VASA ELEKTRISKAS KUNDTIDNING 4/2010. Nette testar ljusterapilampor. Granodlaren från Kuusamo Skoleleverna blev energiväktare

Transkript

1 nette VASA ELEKTRISKAS KUNDTIDNING 4/2010 Nette testar ljusterapilampor Granodlaren från Kuusamo Skoleleverna blev energiväktare

2 KUNDTJÄNSTEN INFORMERAR Kundtjänst Telefon: E-post: INNEHÅLLSFÖRTECKNING E-fakturan direkt dit den betalas till den egna nätbanken Nästan 10 procent av Vasa Elektriskas fakturor skickas elektroniskt till kunden. Det här sparar på miljön eftersom fakturan varken behöver skrivas ut på papper eller transporteras någonstans. Från början av år 2010 fram till november har antalet e-faktureringsavtal i stort sett fördubblats. Om du ännu inte gått över till e-faktura, slut ett avtal i din nätbank. Det är ett ekologiskt val och det bästa alternativet för återkommande räkningar! Meddelande om nya fakturor i nätbanken kan beställas via textmeddelande eller e-post. Att betala är enkelt: godkänn fakturan i din nätbank före förfallodatumet, eller välj automatisk betalning av e-fakturan. Delta i tävlingen vinn el! Handla nu! Alla som före utgången av januari betalar sin elfaktura som e-faktura har möjlighet att vinna kilowatttimmar energi. Ett avtal om e-fakturering gör du behändigt upp i nätbanken. Allt du behöver är ditt kundnummer hos Vasa Elektiska och faktureringsavtalsnumret som finns på fakturablanketten. 1. Hitta ditt kund- och faktureringsnummer på fakturan. 2. Slut förmedlingsavtal om e-fakturor från Vasa Elektriska Ab med din nätbank. 3. Banken vidarebefordrar uppgifterna till Vasa Elektriska. 4. Vasa Elektriska skickar din e-faktura till banken. 5. Fakturan blir synlig i din nätbank. 6. När du godkänt fakturan betalas den automatiskt till Vasa Elektriska på förfallodagen. 7. Fakturan arkiveras i nätbanken. Fingrid håller ljuset tänt i stugorna 4 6 Elen kom till gården Ledare Fingrid håller ljuset tänt Elen kom till gården Granodlaren från Kuusamo Julgranen är klädd Skoleleverna blev energiväktare Nette testar ljusterapilampor I korthet Korsord God Jul 15 Nette testar ljusterapilampor VASA ELEKTRISKAS KUNDTIDNING Följande Nette utkommer i mars Nummer: 4/2010 Chefredaktör: Hannu Rintala Utgivare: Vasa Elektriska Ab hannu.rintala@vaasansahko.fi Postadress: PB 26, Vasa Redaktions- Olli Arola Besöksadress: Kyrkoesplanaden 4, kommitté: Hannu Linna Vasa, Finland Juha Rintamäki Telefonväxel: (06) Arja Rosing Kundbetjäning: öppen kl Ossi Suortti Felanmälningar: (06) (24 h) Redaktion: Viestintä Oy Prowomedia, Anne Kytölä Fax: (06) Svensk text: Kustmedia ettekoncernen Internet: Layout: Reklambyrå, Bock s Office Ab ISSN: Tryckning: Oy Litoset Ab Pärmbild: Mikko Lehtimäki

3 LEDAREN Hannu Linna verkställande direktör Från elfaktura till uppföljning av elförbrukningen I början av oktober samlades en grupp ledande personer från europeiska elbolag till ett möte i Wien. Syftet var att fundera över hur el kommer att säljas till slutanvändaren i framtiden. En viktig slutsats var att det är dyrt att fakturera för el. Därför är det ett system vi bör göra oss av med. Fjärravläsningen av elmätarna har lagt grunden för att dagens elfaktureringssystem kommer att upphöra i hela Europa under de närmaste åren. Det här betyder dock inte dessvärre att elen blir avgiftsfri. Men det är till både konsumentens och elbolagets fördel om faktureringskostnaderna kan reduceras. Elfakturan kan i framtiden slopas helt: det räcker med att följa med den egna elförbrukningen via nätet och då och då klicka över till nätbanken för att föra över en motsvarande summa pengar till elbolagets konto. Det bygger på samma idé som mobiltelefonins kontantkort. Besparingar uppstår tack vare att de olika arbetsskedena med att skriva ut och posta fakturor försvinner. Dessutom sparar man in de relaterade materielkostnaderna. Därmed uppstår åtminstone möjligheten att elpriset sjunker motsvarande faktureringskostnaderna. Elkonsumenten kan i framtiden följa sin egen elanvändning via nätet på samma sätt som man i dag gör med sitt saldo i nätbanken. Konsumenten kan kontrollera sitt energisaldo när som helst. Konsumenten kan följa upp elförbrukningen för det senaste dygnet, veckan, månaden eller året. Konsumenten kan också jämföra sin elanvändning med sin tidigare konsumtion och med övriga elkonsumenter i en jämförelsegrupp. Konsumenten ser också hur många watt som konsumeras vid en given tidpunkt. Allt detta kan mätas i konsumerad energi såväl som i euro. På arbets- eller semesterresan kan man via nätet släcka den lampa som man glömt på där hemma. Om man så önskar kan man på samma gång blinka med gårdsbelysningen för att skrämma bort inbrottstjuvar. Vid åska kan strömmen brytas precis som förut, men med den skillnaden att man får textmeddelande om elavbrottets uppskattade längd sänt till sin mobiltelefon. Det mest bekymmersamma i projektet med att avskaffa faktureringen är konsumentskyddet: troligtvis kräver myndigheterna att elbolagen skickar en liknade faktura som i dag även i fortsättningen. Naturligtvis måste konsumenten av någon få ett via lagar eller förordningar noga specificerat dokument vars innehåll är ren hebreiska för de flesta. Ur klimatförändringens synvinkel finns inget speciellt att rapportera om denna gång. Denna vinter påminner om förra vintern och verkar vara likadan som vintrarna före klimatförändringen. God Jul och Gott Nytt År nette 4/2010 3

