Telefon vx: Fax: Org nr: regimrator^ntemrise^mjnistv^se

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Telefon vx: 08-677 25 50 Fax: 08-677 25 55 Per.hogstram@ent6rprig8.ministry.se Org nr: 556280-1430 regimrator^ntemrise^mjnistv^se"

Transkript

1 Svensk* Fjärrvärme Näringsdepartementet Energienheten Per Högström Stockholm Svensk Fjärrvärme AB Stockholm Besöksadress: Olof Palmes ata 31 9 Telefon vx: Fax: Org nr: regimrator^ntemrise^mjnistv^se Remissvar på Promemoria II (inkl kompletterande information): Förslag och bedömningar avseende nära-nollenergibyggnader Sverige, och i viss mån övriga Norden, skiljer sig avsevärt från övriga EU-länder vad gäller uppvärmning av byggnader. Över 90 procent av alla flerbostadshus och över 80 procent av alla lokaler värms med fjärrvärme. Denna fjärrvärme är i det närmsta helt fossilfri och består av framför allt förnybara bränslen och energiresurser som annars går förlorade, t ex avfall och industriell spillvärme. Trots detta är fjärrvärmen nästan helt frånvarande i analysen, vilket är mycket förvånande. Utformningen av byggreglerna, inkl ombyggnadsregler, kommer att ha en mycket stor påverkan på fjärrvärmebranschen. Detta gäller därmed även alla de delar av samhället som är beroende av fjärrvärmen som t ex avfallshantering, elproduktion i kraftvärmeverk, den kommunala ekonomin och hela biobränslesektorn. En utformning av reglerna som styr enbart på köpt energi kommer att innebära en avveckling av fjärrvärmen, till förmån för individuella värmepumpar. En sådan avveckling får mycket stora konsekvenser för energisystemet. Som exempel krävs i ett sådant scenario uppskattningsvis ny eleffekt på ca MW tillföras, dvs. ca 50 procent mer än dagens möjliga. Detta anser vi behöver beaktas när regeringen beslutar om utformningen av byggregler och den nationella handlingsplanen för nära-nollenergibyggnader. Redan idag bidrar fjärrvärmen och kraftvärmen med en elproduktion som reducerar priset på el och även bidrar till Sveriges eleffektbalans. Biokraftvärmen står också för en ansenlig del av den förnybara el som produceras idag. Dessutom bidrar fjärrvärmen till att i hög grad utnyttja inhemska bränslen vilket ger försörjningstrygghet och arbetstillfällen, till skillnad från alternativen. Svensk Fjärrvärmes synpunkter i sammanfattning Svensk Fjärrvärme är mycket förvånade över att fjärrvärmen fått en så marginell behandling i promemorian, och att effekterna på energisystemet till följd av reglerna inte utretts eller ens kommenteras. Föreningen är mycket kritisk mot utgångspunkten köpt energi avseende reglerna för energieffektivisering i bebyggelsen. Svensk Fjärrvärme anser att det i beredningen av denna promemoria inte gjorts tillräckliga analyser för att ta ställning till en strategi för hur målet om effektivare energianvändning i bebyggelsen till 2050 ska nås. Skrivningar som rör målet om en halverad energianvändning i byggnader bör därför utgå från den

2 kommande propositionen, och inforas när regeringen gjort tillräckliga analyser för hur detta mål kan uppnås mest kostnadseffektivt. Svensk Fjärrvärme anser att byggnadens nettoenergianvändning bör utgöra utgångspunkten vid utformningen av energihushållningskraven i byggreglerna. Detta skulle innebära att byggreglerna reglerar själva byggnadens energiprestanda, dvs. klimatskalets prestanda, och inte som idag styra mot en viss typ av uppvärmningsform. Svensk Fjärrvärme anser att konsekvenserna för fjärrvärmen är mycket dåligt belysta i promemorian. Konsekvensen av "köpt energi" i byggreglerna är en diskriminering av kollektiva uppvärmningsformer som fjärrvärmen. Till skillnad från krav på nettoenergi och primärenergifaktorer uppfyller inte BBR 2012 och begreppet köpt energi de samhällseffekter och krav på minskningar av primärenergi som gäller enligt den målbild definierad i gällande och förväntade kommande EU-direktiv. Kravet på köpt energi skapar olika villkor för olika uppvärmningsformer tar heller ingen hänsyn till energieffektivitet i ett systemperspektiv. Även dagens byggregler diskriminerar kollektiva uppvärmningsformer och begränsar valfriheten av uppvärmningsslag, ett val som bör baseras på pris, miljöprestanda m.m. Svensk Fjärrvärme kräver därför att elenergi i byggreglerna snarast ska räknas upp med en faktor på 2,5 i förhållande till annan energi för uppvärmning, kylning och ventilation. Svensk Fjärrvärme stöder Energimyndighetens yttrande om att skyndsamt se över systemgränsen i byggreglerna. Nuvarande byggregler är inte teknikneutrala, särkskilt avseende fjärrvärme och biobränsle. Införandet av en faktor för elvärme avhjälper delvis bristerna och bör göras snarast. Kommande översyn kan sedan avhjälpa återstående brister. Svensk Fjärrvärme anser att det behövs en långsiktighet i utformningen av spelreglerna för energieffektiv bebyggelse. För marknadernas aktörer, såsom fjärrvärmen, handlar det om stora investeringar i infrastruktur och produktion. Det finns många bra skäl till att vårt samhälle ska energieffektiviseras men miljönyttan i form av minskad klimatpåverkan eller minskat utnyttjande av resurser i Sveriges byggnadsbestånd, småhus undantaget, blir lågt om besparingen räknas som antal köpta kwh. Detta måste beaktas när lämpliga kravnivåer utreds samhällsekonomiskt. Svensk Fjärrvärme har i princip inget att erinra mot vilken nivå som slutligen väljs, så länge som reglerna är konkurrens- och teknikneutrala samt främjar ett hållbart samhälle. Dagens byggregler uppfyller inte dessa krav. Slå inte fast huvudstrategin för målet om en halverad energianvändning i bebyggelsen i denna proposition Svensk Fjärrvärme anser att det i beredningen av denna promemoria inte gjorts tillräckliga analyser för att ta ställning till en strategi för hur målen om effektivare energianvändning i bebyggelsen till 2050 ska nås. Energieffektivisering måste ses ur ett systemperspektiv och påverkas av omfattande parallell nationell och EU-lagstiftning. Exempelvis förhandlas för närvarande ett förslag till nytt energieffektiviseringsdirektiv som innehåller förslag till en mängd olika åtgärder och målsättningar kring energieffektivisering i bebyggelsen. Svensk Fjärrvärme anser att kommande energihushållningskrav måste beakta dessa ytterligare åtgärder och efterfrågar en tydligare koppling till både EU:s och Sveriges nationella Sida 2 av 9

