Infonytt. Linköping Där idéer blir verklighet Nr 12. Nyheter från Sektionen för resurs- och stödverksamhet

Transkript

1 Infonytt FÖR PERSONAL INOM UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015 Nr 12 Nyheter från Sektionen för resursoch stödverksamhet Linköpings Kommun Utbildningsförvaltningen Sektionen för resursoch stödverksamhet linkoping.se/resursochstodverksamhet Linköping Där idéer blir verklighet

2 Resurs- & stödverksamhet Nyheter från Sektionen för resursoch stödverksamhet. INFONYTT NR INNEHÅLL Kompetenserbjudanden 3 Konsultativt stöd 4-5 Hedersrelaterat 6-7 Girlpower mässa 8 Resursskolorna 9 Mottagning Sektionen 12 Utgivare: Sektionen för resursoch stödverksamhet Redaktionsråd: Anita Sevekvist Kerstin Rydberg Jeppson Åsa Svensson Eva Höglind Annika Thörnros Runesson Skribent: Bulle Davidsson Fotograf: Lennart Lundwall Redaktör och formgivare: Annika Thörnros Runesson Tryck: Ringqvist tryckeri, vt 2015 Kunskap ger möjligheter! Vår tidskrift Infonytt är till för dig som arbetar ute i våra verksamheter. Vad kan du lära dig och vilken kunskap kan du dra nytta av i din vardag? Kunskap ger oss alla en unik möjlighet att utvecklas. Kunskap ger möjlighet att förändra och påverka vår omvärld i en positiv riktning. Sektionen för resursoch stödverksamhet erbjuder kontinuerlig kompetensutveckling, så ta chansen, ta emot möjligheten att öka din egen och/eller dina medarbetares kunskap. Skolan ska arbeta proaktivt med alla barn och ungdomar. Det säger skollagen. Ett exempel är den pedagogiska kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper och en annan är den verksamhet som Diva bedriver; fritidsaktiviteter för tjejer och av tjejer. Bland annat anordnas en mässa i mars, Girlpower, för att stärka tjejer till att våga ta plats! Kan vi arbeta förbyggande och hjälpa elever på bästa möjliga sätt, så kan vi ge dem möjlighet t ex via språket att hantera sociala situationer bättre. På så vis kan vi möta våra barn och ungdomar och stärka dem i livet med kunskap. Välkommen att kontakta oss! /Anita Sevekvist Anita Sevekvist Sektionschef anita.sevekvist@linkoping.se Utveckling och lärande Vi befinner oss alla i ett ständigt lärande, i en ständig utveckling. Vi är också en del av ett samhälle som befinner sig i en allt snabbare förändring. Detta ställer krav på oss alla. Lars Rejdnell Barn- och ungdomschef lars.rejdnell@linkoping.se Vi har ett uppdrag att ge de barn och elever som vi möter varje dag optimala förutsättningar för ett bra liv. Det gör vi genom att nyttja all den utbildning, erfarenhet och kunskap som vi har. Men vi behöver också ibland stöd eller ny kunskap för att på bästa vis klara av att utmana och utveckla våra barn och ungdomar. Detta får vi ibland genom kollegor och arbetskamrater, men ibland behöver vi titta än djupare och då utifrån beprövad erfarenhet och vetenskap. Barn- och ungdomsnämnden ger oss dessa möjligheter genom olika insatser. Man ger möjlighet till allt från poänggivande kurser via universitet och högskolor till kompetensutveckling genom vår egen organisation såväl genom Sektionen för resursoch stödverksamhet som Enheten för metodstöd. Utnyttja alla dessa möjligheter! /Lars Rejdnell Infonytt FÖR PERSONAL INOM UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Postadress: Linköpings kommun Sektionen för resursoch stödverksamhet Linköping linkoping.se/resursochstodverksamhet Sektionschef Anita Sevekvist Tel: Bitr. Sektionschef Kerstin Rydberg Jeppsson Tel: Barn i behov av särskilt stöd LSS Anderz Bergholtz Tel: Helena Almberg Tel: Margareta Lundgren Tel: Susanne Åkeborg Tel: Agneta Malm Tel: Elevhälsa den medicinska delen Christina Staaf Tel: Christina Säterskog Tel: Flerspråkighet Fritidsverksamhet år Snezana Arsenovic Nero Tel: Ewa Höglind Tel: Åsa Svensson Tel: Steffan Kapellner Tel: INFONYTT nr

