Äganderättsförbehållens ändamålsenlighet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Äganderättsförbehållens ändamålsenlighet"

Transkript

1 Umeå Universitet Juridiska institutionen Juris kandidatprogrammet Examensarbete med praktik, ht 2006 Handledare: Anders Bergman Äganderättsförbehållens ändamålsenlighet Sara Hellsten

2 Innehållsförteckning 1. INLEDNING SYFTE OCH AVGRÄNSNINGAR METOD OCH MATERIAL DISPOSITION DEFINITIONER VARFÖR ANVÄNDS ÄGANDERÄTTSFÖRBEHÅLL? ÄGANDERÄTTSFÖRBEHÅLLENS GILTIGHET HUR UPPSTÄLLS ETT GILTIGT ÄGANDERÄTTSFÖRBEHÅLL NÄR FÖRLORAR ÄGANDERÄTTSFÖRBEHÅLLET SIN SAKRÄTTSLIGA GILTIGHET? VAD INNEBÄR FÖRFOGANDERÄTT? UTTRYCKLIGT MEDGIVANDE TILL FÖRFOGANDE SÄLJARENS MEDGIVANDE TILL FÖRFOGANDE I DET SÄRSKILDA FALLET NJA 1980 S SÄLJAREN HAR AGERAT SOM OM FÖRFOGANDERÄTT HAR MEDGIVITS DEN NATURLIGA FÖRFOGANDETIDPUNKTEN NJA 1960 s SÄLJARENS KÄNNEDOM OM KÖPARENS AVSIKT ATT FÖRFOGA ÖVER EGENDOMEN FÖRBEHÅLL UPPSTÄLLDA FÖR VIDAREFÖRSÄLJNINGSGODS TIDIGARE UTREDNING DISKUSSION STIFTANDE AV ÄGANDERÄTTSFÖRBEHÅLL UTTRYCKLIGT MEDGIVANDE TILL FÖRFOGANDE SÄLJARENS MEDGIVANDE TILL FÖRFOGANDE I DET SÄRSKILDA FALLET SÄLJAREN HAR AGERAT SOM OM FÖRFOGANDERÄTT HAR MEDGIVITS BEVISBÖRDA OCH BEVISKRAV TIDIGARE UTREDNING OCH DE LEGE FERENDA KÄLLFÖRTECKNING

3 1. Inledning I ett bolag utgör ofta en betydande del av skulderna leverantörsskulder. Trots det är leverantörerna oprioriterade i förmånsrättsordningen och får sällan utdelning i en konkurs. Bankerna och finansinstituten är däremot högt prioriterade av lagstiftaren genom fler och bättre säkerhetsrätter. Man kan fråga sig varför de ges en sådan privilegierad ställning med hänsyn till att även leverantörerna, genom leverans på kredit eller för sent erhållen köpeskilling, ofta ofrivilligt fungerar som kreditgivare till företagen. 1 För att minska riskerna vid försäljning på kredit väljer leverantörer ofta att ställa upp ett äganderättsförbehåll 2 för den försålda egendomen. Om förbehållet är giltigt och köparen inte betalar i enlighet med avbetalningskontraktet har säljaren då rätt att återta varan efter avräkning för vad köparen redan har betalat. 3 Ett grundläggande rekvisit för äganderättsförbehålls giltighet är att säljaren inte får ha medgivit köparen rätt att förfoga över egendomen innan betalning har erlagts. Äganderättsförbehållet förlorar nämligen sin sakrättsliga giltighet om det av omständigheterna framgår att köparen trots förbehållet har förfoganderätt till egendomen. Man brukar säga att förbehållet i sådana situationer inte är allvarligt menat. 4 För verksamheter som har dyrbara lager, exempelvis bilhandlare, skapar reglerna om köparens förfogandeförbud vissa problem. Genom att lagerhållningen för en bilhandlare är mycket dyrbar, tvingas bilhandlaren som regel inhandla bilarna på avbetalning och normalt sett belastas då köpet av ett äganderättsförbehåll. Bilhandlaren vill givetvis sälja vidare inköpta bilar så fort som möjligt, men till följd av förfogandeförbudet måste bilhandlaren först fullgöra sina förpliktelser enligt 1 Persson, 1998, Förbehållsklausuler En studie om en säkerhetsrätts nuvarande och framtida ställning, s. 35. Avseende lagstiftarens argument för en privilegierad ställning för kreditgivare i förmånsrättsordningen, se ex. SOU 1999:1 Nya förmånsrättsregler, s. 370 och Persson, s. 36f. 2 Angående de juridiska skillnaderna i begreppen äganderättsförbehåll, återtagandeförbehåll och hävningsförbehåll, se Persson, s. 412f. 3 Zetterström, 2003, Sakrättens fyra huvudfall, s Håstad, 1996, Sakrätt avseende lös egendom, s

4 avbetalningskontraktet innan en försäljning är möjlig. Konstruktionen ställer således vissa krav på likviditet hos bilhandlaren eftersom denne inte har möjlighet att betala säljaren med pengar som influtit vid en vidareförsäljning. 5 I doktrinen har påtalats att det föreligger, eller borde föreligga, en presumtion för att äganderättsförbehåll som ställts upp för varor som levererats från en grossist till en detaljist inte är allvarligt menade. 6 Något förbud mot att ställa upp äganderättsförbehåll för sådan egendom finns emellertid inte. 7 Hur vi väljer att reglera äganderättsförbehåll är oerhört viktigt med tanke på att förbehållen används i så stor omfattning. För säljare är det av största vikt att förbehållet erbjuder en betryggande säkerhet och att regleringen är förutsebar på så sätt att säljarens separationsrätt inte skall kunna gå förlorad på grund av omständigheter som säljaren själv inte kunnat påverka. För köpare är det viktigt att reglerna främjar omsättningen och möjliggör en effektiv belåning av exempelvis varulager, dvs. regleringen skall vara så effektiv som möjligt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. 8 Regleringen av äganderättsförbehåll har tidigare kritiserats. Adlercreutz har till exempel sagt: Kan man dra en någotsånär klar gräns mellan fall, då ägarförbehåll skall gälla respektive inte gälla, må en begränsning av giltigheten vara den bästa lösningen, men det kan ifrågasättas om svensk rätt nått en lycklig gränsdragning. 9 Enligt Persson består den kritik som framförts främst i att äganderättsförbehållet, till skillnad från många andra säkerhetsrätter, saknar ett sakrättsligt moment, t.ex. tradition, inskrivning eller denuntiation. 10 Äganderättsförbehållet är inget nytt påhitt. Ända sedan 1700-talet har förbehållen tillämpats. 11 Mot bakgrund därav kan man tycka att vi i dag, ca 300 år senare, borde ha nått fram till en ändamålsenlig reglering där alla aktörers intressen tillvaratas på bästa möjliga sätt. Verkligheten är dock att äganderättsförbehållet verkar på en 5 Jfr Håstad, s Se exempelvis SOU 1988:63, s. 68 och Håstad, s Se avsnitt 6 och Jfr Persson, s SOU 1988:63 Kommission och dylikt, s Se Persson s. 89 för den närmare innebörden av sakrättsrättsligt moment. 11 Persson, s

5 ständigt föränderlig marknad. Diskussionen kring regleringens ändamålsenlighet är därför alltid aktuell. 2. Syfte och avgränsningar Mitt syfte är att beskriva hur äganderättsförbehållens sakrättsliga giltighet har bedömts i ett antal rättsfall. Jag har valt att fördjupa mig i de fall där säljaren uttryckligen har medgivit köparen förfoganderätt till egendomen samt de fall där säljaren agerat som om förfoganderätt har medgivits. I min problemdiskussion kommer jag att analysera ändamålsenligheten i domstolarnas bedömning. Särskild hänsyn kommer därvidlag att tas till omsättningsintresset och borgenärsintresset. Diskussionen är begränsad till äganderättsförbehåll som ställts upp i kommersiella förhållanden för lös egendom i form av omsättningstillgångar. Utifrån resultatet av min prövning av ändamålsenligheten i domstolarnas bedömning kommer jag även att föreslå förändringar i regleringen av äganderättsförbehåll. 3. Metod och material Då regleringen av äganderättsförbehåll i det närmaste uteslutande har vuxit fram i praxis har mitt arbete främst bestått av litteratur- och rättsfallsstudier. Någon speciell urvalsprocess avseende de rättsfall som behandlas i uppsatsen har inte tillämpats utan rättsfall som, utifrån uppsatsens syfte, har ansetts vara relevanta har behandlats. Även om den sakrättsliga giltigheten är huvudföremål för uppsatsen har även förbehållens obligationsrättsliga verkan berörts i vissa delar av uppsatsen i syfte att öka läsarens helhetsbild och förståelse. Någon djupdykning i de obligationsrättsliga frågorna görs dock inte mycket av anledningen att det till viss del oklara rättsläget skulle innebära att uppsatsens omfattning skulle behöva utökas avsevärt. Med hänsyn till att omsättningsintresset är av stor vikt i uppsatsens diskussion samt att uppsatsen avgränsats till situationer där en köpare får anses ha medgivits - 5 -

