner etc) Psykisk hälsa (t ex depressioner) Bristande omdöme - erfarenhet Stress Förmåga / funktionshinder / ålder / storlek Förebyggande av risker hur skapas säkrare arbetsförhållanden? När man skall förebygga risker för skador talas det ofta om de tre klassiska strategierna 3 E: Enforcement lagstiftning, Engineering tekniska lösningar samt Education utbildning. I Sverige har vi en utmärkt lagstiftning som ger goda direktiv och råd inte minst när det gäller säker djurhantering. Föreskriften om Säker Djurhantering som utgivits av Arbetsmiljöverket (2008) innehåller generella regler, men säger specifikt gällande nötkreatur: - Åtgärder ska vidtas för att minska risken för stångskador av nötkreatur. - Stor försiktighet ska iakttas vid arbete bland kvigor eller kor där det finns en lösgående tjur samt vid arbete med nykalvade kor. Flyktvägar eller skyddsanordningar ska finnas och gå att nå vid en risksituation. - En annan viktig föreskrift är Systematiskt arbetsmiljöarbete (Arbetsmiljöverket, 2001), som ger direktiv hur man på ett systematiskt sätt arbetar med arbetsmiljöfrågorna i sitt företag, t ex genom att göra riskbedömningar och handlingsplaner. Vid djurhantering finns det mycket man kan göra för att förebygga skaderisker genom tekniska lösningar. Vid förflyttning, lastning och behandling av nötkreatur kan det vara avgörande om man har bra utrustning i form av t ex grindsystem, fixeringsanordningar och lastbryggor, såväl i och kring stallar som ute på betesmarker. Goda exempel kan t ex hämtas från Taurus (2006) som utarbetat material baserat på bl a forskning som bedrivits av Temple Grandin (2011). Kunskaper om djurens beteende och hur man bör hantera dem på ett säkert sätt är av stort värde för att minimera skaderiskerna. Kvalificerad utbildning om djurbeteende och djurhantering är viktiga moment i djurrelaterade utbildningar, inte minst för dem som ska hantera de större djuren nötkreatur, hästar och grisar. Naturbruksgymnasierna har ett stort ansvar att lära ut dessa frågor, men det är minst lika viktigt att erbjuda även erfarna lantbrukare och djurskötare kurser med praktiska träningsmoment. Djurbesättningarnas storleksutveckling och förändrade inhysningsformer medför andra krav och ger andra möjligheter än i gamla stallsystem med färre djur. Även föräldrar har ett ansvar att informera, instruera och träna sina barn och ungdomar när de ska börja involveras i 26

29 djurskötseln. SLU i Alnarp har utvecklat råd för barn och ungdomars medverkan i djurskötseln (Alwall & Lundqvist, 2011). Åtgärdsstrategier På den egna gården kan man göra många åtgärder på egen hand. Inte minst genom att planera och tänka strategiskt kan många risker förebyggas. Ett första steg kan vara att tillämpa Systematiskt arbetsmiljöarbete, där man t ex genom en checklista går igenom gårdens olika miljöer och arbetsmoment och identifierar de eventuella risker man kan hitta, t ex: - Hur hanterar vi tjuren kan vi ändra rutiner? - Användning av fyrhjuling är det en optimal lösning, hur / när och vem använder den? - Ensamarbete förekommer det? arbetsmoment där det bör undvikas? - Vilka arbetsmoment är stressiga kan vi ändra något för att eliminera detta? - Krisplan har vi det och är den aktuell? - Barn, ungdomar, äldre vilka arbetsmoment är lämpliga eller olämpliga? - För att komma igång med detta arbete - kan man kontakta någon av Säkert Bondförnufts handledare ( och få ett hembesök eller att delta i en tre-stegs utbildning för en låg kostnad. Om Du vill veta mer Alwall Svennefelt C., Lundqvist P Barn och ungdomars säkra arbete (BUSA). Landskap trädgård jordbruk, vol 2011:10. AEM/SLU Alnarp. Arbetsmiljöverket Systematiskt arbetsmiljöarbete. AFS 2001:1. Arbetsmiljöverket, Arbete med djur. AFS 2008:17. Arbetsmiljöverket Arbeta säkert med djur. ADI Dagens Nyheter, Varje dag dör någon på jobbet. 23 dödsolyckor hittills i år. De äldsta och yngsta lever farligast på arbetsplatsen. Ekonomi, sid 1-3. Emanuelsson R Stresshantering för lantbrukare - en informationsskrift. Landskap trädgård jordbruk, vol 2010:23 AEM/SLU Alnarp. f 27

