UTMANANDE BETEENDE. Mora Folkhögskola Autism ett annorlunda sätt att tänka Mora vt Författare: Ulrika Camitz vt 2012 Handledare: Kerstin Gatu

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UTMANANDE BETEENDE. Mora Folkhögskola Autism ett annorlunda sätt att tänka Mora vt 2012. Författare: Ulrika Camitz vt 2012 Handledare: Kerstin Gatu"

Transkript

1 Mora Folkhögskola Autism ett annorlunda sätt att tänka Mora vt 2012 UTMANANDE BETEENDE Författare: Ulrika Camitz vt 2012 Handledare: Kerstin Gatu

2 Sammanfattning Utmanande beteende är ett beteende som skadar, skrämmer eller upprör känslor hos både personen som har beteendet och personer i dess omgivning. Jag vill i detta projektarbete beskriva olika beteenden som kan upplevas som utmanande, hitta orsaker till beteendet samt hitta strategier för att minska beteendet. Att hitta orsaken eller orsakerna till det utmanande beteendet är ofta svårt. Jag har redogjort för några metoder som kan vara användbara till detta arbete. Jag har också skrivit om olika strategier som kan vara till hjälp för att brukaren ska slippa hamna i situationer han inte kan bemästra. Genom föreläsningar, handledningar, litteratur, Internet, egna erfarenheter och observationer jag har fått information och kunskap, som jag sedan sammanställt i detta arbete. 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Sammanfattning 2 Innehållsförteckning 3 1. Inledning och bakgrund 4 2. Syfte 4 3. Metod 5 4. Definition 5 5. Vad är utmanande beteende? 5 6. Orsaker till utmanande beteende 6 7. Metoder för att ta reda på orsaker till 9 utmanande beteende 8. Strategier för att minska det utmanande 9 beteendet 9. Varningstecken Debriefing- Bearbeta och reducera stress Diskussion 14 Referenser 15 Bilagor 16 3

4 1. Inledning och bakgrund Anledningen till valet av projektarbete är att jag jobbar på en gymnasiesärskola där vi har brukare med utmanande beteende. Den personal som jobbar med dessa brukare påverkas både fysiskt och psykiskt. Det är ansträngande att vara på sin vakt, att hela tiden vara beredd på ett eventuellt slag. Det är också ansträngande att inte veta hur dagen kommer att bli, att hela tiden ligga före i planering, att leta varningssignaler, att vara rädd utan att eleven ska känna av rädslan, att känna sig otillräcklig och att känna ett misslyckande i sin profession. Personalens önskan är att brukaren med det utmanande beteendet ska slippa att komma i affekt. Brukaren mår ofta väldigt dåligt efter ett utbrott och känner ibland både ånger och misslyckande. För brukarnas skull är det viktigt att det är en liten personalgrupp som jobbar runt dem. Detta innebär att det blir en viss sårbarhet. Det är få personer som kan vikariera vilket medför att planeringstid och raster ofta går åt till att ställa upp för varandra. Personalen som inte jobbar med dessa brukare påverkas också genom att vara med och lösa den dagliga verksamheten. De avlastar då den personal som jobbar med brukarna i den mån det är möjligt. Deras beteende påverkar också andra brukare. Vissa är rädda för dem, störs av deras ljud, störs av att ibland behöva anpassa sig efter deras speciella behov. De påverkas också genom att det blir de som får vikarier när ordinarie personal behövs för brukaren med det utmanande beteendet. Eftersom varje enskild brukare har olika behov och olika svårigheter medför det att det ibland kan bli situationer som är svåra att lösa. Det kan vara svårt att förstå varför personalen gör på ett visst sätt med en viss brukare. Jag har valt att skriva utmanande beteende istället för problemskapande beteende. Jag tycker att det passar bättre på de brukare som jag och mina kollegor tillbringar dagarna med. Visst skapar deras beteende problem men jag tycker ännu mer att deras beteende är av utmanande karaktär och skapar utmaning för personalen. Det utmanade beteendet kan visa sig på många olika sätt. Jag vill genom samtal med personal, handledning och litteraturstudier försöka hitta orsaker till deras beteende och strategier så att brukarna inte lika ofta hamnar i situationer de inte kan bemästra. Detta är min utmaning. 2.Syfte Syftet med detta arbete är att beskriva beteenden som upplevs som utmanande för omgivningen, ta reda på olika orsaker till dessa beteenden samt undersöka vilka strategier som kan användas för att minska utmanande beteenden. 4

5 3. Metod För att ge exempel på vilka beteenden som upplevs som utmanande tar jag del av det resultat vi fick fram under en workshop på en Studio III föreläsning som jag deltog i, februari Jag kommer även att utgå från egna erfarenheter samt exempel som finns i litteratur och på Internet. För att kunna se möjliga orsaker till det utmanande beteendet använder jag mig både av att betrakta olika situationer i verkliga livet tex hur brukaren reagerar på en annan brukares ljudande, samt kunskap från litteratur, Internet och föreläsningar. För att hitta strategier för att begränsa tillfällen till utmanande beteende tar jag del av mina kollegors strategier, handledningar, litteraturstudier men främst från den information jag fick när jag gick Studio III kursen förebygga och hantera utmanande beteende och av Bo Hejlskov Jörgensens bok Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder Studentlitteratur Definition Utmanande beteende Ett beteende av sådan intensitet, frekvens eller varaktighet att den fysiska säkerheten för personen eller andra personer utsätts för allvarlig fara eller ett beteende som sannolikt allvarligt kommer att begränsa eller neka åtkomst till användning av lokala inrättningar (Emerson 1995) Utmanande beteende kan definieras som ett beteende som skadar, skrämmer eller upprör känslor både hos personen som har beteendet och personer i dess omgivning. 5.Vad är utmanade beteende? Om ett beteende är utmanande eller inte beror på hur det påverkar individen med beteendet och hur det uppfattas av personer i omgivningen. Olika personer uppfattar beteendet på olika sätt. Det kan tex bero på när, var och hur beteendet inträffar, vem som har beteendet och vår relation till personen. Det kan också bero på hur vi som personal mår, om vi känner stöd och trygghet av omgivningen mm. Det är först i betraktarens ögon som beteendet blir utmanande. Utmanande beteende kan visa sig på många olika sätt. 5