3 Infonytt FÖR PERSONAL INOM UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KOMPETENSERBJUDANDEN 2015 Sektionens kompetenserbjudande; Konsultation kring barn/elever i behov av särskilt stöd Under en timma får ni möjlighet att träffa representanter från konsultativt stöd för att lyfta en fråga/ett ärende med oss. Se mer information på linkoping.se/resursochstodverksamhet. Vi arbetar med förebyggande förhållningssätt/metoder och har specialkunskap inom : Särskola Neuropsykiatriska svårigheter Psykosocial hälsa Konsultativt stöd Generella inlärningssvårigheter Medicinska funktionsnedsättningar Kontakta: Nenne Häggberg ingegerd.haggberg@linkoping.se Språk & kommunikation Generella inlärningssvårigheter En kurs i två delar om vad detta kan vara, vad det kan innebära och vi kan göra för dessa elever i skolan. Kontakta: Åsa Elebring, specialpedagog Vägledande samspel - ICDP Grupper i vägledande samtal, som är ett resursoch relationsorienterat program, där förskolepersonal kan vidareutveckla sitt arbete, sitt förhållningssätt och sin relation med barnen. Kontakta: Lena Holmgren Motorik och inlärning - förskolan Medveten rörelseträning - genom lek och rörelse utvecklar barnen sin uppfattning om sig själva och sin omvärld. Kontakta: Jenny Sundbrant Jonsson Motorik och inlärning - låg- & mellanstadiet Medveten rörelseträning - genom lek och rörelse utvecklar barnen sin uppfattning om sig själva och sin omvärld. Kontakta: Jenny Sundbrant Jonsson Lyftteknik - lyftteknikhjälpmedel Du får lära dig att på ett ergonomiskt och säkert sätt hjälpa andra människor att förflytta sig. Kontakta: Jenny Sundbrant Jonsson Tips! Kompetenserbjudanden! Vi har samlat alla erbjudanden om aktuell kompetensutveckling som dokument på nätet. Där finner du mer detaljerad information kring respektive kurs och materialet uppdateras löpande under året med nya aktiviteter från sektionen. * Läs mer information på Linweb eller sök den via: linkoping.se/resursochstodverksamhet 3

4 Är du som rektor intresserad av att arbeta förebyggande med skolfrånvaro? Vi som arbetar med skolfrånvaro i konsultativa stödet söker en pilotskola f-åk 6 som vill ta ett helhetsgrepp kring dessa frågor och arbeta både på individ, grupp och organisationsnivå. Kontakta Margareta Lundgren på telefon: eller via margareta.lundgren@linkoping.se Skolfrånvaro? När språket inte räcker till Att behärska språket är mer än att bara kunna orden. Det gäller också att säga rätt saker till rätt personer vid rätt tillfälle. När det inte fungerar uppstår ett hinder för det sociala livet i skolan och på fritiden. Exempel på när det blir fel är långrandiga repliker, svårigheter att anpassa sig till vem man talar med och att tolka det finstilta när andra pratar. Barn som inte får hjälp med detta drar sig ofta så småningom undan från samtal. Konsultativt stöd introducerade ht-14 kursen Social kommunikation, som uppmärksammar dessa problem hos barn skola. Kursen omfattar några tillfällen på två och en halv timme. (se mer information om kurser på linkoping.se/resursochstodverksamhet). Det finns ett stort intresse för att lära sig mer om den språkliga delen i barns sociala svårigheter, berättar logopederna Sofie Levander och Lotta Andersson. Vi får positiv respons på att vi kommer med konkreta förslag. Till exempel finns det en hel del knep som barnen själva kan lära sig för att hantera de sociala situationerna bättre. Vi jobbar också med rollspel, som pedagogerna kan ta med sig till skolan och göra med eleverna. Dessutom uppskattas erfarenhetsutbytet på träffarna. Logopederna Sofie Levander och Lotta Andersson Logopederna arbetar tillsammans med specialpedagogen Lena Holmgren och psykologen Karin Karin Eriksson, lärare Larsson. Ofta hör skolor av sig för att få hjälp med barns talrelaterade problem. Nu vill de slå ett slag för att även de språkliga effekterna på barns sociala liv ska uppmärksammas. Karin Eriksson på Tinnerbäckskolan har gått kursen tillsammans med en kollega. Hon tycker att hon har nytta av det som togs upp. -Kursen handlar om sådant som vi jobbar med bland våra elever. Dels hur man är tillsammans med jämnåriga, dels hur man kan hantera vardagliga situationer. Till exempel brukar vi träna på att gå och handla eller låna böcker på biblioteket. Då får eleverna själva framföra sina ärenden. -Vi har elever med till exempel språkstörningar som behöver lära sig prata utan så många svordomar. De har ofta svårt att finna ord för känslor och ibland kan ju språkförbistringar leda till missförstånd både bland jämnåriga och vuxna. Här gav kursen bra tips. Bland annat har vi testat rollspel. Då spelar eleverna andra än sig själva. Det blir lättare att tala om beteende och språk på det sättet. Karin Eriksson uppskattar att kursen gav utrymme för samtal med kollegor från andra arbetsplatser: -Det var första gången som jag fick möjlighet till kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte om just de här problemen som en del av våra elever har.