30 Grandin T Livestock Behaviour, Design of Facilities and Humane Slaughter. Haddon W jr Advances in the epidemiology of injuries as a basis for public policy. Public Health Rep. 95 (5): Lantbrukets arbetsmiljökommitté (LAMK), Lindahl C., Lundqvist P., Lindahl Norberg A Animal-related Injuries: Interviews with Swedish Dairy Farmers. Irish Meeting 2011 on Agricultural Occupational Health and Safety, Dublin, august 2011, p26. Lundqvist P Fyrhjulingar och skaderisker- inventering av problem och åtgärdsstrategier. Landskap trädgård jordbruk, vol 2010:28. AEM/SLU Alnarp. Lundqvist P Ta tjuren vid hornen åtgärdsstrategier för säker djurhantering. Landskap trädgård jordbruk, vol 2011:9. AEM/SLU Alnarp. Sorensen, J. A., May, J. J., Paap, K., Purschwitz, M. A. & Emmelin, M, Encouraging farmers to retrofit tractors: A qualitative analysis of risk perceptions amongst a group of high-risk farmers in New York. Journal of Agricultural Safety and Health 14, Säkert Bondförnuft, Djurhantering Nötkreatur. Taurus, Att hantera nötkreatur Effektivt och säkert. 28

31 Tryckbelastning mot plansilovägg Hans von Wachenfelt & Christer Nilsson, LBT, SLU-Alnarp Bakgrund Dimensionering baseras på äldre standard för max ca 3 m silohöjd. I äldre standard ingår last från ensilage samt tryck från pressvatten som har sin överyta 1,5 meter under maximal silofyllningshöjd 29

32 Motivering: Syfte & motivering Dimensionering baseras på äldre standard för max ca 3 m silohöjd. Undvika överdimensionering vid > 4 m silohöjd. Syfte: Prova tryckbelastning mot silovägg Pressvattennivå i silo. Dessa frågor vill vi få svar på Om och hur påverkar olika ensileringsgods horisontaltrycket t mot silovägg? Hur stort lasttillskott medför traktorpackning? Hur påverkar pressvattennivån horisontal- trycket mot siloväggen? 30

33 Mätning av pressvattennivå i silo, 2010 Pressvattennivån mäts med hjälp av mätsticka i röret Siloöppning Mätpunkter System för mätning av tryckbelastning mot plansilovägg 31

34 Tryckbelastning mot plansilovägg, 2011 Mätpunkter i silo för pressvattenrör och mätstegar t Mätstege placerad i silo före inläggning Siloöppning Rör 1 Rör 2 Stege 1 Stege 2 Preliminära resultat, pressvattennivå silohöjd Borås 2010, 4m Falköping 2010, 4m Ma ax pressvatten i % av ,5 m 3-1,5 m Medelv. Falköping 2011, 4m Klippan 2011, 4m Skurup 2010, 3m Svalöv 2010, 3m Öland 2010/11, 3m Önnestad 2m, 2010 Skördetillfälle Sammanställning över 22 mätningar 2010/11. 32

35 Preliminära resultat, pressvattennivå Pressvattennivån i silor kan variera kraftigt mellan skördar inom samma gård på grund av väderlek och geografiska förhållanden. Medelvärde av max pressvattennivå blev 42% av silohöjden. Ett direkt samband fanns mellan ts-halt i ensilage och pressvattennivån i silor. Pressvattennivån verkar till stora delar stå kvar i silon under lagringstiden. Pressvattenmängden kan omfördelas radikalt mellan olika skikt i silon. Tryckbelastning mot silovägg vid taktor-överfart 0,1 m från silovägg 2 ) a (1kPa = 0,01 kp/cm kp Föregående Statiskt tryck Totaltryck t k Framdäck Bakdäck Mätning Traktoröverfart 0,1 m från mätstege vid ensilagehöjd 1 m. Kurva från mätstegens bottengivare (gräsensilage). 33