3 handlingsplan för energieffektivisering. I detta sammanhang blir byggreglerna endast ett av de styrmedel som påverkar energianvändningen i bebyggelsen och i samhället i Samhällsekonomiskt bör det vara mer effektivt att uppnå den önskade energieffektiviseringen med hjälp av fjärrvärme som använder, mestadels inhemska, resurser som annars skulle gå förlorade för uppvärmning. Det bör även vara mer effektivt att utnyttja bränslen för att producera både el och värme samtidigt i kraftvärmen, jämfört med att använda el för uppvärmning, så länge som inte all el kan produceras med hjälp av flödande energiresurser som vind, sol och vatten. Nu styr byggreglerna ensidigt mot individuella tekniklösningar istället för att vara konkurrensneutrala mellan bra uppvärmningslösningar såsom fjärrvärme, värmepumpar och biopannor. En högeffektiv individuell värmepump är en effektiv uppvärmningsform i områden eller byggnader dit fjärrvärmen inte når samtidigt som den fungerar som "prispressare" på värmemarknaden Regeringen bör istället ta vara på den möjlighet som finns i Sverige i och med de utbyggda fjärrvärmenäten. Att uppnå energieffektivisering som leder till verkligt minskad användning av energiresurser, genom att premiera även effektivisering även i tillförselledet. Det är Svensk Fjärrvärmes bedömning att 50 % minskad energianvändning i bebyggelsen kan uppnås på ett kostnadseffektivt sätt om man tar tillvara möjligheterna som finns i fjärrvärmen. Men då behöver regelverken utformas för att stödja detta och inte motverka det Promemorian tar inte heller upp konsekvenser för värmemarknadspolitikens mål med att stimulera till konkurrens och högre effektivitet på värmemarknaden. Konsekvenser för fjärrvärmebranschen Svensk Fjärrvärme anser att konsekvenserna för fjärrvärmen är mycket dåligt belysta i promemorian. Konsekvensen av "köpt energi" i byggreglerna är en diskriminering av kollektiva uppvärmningsformer som fjärrvärmen. Fjärrvärmebranschen har idag en mycket viktig samhällsroll avseende ett hållbart energisystem. Fjärrvärmen är en avgörande aktör avseende energiåtervinning ur avfall, rester från skogsindustrin, restvärme från den konkurrensutsatta basindustrin samt som stor eleffektleverantör, även vintertid, från kraftvärmen. Innan man genomför en förändring av regelverket måste konsekvenserna det får för samhället att fjärrvärmens konkurrenskraft kraftigt försämras utredas. Risken är överhängande att fjärrvärmebolag kommer att sättas på obestånd på grund av utformningen av dessa myndighetsregler. Konsekvensen blir kraftigt ökad elanvändning för uppvärmning om upp till ca 27 TWh om värmepumpar används i stället och minskad elproduktion från kraftvärmen om upp till ca 10 TWh. Det är i dag svårt att se vilka miljöanpassade energikällor som utifrån dagens förutsättningar skulle kunna förse oss med dessa elbehov. Svensk Fjärrvärme är dock inte motståndare till skärpta nivåer om dessa kan visas vara samhällsekonomiskt effektiva och utformas konkurrensneutralt. Svensk Fjärrvärmes synpunkter nedan följer huvudrubrikerna i utskickad promemoria. Sida 3 av 9

4 2 Nationell handlingsplan för nära nollenergibyggnader De samlade målen om energieffektivisering bör beaktas Tidigare riksdagsbeslut om de samlade energieffektiviseringsmålen följs inte i promemorians förslag. Svensk Fjärrvärme anser att det i beredningen av denna promemoria inte gjorts tillräckliga analyser för att ta ställning till en strategi för hur målet om effektivare energianvändning i bebyggelsen till 2050 ska nås. Skrivningar som rör målet om en halverad energianvändning i byggnader bör därför utgå från den kommande propositionen, och införas när regeringen gjort tillräckliga analyser för hur detta mål kan uppnås mest kostnadseffektivt. Regeringens målformulering för energipolitiska åtgärder i Boverkets regleringsbrev innehåller ett krav om att "En god hushållning med energi i bebyggelsen och särskilt minskad användning av el för uppvärmning av bostäder och lokaler ska främjas". Förslagen i promemorian motverkar denna målsättning. I samband med att Riksdagen 2006 fastställde det aktuella målet om en halverad energianvändning i bebyggelsen uttalades att målet regelbundet kommer att följas upp och prövas mot bakgrund av dess konsekvenser för miljön, ekonomisk tillväxt, konkurrenskraft och kostnader för såväl den offentliga sektorn som enskilda. Det uttalades att den slutliga miljöeffekten av en effektiviserad slutanvändning av energi är olika för olika energibärare och primärenergikällor. Den verkliga miljöeffekten i ett helhetsperspektiv kan inte beskrivas med ett förenklat mått som t.ex. antalet kilowattimmar som passerar genom byggnaden. Skillnaden exempelvis i utsläpp av klimatpåverkande ämnen är betydande mellan el, fossila bränslen, biobränslen och spillvärme eller lokal solvärme. Mot denna bakgrund ansåg regeringen att viktningsfaktorer för de olika formerna av energi som har inbesparats skall användas vid uppföljningen av målet. I alliansregeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik - Energi (prop. 2008/09:163) lades en handlingsplan för energieffektivisering fast. Regeringen uttalade att ett effektivt utnyttjande av resurser, inklusive energi, utgör grunden för ekonomisk tillväxt och en hållbar utveckling. Regeringens målsättning är att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och ökad användning av energi och råvaror. Energieffektivisering bidrar i de flesta fall till minskad belastning på klimat och miljö och en tryggare energiförsörjning. Olika energikällor och energibärare har i det sammanhanget olika betydelse. Besparing av en kilowattimme el från kolkondenskraft måste värderas högre än besparing av en kilowattimme fjärrvärme från industriell spillvärme eller från en solfångare." (sid. 55, prop. 2009/10:163). Svensk Fjärrvärme konstaterar att regeringen ännu inte har fullföljt den uttalade inriktningen att värdera energibesparingar från el och fjärrvärme utifrån dess primära resursanvändning när krav på energieffektivisering i bebyggelsen ställs upp. I våra nordiska grannländer Finland, Danmark och Norge har energikraven en sådan utgångspunkt. I Danmark och Norge anges i energikraven för bebyggelsen exempelvis att en faktor 2,5 ska användas för elvärme. Svensk Fjärrvärme anser att det är angeläget att en harmonisering av formuleringen av energikraven görs utifrån hur de ställts upp i våra nordiska grannländer som har liknande förutsättningar som i Sverige. En harmoniserad Nordisk marknad kommer att reducera byggkostnaderna. Svensk Fjärrvärme ifrågasätter också varför utgångspunkt tas i endast målet för energieffektivisering i bebyggelsen och inte utifrån de övriga fastställda Sida 4 av 9