6 förfoganderätt till egendom belastat med äganderättsförbehåll, faller det sig naturligt att också avgränsa uppsatsen till äganderättsförbehåll som ställts upp för omsättningstillgångar 12. Något intresse hos en köpare att inom kredittiden förfoga över anläggningstillgångar föreligger nämligen sällan då det inte ligger i anläggningstillgångars karaktär att snabbt omsätta dem. I mina litteraturstudier har Annina H Perssons avhandling Förbehållsklausuler: en studie om en säkerhetsrätts nuvarande och framtida ställning samt Torgny Håstads bok Sakrätt avseende lös egendom utgjort huvudkällor. Perssons avhandling är omfattande och Persson får anses ha en hög tillförlitlighet i egenskap av juris doktor, docent samt universitetslektor i civilrätt (sakrätt och insolvensrätt). Håstad är erkänd inom sakrätten och får därför anses utgöra en tillförlitlig källa. Håstads bok är visserligen skriven 1996, men eftersom några nyare rättsfall som förändrat rättsläget, såvitt jag vet, inte har kommit därefter, återger den fortfarande det aktuella rättsläget. Naturligtvis är det en brist att låta uppsatsen bygga på två källor i den utsträckning jag gjort. Det finns fler författare som har behandlat ämnet, men ingen annan redogör för regleringen av äganderättsförbehåll lika ingående som Persson och Håstad. I den doktrin och de artiklar jag studerat, som författats efter 1996, har heller ingen kritik framförts mot varken Perssons eller Håstads ståndpunkter och redogörelser för äganderättsförbehåll. Även kommissionslagskommitténs slutbetänkande har fått betydande utrymme i uppsatsen. Ordförande i kommittén var Torgny Håstad. 13 Kommittén bestod i övrigt av tre jurister, en direktör och en bankdirektör och betänkandet är enhälligt. Jag ser ingen särskild anledning att ifrågasätta källans tillförlitlighet. Uppsatsen är skriven för en normalstudent på juristprogrammet som deltagit i kursen kredit- och exekutionsrätt. Begrepp som kan verka främmande har givits en förklaring eller hänvisning till doktrin. 12 För en definition av omsättningstillgångar, se avsnitt Mellan 1978 och 1984 var emellertid professorn Kurt Grönfors ordförande. I övrigt bestod kommittén av två riksdagsledamöter, SOU 1988:63, s

7 3.1 Disposition Uppsatsen inleds med en redogörelse för varför aktörer på marknaden ofta använder sig av äganderättsförbehåll. Därefter följer en beskrivning av hur ett giltigt äganderättsförbehåll ställs upp. Innan de speciella situationer som är föremål för uppsatsen utvecklas, görs en kort genomgång av äganderättsförbehållets olika ogiltighetsgrunder. En uppsats inleds ofta med någon typ av bakgrundsinformation. Av den anledningen skulle det kunna diskuteras om inte det nionde kapitlet Tidigare utredning hellre borde placeras i början av uppsatsen. Tanken med stycket är emellertid inte att ge en bakgrund kring regleringen av äganderättsförbehåll, utan att till stöd för diskussionen kring regleringens ändamålsenlighet diskutera de förslag till förändringar som lades fram av kommissionslagskommittén Huruvida förslagen är lämpliga att genomföra eller ej diskuteras i uppsatsens avslutande avsnitt. I diskussionen kommer ändamålsenligheten av regleringen att stå i fokus. Tankar kring vilka förändringar som skulle kunna genomföras har inte sammanställts, utan presenteras löpande i diskussionen för att på ett tydligare sätt koppla dem till de specifika situationer de kan hänföras till. 3.2 Definitioner Det finns ingen allmängiltig definition av omsättningsintresse, varför det är nödvändigt att specificera vad som i uppsatsen avses med begreppet. Om en säljare i samband med en överlåtelse har ställt upp ett äganderättsförbehåll får köparen inte förfoga över den köpta egendomen förrän alla förpliktelser gentemot säljaren är fullgjorda. Köparen har emellertid ett intresse av att så snabbt som möjligt sälja vidare den inköpta egendomen, dvs. att ha så stor lageromsättning som möjligt. I diskussionen om omsättningsintressets betydelse för regleringen av äganderättsförbehåll kommer därför tyngdpunkten att ligga på köparens intresse av att - 7 -

8 så snabbt som möjligt sälja vidare eller på annat sätt förfoga över inköpta omsättningstillgångar. När jag i diskussionen kommer att behandla äganderättsförbehållens ändamålsenlighet utifrån borgenärsintresset kommer säljarens intresse av en betryggande säkerhetsrätt och en förutsebar bedömning av dess giltighet att stå i fokus. Även övriga borgenärers intressen, oftast företrädda av en konkursförvaltare, kommer att beröras. Definitionen av omsättningstillgångar är, enligt praxis inom redovisning, tillgångar som normalt omsätts i företagets verksamhet. Om avsikten med en tillgång är att inneha den under högst ett års tid utgör tillgången en omsättningstillgång. Det har alltså ingen betydelse vilken typ av tillgång det rör sig om. 14 Begreppets ekonomiska betydelse har dock begränsad betydelse i uppsatsen då det i samband med behandlingen av äganderättsförbehåll främst är intressant att studera hur regleringen harmoniserar med köparens intresse att förfoga över inköpta tillgångar. När jag i avsnitt 8.3 behandlar äganderättsförbehåll, som av en grossist ställts upp att gälla för egendomen levererad till en detaljist, har jag medvetet valt att frångå begreppet omsättningstillgångar eftersom jag anser att begreppet omfattar fler typer av egendom än vidareförsäljningsgods hos en detaljist. Omsättningstillgångar kan till exempel även utgöras av förbrukningsvaror eller material i en produktion. 4. Varför används äganderättsförbehåll? Äganderättsförbehåll tillämpas främst vid försäljning av lösöre, i synnerhet kapitalvaror. 15 Förutom den säkerhetsrätt som äganderättsförbehållet utgör, är förbehållet även ett påtryckningsmedel i händelse av utebliven betalning samt ett viktigt medel i konkurrensen om att erbjuda kunderna bästa möjliga kreditvillkor. 16 I förhållande till andra säkerhetsrätter har äganderättsförbehållet även den fördelen att säljaren slipper de inskrivningskostnader som exempelvis köp enligt 14 Se Thomasson, m.fl. (2006) Den nya affärsredovisningen, s Persson, s Ibid, s. 137,

9 lösöreköpslagen 17 ofta är förenade med samt de praktiska problem det innebär att förvara eventuella handpanträtter. 18 Äganderättsförbehållet innebär stora fördelar även för köparen genom att kreditköp möjliggörs i större utsträckning. Ofta har köparen inte möjlighet att betala varorna kontant och att erbjuda säljaren någon form av säkerhet för köpet är inte heller alltid möjligt. Genom äganderättsförbehållet kan köparen i stället förvärva egendomen på kredit med begränsad rätt, för att sedan när den är slutbetald, bli ägare till egendomen. 19 Äganderättsförbehåll kan av ekonomiska skäl vara mindre lämpliga som säkerhetsrätt om den egendom som säljs är specialtillverkad för köparen och av den orsaken skulle vara svår att sälja vidare till annan efter ett återtagande. Ett förbehåll kan vidare sakna värde om kostnaderna för ett eventuellt återtagande synes bli särskilt höga Äganderättsförbehållens giltighet 5.1 Hur uppställs ett giltigt äganderättsförbehåll För att ett äganderättsförbehåll skall vara sakrättsligt giltigt, i händelse av utebliven betalning, måste följande förutsättningar vara uppfyllda: 1. Äganderättsförbehållet måste ställas upp av den rättmätige ägaren För att kunna göra ett äganderättsförbehåll avseende viss egendom måste den som förbehåller sig äganderätten även vara egendomens rättmätige ägare Lag (1845:50 s. 1) om handel med lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva 18 Zetterström, s Ibid, s Persson, s Jfr exempelvis dom mål nr T , Hovrätten för västra Sverige, meddelad i Göteborg