36 Beräkning av total-, dynamiskt- och statiskt tryck mot silovägg. Bestämning av statisk last (Q stat ) från ensilage och pressvatten Bestämning av totaltryck (Q tot ) vilket ger Q dyn = Q tot Q stat, där Q dyn är lasttillskott från traktorpackning Mätningar har utförts vid 10 olika tillfällen och ca 400 traktoröverfarter/tillfälle har registrerats. Tack för uppmärksamheten! 34

37 Salmonella smittspridning och planering Madeleine Magnusson & Torsten Hörndahl Lantbrukets byggnadsteknik, LBT SLU- Alnarp Salmonella o Under de senaste åren har ca 20 nötkreaturbesättningar/år blivit drabbade. o Frivilliga salmonellakontrollprogrammet o Salmonellasaneringarna har blivit kostsammare för såväl djurägare, försäkringsbolag och staten. - stora besättningar - lösdrift Smittvägar Via djur Via foder Sannolikt via fåglar och gnagare Indirekt av gödsel via människor, fordon, redskap och miljö Fåglarnas betydelse? Salmonella förekommer hos vilda fåglar Ej klarlagt i vilken grad de smittar tama djur Beroende på infektionstryck och miljö kan de ha en roll i smittspridning. (Rosberg, 2011) Viktigt o God hygien o Skydda foder o Ev. minska fågelbestånd o Tornsilo att föredra o Rena foderbord Minska fågelbestånd Visuella Ögon Djur Människor Birdblock Sverige AB Birdbuster.com 35

38 Visuella Mekaniska - nät Ljus Nät (plast) 12,7x12,7 mm 19x19 mm Stålnät Birdblock Sverige AB Scancord AB Birdblock Sverige AB Mekaniska - piggar Ljudanläggningar Vanligt ljud - Varningsläte Ultraljud Birdblock Sverige AB Scancord AB Övriga Kemiska lukter Klibbigt gel Elektriska Tryckluft Vid byggnation och planering Fortsättning Tänk på: Ska vara lätt att hålla rent Fodret ska hållas rent Inga smutsiga däck i fodret Foderbord ska kunna hållas rena Undvik korsande av rena och smutsiga vägar Olika besättningar olika förutsättningar Sammanställning av erfarenheter vid sanering Skydd för fåglar vid öppning i ensilagekorvar 36

39 Naturen som stall på vintern för dikor Anders Herlin¹, Lena Lidfors², Kristina Lindgren³, Lars GB Andersson 4 & Katharina Graunke 5 ¹SLU, Lantbrukets byggnadsteknik, Alnarp, ²SLU, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Skara, ³JTI-Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala, 4 SLU, Landskapsarkitektur, 5 Leibniz Institute for Farm Animal Biology, Dummerstorf, Tyskland Bakgrund Hållandet av dikor i utedrift utan stallbyggnad är attraktivt då kostnaden för byggnaden bortfaller vilket därmed är till fördel för det ekonomiska resultatet. Utedrift är väl i överenstämmelse med 4 i djurskyddslagen om att djur i fångenskap ska tillåtas bete sig naturligt. Det finns dock krav som ställs av myndigheterna som att utegångsdjur ska ha tillgång till ligghall eller annan byggnad, som ger dem skydd mot väder och vind samt en torr och ren liggplats. Det gick under många år söka dispens från kravet på ligghall. Men i mitten på 2000-talet blev detta betydligt svårare. Istället har ett särskilt program tillkommit som öppnat för möjligheten att hålla utegångsdjur utan ligghall om särskilda villkor uppfylls (Jordbruksverket, 2007). Tidigare kartläggningar av besättningar med utegångsdjur har visat på svårigheter med att hårt trampade markytor blir förstörda och kladdiga och att djuren är smutsiga (Askerblad & Jonsson, 2002; Gunnarsson m.fl., 2004). Bättre kunskaper om hur djuren utnyttjar vinterområden i förhållande vid t e x olika väderlek under vintern skulle kunna leda till bättre skötselsystem för djur som hålls ute vintertid. I ett projekt har vi kunnat studera besättningar med utegångsdjur med eller utan tillgång till ligghall. Syftet med projektet var att undersöka i vilken utsträckning dikor som vistas utomhus året runt utnyttjar terräng och vegetation vid olika väderlek under vintern och var de har sina liggplatser och hur dessa karaktäriseras. Material och metodik Besättningar och djur Sex besättningar ingick i studien, tre under vintern och tre under vintern Två besättningar valdes ut i södra Sverige, två besättningar i västra Sverige och två besättningar i Mälardalen och norr därom, Se figur 1. Dessa besättningar representerade olika klimatförhållanden, markförhållanden och hade olika förutsättningar i naturförhållanden. Besättningarna hade från 22 till 400 dikor av köttraserna Hereford, Angus, Charolais, Simmental samt korsningar. Djurtätheten varierade från 0,5 till 4,8 kor per hektar och gårdarna hade både öppen betesmark, dungar och skog. Tre besättningar hade ligghall, medan de andra tre lät djuren utnyttja terrängen för t ex väderskydd eller liggplats. Utfodringen skedde i foderhäckar (3 besättningar), både foderhäckar och på marken (1 besättning) och på marken (2 besättningar). Besättningarna studerades under perioden oktober-december och under januari-mars för att täcka in olika delar av vintern. 37

