Filosofi från öst visar vägen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Filosofi från öst visar vägen"

Transkript

1 Uppdrag: Vad skapar tilltro? DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING #6 september 2012 tidningen för dig i försäkringskassan stort intresse för FKfakturor TEMA: LEAN Filosofi från öst visar vägen

2 #6 INNEHÅLL Det gör ont när kulturer krockar chefredaktören catharina byström forsakringskassan.se Häromdagen hade jag en enhetschef på tråden som undrade om vi har en brevmall för att skicka tillbaka gåvor som nöjda kunder lämnat in till oss som tack. Här måste ut ett brev som talar om vad som står i riktlinjen och att det är förbjudet enligt reglerna att ta emot gåvor. Även om koppen är drejad på keramikkursen av den försäkrade. En wimimall löser allt!. Jag måste säga att jag inte riktigt förstår frågan. I min värld så tackar jag och tar emot den hemmadrejade keramiken och ställer den i ett skåp och så var det så bra med det. Happa, happa säger ni, vad skulle hända om vi samlade på oss en herrans massa koppar eller ve och fasa, värdeföremål eller rent av sprit? Redaktörn visar klara bevis på att utgöra en fara för offentlig förvaltning. Men situationen och föremålet får väl avgöra hur man agerar. Tack, vad gulligt av dig, men just silverbestick går bort. Om man nu har en väldigt nöjd kund ska man då avsluta den relationen med att säga, nej inte säga, skriva ett brev med paragrafer? Skulle du vägra sätta upp ditt barns teckningar på väggen för att slippa fula hål? Vad var det nu kundinsikterna visade? Men inte är det så konstigt, vi är ju bara produkter av en herrans massa år med en väldans massa regler och en massiv detaljstyrning. Och om jag nu ska krypa till korset så var min första ryggmärgsreaktion på enhetschefens fråga att börja leta i mallarna, men det var innan jag såg ljuset. Det gör ont när kulturer krockar jan larsson om test av 6 ny analys av arbetsförmågan. joyonti kahn 24 fick grunden lagd på Utbildningskontoret. AKTUELLT Strategin tar FK mot visionen 4 Uppdrag: Vad skapar förtroende? 4 Test av ny arbetsförmågebedömning 6 Intensiv mediejakt på FKs fakturor 7 Dålig idé göra allmänna ombudet till myndighet 8 Nu förbereds slopandet av dagisintyget 9 Nya uppgifter för nytt vetenskapligt råd 10 TAR EN TITT PÅ vad lean kommer att innebära för Försäkringskassans medarbetare och kunder. Talar med en leanforskare och besöker ett äldreboende som fått mer värdeskapande tid med de gamla Mer tid för de gamla när äldreboendet slutade 12 slösa. Det och mycket annat på tretton sidor om lean. JOHN MAGNUS roos vill ändra 26 bedömningen av rätten till assistans. staffan marklund 30 senior, men fortfarande aktiv forskare. NEDSLAGET görs på Utbildningskontoret vid LFC Stockholm Söderort som ger utbildning för nya inom hela verksamhetsområde öst. 22 NYA RÖN Låt aktiviteterna få större roll när assistansen beslutas. 26 Samordningsförbunden kan bli svenska One Stop-Shops. 27 NYFIKEN PÅ... Cecilia Skogefors, som tar steget från lean-coach till lean-vägvisare 29 PS Generaldirektör Dan Eliasson får sista ordet dagens socialförsäkring september 2012

3 SIDAN 3 Välkommen kundnytta adoptionskostnadsbidrag barnbidrag bostadsbidrag föräldrapenning havandeskapspenning jämställdhetsbonus tillfällig föräldrapenning underhållsstöd underhållsbidrag aktivitetsersättning arbetsskadeförsäkring närståendepenning rehabiliteringsersättning reseersättning sjukersättning sjuklön sjukpenning smittbärarpenning statligt personskadeskydd särskilt högriskskydd arbetshjälpmedel Tack för hjälp med närståendepenning! Då och då kommer det in kundsynpunkter som värmer lite extra. Följande är ett aktuellt exempel. Jag vill berätta om hur glad jag är för att klagomål och beröm möjligheten till närståendepenning finns. Min pappa gick nyligen bort och jag hade möjligheten att finnas hos honom ända till slutet. Pappa kände tryggheten av att vara omgiven av sina nära och kära. Ansökningshandlingarna kom snabbt och personalen vid Försäkringskassan var mycket tillmötesgående vid min förfrågan om information gällande närståendepenning. Tack för er hjälp. Med vänliga hälsningar Xxxx Xxxx, Falun. Barbro Ponthan-Gustafsson som är verksamhetsutvecklare kundfrågor berättar att på gång Departement och myndigheter 20/9 Regeringens budgetproposition. 1/10 Socialdepartementet redovisar sjukskrivningsmiljarden 15/10 Slutbetänkande från AKKA-utredningen om utrikes födda kvinnors arbetskraftsdeltagande. 1/11 Handisams rapport om attityder till personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning. I Försäkringskassan 13 14/9 Vision- och leanmässan. 750 chefer möts på Stockholmsmässan. I omvärlden 19/10 Krus håller seminarium i Stockholm för chefer i staten om vad som är lagligt, rimligt och lämpligt i samband med representation. det också kommer in en del frågor om varför inte flera kan dela på närståendepenningen. Det vill säga ta ut ersättning under samma tidsrymd. Regelverket för närståendepenning är dock tydligt. Närståendepenning kan betalas ut för vård av en närstående som är svårt sjuk. Som närstående räknas förutom anhöriga andra som har nära relationer med den sjuke, till exempel grannar eller vänner. Ersättningen kan betalas ut i högst 100 dagar. Den kan delas av flera personer till exempel så att en anhörig ger vård under förmiddagen och blir avlöst av en annan person som fortsätter under eftermiddagen. Däremot kan inte flera personer ge vård under samma tidsrymd och få ersättning för det. Någon regeländring i det avseendet är för närvarande inte heller aktuell /9 Fri Malmö. Mässa för assistansbranschen. Försäkringskassan deltar. 9/10 ESV-dagen. Stockholmsmässan. Dan Eliasson medverkar. 18/9 Innovationsrådets konferens För en innovativ offentlig verksamhet. Aros Congress Center, Västerås. Försäkringskassans generaldirektör Dan Eliasson, tillika ordförande i Innovationsrådet, deltar. assistans ersättning bilstöd handikappersättning kontaktdagar vårdbidrag europeiska sjukförsäkringskortet sjuk/vård utomlands tandvård aktivitetsstöd utvecklingsersättning efterlevandeförmåner pension DE 5 hetaste debatterna på forum 1 Nya inloggningsskärmen 2 Sopa rent framför egen dörr? 3 För många ligger Försäkringskassan i Östersund 4 Kundundersökning 5 Ett samhälle där människor känner trygghet... Kristina Lauredsen som anställdes som arkivarie vid Verksamhetsstöd arkiv på huvudkontoret den 1 augusti. Vad var det som lockade dig till Försäkringskassan? Jag har alltid haft ensamjobb som arkivarie tidigare och det kändes väldigt lockande att få kollegor att arbeta tillsammans med. Det är alltid besvärligt att vara ensam i sin yrkesroll. Det kändes också spännande att börja arbeta i en statlig myndighet med en väl inarbetad arkivfunktion. Var har du arbetat tidigare? Jag har arbetat som arkivarie i nio år och alltid åt landsting eller kommuner. Senast hos Tyresö kommun. Hur har första månaden varit? Väldigt rolig. Och intensiv. Jag fick ett väldigt professionellt bemötande när jag började med en bra introduktion och webbutbildning. Jag har också besökt Sundsvall och Östersund för att se hur arkivhanteringen fungerar där. Har arbetet så här långt motsvarat dina förväntningar? Ja absolut. Jag kände mig välkommen från första stund och det första intrycket är alltid viktigt. Även när det gäller en ny arbetsgivare. Jag upplever redan att det finns mycket goda förutsättningar för att göra ett bra arbete här. Till sist. Vad gör du på fritiden? Jag forskar en del i historia. Jag har en dröm om att så småningom skriva historiska romaner och då kommer mina kunskaper i att leta i arkiv och läsa arkivmaterial komma väl till pass. I övrigt tränar jag en hel del och har ett stort kulturintresse. 174 nya medarbetare anställdes under juli och augusti. Av dessa är 27 tillsvidareanställda. dagens socialförsäkring september

4 AKTUELLT 5 minuter med Peter Nygren kommunikationsspecialist på Försäkringskassan som ansvarat för lanseringen av Kassakollen, den nya webbtjänsten för beräkning av sjukpenning, föräldrapenning, tandvård och bostadsbidrag. Allt fler har koll på Kassakollen Är Kassakollen en succé? Ja tveklöst. Om man tänker på att Kassakollen riktar sig till en grupp kunder som inte har något aktivt ärende hos Försäkringskassan men ändå lockats in i en hypotetisk situation så måste den betecknas som en succé. Hur många har använt tjänsten hittills? Kassakollen har haft över besök sedan lanseringen i juni. Över är unika besökare. Det roligaste är att man stannar inne i nästan en och en halv minut. Kassakollen bygger på en ögonblicksbild och man kan egentligen få fram sina uppgifter så snabbt som på fem, tio sekunder. Besökarna går ner i strukturen och lägger in egna uppgifter och läser mer. Det visar på ett ett stort behov av tjänsten. Går det att jämföra utvecklingen med lanseringen av någon annan tjänst? Vi har inget eget att jämföra med eftersom det är första gången vi pratar med kunder som inte har ett aktivt ärende. Vi brukar räkna med att ungefär 3,3 miljoner medborgare tillhör gruppen utan aktivt ärende. Att 10 procent av dem redan har valt att besöka Kassakollen är fantastiskt. Vad händer nu? I oktober och november gör vi en sista marknadsföring via TV, men tjänsten ligger integrerad i FK.se så den kommer med all säkerhet fortsätta växa även efter det. Bror Karlsson Ny strategi visar v Försäkringskassan strävar mot visionen. Den ska nås genom att agera enligt verksamhetsidén. Lean är verksamhetsstrategin som ger medlen att genom ständiga förbättringar utveckla arbetet med försäkringarna utifrån kundernas perspektiv. Med det är den strategiska inriktningen Försäkringskassans ledning beslutat om som talar om vad som ska ske fram till Den nya strategin pekar ut fyra områden. Nöjd kund, en välfungerande socialförsäkring, kunskap och förmågor. Nöjd kund betonar att varje gång man tvingas välja mellan olika alternativ ska valet falla på det som ger mest värde för kunden. Här pekas också på vikten av att påverka kunderna att använda den kanal som är bäst och effektivast för såväl kunderna, som försäkringen och Försäkringskassan. Även vikten av att utveckla samverkan och om möjligt skapa ge- Att återställa förtroendet för Försäkringskassan och socialförsäkringen är en fråga av högsta prioritet. mensamma tjänster framhålls. Försäkringskassan arbetar med tre huvudområden. Med kunskapsbaserade arbetsmetoder och beprövad erfarenhet ska arbetet inom sjukförsäkringen, barn och familj, samt funktionshinderområdet utvecklas för att få till en välfungerande socialförsäkring. Inom sjukförsäkringen har redan arbetet med att effektivisera processen kommit en god bit på väg. Inom familjeförmånerna lyfts det fortsatta arbetet med familjeekonomiska beräkningsinstrument fram och Att förtroenderaset inleddes ungefär när hårdare regler infördes i sjukförsäkringen ger kanske en förklaring till vad som skapar förtroende. Men sambanden är oklara och komplexa. Projektet är forskningsbaserat och ska kartlägga vad man vet om vad som skapar förtroende. Mitt uppdrag är att ta fram ett sammanhållet tänkande inom Försäkringskassan i arbetet med att förbättra förtroendet och hålla samman hur vi ska arbeta både internt och utåt, säger Malin Junestav, projektledare på enheten för Analys och prognos vid huvudkontoret. Utgångspunkten är att de försäkrades förtroende vilar på tre grunder; legitimitet, processer och utfallsrättvisa. Legitimitet innebär att medborgarna har förtroende för det politiska uppdrag som är grunden för arbetet. Rättvisa betonas Procedurrättvisa betonar betydelsen av beslutsprocessen. Är den transparent och uppfattas som rättvis så är tanken att även att fördjupade kunskaper, inte minst om barns ekonomiska situation, kan bidra till att utveckla försäkringen. Underlätta vardagen Personer med funktionsnedsättning har ofta många myndighetskontakter. Försäkringskassan ska arbeta för att underlätta vardagen genom att erbjuda en personlig handläggare till dem med behov av aktiva insatser och många kontakter. Försäkringskassan är en kunskapsmyndighet. Den kunskap som finns ska komma till användning i samhällsdebatten på olika sätt. Kunskapsproduktionen ges i strategin en tydlig roll, den ska riktas in mot områden där den kommer till nytta. Under rubriken förmågor slås Uppdrag: ta reda på vad s negativa beslut kan motiveras så att den försäkrade förstår. Utfallsrättvisa handlar dels om att de politiska besluten om socialförsäkringarna uppfattas som rättvisa, dels om att de försäkrade är övertygade om att besluten blir lika för alla oavsett handläggare. Förtroende (procent) Fortsätter raset? I höst kommer nya siffror från SOMinstitutet. Försäkringskassans egna mätningar ger ett liknande resultat. Stort förtroende Litet förtroende År ?? 4 dagens socialförsäkring September 2012