10 2. Äganderättsförbehållet måste vara en del av avtalet. Att äganderättsförbehållet skall utgöra en del av avtalet innebär att de allmänna kraven avseende anbud, accept, rättshandlingars ogiltighet, oskäliga avtalsvillkor och avtalstolkning, skall vara uppfyllda. 22 Det finns inga krav på skriftlighet vid stiftandet av ett äganderättsförbehåll. 23 Ett av säljaren uppställt äganderättsförbehåll kan i vissa fall således bli giltigt även genom konkludent handlande eller på grund av att förbehållet anses vara underförstått. 24 Det vanliga är dock att förbehållet ställs upp i ett skriftligt avbetalningskontrakt. 25 I kommersiella förhållanden ställs äganderättsförbehållet oftast upp i ett standardavtal. För att förbehållet då skall kunna göras gällande måste standardavtalet vara inkorporerat i det enskilda avtalet. 26 Om förbehållet inte blivit en del av avtalet kan säljaren givetvis inte hävda ens några obligationsrättsliga anspråk med stöd av äganderättsförbehållet Äganderättsförbehållet måste ställas upp innan egendomen överlämnas eller senast i samband med överlämnandet. För att säljaren skall kunna vara säker på att det uppställda äganderättsförbehållet går att göra gällande mot köparen skall äganderättsförbehållet ha ställts upp innan egendomen överlämnas. Att äganderättsförbehållet ställs upp senast i samband med överlämnandet innebär att säljaren, exempelvis i samband med upprättandet av fullständiga köpehandlingar, förbehåller sig äganderätten Persson, s Observera dock att skriftlig form krävs för fast egendom samt i konsumentförhållanden, Persson, s Håstad, s Se även NJA 1971 s. 288 där HD ansåg att det äganderättsförbehåll som uppställts för en TV-apparat som sedan byttes ut mot en ny TV-apparat på grund av ett fel, skulle anses gälla även den nya TV-apparaten, fastän ingenting hade avtalats därom. Att äganderättsförbehåll förelåg avseende den nya TV-apparaten skulle emellertid anses vara underförstått. 25 Ibid, s Persson, s. 407f. Om reglerna kring inkorporering av standardavtal, se Lehrberg, 2003, Avtalstolkning s. 63ff. 27 Ibid, s Håstad, s Beträffande äganderättsförbehåll uppställda i fakturor eller följesedlar, se Håstad s. 186 med resonemang om köparens mottagande av varan utan protest och att förbehållet därigenom i vissa fall kan anses vara överenskommet samtidigt som överlämnandet av varan

11 4. Äganderättsförbehållet måste avse bestämd egendom Den egendom som omfattas av ett förbehåll måste vara individualiserad. Det är således inte tillräckligt att egendomen går att bestämma till exempelvis kvantitet eller värde. 29 Även efter att egendomen överlämnats till köparen måste egendomen gå att identifiera för att säkerhetsrätten skall kunna göras gällande. I annat fall förlorar säljaren sin separationsrätt och får i stället nöja sig med en oprioriterad fordran och eventuellt skadestånd. 30 Förbehåll kan göras för såväl fast som lös egendom. 31 Annina H Persson anser att äganderättsförbehåll även torde kunna ställas upp för andel i lösöre Äganderättsförbehållet får inte vara utformat som ett kopplingsförbehåll. Enligt svensk rättspraxis är det, till skillnad från i vissa andra länder, inte tillåtet att göra kopplingsförbehåll, dvs. att låta äganderättsförbehållet omfatta andra skulder än köpeskillingen och därmed sammanhängande förbindelser. 33 Om det visar sig att säljaren har gjort ett kopplingsförbehåll förlorar äganderättsförbehållet både sin sakrättsliga och obligationsrättsliga verkan i den del förbehållet utgör kopplingsförbehåll Krediten för köpet måste lämnas av säljaren. Att krediten måste ha lämnats av säljaren innebär att äganderättsförbehåll som ställts upp i s.k. låneköp, dvs. köp där köparen betalar köpeskillingen kontant till säljaren med medel som han helt eller delvis lånat av en utomstående finansiär, inte är giltiga Jfr dock spannmålsfallet, NJA 1994 s. 506, där separationsrätt till fungibel egendom ansågs föreligga. 30 Persson, s Se även NJA 1976 s. 251 där en säljare, enligt flera olika köpeavtal, hade sålt sopcontainrar med äganderättsförbehåll. Säljaren medgavs inte separationsrätt i köparens konkurs pga. att det inte stod klart vilka containrar som omfattades av respektive köpeavtal samt vilka containrar som restskulden kunde hänföras till. 31 Jfr Persson, s En besittningsändring torde dock krävas för att uppnå sakrättsligt skydd, se Persson s. 161 och NJA 1987 s. 3 och NJA 1916 s I Tyskland, England och USA är i vissa fall kopplingsförbehåll giltiga, se Persson, s Persson, 1998, Förbehållsklausuler i vissa främmande rättssystem, s Håstad, s. 196 och NJA 1966 s. 350 och NJA 1972 s

12 5.2 När förlorar äganderättsförbehållet sin sakrättsliga giltighet? Trots ett principiellt giltigt äganderättsförbehåll kan säljaren förlora den förbehållna äganderätten på följande grunder: 1) Om egendomen blir tillbehör till fast egendom enligt jordabalken 2 kap 1-2, skeppstillbehör eller tillbehör till luftfartyg. 36 2) Om egendomen infogas i annan lös egendom. 37 3) Om köparen, utan säljarens medgivande, överlåtit, konsumerat eller på annat sätt förbrukat egendomen. 38 4) Om säljaren medgivit köparen rätt att förfoga över egendomen. 39 Vilken typ av förfogande som köparen företar, enligt punkterna ovan, har betydelse för äganderättsförbehållets sakrättsliga giltighet. Om köparen infogar egendomen i en fastighet på så sätt att kraven i 2 kap 1-2 jordabalken om fastighetstillbehör och byggnadstillbehör uppfylls, blir egendomen fast egendom och säljaren förlorar sin separationsrätt. 40 Säljaren kan då inte ens hävda några obligationsrättsliga anspråk. 41 Ett oprioriterat skadeståndsanspråk är det enda säljaren kan göra gällande mot köparen. 42 Om egendomen infogas i annan lös egendom blir i stället reglerna om särskiljande och värdeförstöring aktuella, vilket kortfattat innebär att äganderättsförbehållet kan förlora sin sakrättsliga verkan om egendomen blir infogad i en annan lös sak som i förhållande till den infogade egendomen framstår som huvudsaken. Om det dessutom skulle innebära betydande värdeförstöring att särskilja delarna från varandra kan äganderättsförbehållet inte längre göras gällande Persson, Förbehållsklausuler En studie om en säkerhetsrätts nuvarande och framtida ställning, s Zetterström, s Ibid, s Ibid, s Se JB 2:4 och Håstad, s Se JB 2:5 och Håstad, s Håstad, s Se närmare Håstad, s. 47, 187f samt det omdiskuterade fallet NJA 1960 s. 9 där bildäck hade monterats på en bil vilket medförde att äganderättsförbehållet avseende bildäcken miste sin sakrättsliga verkan

13 I det tredje fallet, enligt ovan, har köparen överlåtit egendomen i strid med ett allvarligt menat äganderättsförbehåll. Säljaren har då separationsrätt till ett eventuellt surrogat, t.ex. en fordran hos tredje man. För tredje man aktualiseras reglerna om godtrosförvärv. 44 Om säljaren däremot, när han får kännedom om att köparen olovligen förfogat över egendomen, inte protesterar utan t.ex. fortsätter att leverera varor till köparen, anses äganderättsförbehållet inte vara allvarligt menat med anledning av att säljaren då agerat som om förfoganderätt har medgivits (se vidare under kapitel 8). 45 Har säljaren uttryckligen medgivit köparen förfoganderätt till egendomen anses äganderättsförbehållet inte vara allvarligt menat och säljaren förlorar sin rätt att göra anspråk på egendomen (se vidare under kapitel 6). 46 Huruvida äganderättsförbehåll även förlorar sin obligationsrättsliga giltighet i fallen 2-4 ovan är något oklart Vad innebär förfoganderätt? Att köparen har medgivits rätt att förfoga över egendomen innebär att köparen får infoga, konsumera eller överlåta egendomen. 48 Ett förfogandeförbud följer inte automatiskt när en säljare ställer upp ett äganderättsförbehåll, men det finns heller inget krav på att säljaren i samband med köpet skall meddela köparen att denne har förfogandeförbud över egendomen, utan ett sådant kan anses vara underförstått. 49 Köparen kan, som tidigare redovisats, medges förfoganderätt antingen genom säljarens uttryckliga medgivande eller genom att säljaren agerar som om förfoganderätt har medgivits. Om ett medgivande att förfoga över egendomen endast uppfattats av köparen bevarar 44 Zetterström, s Håstad, s. 192f 46 Zetterström, s Se vidare Persson, s. 585ff 48 Håstad, s Jfr Persson, s