40 Figur 1. De studerade gårdarnas placering. Försöksuppläggning För varje period och besättning, valdes 8 dikor ut för detaljerade studier. I en besättning, där korna kalvade under sommaren gick kalvarna fortfarande kvar med korna över vintern. Djuren försågs med GPS-halsband samt en aktivitetsmätare vid varje periodstart samtidigt som olika bedömningar gjordes av djuren. Efter 21 dygn togs utrustningen av och djuren bedömdes åter. I övrigt beskrevs och noterades utfodring, vattentillförsel och eventuella effekter av klimatet t.ex. problem med fruset vatten och beskrivning av ytor där utfodring skedde. Djurbedömningar Bedömningarna gjordes i samband med påsättning respektive avtagning av mätutrustning i början och slutet av varje period enligt det protokoll som utarbetats av Svenska Djurhälsovården (Hallén-Sandgren, 2007) och inkluderade hull, renhet, skador, pälsavfall och hälta Djurens vistelseområden och aktivitet och liggbeteende GPS utrustningen registrerade djurens position var 15e minut. En del problem fanns med utrustningen och en del positioner saknades eller var orimliga vilket troligen berodde på att djuren vistades i ligghallar. Områdena som djuren hade tillgång till bestämdes i GIS (geografiskt informationssystem) och delades in i olika klasser beroende på typ av vegetation och hur öppet eller sluten vegetation var vilket avsågs spegla områdenas väderskyddseffekt. 38

41 Aktivitetsmätare (IceTags, IceRobotics, Scottland) placerades på kons vänstra bakben mellan klöven och hasen. Dessa registrerade om korna låg, stod eller gick. Väder och klimat Klimatdata samlades in via en väderstation (Vaisala, Finland) som placerades på den mest väderutsatta positionen i den hage där djuren vistades. Väderstationen registrerade var 15:e minut lufttemperatur, jordtemperatur, vindhastighet, vindriktning och nederbörd (regn men inte snö). Markbedömning Markens bedömdes på ca 20 platser per vinterhage för söndertrampning, mjukhet, hygien och torrhet/blöthet. Även sk. legor, platser som djuren haft som återkommande liggplatser bedömdes. Dataanalys Alla data som samlats in på 15 minutersnivå (position, beteende och väder) fördes samman i ett dataset. Därefter lades in vilken kategori av väderskydd korna hade befunnit sig i för varje tidpunkt. Dygnet delades även upp i om registreringen hade skett på dag, natt eller halvdager (gryning + skymning). Ur väderparametrarna beräknades ett sk. Wind Chill Index (WCI) (enligt Tucker m.fl., 2007), dvs. en kombination av temperatur och vind som skall återspegla hur kallt det känns vid kombinationen temperatur och vindhastighet. WCI beräknades enligt formeln: WCI = 13,12 + 0,6215 T air 13,17 V 0,16 + 0,3965 T air V 0,16 Där T air = lufttemperatur i grad C; V = vindhastighet i km/h Resultat Djurbaserade parametrar Av de totalt 88 djur som bedömdes under de 2 försöksvintrarna var det enstaka djur som uppvisade skador och håravfall. Kor med lägre hull ökade i antal något och anden kor med högt hull minskade något under de 20 dagars perioder som utrustningen fanns på djuren. Generellt var korna mycket rena men delvis smutsiga djur fanns i besättningar med ligghallar. Inga utmärglade eller mycket smutsiga djur fanns bland de studerade djuren. Markförhållanden Betesmarkerna som användes var utan synligt vatten på ytan och i stor utsträckning (>75%) utan trampskador, men de var till viss del ojämna p.g.a. tramp eller naturliga orsaker. Skogsmarkerna var generellt oskadade, väl dränerade och ojämnare än betesmarken. Varken skogsmarken eller betena var mjuka men det var stora skillnader mellan gårdarna beroende på jordarter men också på frusen mark och det förekom även snö och isfläckar. Platser där djuren valt att ligga var utan synligt vatten, och mjukare än vad som var vanligast i bete och skog. På gårdarna med ligghall med halm var underlaget upptrampad, väl dränerad och mjukare än genomsnittet för bete och skogsmark. 39