4 Fingrid Oyj:s verkställande direktör Jukka Ruusunen besökte Vasa i november. Han höll festtalet vid Vasa universitet studerandes fest. Vasa universitet har erbjudit teknisk utbildning i 20 år. Fingrid håller ljuset tänt i stugorna 4 nette 4/2010

5 Stamnätsbolaget Fingrid upprätthåller Finlands viktigaste infrastruktur. Samhällets hjul snurrar på så länge stamnätet fungerar och elen räcker åt både företag och privatpersoner, dygnet runt. Text Anne Kytölä Foto Mikko Lehtimäki Det är ingen självklarhet att det alltid finns el i uttaget just då vi behöver den. Fingrids verkställande direktör Jukka Ruusunen vet att de som bor på landet är beredda på strömavbrott, men hur är det med stadsborna? Stamnätet är ett tekniskt system och förr eller senare uppstå det fel även om sannolikheten är liten. Ruusunen hoppas att var och en tar sig en funderare över hur man ska klara av ett långt elavbrott. Det är dock inget man behöver gå och vara rädd för. Fingrid gör allt de kan för att fel inte ska uppstå. Finlands stamnät är i gott skick, och tillsammans med myndigheterna övar vi regelbundet på hur vi ska agera vid större elavbrott. Utrymme för förnybar energi Jukka Ruusunen har en betydande roll i utvecklingen av den europeiska elmarknaden. Han är viceordförande för de europeiska stamnätbolagens organisation ENTSO-E som bildades för ett år sedan. Samarbetsorganet försöker främja uppkomsten av en gemensam europeisk elmarknad. Ruusunen är entusiastisk: det här är det största som någonsin hänt i Fingrids historia. Finland har precis anslutit sig till en av världens största elmarknader. Enligt Ruusunen finns det dock hinder för fortsatta framsteg inom integrationen. Svårigheterna med att få tillstånd för nya elledningar i Centraleuropa hotar att helt stoppa utvecklingen. Om det inte går att finna en lösning är risken att Europeiska Unionens klimatmål inte heller kan uppnås. Det är onödigt att bygga förnybar energi, om det inte finns något nät att transportera den till kunden i. I Finland ser läget mycket bättre ut. Fingrid har redan förberett sig ända fram till år Bolaget investerar 1,6 miljarder euro och bygger kilometer elledning. Markanvändningen har noggrant beaktats i planeringen, och över 90 procent av ledningarna dras längs gamla ledningsgator. I och med dessa investeringar har stamnätet kapacitet för all den förnybara energi som Finland förbundit sig att bygga. Ren el kostar Minskningen av koldioxidutsläpp leder enligt Ruusunen oundvikligen till att elen blir dyrare i framtiden. Det är priset vi måste vara villiga att betala om vi verkligen vill ha en ren produktion. Ruusunen ser inbyggda faror i olika former av samhällsstöd. Att gömma kostnaderna för den förnybara energin i olika skatter kan vara en dyrare lösning än att konsumenten betalar direkt via elpriset. Desto fler bidragsformer ju större blir ofta också ineffektiviteten. Konsumenten betalar då även för ineffektiviteten. Fingrid Oyj Fingrid ska enligt elmarknadslagen svara för att elsystemet fungerar på riksnivå Bolaget äger stamnätet i Finland och alla betydande utlandsförbindelser Totalt finns cirka kilometer kraftledningar Det finns 106 elstationer Antalet anställda är cirka 250 personer Omsättningen är 359 miljoner euro (2009) Fingrid grundades nette 4/2010 5

6 Nette seuraa nuorenparin rakennusurakkaa energianäkökulmasta Elen kom till gården Text Anne Kytölä Foto Mikko Lehtimäki Det är julstämning i Anders och Jessicas garage. Jessica är en julmänniska hon sjunger till och med julsånger halva året, retas Anders. 6 nette 4/2010