5 En väg in... flera vägar ut! Särskola Neuropsykiatriska svårigheter Konsultativt stöd Generella inlärningssvårigheter Språk & kommunikation Konsultativt stöd Konsultativt stöd innefattar ett helt team av spetskompetenser och vi finns som stöd för personal som arbetar med barn/elever i förskolan, förskoleklass och grundskolan i Linköpings kommun. Stödet erbjuds inom flera områden (se illustration till vänster). Vi erbjuder bland annat konsultation på individ-, grupp- och organisationsnivå på uppdrag av förskolechef/rektor eller verksamhetschef. Psykosocial hälsa Medicinska funktionsnedsättningar Vårt arbete tillsammans med skolor och förskolor präglas av ett tvärprofessionellt synsätt där våra olika kompetenser samverkar för våra barn och elevers bästa. Vissa elever måste få hjälp med det mesta I varje klass går i genomsnitt ett eller två barn som har generella inlärningssvårigheter. Dessa barn hör till de 14 procent av befolkningen har svårare än andra att tillägna sig abstrakt och komplex kunskap. Svårigheterna är dock inte så stora att det rör sig om utvecklingsstörning. Många av de här barnen arbetar hårt i skolan, men lyckas inte ändå. De behöver mycket stöd och behöver få uppgifter som de har chans att lyckas med. Specialpedagogen Åsa Elebring och psykologen Christian Bergbom säger att dessa elever mycket väl kan få en bra skolgång, men för det krävs stöd till både elever och lärare. Det handlar om pedagogiskt grovjobb, säger Åsa Elebring. Att dessa barn finns är inget nytt, det intressanta är att skolan nu börjat prata om det och diskutera hur man bäst kan hjälpa dem. Skolans mål med dessa elever är att ge dem möjligheter till ett bra liv. Då är det viktigare att förstå hur lån och ränta fungerar än att kunna lösa en andragradsekvation, säger Christian Bergbom. För mer information kan du kontakta Christina Staaf, eller christina.staaf@linkoping.se Här finns en relaterad problematik, tillägger Christian Bergbom. Dessa elever löper stor risk att hamna utanför och känna sig misslyckade, om de inte får det stöd de har rätt till och behöver. Det i sin tur gör att de lättare hamnar i andra svårigheter i det vardagliga livet. Till stöd för skolan finns nu en checklista och en verktygslåda med pedagogiska metoder. Åsa Elebring och Christian Bergbom hjälper till med detta och erbjuder även kurser, workshops och konsultationer. Psykolog Christian Bergbom och specialpedagog Åsa Elebring