42 Väderdata Medeltemperaturen för perioderna varierade mellan från -8,4 6,5 C Den kallaste perioden, som var den andra perioden för gård D i norra Västmanland uppmättes som lägst temperaturen till -29 o C. Vindhastigheten hade medelvärden från 1,5 3,2 m/s men även här registrerades betydligt högre vindhastigheter vid enstaka mättillfällen under dygnen. Den beräknade väderparametern, Wind Chill Index, WCI, hade ett medelvärde över 21 dygn på -14, Relativ fuktighet varierade från 77,2 91,6 %. Liggbeteende I genomsnitt låg korna 38,9 % av observationerna över dygnet. Liggandet skedde huvudsakligen på natten då de låg i genomsnitt 60% medan de låg 10% under dagen. Det var dock skillnader mellan gårdarna och perioderna (framför allt orsakade av dagslängd och utfodringsrutiner) i hur mycket djuren låg dagtid. Under midvintern (december-februari) låg djuren <5% under dygnets ljusa timmar. Liggbeteende på de olika gårdarna och perioderna Kornas liggbeteende varierade något mellan de olika gårdarna och perioderna. På en gård D låg korna signifikant mindre än på alla andra. Även på gård A låg korna mindre än på gård C och F. Under de olika perioderna inom gård låg korna mindre på gård A under period A4 än under period A1, men för de övriga gårdarna var det inga skillnader mellan perioderna inom gård. Omräknat i timmar låg korna på gård D i medel 7,8 timmar och på de andra 9,7 timmar. Påverkan av väder på liggbeteende Totalt för alla gårdar påverkade alla väderparametrarna förekomsten av liggande signifikant. Med ökad vindhastighet och ökad WCI ökade liggandet, medan med högre temperatur och mer regn minskade liggandet. Korna på gårdarna C och F följde detta mönster men på de andra gårdarna var inverkan ingen eller tvärtom. Under natten var påverkan av väderparametrarna lite annorlunda än för det sammanlagda materialet. Det fanns ingen påverkan totalt sett av WCI och temperatur, men med ökad vindhastighet och regn minskade liggandet. På gård B påverkade ingen väderparameter liggandet nattetid. I flera fall gick sambanden mellan väderparametrar (vind och temperatur) och liggande hos djuren i olika riktning mellan besättningarna. På tre gårdar låg korna dock mer vid lägre WCI. Dessa gårdar hade minst en period med lågt WCI. Djurens användning av olika områden Totalt sett vistades korna på den öppna betesmarken under 46% av observationerna, i blandskog eller i zonen nära skog 22%, i tall och granskog 17%, i ligghall 2% och i 13% av fallen saknades positionsdata. Gårdarna A, B och E hade ligghall, vilket kan förklara den högre förekomsten av saknade data då kontakten mellan GPS-dosan och satelliterna störs av korrugerat tak på ligghallarna. Under år 1 hade vi även en del problem med GPS-utrustningen som rättades till efter period A4. Var korna i de olika besättningarna låg i området visas i figur 3B. Generellt låg korna mer i skog än på bete och det var en större andel registreringar av liggande i ligghall resp. missade registreringar (som kan innebära att de låg i ligghallen). I besättning C och F som hade ganska 40