5 vägen fast att allt Försäkringskassan gör från mötet med kunden till styrning och utvärdering ska baseras på kunskap. Att medarbetarna får tydliga beslutsmandat, att ledarskapet utvecklas, liksom att de felaktiga utbetalningarna minimeras är annat som betonas. Att arbeta kundorienterat förutsätter en delvis förändrad ledning med större inslag av värderingstyrning, säger Per Åkesson i GD-staben. På vilket sätt kommer medarbetarna att märka det? Det pågår redan ett arbete kopplat till verksamhetsplaneringen där representanter för hela organisationen deltar med att förmulera nya mål och mått för att kunna styra bättre på ökat kundvärde. som skapar förtroende Hon har ytterligare ett svar på frågan varför förtroende är viktigt. Om de försäkrade som Malin Junestav möter handläggaren har förtroende för Försäkringskassan löper arbetet lättare. Förtroende är som olja i maskineriet, det löper lättare. Det är den stora vinsten. Svårt mäta resultat I de undersökningar som Försäkringskassan gjort blir värdena låga för det som kallas utfallsrättvisa. Det vill säga, de försäkrade tror att det har betydelse vilken handläggare som beslutar i ärendet. Men eftersom de allra flesta som har ett ärende får positiva besked, de får sina pengar, så tycks omdömet grundas på vad andra berättat eller vad som lästs i medierna. Med Försäkringskassans mätmetoder är det Vår styrmodell Försäkringskassans styrpyramid Vi kommer att arbeta med att utveckla medarbetar- och ledarskap, fortsätta förankra visionen och verksamhetsidén, liksom att arbeta med öka kvaliteten i beslutsfattandet. Och så lean förstås. Innan 2014 är slut kommer alla inom Försäkringskassan arbeta med ständiga förbättringar. 4 september 2012 Sida 1 GD-staben är redan igång. Det går bra, vi har fått en verktygslåda som gör att vi varje vecka förbättrar vårt arbete på ett sätt som är både strukturerat och som skapar engagemang och delaktighet, säger Per Åkesson. ANDERS LJUNGBERG svårt att se hur medias rapportering påverkar. Detta är något vi borde undersöka, säger Malin Junestav. Jag ska se om det går att hitta någon medieforskare som kan fördjupa sig i frågan hur media påverkar folks uppfattningar. Men det bristande förtroendet är i grunden inte medias fel. Orsaken kan sökas både bland administrativa tillkortakommanden vad avser effektivitet, krångliga rutiner etc. och i de begränsningar som lagen ställer upp. Vi kan inte ändra bilden utan att komma till rätta med roten till det onda, säger Malin Junestav. Man vi ska inte laga det som inte är trasigt utan fokusera på våra problemområden inom sjukförsäkringen, handikappförmånerna och aktivitetsstödet. Arbetet med att stärka förtroendet ska genomsyra allt som görs inom Försäkringskassan När en förändring ska genomföras, eller en informationskampanj köras igång måste frågan ställas hur det påverkar förtroendet. Det finns inget bestämt om när det går att få ta del av något från projektet. Men framöver kommer både egna analyser och analyser i samarbete med externa forskare att publiceras. Nya resultat i höst SOM-institutet vid Göteborgs universitet mäter regelbundet förtroendet för myndigheter. I höst kommer en ny om Försäkringskassan. Undersökningarna har gott anseende inom forskarvärlden och Malin Junestav ser fram mot att få ta del av resultatet. Att externa forskare granskar förtroendet är bra för trovärdigheten, säger hon. När kan vi räkna med att förtroendekurvorna börjar peka uppåt? Det tar tid att vända. Minst tre år, tror jag. ANDERS LJUNGBERG App ger information om försäkringskort Nu finns information om det europeiska sjukförsäkringskortet att ladda ner som app för den som har en smartphone. Informationen innehåller råd om hur man använder kortet i de 27 EU-länderna samt Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz. Informationen är tillgänglig på 24 språk. Själva kortet går dock inte att hämta från nätet, det måste fortfarande beställas från Försäkringskassan. Försäkringskassan i mobilen 16 september lanseras en mobilanpassad version av forsakringskassan.se där den som är utrustad med en smartphone kan söka information och utföra tjänster var man än befinner sig. Den mobila webben är en miniversion av Försäkringskassans webbplats, där den mest efterfrågade informationen för privatpersoner gjorts lättillgänglig. De tjänster som finns är: Anmäla Tillfällig föräldrapenning Anmäla föräldrapenning Beräkna föräldrapenning Göra en sjukanmälan Beställa EU-kort Beställa intyg om ersättning Beställa blanketter Tandvården missar de mest behövande En rapport från Försäkringskassan visar att tandvårdsreformen missar de mest behövande. De som besöker tandvården i minst utsträckning återfinns bland unga, utlandsfödda, lågutbildade och personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Orsaken är ofta att man inte anser sig ha råd. 65 procent. Så hög var besöksfrekvens hos tandvården i Hallands län och Jönköpings län I botten på besökslistan hamnar Norrbotten med 53 procent. dagens socialförsäkring september

6 AKTUELLT Rehabkoordinatorer ska utvärderas Västerbottens läns landsting har fått 1,7 miljoner kronor av regeringen för att utvärdera rehabkoordinatorernas arbete i landstingen. Forskare från landstinget och Umeå universitet ska genomföra studien som berör alla 20 landsting som infört rehab- eller sjukskrivningskoordinatorer, om än i olika omfattning. Syftet är att se hur arbetet bäst kan organiseras. Studien beräknas vara klar nästa höst. Sjukfrånvaron ökar mest bland kvinnor Skillnaden mellan kvinnor och män när det gäller sjukskrivning har ökat. I juli var kvinnors sjukpenningtal 73 procent högre än mäns 9,32 dagar jämfört med 5,39. Det innebär att det har ökat med 1,22 dagar för kvinnor sedan juli 2011 och med 0,44 dagar för männen. Som lägst var sjukpenningtalet för kvinnor i maj 2010 då det var 54 procent högre än mäns. I juli fick personer sjukpenning utbetald av Försäkringskassan, kvinnor och män. Dessutom fick personer rehabiliteringspenning (4 520 kvinnor och män). Socialförsäkringen får nya utredare De täta bytena av ledamöter i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen fortsätter. Sverigedemokraterna låter David Lång ta vid efter Sven-Olof Sällström. Solveig Zander blir ny centerpartistisk ledamot efter Fredrick Federley. Elisabeth Svantesson tar över för moderaterna efter Tomas Tobé föräldrar hade till och med juli tagit ut dubbeldagar med föräldrapenning, det vill säga varit hemma samtidigt med ersättning. Möjligheten finns sedan 1 januari. Försök med ny analys av arbetsförmåga Nu ska det nya sättet att bedöma arbetsförmåga testas på lite bredare front i Skåne och Västra Götaland. Metoden kallas AFU vilket står för aktivitetsförmågeutredning. Den nya utredningen av arbetsförmåga testades vid bland annat LFC Hisingen under november 2011 till januari 2012 (se DS nr 1). Utvärderingen visade att alla berörda försäkrade, läkare och handläggare i huvudsak var positiva, säger projektledare Jan Larsson. De synpunkter vi Jan Larsson fick rörde mest detaljer, till exempel saker som borde läggas till eller tas bort från utredningen, att användarmanualen kunde göras mer användarvänlig och liknande. Det var också tydligt att vi inte kan lägga nog med möda på att informera de försäkrade om syftet. Farhågor om kraven I förankringsarbetet gentemot bland annat arbetsmarknadens parter har det framkommit farhågor om att det s k referensmaterialet om kraven inom olika yrkesområden ska användas på ett fyrkantigt sätt. Vi försöker förklara att vi kommer att vara mycket noga med hur det ska användas, att det handlar om ett stöd för att göra vissa rimlighetsbedömningar och ingenting annat. De flesta utförsäkrade har inkomst Försäkringskassan kan nu redovisa förvärvsinkomster för den första gruppen som lämnade sjukförsäkringen efter maximal tid. Gruppen, personer, lämnade sjukförsäkringen första halvåret Här fanns både heltids- och deltidssjukskrivna. Den samman- 200 personer i södra Sverige ska pröva den nya typen av utredning. Medan testet vid bland annat Hisingen handlade om hur själva verktyget fungerade ska det nu reviderade materialet prövas på ett sätt som mer liknar ordinarie drift. Det finns många frågor att klura ut, till exempel hur man väljer ut de som ska genomgå en AFU. ställning av de pensionsgrundande inkomsterna som Försäkringskassan nu kunnat göra visar att 54 procent hade en förvärvsinkomst under En ökning med nio procentenheter jämfört med procent av dessa personer återvände varken till Försäkringskassan eller skrev 200 personer utreds Från oktober till december ska cirka hundra personer få den här typen av utredning i Skåne respektive Västra Götaland. Det innebär att alla personliga handläggare inom sjukförsäkringen i de regionerna har möjlighet att remittera en försäkrad till den här utredningen. Utbildning av handläggare och berörda läkare har startat. Slutrapporten kommer i januari. Här ska både själva verktyget och lämpligt arbetssätt presenteras. Men det är oklart hur det blir med införandet i hela Försäkringskassan. Vi gjorde en plan till regeringen i våras men egentligen vet vi inte de närmare finansiella och lagtekniska förutsättningarna. Vi skulle gärna se att utredningarna görs i större regioner, i stället för i varje landsting. De läkare som ska syssla med detta behöver göra det med viss volym för att bli duktiga. Kanske sex sju regionala centra med filialer så att inte de försäkrade behöver resa alltför långt. Sådana centra skulle också underlätta kontakter med högskola och universitet kring försäkringsmedicin. Eva Lindén in sig hos Arbetsförmedlingen, och det har därför tidigare inte gått att veta hur de har försörjt sig. Men nu kan konstateras att 78 procent hade en förvärvsinkomst under procent hade en inkomst över och 38 procent över kr. eva lindén Foto: eva lindén 6 dagens socialförsäkring september 2012