6 Kunskap ger makt att förändra Skolan ska arbeta proaktivt med alla barn och ungdomar. Det säger skollagen. Men det kan vara svårt för lärare och annan skolpersonal att möta elever som är utsatta för hedersrelaterat förtryck, hot och våld. Detta måste tas på allvar och skolan måste ha kunskap, förståelse och förmåga att agera. Shohreh Valikhany är skolsköterska med en del av sin tjänst inom Konsultativt stöd, där hennes uppdrag är att stödja skolpersonal i hedersrelaterade frågor. Det omfattar personalinformation, stöd i enskilda ärenden och hjälp att upprätta och följa upp handlingsplaner på grundskolor och gymnasier i Linköpings kommun. Det är viktigt att det finns handlingsplaner och rutiner, men någon måste också se till att de följs och uppdateras, säger Shohreh Valikhany. Hedersrelaterat förtryck, hot och våld innebär att individens rätt till självbestämmande kränks. Alla människors lika värde är orubbligt. Och att brott är brott oavsett omständigheter. Sedan en tid finns ett nytt kursmaterial kring dessa frågor med namnet Mognad och livsutrymme, som grundas på ett tidigare projekt med sjätteklassare på Skäggetorpsskolan. Materialet syftar till att göra blivande tonåringar medvetna om pubertet och mognad. Mognad & livsutrymme Vi vill gärna att eleverna ska få prata om tankar och känslor och bli medvetna om sina rättigheter innan puberteten kommer på allvar och det börjar hända mycket med kroppen, berättar Shohreh. Mognad och livsutrymme används läsåret för elever i årskurs fem på Nygårdsskolan och Rosendalsskolan och utgör både en metod och ett undervisningsmaterial. Arbetet medfinansieras av Länsstyrelsen i Östergötland. Visionen är att kunna implementera materialet i skolornas ordinarie verksamhet. För mer information kontakta Ewa Höglind (se s 7) Skolsköterska Shohreh Valikhany 6 INFONYTT nr

7 Fr v projektledare Hoshi Kafashi och hjältarna; Nicolas Santi, Zakaria Viklund, Simon Shumun Nya hjältar utbildas Shanazi hjältar har funnits i Linköpings kommun sedan 2010, och den första gruppen går nu vidare i livet. Hjältarnas uppgift är att försöka få grabbar som lever i hederskulturer att ta avstånd från den kvinnosyn som kan råda där. Det handlar om att hjälpa utsatta tjejer genom att påverka deras bröder, kusiner och killkompisar. I höst samlades de tio nya blivande hjältarna för första gången och började sin utbildning. En av dem är Nicolas Santi. Han är väldigt glad över att ha kommit med i gänget: Jag ville bli en av hjältarna eftersom jag har hört så mycket bra om hur de jobbar. Här är en väldigt stark gemenskap och jag tror att vi kan göra nytta. Han och de andra killarna får nu under några månader kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck, men inte bara det. I utbildningen ingår också föreläsningar och diskussioner, bland annat om jämställdhet, jämlikhet, sexualitet, hbtq-frågor och demokrati. Våra nya hjältar måste lära sig mycket så att de står på en stabil grund när de kommer ut i skolor där det finns killar med väldigt starka hederskulturella åsikter. Då måste de kunna sin sak. Grunden lägger de genom att först arbeta med sig själva, säger Hoshi Kafashi, ledare för Shanazi hjältar i kommunen. Det handlar om kärlek Tanken är också att hjältarna ska prata med sina föräldrar om tjejers och kvinnors rättigheter. Kunskap ger makt att förändra, jag lyckades påverka min egen pappa, säger Hoshi. Han har varit med från början och ser att hjältarnas arbete gett resultat. Dels i attityderna hos målgruppen, dels bland hjältarna själva. I den första gruppen fanns, enligt Hoshi, några killar som var på väg att hamna snett, men dels på grund av delaktigheten i hjältegänget utvecklades positivt. Idag jobbar flera av dem på skolor och fritidsgårdar, en är färdig socionom, en driver restaurang och en är snart utbildad målare. Några av dem finns som stöd i bakgrunden när de nya nu ska ta vid. Framåt mars 2015 kommer de nya hjältarna att vara färdiga med grundutbildningen och börja jobba på fältet. En förhoppning är att de också ska kunna vara med och bemanna chatten inom projektet Det handlar om kärlek som arbetar förbyggande mot hedersrelaterat våld. För mer information kontakta Ewa Höglind, verksamhetschef för ungdomsverksamhet, eller ewa.hoglind@linkoping.se 7