7 Anders Burman, Birger Stagnäs, som gjort elplaneringen och Andreas Willför granskar elritningarna. Jessica Paros och Anders Burmans husbygge går framåt. I början av oktober fick de el till tomten. I förra numret inledde Nette en artikelserie där vi följer ett ungt pars byggnadsprojekt, utanför planerat område. Jessica och Anders bygger det hus de själva planerat i Vasas grannkommun Korsholm. I byn Vallvik, preciserar Jessica. Det är viktigt för henne för Vallvik är nämligen hennes hemby. Elementen till garaget är resta och följande steg är att få taket på plats. Efter att värmen kopplats på kan golvet gjutas. Hälften av huselementen finns redan på tomten men grunden är ännu halvfärdig. Anders och Jessica har lagt tjälisoleringen kring huset. Anders väntar på att en minigrävare ska sprida ut kross på husgrundens botten. Värme- och vattenledningarna har redan dragits till det tekniska utrymmet. Elcentralen installerades i månadsskiftet september-oktober. Visst kändes det fint när vi fick el. Det underlättar byggnadsarbetet en hel del, säger Anders. Arbetet fortskred tidigare med hjälp av en generator, men dess kapacitet var begränsad. Nu behöver man inte bekymra sig över hur många elapparater som kan användas samtidigt. Mitt arbete har varit enkelt i det avseendet att Anders och Jessica hade tänkt väldigt mycket själva och hade en klar vision om vad de vill ha. Birger kunde också förverkliga ungdomarnas önskemål utan att kompromissa. Elplanen är enligt Birger rätt typisk för ett modernt egnahemshus. Men det är klart att dagens planering är helt annorlunda än den vi gjorde år 1981, då vi startade. Då ägnade man till exempel inte belysningen lika mycket uppmärksamhet som i dag. På den tiden behövdes heller inga datauttag, vilka i dag hör till standardutrustningen. Även i Jessicas och Anders hus har det satsats rejält på belysningen. Birger lyfter fram en detalj: den infällda punktbelysningen i vardagsrummet. En annan intressant detalj återfinns på terrassen. Jessica och Anders tycker om att lyssna på musik och tonerna skall ljuda på terrassen också! Vad det gäller hemautomation har de nöjt sig med en baslösning. Vill du veta mer om Jessicas och Anders projekt? Läs Jessicas blogg: Värme ur jorden Man väntar även ett borraggregat till tomten som ska borra två 120 meter djupa hål bredvid huset. Ur dem kommer det att ledas värme till huset och garaget. Värmepumpen har de inte ännu köpt. Anders och Jessica övervägde först en kombination av sol- och bergvärme, men de tyckte att lösningen kändes för dyr. Vi beslöt att skippa solvärmen tills vidare. Eventuellt installerar vi solpaneler i ett senare skede. Det minireningsverk som tar hand om avloppsvattnet är redan på plats. Rejält med ljus Elplaneringen har gjorts av ingenjör Birger Stagnäs, en av grundarna till Maxmoföretaget Energiingenjörerna Stagnäs & Nylund. Vi ville på sätt och vis inte ha ett för fint system, eftersom det är osäkert om man senare får tag på reservdelar till ett sånt, säger Anders. Entusiasm så det räcker Ungdomarna är fortfarande lika entusiastiska över sitt bygge som i projektets början. Tomten köpte de i februari. Det egentliga byggandet börjar ju först när vi får huselementen på plats, skrattar Anders. nette 4/2010 7

8 Text och foto Hannu Rintala För Juho Taivalkoski utgör veckorna före jul en trevlig omväxling och semester från det vanliga arbetet. Granodlaren från Kuusamo 8 nette 4/2010

9 Vasa Elektriskas kund från Kuusamo, Juho Taivalkoski, har odlat och sålt julgranar i ett par decennier. Dottern Tytti och hustrun Virva deltar också i julgransförsäljningen. Karriären fick sin början då jag levererade en släpvagnslast granar till en bekant granförsäljare. Han plockade av cirka hälften av lasten och sa att jag kunde kasta resten tillbaka till skogs. Min första erfarenhet blev därmed hur viktig kvaliteten är. Redan följande år sålde jag själv granar. Det råkade bli en riktigt snöig vinter, så julgranshandeln var speciellt livlig eftersom folk drog sig för att själva pulsa runt ute i skogen. På dagarna sålde jag granar på varuhusets parkering och på kvällarna släpade jag ut granar ur skogen på en presenning, minns Juho om början av sin karriär. Hobby för hela familjen Namnet Jussin kuuset (Jussis granar) kom till då en stamkund skulle köpa gran. Eftersom Juho själv inte var på plats frågade kunden av Juhos fru Virva om det här nu säkert var Jussis granar. Virva gissade att Juho hade blivit Jussi, och sålde den första Jussigranen till den nöjda kunden. Sedan dess har granarna marknadsförts som Jussis granar, vilket också förpliktigar till att inte knussla med kvaliteten, berättar Juho. Även parets dotter Tytti deltar i granförsäljningen. Hon studerar första året vid skogsbruksingenjörslinjen i Rovaniemi och har gillat skogsarbete ända sedan hon var liten. Hon betalde sin lättviktarmotorcykel med pengar hon fått genom att plantera träd. Tytti är firmans chefsågare som även deltar i försäljningen genom att stå på butiksgården med tomteluva på huvudet. Äpplet har inte fallit långt ifrån trädet, för även Juho Taivalkoski är skogsbruksingenjör till utbildningen. I Finland går det inte att försörja sig på att odla och sälja granar, så till vardags arbetar Juho på ett försäkringsbolag. Att idka skogsbruk på fritiden är i mitt tycke en utmärkt motvikt till arbetet och utmärkt motion dessutom. Efter en runda med sekatören i plantskogen behöver man inte direkt gå ut på stavgång, säger den spänstige Juho. Juho ger garanti fram till trettondagen på sina granar. Försäljningsklar på 15 år På Kuusamos breddgrader tar det cirka 15 år för en skogsgran att växa till ett träd man kan sälja. Sju år efter planteringen börjar granarna beskäras. Många skogsgranar växer förvisso till fina julgranar helt på egen hand. På våren, före växtsäsongen, är den bästa tidpunkten att beskära. I augusti-september kan man ännu göra små justeringar och korta av årsskotten, den sista metern på granen är nämligen viktigast då kunden väljer gran. Jussis granar växer huvudsakligen i egen plantskog, där de gallras och formas. Dessutom finns en granodling speciellt för julgranshandeln. En liten del av granarna införskaffas från annat håll. Kunskap om granodling har jag fått via joulupuuseura och genom att läsa fackböcker. Med föreningen har vi även gjort studiebesök till Estland och ända till Amerika. Erfarenhet, experiment och gjorda misstag ger dock den bästa lärdomen i allt, funderar Juho. Sju år efter planteringen börjar granarna beskäras. nette 4/2010 9