14 äganderättsförbehållet sin sakrättsliga giltighet. Det krävs således att säljaren, eller både säljaren och köparen, är av uppfattningen att köparen har tillåtelse att förfoga över egendomen för att äganderättsförbehållet skall förlora sin giltighet Uttryckligt medgivande till förfogande Om säljaren i samband med försäljningen ger köparen förfoganderätt till egendomen förlorar ett uppställt äganderättsförbehåll sin sakrättsliga giltighet omedelbart av orsaken att äganderättsförbehållet inte anses vara allvarligt menat. Huruvida köparen faktiskt har förfogat över egendomen eller ej saknar betydelse. 51 Vidare måste köparen betala säljaren innan förfogande kan ske. Det är således inte tillräckligt att köparen erlägger betalning omedelbart efter eller i samband med en vidareöverlåtelse. En sådan lösning skulle emellertid vara praktisk för köparen som då skulle kunna betala säljaren med medel som influtit från försäljningen. Lösningen underkänns dock eftersom den skulle innebära att säljaren accepterade att under viss tid, från köparens förfogande tills betalning sker, stå utan säkerhet. 52 Att komma runt problemet genom att exempelvis ange i köpeavtalet att äganderättförbehållet även skall gälla hos tredje man, som förvärvat egendomen från köparen, är inte möjligt. 53 Även ett partiellt medgivande till förfogande kan medföra ogiltighet hos äganderättsförbehållet. Om säljaren exempelvis har medgivit köparen att ingå avtal om försäljning av egendomen, men däremot förbjudit köparen att låta egendomen komma i tredje mans hand innan säljaren fått betalt, är äganderättsförbehållet ogiltigt av anledningen att tredje man redan genom köpeavtalet får bättre rätt till egendomen än säljaren har. Säljaren får inte ens separationsrätt till surrogatet, dvs. fordringen hos tredje man, vid händelse av köparens konkurs. Håstad anser därför att det ligger i linje med regleringens ändamål; att köparen inte skall ha tillåtelse att omintetgöra 50 Jfr NJA 1959 s Håstad, s Ibid, s Zetterström, s

15 säkerheten, att sådana äganderättsförbehåll förlorar sin giltighet. 54 I NJA 1978 s. 593 hade en tysk säljare träffat avtal med en svensk köpare om försäljning av mattor. Köparen hade enligt köpeavtalet rätt att sälja mattorna vidare innan betalning erlades, trots att ett äganderättsförbehåll hade införlivats i avtalet. Köparen försattes senare i konkurs, vilket medförde att säljaren yrkade separationsrätt till mattorna i enlighet med tysk rätt. Samtliga instanser ansåg emellertid att svensk rätt skulle tillämpas då mattorna befann sig i Sverige och med hänsyn till att köparen hade medgivits förfoganderätt till mattorna var äganderättsförbehållet således utan sakrättslig verkan. 7. Säljarens medgivande till förfogande i det särskilda fallet Trots att säljaren i samband med försäljningen inte givit köparen förfoganderätt till egendomen händer det att köparen, sedan viss tid förflutit, kontaktar säljaren för att få dennes medgivande till förfogande i ett särskilt fall. Vad händer med äganderättsförbehållet om säljaren accepterar köparens förfrågan? Har säljaren då givit köparen ett uttryckligt medgivande till förfogande som ogiltigförklarar förbehållet i dess helhet eller kan säljaren fortfarande göra gällande sin separationsrätt i händelse av konkurs hos köparen? Av praxis kan konstateras att äganderättsförbehållet kan bevara sin sakrättsliga giltighet även om säljaren medger köparen att förfoga över egendomen i ett särskilt fall. Om säljaren inte vill förlora sin säkerhetsrätt avseende egendomen som köparen vill förfoga över, kan säljaren i samband med förfogandet se till att tredje man (den nye köparen) övertar den ursprungliga köparens förpliktelser enligt det första köpekontraktet, dvs. den skuld som kvarstår till säljaren. Säljaren erhåller då separationsrätt vid utmätning och konkurs både hos köparen och tredje man. 55 En liknande situation var föremål för prövning i NJA 1980 s Håstad, s Ibid, s

16 7.1 NJA 1980 s. 219 I NJA 1980 s. 219 hade ett företag (Drabant-Maskiner) sålt en lastmaskin med äganderättsförbehåll. Innan köparen (Lennart) hade fullgjort sina förpliktelser enligt avbetalningskontraktet såldes dock lastmaskinen vidare till tredje man (Roger) med Drabant-Maskiners samtycke. I samband med vidareförsäljningen övertog Roger ansvaret för den restskuld som kvarstod till Drabant-Maskiner. På överlåtelseavtalet antecknades att Lennart åtog sig ett borgensansvar för Rogers skuld till Drabant- Maskiner. Därutöver uppställdes även ett sekundärt äganderättsförbehåll att gälla mellan Lennart och Roger för den del av köpeskillingen som skulle betalas till Lennart, dvs. för den del köpeskillingen översteg restskulden. Roger försattes i konkurs innan hans förpliktelser var fullgjorda, vilket medförde att Drabant-Maskiner krävde betalning av Lennart i egenskap av borgensman. Tingsrätten anförde att Lennart hade rätt att göra gällande (det primära) äganderättsförbehållet beträffande sitt regressanspråk mot Rogers konkursbo enligt reglerna om borgensmans rätt att utnyttja säkerhet som stått till borgenärens förfogande. Tingsrättens anförande fastställdes sedan av hovrätten. Lennart ansågs även ha möjlighet att göra gällande det sekundära äganderättsförbehållet avseende den fordran som Lennart hade på Roger. Hovrättens motivering var att sekundära äganderättsförbehåll som regel bör godtas med hänsyn till förbehållets funktion som kreditsäkerhetsrätt med syfte att underlätta omsättningen i allmänhet. HD fastställde sedan hovrättens dom Säljaren har agerat som om förfoganderätt har medgivits Även om säljaren inte har gett sitt uttryckliga medgivande, kan förbehållet underkännas sin sakrättsliga giltighet vid händelse att säljaren agerat som om förfoganderätt har medgivits. Att redogöra för alla typer av agerande hos säljaren som 56 Se vidare avsnitt

17 kan medföra att han, vid bedömningen av äganderättsförbehållets giltighet, anses ha agerat som om förfoganderätt har medgivits är naturligtvis inte möjligt. De kanske vanligaste exemplen är dock när säljaren, trots att han upptäckt att köparen förfogat över egendomen, har fortsatt leverera eller inte protesterat mot förfogandet och krävt betalning. 57 Ett annat exempel då köparen kan anses ha medgivits förfoganderätt är när säljaren har beviljat köparen en kredittid som överskrider den naturliga förfogandetidpunkten Den naturliga förfogandetidpunkten Ett äganderättsförbehåll anses inte vara allvarligt menat om den s.k. naturliga förfogandetidpunkten infaller inom kreditttiden. Med det menas att man exempelvis vid försäljning av tomater (med äganderättsförbehåll) inte kan medge 30 dagars kreditttid eftersom den naturliga förfogandetidpunkten för tomater infaller betydligt tidigare. Köparen anses i ett sådant fall ha medgivits förfoganderätt. 59 Ett annat exempel framgår av NJA 1960 s. 221 där dörrar hade levererats vartefter ett bygge fortskred NJA 1960 s. 221 I rättsfallet hade en säljare sålt ett antal brand- och skjutdörrar med äganderättsförbehåll som av köparen skulle användas i en entreprenad. Då köparen senare försattes konkurs hade alla dörrar levererats till byggnadsplatsen och fem av dem hade dessutom infogats i byggnaden. De dörrar som ännu inte hade infogats i byggnaden såldes vidare av konkursboet. När säljaren ville göra gällande sitt äganderättsförbehåll menade konkursboet att förbehållet aldrig hade blivit en del av avtalet eftersom det hade ingått i en försäljningsklausul som vanemässigt bifogats till offerten och orderbekräftelsen. Konkursboet hävdade att äganderättsförbehållet i vart 57 Håstad, s Jfr NJA 1959 s. 590 där griskultingar hade sålts med äganderättsförbehåll. HD resonerade i domskälen om den naturliga förfogandetidpunkten, dvs. den normala tiden för slakt av griskultingar, skulle anses infalla inom kredittiden. 59 Jfr Håstad, s