8 28 mars 2015 blir det Girlpowermässa på Arbis Det är en mässa av tjejer för tjejer som ordnas för femte året i rad. Bakom arrangemanget står Diva, en verksamhet för tjejer mellan 12 och 25 år. På mässan får de möjlighet att möta olika föreningar och organisationer, prova på dans, skapande aktiviteter, scenuppträdande och delta i tävlingar. De får också träffa olika förebilder. Vi vet att en del flickor inte får komma på arrangemang om där finns män med, till exempel som ledare. Vi vill skapa en helt trygg miljö för tjejerna där de kan få se att det finns möjligheter till aktiviteter plus inte minst att nätverka med varandra. Det säger Divas nya utvecklingsledare Victoria Almroth. Mässan pågår en dag på Arbis, medan Diva har verksamhet året runt. Diva är en permanent verksamhet inom Linköpings kommun och drivs i samarbete med studieförbundet Bilda. Från början var den helt knuten till Arbis, men numera har Diva aktiviteter på sju fritidsgårdar. På Arbis är en kväll i veckan vikt för tjejer. Då får inga killar komma, varken ungdomar eller vuxna. På de andra fritidsgårdarna är det antingen öppna tjejkvällar eller träffar i mindre tjejgrupper. På programmet står bland annat dansstudio, musik, röst- och sångvård och workshop om relationer. På Arbis har vi mellan 20 och 30 tjejer varje gång, och i Skäggetorp är det minst lika många, berättar Victoria Almroth. Vi ser ett växande behov av särskilda kvällar och aktiviteter för tjejer. Många av dem får inte lov att gå till gården om det inte är särskilt utsagt att bara tjejer är välkomna. Bakgrunden till att Diva en gång startades var att man såg att det mest var klillar som kom till fritidsgårdarna och att de tog mycket plats. Det mönstret ser vi nu i stökiga områden. Tjejerna kommer i skymundan när samhällets fokus ligger på de bråkiga killarna. Där önskar jag att vi hade mer tid att informera i skolorna så att tjejerna får reda på att Diva finns. Nu arbetar vi för att stärka tjejerna så att de vågar ta plats! Fotograf: Annie Bergström Scenuppträdande på Divas mässa. 8 INFONYTT nr Victoria Almroth, DIVAS utvecklingsledare

9 Resursskolan ser hela bilden Resursskolarna i Linköpings kommun finns till för elever som har behov av extra stöd i sin skolutveckling, dock ej för elever med rätt till särskola. Med ett professionellt och väl genomarbetet antagningsförfarande säkerställer vi först att resursskolan är det mest lämpliga alternativet för eleven. Är det rätt att låta elever med stora sociala svårigheter gå i särskilda resursskolor? Linköpings kommun tycker det och hävdar sin ståndpunkt i diskussion med skolinspektionen. Infonytt har träffat en förälder, som är övertygad om att resursskolor är rätt väg att hjälpa vissa elever. Rektor Agneta Malm Henry är 10 år och har nyligen lämnat Järdalaskolan efter tre år. Han har en form av språkstörning och gick i språksamförskola där han mådde hyggligt. I Linköping finns resursskolor för elever från ettan till nian. Eleverna undervisas, av olika pedagager, i sina egna klassrum och efter vars och ens förutsättningar och behov. I sexårs blev det kaos och han kom inte vidare. Varje dag kunde personalen rapportera om hur illa det hade varit. Så berättar Henrys mamma, Linda Nordhammer Landelius. Att flytta vår son till Järdalaskolan var det bästa vi kunde göra för honom. Här fick vi varje dag höra vad han hade lyckats med i stället för allt elände. Han har utvecklats massor under åren här. Han kom hit med noll självkänsla och har vuxit enormt. - Vi bedriver skola i liten grupp med hög personaltäthet, där det även ges möjlighet att träna socialt samspel, berättar rektor Agneta Malm. Resursskololorna stöttar även vårdnadshavare i deras föräldraskap och samverkar med olika myndigheter och personer i elevens/familjens närhet. Madeleine Lindh, lärare på skolan: Som förälder tar man lätt på sig skuld för barnets problem. Här tänker vi på föräldrarna som en resurs. Därför träffar vi dem ofta och talar om elevens styrkor och hur vi kan samarbeta. Vi vill se hela bilden. Linda Nordhammer Landelius säger att hela familjen mått bättre av att Henry fick gå i resursskolan: Vi är tacksamma för att det fanns personer här som såg oss och kunde ge oss både mentalt stöd och konkreta råd. Inom kommunen finns sex resursskolor; Järdalaskolan åk 1-3, fritidshem Daggkåpeskolan åk 4-6, heldagsomsorg Slussenskolan åk 7-9 Stångåskolan åk 7-9 Kärnpunkten åk 4-6 Tinnerbäcken åk