10 Granarna förpackas i påse före transporten. Bra gran får kosta Att definiera vad som är en bra gran är en svårare uppgift. En del tycker om smala, andra om breda och för en del är amerikansk modell det ända rätta alternativet. En amerikansk gran är så tät att svärmor inte syns när hon står bakom den, klargör Juho med glimten i ögat. För hemmabruk köps vanligtvis en cirka två meter hög gran, men om takhöjden räcker till kan den också vara mycket längre. Det är inte ovanligt att mannen plockar upp en gran i samband med shoppingturen och att frun följande dag kommer och köper en annan. Kvinnor är förmodligen de noggrannare granköparna, för män räcker det ofta med att det rätt och slätt är en gran. Juho har ett flertal stamkunder till vilka han levererar granen hem och till och med sätter den på foten om det behövs. För många äldre människor är granköpet också en social händelse man dricker kaffe och får sig en pratstund på samma gång. Min äldsta stamkund är en man som är över 90 år. Han försäkrar sig varje år om att en gran skall levereras följande år också. Marknadsområdet är Kuusamo med näromgivning. Beställningar kommer från hotell, företag och stugägare, som det finns hundratals av i Ruka. Till hemmen säljs granar på Citymarkets gård, där försäljningen börjar ungefär två veckor före jul. Alla får sin gran förpackad i påse och lastad i bilen, så välkommen på granuppköp, annonserar Juho. Det viktigaste till sist hur mycket kostar en gran från Jussi? Medelpriset är euro, beroende på storlek. Skulle du för den pengen bege dig ut i skogen för att, i djup snö och 20 graders kyla, under ett par timmar pulsa fram till ditt skogsskifte som kanske ligger långt från ditt hem, ställer Juho som motfråga. Det är enkelt att besvara det skulle jag inte. Sätt en gran i påsen och lasta den i bilen. Jussis granar växer huvudsakligen i egen plantskog, där de gallras och formas. 10 nette 4/2010

11 Skötselråd för julgran Källa: Joulupuuseura ry Fällning Julgranen får fällas högst fyra veckor före jul. Den fällda granen lagras utomhus, t.ex. i ett kallt garage eller på balkongen. Julgranen är redan klädd Julen står för dörren Föreningen Joulupuuseura ry grundades i Loppis år 1991, för att främja odlingen av jul- och dekorationsgranar samt information och utbildning inom branschen. Nettes frågor besvarades av föreningens ordförande, Pemarbon Hanna Holma. Hur gammal är julgranstraditionen? Människan har alltid använt gröna växter som dekoration i hemmet och för festliga ändamål. För 500 år sedan i Riga, Lettland restes den första granen mitt inne i staden för att fira vintern. Julgranarna flyttade inomhus i 1500-talets Tyskland. Traditionen kom till Finland i början av 1800-talet, men blev allmän först efter att vårt land blev självständigt. Håller den finländska skogsgranen fortfarande måttet? Den finländska skogsgranen är den överlägset populäraste julgranen. Julgranen är en tradition, och många vill att granen ska se ut och dofta som en riktig gran. Av de odlade träden är närmare 80 procent skogsgranar och därtill kommer alla träd som folk egenhändigt huggit i skogen. Hur stor business är julgranshandeln? Värdet på julgranshandeln är drygt 15 miljoner Text Hannu Rintala Foto Vesa Väärä euro. I Finland införskaffas årligen cirka 1,5 miljoner julgranar. Av dessa kommer alltjämt över hälften ur egen eller en bekants skog. Som en följd av urbaniseringen är dock allt fler träd köpta. Årligen säljs cirka inhemska odlade träd och ungefär lika många träd som växt fritt i skogen. Från utlandet, främst från Damark, importeras årligen ungefär träd. Hurudan är den populäraste julgranen? Valet av julgran styrs mycket av tycke och smak. Förvisso vill de flesta att granen ska vara jämn och ha vacker färg. Det finns dock inte någon universal modell för hur finländarna vill ha sin gran. En del söker efter toppar medan andra föredrar väldigt täta träd. Förhoppningsvis hittar alla den perfekta granen även i år. Utgör plastgranen ett hot för granodlingen? Plastgranen har hittat sin egen kundkrets. Den är ett bra alternativ exempelvis för allergiker, eller när det av en eller annan anledning känns för besvärligt att skaffa en äkta gran. Det handlar dock om en helt annan produkt, och majoriteten av finländarna vill fortfarande skapa äkta julstämning med hjälp av en äkta gran. Tack för intervjun Hanna och en riktigt god jul! Transport Granen kan transporteras oskyddad endast korta sträckor (under ca 10 km) på t.ex. biltak. Särskilt vid kallt väder bör granen skyddas mot vinddrag genom att packa in den i t.ex. plast/nät. Upptining Om granen är frusen, bör den tinas upp långsamt före man placerar den i foten. En bra upptiningsplats är ett svalt utrymme med några plusgrader. Låt granen tina långsamt i ett par dygn så att rotändan hela tiden står i ett vattenämbar. Om man inte har tillgång till ett svalt utrymme, kan man ta in granen i t.ex. tvättrummet. Rotändan placeras i ett vattenämbar och barren duschas genast med kallt vatten och på nytt efter ett par timmar. Efter ca 8 timmar är granen färdig att sättas i fot. Placering av granen i fot Skaka av döda barr. Kontrollera rumshöjden och korta av granen vid behov. Fastän granen inte behöver kortas av så bör man ändå göra en ny snittyta genom att ta bort några centimeter av rotändan. Man skall inte avlägsna bark från rotändan, utan granen bör rymmas i foten som sådan. Skötsel inomhus Snittytan bör hela tiden vara vattentäckt. Vattenkonsumtionen är störst under det första dygnet. Vattenutrymmet i julgransfoten är ofta så litet att det inte räcker ens för ett dygns behov. För att inte behöva fylla på vatten så ofta kan man t.ex. borra hål i övre delen av julgransfoten och ställa in den i ett stort vattenkärl. Man behöver inte tillsätta gödselmedel i vattnet. Borttransport av granen Sedan man avlägsnat julgranspynten klipper man med en sekatör av grenarna helt eller delvis så att man får ut granen genom dörröppningar. Huvuddelen av barren blir då på den plats man klippt av grenarna. Grenarna kan man t.ex. sätta i en papperssäck. Ju varmare och torrare utrymmet är, desto lättare barrar granen. Trots noggrann vård kan man inte undvika att det sker ett visst barrfall nette 4/

12 Skoleleverna blev energiväktare Text Anne Kytölä Foto Mikko Lehtimäki Elisa Laiho och Katariina Walsh undersöker hur mycket el en dataprojektor förbrukar. 12 nette 4/2010

13 Fem skolor från Finland är med i det europeiska projektet Euronet 50/50 vars mål är att få skolorna att spara energi och kämpa mot klimatförändringen. Eleverna i Isokylä visar att man i Laihela behärskar sparandets konst. Rektor Jyrki Leppilahti tar emot besökarna vid ytterdörren, iförd sina Reino-tofflor. Det är dunkel belysning i skolans entré eftersom lamporna inte är tända och den tidiga timmen inte ger mycket ljus utifrån. Ryktet om att Laihelaborna är snåla är visst inte helt taget ur luften. Isokylä skola är Laihelas äldsta skola, den grundades år Idag har den 58 elever och 3 lärare. Femte- och sjätteklassisterna är skolans energiväktare. De ser till att det inte slösas med energi i skolan. De yngre eleverna blir tillrättavisade om de till exempel glömmer att släcka lamporna. Katariina Walsh visar upp klistermärken som placerats på strömbrytarna. De visar vilken knapp som tänder vilken lampa. Så behöver man inte knäppa av och an i onödan. Det drar ström undervisar Katariina. Kunskaperna har tagits med hem också. Lyset är inte på i onödan där hemma heller. Även rektorn kan det här. Tidigare stod min dator på dygnet runt, men det gör den inte längre. Eleverna har också minskat på sitt data- och konsolspelande och tillbringar mer tid utomhus med sina kompisar. Iiris Kleemola gläds över vintern och snön. Det är kul att åka ned för backen i pulka och på skidor, tillsammans med kompisarna. Under en veckas tid gick vattenförbrukningen ner med liter och elförbrukningen minskade med 274 kilowatt, berömmer Jyrki. Skolan har också lyckats minska avfallsmängden. Tidigare uppstod dagligen ett halvt kilo avfall per elev. Nu sorteras pappersavfallet skilt och avfallsmängden har minskat. Att spara är enkelt Specialforskare Merja Pakkanen från Vasa Energiinstitut berömmer Laihelaborna. Via sitt exempel visar de att även små insatser har betydelse. Energisparande och att motverka klimatförändringen handlar om väldigt enkla saker. Det är bara det att de inte är självklara för alla. Projektet Euronet 50/50 har sitt ursprung i Tyskland. Där började man göra inbesparingar på 1990-talet. Beräkningar visar att en tysk skola kan spara upp till euro i året. Enligt Pakkanen kan man inte uppnå lika stora summor i Finland eftersom energieffektiviteten redan ligger på en ganska bra nivå. Specialforskare Merja Pakkanen är överraskad över hur mycket energi Jyrki Leppilahtis skola lyckats spara. Skolan i Isokylä är en av de mindre i projektet och det uppsatta målet är 2,5 procents inbesparingar, vilket i pengar betyder cirka 500 euro. Skolan får hälften av den inbesparade summan, enligt uppskattningen cirka 250 euro. Laihelaborna tänker tjäna mera. Att spara är kul Pasi Niko och Mikael Walsh tycket att det är roligt att spara. Jag tycker det är viktigt att vi sparar el. Det är också roligt att veta att vi gör något bra genom att spara och att andra skolor också är med i projektet. På det sättet har det faktiskt betydelse, funderar Pasi. Mikael har ivrigt undersökt månadsrapporterna som visar hur mycket skolan lyckats spara på uppvärmningskostnaderna samt på vattenoch elförbrukningen. Det är fint att märka att vi åstadkommer någonting. Under energispararveckan kopplade skolan in turboväxeln i sitt snålande och lyckades minska speciellt mycket på vattenförbrukningen. nette 4/

14 << Tillräckligt många lux? Kristian Jaskari mäter ljusstyrkan. För oss är det en förlust om det blir så lite. Enligt våra egna beräkningar kommer vi upp i 6-7 procent, det vill säga nästan 700 euros för vår del. Eleverna och lärarna har ännu inte bestämt hur de inbesparade slantarna ska användas, ett alternativ är en videoprojektor. Skolorna fick dessutom 500 euro per år i projektpengar. Summan är tänkt att användas till utrustning och material som för projektet eller exempelvis till företagsbesök. I Laihela har man planerat att bekanta sig med avfallshanteringen vid Stormossen. >> I yllestrumpor står du ut med sänkt rumstemperatur från 25 till 21 grader. Europeiskt projekt I projektet Euronet 50/50 deltar 55 skolor från Finland, Spanien, Italien, Grekland, Ungern, Portugal, Slovenien, Tyskland och Polen. Förutom Laihelaborna deltar även Roparnäs och Västerskogens skolor från Vasa samt Isokylä och Jouppi skolor från Seinäjoki i projektet. I Finland koordineras projektet av Vasa universitet genom Vasa Energiinstitut. Projektet finansieras av EU och olika företag. Från Finland deltar Vasa Elektriska, Stormossen, EPV Energi och Seinäjoen Energia. Projektet startade sommaren 2009 och skolorna utvecklar sina sparidéer fram till slutet av år nette 4/2010

15 TEST Vasa Elektriskas testgrupp arbetade i ljusterapilampornas sken i tre veckors tid och gillade resultatet. Lampan gjorde de mörka novembermorgnarna ljusare och de kände sig piggare, åtminstone under arbetstid. Text Anne Kytölä Foto Mikko Lehtimäki Produktbilder från tillverkarna och importörerna: Philips, Innojok och Adexi Group. Nette testar ljusterapilampor Testgruppen piggnade till Nu uteblev den eftermiddagströtthet som vanligtvis sätter in efter lunchen, säger Kirsi Mämmelä. Ljusterapin var dock inte så uppiggande att Kirsi skulle ha kommit sig ut för att ta joggingtur på kvällen. Kirsi, Jyrki Rajala och Lilian Bagge testade fem ljusterapilampor varav tre är inhemska: Innosol Rondo, Origo och Aurora. Exido som tillverkats i Kina representerar den traditionellt formgivna ljusterapilampan. Den femte apparaten skiljer sig helt från de andra. Philips GoLITE BLU HF 3330 är en laddnings- och bärbar ljusterapilampa i fickformat vars ledlampor producerar ett blått ljus. Apparaten tillverkas i Kina. Skeptiska i början Kirsi och Jyrki har tidigare erfarenheter av liknande apparater. Bägge använder en så kallad gryningslampa som väckarklocka hemmavid. Det gradvis tilltagande ljuset väcker varsamt den sovande personen i ett lämpligt skede av sömnrytmen. Jyrkis gryningslampa är förvisso tagen ur bruk eftersom hans fru vaknar för lätt av ljuset. Ingen i testgruppen säger sig lida av mörkerdepression eller dess lindrigare form mörkertrötthet, men alla är intresserade av att veta om ljuset faktiskt får en att känna sig piggare. Visst är novembermorgnarna alltid besvärliga, säger Kirsi. En källa att ösa uppiggande energi ur skulle nog passa. Testarna prövar turvis samtliga lampor. Lilian tar sig en ljusbehandling en timme varje arbetsdag klockan 7-8. Vid Jyrkis och Kirsis skrivbord är lamporna på längre: ett par timmar på förmiddagen och vanligtvis även på eftermiddagen. Kirsi tar även med sig Innosols interiörbelysning hem. Aurora och Origo passar riktigt bra i mitt vardagsrum och lyser upp hela lägenheten. Jyrkis och Kirsis test varar i tre veckor, Lilians i två för hon spenderar den tredje veckan i Turkiet där hon får avnjuta naturlig ljusbehandling. Minskad trötthet Jyrki säger att han blev överraskad av ljusterapilampornas effekt. Han känner sig piggare. Bilresan från hemmet i Seinäjoki till arbetet i Vasa känns inte lika jobbig som tidigare. Vanligtvis blir mina ögon ansträngda av bilkörningen men nu blir jag inte längre trött på samma sätt. Kirsi har märkt att hon sover bättre än tidigare. nette 4/

16 Lillian håller i den runda Rondo. Led-lampans blåa sken föll inte testgruppen i smaken. Kirsi tycker, liksom de övriga testarna, bäst om Eero Aarnios designlampa Origo. Det starka ljuset kan till en början anstränga ögonen men testgruppen rapporterar inga negativa bieffekter. Jyrki lider av migrän men ljuset har inte utlöst ett enda anfall. Origo är favorit Kirsi, Lilian och Jyrki är överens om vilken lampa de själv skulle välja. Origo är definitivt stiligast, dess ljus är jämnast och lampan kan enkelt flyttas från ställe till ställe, lyder motiveringen. Testgruppen är lika överens om vilken lampa de skulle låta stå kvar i butiken. Det blå ljuset från Philips GoLITE BLU faller inte testarna i smaken trots att tillverkaren påstår att dess blå ljus är som ljuset från en sommarhimmel, vilket oberoende klinisk forskning visat göra våra kroppar aktiva och energiska. Testarna låter sig inte övertygas av den kliniska forskningen och beskrivningen. Ljuset för snarast tankarna till en ambulans. Synnerligen obehagligt, konstaterar Lilian. Jyrki tycker inte att GoLITE BLU är lika effektiv som de övriga. Man är tvungen att titta rakt på den lilla apparaten, medan de övriga kan användas som vanlig belysning och ger effekt utan att man egentligen märker av det. 16 nette 4/2010 Den är dock praktisk att ta med på resan, konstaterar gruppen. Hur inverkar ljuset? Under den mörka delen av dygnet utsöndrar tallkottkörtel, som finns i mellanhjärnan, kroppens eget sömnmedel, melatonin. Utsöndringen av melatonin minskar när ljusmängden ökar. Terapilampornas ljus transporteras via ögonen till mellanhjärnan. För att ljusbehandlingen ska fungera måste man alltså hålla ögonen öppna, men man behöver inte titta direkt mot ljuskällan. Ljusterapilampan passar alltså bra som arbetsbelysning eller till exempel som belysning att läsa morgontidningen i. Vad är ljusterapi bra för? Ljusterapi har visat sig kunna förebygga och lindra symptom på mörkerdepression och mörkertrötthet. Effekten är individuell. Enbart genom att pröva får man reda på om man hör till den grupp människor som blir piggare av ljusterapi. Effekten blir större om ljusterapin kombineras med motion. Ljusterapilampan hjälper också till att återhämta sig från störningar i dygnsrytmen vid resor och att justera dygnsrytm vid skiftesarbete. Ljusterapi på rätt sätt De flesta som lider av mörkerdepression eller mörkertrötthet mår bra av ljusterapi, säger Jukka Sipponen som är läkare specialiserad på arbetsplatshälsovård och chef för arbetsplatshälsovården vid Mehiläinen i Uleåborg. Enligt Sipponen lönar det sig att pröva ljusterapi om man om vintern känner sig påtagligt tröttare än om sommaren. Ljusets uppiggande verkan märks vanligtvis efter cirka en veckas behandling. Ljusbehandlingen har dock effekt endast om den utförs på rätt sätt, anmärker Sipponen. Läkarens tips för ljusterapi 1) Köp lampan från en sakkunnig affär och kontrollera att lampans ljusstyrka är minst lux. 2) Utför ljusterapin på morgonen före middagstid i en halv till en timme. 3) Håll dig nära lampan. Det vanligaste misstaget är att lampan placeras för långt från ögonen. För vem är ljusterapi olämpligt? Ögonsjukdom eller bipolär sjukdom kan utgöra hinder för ljusterapi. Man bör rådfråga sin läkare, rekommenderar Jukka Sipponen.

17 Vad kostar ljusterapin? Jyrki Rajala räknade ut hur mycket energi ljusterapilamporna förbrukar och hur mycket till exempel en timmes ljusterapi på full effekt kostar. Samtliga av testets lampor förbrukar rätt lite energi, så skillnaderna blev ganska små. Philips lampa förbrukar minst eftersom den har led-lampor, konstaterar Jyrki. Apparat Effekt (W) Vad kostar en timmes användning? Hur länge kan man använda den för en euro? Exido ,7 cent 139 h Innosol Origo 110 1,1 cent 91 h Innosol Aurora 70 0,7 cent 143 h Innosol Rondo 55 0,6 cent 181 h Philips GoLITE BLU HF ,1 cent 832 h Billigast Dyrast Philips GoLITE BLU HF 3330 Exido Innosol Rondo Innosol Aurora Innosol Origo Pris: 249 euro, Gigantti i Vasa Mått: 14 x 14 x 2,5 cm Vikt: 0,4 kg Sladdens längd: 190 cm Effekt: 12 W, led-lampa Pris: 149 euro, Tekniset Stenhaga i Vasa Mått: höjd 56 cm, bredd 32 cm Vikt: 2,2 kg Sladdens längd: 180 cm Effekt: 2 x 36 W Pris: 169 euro, Kaluste-Niemelä i Vasa Mått: 400 x 120 mm Vikt: 2,9 kg Sladdens längd: 280 cm Effekt: 55 W Pris: 199 euro, Kaluste-Niemelä i Vasa Mått: 200 x 690 mm Vikt: 2,3 kg Sladdens längd: 300 cm Effekt: 2 x 36 W Pris: 319 euro, Kaluste-Niemelä i Vasa Mått: 240 x 800 mm Vikt: 2,0 kg Sladdens längd: 280 cm Effekt: 2 x 55 W Övrigt: Pekskärm med bakgrundsbelysning, inbyggd klocka, påminnelselarm för behandling, pausfunktion, inbyggt laddningsbart batteri (litiumjonbatteri med två celler), skyddsfodral. Tillverkarens rekommenderade behandlingstid: minuter per dag. Inget avstånd uppges. Plus: + Liten storlek, lätt att ta med t.ex. på resan + Många olika adaptrar + Justerbar ljusstyrka + Energisnål Minus: - För ambulansmässig färg på ljuset - Känns onödigt teknisk Övrigt: Upplyst led-skärm med klocka och timerfunktion, automatisk avsläckning, bärhandtag. Tillverkarens rekommenderade behandlingstid och avstånd: 2 timmar på 60 cm, 1 timme på 40 cm och 30 minuter på 20 cm avstånd. Ljusstyrkan är lux 10 cm från lampan. Plus: + Ställbar vinkel på foten + Timerfunktion Minus: - Ljusstyrkan kan inte regleras - Basutförande, passar inte som inredningsdetalj Tillverkarens rekommenderade behandlingstid och avstånd: 0,5 2 timmar, 45 cm (2 500 lux) Plus: + Kan även hängas på väggen + Inhemsk Minus: - Ljusstyrkan kan inte regleras - Lampan syns genom armaturen; ljuset sprids inte jämnt Övrigt: Aurora finns i två versioner: testets Aurora 2 x 36 DIM som är utrustad med dimmer och Aurora 2 x 36 utan dimmer. Tillverkarens rekommenderade behandlingstid och avstånd: 0,5 2 timmar. 45 cm (2 500 lux) Plus: + Snygg + Reglerbar ljusstyrka (modellen med dimmer) + Lämplig som inredningsdetalj + Inhemsk Minus: - Plasten känns tunn - Ljuset starkare i mitten av lampan Övrigt: Designlampa signerad Eero Aarnio Tillverkarens rekommenderade behandlingstid och avstånd: 0,5 2 timmar, 45 cm (2 500 lux) Plus: + Stilig design + Jämnt och bländningsfritt ljus + Lätt att transportera tack vare bärhandtaget + Reglerbar ljusstyrka + Inhemsk Minus: - Dyr I beräkningarna har totalpriset för Vasa Elektriskas allmänna el använts. Grundavgiften ingår inte i priset. Nette tackar Kaluste Niemelä för lånet av Innosol lamporna. nette 4/

18 I KO RT H E T atti Sertifika iyksikön, ja analy ys ksessa tkimusti Oy:n tu tyjäluokitu Kauppaleh ultingin, menes Cons Balance rni kö konse h ä S n a s seksi. Vaa tyjäyrit yk ltu menes ntunut toiminta, lla luokite kii stee at va ynsä peru ominaisuuksia ov itusrakenne sekä orituskyk en hva raho llisen su n yrityks tavuus, va. on taloude fikaatin saanee ja kannat rti suvalmius se los ak tu äm tyj vä va s, hy rvaa Menes svukehity van toiminnan tu vakaa ka jatku oittunut itys on sij steella yr sten että jen peru ity kuvertailu aisten yr n Tunnuslu kaikkien suomal pie rhaim sekä ialansa pa oritettu oman toim n. Luokitus on su lta. joukkoo ojen pohja yritysten äätöstiet inp til 2009/ raskuuta ä 15. mar Helsingiss inonen Hannu Le lehti Kauppa imittaja pääto vastaava Vasa Elektriska belönades med Kauppalehtis certifikat Menestyjä a Ari Rajal ti Kauppaleh ko tik pääanalyy Torneå vindkraftspark börjar producera el Foto: Aki Hakulinen, Rajakiiri Oy Finlands största vindkraftverk körs i gång Rajakiiri Oy, som är en del av koncernen EPV Energi, har byggt en vindkraftspark i Torneå som tas i kommersiellt bruk vid årsskiftet. Parkens åtta vindkraftverk är de för närvarande största i Finland. Vindkraftsparken utanför stålfabriken i Torneå har en totaleffekt på cirka 30 MW. Det motsvarar ungefär eluppvärmda egnahemshus årsbehov av el. Vindkraftsturbinerna från Siemens har rotorblad med en diameter på 120 meter och tornen höjer sig till 100 meters höjd. Varje vindkraftsturbin producerar 3,6 MW. Vasa Elektriskas andel av Torneå vindkraftsparks produktion är något över 27 procent. Ny transformatorstation i Runsor Vasa Elnät Ab har låtit bygga en ny transformatorstation i Runsor. Stationen som togs i bruk i början av december tryggar elleveransen till Runsor och det kommande Långskogens industriområde. Den nya transformatorstationen räcker för att säkerställa elleveransen till det snabbt växande området även i framtiden, säger verkställande direktör Juha Rintamäki. I Gamla Vasa bygger Yrkesakademin i Österbotten ett nytt campus och på området har även exempelvis planerats ett Ikea varuhus. Transformatorstationen finns på Höstvessidan av flygfältet. I samband med stationen byggdes även en ny, cirka halv kilometer lång, väg och en dryg kilometer nya elledningar vilka ansluter stationen till områdets elnät. Transformatorstationens utrustning är tillverkad i Vasa. I det här fallet kom de konkurrenskraftigaste offerterna från två lokala leverantörer, säger Rintamäki. Den cirka kilo tunga transformatorn från ABB omvandlar spänningen från volt till volt. Stationens apparatur levererades av Vaasa Engineering som också stod för själva byggandet. Projektets totala kostnad uppgår till cirka 1,5 miljoner euro. Marko Viita-aho från Vasa har utnämnts till försäljningsassistent inom elhandelsenheten. Tomi Vänskä från Vasa har utnämnts till energiingenjör inom elhandelsenheten. Vasa Elnät Ab har nu 14 transformatorstationer efter att den nya stationen i Runsor togs i bruk i början av december. Utnämningar Tom Lemponen från Vasa har utnämnts till försäljningsassistent inom elhandelsenheten. 18 nette 4/2010

19 Korsord Namn Näradress Postnummer och -ort Telefon Skicka ditt svar före under adressen: NetteKorsord Vasa Elektriska Ab PB 26, Vasa Bland korsordlösarna utlottas 2 st elförbrukningsmätare. Vinnare av föregående Nette-korsord: Berit Vestberg, Korsbäck Gunnel Söderman, Vasa Rätt lösning på föregående korsord. nette 4/

20 Fridfull Jul och Gott Nytt År önskar koncernen Vasa Elektriska