7 Jättelik granskning av representationen Under de senaste sju, åtta veckorna har massmedia bedrivit en intensiv granskning av svenska myndigheters representationskostnader. Försäkringskassan har precis som alla andra myndigheter blivit kontaktad av den ena journalisten efter den andra som hoppats kunna gräva fram oegentligheter av något slag. Maikel Ilias vid presstjänsten berättar att samtalen började strömma in i slutet av juli efter avslöjandena om Tillväxtverket. I princip jobbade jag heltid med det här under två veckors tid. Man har begärt ut fakturor och olika typer av underlag från oss. Vid ett tillfälle lämnade vi ut cirka fakturor för granskning. Främst är det Dagens Nyheter, Aftonbladet och Expressen som har begärt ut materiel. Vi har granskats från topp till tå men det har inte funnits några excesser att skapa rubriker av. Strikta regler Ekonomidirektör Sture Hjalmarsson menar att Försäkringskassans regler för intern och extern representation är så strikta att det är mer eller mindre omöjligt att överskrida beloppsgränserna utan att detta uppmärksammas. Ekonomistaben gör just nu FKs externa representation uppgick 2011 till kronor. en översyn av riktlinjerna. Det är inget större fel på dem men de kan behöva en del förtydliganden. Enligt min personliga uppfattning är de idag till och med kanske för rigida. Jag anser att riktlinjerna måste utformas så att en chef kan visa sina medarbetare normal uppskattning i olika sammanhang. Olika typer av personalvårdande åtgärder måste kunna tillåtas. Naturligtvis då inom gällande beloppsgränser. Även Internrevisionen fyller en viktig funktion med uppgift att granska myndighetens process för intern styrning och kontroll. Internrevisionschefen Lina Gidlöf berättar att hon nyligen hade ett möte med generaldirektör Dan Eliasson där bland annat frågan om granskning av representationskostnader diskuterades. Representation är identifierat som ett högriskområde i vår riskanalys, då det rör just förtroende. Enskilda händelser kan Foto: thinkstock snabbt rasera förtroendet vilket tar tid att reparera och därmed blir kostsamt för ledningen och organisationen. Föreslå förbättringar Jag är öppen för att genomföra en granskning av representationskostnader kopplat till den genomlysning som faktiskt skett de senaste månaderna och jag tycker att det är positivt att generaldirektören betonar vikten av öppenhet och transparens. Om en sådan granskning genomförs är syftet att bistå ledningen med information om eventuella avvikelser, men framför allt att skapa ett mervärde för verksamheten genom att föreslå konkreta förbättringsförslag Bror Karlsson Sjukdomslista ökar rättssäkerhet En sjukdomslista som komplement till dagens generella arbetsskadebegrepp. Det föreslår Arbetsskadekommissionen. En lista med sjukdomar som godkänns som arbetsskada skulle öka rättssäkerheten, menar kommissionen. En arbetsskadekommitté bör sedan ges i uppdrag att kontinuerligt uppdatera listan. Kommissionen, som är ett initiativ från den privata försäkringsbranschen, har under två år utrett arbetsskadesystemet. Förslaget med lista är inspirerat av Danmark där en sådan lista sägs fungera väl. Kommissionen föreslår också mer satsning på forskning och då med inriktning på sådant som ökar kunskapen om kvinnors arbetsmiljö och arbetsskador. Detta för att Beloppsgränser Intern representation: 400 kr Extern representation: 500 kr Gåva: 500 kr Under 2011 använde Försäkringskassan cirka: kr för intern representation kr för extern representation kr för köp av gåvor Samtliga belopp är exklusive moms. göra utfallet av arbetsskadeförsäkringen mer jämställt. Kommissionen efterlyser också att de premier arbetsgivarna betalar till försäkringen ska kopplas till säkerheten på arbetsplatserna för att på så sätt öka drivkrafterna för att arbeta förebyggande. Kommissionen leds Björn von Sydow, riksdagsman (S). Anders Ljungberg Undersökning om hot, våld och trakasserier Försäkringskassan genomför för tredje gången en stor enkätundersökning om förekomsten av hot, våld och trakasserier mot Försäkringskassans medarbetare. Den första genomfördes 2008 och den andra Undersökningen 2010 visade på en kraftig ökning framför allt av hot men också att ungefär 30 procent av medarbetarna inte brydde sig om att anmäla ett hot till sin närmaste chef. Vi vill se om situationen har förändrats sedan den senaste mätningen, säger säkerhetsdirektör Torgny Collin. Vi vill också veta om medarbetarna anser sig få ett relevant stöd från Försäkringskassan när något händer. Brister i styrning av samordningsförbund Försäkringskassan bör förtydliga styrning, ansvar och roller när det gäller samordningsförbunden. Det anser internrevisionen i en färsk rapport (2012:3) som påtalar en rad brister. I rapporten rekommenderas också att Försäkringskassan upprättar ett register över styrelseledamöter och övriga som har uppdrag inom förbunden samt tar fram en grundutbildning för blivande styrelseledamöter. Ledningen för LFC utsåg i våras en utredare som ska kartlägga bland annat hur styrningen över samordningsförbunden ska bli bättre. Ny kommunikationsdirektör till FK Jonas Lindgren blir ny kommunikationsdirektör på Försäkringskassan. Han kommer närmast från Migrationsverket där han Jonas Lindgren både har varit verksamhetschef och kommunikationschef. Tidigare har han arbetat på TT, samt på olika kommunikationsbyråer. Jonas Lindgren tillträder tjänsten den 1 oktober dagens socialförsäkring september

8 AKTUELLT FK ändrar rutin vid polisanmälan Försäkringskassan har beslutat att den enskilde medarbetaren ska slippa stå för polisanmälan när man har utsatts för hot eller våld. Bakgrunden är att många medarbetare som blivit drabbade känt stark olust vid tanken på att stå med namn och personuppgifter i polisanmälan. Att Försäkringskassan nu står för själva polisanmälan medför dock inte total anonymisering eftersom man måste redogöra för själva händelsen i polisutredningen och vittna vid en eventuell rättegång. Anslaget till bilstöd på väg att ta slut Årets anslag till bilstöd uppgår till knappt 256 miljoner kronor och beräknas vara förbrukat i slutet av september. Samma sak inträffade under Primärt drabbas dock inte kunderna eftersom tiden från ansökan till ett beviljat bilstöd och en färdig bilanpassning ligger på mellan sex och tolv månader. De ansökningar som beviljas under resten av året kommer alltså inte att behöva betalas förrän nästa år. Anledningen till att anslaget inte räcker uppges vara markant ökade priser för anpassning av bilar. Nyanlända behöver bättre stöd Etableringsreformen, det vill säga att staten 2010 övertog det samlade ansvaret för att nyanlända ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden, har bara delvis nått sitt syfte. Det menar Statskontoret i en granskning. De nyanlända erbjuds snabbare arbetsförberedande insatser, men inte tillräckligt individanpassade. Många får till en början heller inte den försörjning de behöver. 1 av fyra myndigheter uppfyller tio eller fler av tretton grundläggande kriterier för tillgänglighet, enligt en utvärdering från Handisam. Dålig idé med fler tillsynsmyndigheter Om allmänna ombudet blev en egen myndighet skulle det i praktiken bli ytterligare en tillsynsmyndighet. Det anser Försäkringskassan och ifrågasätter starkt utvecklingen med allt fler tillsynsmyndigheter. I stället bör myndigheterna själva ta ansvar för att lösa sina problem. ISF (Inspektionen för socialförsäkringen) har kommit med olika förslag som syftar till att göra Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens allmänna ombud självständigare och effektivare. Ett av förslagen är att ombudet ska organiseras i en egen myndighet. I sitt yttrande till regeringen skriver Försäkringskassan att frågan rimligen gäller även Skatteverkets och Tullverkets allmänna ombud, och därför bör utredas i ett större sammanhang. Samtidigt påpekar man att en sådan myndighet i praktiken skulle bli ytterligare en tillsynsmyndighet. Försäkringskassan ifrågasätter starkt den pågående utvecklingen med alltfler nya tillsynsmyndigheter för att lösa problem som myndigheterna själva bör ta ansvar för. ISF föreslår också att det allmänna ombudet ska kunna Nu har den första utbildningen om funktionshinder startat för medarbetare hos Försäkringskassan och övriga berörda aktörer i Stockholms län. Det är det stora ESF projektet Consensio som går in i sin genomförandefas. Consensio syftar till att öka kunskapen om funktionshinder och förbättra samarbetet mellan berörda aktörer i länet. Ungefär medarbetare från olika de- Antalet vägledande domar från Högsta förvaltningsdomstolen ökar troligtvis inte om allmänna ombudet blir en myndighet. överklaga principiellt intressanta kammarrättsdomar som gått Försäkringskassan emot, när Försäkringskassan valt att inte överklaga. Här menar Försäkringskassan att domar av prejudikatsintresse alltid överklagas om bedömningen är att det går att få prövningstillstånd. Att ge Allmänna ombudet den här möjligheten torde därför inte öka antalet vägledande domar från Högsta förvaltningsdomstolen. Dubbla roller Försäkringskassan håller med ISF om att ombudets uppgift att driva fram vägledande domar inte låter sig förenas med rollen att företräda allmänheten gentemot Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Frågan om ett sådant tillsynsorgan aktualiserades av JO, och riksdagen har beslutat att regeringen ska utreda frågan. Den bereds nu i regeringskansliet. När det gäller hur Allmänna ombudet ska få in fler beslut av den typ hon vill ha konstaterar Försäkringskassan att det redan finns rutiner för detta. Dock kommer man att se över informationen till handläggarna. Eva Lindén Fotnot: Läs mer om förslagen (Ett förstärkt allmänt ombud för socialförsäkringen, 2012:11) i DS nr 5. Här finns också en kort intervju med dagens allmänna ombud, Birgitta Smedberg. Gemensam satsning på utbildning lar av välfärdssystemet berörs, bland många andra Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommuner. Projektet startade i januari och våren har ägnats åt att utforma utbildningar, knyta kontakter med mera. Pågår fram till 2014 Den första utbildningen, som är en baskurs i psykiatri, startade 20 augusti. Framöver kommer webb utbildningar, föreläsningar, seminarier, fördjupningskurser och erfarenhetsutbyte på olika teman att erbjudas. Projektet, som drivs av Försäkringskassan i samarbete med övriga berörda aktörer, har fått 32 miljoner kronor av Europeiska socialfonden. Projektet pågår till juli Mer information finns på Eva Lindén Foto: Thinkstockphoto 8 dagens socialförsäkring september 2012