5 energieffektiviseringsmålen. Riksdagen fastställde 2009 ett sektorsövergripande mål om minskad energiintensitet om 20 procent mellan 2008 och 2020, dvs. den tillförda energin per BNP-enhet i fasta priser ska minskas med 20 procent. Riksdagen har också fastställt ett mål enligt det s.k. energitjänstedirektivet om att energibesparingen till 2016 är minst 9 procent av den genomsnittliga årliga slutliga energianvändningen den proposition där dessa energieffektiviseringsmål lades fast uttalades att energieffektivisering bör bedömas utifrån ett systemperspektiv. Detta innebär att den nytta som uppnås i form av mindre resursförbrukning och mindre miljöpåverkande utsläpp och på sikt också lägre kostnader ska ses som det egentliga syftet med energieffektivisering. Utgångspunkten i formuleringen av det övergripande energieffektiviseringsmålet till 2020 är att det ska omfatta samtliga samhällssektorer och inkludera effektiviseringar i varje steg av energitillförseln inkluderande omvandling/förädling, distribution och slutlig användning. Svensk Fjärrvärme anser att detta har tappats bort i den nu aktuella promemorian och anser att en direkt koppling till det övergripande energieffektiviseringsmålet bör göras. Svensk Fjärrvärme efterfrågar också en tydligare koppling av den föreslagna strategin till övriga åtgärder i både Sveriges och EU:s handlingsplaner för energieffektivisering. Konkurrensneutrala byggregler En harmonisering i Norden avseende både NNE och byggregler anser vi önskvärd för att skapa långsiktighet och förutsägbarhet både för byggbranschen och för energibranschen. Svensk Fjärrvärme anser att elenergi i byggreglerna snarast ska räknas upp med en faktor på 2,5 i förhållande till annan energi för uppvärmning, kylning och ventilation. Vidare bör det inte vara någon skillnad för hur energin ska räknas om en värmepump, solcell, solpanel eller annan energianläggning finns på byggnaden eller på en byggnad som har samma ägare, jämfört med om den finns någon annanstans. Svensk Fjärrvärme anser att en utgångspunkt för framtida byggregler bör vara den byggnadens nettoenergianvändning. En faktor på elvärme på 2,5 finns redan i byggreglerna i våra grannländer Norge och Danmark. Finland inför primärenergifaktorer i byggreglerna i år. En harmonisering i Norden är fördelaktig ur många aspekter. Om faktorn 2,5 för el införs i byggreglerna blir de enligt vår uppfattning rimligt konkurrens- och teknikneutrala och styr på ett korrektare sätt mot ett hållbart samhälle. Även Energimyndigheten har konstaterat att byggreglerna i dag inte är teknikneutrala och att detta bör ses över och sannolikt ändras. De anser att en faktor på minst 2 mellan elvärmda byggnader och övriga minskar dessa problem. T ex solenergi, värmepumpar, biopannor mm behandlas olika beroende på om dessa finns i byggnaden eller försörjer ett fjärrvärmenät. En faktor på el finns redan i byggreglerna avseende kyla. Denna faktor har vad vi vet fungerat bra. Det kan konstateras att det på flera ställen i promemorian framgår att möjligheterna är större avseende hårdare krav än idag på elvärmda byggnader jämfört med icke elvärmda. Detta borgar också för att faktorn 2,5 på el både är rimlig och möjlig. När faktorn 2,5 införs blir reglerna dessutom enklare genom att den nuvarande gränsdragningen mellan vilka byggnader som är elvärmda eller ej då inte längre behövs. Idag finns problem med denna gräns vid installation av frånluftsvärmepumpar genom att byggnaden i många fall då inte klassas som elvärmd. Det blir genom detta Sida 5 av 9

6 mycket lätt för dessa byggnader att uppfylla kravnivåerna och klimatskalet kan därmed byggas billigare och sämre. Införande av en faktor 2,5 på el är även framfört i den hemställan som Svensk Fjärrvärme ställt till bostadsminister Stefan Attefall i januari 2012, se bilaga. Kravnivå för nära-nollenergibyggnader När en faktor på 2,5 införts i energihushållningskraven kan enligt Svensk Fjärrvärme nivån på energihushållningskraven i BBR sättas på en samhällsekonomiskt lämplig nivå. Svensk Fjärrvärme anser att en framtida kravnivå för nära-nollenergibyggnader och byggregler bör genomföras med utgångspunkt i ett utvidgat systemperspektiv som omfattar de samlade samhällsekonomiska, resursmässiga och klimatrelaterade konsekvenserna av berörda regelverk. Så länge det finns en felaktig avvägning mellan krav på el- och övrig uppvärmning blir kravnivån inte samhällsekonomiskt kostnadseffektiv. Det finns många skäl att byggnader ska vara energieffektiva. Miniminivån i BBR är en "framtidssäkring/riskminimering" av samhället som bör baseras på den av regeringen bedömda energiprisutvecklingen och långsiktigt rimliga räntenivån. Samtidigt måste miljönyttan räknats in i de samhällsekonomiska kalkylerna. Detta är inte gjort i denna promemoria, vilket även Naturvårdsverket kritiserat. Miljönyttan kan i många fall vara stor men vid energieffektivisering av fjärrvärmevärmda byggnader erhålls till exempel en mycket blygsam reducering av klimatutsläppen, i många fjärrvärmenät är reduceringen obefintlig. Detta på grund av att fjärrvärmen i Sverige produceras nästan uteslutande av förnybara bränslen eller av energiflöden som annars skulle gå förlorade. De förnybara och återvunna energiresurserna kan dock räcka längre vid en god utformning av styrmedel för energieffektivisering. I de nät som har kraftvärme produceras el som till största delen ersätter fossil elproduktion utanför landets gränser. Likaledes är fjärrvärmen i Sverige redan idag mycket resurseffektiv med mycket låga primärenergifaktorer. Under 2010 producerades 60 TWh fjärrvärme med 17,4 TWh använda primära energiresurser. Energislagens olika miljöegenskaper, inte bara antalet köpta kwh, ska beaktas enligt Energipropositionen 2008/09:163 En sammanhållen klimat- och energipolitik - Energi. Miljönyttan med energieffektiviseringar i bebyggelsen bör vägas samhällsekonomiskt mot möjliga effektiviseringar i transportoch industrisektorerna, vilka idag använder avsevärt högre andel fossila bränslen. Avseende lokaler bör kravnivåerna anpassas till typen av lokal. Möjligheterna till kostnadseffektiva effektiviseringsåtgärder är mycket skilda för exempelvis kontor, sjukhus respektive idrottsanläggningar. Primärenergifaktorer Svensk Fjärrvärme stöder förslaget att tills vidare använda de viktningsfaktorer som togs fram i delbetänkandet till Energieffektiviseringsutredningen till indikatorer m.m. När det gäller uppföljning av målet om en halverad energianvändning bör istället verkliga värden på primär energianvändning användas, både för el och fjärrvärme för att ta hänsyn till det förändrade energisystemet och uppmuntra val av energikällor som är resurseffektiva. Det är numera möjligt att enkelt följa upp miljöpåverkan av sin energianvändning, inklusive hur mycket energiresurser som tagits i anspråk för att värma sitt hus. Svensk Sida 6 av 9