18 fall inte kunde anses vara allvarligt menat då inga särskilda villkor avseende rätten att förfoga över dörrarna hade avtalats. I första instans bedömdes äganderättsförbehållet utgöra en del av avtalet eftersom konkursbolaget inte hade motsatt sig innehållet i försäljningsklausulen. Äganderättsförbehållet underkändes emellertid på den grunden att säljaren måste ha insett att köparen (konkursbolaget) inte skulle anse förbehållet utgöra hinder mot att infoga dörrarna i den takt bygget fortskred. Fri förfoganderätt till dörrarna ansågs således föreligga. Hovrätten ändrade domslutet från första instans med motiveringen att äganderättsförbehållet till alla delar var giltigt. Försäljningen av dörrarna ansågs således ha skett i strid med äganderättsförbehållet. I HD vitsordade konkursboet att äganderättsförbehållet utgjorde en del av avtalet, varför frågan lämnades utan avseende. Beträffande det faktiska tillvägagångssättet ansåg HD att dörrarna hade levererats till byggnadsplatsen med hänsyn till byggets beräknade fortgång och att köparen ägt att omedelbart efter leverans infoga dörrarna även om betalning ej hade skett. Förbehållet förlorade således sin sakrättsliga verkan. 8.2 Säljarens kännedom om köparens avsikt att förfoga över egendomen Schmidt förespråkar att äganderättsförbehåll skall bedömas vara ogiltiga om säljaren har haft kännedom om att köparen, trots ett förfogandeförbud, har för avsikt att förfoga över egendomen. 60 Samma bedömning gjorde Svea hovrätt i ett fall där en bil vidareförsålts i strid med ett äganderättsförbehåll. I köpeavtalet hade säljaren ställt upp ett äganderättsförbehåll som innebar att säljaren ägde rätt att ta tillbaka bilen om köparen inte betalade köpeskillingen inom kredittiden (två veckor). Av avtalet framgick även uttryckligen att köparen inte hade rätt att förfoga över bilen innan betalning hade erlagts. Mellan köparen och säljaren hade emellertid uttalats att 60 Schmidt, 1938, Om ägareförbehåll och avbetalningsköp, s. 195f

19 köparen hade planer på att inom kredittiden sälja bilen vidare för att sedan kunna betala säljaren med medel som influtit från vidareförsäljningen. Förbehållet underkändes sin sakrättsliga verkan på grunden att säljaren, trots lydelsen i det skriftliga avtalet, genom hans kännedom om köparens planer om vidareförsäljningen, fick anses ha accepterat att köparen förfogade över bilen innan betalning erlades. 61 I ett liknande fall, RH 1996:17, kom emellertid hovrätten fram till motsatt slutsats. Hovrätten ansåg å ena sidan att säljaren måste ha insett att köparen hade svårt att med egna medel finansiera den stordator som fallet handlade om och att säljaren därför måste anses haft kännedom om att köparen eventuellt skulle sälja stordatorn vidare innan säljaren hade fått betalt. Hovrätten ansåg dock å andra sidan att omständigheter förelåg som visade att säljaren inte accepterade att köparen förfogade över utrustningen. Äganderättsförbehållet tillerkändes således giltighet Förbehåll uppställda för vidareförsäljningsgods Förbehåll som ställs upp för egendom som en grossist levererar till en detaljist har, precis som nämndes i inledningen, ifrågasatts av både Håstad och kommissionslagskommittén. 63 Håstad har anfört: De lege lata går det knappast att komma längre än till en presumtion för att återtagandeförbehåll inte är allvarligt menade i dylika fall (se JustR Mannerfelt i NJA 1974 s 660) eller till att sätta beviskravet ganska lågt, när borgenärerna skall visa att förbudet inte var menat att binda köparen själv. 64 Kommissionslagskommittén har å sin sida anfört att det borde föreligga en presumtion för att förfogandeförbud saknas i sådana situationer. Det är enligt kommittén emellertid oklart huruvida presumtionen kan brytas redan genom att säljaren i samband med uppställandet av förbehållet uttryckligen förbjuder köparen att förfoga över egendomen Dom mål nr T , Svea hovrätt, meddelad i Stockholm Se vidare Persson, s. 583ff 63 Se Håstad, s. 193 och SOU 1988:63, s. 68f 64 Håstad, s SOU 1988:63, s. 68f

20 Hur betalningsvillkoret utformas kan däremot, enligt kommittén, vara avgörande för äganderättförbehållets giltighet: 66 Betalningsvillkorets lydelse Äganderättsförbehållets verkan Kommitténs kommentar 30 dagar netto Förbehållet blir ogiltigt. Grossisten har accepterat förfogande över varorna innan betalning sker. 30 dagar netto men senast innan förfogande sker Sannolikt att förbehållet blir giltigt. Förfogandeförbud får anses föreligga. Kommittén anser vidare att giltiga förbehåll för vidareförsäljningsgods torde kunna ställas upp om parterna använder sig av s.k. à conto-betalning. Med det menas att detaljisten (köparen) i förskott betalar grossisten (säljaren) en summa motsvarande den beräknade försäljningen för en viss tid. Köparen, exempelvis en bilhandlare, får då avyttra en bil i den mån à conto-beloppet täcker säljarens fordran för samma bil. Den del av à conto-beloppet som utgör säljarens fordran för bilen ses som en avbetalning för just den bilen. Säljaren gör sedan, med jämna mellanrum, avräkning från à conto-beloppet utifrån den verkliga försäljning som köparen har haft. 67 Även Håstad är positiv till idén att godkänna à conto-betalning. 68 Kommittén är, som det får förstås, inte främmande för tanken att förbehåll med à conto-betalning skulle kunna ställas upp för såväl bestämd som fungibel egendom. En förutsättning gällande fungibel egendom skulle emellertid vara att köparens lager är helt homogent, dvs. att den egendom som är belastat med äganderättsförbehåll härstammar från samma säljare och att varje leverans har skett till samma pris. En följd av att godkänna á conto-betalning för fungibel egendom skulle bli att specialitetsprincipen frångicks. I stället skulle principen FIFU (först-in-först-ut) tillämpas, vilken innebär att den egendom som först avyttrats även anses vara den först inköpta SOU 1988:63, s Ibid, s Håstad, s SOU 1988:63, s. 71f

rätten till en sak Hur skyddas mitt anspråk på en sak mot 3:e man? Vem är 3.e man?

rätten till en sak Hur skyddas mitt anspråk på en sak mot 3:e man? Vem är 3.e man? 2013-09-26 1 rätten till en sak Hur skyddas mitt anspråk på en sak mot 3:e man? Vem är 3.e man? Någon man inte har avtal med som t ex: ägaren av en stulen TV som du köpt säljarens borgenärer (personer

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 21 maj 2003 T 1480-00 KLAGANDE Timmia Aktiebolags konkursbo, 556083-6180, c/o konkursförvaltaren, advokaten L.L. Ställföreträdare: L.L.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART If Skadeförsäkring AB (publ), 516401-8102 106 80 Stockholm

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART If Skadeförsäkring AB (publ), 516401-8102 106 80 Stockholm Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 20 april 2010 T 2925-08 KLAGANDE EK Ombud: Advokat MBJ MOTPART If Skadeförsäkring AB (publ), 516401-8102 106 80 Stockholm Ombud: Försäkringsjurist

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 april 2008 Ö 2942-07 KLAGANDE IH Ombud: MHM MOTPART Skatteverket 171 94 Solna SAKEN Utmätning ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten för

Läs mer

ALLMÄNNA LEVERANSVILLKOR FÖR HUSVAGN OCH HUSBIL 2011 (konsument)

ALLMÄNNA LEVERANSVILLKOR FÖR HUSVAGN OCH HUSBIL 2011 (konsument) Bilaga 1 ALLMÄNNA LEVERANSVILLKOR FÖR HUSVAGN OCH HUSBIL 2011 (konsument) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR utarbetade av Husvagnsbranschens Riksförbund efter överenskommelse med Konsumentverket 1. Giltighet För

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 februari 2004 T 823-00 KLAGANDE Handelsbanken Finans Aktiebolag Ombud: bolagsjuristen IB MOTPART SkandiaBanken Aktiebolag Ombud: jur.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 5 juni 2008 T 4101-06 KLAGANDE Trygg-Hansa Försäkringsaktiebolag, 516401-7799 106 26 Stockholm Ombud: Försäkringsjurist CH MOTPART Svenska

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-11

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-11 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-11 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 20 februari

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 9 maj 2014 Ö 5644-12 KLAGANDE K-JH Ombud: Advokat RE MOTPART CDC construction & services AB:s konkursbo, 556331-0423 Adress hos konkursförvaltaren

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 29 december 2008 T 399-07 KLAGANDE NFC Siljanhus AB:s konkursbo, 556446-2298 Adress hos konkursförvaltaren Konkursförvaltare: Advokat G.B.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (12) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 19 februari 2009 T 4474-07 KLAGANDE AA Ombud: Advokat NH MOTPART AKJ Ombud: Advokat BK SAKEN Fordran ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Svea hovrätts

Läs mer

Köprätt 1. Avtalstyper

Köprätt 1. Avtalstyper Avtalstyper Köprätt 1 Mycket stor variation Grundläggande avtalsrättsliga regler och avtalstypens särreglering Särregleringen syftar vanligtvis att skydda en svagare part Köp (byte) a) dispositiv, vanliga

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 30 juni 2005 Ö 1204-04 SÖKANDE TS MOTPART VF Finans Aktiebolag, 556454-8237, Box 16184, 103 24 STOCKHOLM Ombud: advokaten JL SAKEN Resning

Läs mer

Kommersiella villkor m.m.

Kommersiella villkor m.m. Kommersiella villkor m.m. Priser (vid avrop) Tjänsterna är prissatta per timme med ett angivet takpris som inte får överskridas. Debitering ska baseras på faktiska förhållanden. Endast utförda arbetsuppgifter

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 7 oktober 2013 B 2523-11 KLAGANDE SÅL Ombud och offentlig försvarare: TP MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Oredlighet

Läs mer

Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti

Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti Februari 2015 1 (7) Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti 1 Definitioner I dessa allmänna villkor avses med BETALNINGSDRÖJSMÅL: kredittagarens underlåtenhet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2014 Ö 4853-13 ANMÄLARE Stockholms tingsrätt, avd 4 Box 8307 104 20 Stockholm PARTER Kärande vid tingsrätten Ekonomigruppen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 29 december 2006 B 1419-05 KLAGANDE MJ Ombud och offentlig försvarare: Advokat SA MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Allmänna villkor Garanti för investeringskrediter November 2014

Allmänna villkor Garanti för investeringskrediter November 2014 Allmänna villkor Garanti för investeringskrediter November 2014 Sida 1 Allmänna villkor för garanti för investeringskrediter 1 Definitioner I dessa allmänna villkor avses med Betalningsdröjsmål: kredittagarens

Läs mer

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:13 2008: Datum 2009-06-04 Dnr B 8/08 SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MOTPART Bank2 Bankaktiebolag, Box 7824, 103 97 STOCKHOLM Ombud: advokaten P-E.

Läs mer

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 2 Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln när en utomstående är andelsägare i ett fåmansföretag i vilket en annan delägares andelar är kvalificerade till följd av att denne är verksam

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 juni 2015 T 3680-13 KLAGANDE Royal Palace Handelsbolag, 969717-7799 Sörbyplan 26, 1 tr 163 71 Spånga Ombud: Advokat MC samt jur.kand.

Läs mer

Ett axplock av rättspraxis i utmätningsmål 5 kap utsökningsbalken

Ett axplock av rättspraxis i utmätningsmål 5 kap utsökningsbalken Ett axplock av rättspraxis i utmätningsmål 5 kap utsökningsbalken 2 Vid utmätning ska Kronofogdemyndigheten inte enbart tillvarata utmätningssökandes (borgenärens) intresse av att få betalt för sin fordran.

Läs mer

Sakrättsliga aspekter på säkerhetsöverlåtelse av vindkraftverk Författare: Mikaela Laaksonen

Sakrättsliga aspekter på säkerhetsöverlåtelse av vindkraftverk Författare: Mikaela Laaksonen JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Sakrättsliga aspekter på säkerhetsöverlåtelse av vindkraftverk Författare: Mikaela Laaksonen Examensarbete i Civilrätt (Sakrätt), 30 hp Examinator: Ronney

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

DOM 2007-11-26 Meddelad i Stockholm

DOM 2007-11-26 Meddelad i Stockholm STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM Meddelad i Stockholm Mål nr Sid 1 (7) PARTER KÄRANDE Aktiebolaget Zelda, 556057-3056 Box 2084 182 02 Danderyd Ombud: advokaten Michael Nordstrand, jur. kand. Konstantin Sabo Advokatfirman

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 6 mars 2014 Ö 4317-12 KLAGANDE CN MOTPART Nordea Bank AB, 516406-0120 Box 24 201 20 Malmö Ombud: Bolagsjurist DUL SAKEN Invändning mot

Läs mer

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR FÖRETAGSKREDIT

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR FÖRETAGSKREDIT ALLMÄNNA VILLKOR FÖR FÖRETAGSKREDIT Dessa allmänna villkor gäller från den 27 mars 2015. 1. Parter Dessa allmänna villkor gäller för kredit som efter godkänd ansökan beviljas företagskund ("Kunden") av

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 juli 2007 T 4171-05 KLAGANDE STS Skoglund Transport System i Göteborg AB:s konkursbo, 556620-2924 c/o Advokat Bo Stefan Arleij Lilla Bommen

Läs mer

God fastighetsmäklarsed 2007-03-26. Deposition

God fastighetsmäklarsed 2007-03-26. Deposition God fastighetsmäklarsed 2007-03-26 Deposition 1. Innehåll 1. Innehåll... 2 2. Förord... 3 3. Allmänna förutsättningar... 4 3.1 Avtal om handpenning... 4 3.2 Depositionsavtalet... 4 4. Krav på deposition...

Läs mer

Bilaga 3. Ramavtal SMHI och XXXXX

Bilaga 3. Ramavtal SMHI och XXXXX Bilaga 3 Ramavtal SMHI och XXXXX Innehållsförteckning 1 Parter... 1 2 Avtalets omfattning... 1 3 Avtalstid - Förlängning... 1 4 Avtalshandlingar... 1 5 Överlåtelse av avtalet... 1 6 Leverantörens åtaganden...

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 5 februari 2008 T 3305-05 KLAGANDE MS Ombud: Advokat SF och jur.kand. MS MOTPART Bostadsrättsföreningen Sjökadetten, 716000-0803 c/o Bengt

Läs mer

Sakrättsligt skydd för licenser samt parters avtalade rätt till teknikförbättringar

Sakrättsligt skydd för licenser samt parters avtalade rätt till teknikförbättringar Sakrättsligt skydd för licenser samt parters avtalade rätt till teknikförbättringar Professor Bengt Domeij IMK, Uppsala universitet Sakrättsligt skydd för licenser Patent kan utmätas och ingå i konkurs.

Läs mer

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET 1 ALLMÄNT Boförvaltaren skall informera borgenärerna om läget beträffande realiseringen

Läs mer

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR KONSULTUPPDRAG VID PTS

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR KONSULTUPPDRAG VID PTS ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR KONSULTUPPDRAG VID PTS Tillämplighet 1 Dessa villkor ska tillämpas om något annat inte avtalats mellan parterna. Definitioner 2 I villkoren förstås med Avtalet Konsultföretag

Läs mer

Rättsvetenskapligt utlåtande

Rättsvetenskapligt utlåtande Till: Advokaten Johan Åberg, Advokatfirman Westermark Anjou Box 16030 103 21 Stockholm Rättsvetenskapligt utlåtande 1. Tvisten rörande Holmsäters verk Inför upprättandet av detta utlåtande har jag tagit

Läs mer

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien ---f----- REG ERI NGSKANSLIET 2010-01-20 Utri kesdepartementet Europeiska kommissionen Generalsekretariatet Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien Svar på motiverat yttrande angående

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 juni 2007 Ö 2852-06 KLAGANDE Nordea Bank AB, 516406-0120 Obestånd P340 405 09 Göteborg MOTPARTER 1. ACB 2. Kronofogdemyndigheten 171

Läs mer

meddelat i Stockholm den 4 april 2003 Ö 3700-02

meddelat i Stockholm den 4 april 2003 Ö 3700-02 Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 4 april 2003 Ö 3700-02 KLAGANDE InfiniCom AB under företagsrekonstruktion, 556448-8194, Karlaplan 2, 114 60 STOCKHOLM Ställföreträdare:

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 maj 2007 T 871-05 KLAGANDE Fastighetsaktiebolaget Uman, 556029-2970 Nygatan 21 903 29 UMEÅ Ombud: Advokat C Ä MOTPART Bruwi UTDV 90392

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 december 2014 Ö 3190-14 KLAGANDE Kronofogdemyndigheten 106 65 Stockholm MOTPART LO SAKEN Entledigande av konkursförvaltare ÖVERKLAGAT

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juni 2013 T 2437-12 KLAGANDE Försäkringsaktiebolaget Skandia (publ), 502017-3083 106 55 Stockholm Ombud: Försäkringsjurist B-GJ MOTPART

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 15 juni 2005 T 3807-03 KLAGANDE Björn Lundmark Aktiebolag, 556347-2157 Verkstadsgatan 6 341 47 Karlskrona Ombud: advokaten BA MOTPART GE

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 16 april 2009 T 4750-07 KLAGANDE J.O. Forsbergs Reservdelar AB, 556231-0713 Box 283 573 23 Tranås Ombud: Advokat JK MOTPART Sparbanken Alingsås,

Läs mer

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 9 1 (6) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 9 1 (6) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 DELEGATIONEN REKOMMENDATION 9 1 (6) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 ÅTERVINNING I KONKURS 1 ALLMÄNT Rättshandlingar som konkursgäldenären har vidtagit före konkursen och som kränker borgenärernas rättigheter

Läs mer

1.1 Köprätten och dess systematiska hemvist 25

1.1 Köprätten och dess systematiska hemvist 25 Innehåll FÖRKORTNINGAR 19 FÖRORD 23 1 KÖPRÄTTEN 25 1.1 Köprätten och dess systematiska hemvist 25 1.2 Lagstiftningen inom köprätten 29 1.2.1 Allmänt 29 1.2.2 1990 års köplag 30 1.2.3 Nyare kontraktsrättslig

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 14 mars 2008 Ö 108-07 KLAGANDE 1. TO 2. CO Ombud för 1 och 2: Förbundsjurist AO MOTPART Länsförsäkringar Älvsborg, 562500-4337 Box 1107

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 29 oktober 2009 T 2375-05 KLAGANDE HSB:s Bostadsrättsförening Musteriet i Stockholm, 716416-6485 c/o ÅA Reimersholmsgatan 11 117 40 Stockholm

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 juli 2015 T 3935-14 KLAGANDE Nordic Gas Cleaning AB:s konkursbo, 556758-1664 Ombud: Jur.kand. TL MOTPART JH Ombud: Jur.kand. CB SAKEN

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003:12 2003-04-28 Dnr B 6/02. Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003:12 2003-04-28 Dnr B 6/02. Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003:12 2003-04-28 Dnr B 6/02 SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM MOTPART Wasa Kredit AB, 556311-9204, Box 7233, 103 89 STOCKHOLM Ombud: advokaten Staffan Wilow,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART Advokatbyrån Kaiding Kommanditbolag, 994700-9438 Box 385 931 24 Skellefteå

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART Advokatbyrån Kaiding Kommanditbolag, 994700-9438 Box 385 931 24 Skellefteå Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 21 juni 2011 T 3459-10 KLAGANDE GS Ombud och god man: Advokat KS MOTPART Advokatbyrån Kaiding Kommanditbolag, 994700-9438 Box 385 931 24

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 20 december 2012 T 1467-11 KLAGANDE 1. Dalarnas Försäkringsbolag, 583201-4905 Box 3 791 21 Falun 2. Svenska Sjö Aktiebolag, 556221-0343

Läs mer

HFD 2013 ref. 5 Offentlig upphandling; Förvaltningsprocess övriga frågor

HFD 2013 ref. 5 Offentlig upphandling; Förvaltningsprocess övriga frågor HFD 2013 ref. 5 Offentlig upphandling; Förvaltningsprocess övriga frågor I mål om överprövning av offentlig upphandling har kammarrätt ansetts inte vara förhindrad att pröva omständigheter som åberopats

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 20 juni 2007 T 1839-04 KLAGANDE Handelsbanken Finans Aktiebolag, 556053-0841 106 35 Stockholm Ombud: Advokat MJ MOTPART HS Ombud: Jur

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 14 maj 2012 Ö 1803-10 PARTER 1. Bandteknik i Jönköping Aktiebolags i likvidation konkursbo, 556283-9463 c/o advokat C G H Ombud: Jur.kand.

Läs mer

Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa

Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa PM Datum 2015-04-16 2014/1165 Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa Bakgrund Som en del av arbetet i Bredbandsforums Villagrupp har Konsumentverket under början av 2015 genomfört

Läs mer

Återtaganderättsförbehåll. Retention of title

Återtaganderättsförbehåll. Retention of title LIU-IEI-FIL-A--13-01528--SE Återtaganderättsförbehåll Behovet av ett förstärkt återtaganderättsförbehåll i relationen mellan näringsidkare Retention of title The need of enhanced retention of title in

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 29 oktober 2015 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Kristoffer Sparring Advokatfirman Fylgia Box 55555 102 04 Stockholm MOTPART Skatteverket 171

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 februari 2005 T 2231-03 KLAGANDE VJ Ombud: advokaten CL MOTPART Riksgäldskontoret Ombud: advokaten MH och advokaten T W SAKEN Fordran

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2015-04-14 809 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Digibiz AB (org/pers nr 556913-6095) Box 5339 102 47 Stockholm Ombud: Advokatfirman Cederquist Att: Jens Tillqvist och

Läs mer

Promemorians huvudsakliga innehåll... 5

Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 1 Lagtext... 7 1.1 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)... 7 1.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2014:275) om viss verksamhet

Läs mer

Grundläggande principer

Grundläggande principer Avtalsrätt I och II Grundläggande principer HR: Avtalsfrihet Und: tvingande skyddslagstiftn HR: Pacta sunt servanda Und: Ogiltighet enl 3 kap Avtalslagen Und: Bristande rättshandlingsförmåga hos motparten

Läs mer

HFD 2015 ref 49. Lagrum: 5 kap. 1 andra stycket lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank; 10 kap. 8 första stycket 4 kommunallagen (1991:900)

HFD 2015 ref 49. Lagrum: 5 kap. 1 andra stycket lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank; 10 kap. 8 första stycket 4 kommunallagen (1991:900) HFD 2015 ref 49 Ett landstingsbeslut som innebar att patientavgifter kunde betalas med kontanter enbart på två av landstingets vårdinrättningar ansågs strida mot lag. Lagrum: 5 kap. 1 andra stycket lagen

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2008 s. 444 (NJA 2008:33)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2008 s. 444 (NJA 2008:33) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2008 s. 444 (NJA 2008:33) Målnummer: Ö2942-07 Avdelning: 2 Domsnummer: Avgörandedatum: 2008-04-23 Rubrik: Tredje man har i utmätningsmål styrkt att en utmätt bil i gäldenärens

Läs mer

Information rörande sammanläggning och tilläggsavtal

Information rörande sammanläggning och tilläggsavtal 1(7) Information rörande sammanläggning och tilläggsavtal I Bostadsrättsföreningen Måttbandet i Stockholm har det förekommit frågor kring ombyggnationer och under vilka förutsättningar dessa ska få genomföras.

Läs mer

KLAGANDE MOTPART SAKEN ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

KLAGANDE MOTPART SAKEN ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 24 mars 2015 Ö 3938-14 KLAGANDE Kronofogdemyndigheten 106 65 Stockholm Ombud: Jur.kand. JZ MOTPART JH SAKEN Ersättning till konkursförvaltare

Läs mer

Atervinning i konkurs

Atervinning i konkurs GERTRUD LENNANDER o Atervinning i konkurs TREDJE UPPLAGAN NORSTEDTS JURIDIK AB Innehäll Förkortningar 15 Kap. 1 Inledning 19 1. Allmänt om ätervinningsreglema 19 a. Konkursrätten, ett omräde i omdaning

Läs mer

Allmänna Villkor för Tjänsten

Allmänna Villkor för Tjänsten Allmänna Villkor för Tjänsten 2014-12-23 1. OMFATTNING OCH DEFINITIONER 1.1. Dessa Allmänna Villkor för Kund gäller när Joblife AB (nedan kallad Joblife ) ger privatpersoner ( Användare ) tillgång till

Läs mer

Leverantörers ställning vid konkurs

Leverantörers ställning vid konkurs Juridiska institutionen Vårterminen 2015 Examensarbete i civilrätt, särskilt insolvensrätt 30 högskolepoäng Leverantörers ställning vid konkurs särskilt i ljuset av Lösöreköpskommitténs förslag i SOU 2015:18

Läs mer

Intro finansiering av fastighetsköp Inteckningar och panträtt Pantsättning 2013-12-03 1

Intro finansiering av fastighetsköp Inteckningar och panträtt Pantsättning 2013-12-03 1 Intro finansiering av fastighetsköp Inteckningar och panträtt Pantsättning 2013-12-03 1 Lån Ränta Skatt Allmänna råd från Finansinspektionen: bottenlån max 85% (2010). 2013-12-03 2 De allra flesta fastighetsförvärv

Läs mer

Allokering av utdelningsinkomster

Allokering av utdelningsinkomster Allokering av utdelningsinkomster David Kleist Skatteforskningsdagen den 19 mars 2015 Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Allokering av inkomst Vad avses med allokering? Del i ett större forskningsprojekt,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 5 december 2012 B 5579-11 KLAGANDE DA Ombud och offentlig försvarare: Advokat ES MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2009 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Moderna hyreslagar (SOU 2009:35).

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2009 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Moderna hyreslagar (SOU 2009:35). R-2009/0981 Stockholm den 14 oktober 2009 Till Justitiedepartementet Ju2009/3453/L1 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2009 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Moderna

Läs mer

Allmänna villkor Hosting

Allmänna villkor Hosting Allmänna villkor Hosting 1 Allmänt 2 Tjänsterna 3 Avtalstid och uppsägning 4 Domännamn 5 Avgifter 6 Överlåtelse av Tjänsterna 7 Leafstudios ansvar 8 Kunds ansvar 9 Force majeure 10 Övrigt 1 Allmänt 1.

Läs mer

Exekutiv försäljning av fastighet

Exekutiv försäljning av fastighet Exekutiv försäljning av fastighet Detta informationsmaterial är upphovsrättsligt skyddat enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Varje eftertryck och/eller kopiering

Läs mer

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 november 2001 beretts tillfälle att avge yttrande över 1. Departementspromemorian Ändringar

Läs mer

Regeringens promemoria Tvingande regler om betalningstider i näringslivet (Ju2013/557/L2)

Regeringens promemoria Tvingande regler om betalningstider i näringslivet (Ju2013/557/L2) 2013-05-14 Justitiedepartementet Enheten för Familjerätt och Allmän Förmögenhetsrätt 103 33 STOCKHOLM Regeringens promemoria Tvingande regler om betalningstider i näringslivet (Ju2013/557/L2) Internationella

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 14 mars 2012 Ö 298-12 KLAGANDE Duveholms Rehab Center AB, 556646-6297 c/o HT och GT Konkursförvaltare: Advokat JA Ställföreträdare:

Läs mer

En tingsrätts handläggning av ett mål om umgängesrätt m.m. där svaranden hade s.k. fingerade personuppgifter

En tingsrätts handläggning av ett mål om umgängesrätt m.m. där svaranden hade s.k. fingerade personuppgifter BESLUT Chefsjustitieombudsmannen Claes Eklundh Datum 1999-12-06 Dnr 1806-1998 Sid 1 (5) En tingsrätts handläggning av ett mål om umgängesrätt m.m. där svaranden hade s.k. fingerade personuppgifter I ett

Läs mer

Grundläggande juridik. Repetitionsföreläsning om förmögenhetsrätt och fastighetsrätt

Grundläggande juridik. Repetitionsföreläsning om förmögenhetsrätt och fastighetsrätt Grundläggande juridik Repetitionsföreläsning om förmögenhetsrätt och fastighetsrätt Normer och normhierarki Grundlagar Regeringsformen, Successionsordningen, Tryckfrihetsförordningen, Yttrandefrihetsgrundlagen

Läs mer

2 Hyresnedsättning vid underhållsarbeten

2 Hyresnedsättning vid underhållsarbeten Stockholm 2008-09-19 Dnr 384/08 SVEA HOVRÄTT Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet (SOU 2008:47) Frågor om hyra och bostadsrätt (Ju2008/4174/L1) Sammanfattning Hovrätten instämmer i allt väsentligt

Läs mer

KLAGANDE Rimbo Centrum Fastigheter AB, 5565 80-2955 Köpmannagatan 1-3

KLAGANDE Rimbo Centrum Fastigheter AB, 5565 80-2955 Köpmannagatan 1-3 Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 november 2009 Ö 4090-08 KLAGANDE Rimbo Centrum Fastigheter AB, 5565 80-2955 Köpmannagatan 1-3 76231 Rimbo Ombud: Advokat HB MOTPART

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 4 april 2013 T 1238-11 KLAGANDE Dödsboet efter Carl af Ekenstam Ombud: Advokat TT MOTPART Dödsboet efter Anita Swartling Ombud: Professor

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 april 2008 T 4304-05 KLAGANDE 1. FEG 2. KE Ombud för 1 och 2, tillika rättshjälpsbiträde åt 2: Jur.kand. MOTPART CG Ombud: Advokat LB

Läs mer

God fastighetsmäklarsed 2006-11-16. Om besiktningsklausuler och andra återgångsvillkor

God fastighetsmäklarsed 2006-11-16. Om besiktningsklausuler och andra återgångsvillkor God fastighetsmäklarsed 2006-11-16 Om besiktningsklausuler och andra återgångsvillkor 1. Innehåll 1. Innehåll... 2 2. Förord... 3 3. Allmänna förutsättningar... 4 3.1 Mäklarens upplysningsplikt... 4 3.2

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 april 2015 B 360-14 KLAGANDE TH Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 16 december 2009 T 2804-07 KLAGANDE Solna Vatten Aktiebolag, 556518-7175 Stadshuset 171 86 Solna Ombud: Advokat AG MOTPART WASA International

Läs mer

Borgen SOM STÄLLS AV PRIVATPERSONER JUSTITIEMINISTERIET KONSUMENTVERKET BANKFÖRENINGEN I FINLAND FINANSINSPEKTIONEN

Borgen SOM STÄLLS AV PRIVATPERSONER JUSTITIEMINISTERIET KONSUMENTVERKET BANKFÖRENINGEN I FINLAND FINANSINSPEKTIONEN Borgen SOM STÄLLS AV PRIVATPERSONER JUSTITIEMINISTERIET KONSUMENTVERKET BANKFÖRENINGEN I FINLAND FINANSINSPEKTIONEN 2 3 Vad är borgen? 4 Skyddet för enskilda borgensmän 5 Banken måste informera 6 Borgensmannens

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (12) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 6 mars 2009 T 44-07 KLAGANDE Wasa Kredit Aktiebolag, 556311-9204 Box 6740 113 85 Stockholm Ombud: Advokat SW MOTPART K Johanssons Maskin

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (13) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 18 juni 2012 T 2542-10 KLAGANDE Bilgallerian Thomas Jönsson AB:s konkursbo, 556513-1108 Box 678 581 07 Linköping Ombud: Advokaterna PS

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM meddelad i Stockholm den 25 maj 2004 Mål nr T 4509-02 KLAGANDE RW Ombud: förbundsjuristen JM MOTPART LS Ombud: advokaten ME SAKEN Skadestånd ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten

Läs mer

HFD 2015 ref 13. Lagrum: 56 kap. 2 och 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2015 ref 13. Lagrum: 56 kap. 2 och 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2015 ref 13 Vid bedömningen av om ett företag är ett fåmansföretag har indirekt ägande genom ett företag som inte är ett fåmansföretag beaktats. Även fråga om utomståenderegeln varit tillämplig. Förhandsbesked

Läs mer

Rättspraxis m.m. inom upphandlingsområdet

Rättspraxis m.m. inom upphandlingsområdet Rättspraxis m.m. inom upphandlingsområdet Avdelningen för juridik Ulf Palm E-post: ulf.palm@skl.se Maj 2015 INNEHÅLL Sid. Överprövning enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) Ogiltigförklarat avtal

Läs mer

Utredning avseende Gotlands kommuns överlåtelse av fastigheten Burmeister 5

Utredning avseende Gotlands kommuns överlåtelse av fastigheten Burmeister 5 FÖRETAGAROMBUDSMANNEN PROMEMORIA Stiftelsen Den Nya Välfärden Datum 2005-12-01 Danderydsgatan 10 Ärende FO 2005-016 Box 5625 PM nr 2 (slutlig bedömning) 114 86 Stockholm Utredare Mårten Hyltner Utredning

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål.

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål. Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Vår beteckning (anges vid kontakt med oss) Er beteckning 2015-04-02 CJ Ju2014/7269/DOM Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen

Läs mer

Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52)

Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52) YTTRANDE 1 (5) Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52) (Fi2014/2275) Inledande synpunkter Hovrätten

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 25 maj 2009 Ö 2024-08 KLAGANDE Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm MOTPART Sicoat Aktiebolag, 556553-1570 Halalid 10 254 40 Helsingborg

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 november 2012 T 2085-11 KLAGANDE AH Ombud: Konsumentombudsmannen Box 48 651 02 Karlstad MOTPART Rehab Center Svedala Kommanditbolag,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 mars 2005 Ö 3891-03 KLAGANDE Carina Ahlström Förvaltning AB i konkurs Ställföreträdare: TA MOTPART FöreningsSparbanken AB Ombud: bankjuristen

Läs mer