9 Foto: Thinkstockphoto FK förbereder för slopat dagisintyg Dagisintyget avskaffas från årsskiftet. Det är Försäkringskassans utgångspunkt i förberedelserna som pågår för fullt. Men regeringens besked kommer först i budgetpropositionen. Ett av Försäkringskassans förslag i den så kallade antikrångelkatalogen, som redovisades till regeringen i april, var att slopa dagisintyget. Med det avses intyget om att barnet varit frånvarande från förskola och skola i samband med att tillfällig föräldrapenning söks. Försäkringskassan ansåg att slopat intyg gör det enklare för föräldrarna och underlättar för Försäkringskassan att ge snabb och bra service. Det underlättar också automatisering och en utbyggnad av självbetjäningstjänsterna. Slumpmässig kontroll Socialdepartementet går på Försäkringskassans linje, och ett departementsförslag om att slopa intyget från årsskiftet har remissbehandlats. Försäkringskassan understryker att intyget inte är nödvändigt för dagens kontrollarbete eftersom det sker genom slumpmässiga kontroller hos arbetsgivare. Om intyget slopas skulle dessutom sådana kontroller kunna införas även hos förskola och skola. Samtliga övriga remissinstanser utom IFAU (Institutet för arbetsmarknads och utbildningspolitisk utvärdering) var positiva till förslaget. IFAU befarar att kontrollen försämras. Vi väntar besked från regeringen i budgetpropositionen senare i september, säger Tommy Alexandersson på Försäkringskassan. Men vi är i full gång med förberedelserna för att ta bort intyget. Annars skulle vi inte ha en chans att hinna genomföra det till årsskiftet. Eva Lindén Personal på landets förskolor kommer framöver inte att behöva intyga att barn varit frånvarande. noterat på fia De viktigaste nyheterna på Fia, Försäkringskassans intranät, sedan förra DS gick i tryck. Försäkringskassan pigg nykomling i Almedalen För första gången sedan starten av Almedalsveckan 1968 fanns Försäkringskassan i år på plats med egna arrangemang. Dels med en kundmötesplats, dels med två egna seminarier. Nytt IT-stöd för assistansersättning utreds Ett nytt IT-stöd för assistansersättning behöver tas fram för att hantera planerade lagändringar samt alla de manuella kontroller som utförs idag. Den manuella hanteringen innebär en stor risk för felutbetalningar. Bra men inte gratis Enligt Försäkringskassans tre försäkringsdirektörer har produktionen gått bra under sommaren även om läget har varit ansträngt inom vissa ärendeslag. Men det har, som Bengt Stjärnsten uttryckte det, krävts mycket hårt arbetet och en hel del övertid för att klara semesterperioden. Kundcenter säljer självbetjäningstjänster Kundcenter har fått uppdraget att sälja in Försäkringskassans självbetjäningstjänster. Något som, enligt handläggare vid Kundcenter, uppfattas som positivt av kunderna. Fler ska våga prova på att arbeta Unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga ska kunna ha sin ersättning vilande i upp till två år oavsett längden på det ursprungliga beslutet för att pröva att studera eller arbeta. Förslaget kom i en departementspromemoria i somras. Försäkringskassan är i sitt remissyttrande dock tveksam till om regeländringarna innebär tillräcklig trygghet för att många fler ska våga prova sin arbetsförmåga. Redan idag finns goda möjligheter att ha ersättningen vilande. Betydande förändring Men tillsammans med andra åtgärder som syftar till att göra det lättare för unga att komma ut i arbetslivet kan regeländringarna få betydelse, anser Försäkringskassan. Det är därför viktigt att det finns bra drivkrafter för arbetsgivare att anställa personer med funktionsnedsättning och liten erfarenhet av arbetslivet. Det särskilda högriskskyddet är ett exempel på åtgärder i rätt riktning, men fler behövs. Promemorians titel är Ökad trygghet och bättre ekonomiska villkor för personer med aktivitetsersättning som vill försöka arbeta eller studera. Eva Lindén Försäkringskassans detektiver lotsar rätt I Östersund arbetar Försäkringskassans alldeles egna detektiver. Varje dag skannas cirka kuvert i Östersund och av dem är det som behöver extra hjälp för att hitta fram till rätt akt i ÄHS. Byten av mobiltelefoner kostar stora pengar Telia och Helpdesk IT/telefoni har reagerat på att oväntat många medarbetare byter sina mobiltelefoner innan avtalstiden har gått ut. dagens socialförsäkring september

10 AKTUELLT Allt fler får mindre från försäkringarna Höjs inte i taket i socialförsäkringarna urholkas inkomstbortfallsprincipen ytterligare. Det konstaterar Försäkringskassan i en granskning av hur många som inte längre har 80 procent av sin inkomst försäkrad (Socialförsäkringsrapport 2012:16). Uppfattningen att man vid arbetsoförmåga får 80 procent av lönen från försäkringen stämmer inte längre. 1,5 miljoner löntagare av 4,9 miljoner har inkomster över taket, cirka kronor i månaden. Tabellen nedan överskattar dessutom ersättningen en aning. Jobbskatteavdraget minskar kompensationen ytterligare. I rapporten framhålls att när allt fler över taket har tilläggsförsäkringar så får de betala två gånger för sitt försäkringsskydd. I andra ändan av inkomstskalan ser det annorlunda ut. Åren 1991 till 2010 når, beroende på konjunkturen, mellan 10 och 15 procent av den arbetsföra befolkningen inte över golvet i försäkringarna (0.24 procent av prisbasbeloppet) var det som fick ersättning på garantinivån. Bland dem finns de som vid mättillfället saknar inkomst men som därför inte saknar SGI, sjukpenninggrundande inkomst. Den kan vara skyddad vid arbetslöshet, studier och föräldraledighet. Utrikes födda, ensamstående med barn och personer med enbart grundskoleutbildning är överrepresenterade. I rapporten framhålls behovet av fördjupade analyser där varaktigheten i att ha låg eller ingen inkomst studeras. Anders Ljungberg Allt fler över taket (7,5 prisbasbelopp) Alla 9% 37% (1 milj. män, 1,5 milj. kvinnor) Män 14% 41% Kvinnor 2% 22% Nytt vetenskapligt råd ska få mer aktiv roll Det vetenskapliga rådet vid Försäkringskassan ska i framtiden granska viktiga interna projekt och dessutom vara mer involverade i utlysningen av externa forskningsmedel. I våras presenterade Utredningen om kvalitetssäkring av forskning och utveckling vid statliga myndigheter sitt betänkande (SOU 2012:20). Slutsatsen var att kvalitetssäkringen inom de 42 myndigheter som kan kallas FoU myndigheter, det vill säga bedriver egen forskning eller finansierar extern forskning, är hög eller åtminstone tillfredsställande även om det finns vissa brister som bör åtgärdas. Högre krav på granskning När det gäller Försäkringskassan konstateras att myndigheten visserligen redan har ett vetenskapligt råd men att de interna forskningsprojekten enbart granskas internt, i enlighet med vad som anses vara accepterad praxis inom myndigheten. Något som utredaren inte anser vara tillräckligt. I sitt remissvar anser Försäkringskassan att det måste preciseras vad som menas med interna forskningsprojekt. Merparten av det som genomförs inom myndigheten, främst inom avdelningen Analys och prognos (AP), definierar inte Försäkringskassan som forskning utan snarare som kvalificerad analys eller utredning. Och det vore varken rimligt eller eftersträvansvärt att låta extern expertis granska alla rapporter som AP tar fram, anser Försäkringskassan. Ser över kvalitet Försäkringskassan har dock redan beslutat att involvera rådet mer i kvalitetssäkringen. Bland annat genom att låta det granska särskilt svåra eller viktiga interna rapporter, och genom Kvalitetssäkringen bedöms vara hög inom de 42 myndigheter som bedriver egen forskning eller finansierar extern forskning. att involvera ledamöterna mer i arbetet med att utlysa medel till externa forskare. Pengarna ska i fortsättningen i större utsträckning gå till områden som mer direkt kan ge kunskap för att utveckla försäkringen och administrationen. För att ytterligare utveckla kvalitetssäkringen har utredaren ett antal generella förslag som nu har remissbehandlats, bland annat: FoU myndigheterna bör låta göra regelbundna utvärderingar, dels av det vetenskapliga resultatet, dels av forskningens relevans för myndighetens mål. Försäkringskassan är positiv och Fem nya ledamöter Försäkringskassan rekryterar just nu nya ledamöter till sitt vetenskapliga råd. Klara namn så här långt är: Per Johansson, professor i nationalekonomi Paula Blomqvist, docent i statsvetenskap Kjell Thorén, professor i försäkringsmedicin Gunnel Hensing, professor i socialmedicin Ruth Mannelqvist, docent i rättsvetenskap påpekar att det ligger i linje med hur man vill att det egna vetenskapliga rådet ska arbeta i framöver. Ett nätverk mellan FoU myndigheterna bör byggas upp och administreras av förslagsvis Vetenskapsrådet (som är en statlig myndighet som fördelar pengar till grundforskning). Försäkringskassan anser att gemensamma seminarier och liknande kanske vore mer lämpligt. Myndigheterna bedriver så olika verksamhet, och en fördjupad samverkan kan i stället ske i mindre nätverk mellan myndigheter med gemensamma nämnare som en mer formaliserad form av det utbyte som redan finns. Försäkringskassan ställer sig bakom förslagen om att departementen bör se över sin styrning över FoU myndigheterna samt att det vore klokt att ordna seminarier för handläggare i regeringskansliet som bereder frågor om forskning. Det skulle öka beställarkompetensen och möjligheten att kunskapen kommer till användning i politiken. Eva Lindén Foto: Thinkstockphoto 10 dagens socialförsäkring september 2012

11 LEAN Tema Lean ORDLISTAN Från A3 till Överbelastning Illustration: Robert Hilmersson NFC GÖTEBORG Med lean kunde registratorerna lägga tyngd bakom förslagen. 12 STEFAN BLOM leder arbetet med att se verksamheten med kundens ögon. 14 SJUKPROCESSEN får förbättrat flöde. 16 NIKLAS MODIG forskar om lean. 18 ÄLDREBOENDET Lean ledde till mer tid för de äldre. 20 LEAN-GENERAL Lars-Åke Brattlund har ordet. 23 NYFIKEN PÅ Cecilia Skogefors lean-coachen som blir vägvisare. 29 Fokus på värde för kunden Lean är en verksamhetsfilosofi med rötter i den japanska bilindustrin. Idag har den utvecklats och anpassats till verksamheter långt bortom industrins löpande band. I Sverige är intresset stort inte minst inom den offentliga sektorn. Försäkringskassans leansatsning inleddes redan 2010 för att ta fart på allvar i år ska lean tillämpas på alla nivåer inom organisationen. På de följande tolv sidorna frågar vi varför Försäkringskassan valt lean, vad modellen innebär för de försäkrade och medarbetarna och ger några exempel på vad som redan uppnåtts. dagens socialförsäkring september

12 LEAN De backar inte för f Kanske borde problemet lösts för flera år sedan. Men det var först i och med lean som registratorerna vid NFC City i Göteborg kunde sätta tryck bakom förbättringsförslaget. Text: Anders Ljungberg Foto: Annika Asting Två gånger i veckan tog personal vid Internservice i Göteborg bilen för att åka till förvaltningsrätten för att hämta domar till omprövningsenheten på NFC Göteborg City. Massvis av domar, ibland sex fyllda blå postbackar. Problemet var att bara en del av domarna kom till rätt adress, ett stort antal fick efter sortering paketeras om och skickas vidare till de andra omprövningsenheterna. Idag är denna krångliga och tidsödande ordning historia. Den var dålig inte bara för kassan utan också för de försäkrade vars ärenden fick ligga till sig i onödan innan de behandlades. Istället för sex fyllda backar kommer nu sex domar. Bra för såväl handläggarna som de försäkrade. Problemet borde ha lösts för länge sedan men det var när lean började användas som de tidigare hindren undanröjdes. Registratorerna på omprövningsenheten i Göteborg har sedan bildandet av enheten för fyra år sedan kämpat för att få förvaltningsrätten att endast skicka de domar som ska till oss, säger Maria Åberg, registrator vid omprövningsenheten på NFC Göteborg City och lean-coach för enhetens registratorer. När vi tidigare försökt få till stånd en ändring har svaret från våra chefer alltid varit att det inte går. Motiveringen har varit att det funnits en överenskommelse på central nivå med förvaltningsrätterna. Blev ett leanförslag I samband med att lean introducerades i registratorsgruppen hösten 2011 togs frågan upp som ett lean-förslag. Vi ifrågasatte om överenskommelsen verkligen var i lean-anda då det innebar mycket merarbete för oss och en kostnad för Försäkringskassan som rimligen borde ligga hos förvaltningsrätten. Hanteringen innebar även en fördröjning för kunden till exempel vid ändringsdomar och återförvisningar, då den verkställande enheten fick vänta några dagar extra på att få domen till sig. När registratorerna i samband med att omprövningsenheten skulle expandera utredde bemanningsbehovet undersökte de hur många av domarna som skulle till enheten. Mer än två tredjedelar av domarna skulle till andra enheter. Vi tog upp det som ett leanförslag. Svaret från cheferna blev samma som tidigare år det går inte! Men vi gav oss inte. I samband med en diskussion om hur organisationen skulle utformas tog vi upp mätningen. Nu fick det effekt. Det verkar som om cheferna blivit mer lyhörda. Det går inte längre att bara säga nej. Lean har också gett oss mer råg i ryggen när vi för fram förslag på förbättringar. När förvaltningsrätten var på studiebesök tog de upp frågan med chefrådmannen som inte tyckte att det borde vara något problem att skicka domarna till rätt adress. Slipper onödigt jobb Så från den 1 april 2012 skickar förvaltningsrätten i Göteborg bara rätt domar. Istället för två till sex postbackar kommer det nu två till sex domar per gång. Internservice och registratorerna slipper onödigt jobb och processen snabbas upp. Det har i förlängningen lett till att Internservice funderar på att upphöra med bilkörningen till förvaltningsrätten. Intern- ordlistan A3 Ett formulär i A3 format med rubriker för att presentera ett problem och förslag till lösning. Dra i snöret Varna när problem uppstår så att det snarast kan åtgärdas, för att minimera följdverkningar. Eskalering spridning Försäkringskassans rutiner för att hantera förbättringsförslag och sprida förbättringar till andra delar av verksamheten. Fem varför Metod för orsaksanalys, att ställa frågan varför fem gånger för att tränga djupare i ett problem. Fiskbensdiagram Används för att bena upp komplexa problem i sina olika beståndsdelar s k orsak-verkansanalys. Flöde Det som sker från det att en kund ansöker om en förmån till dess att hon har fått beslutet. Flöden finns också internt samt gentemot exempelvis uppdragsgivare. Flödeseffektivitet kontra resurseffektivitet Att flödena i en organisation är så effektiva som möjligt (utifrån kundens perspektiv). Till skillnad från resurseffektivitet som innebär att utnyttja resurser (till exempel medarbetare eller maskiner) så mycket som möjligt under en viss period. Med lean som verksamhetsstrategi prioriteras alltid flödeseffektivitet, men förutsatt att det sker kan det vara 12 dagens socialförsäkring september 2012