7 Fjärrvärme tillsammans med de stora kundorganisationerna på fastighetssidan (SABO, Sveriges Fastighetsägare, HSB, Riksbyggen och Hyresgästerna) inom ramen för den så kallade Värmemarknadskommittén kommit överens om hur klimatpåverkan och resurseffektivitet ska beräknas för fjärrvärme i ett bokföringsperspektiv. I vår överenskommelse finns primärenergifaktorer för alla bränslen och energibärare och en metod för hur en fastighetsägare kan baserat på dessa, beräkna sin miljöpåverkan. Dessa och nuvarande kan lämpligen användas som ingångsvärden när en formell standard ska tas fram av SIS. Mer om denna metod gå att läsa på vår hemsida fj arryarme/sa-har-varderar-vi-fi arrvanne/ Fastighetsägare har idag goda förutsättningar för att välja miljövänlig el eller fjärrvärme. Det kan inte vara samhällsekonomiskt rationellt att alla ska göra egna investeringar i småskaliga värmeproduktionsanläggningar och egna byggnader, när samma effekt kan uppnås till långt lägre kostnader i el eller fjärrvärmeproduktion. 2.1 Främjandeåtgärder för kunskap och effektivt genomförande Definition av nära nollenergibyggnader När definitionen av nära nollenergibyggnader ska utarbetas vill Svensk Fjärrvärme vara med i ett tidigt skede. Fjärrvärmen kommer att påverkas stort av kommande definition. Att fjärrvärmen utelämnas helt i denna promemoria är förvånande och uppseendeväckande då merparten av uppvärmningen i Sverige är fjärrvärme. Med en bra definition och rätt satta systemgränser kan goda styreffekter erhållas som minskar miljöpåverkan totalt sett i samhället. Svensk Fjärrvärme stöder Energimyndighetens förslag att skyndsamt utreda eventuella förändrade systemgränser och energikrav i byggreglerna i god tid innan nästa planerade revision Detta motsäger inte att en faktor för 2,5 på el införs omedelbart i nuvarande byggregler, vilken då rättar upp de största skevheterna i byggreglerna. Ytterligare ett område att utveckla är att dagens byggregler inte alls tar hänsyn till byggnadens totala energianvändning. En hög förbrukning av hushålls- eller verksamhetsel gör att energihushållningskraven i BBR lättare uppnås. En SIS-standard för klassning av hushålls- och verksamhetsel är i princip klar. Utformningen av byggreglerna försvårar även för inkoppling av vissa vitvaror, t ex disk- och tvättmaskiner, på värme/varmvattensystemet. Om maskinerna använder direkte! för uppvärmningen av vattnet står hyresgästen för energin och den räknas då inte in i byggnadens förbrukning. Dagens byggregler har även för svaga incitament till att reducera effektbehovet. Miljö- och kostnadsmässigt är det ofta viktigare att reducera effektbehovet än energibehovet. Dessa problemställningar bör tas med i utredningen om byggreglernas systemgräns. Främjandeåtgärder Svensk Fjärrvärme föreslår att tabellen med främjandeåtgärder kompletteras med "Projekt för resurseffektiv energiförsörjning till nära nollenergibyggnader" Nära nollenergibyggnader kommer att ge nya möjligheter avseende försörjningssystemen. Det kan till exempel vara lågtemperatur-fjärrvärme med lägre förluster och möjlighet till att tillvara ta spillenergi från källor med lägre temperaturnivåer. Fjärrvärmen kan också bli en möjliggörare för så kallade plushus Sida 7 av 9

8 som har överskott av energi vissa delar av året, men även solvärme och lagring av energi från flödande energikällor som inte alltid levererar el och värme samtidigt som den behövs. Svensk Fjärrvärme föreslår att ett flertal demoprojekt avseende både nybyggnation och ombyggnation genomförs med fokus på att kostnadseffektivt minska behovet av primära energiresurser. Det finns många möjligheter vid både ny- och ombyggnation att både minska energianvändningen i absoluta tal men även möjliggöra att en större andel av behovet försörjs med resurssnål teknik. Exempel på detta är FTX-system istället för frånluftsvärmepumpar samt disk- och tvättmaskiner och torktumlare som värms med husets tappvarmvatten eller värmesystem istället för med direktel. Ett flertal aktörer har påpekat vikten av ökade FoU-satsningar och demonstrationsprojekt avseende energieffektivare bebyggelse. Detta är något som även Svensk Fjärrvärme ställer sig bakom. 2.2 Rollen för förnybar energi i nära-nollenergibyggnader Svensk Fjärrvärme håller inte med om att nuvarande byggregler har tillräckligt fördelaktiga villkor för värmesystem som drivs med energi från förnybara källor. I många aspekter motverkar eller stöder inte tillräckligt dagens byggregler förnybarhet. Sverige har kommit längre än något annat land i världen avseende tillvaratagande av energiresurser som annars skulle gå förlorade. Detta är även en väsentlig del av lösningen avseende resurseffektivitet, vilket flaggskeppsinitiativet "Ett resurseffektivt Europa" ska främja. Genom att bara se till förnybart så styrs utvecklingen mot att främja t ex prima biobränslen eller högvärdig vind- eller vattenkraft före den återanvändning av energi som idag görs via fjärrvärmen. Energimyndigheten har påpekat detta i sin utredning som återges i promemorian. Ett exempel är även att solvärme på byggnaden inte behöver räknas in i energikraven men väl om solvärmen levereras via ett fjärrvärmenät. Byggreglerna främjar, som tidigare påpekats, att högvärdig el används före t ex värme från biobränslen, avfall eller industriell spillvärme. Svensk Fjärrvärme vill även uppmärksamma artikel 14:4 i Förnybartdirektivet om att i byggregler och byggnormer införa åtgärder om att öka andelen förnybar energi, där fjärrvärme och fjärrkyla särskilt lyfts fram. I den miljövärdering av fjärrvärme, som Svensk Fjärrvärme och kundorganisationerna inom Värmemarknadskommittén tagit fram, finns miljödata för i stort sett samtliga fjärrvärmenät i landet. Detta ger relevant underlag avseende bland annat förnybarhet. Svensk Fjärrvärme håller med om att andra styrmedel än byggreglerna är ännu mera lämpade för främjande av förnybar eller återvunnen energi men byggreglerna får däremot inte vara en motverkande kraft, vilket delvis är fallet idag. Energimyndigheten har i sin uppföljning av förnybartdirektivet i november 2011 angett att andelen förnybar energi sektorn för värme och kyla är ungefär 65%, för el ca 56% och för transporter ungefär 7-8% (det senare värdet med dubbelräkning av drivmedel från prioriterade råvaror). Detta innebär att en ensidig effektivisering av fjärrvärme motverkar uppfyllandet av det bindande målet om andel förnybar energi till Sida 8 av 9