43 öppna betesmarker låg korna betydligt mer i tall/granskog än när man jämför med den totala vistelsen i tall/granskog. Det visade sig att korna låg på bete mer på dagen (65,2%) än under halvdager (50,1%) och natt (33,2%). I blandskog/nära skydd låg korna mer på natten (26,6%) än under halvdager (24,8%) och dag (19,6%). I tall/granskog låg korna mer på natten (26,3%) än under halvdager (14,1%) och dag (9,0%). I ligghall låg korna mer på natten (2,3%) än under halvdager (1,9%) och dag (1,0%). Missade registreringar var flest på natten (11,6%), jämfört med halvdager (9,1%) och dag (5,2%). Diskussion Denna studie på vuxna kor av köttras som vistades utomhus under två vintrar är unik i omfattningen av datainsamling och koppling av data från såväl djurens geografiska positioner, aktiviteter, djurvälfärdsmått, markförhållande och vegetation. Gårdarna fanns representerade ifrån Gävleborgs län till Skåne. En av perioderna i Skåne hade den fjärde lägsta genomsnittsvärdet för WCI vilket gör studien till en rimlig test för utegångsdjur i ett svenskt vinterklimat. Gårdarna tillämpade lite olika strategier. På gårdarna med foderhäckar och ligghallar var djuren relativt stationära vilket kan ge större trampskador på marken och därmed försämrat underlag för djuren att vistas på. Även i besättning F som inte hade ligghallar, var utfodringen tämligen stationär men då marken var av sand klarade man sig utan allvarliga trampskador. Besättning C flyttade ständigt foderplatsen vilket resulterade i nästan helt oskadad mark. Liggbeteendet varierade mellan gårdarna. Störst avvikelse hade korna på gård D som låg väsentligt mindre (32,6%, motsvarar 7,8 tim) än korna på de andra gårdarna (40,7% utan gård D, motsvarar 9,7 tim). Det mindre liggande kan inte förklaras av att den kallaste perioden i studien inträffade på gården (period D12) då även liggandet under period D7 var minskat fast perioden hade tämligen jämförbart vinterklimat som de andra perioderna där djuren låg mer. Gård D saknade ligghall, men hade skog på 50% av ytan. På gårdarna C och F fanns ett samband där liggandet ökade med ökande WCI och ökande vindhastighet vilket kan spegla deras läge i ett mer öppet landskap än de övriga gårdarna, även om det inte kunde uppmätas några särskilda skillnader i genomsnittlig vindhastighet mellan gårdarna. Gårdarna C och F var de besättningar med minst andel skog i relation till totalarealen (15 resp. 6 %) och på dessa gårdar hade väderparametrarna en påverkan på djurens liggbeteende. Dock var påverkan ibland olika beroende på om det var natt eller dag. Regn är den väderparameter som slår igenom totalt sett men sambandet med liggande hos djuren på de olika gårdarna är olika. Gårdarna B, D och A har relativt hög andel skog, 41, 50 och 51 % av total areal som djuren hade tillgång till. På gårdarna A och B är det enbart regn som påverkar liggandet hos djuren. På gårdarna D och E innebar ökad vindhastighet ett minskat liggande medan på gårdarna C och F innebar ökad vindhastighet ett ökat liggande vilket kan spegla hur vindutsatta miljöerna var. En ökad temperatur innebar ett minskat liggande/alternativt minskad temperatur innebar 41