13 förbättringar Nu slipper registratorerna vid omprövningsenheten vid NFC City i Göteborg en del onödigt jobb. Från vänster Kerstin Klang, Ingrid Sjögren, Johanna Heleander, Monika Lundin, Maria Åberg och Gunhild Lindwall. service på NFC Göteborg City behöver inte heller göra i ordning paket till de andra omprövningsenheterna. Lean blev till en hjälp Det hela var kanske inte ett lean-förslag från början, men tack vare lean fick vi en annan typ av möjlighet att ta upp frågan. Den här gången kunde vi lägga lite mer tyngd bakom förslaget tack vare våra mätningar, säger Maria Åberg. Vi har dessutom lämnat ett leaninitiativ vidare till våra kollegor på omprövningsenheten i Stockholm, så att de kan få till stånd en ändring hos förvaltningsrätten i Stockholm som har ett liknande upplägg. Om det blir en ändring där skulle det innebära att vi även blir av med merarbete i form av att ringa kollegorna i Stockholm eller till förvaltningsrätten i jakt på de akter som borde ha följt med domarna tillbaka till oss men som inte dyker upp här. Vi skulle även slippa att bevaka att akterna kommer tillbaka till oss. naturligt att också sträva efter resurseffektivitet. Flödeshämmare Allt som hindrar ett effektivt flöde: Se Variation, Överbelastning, Slöseri. Fokuserat förbättringsarbete Kraftsamlande kring specifika problem/ friktioner. Exempelvis genomlysning av en försäkringsprocess ur flödesperspektiv eller anti-krångelkatalogen. Förbättringsmöte Möten för teamet/förbättringsgruppen, ofta en gång i veckan. Kortare reflektionsmöten bör hållas oftare. Gå och se Att själv skaffa sig en bra bild av situationen genom exempelvis dialog, statistik och kundmöten. Att söka upp platsen där problem finns och i första hand försöka lösa dem där. Identifiera avvikelser Vad sker när arbetssättet möter verkligheten? Vilka problem och friktioner observeras? Kund Kund är ett neutralt begrepp som beskriver relationen mellan den som utför något och den som efterfrågar det som utförs, eller använder en tjänst. Lean eller lean? Enligt Språkrådets rekommendationer skrivs lean med små bokstäver: lean. I sammansättningar med andra ord används bindestreck: lean-filosofi, lean-projekt. Lean-coach Utses i varje förbättringsgrupp. Är samtalsledare och ansvarar för samverkan med andra grupper dagens socialförsäkring september

14 LEAN Verksamheten ska s med kundens ögon Försäkringskassan satsar på lean för de försäkrades skull. När verksamheten fungerar bättre kommer förtroendet för myndigheten att öka. Det säger Stefan Blom som leder arbetet med lean. Text: Anders Ljungberg Kanske borde vi ha med en definition av lean. Men vi avstår. De är nästan lika många som forskarna. Det räcker med att slå fast att lean är en förflyttning i varje givet läge till något bättre. För formuleringen svarar Stefan Blom. Han leder sedan i våras Försäkringskassans lean-central. Innan det arbetade han med automatiseringen av föräldrapenningen. Det är i år som införandet av lean i Försäkringskassan tagit fart. Leanmässsan i september dit kassans alla chefer bjöds in är ett tecken på det. Mässan är ett sätt att skapa entusiasm. Är inte cheferna med kommer vi inte att lyckas, säger Stefan Blom. Kassan har också med Dan Eliasson fått en generaldirektör som brinner för lean, något som, enligt Stefan Blom, är helt avgörande för att satsningen ska lyckas. Leansatsningen beslutades Verksamhetsstöd (VS) var först ute. Förra sommaren var en pilot inom NFC (Nationellt försäkringscenter) och KC (Kundcenter) genomförd. Slutrapporten var ett klart ställningstagandeför lean men hamnade lite i Att visa respekt för människor är absolut grundläggande. Vi måste i alla lägen försöka förstå den andre, säger Stefan Blom skymundan eftersom det skulle bli växling på GD-posten. Ett så stort beslut borde få tas av nye chefen. I februari och mars i år utsågs HRdirektören till lean-general och centralen inrättades. I april fick Stefan Blom sitt uppdrag. Mycket är på gång. NFC fortsätter sin utrullning av arbetssättet till nya kontor. I juni var en pilot på NFC Malmö kring fokuserad flödeseffektivisering runt försäkringstillhörighet klar. I juli tog ledningen ett strategidokument där lean är en viktig del. Under hösten börjar LFC (lokala försäkringscenter) och KS (kundcenter, självbetjäning och lokala kontor) arbeta med lean på teamnivå. Många av de vägvisarna kommer också vara på plats under hösten. Det är lätt att få intrycket att lean är en förslagsverksamhet på ständigt högvarv. Berättelserna om täta möten där leantavlan fylls med förslag om hur vardagen på jobbet ska underlättas är inte svåra att finna. Inget fel med att ha bra rutiner kring trilskande skrivare men frågan är ju hur länge man kan hålla uppe entusiasmen kring sådana frågor. Stefan Blom värjer sig. Lean är ingen förslagsverksamhet, Kaizen (ständiga förbättringar) till trots. Det är ett annat sätt att tänka kring hur uppdraget utförs. Det viktiga är att genomföra förbättringar, inte föreslå dem, med fokus på många små istället för få stora, säger han. Nöjdare kunder Försäkringskassan ska arbeta med lean för kundernas skull. De ska mötas av en bättre fungerande verksamhet, bli nöjdare och få ett större förtroende för myndigheten. Kärnan i lean är att få till ett bra flöde i processerna. Det gäller att se verksamheten med kundens ögon. Vi är bra på att utveckla våra processer och att effektivt utnyttja våra resurser. Men vi har varit mindre intresserade av vad som är kvalitet för kunden. Vi måste våga lita på vad kunden tycker om oss. Vi har sett våra egna kvalitetsmätningar som objektiva medan kundernas åsikter setts som subjektiva. I lean är det tvärtom, det är kundens syn som är den sanna. Ett begrepp som dykt upp i leansatsningen är eskaleringskedjan, grindvakter på olika nivåer som ska ordlistan och ledning. Kan rotera mellan deltagare. Lean-filosofin Samlingsnamn för de tankar och idéer som rör lean. Lean-koordinator Koordinerar lean-arbetet inom en avdelning eller en stab. Lean-principer Respekt för människan och ständiga förbättringar. Lean-vägvisare Handleder och utbildar förbättringsgrupper i uppstarten av lean arbetet, stöd till chefer, tränar i metoder och verktyg. Medarbetare Alla medarbetare behövs i förbättringsarbetet och deltar i en förbättringsgrupp på den egna arbetsplatsen. Problem Visar förbättringsområde. Problemanalys Grundorsaksanalys Att efterfråga och kartlägga grunden till ett problem för att lösa det faktiska problemet och inte bara behandla symptom. Rätt från mig Att måna om hög kvalitet i det egna arbetet. Slöseri - Flödeshämmare De åtta klassiska slöserierna är: Överarbete, Rörelse, Väntan, Överproduktion, Lager, Transport, Omarbete samt Outnyttjad kreativitet. Finns i alla verksamheter. Kan vara nödvändiga även om de inte tillför något kundvärde. Standards/standardiserade arbetssätt Att utgå från ett genomtänkt arbetssätt och fokusera på kundens 14 dagens socialförsäkring september 2012

15 ses Lean en ständig förflyttning till något bättre. Ständigt lärande Skapa effektiva flöden utifrån kundens behov Gör ständiga förbättringar våga utmana KUNDER MEDARBETARE Respekt för människor LEVERANTÖRER PARTNERS Rätt från mig Samarbete Identifiera avvikelser eller problem i flödet och grundorsak ta ställning till förslagen från golvet innan de, kanske, genomförs. Den är inte ett exempel på ett bra flöde! Det fungerar inte. Vi kan redan se hur bra förslag stoppas upp. Mitt uppdrag är att försöka räta ut kedjan. Komplex verksamhet Men behövs inte kedjan? Kassan är en myndighet styrd av lagar och riksdagen kan snabbt komma med nya beslut som ska genomföras vare sig de är bra eller inte för kunden eller kassans processer. Minns dagisintyget! Vår verksamhet är komplex. Vi ska producera den beställda tjänsten under de givna förutsättningarna. Men lean är så mycket mer än att något endast är bra eller dåligt. Det är en förflyttning i varje givet läge till något bättre. Alltid en utmaning att göra något bättre. I lean handlar det om att få in ett sätt att tänka. Om alla agerar lika i likartade situationen behöver man inte vara rädd att delegera. Förslag som rör förbättring av en försäkring behöver inte alltid innebära lagändringar, menar Stefan Blom. Ofta handlar det om att snabba upp flödet. Ta tillfällig föräldrapenning som exempel. De flesta ärenden tar tio minuter att handlägga. Att det sedan tar 15 eller 30 dagar innan ärendet är klart beror på vår produktionsstyrning. Men lean utesluter givetvis inte behovet av lagändringar. Förenklingsprojektet som lett till flera reformförslag är ett projekt i lean-anda. Stefan Blom är chef för Leancentralen som än så länge består bara av honom själv. Vad ska ni göra? Jag har lagt ner ordet. Det är ett katastroford som luktar centralstyrning. Jag vill att det istället blir ett leanutvecklingsråd där jag och de Det viktiga är att genomföra förbättringar, inte föreslå dem, med fokus på många små istället för få stora. olika avdelningarnas koordinatorer ingår. Vi ger råd. Vi kan vara experter på något alla andra inte behöver vara experter på. Förändring tar tid Att införa lean i en organisation tar tid. Att byta tänkande görs inte över en natt. Det gäller såväl ledningen som medarbetarna. Risken finns förstås att glöden falnar och att lean får dela öde med många tidigare modeller. Finns en sådan risk? Ja, säger Stefan Blom. Om vi inte vågar vara uthålliga i vårt införande. De stora efterlängtande effekterna i form av ökat kundförtroende kommer ta tid. Därför måste vi och vår uppdragsgivare ha uthållighet och tålamod. Det vore inte lyckat med ett byte av generaldirektör innan lean sitter i ryggmärgen hos kassans chefer och ledare. behov för att nå ett så effektivt flöde som möjligt. Ständiga förbättringar Förbättra utifrån de friktioner och problem som observeras. Utgå från små förbättringar i vardagen för att i första hand förbättra det dagliga arbetet. Variation Flödeshämmare T ex frågor/ärenden som förekommer sällan leder till att flödet blir ryckigt. Förekommer naturligt men går att minimera genom förbättringsarbete. Visualisering Att göra förhållanden synliga, till exempel via förbättringstavlor och flödeskartor. Värdeskapande och icke värdeskapande aktiviteter/slöseri Sådant som tillför värde utifrån kundens behov eller perspektiv till ett flöde. Till skillnad från icke värdeskapande aktiviteter eller slöserier, till exempel väntetider, dubbelarbete, onödiga arbetsmoment, omarbete på grund av fel samt outnyttjad kreativitet. Att identifiera slöserier är därför viktigt för att förbättra flödet. Överbelastning Flödeshämmare Orsakas av ett ojämnt flöde t ex säsongsvariation. Förekommer naturligt men går att minimera genom förbättringsarbete. dagens socialförsäkring september