9 2.3 Kontrollstation och etappmål till 2015 Svensk Fjärrvärme är tveksamma till promemorians bedömning om att väsentligt mer energieffektiva byggnader troligen medför betydande miljövinster, om man i detta avseende menar främst klimatpåverkan och resurseffektivitet. Svensk Fjärrvärme är för energieffektivisering men den måste göras med ett utvidgat systemperspektiv. Olika tillförselsystem har olika miljöegenskaper. Detta måste i en korrekt analys även vägas mot en ökad miljöpåverkan och ett ökat resursbehov anseende byggmaterial och montage. Det bör även beaktas, men inte tas som skäl, att en reducerat energibehov i bebyggelsen troligen minskar andelen förnybar energi totalt sett i Sverige då övriga sektorer är mycket mera fossilberoende och därmed får större relativ inverkan. Svensk Fjärrvärme är mycket förvånade över att vårt och Svensk Energis remissvar, som bifogas detta remissvar, om de reviderade byggreglerna inte nämns någonstans i denna promemoria. Där framgår att båda organisationerna är överens om att det är lämpligt att införa en faktor på 2,5 för el i nybyggnadsreglerna. Sverige har en särställning i Europa med en redan idag mycket bra energitillförsel till våra byggnader. Sveriges kunnande avseende fjärrvärme, som koldioxidsnål och resurseffekt teknik, borde på olika sätt kunna erbjudas andra länder. Det gäller både teknik- och konsultexport men i högre utsträckning även forsknings- och utvecklingssamarbeten kring den hållbara staden eller regionen. Ulrika Jardfelt ^ 4- VD Svensk Fjärrvärme Bilaga 1. Hemställan daterad den 10 januari 2012 Bilaga 2 Svensk Fjärrvärmes och Svensk Energis gemensamma remissvar till förslag till revidering av kapitel 9 i Byggreglerna 14 januari 2011 Sida 9 av 9

10

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Miljöpåverkan berör oss alla Att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser är ett övergripande samhällsmål

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader. Thomas Johansson, Roger Gustafsson, Erik Olsson

Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader. Thomas Johansson, Roger Gustafsson, Erik Olsson Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader Thomas Johansson, Roger Gustafsson, Erik Olsson Uppdraget Boverket ska analysera och föreslå en definition av energiprestanda att tillämpas för

Läs mer

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKETS YTTRANDE 2015-08-22 Ärendem: NV-04294-15 Miljö-och energidepartementet 103 33 Stockhohn m.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över förslag till

Läs mer

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria

Läs mer

Styrmedel för ökad samverkan mellan el- och fjärrvärmemarknaderna komplex helhet!

Styrmedel för ökad samverkan mellan el- och fjärrvärmemarknaderna komplex helhet! Styrmedel för ökad samverkan mellan el- och fjärrvärmemarknaderna komplex helhet! Erik Thornström Områdesansvarig styrmedel, kraftvärme och EU-samordning (fjärrvärme) Styrmedelspolicy i branschen Styrmedel

Läs mer

Nytt från politiken på energiområdet - energieffektiviseringsdirektivet, byggregler och budgetpropositionen

Nytt från politiken på energiområdet - energieffektiviseringsdirektivet, byggregler och budgetpropositionen Nytt från politiken på energiområdet - energieffektiviseringsdirektivet, byggregler och Erik Thornström 1 Innehåll Genomförandet av EU:s energieffektiviseringsdirektiv Översyn av Boverkets byggregler Budgetpropositionen

Läs mer

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78 Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition

Läs mer

Remissvar på rapport 2015:16 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader

Remissvar på rapport 2015:16 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader Conny Pettersson 2015-08-31 Remissvar på rapport 2015:16 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader Swedisol tackar för möjligheten att få lämna synpunkter på er remiss avseende svensk

Läs mer

Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt?

Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt? Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt? Ola Larsson WSP Environmental 3 december 2009 Disposition Information om WSP Bakgrunden till projektet Beskrivning av Fjärrsyn Beskrivning av projektet Analyser

Läs mer

Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9

Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9 Stockholm 1 sep 2006 Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9 Generella synpunkter Vi anser att en skärpning av byggreglerna avseende energihushållning

Läs mer

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Handläggare HDa Datum Diarienummer 2015-08-28 M2015/2507/Ee 1 (5) Miljö- och energidepartementet Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Hyresgästföreningen har beretts

Läs mer

Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader

Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader YTTRANDE Vårt dnr: 2015-08-28 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Andreas Hagnell Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm m.registrator@regeringskansliet.se m.remisser-energi@regeringskansliet.se

Läs mer

Förnybar energi och Boverkets byggregler

Förnybar energi och Boverkets byggregler 2012-02- 09 1 Förnybar energi och Boverkets byggregler Sammanfattning En granskning av Boverkets rapport om byggreglernas påverkan på förnybar energi tillsammans med kompletterande analyser ger följande

Läs mer

Exploateringskontoret Avdelningen för Miljö och teknik. Handläggare Ingmarie Ahlberg kommunstyrelsen. Förslag till beslut

Exploateringskontoret Avdelningen för Miljö och teknik. Handläggare Ingmarie Ahlberg kommunstyrelsen. Förslag till beslut Sida 1 (6) 2015-07-13 Handläggare Ingmarie Ahlberg 08-508 264 54 Till Exploateringsnämnden 2015-08-20 Remiss om Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader. Svar på remiss

Läs mer

Fjärrvärme, styrmedel och elmarknaden

Fjärrvärme, styrmedel och elmarknaden November 2015 Fjärrvärme, styrmedel och elmarknaden Erik Dotzauer Effekt på elmarknaden Fjärrvärmen har en roll att spela Effekt 27 GW Minska effekten (fjärrvärme istället för elbaserad uppvärmning) Import

Läs mer

Eje Sandberg, ATON Teknikkonsult AB

Eje Sandberg, ATON Teknikkonsult AB Eje Sandberg, ATON Teknikkonsult AB Energikrav i planprocessen Rapporter SKL- rapport: Att bygga skolor och förskolor som passivhus Rapporter finns på: www.aton.se Rådgivning åt kommuner som ställer Energikrav:

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

PM Energistrategi för H+ Bakgrund. Plusenergi. Energiberäkningar

PM Energistrategi för H+ Bakgrund. Plusenergi. Energiberäkningar Energistrategi för H+ Bakgrund Öresundskraft har sedan 2011-06-29 arbetat med den övergripande målsättningen att skapa ett effektivt och hållbart energisystem för H+. Arbetet har bedrivits av en projektgrupp

Läs mer

Nationell strategi för lågenergibyggnader. Tomas Berggren 2010-11-11

Nationell strategi för lågenergibyggnader. Tomas Berggren 2010-11-11 Nationell strategi för lågenergibyggnader Tomas Berggren 2010-11-11 Befintliga styrmedel för byggnader Nya byggregler och energideklarationer (Boverket) Övergripande styrmedel som skatter mm Nytt energipolitiskt

Läs mer

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen 1:7 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.