44 mer liggande på gård C och F medan temperatur inte påverkade liggande på de andra gårdarna. Djuren valde att vistas relativt mycket ute på det öppna betesområdena, vilket överensstämmer väl med en tidigare studie i Sverige (Graunke m.fl., 2011). En anledning till det är att utfodringen skedde på de öppna betesmarkerna. Dikorna valde dock i varierande grad att även vistas nära skydd eller i blandskog, tall eller granskog, samt i ligghallar där dessa fanns. Ett problem i studien var att vi fick ganska många missade GPS-registreringar, som delvis berodde på problem med utrustningen första vintern och delvis på att GPSutrustningen inte fick kontakt med satelliterna när korna vistades i ligghallarna. Det går dock inte att bara lägga ihop missade registreringar med vistelse i ligghall då det kan vara andra orsaker till att registreringen inte fungerade. Slutsatser Dikorna vistades i alla delar av terrängen, men vid mycket snö begränsades deras förflyttningar till utfodringsplatserna, legor bland träden och ligghallar på de gårdar som hade det. Det fanns inga tydliga resultat på att djuren uppsökte naturliga skydd vid nederbörd, hög vindhastighet eller låg temperatur. Korna låg mer med ökande vindhastighet och ökande Wind Cill Index, men de låg mindre med ökande temperatur och ökande regnmängd. Det var dock stora skillnader mellan gårdarna. De 88 särskilt studerade dikorna var generellt rena, ej halta, de flesta var i normalt hull, två med skador och 13 hade spår av pälsätare. Det var inga tydliga samband mellan de djurbaserade registreringarna och förekomsten av väderskydd och klimat. Referenser Askerblad, H., Jonsson, P., Projekt utegångsdjur. Rapport 3, Länsstyrelsen Södermanlands län, Ny. Graunke, K.L., Schuster, T., Lidfors, L.M., Influence of weather on the behaviour of outdoor-wintered beef cattle in Scandinavia. Livestock Science, 136; Gunnarsson, S., Cerenius, F., Jakobsson, T., Djurskydd hos västsvenska utegångsdjur. Svensk Veterinärtidning, No. 1, Hallén-Sandgren, C Välfärdsprogram för dikor som hålls under olika betingelser vintertid. Svenska Djurhälsovården Slutrapport Dnr Jordbruksverket, Redovisning av uppdrag om utegångsdjur. Dnr /07. Tucker, C.B., Rogers, A.R., Verkerk, G.A., Kendall, P.E., Webster, J.R., Matthews, L.R., Effects of shelter and body condition on the behaviour and physiology of dairy cattle in winter. Applied Animal Behaviour Sciences, 105;

45 Handelsbanken. En trygg bank för lantbrukare och skogsägare! Handelsbankens företagsfilosofi Starkt decentraliserad organisation kontoret är banken Utgår ifrån kundens behov inte enskilda produkter Lönsamhet prioriteras alltid före volym Långsiktighet Vi finns där våra kunder bor och verkar Det lokala kontoret har det totala affärsansvaret för kunden Mikael Rubin, Tua Mårtensson, Handelsbankens decentraliserade organisation Vi arbetar med fokus på kundmötet att ta beslut nära kunden lokala kontor som känner sina kunder Handelsbankens mål Handelsbankens mål är att ha bättre lönsamhet än genomsnittet för banker på hemmamarknaderna Målet ska nås genom att banken har nöjdare kunder och samtidigt lägre kostnader än konkurrenterna Centrala avdelningar och staber Centrala affärsområden och produktägare Regionala huvudkontor Kontor KUND 3 4 Kundnöjdhet privatkunder 2011 Kundnöjdhet företagskunder 2011 Handelsbanken Snitt Nordea, SEB och Swedbank Branschsnitt Handelsbanken Snitt Nordea, SEB och Swedbank Branschsnitt 85 82,2 82, ,8 Indexvärde ,8 70,1 75,3 71,9 77,2 76,3 72,1 72,4 Indexvärde ,3 67,2 79,5 76,2 72,5 71,3 68,8 68,6 68, Sverige Danmark Finland Norge Storbritannien 50 Sverige Danmark Finland Norge Storbritannien Källa: SKI, EPSI Denmark, EPSI Rating Finland samt EPSI Norway. I Sverige består branschsnittet av SEB, Nordea och Swedbank. Undersökningen i Norge omfattar alla banker i Norge. 5 Källa: SKI, EPSI Denmark, EPSI Rating Finland samt EPSI Norge. Undersökningen i Norge omfattar alla banker i Norge. I Sverige består branschsnittet av SEB, Nordea och Swedbank. Branschsnittet för Danmark är ej viktat. 6 43

46 Handelsbankskoncernen Kostnadseffektivitet Nordens ledande banker Kostnader/intäkter (exklusive kreditförluster), januari september 2011 % Handelsbanken DnB NOR Nordea Swedbank Danske Bank SEB Genomsnitt exklusive Handelsbanken 56,8 Justerat för engångsposter (SHB och SEB: Extra utdelning i Visa Sverige. Nordea, Danske och DnB NOR: Reavinst Nordito/PBS Holding) Handelsbanken en av världens starkaste banker Handelsbanken har utsetts till en av världens absolut starkaste banker av nyhetsbyrån Bloomberg. Rankningen bygger på bland annat finansiell styrka, förmågan att hantera risk och kostnadseffektivitet. Handelsbanken kommer på andra plats på den lista över världens starkaste banker som Bloomberg publicerade den 10 maj. Bland de tio starkaste finns bara en europeisk bank till schweiziska UBS på nionde plats. På 15:e plats kommer Standard Chartered i Storbritannien. Ingen annan bank i Sverige, Norge, Danmark eller Finland finns med bland de 20 högst rankade. 8 Årets Affärsbank 2011 Handelsbanken har utsetts till Årets Affärsbank 2011 i Finansbarometerns årliga undersökning. Och banken toppar med det högsta betyg som någon bank nått under de nio år som studien gjorts. Handelsbanken nådde ett betyg på 4,6 på den femgradiga skalan när omdömena om kundnöjdhet, elektroniska tjänster, kvalitet på rådgivning, pris, service samt tjänste- och produktutbud vägdes samman. Det var som nämnts den bästa siffra som Finansbarometern uppmätt för banker. Diplom och blommor togs emot av Kent Johansson, kc Kungsträdgården, RS, Anna-Karin Borg, kc Trosa, RÖ, Iréne Widnersson, kc Rimbo, RG och Carina Åkerström, regionbankschef RS. Dagens Nyheter 21 juli Sverige - Kontorsrörelsen 461 kontor fördelade på sex regionbanker med universalbanksrörelse, Handelsbanken Liv, Stadshypotek samt Handelsbanken Finans Kontoret har ansvar för alla kundrelationer Stark lokal närvaro och ett decentraliserat arbetssätt Hög kostnadseffektivitet anställda Rörelseresultat Q3 2011: miljoner kronor Skog och lantbruk Handelsbankens samtliga konton (förutom Pensionssparkonto, IPS) omfattas av den Svenska statliga Insättningsgarantin

47 Skog- och lantbruksaffären Vi erbjuder, utifrån skogsägarens och lantbrukarens behov, en helhetslösning både avseende den privata ekonomin samt näringsverksamheten Kompetens finns på de lokala bankkontoren avseende skog och lantbruksaffären Vi samarbetar med de bästa på orten i frågor som rör: - Förvaltningstjänster - Rådgivning kring skatt och deklaration - Redovisningstjänster - Fastighetsvärderingar - Generationsskiften Vi erbjuder en stabil, långsiktig bankrelation med lokal närvaro och personlig omtanke Prissäkring jordbruksråvaror Handla börshandlade jordbrukskontrakt via Handelsbanken personlig service Ger möjlighet att prissäkra jordbruksråvaror Läs mer på Handelsbanken har gett lantbrukarna ytterligare ett instrument för att hantera prisvariationer i i Vem ska ta över gården efter mig? Vad är gården värd? Vem är mest lämpad att ta över? Generationsväxling Hur förklarar jag detta för alla familjemedlemmar? Hur gör jag det rättvist? Var ska jag bo? Räcker min pension? Vad överlåter jag och vad berörs vid olika överlåtelseformer? köp arv/gåva Vad innebär det att vara markägare? Låt det ta tid! Fastigheten ja ja Inventarier ja ja Räntefördelningsunderlag nej (nytt) ja Periodiseringsfond nej ja Expansionsmedel nej ja Underskott nej nej 45

48 Sammanfattande synpunkter Vem är mest lämpad att ta över? Låt alla i familjen vara med i diskussionen och låt det ta sin tid Behåll kapital själv trygghet, kan delas ut senare Kom med oss till USA Studieresa till bland annat Chicagobörsen 27 mars 4 april 2012 Eftersträva rättvisa laglott Anlita professionella rådgivare Dokumentera generationsskiftet 46

49 Köttfri Måndag - en möjlighet för svensk nötköttsproduktion! Ann-Sofie Hörlin Miljöchef MALMÖ AVIATION Vårt miljöarbete Malmö Aviation påbörjade miljöarbete redan 2004 Ledningen med vår nytillträdde VD antog en ny miljöstrategi 2007 Ett nytt miljöledningssystem arbetades fram 2008 och infördes under 2009, då klimatdebatten pågick som bäst November 2009 blev vi det första miljöcertifierade reguljärflygbolaget! 47