16 LEAN Arbetsmetoden som v Att förbättra flöden innebär inte bara att medarbetare kommer med förslag till förbättringar utan också att hela processer ses över. Och det är precis vad som nu sker med sjukförsäkringen. Text och foto: eva Lindén Projektet som ska se över sjukförsäkringsprocessen startade i april och håller nu på att kartlägga hur processerna ser ut i praktiken. Det är ett gigantiskt arbete som görs tillsammans med övriga aktörer och ska leda fram till en nulägesanalys i december. Vi har låtit den här fasen ta längre tid än vi planerat från början, säger projektledaren David Karlsson. En bra nulägesanalys är helt nödvändig för att vi ska få en ordentlig grund att utgå ifrån. Alltså hur fungerar det idag för våra kunder, och vilka förbättringar ska vi prioritera? 1. Den första fasen själva kartläggningen innehåller flera delar. Ärenden om sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning samt vad Försäkringskassan gör för att förebygga lång sjukskrivning gås igenom. Kundflöden kartläggs. Synpunkter från kunder tas in. Den onödiga efterfrågan hos kundcenter analyseras (det vill säga den som borde kunna undvikas om Försäkringskassans tjänster fungerade bättre). Aktuella rapporter, interna och externa, som rör sjukförsäkringen gås igenom. 2. I nästa steg blir det ett antal workshoppar där man tittar närmare på de problem som har kommit fram. Här bestäms vilka man i första hand ska gå vidare med. Övriga tas om hand senare, eller på annat sätt. Alldeles nyligen genomfördes den första workshoppen. Den handlade om sjukpenning. Vi hade hittat runt 300 problem, som exempelvis hade att göra med onödiga väntetider, med att vi skickar ärenden mellan oss och med att vi jobbar reaktivt, det vill säga vi väntar in olika steg. Men självklart är det inte 300 olika problem eftersom många har en gemensam orsak. Vi ser symptomen, och nu gäller det att hitta grundorsakerna. Några exempel på sådant som vi diskuterade på workshoppen är vad som orsakar långa ledtider. Där kan vi bland annat identifiera kompletteringar, väntan på ansökningar och interna problem med gränssnitt. Vi har mätt hur långa ledtider vart och ett orsakar. Vi ser också problem i hur vi som organisation kommunicerar med våra kunder, till exempel får kunden ibland information från flera olika handläggare i samma ärende. Vi har också tittat en del på styrningsproblematik och problem som är kopplade till komplexiteten i yrkesrollen som personlig handläggare. Visionärt arbete Parallellt arbetar projektet tillsammans med andra, i första hand arbetsgivare (Umeå kommun, Nässjö affärsverk och Skanska), hälso- och sjukvården (både vårdcentraler och specialistkliniker) samt Arbetsförmedlingen för att se hur interaktionen ser ut för kunden. Sedan läggs bilderna kundernas, Försäkringskassans och övriga aktörers samman som ett underlag för beslut om vilka problem som ska fördjupas. 3. Efter jul är det dags att ta fram ett framtidsläge. Vi ska försöka vara lite visionära. Om vi kunde välja fritt, hur skulle vi vilja att det fungerade? Sen ska vi omvandla det till vad vi tror är realistiskt att genomföra. 4. Därefter är det dags att testa olika förbättringsförslag. Med en del går det snabbt. För annat kommer inte testerna att hinna avslutas tills slutrapporten ska vara klar i juni. 5. Efter det påbörjas arbetet med att genomföra de förändringar som ledningen beslutat att man ska gå vidare med. 16 dagens socialförsäkring september 2012

17 visar tydliga flöden På visualiseringstavlan framgår om projektet framskrider som planerat, om något måste ses över och om det finns problem någonstans. Detta markeras med gröna, gula eller röda prickar. Projektet innehåller mycket och det här är ett sätt att få överblick och tydlighet, säger projektledaren David Karlsson. På vilket sätt är handläggare involverade? De har deltagit i kartläggningen och beskrivit olika problem, de kommer att vara viktiga deltagare i workshopparna där vi analyserar problemen och de finns med i arbetet tillsammans med övriga aktörer. Hur kommer lean in i bilden? Dels är det ju hela syftet med översynen att göra flödet effektivare utifrån kundens perspektiv, det vill säga det som är målet med lean. Dels använder vi oss av olika leanverktyg i arbetet, till exempel särskilda flödesanalyser där olika former av slöseri identifieras samt visuell planering som står för att man tydligt ska kunna följa aktuellt läge och planering. För det använder vi en tavla som visar helheten. På tisdagar och torsdagar har vi femtonminutersmöten för att snabbt stämma av läget och uppdatera tavlan. På fredagar blir det längre möten för de som ansvarar för områden där vi har problem att lösa. Avstämning görs med jämna mellanrum mot en masterplan med milstolpar. Öppet rum Den som har möjlighet och är intresserad kan kika in i projektrummet på huvudkontoret i Uggleborg (plan 4 B, rum 4216) där tavlan finns. Rummet står öppet. Vi arbetar efter en helt ny metod, säger David Karlsson. Den stora skillnaden är att vi så tydligt fokuserar på flödeseffektivitet och gör det utifrån kundens behov. Så det känns väldigt spännande. Uppskattad start på fth Försäkringstillhörighet (FTH) vid NFC var först ut i Försäkringskassan med att, tillsammans med övriga berörda i organisationen, genomlysa sin handläggningsprocess. Varje morgon hade vi s k redaktionsmöten för en kärngrupp för att följa pågående aktiviteter samt planera de kommande, utifrån kompetens och belastning, säger platschefen Ewa Sjöberg som var projektledare. I större workshops identifierade vi problem, borrade vidare enligt en modell för systematisk analys och tog fram förslag. Fundamentet var lean. Milstolpar i arbetet var nuläge, framtidsläge och nyläge. Nu- och nyläge känner nog många igen. Framtidsläge står för att lyfta blicken och inte genast begränsa sig till det man tror kan realiseras inom nära framtid. Och resultatet? Jo, en rad förbättringsmöjligheter både på kort och lång sikt. Exempel på något som bör kunna genomföras ganska snart är att hantera FTH och barnbidrag sammanhållet vilket skulle kunna halvera ledtiden för kunderna. Arbetssättet kommer att testas i en pilot. I slutrapporten som redovisades i somras finns förslag på många fler förbättringar. Arbetet fungerade väldigt bra. Vi blev verkligen en försäkringskassa, la våra egna organisatoriska hinder åt sidan och tänkte enbart på kunden. dagens socialförsäkring september

18 LEAN Alla mås t Det gäller att vara uthållig och peppa varandra, försöka vara konstruktiv i stället för att gnälla. Det menar Niklas Modig som forskar om lean vid Handelshögskolan i Stockholm. För alla måste med, annars funkar det inte! Text och foto: eva Lindén Niklas Modig vid Handelshögskolan är en av författarna till boken Vad är lean? som används för kunskap och inspiration inom Försäkringskassan. Det finns redan massor med böcker om lean. Varför har du skrivit en till? De flesta är långa, ofta på engelska, och innehåller mycket managementprat. Men intresset för lean har ju ökat kraftigt och jag och min professor Pär Åhlström hade länge upplevt att det fanns en stor efterfrågan kring en kort och tydlig bok som städade upp lite bland allt som skrevs. Och hur kommer det sig att just ni bestämde er för att skriva boken? Pär Åhlström har forskat om lean i 20 år och själv har jag forskat kring hur organisationer kan applicera lean inom tjänsteproduktion i ungefär åtta år. Jag gästforskade i Japan 2006 till Faktum är att jag var den förste utländska forskaren som släpptes in på Toyota. Något som underlättades av att jag bodde i Japan som barn och därför talar japanska. Men hur intressant är egentligen Toyotas arbete för tjänsteproducerande organisationer som Försäkringskassan där både lagen och kundens unika situation styr och måste få styra? Lean handlar om ett starkt kundfokus och om att hela tiden sträva efter förbättringar. Och det är väl något som är intressant för alla! Men självklart måste man fråga sig vad det betyder just för den egna verksamheten. Ni skriver att det är lite av vilda västern idag kring lean. Mål och medel blandas ihop och etiketten lean sätts på förändringsarbete med olika mål. Ja, så är det. Men lean handlar om att förbättra flöden, inte om att förbättra i största allmänhet. Så allt bra är inte lean. Dessutom handlar lean om helheten. Förbättrar man bara delar är det inte säkert att det blir bättre för kunden. Det kan bli välfungerande öar men med exempelvis lång väntetid emellan. Effektiva öar i ineffektiva oceaner kan man säga. Det är också viktigt att tänka på att flöden inte bara är den rent konkreta processen för hur en patient får sin diagnos, ett ärende handläggs eller en bil tillverkas. Flödet är allt som kunden upplever som värdefullt. Som bra bemötande, tydlig information eller att få bra service medan du väntar. Ni skriver inte så mycket om medarbetarnas roll i boken? I den här boken har vi velat göra tydligt just att lean handlar om att förbättra flöden. Att det inte räcker med förbättringsmöten och en förbättringstavla. Nu skriver vi på en ny bok som handlar om hur, och här har medarbetarna större plats. För det är helt nödvändigt att medarbetarna är med på båten, inte bara genom att skicka iväg förslag utan kanske också genom att själva skapa, utvärdera och förbättra flöden. Det är ofta medarbetarna som har bäst koll på vad som stör flödet, det är de som möter kunderna. Man ska bara syssla med sådant som är värdefullt för kunden, men det vet man ju inte alltid förrän man har prövat? Nej visst, självklart måste man våga pröva nytt, misslyckas, ändra och pröva igen. Det är som en date. Man kan inte veta vad den andra gillar, man prövar sig fram. En stor myndighet som Försäkringskassan har ju en väldigt komplex verksamhet. Är det inte risk att man överdriver möjligheterna med lean? Nej, jag tror faktiskt tvärtom, man underskattar dem. Om man verkligen tar till sig det här sättet att 18 dagens socialförsäkring september 2012