Läs mer

Energimyndighetens syn på viktnings- och primärenergifaktorer

Energimyndighetens syn på viktnings- och primärenergifaktorer BESLUT 1 (5) Datum Analysavdelningen Tobias Persson tobias.persson@energimyndigheten.se Energimyndighetens syn på viktnings- och primärenergifaktorer Sammanfattning Energimyndigheten anser att viktnings-

Läs mer

Erik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme 2013-02-27

Erik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme 2013-02-27 Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme Erik Thornström 1 Innehåll Kraftvärmen idag Nationella styrmedel EU:s styrmedel Svensk Fjärrvärmes syn på aktuella styrmedelsfrågor gällande

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2012/7477/E daterad 2011-12-23

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2012/7477/E daterad 2011-12-23 Conny Pettersson 2012-02-03 Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2012/7477/E daterad 2011-12-23 Remisslämnare Organisation Swedisol

Läs mer

Motion (2012:17) om krav på ändrade byggregler så att energieffektivitet både mäts i tillförd energi och hur energin till fastigheten produceras

Motion (2012:17) om krav på ändrade byggregler så att energieffektivitet både mäts i tillförd energi och hur energin till fastigheten produceras MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-08-06 Handläggare: Nicolas Heyum Telefon: 076 12 27 457 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2012-08-28 p 17 Motion (2012:17) om krav på

Läs mer

2013-04-22. Litteraturstudie på uppdrag av Fortum Värme och SABO http://du.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:558864

2013-04-22. Litteraturstudie på uppdrag av Fortum Värme och SABO http://du.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:558864 Vägar och irrvägar till energieffektivisering i samhället -Vägvalet är politiskt Tomas Persson Daniel Hägerby Högskolan Dalarna Avdelningen för energi, skog och byggteknik tel:023-77 87 17 tpe@du.se www.du.se

Läs mer

Yttrande angående rapporten Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader (M2015/2507/Ee)

Yttrande angående rapporten Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader (M2015/2507/Ee) 2015-08-28 1.1.2-2015/2151 Yttrande angående rapporten Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader (M2015/2507/Ee) Forskargruppen vid MDH föreslår: Rapportens förslag om att använda begreppet

Läs mer

Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) Systemperspektivet som en grundläggande princip

Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) Systemperspektivet som en grundläggande princip Till: Näringsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) SABOs synpunkter Systemperspektivet som en grundläggande princip SABO håller med om att

Läs mer

VAD ÄR PÅ GÅNG? PBF, BBR OCH BEN ÖREBRO 20/ VERONICA EADE FASTIGHETSÄGARNA MITTNORD

VAD ÄR PÅ GÅNG? PBF, BBR OCH BEN ÖREBRO 20/ VERONICA EADE FASTIGHETSÄGARNA MITTNORD VAD ÄR PÅ GÅNG? PBF, BBR OCH BEN ÖREBRO 20/4-2017 VERONICA EADE FASTIGHETSÄGARNA MITTNORD Att hänvisa till BBR BFS 2011:6 med ändringar t o m BFS 2016:13 dvs BBR 18 t o m BBR 24 grundförfattning BFS 2011:6

Läs mer

Beskrivning av ärendet

Beskrivning av ärendet Planen innehåller mål och åtgärder för områdena: 1. Energihushållning och energieffektivisering 2. Energitillförsel 3. Resor och transporter 4. Fysisk planering Planen innehåller totalt 25 åtgärder. Uppföljningen

Läs mer

fjärrvärmen och miljön

fjärrvärmen och miljön fjärrvärmen och miljön 1 Fjärrvärme, fjärrkyla och kombinerad produktion av el- och värme i kraftvärmeverk är nyckelteknik med omedelbar potential att producera grön energi, minska miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Remissvar Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Remissvar Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader 2015-08- 31 M2015/2507/Ee Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se m.remisser- energi@regeringskansliet.se Remissvar Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Läs mer

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Förnybar värme/el mängder idag och framöver Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Erik Thornström, Svensk Fjärrvärme. Kommentarer om energieffektiviseringsdirektivet 2012-09-28

Erik Thornström, Svensk Fjärrvärme. Kommentarer om energieffektiviseringsdirektivet 2012-09-28 Kommentarer om energieffektiviseringsdirektivet Erik Thornström, Svensk Fjärrvärme 1 Övergripande kommentarer om energieffektiviseringsdirektivet Mycket text - nästan 130 sidor inkl. bilagor Skarpare mål

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Förnybara energikällor Det är viktigt att lokal och fritt flödande energi inklusive frikyla får tillgodoräknas när kraven skall uppfyllas.

Förnybara energikällor Det är viktigt att lokal och fritt flödande energi inklusive frikyla får tillgodoräknas när kraven skall uppfyllas. 2015-09- 17 M2015/2507/Ee Remiss av Förslag till Svensk tillämpning av nära- nollenergibyggnader Svenskt Geoenergicentrum tackar för att få möjligheten att få lämna synpunkter på rubricerad remiss. Nära-

Läs mer

Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid

Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid Miljöfrågorna är viktiga för oss. För Sundsvall Energi står miljöfrågorna i fokus. Det är en del av vår vardag och vi jobbar aktivt för att ständigt

Läs mer

2013-04-18 N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet

2013-04-18 N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 2013-04-18 N2013/2075/E Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 1 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar för medlemsstaternas årliga

Läs mer

Remissvar avseende Boverkets och Energimyndighetens förslag till nationell strategi för energieffektivisering av byggnader

Remissvar avseende Boverkets och Energimyndighetens förslag till nationell strategi för energieffektivisering av byggnader Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se n.remissser-energi@regeringskansliet.se Remissvar avseende Boverkets och Energimyndighetens förslag till nationell strategi för energieffektivisering

Läs mer

Byggnaders energianvändning Kontrollstation2015 & Nära Nollenergibyggnader

Byggnaders energianvändning Kontrollstation2015 & Nära Nollenergibyggnader Byggnaders energianvändning Kontrollstation2015 & Nära Nollenergibyggnader Svein Ruud, Energi och bioekonomi SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Direktiv 2010/31/EG 19 (maj 2010 ) om byggnaders energiprestanda

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2013/2837/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2013/2837/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE 2013-09- 15 N2013/2837/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Förslag till genomförande av Energieffektiviseringsdirektivet

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Energianvändning och Systemtänkande. Mathias Cehlin University of Gävle, 2 februari 2012

Energianvändning och Systemtänkande. Mathias Cehlin University of Gävle, 2 februari 2012 Energianvändning och Systemtänkande Mathias Cehlin University of Gävle, 2 februari 2012 Energisystem Energisystem, ett begrepp för en energicykel. Allt från produktion, distribution och användning av energi

Läs mer

Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo)

Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo) Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo) Miljö- och samhällsbyggnads- Sollentuna den 9 januari 2006 departementet

Läs mer

Jämtlands läns Energikontor 10 år

Jämtlands läns Energikontor 10 år Jämtlands läns Energikontor 10 år Östersund 2009-03-26 Energieffektivisering - viktigt för resurshushållning och miljö Tomas Bruce Särskild utredare av energieffektivisering (f d) BAKGRUND Svensk klimat-

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI

Läs mer

Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus?

Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus? Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus? Åsa Wahlström, CIT Energy Management Energimyndighetens nationella strategi och Boverkets kommande ombyggnadsregler kommer sannolikt

Läs mer

Göteborg Energis synpunkter på Boverkets Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader, Rapport 2015:26

Göteborg Energis synpunkter på Boverkets Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader, Rapport 2015:26 Diarienr 10-2015-0719 Vårt datum/our date 2015-08-31 Vår referens/our reference Lars Holmquist Ert datum/your date Miljö- och Energidepartementet 103 33 Stockholm Boverketm.registrator@regeringskansliet.se

Läs mer

Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2007-03-09 N2007/386/E

Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2007-03-09 N2007/386/E Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2007-03-09 REMISSYTTRANDE N2007/386/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende Boverkets rapport Ett fortsatt solvärmestöd Svenska Bioenergiföreningen

Läs mer

Kunder behöver en relevant miljöklassning av fjärrvärme i byggnader

Kunder behöver en relevant miljöklassning av fjärrvärme i byggnader Svensk Fjärrvärme AB 2015-01-08 Kunder behöver en relevant miljöklassning av fjärrvärme i byggnader Målsättning om hållbar energiproduktion och energianvändning Svensk Fjärrvärmes målsättning är att driva

Läs mer

Energimyndigheten. Främjande insatser visar vägen

Energimyndigheten. Främjande insatser visar vägen Energimyndigheten Ett hållbart energisystem Tomas Berggren Energimyndigheten Avdelningen för främjande 2011-09-21 Främjande insatser visar vägen Energimyndigheten Direktiv och mål NNE-strategin. främjande

Läs mer

Lågenergihus för attraktivt boende

Lågenergihus för attraktivt boende Lågenergihus för attraktivt boende 09:00 Inledning 09:15 Därför bygger vi lågenergihus 09:40 Vad är lågenergihus? 11:00 Renovering och energieffektivisering av miljonprogrammet 11:30 Byggprocessen och

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

VÅRT BIDRAG TILL ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

VÅRT BIDRAG TILL ETT HÅLLBART SAMHÄLLE VÅRT BIDRAG TILL ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Fastighetsägares miljöarbete ska kännetecknas av långsiktighet, trygghet och samverkan inom ekonomiskt rimliga villkor. AKTIVT ARBETE FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLE En

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Energikommissionens betänkande Kraftsamling för framtidens energi (SOU 2017:02)

Energikommissionens betänkande Kraftsamling för framtidens energi (SOU 2017:02) Miljöförvaltningen Plan och miljö Tjänsteutlåtande Dnr 2017-1391 Sida 1 (7) 2017-02-27 Handläggare Jonas Tolf Telefon: 08-508 28 943 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2017-03-14 p.12 Energikommissionens

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

Remiss om förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning

Remiss om förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning SVE1000, v3.0, 2015-05-05 Energiföretagen Sverige Erik Thornström 08-677 27 08 erik.thornstrom@energiforetagen.se YTTRANDE 1 (7) Datum 2016-08-22 Boverket Att: Stina Jonfjärd Box 534 371 23 Karlskrona

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Effektivare energianvändning och energitjänster

Effektivare energianvändning och energitjänster Fera 2008-05-14 Effektivare energianvändning och energitjänster Delbetänkande Ett energieffektivare Sverige och Nationell handlingsplan för energieffektivisering EG:s Energitjänstedirektiv Tomas Bruce

Läs mer

Position paper FN:s globala hållbarhetsmål

Position paper FN:s globala hållbarhetsmål Position paper FN:s globala hållbarhetsmål Stockholm juni 2017 Swedisols vision, prioriteringar och åtgärdsprogram för de hållbara utvecklingsmålen, agenda 2030. Swedisol driver frågor av branschgemensam

Läs mer

8 sidor om. Värmemarknaden i Sverige. Värmemarknad Sverige. Juni 2014

8 sidor om. Värmemarknaden i Sverige. Värmemarknad Sverige. Juni 2014 8 sidor om Värmemarknaden i Sverige Juni 2014 Värmemarknad Sverige Värmemarknaden är den största energimarknaden i Sverige, jämte elmarknaden. Behovet av uppvärmning och tappvarmvatten i bostäder, lokaler

Läs mer

Plusenergi eller energineutral? Vilka är förutsättningarna för hållbar energianvändning i ett stadsförnyelseprojekt som H+?

Plusenergi eller energineutral? Vilka är förutsättningarna för hållbar energianvändning i ett stadsförnyelseprojekt som H+? Plusenergi eller energineutral? Vilka är förutsättningarna för hållbar energianvändning i ett stadsförnyelseprojekt som H+? Agneta Persson Affärsutvecklare WSP vill vara med och bidra till att framtidens

Läs mer

Remiss av Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050, diarienummer TRN

Remiss av Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050, diarienummer TRN 1 (5) DM#476318 2016-09-30 Stockholms läns landsting Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Box 222 50 104 22 Stockholm e-post: registrator.trf@sll.se Remiss av Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen,

Läs mer

Arstaängsvägen 19 B 100 74 Stockholm Energimyndigheten. Förslag till ökad energieffektivisering inom boende och servicesektor

Arstaängsvägen 19 B 100 74 Stockholm Energimyndigheten. Förslag till ökad energieffektivisering inom boende och servicesektor Svensk Ventilation Datum 2013-01-23 Svensk Ventilation Näringsdepartementet Arstaängsvägen 19 B och 100 74 Stockholm Energimyndigheten Förslag till ökad energieffektivisering inom boende och servicesektor

Läs mer

hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Vi måste bli mer energieffektiva På sikt är både vi i Sverige och resten

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG 2050. Energiremisseminarium 30/8 2004. www.goteborg2050.nu

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG 2050. Energiremisseminarium 30/8 2004. www.goteborg2050.nu www.goteborg2050.n u Solstad Göteborg 2050 Johan Swahn och Elin Löwendahl, Chalmers Hans Eek, Göteborg Energi Projektet (I) Utvecklar hållbara långsiktiga framtidsbilder (scenarier, visioner) som bidrag

Läs mer

Remissvar på Energieffektiviseringsutredningen.