6 Exempel på beteenden som uppfattas utmanande är tex: Skrik Slag Riva Bita Spotta Slå sig själv Skära sig själv Bita sig själv Dunka huvud i vägg Ha sönder saker Kladda med bajs Äta farliga saker 6. Orsaker till utmanande beteenden Vad det är som orsakar ett utmanade beteendet är svårt att se. Det vi med säkerhet vet är att det alltid finns en underliggande orsak. Det kan vara ett stort, ibland nästan omöjligt arbete att ta reda på orsaken till beteendet. Hejlskov tar i sin bok Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder upp exempel på vad som kan orsaka ett utmanande beteende. Med hjälp av hans bok kap 4 Stress och belastning, Enigma education och egna erfarenheter redogör jag för några möjliga orsaker. Några orsaker till det utmanande beteendet kan vara: 1. Medicinska orsaker Trötthet Brukaren har svårt att behålla fokus, lättirriterad, okoncentrerad. Smärta Brukare med smärttillstånd tex fysiska funktionsnedsättningar eller ledbesvär, har oftare ett utmanande beteende när de har ont. Besvär med magen kan också skapa oro och stress hos brukaren. Dofter En del brukare blir triggade av dofter. De kan väcka minnen. 6

7 Mat Mat kan vara en stressfaktor. Det kan handla om var man ska sitta, hur mycket man ska/får äta. Vissa brukare känner ett inre tvång att de måste äta upp all mat oavsett om de orkar eller inte. Detta kan skapa en obehaglig mättnadskänsla. Vissa brukare känner inte någon mättnadskänsla alls. 2. Kommunikation Krav Brukare kan känna krav både från sig själv och från sin omgivning. Det kan handla om det egna kravet att lyckas, att bete sig rätt och att vara duktig. Det kan också handla om känslan av att andra ställer antingen för höga eller för låga krav. För högt ställda krav eller för många krav kan ge känslan av att leva i en vardag full av måsten och otillräcklighet. Detta kan upplevas oerhört stressande. För lågt ställda krav kan å andra sidan upplevas ostimulerande. Minnen Händelser, personer, dofter med mera kan väcka minnen som triggar brukaren. Personer i närmiljön Brukare kan vara rädd för andra brukare eller för andra personer i omgivningen. Det kan tex bero på händelser som inträffat, vissa ljud som andra har för sig, ett visst utseende eller ett visst kroppsspråk. Oförutsägbarhet Brukaren har svårt att förstå orsak/verkan och att förutsäga andras beteende och vad som kan hända. Om brukaren också har ett begränsat språk och en låg ordförståelse kan det skapa stor frustration och osäkerhet när tillvaron inte är tillräckligt tydlig och strukturerad. Val För många val kan medföra att strukturen bryts och tillvaron upplevs oförutsägbar för brukaren. Förändringar Brukare kan ha svårt för stora livshändelser tex flytta, byta skola och dagverksamhet. Det omgivningen upplever som små förändringar kan vara en stor förändrig och skapa stark stress hos brukaren. 7

8 Misslyckanden Varje situation där brukaren inte lyckas är ett nederlag och kan innebära stor frustration och besvikelse. Det är inte ovanligt att brukaren överför denna känsla på personalen genom tex slag. Bristande struktur Brukaren har svårigheter att planera och genomföra eller hålla tillbaka impulser. Svårt att förstå sammanhang och konsekvenser av sitt eget beteende. En schemaförändring eller ett oplanerat personalbyte kan skapa stor förvirring och stress för brukaren. 3. Perception Ljud Vissa brukare har svårt att sålla bort småljud vilket innebär att de måste tänka på ljuden och sålla bort dem medvetet. Detta är mycket energikrävande. Vissa plötsliga ljud som en nysning eller smäll i en dörr kan ibland utlösa ett utmanande beteende för brukare som är känsliga för sinnesintryck. Känsel Brukaren kan ha ett annorlunda känselsinne beträffande tex smärttröskel, temperaturupplevelser, hudkänsel och beröringar. Omgivningar Brukaren kan ha svårt med visuella intryck. Det kan vara färger, mönster och prylar som stör. Det kan också vara belysningen eller ljuset som kommer utifrån som på något vis upplevs som störande. Andra faktorer kan vara historik, miljö, intellektuell förmåga och koncentrationsförmåga. Enligt Studio III visar forskningen att den allra största anledningen till att utmanande beteende uppstår har att göra med krav i olika former. Om kraven kan minskas eller individanpassas kan beteendet avta både i intensitet och frekvens. 8

9 7. Metoder för att ta reda på orsaker till utmanande beteende. Det finns flera metoder för att ta reda på orsaker till det utmanande beteendet. Nedan nämns några olika sätt. Dokumentationsmall En metod, som vi fått ta del av från Stöd & Resurs, Utbildning och Handledning är att dokumentera incidenten efter en mall för att hitta gemensamma punkter. På så sätt kan man tex. ta reda på om det inträffar fler incidenter någon speciell dag, speciell tid, med någon speciell personal och vilken typ av incident. Denna dokumentation kan göras väldigt enkel och kortfattad men ändå ge bra information om det inträffade. För att kunna avläsa ett mönster bör det finnas ca incidenter dokumenterade. Om man kan se ett mönster kan man börja jobba med att undersöka vad som tex händer denna speciella dag och tid. Det utmanande beteendet kanske kan bero på att brukaren vet att en annan brukare som ljudar högt har rast då. Det är viktigt att dokumentationsmallen är enkel att fylla i så att alla incidenter verkligen fylls i. Exempel på dokumentationsmall, se bilaga Observation Ett annat sätt att hitta orsaken till det utmanande beteendet kan vara observation. Om brukaren har två personer hos sig, låt den ena hålla sig i bakgrunden och observera, kartlägga och dokumentera. Detta bör göras så diskret som möjligt för att brukaren inte ska känna sig iakttagen och reagera på den annorlunda situationen. Att dela med sig av sina iakttagelser är viktigt. Någon kan se tecken som inte andra lägger märke till. För att inte missa detta är dokumentationen viktig. 8. Strategier för att minska det utmanande beteendet Studio III ger i sitt kursmaterial STUDIO III förebygga och hantera utmanande beteende (www.enigmaeducation.se) rekommendationer när det gäller sociala regler för att främja en positiv möjlighet att hantera en utmanande situation. Det är viktigt att möta personen på ett sätt som inte ökar affekten. Hejlskov 2009, skriver om olika strategier till att minska det utmanande beteendet. Med hjälp av ovan nämnd litteratur och egna erfarenheter sammanställer jag ett antal strategier. 9

10 Utstråla lugn Att ge sken av att själv vara lugn kan minska brukarens stressnivå. Kroppsspråket har stor betydelse. För att verka lugn är det viktigt att andas lugnt och att vara avslappnad. Det är inte alltid så lätt men kan tränas upp till viss del. Håll behörigt avstånd Minst en meter är ett bra avstånd när en brukare är i affekt. Det går då att kommunicera med brukaren utan att han känner sig trängd. Ju mer han är i affekt desto större ska det personliga avståndet vara. Det är viktigt att röra sig långsamt om man känner att avståndet är för långt eller för kort. Snabba rörelser kan upplevas hotfulla. När du känner behov av att gå framåt ska du gå två steg baklänges Genom att gå bakåt istället för framåt skapar man möjlighet för brukaren att behålla självkontrollen Bo Hejlskov Elvén. Undvik att stå mitt emot en brukare med utmanande beteende. Detta kan upplevas som provocerande och dominerande. Även om avståndet är upp till två meter är det dubbelt så provocerande som om du stod vid sidan av brukaren och undvek att titta honom i ögonen. Undvik ögonkontakt Undvik att titta brukaren i ögonen. Det kan upplevas utmanande och hotfullt. Titta på ett annat ställe i hans ansikte. Beröring Beröring kan upplevas som tecken på värme och vänlighet men också som tecken på dominans. Beröring kan upplevas hotfull och triggande. Undvik att beröra brukare som är i affekt. När brukaren börjar lugna sig kan det eventuellt vara bra med beröring, såsom en hand på en axel. Det gäller att vara lyhörd och veta när det kan vara läge att röra vid brukaren. Ljudkänslighet En brukare kan reagera negativt på ljud av olika slag. Tänk på miljön runt brukaren, boendet, rummet, placering, omgivning. Lyssna Ta dig tid till att lyssna på brukaren. Han kan ha svårt att uttrycka sig och få fram vad han egentligen vill ha sagt. Han kanske själv inte vet vad han vill säga. Inbjud till samtal, hitta en bra miljö där det går att prata och lyssna ostört. Tänk på kroppsspråk och avstånd. Att samtala under en promenad eller en biltur fungerar ofta bra. Kommunikation / Tydlighet Hitta ett sätt att kommunicera med just den här brukaren. Det kan vara svårt att nå en brukare som är i affekt. Ett sätt kan vara skriftliga eller visuella instruktioner. Lämna en lapp med en enkel text eller bilder. 10

11 Röstläge När man pratar med en brukare som har ett utmanande beteende är det viktigt att tänka på röstläget. Tala långsamt, lugnt och sansat. Använd korta och enkla meningar. Om brukaren tappat kontrollen är det bäst att inte prata alls. Kroppsspråk Munnen säger en sak och kroppen kan säga en annan sak. En brukare i affekt har svårt att ta till sig ord men lättare att läsa kroppsspråk. Visa med din kropp att du är lugn. Undvik att ha armarna i kors, att spänna musklerna, bredda axlarna. Om du själv spänner dig så är det vanligt att även brukaren gör det affektsmitta. Genom att sätta sig på golvet eller att gå ner på ena knäet spänner du inte musklerna lika mycket och du tar inte lika stor plats i brukarens medvetande. Affektsmittan visar sig även här burkaren blir mer avslappnad i musklerna och därmed lugnare. Det gäller emellertid att göra detta när brukaren är på väg upp i varv men inte är i full affekt. Visa att brukaren har din fulla uppmärksamhet. Avled Att avleda brukaren är ofta ett bra sätt att hantera ett utmanade beteende. Det kan handla om att byta samtalsämne, att locka med något som han gillar, byta aktivitet, bryta en situation som är på väg att stegras genom att tex gå en promenad, lyssna på musik, se film, spela dator mm. För att detta skall lyckas är det viktigt att inte lova sådant som inte kan hållas. Det är också viktigt att avleda innan brukaren förlorat kontrollen. Få iväg andra personer För att undvika att andra personer blir indragna i en obehaglig situation där en brukare är i affekt, är det viktigt att få dem att lämna platsen där brukaren befinner sig. Det är oftast lättare att flytta andra personer än att få brukaren att flytta på sig. Placering i rummet Tänk på placeringen i rummet. Om en brukare ofta drar i håret, låt då brukaren sitta på en plats där han inte passerar andra. Placera sittplatser längs med väggarna, allt för att brukaren inte ska komma åt att dra någon i håret. Tänk även på personalens placering i tex klassrum. Det ska vara fria vägar för att kunna backa ur farliga situationer. Ge dig Om kraven känns för höga och det finns risk för att brukaren hamnar i affekt på grund av det, är det en bra lösning att ta bort eller minska kraven. Det kan innebära att en liten kravförändring gör att affekten/konflikten uteblir. Det gäller dock att strukturen inte försvinner för brukaren Det är aldrig för sent att ge upp Ronny Eriksson. Motivation Hjälp brukaren att se syftet med att ändra sitt beteende, det skapar motivation. Rutiner Även små förändringar kan skapa ett kaos. Försök hitta rutiner som fungerar för brukaren. Dokumentera dessa så ny personal, vikarier mm har något att följa. Det är viktigt att alla jobbar på samma sätt. Det kan innebära ett misslyckande när en rutin bryts. Det är viktigt med så få misslyckanden som möjligt. 11

12 9. Varningstecken När personalen jobbat ett tag och lärt känna brukaren kan de ibland se på brukaren när stressnivån stiger och något är på väg att hända. Detta är varningssignaler som ska tas på allvar. Varje gång brukaren hamnar i affekt är ett misslyckande. Kan ett utbrott undvikas så ska personalen göra vad de kan för att så ska ske. Utifrån Hejlskov 2009 och egna erfarenheter ger jag några exempel på varningssignaler som brukare kan ge. Särskilda ord eller ljud Särskilda rörelsemönster Svarta ögon Särskilda samtalsämnen Prata om särskilda minnen Dra sig undan Bli inbunden / avskärma sig Trötthet Aggresivitet / Irritabilitet Ångest Tvångstankar / Tvångsbeteende Rastlöshet Ojämnt humör Sämre hygien Tappade färdigheter 12

13 10. Debriefing - Bearbeta och reducera stress Efter att varit med om en händelse som påverkat dig starkt är det viktigt att få prata med någon om det inträffade. Personen du pratar med bör vara någon du känner och har förtroende för. Det är viktigt att samtalet sker så fort som möjligt efter det inträffade och att den drabbade ges möjlighet att prata ut om händelsen. Att inte ha möjlighet att göra det kan på sikt innebära att man inte orkar längre. Ytterligare en anledning till att prata ut så fort som möjligt är att dokumentation blir bättre och ger en mer objektiv beskrivning av det inträffade. Det är annars lätt att dokumentationen uttrycker personens känslor och blir objektiv. Källa: Studio III - förebygga och hantera utmanande beteende 13

14 11. Diskussion Arbetet med att samla uppgifter om vad utmanande beteende är, orsaken till beteendet och strategier för att minska beteendet har varit mycket lärorikt. Jag har i mitt projekt inte funnit några färdiga lösningar till våra elevers utmanande beteenden men det har öppnat nya infallsvinklar och gett mig idéer till nya arbetsmetoder. I mitt arbetslag jobbar vi ständigt med att leta orsaker och hitta strategier till det utmanande beteendet. Kanske är det så att det inte alltid finns en orsak till beteendet. I stället för att söka orsak ska vi kanske jobba på det sätt vi tror är rätt. Det finns inte en strategi som fungerar i alla situationer. Vi jobbar ändå på att underlätta för både brukaren och för personalen. Jag kommer att dela med mig av mina erfarenheter till mina kollegor. Vi jobbar mycket nära varandra och inser vikten av att följa gemensamma rutiner och att jobba åt samma håll. Därför anser jag det extra viktigt att alla får ta del av det resultat jag fått fram i mitt arbete. Det räcker inte med att jag tror på en strategi utan vi som jobbar med den specielle eleven måste alla tro på strategin. För att kunna hitta bra och fungerande strategier för eleven är det viktigt att de kollegor som jobbar med eleven träffas regelbundet. Det är viktigt att det finns tid till att lösa både kortsiktiga problem och hitta långsiktiga lösningar. 14

15 Referenser Litteratur: Aspeflo Ulrika, Aspeflo om autism, 2010 Ulrika Aspeflo och Pavus Utbildning AB Emerson Eric, Challanging behavior, 1995 Enigma Education, Studio III förebygga och hantera utmanande beteenden Hejlskov Jörgensen Bo, Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur 2009 Råberg Elisabeth, Omsorg utan våld, Konsten att möta människor med autism. Borås tidning 2008 Internet: 15

16 Bilagor Dokumentationsmall 1 Typ av beteende: 2 Var inträffade det? 3 När inträffade det? 4 Hur länge höll det på? 5 Vilken personal var det som var närvarande? 6 Hur gick det till? (använd baksidan att skriva på) 7 Vad TROR du orsakade beteende? 8 Vilken konsekvens av beteendet fick X? När dessa frågor är besvarade sätts dokumentet i en pärm som tas med till nästa uppföljningsmöte. Alla tillbud ska dokumenteras för att sedan kunna ligga till grund för en kartläggning där eventuella mönster ska kunna avläsas. 16

Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende. - starka reaktioner och utbrott

Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende. - starka reaktioner och utbrott Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende - starka reaktioner och utbrott Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark Leg. psykolog, Västerås Sara Bäck Leg. psykolog, Västerås Anneli Cajander Specialpedagog,

Läs mer

Problemskapande beteende

Problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt Elvén Leg. psykolog Vem har för vem? problem? www.hejlskov.se Problemskapande beteende Defintion: Beteende som skapar problem För

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog www.hejlskov.se Program Definition Teori Människosyn Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning

Läs mer

Fostran av annorlunda barn. Varför? Utgångspunkt. Utgångspunkt. Barn, som kan uppföra sig, gör det

Fostran av annorlunda barn. Varför? Utgångspunkt. Utgångspunkt. Barn, som kan uppföra sig, gör det Varför? Fostran? för vem? Leg. psykolog Därför att det som mer än något annat kännetecknar barn med utvecklingsstörning eller neuropsykiatriska problem är att vanliga fostransmetoder inte fungerar Hos

Läs mer

Fostran av annorlunda barn

Fostran av annorlunda barn Fostran av annorlunda barn ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Varför? Därför att barn med utvecklingsmässiga funktionshinder kännetecknas av att vanlig fostran inte funkar Det

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog www.hejlskov.se Program Definition Teori Människosyn Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning

Läs mer

Beteendeproblem i äldrevården

Beteendeproblem i äldrevården Beteendeproblem i äldrevården - ett lågaffektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När det upplevs som ett problem - För vem? - Vi definierar

Läs mer

Stress och belastning - en modell för kartläggning och behandling. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Stress och belastning - en modell för kartläggning och behandling. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Stress och belastning - en modell för kartläggning och behandling Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Hejlskov-Uhrskovs belastningsmodell örutsägbarhet Varningstecken Varningstecken Negativa Ljudkänslighet

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Program Definition Teori Människosyn Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning Stresskartläggning

Läs mer

Konflikter Hur undvika och bemöta konflikter? Lösningar Den som vinner förlorar. Från motstånd till medstånd

Konflikter Hur undvika och bemöta konflikter? Lösningar Den som vinner förlorar. Från motstånd till medstånd Konflikter Hur undvika och bemöta konflikter? Ett låg-affektivt perspektiv Konflikter handlar ofta om ett lösningarnas växelspel - Jag har ett problem som jag löser - Min lösning blir ofta ett problem

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende Ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När det upplevs som ett problem - För vem? - Vi

Läs mer

Affektsmitta och lågaffektivt bemötande

Affektsmitta och lågaffektivt bemötande Tydliggörande pedagogik - en introduktion Malmö stad Stadskontoret FoU Malmö socialt hållbar utveckling 2014-08-14 Affektsmitta och lågaffektivt bemötande Affektsmitta Vi har alla erfarenhet av att bli

Läs mer

Strategier i vardagen

Strategier i vardagen Strategier i vardagen Om låg-affektivt bemötande vid beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? Det är inga problem att ha bra strategier när det är lätt Det är när det blir svårt

Läs mer

Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh

Unga vuxna och neuropsykiatri Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh Gillberg ESSENCE (early symptomatic syndromes eliciting neuro developmental clinical examinations

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Problemskapande beteende

Problemskapande beteende Bemötande vid problemskapande beteende - ett låg-affektivt perspektiv Vem har problem? Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog www.hejlskov.se Problemskapande beteende Definition: Beteende som skapar problem För

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Att förstå och bemöta barn utifrån det lågaffektiva förhållningssättet. Maria Bühler, leg psykolog/specialist i neuropsykologi

Att förstå och bemöta barn utifrån det lågaffektiva förhållningssättet. Maria Bühler, leg psykolog/specialist i neuropsykologi Att förstå och bemöta barn utifrån det lågaffektiva förhållningssättet Maria Bühler, leg psykolog/specialist i neuropsykologi Förberedelser för min föreläsning Ta fram era smartphones Gå in på www.kahoot.it

Läs mer

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen. Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende - fördjupning i lågaffektiv metod Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Verktyg Vi ska titta på fyra verktyg för omsorgspersonal, föräldrar och pedagoger - Affektregleringsmodellen

Läs mer

Personer med autism lider ofta av stress

Personer med autism lider ofta av stress Artikel ur Specialpedagogik 1/06 Text och foto: Camilla Törngren Personer med autism lider ofta av stress Människor som blir utbrända får oftast stöd av sina kollegor, nära och kära. Men när personer med

Läs mer

JAG & du. En relation byggd på kunskap, förståelse och bemötande. Sanna Stjernenfall och Anna Carlsson ADHDHJÄRTAT

JAG & du. En relation byggd på kunskap, förståelse och bemötande. Sanna Stjernenfall och Anna Carlsson ADHDHJÄRTAT JAG & du En relation byggd på kunskap, förståelse och bemötande Sanna Stjernenfall och Anna Carlsson ADHDHJÄRTAT www.addhjartat.se 2017-05-10 Om dokumentet Detta dokument skapades utifrån ett behov att

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt

Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt Elvén Leg. psykolog Vem har för vem? problem? www.hejlskov.se Problemskapande beteende Defintion: Beteende som skapar problem För

Läs mer

Utmanande beteende och avledningsmetoder

Utmanande beteende och avledningsmetoder Iraj Yekerusta Utmanande beteende och avledningsmetoder Teoretiska perspektiv Det finns olika syn och tolkningar om beteendeproblem. Hanteringen av beteendeproblem varierar utifrån det perspektiv man agerar

Läs mer

Från teoretisk förståelse till praktisk pedagogik ett måltidsdokument till Karin

Från teoretisk förståelse till praktisk pedagogik ett måltidsdokument till Karin Från teoretisk förståelse till praktisk pedagogik ett måltidsdokument till Karin Linda Karlsson Autism kännetecknas av en nedsättning inom följande viktiga utvecklingsområden: ömsesidig social interaktion,

Läs mer

ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA

ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA Föreläsning av Susanne Jessen Helsingborg oktober 2014 Varje hemmasinare är unik! Elever i behov av särskilt stöd Med sin egen historia Inte passar in i skolans värld Inget

Läs mer

1

1 www.supermamsen.com 1 Skolan ser: En elev som fungerar. Jobbar på. Har vänner. Det är inga problem i skolan! Hemmet ser: Ett barn som trotsar, inte orkar med Inte orkar träffa vänner... Inte orkar fritidsaktiviteter

Läs mer

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande Lågaffektivt bemötande - metod för hantering av beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När någon tycker att det är ett problem - Vem? - Vi

Läs mer

Att tolka och kartlägga smärta hos en person med intellektuell funktionsnedsättning

Att tolka och kartlägga smärta hos en person med intellektuell funktionsnedsättning Att tolka och kartlägga smärta hos en person med intellektuell funktionsnedsättning Mot mindre tvång och begränsningar Foto: Robert Churchill, Getty Images 1 Introduktion lärande exempel Det här lärande

Läs mer

Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register

Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register Detta material kan användas som underlag till diskussioner i grupp, till exempel vid arbetsplatsträffar eller internutbildningar. Det kan även

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 KEDS Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 Avsikten med detta formulär är att ge en bild av ditt nuvarande tillstånd. Vi vill alltså att du försöker gradera hur du mått de senaste två veckorna. Formuläret

Läs mer

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande Lågaffektivt bemötande - metod för hantering av beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När det upplevs som ett problem - För vem? - Vi definierar

Läs mer

Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar

Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar Normalitet Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vi definierar det icke-normala på tre olika sätt - Psykiatriska kriteriet: När beteendet är så pass avvikande att

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende Av leg. psykolog Bo Hejlskov Jørgensen, Hanne Veje och Hanne Stolt, PsykologCompagniet, Köpenhamn. Denna text ger en inblick i hur man kan förstå och hantera problemskapande

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende Ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När det upplevs som ett problem - För vem? - Vi

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Rutin vid bältesläggning

Rutin vid bältesläggning Rutin vid bältesläggning Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) gäller en allmän skyldighet att erbjuda en god vård som skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda

Läs mer

Det avsnitt vi ska börja på nu beskriver hur man inleder ett vardagligt samtal.

Det avsnitt vi ska börja på nu beskriver hur man inleder ett vardagligt samtal. Inleda ett samtal Introduktion Det avsnitt vi ska börja på nu beskriver hur man inleder ett vardagligt samtal. Vi tar alltså upp små vardagliga samtal som kanske inte känns så viktiga för stunden men som

Läs mer

Hjärna och samhälle - normalitet och avvikelse

Hjärna och samhälle - normalitet och avvikelse Hjärna och samhälle - normalitet och avvikelse Hejlskov Elvén, Veje & Beier (2012): Udviklingsforstyrrelser og psykisk sårbarhed. Dansk Psykologisk Forlag, Köpenhamn. Kommer på svenska på Studentliitteratur

Läs mer

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har många gånger svårt att få vardagen att fungera, vilket

Läs mer

Högsbogårdsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling januari 2016-januari 2017.

Högsbogårdsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling januari 2016-januari 2017. Högsbogårdsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling januari 2016-januari 2017. På Högsbogårdsskolan går elever med många olika talanger och förmågor. Det är en liten skola med strax under

Läs mer

Jag vill bli medlem i Vill du bli medlem i Autism- och Aspergerförbundet! Autism- och Aspergerförbundet?

Jag vill bli medlem i Vill du bli medlem i Autism- och Aspergerförbundet! Autism- och Aspergerförbundet? Autism Vad är det? Autism är en genomgripande, medfödd funktionsnedsättning som ofta förekommer tillsammans med andra funktionsnedsättningar som utvecklingsstörning, epilepsi, syn- och hörselnedsättning.

Läs mer

Bemötande och hantering av konflikter. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Bemötande och hantering av konflikter. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Bemötande och hantering av konflikter - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Konflikter Konflikter handlar om problemets och lösningens växelspel - Jag har ett problem som jag löser

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Elva olika begrepp som man ofta stöter på i litteratur om diagnoser inom autismspektrat

Elva olika begrepp som man ofta stöter på i litteratur om diagnoser inom autismspektrat Elva olika begrepp som man ofta stöter på i litteratur om diagnoser inom autismspektrat Detta kompendium innehåller en kort beskrivning om vad som menas med olika begrepp som man ofta stöter på i litteratur

Läs mer

Explosiva, underbara, oflexibla viljestarka barn - hur bemöter vi dem? Linda Gustafsson Kurator Centralt skolstöd, Lotsen

Explosiva, underbara, oflexibla viljestarka barn - hur bemöter vi dem? Linda Gustafsson Kurator Centralt skolstöd, Lotsen Explosiva, underbara, oflexibla viljestarka barn - hur bemöter vi dem? Linda Gustafsson Kurator Centralt skolstöd, Lotsen orebro.se Ross Greene: Kids do well if they can Bo Hejlskov: Barn som kan uppföra

Läs mer

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi

Läs mer

Uppdragsutbildning. Våra föreläsningar kombinerar förståelse och praktiska strategier för att underlätta vardagen.

Uppdragsutbildning. Våra föreläsningar kombinerar förståelse och praktiska strategier för att underlätta vardagen. Uppdragsutbildning Provivus har en mängd olika föreläsningar och skräddarsyr gärna utifrån verksamhetens behov. Här nedan beskriver vi våra olika föreläsningar. Kolla även gärna in våra populära processutbildningar:

Läs mer

Barn som vi inte riktigt förstår oss på. Jeanette Stenwall, leg. psykolog Centrala elevhälsan

Barn som vi inte riktigt förstår oss på. Jeanette Stenwall, leg. psykolog Centrala elevhälsan Barn som vi inte riktigt förstår oss på Jeanette Stenwall, leg. psykolog Centrala elevhälsan Barnet, eleven, ungdomen Jag kommer i detta sammanhang att använda barnet för att underlätta i texten. Med barnet

Läs mer

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande Lågaffektivt bemötande - vid beteendeproblem hos ungdomar Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Metod Att hantera svåra situationer utan att eskalera dem Att utvärdera varför det blev svårt Att förändra så att

Läs mer

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop. Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det

Läs mer

Om stress och hämtningsstrategier

Om stress och hämtningsstrategier Om stress och åter erhämtningsstrat hämtningsstrategier Av Christina Halfor ord Specialistläkare vid CEOS Att tala inför en grupp personer man inte känner är något som kan kännas obehagligt för de allra

Läs mer

Bemötandeguide. En vägledning i mötet med personer med olika funktionsnedsättningar

Bemötandeguide. En vägledning i mötet med personer med olika funktionsnedsättningar Bemötandeguide En vägledning i mötet med personer med olika funktionsnedsättningar Tryckt: 2016-11-02 2 Innehåll Ett gott bemötande... 4 Generella råd... 5 Afasi... 6 Astma och allergi... 7 Demens... 8

Läs mer

Utredning med anledning av rapporterad brist i omsorg, brist i tillsyn enligt 24 b LSS

Utredning med anledning av rapporterad brist i omsorg, brist i tillsyn enligt 24 b LSS Vård- och omsorgsnämndens handling nr 15/2014 UTREDNING 1 (6) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Utredning med anledning av rapporterad brist i omsorg, brist i tillsyn enligt

Läs mer

SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP

SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP Olof Samuelsson Kurator Studenthälsan DAGENS AGENDA Vad är prokrastinering och varför skjuter vi upp? Uppskjutarbeteende

Läs mer

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder DIANA LORENZ K U R A T O R, N E U R O L O G K L I N I K E N K A R O L I N S K A U N I V E R S I T E T S S J U K H U S d

Läs mer

Ångest/Oro Självskada

Ångest/Oro Självskada Bilaga 1 IDÉ-LÅDA ÖVER LUGNANDE STRATEGIER Omvårdnads diagnos/ Hälsosituation Ångest/Oro Självskada Hot/Aggressivitet Uppvarvning Omvårdnadsåtgärder Förebyggande och lugnande strategier Patienten görs

Läs mer

Bemötandeguide. En vägledning gjord av personer med olika funktionsnedsättningar

Bemötandeguide. En vägledning gjord av personer med olika funktionsnedsättningar Bemötandeguide En vägledning gjord av personer med olika funktionsnedsättningar Tryckt: 2017-04-26 2 Innehåll Ett gott bemötande... 4 Generella råd... 5 Afasi... 6 Astma och allergi... 7 Demens... 8 Diabetes...

Läs mer

Verksamhet. Cirkelledare. Upplägg:

Verksamhet. Cirkelledare. Upplägg: Studiecirkel Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Framtagen av Funktionshinder, Hägersten-Liljeholmens Stadsdelsförvaltning, Bo Hejlskov Elvén, Stockholm stad. Mars 2012 Verksamhet

Läs mer

Affektteori och affektsmitta

Affektteori och affektsmitta Affektteori och affektsmitta Den tredje pelaren coping som introducerades i den förra artikeln innefattar förmågan att hantera yttre belastningar, inre känslor och tankar, impulser och minnen. Att kunna

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Grundsärskolan Växthuset Läsåret 2015/2016 Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys 2(5) Att arbeta

Läs mer

PIA. Publicerat med.llstånd Titel Text Bild Förlag

PIA. Publicerat med.llstånd Titel Text Bild Förlag PIA Jonatan är så glad att han nästan svävar in genom dörren till sporthallen. Han är barfota och har träningsbyxor och T-shirt på sig. Han ser fram emot att få flyga genom luften med ena benet framför

Läs mer

Erfarenheter från utvecklingsarbete med kommunikationsstöd och lågaffektivt bemötande

Erfarenheter från utvecklingsarbete med kommunikationsstöd och lågaffektivt bemötande Erfarenheter från utvecklingsarbete med kommunikationsstöd och lågaffektivt bemötande Mot mindre tvång och begränsningar Foto: Robert Churchill, Getty Images 1 Introduktion lärande exempel Det här lärande

Läs mer

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Innehåll. Förra gången. Repetition - Vad är problemskapande beteende?

Åhörarkopior.  psykologi.se/material/ Innehåll. Förra gången. Repetition - Vad är problemskapande beteende? Åhörarkopior www.pedagogisk psykologi.se/material/ 1 Innehåll Förra gången 20 februari Introduktion All personal 24 februari Utbildning/ EHT + rektor 24 mars Utbildning/ EHT + rektor 3 april Fördjupning

Läs mer

Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska, verbala, psykosociala eller skrivna. Upprepade handlingar kallas för mobbning.

Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska, verbala, psykosociala eller skrivna. Upprepade handlingar kallas för mobbning. Likabehandlingsplan Linblomman 2015 Linblommans likabehandlingsplan från 2010 gäller i stora delar fortfarande som grund för vårt arbete. Uppdaterade grundtankar och aktuell fokus finns sammanfattat i

Läs mer

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från INSTRUKTIONER Din ålder: Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran till höger

Läs mer

När kroppen talar. Hur du kan tolka andra människors kroppsspråk och bli en KÄNSLOLÄSARE. Communication & Performance Development

När kroppen talar. Hur du kan tolka andra människors kroppsspråk och bli en KÄNSLOLÄSARE. Communication & Performance Development När kroppen talar Hur du kan tolka andra människors kroppsspråk och bli en KÄNSLOLÄSARE Communication & Performance Development Du kan inte inte kommunicera. Vare sig du öppnar munnen eller inte, kommunicerar

Läs mer

Autism vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet/eleven

Autism vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet/eleven Autism vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet/eleven Malin Sunesson, specialpedagog malin.sunesson@orebro.se Centralt skolstöd orebro.se DSM-5 Autism Autistiskt syndrom

Läs mer

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Att formulera SMARTA mål Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Handleder inom - Kriminalvården - Socialtjänsten - Skolan Arbetar inom - Barn- och

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

FÖRDJUPNINGSFRÅGOR TILL FUNCAS WEBBUTBILDNING

FÖRDJUPNINGSFRÅGOR TILL FUNCAS WEBBUTBILDNING FÖRDJUPNINGSFRÅGOR TILL FUNCAS WEBBUTBILDNING Version 1, januari 2017 Att använda Funcas fördjupningsfrågor Funcas fördjupningsfrågor är uppdelade i teman utifrån webbutbildningen. Det finns 7 teman: Maria,

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Operant inlärning. Thomas Jakobsson Samordnare och handledare HVB. www.inom.com

Operant inlärning. Thomas Jakobsson Samordnare och handledare HVB. www.inom.com Operant inlärning Thomas Jakobsson Samordnare och handledare HVB Operant inlärning En typ av inlärning som visar hur beteendets konsekvenser påverkar våra beteenden på olika sätt. Operant inlärning Konsekvenserna

Läs mer

Förskolan Lövholmens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Lövholmens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Lövholmens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare

Läs mer

Låg-affektivt bemötande

Låg-affektivt bemötande Låg-affektivt bemötande Bo Hejlskov Elvén: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur 2009. Hejlskov Elvén, Veje & Beier: Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar

Läs mer

Stress hos hästar i träning

Stress hos hästar i träning Stress hos hästar i träning Stress är något som ofta hör till vardagen hos en galoppör. De tränas tidigt att bli explosiva, reagera snabbt och springa fort. De vi använder oss av är deras naturliga flyktinstinkter.

Läs mer

Aspeflo om Autism. ulrika@aspeflo.se. www.aspeflo.se

Aspeflo om Autism. ulrika@aspeflo.se. www.aspeflo.se Aspeflo om Autism ulrika@aspeflo.se www.aspeflo.se Grundläggande områden Meningsfulla aktiviteter Att fylla tiden med aktiviteter som är meningsfulla, begripliga, användbara Kommunikation Att förstå andras

Läs mer

Unikt sätt. Standard sätt. Copyright Familjeforum 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard?

Unikt sätt. Standard sätt. Copyright Familjeforum 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard? Hur kul är det att vara en standardpersonlighet? Erfarenheter av att möta människor med ett unikt sätt att fungera Nåkkve Balldin, socionom Familjeforum en del av INOM Made in Sweden - Uppväxt i Afrika

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Program Definition Förhållningssätt Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning Låg-affektivt

Läs mer

Barn och ungdomsverksamheten Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter

Barn och ungdomsverksamheten Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter Petra Filipsson Jenny Lindgren När ett barn säger nej eller inte fungerar i gruppen ställer vi ofta för höga krav på någon förmåga. 2 Vad händer när

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

VÄGVISAREN SAMARBETSÖVNINGAR. SYFTE Att träna på samarbete och lyhördhet. Att hjälpa varandra.

VÄGVISAREN SAMARBETSÖVNINGAR. SYFTE Att träna på samarbete och lyhördhet. Att hjälpa varandra. VÄGVISAREN Att träna på samarbete och lyhördhet. Att hjälpa varandra. Den här övningen går ut på att en elev ska styra den andre eleven som blundar och samtidigt går runt i rummet. 1. Dela upp eleverna

Läs mer

Hur det är att leva med NPF

Hur det är att leva med NPF Hur det är att leva med NPF Göteborg 22 oktober 2015 Föreläsare: Anders Moberg www.attention-utbildning.se Vägen till diagnos Lekar Mamma VS Mig Mamma VS Barnavårdscentralen 2 ADHD klass Egen undervisning

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Ansvar. Problemskapande beteende. Hantering av problemskapande beteende vid autismtillstånd. Bo Hejlskov Jørgensen, leg. psykolog

Ansvar. Problemskapande beteende. Hantering av problemskapande beteende vid autismtillstånd. Bo Hejlskov Jørgensen, leg. psykolog Hantering av problemskapande beteende vid autismtillstånd, leg. psykolog Vem har problem? för vem? Ansvar, kontroll och metod Västerås, 2 april 2009 Problemskapande beteende Beteende som skapar problem

Läs mer

Personcentrerad vård och omsorg

Personcentrerad vård och omsorg Personcentrerad vård och omsorg Ledningsgruppen för Vård och Omsorg har beslutat att vi ska ha en personcentrerad Vård och Omsorg i Hjo kommun. Det innebär att all personal som arbetar inom Vård och Omsorg

Läs mer

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling Lyckas och må bra! Motivera dig själv till förändring Ditt minne påverkar hur du mår Parallellt tänkande, ta ett perspektiv i taget Vara i nuet och minska negativa tankar Skapa hållbara och effektiva lösningar

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Rova & Sjögren. Tider. Planering 2017/ Fritids och förskola. pedagogisk psykologi.se/material. Anton Sjögren leg.

Rova & Sjögren. Tider. Planering 2017/ Fritids och förskola. pedagogisk psykologi.se/material. Anton Sjögren leg. 2017-11-20 pedagogisk psykologi.se/material 2 Anton Sjögren leg. Psykolog Barn- & Ungdomspsykiatri Skola/förskola Rädda Barnen Traumautbildare Egen verksamhet Rova & Sjögren Elevhälsa och skolpsykologverksamhet

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

Jag trodde ni var skådisar

Jag trodde ni var skådisar Jag trodde ni var skådisar Jniklas och sanna Llisa Ggustaf J:Workshop måndag 26 mars: intervju efter. Det här samtalet spelade jag in, så detta är transkriberat från den inspelningen. Jag har inte transkriberat

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem

Läs mer

Att hantera känslostarka barn i vardagen

Att hantera känslostarka barn i vardagen Att hantera känslostarka barn i vardagen - om lågaffektivt förhållningssätt Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Ansvarsprincipen Den som tar ansvar kan påverka Bernhard Weiner Ansvarsprincipen Om vi inte har

Läs mer

Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom

Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom Krishanteringsplan s.1 (5) Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom Viktiga kontaktuppgifter vid en krissituation: Namn Funktion Telefonnummer Pia Eriksson huvudtränare 070-958

Läs mer

Hålla igång ett samtal

Hålla igång ett samtal Hålla igång ett samtal Introduktion Detta avsnitt handlar om fyra olika samtalstekniker. Lär du dig att hantera dessa på ett ledigt sätt så kommer du att ha användning för dem i många olika sammanhang.

Läs mer