19 te med tänka och arbeta, så finns det i allmänhet en enorm potential för förbättringar. Men man måste ge det tid. Vi människor vill inte så gärna förändra våra beteenden även om vi tror det. Jag tycker fem tio år är en bra testperiod. Scania har hållit på i snart 30 år och de är fortfarande en av de organisationer som lägger mest tid, resurser och engagemang på att lära nytt. Vilka fallgropar ser du? Jag nämnde tiden. Men det utan tvekan största hindret är att ledarna brister i engagemang, vilket kan bero på att de i sin tur inte får tillräckligt stöd och kunskap. Att leda i förändring är inte så lätt. Ytterligare ett hinder, som hänger ihop med ledarnas engagemang, är att medarbetarna inte riktigt har förstått. Ibland måste man också vara lite tuff som chef. Man ska lyssna på sina medarbetare och respektera dem. Men man kan också behöva peka med hela handen. Inte minst därför att folk är förändringströtta, och då kan det vara bra att någon säger: Jag tror på det här, nu kör vi, nu djävlar anamma! Det ger en trygghet. Sen gäller det att vara uthållig och peppa varandra, bort med gnället och försöka vara konstruktiv i stället. Är det viktigt att ha en verksamhetsstrategi? Alla har det medveten eller omedveten, men ju mer genomtänkt den är desto bättre resultat kan det bli. Lean har visat sig vara en fungerande verksamhetsstrategi som allt fler tar till sig. Men det viktiga är egentligen inte lean utan att kunskapen om hur man bedriver en verksamhet på ett effektivt sätt ökar. Försäkringskassan har den fördelen att man har en ledning som verkligen vill implementera lean i hela organisationen. Det är en otroligt viktig förutsättning. 5 goda råd Se till hela verksamheten och hur de olika delarna samverkar för att skapa ett bra flöde utifrån kundens behov. Ge ledarna stöd, skapa engagemang och förståelse. Involvera alla medarbetare. Var tydlig med både varför och hur man ska arbeta med lean. Var uthållig och arbeta långsiktigt, förändringar kan ta tid. Dadda inte för mycket med varandra. Fatta ett beslut och kör. Släpp lös kraften. Lean allt vanligare Lean kan vara ett bra sätt att utveckla rättssäkerhet, kvalitet och service. Det anser Innovationsrådet som har till uppgift att höja kvaliteten i offentlig verksamhet. Intresset i staten för att arbeta med lean har ökat tydligt de senaste två åren, säger Jakob Brandt på Innovationsrådet. Förutom Försäkringskassan har ett antal stora myndigheter startat, till exempel Skatteverket, Polisen, flera länsstyrelser, Migrationsverket och till viss del Arbetsförmedlingen. En svårighet om man vill veta hur vanligt det är att jobba med lean är det inte finns någon allmänt vedertagen definition. En del arbetar enbart med sina processer eller med förbättringar över huvud taget, utan att se till systemet som de fungerar inom, andra arbetar mer med helheten. Fortlöpande förbättringar I en enkät från rådet 2011 som besvarades av 175 myndigheter svarade drygt 40 procent ja på frågan om de arbetar med systematisk kvalitetsutveckling i meningen att fortlöpande förbättra tjänster och service för dem som verksamheten är till för. Och det är ju vad lean handlar om, men hur många av dessa som kallar sitt utvecklingsarbete eller sin strategi för lean framgår inte. Innovationsrådet bildades av regeringen 2011 för att höja effektivitet och kvalitet i offentlig verksamhet. Försäkringskassans generaldirektör Dan Eliasson är ordförande. Det finns ingen direkt rekommendation varken till stat, kommun eller landsting att jobba med lean, men i rådets uppdrag ingår att studera verksamheter som arbetar utifrån lean och vid behov vara ett stöd. I våras publicerades rapporten Lean och systemsyn i stat och kommun (se www. innovationsradet. se). Jakob Brandt Slutsatsen är att lean utifrån en systemsyn kan vara ett bra sätt att leva upp till regeringens mål om en statsförvaltning som både är rättssäker och effektiv, med en väl utvecklad kvalitet, service och tillgänglighet. Helhetsgrepp om verksamheten Systemsyn innebär att man tar ett helhetsgrepp om verksamheten, att man utgår från verksamhetens syfte och kundernas behov, beaktar styrningen och hur den påverkar kvalitet och rättssäkerhet samt involverar medarbetarna. Det kräver att myndigheterna utvecklar både den interna styrningen, personalpolitik och ledarskap, säger Jakob Brandt. Även regeringens styrning av myndigheterna behöver utvecklas. Även inom kommun och landsting är intresset stort. Enligt en enkät från SKL (Sveriges kommuner och landsting) 2011 uppgav 15 landsting, av de 17 som svarade, att de arbetade med lean, i kommunerna gällde det en tredjedel av de 209 kommuner som svarade. Fler planerade att göra det. I de flesta fall sker leanarbetet i delar av organisationen. I landstingen är det vanligast inom hälso- och sjukvården och i kommunerna inom äldreomsorgen. Eva Lindén dagens socialförsäkring september

20 Mer tid för de ä LEAN Mer tid för de gamla och bättre trivsel på jobbet. Så kan man enkelt sammanfatta vad lean innebär för verksamheten på Ljungbackens äldreboende i Järna i Södertälje. Jag nappade direkt! För oss är lean ett väldigt bra sätt att få en tydlig struktur på vår arbetsprocess. Och som chef kände jag mig redan hemma i själva tänket med att arbeta förbättringsinriktat och verka för allas delaktighet, säger Karin Björk, resultatenhetschef på Ljungbacken. Text: Lisa Thorsén Foto: Jens Lasthein Södertälje är en av de kommuner som tagit beslut om att införa lean i hela den kommunala organisationen. Enligt kommunens hemsida är meningen att skapa arbetsplatser där alla medarbetare växer genom att eliminera slöseri och ständigt öka värdet för medborgarna och samhället. Olika verksamheter i kommunen har kommit olika långt. Efter att ha startat som ett projekt 2010 är lean Karin Björk, Carolina Gustafsson och Carina Möter på Ljungbackens äldreboende. numera helt integrerat i verksamheten på Ljungbackens äldreboende. Siffrorna talar sitt tydliga språk. Den psykosociala arbetsmiljön har blivit bättre. Medarbetarna känner sig betydelsefulla, de har kontroll över sitt arbete och de känner arbetsglädje. Vid starten i juni 2010 kände 85 procent att det här stämde. Idag är den siffran närmare 95 procent. Den värdeskapande tiden, alltså den tid personalen spenderar i mötet med brukarna, har ökat från 46 procent i juni 2010 till 67 procent idag. Ljungbackens äldreboende har 60 platser. De flesta brukare är över 80 år, många är multisjuka och många har en demenssjukdom. När Karin Björk och hennes tre gruppchefer satte sig Tips Karin Björks tips för att lyckas med lean: Ledningsgruppen behöver vara positiv och engagerad Planera genomförandet noggrant Informera medarbetarna, muntlig och skriftlig För en dialog om syftet Låt medarbetare vara delaktiga i genomförandet som nyckelmedarbetare och sedan projektledare ner i början av processen och funderade på vad de egentligen producerar på Ljungbacken, blev svaret värdeskapande tid för brukarna. Den tid personalen tillbringar i möte med de gamla kan till exempel handla om att mata, duscha, klä på, prata eller städa. Den tid som personalen inte tillbringar med de äldre definieras som slöseri. Det kan handla om att tvätta kläder, sitta i möte eller administrera. Även om det också är nödvändiga 20 dagens socialförsäkring september 2012

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Lättläst. Om du har en funktionsnedsättning

Lättläst. Om du har en funktionsnedsättning Lättläst Om du har en funktionsnedsättning Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter.

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter. December 2011 Kundorientering @ Självbetjäning via Internet Nationellt försäkringscenter Kund Lokalkontor Personliga handläggare Kundcenter Lokalt försäkringscenter December 2011 Förmåner inom socialförsäkringen

Läs mer

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands Lättläst Om du bor eller arbetar utomlands Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

5. Remiss från Socialdepartementet om "Slopat krav på intyg för barns frånvaro för att få tillfällig föräldrapeng"

5. Remiss från Socialdepartementet om Slopat krav på intyg för barns frånvaro för att få tillfällig föräldrapeng Ärende som behandlas direkt i kommunstyrelsen: 5. Remiss från Socialdepartementet om "Slopat krav på intyg för barns frånvaro för att få tillfällig föräldrapeng" Bilaga KS 2012/145/1-2 Bilaga KS 2012/145/1

Läs mer

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare Lättläst Till dig som är arbetsgivare Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Anna Pettersson Westerberg Innehåll Sjukförsäkringen på kort och lång sikt kort sikt: översynen av sjukförsäkringsreformen lång sikt: socialförsäkringsutredningen

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Lättläst. Socialförsäkringen

Lättläst. Socialförsäkringen Lättläst Socialförsäkringen Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige.

Läs mer

Försäkringskassans verksamhetsstrategi

Försäkringskassans verksamhetsstrategi Strategi 1 (12) Försäkringskassans verksamhetsstrategi Inledning Socialförsäkringarna är samhällets grundläggande ekonomiska trygghetssystem. Försäkringskassans roll är att rättssäkert och effektivt administrera

Läs mer

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

Lättläst. Till alla barnfamiljer

Lättläst. Till alla barnfamiljer Lättläst Till alla barnfamiljer Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning REMISSYTTRANDE 1 (7) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning Finansdepartementets diarienummer Fi2009/1049.

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Övergångar mellan skola och arbetsliv

Övergångar mellan skola och arbetsliv År 12 16 18 19 21 30 65 67 TFP allvarligt sjukt barn Kontaktdagar LSS Närståendepenning (ingen spec. ålder) TFP 12-16 TFP LSS barnb/bostadsb Särskilt högriskskydd Bostadstillägg Vårdbidrag Assistansersättning

Läs mer

Gunilla Dyrhage Verksamhetsområdeschef Självbetjäning Försäkringskassan

Gunilla Dyrhage Verksamhetsområdeschef Självbetjäning Försäkringskassan Vägen till den digitala myndigheten Gunilla Dyrhage Verksamhetsområdeschef Självbetjäning Försäkringskassan Försäkringskassan i förändring Service Design Digital strategi & erbjudande Digital Tjänstedesign

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Sjukpenning. Ordlista. A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös.

Sjukpenning. Ordlista. A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös. Sjukpenning Ordlista A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös. Föräldraledig Du är föräldraledig när du får föräldrapenning för att du tar hand om ditt barn och

Läs mer

Bilstöd. Vem har rätt till bilstöd? Vad är bilstöd?

Bilstöd. Vem har rätt till bilstöd? Vad är bilstöd? Bilstöd Du som har en funktionsnedsättning som ger dig stora svårigheter att förflytta dig på egen hand eller att använda allmänna kommunikationer kan få bilstöd. Även du som har barn med funktionsnedsättning

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn

Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn Lättläst om Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Handikappersättning. Hur mycket får man i handikappersättning? Vem kan få handikappersättning?

Handikappersättning. Hur mycket får man i handikappersättning? Vem kan få handikappersättning? Handikappersättning Du som är över 19 år kan få handikappersätt ning om du behöver extra hjälp eller har extra kostnader på grund av varaktig sjukdom eller funktionsnedsättning. Det är inte graden av nedsättning

Läs mer

Frågor och svar om regeländringarna inom assistansersättningen den 1 juli 2013

Frågor och svar om regeländringarna inom assistansersättningen den 1 juli 2013 1 (13) Frågor och svar om regeländringarna inom assistansersättningen den 1 juli 2013 Uppdaterad: (vilka frågor som är nya eller har uppdaterats markeras i vänstermarginalen) 2013-06-11 2013-06-18 2013-07-19

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (11) Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 Inledning Försäkringskassan ska verka för en lagenlig och enhetlig rättstillämpning av socialförsäkringen och andra förmåner

Läs mer

Sammanfattningsvis gör ISF följande bedömning av förslagen:

Sammanfattningsvis gör ISF följande bedömning av förslagen: REMISSYTTRANDE 1(6) Datum Diarienummer 2012-09-13 2012-134 Regeringen Socialdepartementet 103 33 Stockholm Framställning om ändringar i vissa av socialförsäkringsbalkens bestämmelser och i förordningen

Läs mer

Budgetpropositionen för 2012

Budgetpropositionen för 2012 Budgetpropositionen för 2012 Budgetpropositionen för 2012 - förslagen på socialförsäkringsområdet Anna Pettersson Westerberg Innehåll Översynen av sjukförsäkringsreformen Förtroendet för socialförsäkringen

Läs mer

Social- försäkringen

Social- försäkringen Socialförsäkringen Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige. Den

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Frågor och svar om regeländringarna inom assistansersättningen den 1 juli 2013

Frågor och svar om regeländringarna inom assistansersättningen den 1 juli 2013 1 (11) Frågor och svar om regeländringarna inom assistansersättningen den 1 juli 2013 Uppdaterad: (se markering i marginal) 2013-06-11 2013-06-18 Innehåll Allmänna frågor...3 1. Vart ska man vända sig

Läs mer

Försäkringskassans personregister

Försäkringskassans personregister Försäkringskassans personregister Din rätt till information Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller för alla som

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialförsäkringsbalken; SFS 2012:935 Utkom från trycket den 28 december 2012 utfärdad den 18 december 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

Bedömningsfrågor i tillsynen

Bedömningsfrågor i tillsynen Bedömningsfrågor i tillsynen Vad kommer vi prata om idag ISF:s uppgift Vad är en bedömningsfråga på ISF? Slutsatser Regeringens instruktion för ISF 1 Inspektionen för socialförsäkringen har till uppgift

Läs mer

Yttrande på Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet

Yttrande på Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet 1 (8) Till Socialdepartementet Yttrande på Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Klara västra kyrkogata 11 08-786 90 00 E-post Internetadress

Läs mer

2007:1. Kundmätning 2007. En mätning av spontana kundmöten i telefon- och besökskundtjänst ISSN 1652-9863

2007:1. Kundmätning 2007. En mätning av spontana kundmöten i telefon- och besökskundtjänst ISSN 1652-9863 2007:1 Kundmätning 2007 En mätning av spontana kundmöten i telefon- och besökskundtjänst ISSN 1652-9863 Statistikrapport administrationsstatistik Kundmätning 2007 En mätning av spontana kundmöten i telefon-

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål.