Remissvar på Energieffektiviseringsutredningen. 2009-01-30 Näringsdepartementet Energi Henrik Wingfors 103 33 Stockholm Svensk Fjärrvärme AB 101 53 Stockholm Besöksadress: Olof Palmes gata 31 Telefon vx: 08-677 25 50 Fax: 08-677 25 55 Org nr: 556280-1430

Läs mer

Fjärrvärme enklare, säkrare, renare

Fjärrvärme enklare, säkrare, renare Fjärrvärme enklare, säkrare, renare 1 Innehåll Så fungerar fjärrvärme Här finns Fortums fjärrvärme Kundnytta Ett långsiktigt klimatarbete Tjänstestrategi Energitjänster Vad vi gör nu och framåt Fjärrvärmen

Läs mer

Individuell mätning och debitering vid ny- och ombyggnad (rapport 2014:29) Remiss från Boverket Remisstid den 9 februari 2015

Individuell mätning och debitering vid ny- och ombyggnad (rapport 2014:29) Remiss från Boverket Remisstid den 9 februari 2015 PM 2015: RII (Dnr 001-1634/2014) Individuell mätning och debitering vid ny- och ombyggnad (rapport 2014:29) Remiss från Boverket Remisstid den 9 februari 2015 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen

Läs mer

Energimål Byggnader och industri. Peter Åslund Energikontoret

Energimål Byggnader och industri. Peter Åslund Energikontoret Energimål Byggnader och industri Peter Åslund Energikontoret Energimål - 20 % till 2020 7 Handlingsplanen för energieffektivitet 2011, KOM(2011) 109 Mål överblick Klimatvision (övergripande mål) begränsad

Läs mer

Energieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad

Energieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad Energieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad Åsa Wahlström CIT Energy Management LTH 2015-06-23 Varför Lågan? Bidra till att Sverige ska nå sina energimål genom att bostadsoch lokalsektorn starkt

Läs mer

Nära-nollenergiregler. Robert Johannesson, t.f. EC Energi och Samhällsekonomi BoBo, Belok, Byggherrarna, Vårkonferens, 4 maj 2017

Nära-nollenergiregler. Robert Johannesson, t.f. EC Energi och Samhällsekonomi BoBo, Belok, Byggherrarna, Vårkonferens, 4 maj 2017 Nära-nollenergiregler Robert Johannesson, t.f. EC Energi och Samhällsekonomi BoBo, Belok, Byggherrarna, Vårkonferens, 4 maj 2017 Tidplan och regler för 2017 och 2021 2012 2015 2017 2021 Återkoppling från

Läs mer

Basprogram 2008-2011 Systemteknik

Basprogram 2008-2011 Systemteknik Basprogram 2008-2011 Systemteknik Allmän inriktning Basprogrammet systemteknik har under programperioden 2008-2011 sin tyngdpunkt i en mer långsiktig utveckling av energisystemlösningar, som skall möta

Läs mer

Uppdrag 13: Nationell strategi för lågenergibyggnader ER 2010:39

Uppdrag 13: Nationell strategi för lågenergibyggnader ER 2010:39 Uppdrag 13: Nationell strategi för lågenergibyggnader ER 2010:39 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933 99 e-post: energimyndigheten@cm.se

Läs mer

Från energianvändning till miljöpåverkan. Seminarium IEI LiU 2015-04-09

Från energianvändning till miljöpåverkan. Seminarium IEI LiU 2015-04-09 Från energianvändning till miljöpåverkan Seminarium IEI LiU 2015-04-09 2 Agenda 1 Terminologi en snabbkurs 2 Primärenergi en problematisering 3 Tidsperspektiv vad kan vi lära från LCA? 4 Term Energi Energiform

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Kommittédirektiv Översyn av energipolitiken Dir. 2015:25 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en parlamentariskt sammansatt kommission ska lämna underlag

Läs mer

Förslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem. Svein Ruud SP Energiteknik

Förslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem. Svein Ruud SP Energiteknik Förslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem Svein Ruud SP Energiteknik En NNE-byggnad är (artikel 2.2) en byggnad som har en

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

2014-01-28 Villagatan 17A 619 35 Trosa

2014-01-28 Villagatan 17A 619 35 Trosa Trosa Swedisol AB 2014-01-28 Villagatan 17A 619 35 Trosa Conny Pettersson, vd +46 705 94 62 10 Remissvar avseende Boverkets och Energimyndighetens förslag till nationell strategi för energieffektivisering

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM43. Energieffektiviseringsdirektivet och direktivet om byggnaders energiprestanda. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM43. Energieffektiviseringsdirektivet och direktivet om byggnaders energiprestanda. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Energieffektiviseringsdirektivet och direktivet om byggnaders energiprestanda Miljö- och energidepartementet 2016-12-22 Dokumentbeteckning KOM (2016) 761 Europaparlamentets

Läs mer

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Remissvar Förslag till svensk tillämpning av NNE-byggnader

Remissvar Förslag till svensk tillämpning av NNE-byggnader 2015-08-31 M2015/2507/Ee Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se m.remisser-energi@regeringskansliet.se Remissvar Förslag till svensk tillämpning av NNE-byggnader Undertecknad

Läs mer

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att

Läs mer

Öppna jämförelser energi och klimat. andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015

Öppna jämförelser energi och klimat. andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015 Öppna jämförelser energi och klimat andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015 Aktuellt i politiken energi & klimat - EU: 2030-paket och Energiunion: försörjningstrygghet & solidaritet,

Läs mer

Bör byggreglerna ändras för att öka användningen av förnybara energikällor i bebyggelsen?

Bör byggreglerna ändras för att öka användningen av förnybara energikällor i bebyggelsen? Rapport 2011:34 REGERINGSUPPDRAG Bör byggreglerna ändras för att öka användningen av förnybara energikällor i bebyggelsen? EU-direktivet om främjande av användning av energi från förnybara energikällor,

Läs mer

Göteborg Energi antar utmaningen

Göteborg Energi antar utmaningen Göteborg Energi antar utmaningen Energisession 2009 Energieffektiva miljonprogramsområden vision eller realitet Skövde 2009-02-05 Vi lever på lånat kapital Vi är idag 6,7 miljarder människor på jorden

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1641 av Penilla Gunther (KD) Inriktningen av energipolitiken Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial Åtgärdsworkshop Valdemarsvik Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 22? Hemläxa och bakgrundsmaterial 1 Detta dokument innehåller de fakta kring Valdemarsviks nuläge, alternativ

Läs mer

Energiförsörjning Storsjö Strand

Energiförsörjning Storsjö Strand Farzad Mohseni, Sweco Energuide Stockholm 2012-05-23 Energiförsörjning Storsjö Strand 1 Sustainergy Energieffektivisering Energiplaner, klimatstrategier m.m. åt kommuner/län/regioner Energitillförsel ur

Läs mer