10 Cecilia Björklund, koordinator för integration, med några nyanlända barn. Resurser kring nyanlända elever I de ljusa luftiga lokalerna i nybygget vid gamla lärarhögskolan träffar vi en somalisk 15-åring. Snart ska han börja i svensk skola. Linda Castell är utvecklingsledare på mottagningen: Vi lägger ramen i pusslet och kanske några bitar till. När eleven kommer till sin skola har man där något att utgå ifrån. Pojken kom ensam från Somalia till Linköping. Här på mottagningen för nyanlända elever från föreskoleklass till årskurs nio har han under ett par veckor fått förbereda sig för svensk skolgång. Han säger att han känner sig väl förberedd och att han har lärt sig mycket på mottagningen om regler som gäller i skolan och i samhället. Jag har trivts här, alla är trevliga och respekterar varandra. På den nyöppnade mottagningen på Brunnsgatan 10 samlas olika resurser kring de nyanlända eleverna. Här sker pedagogisk kartläggning, ämnesintroduktion, samhällsintroduktion, processtöd, modersmålsstöd med mera. Än är verksamheten inte fullt utbyggd men meningen är att mottagningen ska kunna ge elever, familj och skola en bra start. Tillsammans med Svjetlana Cvijetic träffar Infonytt en morfar som nyligen fått hit barnbarn från Kosovo, där de utsatts för diskriminering och inte fått gå i skolan. Han är mycket glad över den introduktion barnen fått på mottagningen. De var analfabeter när de kom. Efter fem veckor kunde de 70 procent av bokstäverna, det är ett fantastiskt bra resultat. Barn som kommer hit, oavsett tidigare svåra upplevelser, visar redan efter ett par dagar är de trygga och glada och längtar efter att lära sig nya saker, berättar Svjetlana Cvijetic. Här blir barn och ungdomar uppmärksammade utifrån ett språkligt och kulturellt perspektiv! 10 INFONYTT nr

11 Här börjar det nya livet Mottagningsenheten Adjunkten Mottagningsenheten Adjunkten finns sedan augusti på Brunnsgatan 10 och är en utveckling av den centrala mottagningen i Linköpings kommun. När nyanlända barn och ungdomar i grundskoleåldrarna kommer till Linköpings kommun, tas de emot på Adjunkten. Redan vid inskrivningssamtalet påbörjas en pedagogisk kartläggning. Den ligger till grund för två till åtta veckors introduktion och undervisning i skolämnena på själva mottagningen. Den syftar också till att ge eleven så goda förutsättningar som möjligt i den ordinarie skolan efter tiden på Adjunkten. Man kartlägger elevens kunskaper, förmågor, starka sidor och intressen, den allmänna bakgrunden, hur förälder och elev har det, språkutvecklingsnivå i modersmålet och eventuellt svenska som andraspråk. Eleven får också berätta om sina erfarenheter av skolan och sina tankar om skolämnena. Detta ska ge ett underlag för var eleven ska börja skolan och vägledning till den fortsatta undervisningen. Nyanlända elever kan komma till en internationell klass (IK) eller direkt integreras i ordinarie klass. I övergången får elev och pedagoger hjälp av processtödjare som är anställda på skolorna med en del av sin tjänst knuten till mottagningsenheten. I samband med inskrivningssamtalet undersöker mottagningssköterskan bland annat syn, hörsel, längd och vikt och utför vaccinationer. Under tiden på Adjunkten får eleverna även en samhällsintroduktion i närmiljön genom studiebesök och samarbete med olika kulturaktörer och föreningar. De får också gå på stadsvandringar och lära känna sin nya hemstad. Även föräldrarna får information om hur den svenska skolan och vårt skolsystem fungerar. Utvecklingsledare Svjetlana Cvijetic Vi ger barn och ungdomar möjlighet att utveckla sin flerspråkighet, mångkulturella identitet och kompetens 11

12 Linköping Där idéer blir verklighet Sektionen för resursoch stödverksamhet Sektionen för resursoch stödverksamhet Sektionen för resursoch stödverksamhet stöder förskole-/skolpersonal, förskolechef och rektor i arbetet med barn, elever och ungdomar. I vårt hus finner du många varierande kompetenser och en bred erfarenhet. Tillsammans med er kan vi ta ett samlat grepp kring relevanta insatser och situationsanpassa effektiva åtgärder. Välkommen att besöka vår hemsida! Du når vår hela vår verksamhet via vem av oss du än kontaktar Du kan även söka oss via kommunens växel För inbokade möten hittar oss på dessa adresser: Klostergatan 24 Westmansgatan 43 Westmansgatan 25 - chefer och assistenter - konsultativt stöd - elevhälsan Nya lokaler sedan 2014