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål. Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Vår beteckning (anges vid kontakt med oss) Er beteckning 2015-04-02 CJ Ju2014/7269/DOM Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen

Läs mer

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor En annan bild av Sverige. 3 Klubbslaget som hjälpte änkorna Berättelsen om oss börjar med ett klubbslag i förhandlingsbordet mellan arbetsmarknadens parter

Läs mer

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning?

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Remissyttrande över Ettårsgräns för sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning. Promemoria S2007/11088/SF. Socialdepartementet

Remissyttrande över Ettårsgräns för sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning. Promemoria S2007/11088/SF. Socialdepartementet 2008-02-07 Dnr 2008-0011 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Ettårsgräns för sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning. Promemoria S2007/11088/SF. Socialdepartementet De Handikappades

Läs mer

Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring

Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring Utgiven i juni 2014 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning

Läs mer

Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning Vårdbidrag Assistansersättning Bilstöd TFP för allvarligt sjukt barn Förlängd TFP Kontaktdagar TFP förhandsbesked Presentationstitel Månad 200X Sida

Läs mer

Plan för jämställdhetsintegrering

Plan för jämställdhetsintegrering 1 (8) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kopia till Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Plan för jämställdhetsintegrering Försäkringskassan har i regleringsbrevet för 2013 fått i uppdrag att ta

Läs mer

Sjukersättning. Hur går det till att få sjukersättning? Vem kan få sjukersättning? Hur mycket får man i sjukersättning?

Sjukersättning. Hur går det till att få sjukersättning? Vem kan få sjukersättning? Hur mycket får man i sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Hänt i veckan - aktivitetsrapport från avdelningsstyrelsen till sektionerna

Hänt i veckan - aktivitetsrapport från avdelningsstyrelsen till sektionerna Hänt i veckan - aktivitetsrapport från avdelningsstyrelsen till sektionerna Nr: 40/2011 Omfattar perioden den 31 okt - 4 nov 2011 samt en komplettering från den 24 oktober Komplettering från den 24 oktober

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16

Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16 Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16 Ett IM gäller i högst ett år från utgivningsdatum, men kan upphöra att gälla tidigare. För korrekt information om vilka IM som är giltiga, titta alltid på Fia.

Läs mer

Riktlinjer för översättningar i Försäkringskassan

Riktlinjer för översättningar i Försäkringskassan 1 (7) Riktlinjer för översättningar i Försäkringskassan 2 (7) Förord Riktlinjerna för översättningar syftar till att alla som tillhör den svenska socialförsäkringen ska förstå sina rättigheter och skyldigheter.

Läs mer

Etableringsersättning

Etableringsersättning Etableringsersättning FÖR DIG SOM ÄR NY I SVERIGE Den här information vänder sig till dig som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. 1 2 När gäller etableringsersättning?

Läs mer

17 april 2012. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST

17 april 2012. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST 17 april 2012 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST FSS yttrande till Socialdepartementet över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6). Sammanfattning

Läs mer

Försäkringskassans vision

Försäkringskassans vision Försäkringskassans vision Våra kundlöften Du känner alltid att vi möter dig med respekt och förståelse Du känner alltid att vi gör din vardag tryggare Du känner alltid att vi gör det enkelt för dig Kundlöftena

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2015-09-24 nr I:1 Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro 2 Innehåll Bakgrund... 3 Mål för att bryta den nuvarande uppgången

Läs mer

Yttrande över utredningen: Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89)

Yttrande över utredningen: Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89) Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Ola Andersson 2010-09-17 Dnr: 0017/10 Ärende nr. 9 Yttrande över utredningen:

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade; SFS 2012:930 Utkom från trycket den 28 december 2012 utfärdad den 18 december 2012. Enligt

Läs mer

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter.

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. 1. Inledning Sveriges förenade studentkårer, SFS, har under lång tid arbetat för att de stora bristerna i sjukförsäkringssystemet

Läs mer

Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättssäker hantering av assistansersättningen

Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättssäker hantering av assistansersättningen Regeringsbeslut II:1 2014-01-16 S2013/3515/FST S2014/398/FST (delvis) Socialdepartementet Försäkringskassan 103 51 Stockholm Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en

Läs mer

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad

Läs mer

Om du bor eller arbetar utomlands

Om du bor eller arbetar utomlands Om du bor eller arbetar utomlands Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

Solveig Eriksson, Hallsbergs kommun. Ulf Westerlund Anna Lindqvist, sekreterare. Sekreterare Paragrafer 47-55 Anna Lindqvist

Solveig Eriksson, Hallsbergs kommun. Ulf Westerlund Anna Lindqvist, sekreterare. Sekreterare Paragrafer 47-55 Anna Lindqvist SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(11) 2011-10-06 Plats och tid Hallsberg Valvet, kl 9:00-12:00 Ledamöter Ordförande Annica Eriksson, Kumla kommun Sari Harju, Arbetsförmedlingen Annelie Moilanen, Försäkringskassan

Läs mer

~ CI tet l aj 'OGVY) el eu:{ LLf }1'1;:fe- W\ '"'e-l F k:

~ CI tet l aj 'OGVY) el eu:{ LLf }1'1;:fe- W\ ''e-l F k: ~ CI tet l aj 'OGVY) el eu:{ LLf }1'1;:fe- W '"'e-l F k: 2012-03-08 Funktionsnedsättning fil Försäkringskassan Ersättninqsformer,,-., Sjukpenning, SjukersättningIaktivitetsersättning o Handikappersättning

Läs mer

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år Många gånger handlar det om okunskap. Om du väl kommer till en intervju och får visa att du är kapabel, och kan förklara att det idag finns hjälpmedel, tror jag att det många gånger kan överkomma oro och

Läs mer

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut Företagares sociala trygghet Regeringen presenterade den 18 september 2009 tio reformer för hur företagares sociala trygghet kan stärkas.

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

Familjeförmåner inom EU

Familjeförmåner inom EU Familjeförmåner inom EU Dessa regler gäller även EES-länder och Schweiz Föräldrar som arbetar eller bor och arbetar i olika länder inom EU kan ha rätt till förmåner från båda länderna. Det betyder att

Läs mer

Systemskifte pågår 2007-12-17

Systemskifte pågår 2007-12-17 2007-12-17 Systemskifte pågår En rapport som belyser konsekvenserna av den borgerliga regeringens försämringar i trygghetssystemen. Rapporten behandlar den första delen i det systemskifte i socialförsäkringarna

Läs mer

Om ersättning vid sjukdom AGS-KL och Avgiftsbefrielseförsäkring

Om ersättning vid sjukdom AGS-KL och Avgiftsbefrielseförsäkring Om ersättning vid sjukdom AGS-KL och Avgiftsbefrielseförsäkring Utgiven i mars 2014 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet.

Läs mer

2009 06. Rekv nr: 503 140 Form: YRA. Kort och gott om Arbetsförmedlingen

2009 06. Rekv nr: 503 140 Form: YRA. Kort och gott om Arbetsförmedlingen 2009 06. Rekv nr: 503 140 Form: YRA Kort och gott om Arbetsförlingen Hitta varandra nu Med den här broschyren vill vi ge dig en översikt av Arbetsförlingens arbete. Vårt jobb är att så effektivt som möjligt

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Kommittédirektiv Översyn av ersättningen för personlig assistans Dir. 2013:34 Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska se över ersättningen för personlig

Läs mer

Utvidgat försök med AFU 2013

Utvidgat försök med AFU 2013 Wimi 2005 FK90010_004_G 1 (7) Utvidgat försök med AFU 2013 Förutsättningar för Försäkringskassans beställningar av AFU 2013 Detta dokument innehåller gällande villkor och förutsättningar för en utvidgad

Läs mer

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldrapenning?

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldrapenning? Föräldrapenning Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Den betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Föräldrapenningen har tre

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 REMISSYTTRANDE 1(5) Datum Diarienummer 2011-06-01 2011-63 Finansdepartementet Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 Sammanfattning Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) anser att det

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning Ordlista försäkringsbesked förmåner rättigheter gravid graviditet föräldrapenning förlossning havandeskapspenning värk yrsel omplacera omplacering sysselsättning

Läs mer

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension Du bestämmer själv När du vill ta ut pension Du bestämmer själv Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och vad som kan vara bra att tänka på när du funderar på att ta ut pension. Det finns

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 1999:800 Utkom från trycket den 16 november 1999 utfärdad den 4 november 1999. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Funktionshinder. Information om socialförsäkringen för dig med funktionshinder

Funktionshinder. Information om socialförsäkringen för dig med funktionshinder Funktionshinder Information om socialförsäkringen för dig med funktionshinder Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen

Läs mer

Etableringsersättning

Etableringsersättning Svenska Etableringsersättning Etableringsersättning FÖR DIG SOM ÄR NY I SVERIGE Den här information vänder sig till dig som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

Läs mer

Tillfällig. föräldrapenningen. vid vård av barn som fyllt 12 men inte 16 år. Vem kan få tillfällig föräldrapenning?

Tillfällig. föräldrapenningen. vid vård av barn som fyllt 12 men inte 16 år. Vem kan få tillfällig föräldrapenning? Tillfällig föräldrapenning vid vård av barn som fyllt 12 men inte 16 år FK 4089-B_Fa I vissa fall kan du få tillfällig föräldrapenning för ett barn som fyllt tolv år. Det gäller om barnet har en sjukdom

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-06-26 Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) DIK har tagit del av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). DIK är akademikerfacket för kultur och kommunikation.

Läs mer

Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST)

Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST) 1(5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST) Kronofogdemyndigheten (KFM), som har till uppgift att verkställa beslut

Läs mer

Anställdas bisysslor

Anställdas bisysslor Revisionsrapport Anställdas bisysslor Krokoms Kommun Anneth Nyqvist December 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och kontrollmål 2 2.3 Avgränsning

Läs mer

Fortsatt förälder- om ansvar, ekonomi och samarbete för barnens skull (SOU 2011:51)

Fortsatt förälder- om ansvar, ekonomi och samarbete för barnens skull (SOU 2011:51) REMISSYTTRANDE 1(6) Datum Diarienummer 2011-10-07 2011-111 Socialdepartementet 133 33 Stockholm Fortsatt förälder- om ansvar, ekonomi och samarbete för barnens skull (SOU 2011:51) (S2011/5725/FST) Sammanfattning

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 1 (26) Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 2 (26) Bilaga 1- studiens frågeformulär I bilaga 7 redovisas hur varje målgrupp besvarar kunskapsfrågorna.

Läs mer

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar Syftet med rapporten är att undersöka om avtalsförsäkringarna och andra kompletterande försäkringar påverkar arbetsutbudet. Ersättning från social- eller arbetslöshetsförsäkring är oftast inte den enda

Läs mer

Föräldra penning. Vem har rätt till föräldrapenning? Hur mycket får man?

Föräldra penning. Vem har rätt till föräldrapenning? Hur mycket får man? Föräldra penning Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Den betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Föräldrapenningen har tre

Läs mer

Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt

Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt 15 september 2015 Den 15 september 2015 samlades medarbetare från Trelleborgs- och Svedala kommuner, Region Skåne, Arbetsförmedlingen och

Läs mer

Att få sin sak prövad av en opartisk

Att få sin sak prövad av en opartisk förvaltningsrätten 2 Att få sin sak prövad av en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. är den domstol som avgör tvister mellan enskilda personer och myndigheter. Det är hit man vänder sig om

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer