ÅRSREDOVISNING 2011 UDDEVALLA KOMMUN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÅRSREDOVISNING 2011 UDDEVALLA KOMMUN"

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2011 UDDEVALLA KOMMUN

2 .

3 Stadsmiljö - Östberget Foto: Johanna Petersen, Medieprogrammet åk 3, Uddevalla Gymnasieskola ÅRSREDOVISNING 2011 Välkommen att ta del av Uddevalla kommuns årsredovisning för Årsredovisningen vänder sig i första hand till kommunfullmäktige och övriga förtroendevalda i kommunen. Vår förhoppning är att årsredovisningen även ska intressera våra kommunmedborgare och övriga intressenter i omvärlden. Syftet med årsredovisningen är att ge en god information om det gångna årets verksamhet och ekonomi. Den ska bl.a. fungera som beslutsunderlag på övergripande nivå i kommunens planering. Årsredovisningen innehåller en förvaltningsberättelse med bl.a. avstämning av finansiella mål och mål för verksamheterna, ekonomisk redovisning samt nämndernas, bolagens och stiftelsernas berättelser. Kommunens Vision 2040 handlar om liv, lust och läge. Vi har ur detta valt läge i form av bilder på olika boendemiljöer i Uddevalla kommun som huvudsakligt tema för årsredovisningen. Omslagsbilden illustrerar den nya byggnationen på Östberget i Uddevalla. Denna bild plus ytterligare fem bilder i årsredovisningen har även detta år tillkommit genom förnämlig medverkan från medieprogrammet på Uddevalla Gymnasieskola. Årsredovisningen tas fram av kommunstyrelsen och som slutligen godkänns av kommunfullmäktige.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunstyrelsens ordförande 3 Styr- och ledningsmodell 4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förvaltningsberättelse 6 Liv, lust och läge - blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän 9 Integration och motverkande av utanförskap 13 Folkhälsa 14 Miljööversikt 15 Personalöversikt 16 EKONOMISK REDOVISNING Finansiell analys 19 Resultaträkning 23 Kassafl ödesanalys 23 Balansräkning 24 Redovisningsprinciper 25 Notförklaringar 26 Driftredovisning 31 Investeringsredovisning 32 Särredovisning av VA-verksamhet 34 NÄMNDERNAS BERÄTTELSE Organisation kommunen 36 Kommunfullmäktige och revision 37 Kommunstyrelsen 38 Barn och utbildningsnämnden 41 Socialnämnden 45 Tekniska nämnden 50 Kultur och fritidsnämnden 53 Miljö och stadsbyggnadsnämnden 56 BOLAG OCH STIFTELSER Organisation kommunala bolag och stiftelser 59 Uddevalla Utvecklings AB - moderbolaget 60 Uddevalla Energi AB 60 Uddevalla Hamnterminal AB 60 Uddevalla Omnibus AB 61 Uddevalla Turisttrafi k AB 61 Uddevalla Event AB 61 Bostadsstiftelsen Uddevallahem 61 HSB:s stiftelse Jakobsberg i Uddevalla 62 Stiftelsen Ljungskilehem 62 Gustafsbergsstiftelsen 62 ÖVRIGT Revisionsberättelse 63 Begreppsförklaring 64 Fem års översikt 65

5 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Efter en stark inledning av året kom en rekyl från omvärlden om att flera länder är i djup finansiell kris. Detta gav återverkningar även på den kommunala ekonomin och våra prognoser blev osäkra och sjunkande. Trots detta, lyckades vi hålla budgeten totalt och vi slutar med ett resultat på +59 miljoner kronor. Ett bra resultat med tanke på omständigheterna i Europa. Vi hade hoppats på att arbetslösheten skulle sjunka under året, men den har dessvärre stannat på i stort sett samma nivå som på slutet av Den höga ungdomsarbetslösheten är oroande och tyvärr fick vi inte heller där någon positiv utveckling under året. Det tråkiga beskedet att Pininfarina skall lägga ner tillverkningen av Volvo C70 i början av 2013 ökade naturligtvis oron inför framtiden. Ett omfattande projekt där kommunen samarbetar med Pininfarina Sverige för att återskapa industrijobb påbörjades och kommer att intensifieras under 2012 med deltagare från flera sektorer i landet. Den svaga konjunkturen under flera år har bidragit till höga sociala kostnader. Dessa har inte sjunkit under det gångna året. Man kunde dock se en utplaning av försörjningsstödet mot slutet av året och kurvan pekar svagt mot en återgång till normala förhållanden. Slutligen vill jag belysa det stora arbete som påbörjats med att renovera och modernisera hamnen. Vi har utfört omfattande geologiska undersökningar i området och inspekterat kajernas status. Vi inser att vi behöver avsätta stora summor de närmaste åren för att uppgradera och miljösanera stora delar av hamnen. Vissa akuta åtgärder har påbörjats och skall fortsätta under Delar av hamnverksamheten har redan flyttat till Sörviksområdet och de gamla magasinen vid Badökajen skall rivas eller flyttas. Arbetet med varumärket Uddevalla fortskrider enligt vår plan och vi avser att göra Uddevalla mer känt i främst närregionen men också i andra delar av landet för att attrahera både besök och inflyttning och nyetablering av företag. Ökningen av invånarantalet håller en god nivå på mellan 250 och 400 personer per år. Målsättningen är att öka denna de närmaste åren till ca 500 per år. Flera bostadsprojekt startades under året där inflyttningar påbörjas under Kommunens gymnasieskola (programmet Teknik och Företagsamhet) blev certifierad som TeknikCollegeskola. Teknikprogrammet blir försöksskola med ett fjärde skolår för att utbilda gymnasieingenjörer. Rimnershallen invigdes och har blivit en stor succé. Elever från våra skolor och från många andra kommuner besöker regelbundet anläggningen och intresset ökar hela tiden. Den här satsningen kommer att ge Uddevalla en ledande roll vad gäller möjligheter för våra ungdomar, elit och motionärer att utöva sin idrott. Arbetet med att bereda marken för östra Torp har intensifierats under året och vid årets slut påbörjades även pålningsarbeten för de kommande etableringarna av bl.a. IKEA och Ikano Retail. Trafikverkets arbete med infrastrukturen är nu i full gång och den nya trafikplatsen vid Tavlegatan är redan färdig. Arbetet fortsätter med den norra trafikplatsen från E6 och beräknas vara klart under FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sture Svennberg Kommunstyrelsens ordförande 3

6 STYR- OCH LEDNINGSMODELL Visionen Liv, lust och läge - blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän sträcker sig till år Kommunfullmäktige har i den strategiska planen beslutat om mål som ska uppnås och uppdrag som ska genomföras under mandatperioden Varje år görs en uppföljning av måluppfyllelse och hur långt verksamheterna kommit med uppdragen. Målen sammanfattas i ett styrkort och genom en samlad bedömning av måluppfyllelsen inom tre utvecklingsperspektiv bedöms om kommunen har en god ekonomisk hushållning. Detta redovisas under rubriken Liv, lust och läge - blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän. Kommunstyrelsen och nämnderna har också styrkort med tillhörande nämndsuppdrag som följs upp årligen och redovisas under rubriken Nämndernas berättelse. 4

7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Inland Skog- Stenshult Foto: Johanna Petersen, Medieprogrammet åk 3, Uddevalla Gymnasieskola

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Återhämtningen stannade av under året 2011 inleddes med positiva tongångar där världsekonomin fortsatte att stärkas efter den djupaste nedgången i modern tid. Från både Asien och västvärlden kom indikationer på allt bättre fart i ekonomin. Under mitten av året ökade dock oron i omvärlden, inte minst inom euro-området där Greklands ekonomiska läge stod i fokus. Även nedgraderingen av USA s ekonomiska betyg, som skedde i mitten av året, kom att påverka bedömningarna av framtiden. Problemen var nu inte enbart europeiska med de s.k. PIIGS-länderna som mest problematiska utan fick en vidare dimension. Den ekonomiska tillväxten stannade sedan av rejält under andra halvåret. Konjunkturen vände ner med bl. a. stigande arbetslöshet som följd. Svensk ekonomi påverkas negativt Den svenska ekonomin återhämtade sig snabbt under första delen av året. Tilltron till utvecklingen baserades på det mycket starka slutet av Arbetsmarknaden förväntades fortsätta utvecklas med lägre arbetslöshet som följd. Effekterna på den svenska ekonomin märktes bl. a. på sjunkande räntor och då i första hand långräntorna. Den svenska exporten påverkades heller inte i speciellt stor utsträckning under första delen av Under hösten fortsatte den svenska exporten att utvecklas starkt, främst till följd av en stor efterfrågan från tillväxtekonomierna, vilket också medförde att BNP fortsatte att öka. Men den starka tillväxten är av tillfällig karaktär. Effekterna av allt fler åtstramningar i länder som Sverige exporterar till kommer sannolikt att påverka utvecklingen. Kommunernas ekonomi försämras Som en följd av de optimistiska prognoserna både på nationell och internationell nivå räknade kommunsektorn med en allt starkare ekonomisk utveckling 2011 och därefter. Kommunernas samlade överskott för 2011 bedöms dock bli betydligt lägre än Den kommunala ekonomin och verksamheten förstärker konjunkturens utveckling på ett, ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, inte alltid önskvärt sätt. I goda tider späder god utveckling av skatteintäkterna på konjunkturuppgången och i sämre tider bidrar sämre skatteutveckling till att förstärka nedgången. En utredning lades fram under året som vill jämna ut kommunernas skatteintäkter över åren. Förslaget, om det resulterar i en proposition, kan i så fall tidigast införas fr.o.m och kan därmed komma ge nya förutsättningar för planeringen. Trycket på den kommunala ekonomin ökar i takt med demografins förändringar. Anpassningen till nya förutsättningar är inte alltid så lätt att klara. Utifrån ett finansieringsperspektiv har den kommunala medelskattesatsen under de senaste åren varit relativt oförändrad. Om det är ett uttryck för att kommunerna undviker att använda skattesatsen som ett verktyg för att balansera intäkterna mot kostnadsutvecklingen innebär det att större krav ställs på att anpassa kostnaderna till att bli långsiktigt hållbara. Taxeringsutfallet 2011 (2010 års inkomster) för kommunerna innebar en ökning med 2,2 % ökning jämfört med 2010, vilket är 0,9 % högre än föregående års taxering. Den genomsnittliga ovägda skattesatsen 2011 i kommunerna i Västra Götaland ökade med 1 öre till 21,81 kronor jämfört med För 2012 ökar den med ytterligare 9 öre till 21,47 kronor (efter skatteväxling med Västragötalandsregionen med 0,43 kronor). Tudelat ekonomiskt läge Resultatet för året överstiger budgeten medan finansieringskostnaderna börjar öka. Ett överskott på 59 mkr blev resultatet för året. Resultatet har då belastats med 10 mkr i en partiell inlösen av framtida pensionsåtaganden. Därutöver görs en öronmärkning av 10 mkr för sociala investeringar som också tas av resultatet. Denna öronmärkning sker dock inte i redovisningen utan helt inom balanskravsutredningen. Detta förfaringssätt är en nyhet för året. Avsättningen rörande östra Torp är oförändrad. Resultatet för året överstiger den budgeterade nivån på 36 mkr med 23 mkr. Det är ökade statteintäkter som bidrar till det förbättrade resultatet. Det samlade resultatet i den egna verksamheten är däremot negativt framför allt beroende på obalanser inom socialnämndens område. Finansiellt mål Utfall Mål Uppnås? Nettokostnadsandel 97,6 % <98,5 % Ja Soliditet 28,4 % Öka Ja Investeringsnivå 9,0 % <14,4 % Ja Egenfi nansiering 76,9 % >43,0 % Ja De fyra finansiella målen uppnås. Målet om nettokostnadsandel uppnås både jämfört med årets mål enligt budget (98,5 %) och med det långsiktiga målet i den strategiska planen (< 98,0 %). Målet angående soliditeten är att den ska öka. Den verkliga nivån sjunker dock, från 28,8 % 2010 till 28,4 % Målet uppnås dock i förhållande till strategiska planen. Svaret ovan, om målet nås eller inte, jämförs med strategiska planen. Den lägre investeringsnivån jämfört med budget under året är en bidragande orsak till att målet om investeringsnivå och egenfinansiering nås. Även det förbättrade resultatet bidrar till målet om egenfinansiering. Investeringarna uppgår till 225 mkr, varav 150 mkr inom den skattefinansierade verksamheten och 75 mkr inom den avgiftsfinansierade. De långfristiga skulderna ökar med 219 mkr till mkr. Av dessa avser mkr långfristiga lån och är 203 mkr högre än föregående 6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

9 år. Hela ökningen avser kommunens egen verksamhet, medan utlåningen till bolag och stiftelser har hållit sig på samma nivå som Orsaken till ökningen för kommunens del är bl. a. att investeringsnivån krävt ökad upplåning och att ytterligare 53 mkr disponerats ur avsättningen för östra Torp. Kommunens egen låneskuld uppgår nu till 183 mkr. Borgensåtagandena minskar från 667 mkr till 631 mkr. Det är framför allt åtagandena gentemot Uddevalla Energi AB och Uddevalla Omnibus AB som minskat. Däremot ökar pensionsförpliktelserna från mkr till mkr, framför allt beroende på sänkning av diskonteringsräntan. Enbart denna förändring uppgår till 86 mkr. Balanskravsutredning Kommunallagens balanskrav definieras som att intäkterna ska överstiga kostnaderna för varje år och gäller enbart för kommunen, inte koncernen. Vid avstämning mot balanskravet ska bl. a. realisationsvinster och realisationsförluster räknas bort. I årets bokslut görs för första gången en öronmärkning av en del av årets resultat för kommande sociala investeringar. Denna öronmärkning sker enbart inom ramen för balanskravsutredningen och påverkar därmed inte redovisningen. Denna påverkan kommer i ett senare skede när pengarna börjar användas och nya medel öronmärkas. Ett negativt balanskravsresultat ska vara återställt senast tre år efter att det uppkommit. Avstämningen nedan visar att kommunen uppfyller balanskravet för Årets resultat Realisationsvinster Realisationsförluster Sänkt diskonteringsränta Sociala investeringar Justerat resultat Social investeringsreserv inom ramen för egna kapitalet Justerat resultat + 59 mkr - 3 mkr 0 mkr + 3 mkr - 10 mkr 49 mkr 10 mkr Balanskravet är ett minimikrav. Kommunallagen innehåller därutöver krav på att kommunen ska ha god ekonomisk hushållning. De finansiella målen är satta utifrån detta och är Uddevallas definition av lagstiftningens krav. Ökande infl ation och fortsatt låg ränta Konsumentpriserna (mätt som KPI) steg under året med i genomsnitt 2,6 %, vilket är dubbelt upp mot Riksbankens styrränta, reporäntan, höjdes under året i tre steg från 1,25 % till 2,0 % för att i december sänkas till 1,75 %. De långa marknadsräntorna sjönk tillbaka under året för att mot slutet av året hamna på historiskt låga nivåer runt 2 %. Uddevalla över invånare Den positiva befolkningsutvecklingen fortsätter. Antalet Uddevallabor ökade under året med ytterligare netto 288 personer till invånare (2010: 2 407) personer flyttade till Uddevalla medan (2 191) flyttade ut, vilket ger ett positivt flyttnetto med 169 (216) personer. Födelsenettot gav ett relativt kraftigt överskott, 122 (132) barn. 620 (651) barn föddes och 498 (519) personer avled Invånarantal 31/12 och förändring respektive år Högre sysselsättning och lägre arbetslöshet Antalet förvärvsarbetande i Uddevalla, mätt som dagbefolkning, ökade under 2010 efter ett par års minskning. Ökningen blev 354 personer. Största branscher vad gäller arbetstillfällen är vård och omsorg (andel 22,4 %) samt handel (14,1 %). Arbetslösheten minskade under året både i Uddevalla och riket. Skillnaden mot riket ökade dock, från -1,3 % till -1,4 %. Förvärvsarbetande dagbefolkning Bransch Uddevalla Index Jordbruk, skogsbruk och fi ske 0,9 0,9 1,0 Tillverkning och utvinning 10,5 9,3 8,0 Energi och miljö 0,8 0,8 0,8 Byggverksamhet 7,9 8,3 8,9 Handel 13,7 13,7 14,1 Transport 5,3 6,0 6,1 Hotell och restauranger 3,0 3,0 3,1 Information och kommunikation 1,8 1,6 1,3 Kreditinstitut och försäkringsbolag 1,1 1,0 1,0 Fastighetsverksamhet 1,7 1,7 1,7 Företagstjänster 8,0 7,9 8,9 Civila myndigheter och försvaret 6,3 6,9 7,0 Utbildning 10,4 10,4 10,5 Vård och omsorg 23,5 23,2 22,4 Personliga och kulturella tjänster 4,0 4,1 4,1 Okänd bransch 1,1 1,2 1,1 Summa 100,0 100,0 100,0 Antal arbetslösa och i program med aktivitetsstöd år relativt befolkningen (genomsnitt respektive år, %) Uddevalla 4,3 4,6 7,3 8,2 7,7 Riket 3,9 3,7 6,0 6,9 6,3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 7

10 Bilindustrin förändrar förutsättningarna Fyrbodalregionen är en av de mest fordonsberoende regionerna i Sverige. Efter Saabs konkurs och Volvos beslut att avveckla tillverkningen av modellen C 70 i Uddevalla har detta realiserats. I regionen finns även flera underleverantörer som drabbas av besluten. I Uddevalla finns idag ingen underleverantör med undantag för Volvobuss som har en egen anläggning för att tillverka ramar till de egna bussarna. Enligt beräkningar drabbas cirka anställda direkt av konkursoch nedläggningsbesluten inom fordonsindustrin. Tillväxtverket publicerade i november 2011 en utredning benämnd Genuint sårbara kommuner där man redovisade hur beroende de svenska kommunerna är av en eller ett fåtal stora privata arbetsgivare. Utredningen visar att Uddevalla tillhör den grupp kommuner som är minst beroende av ett fåtal stora företag. Uddevalla har enligt utredningen 1884 privata företag med anställda. Näringslivsstrukturen har genomgått en stor förändring efter Uddevallavarvets nedläggning i mitten av 80-talet. Från att ha varit en utpräglad industristad är Uddevalla idag en handels- och tjänstestad med en bred branschstruktur. Uddevalla har en fortsatt bra utveckling vad gäller nyföretagandet och under 2011 registrerades 336 företag, en ökning med 8 % jämfört med året innan. Det finns totalt företag med säte i Uddevalla och det är en ökning med drygt företag sedan år Handel och bygg är de största privata branscherna och dessa kommer att förstärkas under kommande år tack vare de pågående investeringarna på Torpområdet. Uddevalla har ett handelsindex på 140, vilket innebär att handeln i Uddevalla omsätter 40 % mer än vad invånarna själva beräknas handla för, och detta placerar Uddevalla som tvåa i Västra Götaland efter Strömstad. Våren 2011 anordnades ett seminarium på temat Kultur som möjlighet till ökad lönsamhet med cirka 200 deltagare. Syftet var att synliggöra företag inom kultursektorn och att använda kulturen för att öka Uddevallas attraktivitet och framtida utveckling. 105 lägenheter färdigställdes under året Antalet bygglov och s.k. förhandsbesked sjönk något under året jämfört med 2010, men är fortsatt på en relativt hög nivå. Under året färdigställdes totalt 105 nya lägenheter, jämfört med ca 70 året innan. 32 avser lägenheter i flerbostadshus, varav merparten (28) finns i det första färdigställda huset på Östberget. Under året har också byggandet av lägenheter i flerbostadshus i kvarteret Rud och Kagg och det andra huset på Östberget fortskridit. Merparten av de färdigställda småhusen finns på landsbygden. Under året har mark- och VAarbeten påbörjats i området Sundskogen på Byfjordens södra strand. Här kommer det förhoppningsvis att byggas många småhus under de kommande åren. I stadskärnan har bygglov beviljats för ca 90 lägenheter i kvarteret Sundberg. Ambitionen från byggherren är att bebyggandet av kvarteret ska starta i början av Under året har nya detaljplaner med, i storleksordningen, 170 lägenheter antagits. Företagens resultat förbättras Koncernens, dvs. kommunens och de kommunala företagens samlade resultat, uppgår till 86 mkr, vilket kan jämföras med 102 mkr för Företagens bidrag till resultatet ökar från 21 % till 31 %. Kommunens resultat svarar dock fortfarande för den största delen. Investeringarna under året uppgår till 378 mkr och de långfristiga skulderna ökar från 2,3 mdr till 2,5 mdr. Framtidsutsikter Enligt Sveriges Kommuner och Landsting breder en alltmer samstämd pessimism ut sig om världsekonomin. Prognoser över utvecklingen i Europa och för den amerikanska ekonomin har reviderats ned betydligt. Oron i världsekonomin väntas bestå också under Tillväxtutsikterna dämpas också för svensk del. Efter två år med ytterligt snabb rekylartad tillväxt sker nu en halvering av tillväxttalen och svensk BNP beräknas 2012 öka med mer måttliga 1,8 procent. Uppbromsningen för svensk ekonomi för med sig att återhämtningen på arbetsmarknaden stannar av och arbetslösheten återigen stiger något. Den svagare efterfrågan i ekonomin innebär att arbetsmarknaden fortsätter att mattas av. Sverige får en marginell minskning av antalet arbetade timmar under första halvåret 2012 och därefter oförändrad sysselsättning i ytterligare två kvartal och 2013 blir däremot markant sämre med i det närmaste oförändrad sysselsättning. Det betyder också att arbetslösheten ökar något jämfört med Eftersom det i utgångsläget förekommer lediga resurser, exempelvis i form av arbetslösa, kommer produktion och sysselsättning att under åren växa snabbare än vad som är normalt. Det låga resursutnyttjande bidrar också till att pris- och löneökningarna blir lägre än normalt. Underliggande inflation och löneökningstakt beräknas först 2015 nå upp till 2 respektive knappt 4 procent när ekonomin når jämvikt. Uddevallas utsikter i den närmaste framtiden är tudelad. Å ena sidan kommer en expansion av sysselsättningstillfällen att ske genom IKEAS och Ikanos pågående etableringar. Detta medför ett bra tillskott av arbetstillfällen, inte minst för ungdomar. Å andra sidan har Pininfarina beslutat avveckla verksamheten under 2013, vilket, tillsammans med SAAB s konkurs, kommer att ha en negativ inverkan på sysselsättningen. 8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

11 LIV, LUST OCH LÄGE - BLIR LIVSKVALITET I HJÄRTAT AV BOHUSLÄN! Kommunfullmäktige har antagit en strategisk plan med övergripande mål och strategier för hela mandatperioden Planen är ett led i att uppnå visionen 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän!. Måluppfyllelsen 2011 är högst inom utvecklingsperspektivet ekonomi. Utvecklingsperspektiv kund/medborgare och medarbetare är förbättringsområden. Diagrammet nedan visar kommunfullmäktiges styrkort och dess mål. Då den blå resultatlinjen når 100 eller går utanför 100 (den röda linjen) i diagrammet har vi nått målet. Utöver måluppfyllnad följs utvecklingen i Uddevalla över en treårsperiod och jämförelse med andra (se tabell). Vad har vi genomfört från den strategiska planen? Den strategiska planen innehåller 66 uppdrag fördelade på olika nämnder. 32 uppdrag var vid årets början kvar från tidigare strategisk plan. Under 2011 har 28 uppdrag från tidigare strategisk plan och 1 uppdrag från strategisk plan genomförts. Av uppdragen i strategisk plan är 57 pågående och 8 ej påbörjade. Uppdragen redovisas under respektive nämnds avsnitt i årsredovisningen samt i separat bilaga. Är vi på väg i rätt riktning? Kund/medborgare Det övergripande målet är att vi känner oss stolta, delaktiga och ges möjlighet att visa egen handlingskraft. Uppföljning av nöjdheten med vår verksamhet sker genom brukarundersökningar och medborgarundersökning. Nämndernas genomförda brukarundersökningar visar att fler av undersökningarna når sitt nämndsmål jämfört med föregående år (sex av nio genomförda undersökningar). Därmed nås målet att drygt hälften skulle nå sitt nämndsmål Två av undersökningarna redovisar resultaten för män och kvinnor, rehabcoach och utvecklingsavdelningen, kommunledningskontoret. Både kvinnor och män var helt nöjda med rehabcoachens verksamhet (100 %). Utvecklingsavdelningens resultat visar 90 % nöjda kvinnor och 93 % nöjda män. Brukarnas nöjdhet med bemötande når kommunfullmäktiges mål i sex av elva genomförda undersökningar. Två av undersökningarna redovisar resultaten för män och kvinnor; rehabcoach och utvecklingsavdelningen, kommunledningskontoret. Resultatet för rehabcoachen visar 91 % nöjda kvinnor och 100 % nöjda män. Utvecklingsavdelningens resultat är 90 % nöjda kvinnor och 91 % nöjda män. Medborgarnas uppfattning om kommunala verksamheter blir allt mer positiv, men värdena är mycket låga i jämförelse med kommuner av motsvarande storlek. Kvinnorna är generellt sett mer nöjda än männen. Bäst betyg får räddningstjänsten, vatten och avlopp samt biblioteksverksamheten. Sämst betyg får äldreomsorg, grundskola, miljöarbetet, gång och cykelvägar och stödet för de utsatta. Betygen för bemötandet från personalen i organisationen är låg och uppvisar en sjunkande trend. Kvinnorna är mer nöjda med bemötandet än männen. Samtidigt visar undersökningen att det finns goda exempel inom verksamheterna. Till exempel uppvisar förskolan i jämförelse med tidigare mätning förbättrade värden vad gäller medborgarnas syn på såväl LIV, LUST OCH LÄGE - BLIR LIVSKVALITET I HJÄRTAT AV BOHUSLÄN 9

12 bemötandet som kvalitet. Notabelt i sammanhanget är att även personalen i förskolan ger sin egen verksamhet stigande betyg. I motsatt riktning rör sig värdena för äldreomsorgen. Värdet för medborgarnas upplevelse av Uddevalla som en bra plats att bo och leva sjunker stadigt. Det har sjunkit sex indexenheter sen Kvinnor är mer nöjda än männen. Bostadsfrågorna, möjligheterna till arbete och trygghetsfrågorna får sämst resultat. Unga känner sig tryggare än äldre trots att unga, framför allt män, oftare råkar ut för hot och våld än äldre. Ju yngre medborgare desto lägre betyg över möjligheterna till jobb. En dryg fjärdedel ger låga betyg över möjligheterna till en bra bostad. Det pågår ett aktivt arbete med nya bostadsområden i kommunen men missnöjet ökar ju yngre man är vilket kan tolkas som ett missnöje med tillgången till lägenheter. Nöjdheten med tillgången till affärer, caféer och detaljhandel minskar, trots Torpetableringar. Färre och färre rekommenderar Uddevalla som en bra plats att bo i. En sjättedel av de svarande i undersökningen vill inte rekommendera sina vänner att flytta hit men befolkningsutvecklingen har gått stadigt uppåt de senaste åren. En fördjupad analys av läget behövs. Värdena för Uddevallabornas upplevelse av att vara delaktiga och ha inflytande i kommunala beslut ökar men är låga i jämförelse. Undersökningen visar ett lågt resultat om möjligheterna till påverkan och lågt förtroende för kommunen (tjänstemän och politiker). Nämnderna arbetar för att skapa en ökad delaktighet och möjlighet till påverkan vilket bland annat visas genom jämförelse inom kommunens kvalitet i korthet där Uddevalla har flest antal möjligheter till påverkan och inflytande bland 160 kommuner. Verktygen finns men frågan är hur idéer och synpunkter tas tillvara. Uddevallabornas upplevelse av trygghet ökar men resultatet är inte jämförbart med tidigare resultat då frågeställningarna i undersökningen har förändrats. Resultatet visar att män är mer trygga än kvinnor. Skillnaden mellan Uddevalla och jämförbara kommuner är inte förändrade utan Uddevalla ligger fortfarande 2 procentenheter lägre än dessa. En särskild uppföljning har gjorts för områdena Dalaberg, Tureborg, Bokenäs, Lane Ryr och Ljungskile. Boende i Ljungskile ger högst värde för trygghet (62) medan Lane Ryr och Dalaberg upplever minst trygghet (51 respektive 53). Nämndernas arbete under året sker på många områden bl.a. trygghetsvandringar, initiering av grannsamverkan, informationsinsatser kring att förebygga skador/ brott, säkerhetsservice (tidigare benämnt som hemvaktmästare), förbättrade markeringar på leder, livräddningsutrustning på badplatser och simundervisning året runt. Fler exempel är belysningsåtgärder, separat cykelbana utmed Edingsvägen för säker framkomlighet till Rimnershallen, renovering av gångtunneln under riksväg 44 samt ny cirkulationsplats har byggts vid en av de mest olycksdrabbade korsningarna (Varvsvägen - Kurverödsleden). Fler insatser i form översyn av hastigheter i tätorten samt säkra skolvägar är påbörjade. Årets resultat för Uddevallabornas eftergymnasiala utbildning är en höjning men resultatet pekar på att Uddevalla kommun har svårt att nå nationell nivå för eftergymnasial utbildning. Den nationella nivån är idag 39 %. För att nå detta krävs en ökning av antalet eftergymnasialt studerande med ca 250 personer per år. Ungefär 20 % av Uddevallaborna har en utbildning på minst tre år vid högskola/universitet. Kvinnor har högre utbildningsnivå än män. Svenskfödda kvinnor i Uddevalla har högre utbildningsnivå än utrikes födda kvinnor medan utrikes födda män har marginellt högre utbildningsnivå än svenskfödda män. En försämring av folkhälsoindexet sker under året. De faktorer som drar ner värdet är framför allt sjukpenningtalet, rökande spädbarnsföräldrar, narkotika bland unga, självmord och upplevd trygghet. Sjukpenningstalet speglar ohälsan/benägenhet att sjukskriva sig hos den vuxna befolkningen och här har vi en positiv utveckling och närmar oss rikets snitt även om det går långsamt. Det är betydligt vanligare med sjukskrivningar bland kvinnor än bland män och kvinnorna uppger också den upplevda hälsan som sämre. Rökande spädbarnsföräldrar har en negativ utveckling och detta speglar rökning bland den yngre vuxna befolkningen. Det är i högre grad männen än kvinnorna runt spädbarnen som röker. Resultatet för narkotika bland unga är oroande och tyder på en attitydförändring där det är relativt normalt, framför allt bland killarna, att ha prövat narkotika någon gång när man går på gymnasiet. Tre av nämnderna satsar med gemensamma krafter på att minska narkotikaanvändningen i gymnasieskolan och grundskolan. Självmord är ovanligt i Uddevalla. Självmord var under senaste femårsperioden vanligast bland män och allra vanligast bland män över 65 år. Bland kvinnor är det däremot vanligast i åldersgruppen år. Självmord kan ses som toppen av ett isberg av personer som mår dåligt på olika sätt. Om självmorden ska kunna minskas så bör det, utöver de verksamheter som erbjuder specialiststöd, också vara ett fokus inom våra kommunala verksamheter på att identifiera dem som kan behöva hjälp och slussa dem vidare. Nämndernas verksamheter bidrar på många sätt till ökad folkhälsa och är idag ett etablerat område som majoriteten av nämnderna arbetar med. Medarbetare Det övergripande målet är att kommunen är en attraktiv arbetsgivare där medarbetare trivs, utvecklas och känner stolthet över att kunna möta kundernas, medborgarnas och brukarnas förväntningar och behov. Sjukfrånvaron bland Uddevalla kommuns medarbetare ökar något. Den långa är något lägre än den korta sjukfrånvaron. Det är framförallt i åldersgruppen 0-29 år bland kvinnor som den korta sjukfrånvaron ökar. Sjukfrånvaron för kvinnor totalt ligger på 6,36 % och för män totalt 3,55 %. Frisknärvaron sjunker i takt med att 10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

13 den korta sjukfrånvaron ökar. Detta innebär att det är fler som blir korttidssjuka och inte samma antal som blir oftare korttidsjuk. Nämnderna arbetar på olika sätt med att minska sjukfrånvaron och öka frisknärvaron bl. a. genom friskvårdssatsningar samt att medarbetarna ska känna arbetstillfredsställelse och trivsel. En av nämnderna rapporterar en minskning av antalet sjukskrivningar pga. muskel- och ledbesvär sedan föregående år. Fortsatt uppföljning kommande år behövs för att kunna dra eventuella slutsatser om att detta kan hänföras till friskvårdsinsatser. Uppföljningen av jämställda löner inom yrkesgrupperna undersköterskor/vårdbiträden, lärare i grundskolan och gymnasiet samt rektorer visar på viss obalans. Inom gruppen undersköterskor/vårdbiträden är kvinnornas lön 101,9 % av männens. Bland lärare är kvinnornas lön 97,8 % av männens. Medelåldern för lärare är 50 år för männen och 47 år för kvinnorna. I yrkesgruppen rektorer är kvinnornas lön 97,5 % av männens och detta trots att medelåldern bland kvinnor är 55 år och för männen 50 år. En djupare granskning av skillnader mellan rektorer på grundskolans 7-9 och gymnasium visar att kvinnornas lön är 98,7 % av männens. Bland rektorer för grundskolans lägre åldrar är kvinnornas lön 98,9 % av männens. De skillnader som framkommit i uppföljningen bör tas med i kommande löneöversyn. Uppföljning för alla anställda visar att kvinnornas lön är 92,1 % av männens. Nämnderna tar upp att det finns en skillnad, mellan nämnderna, hur lönenivåerna ser ut för yrkeskategorier som har krav på akademisk utbildning. Kultur och fritidsnämnden lyfter bl. a. att bibliotekarierna är en kvinnodominerad yrkeskategori och bland det lägst betalda yrkena jämfört med andra med lika lång universitetsutbildning. Tekniska nämnden har gjort stora lönesatsningar på tekniska yrkesgrupper som ingenjörer, hantverkare och rörläggare. Detta i sin tur innebär att lönegapet mellan mäns och kvinnors löner inom nämndens verksamheter ökat under året. Alltså har utvecklingen gått i motsatt riktning än den önskade. Att det blivit på detta vis har till stor del att göra med den konkurrenspåverkan som sker från privat sektor inom teknikyrkena. Ekonomi Det övergripande målet är att vi har en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet med en långsiktigt god hushållning. De fyra finansiella målen: nettokostnadsandel inklusive finansnetto i % av skatter och bidrag, soliditeten, investeringsnivå i procent av skatteintäkter och egenfinansiering av investeringar, hänger ihop och påverkar varandra. Under 2011 ökar skatteintäkterna kraftigt i jämförelse med planeringen vilket bidrar till att finansiera underskottet i verksamheten och lyfter resultatet över budget. Samtidigt har de planerade investeringarna, bl.a. på grund av brist på personalresurser, blivit försenade och investeringsutgifterna mindre än planerat. Det förbättrade resultatet och den lägre investeringsnivån har ökat den egna finansieringen av investeringarna positivt och därmed förbättras soliditeten i förhållande till strategiska planen. Sammantaget ger detta att samtliga fyra finansiella mål uppnås för Uddevallas finansiella profil klättar i placeringen bland Västra Götalands kommuner från plats 38 förra året (= 2009 års bokslut) till plats 32 i år (= 2010 års bokslut) vilket är något bättre än det satta målet för Den finansiella profilen för 2010 är något bättre jämfört med De förbättringar som skett mellan 2009 och 2010 är resultatet, skattefinansiering av investeringarna samt budgetföljsamheten. Försämringar har skett för kassalikviditeten. Skattesats, soliditet, genomsnittligt resultat under tre år samt finansiella nettotillgångar är oförändrade. Trots förbättringen i rankingplaceringen ligger Uddevalla en bit under genomsnittet. Uddevalla har dock inte på många år varit bättre än genomsnittet utan snarare strax under. Kommunforskning i Västsveriges (KFI) sammanfattande bild av Uddevalla är en kommun med genomsnittlig finansiell ställning och med ett svagt resultat (sett över treårsperioden ). Soliditeten (inkl. pensionsskulden) uppvisar ett svagt värde medan resultatnivån överstiger god ekonomisk hushållning. KFI, som följer upp den finansiella profilen, skriver bl. a. i sin sammanfattande analys: För Uddevalla är det viktigt att bibehålla resultatet på en sådan nivå att soliditeten börjar stärkas. I tider av ekonomisk oro framstår det som viktigt att skapa en ekonomisk buffert som kan skona kärnverksamheten från snabba svängningar i ekonomin. Nettokostnadsskillnaden för 2010 minskar kraftigt i relation till föregående år. Detta beror på den tillfälliga avsättning som gjordes 2009 för satsningar i Torpområdet och inte på att verksamheten förändrats. För verksamhetens nettokostnader ges ungefär samma bild som gällt under ett flertal år. Kostnadsskillnader mellan Uddevalla och genomsnittet för Västra Götaland beror till dels på att befolkningsstrukturen ser annorlunda ut Två områden som skiljer sig åt kraftigt är utbildningsverksamhet och omsorgen om äldre och funktionshindrade. Kostnaden för omsorgen om äldre och funktionshindrade överstiger Västra Götalands kommuner med ca 60 mkr. Skillnaden har minskat under de senaste åren. Utbildningsverksamhetens nettokostnader är 39 mkr lägre än genomsnittet och också här går riktningen åt mindre skillnader dvs. Uddevalla ökar kostnaden relativt. Individ och familjeomsorgen har också ökat skillnaden vilket sannolikt mest beror på försörjningsstödets utveckling. Sammanfattningsvis finns inga tydliga tecken på att Uddevallas verksamhetskostnader närmar sig Västra Götalands genomsnitt då de minskningar som skett inom omsorgen om äldre och funktionshindrade kompenserats av kostnadsökningar inom utbildningsområdet. LIV, LUST OCH LÄGE - BLIR LIVSKVALITET I HJÄRTAT AV BOHUSLÄN 11

14 Vid jämförelse med Sveriges eko-kommuner och de miljöförbättrande åtgärder som genomförs är vi bättre än genomsnittet när det gäller sortering av förpackningar, mängden hushållssopor, tungmetaller, miljöarbete i skolan och koldioxidutsläpp från tjänsteresor. När det gäller ekologisk mat, förnybar energi i kommunens fastigheter och kollektivresor bland kommunens invånare är vi sämre än genomsnittet bland Sveriges ekokommuner. Uddevalla ökar andelen kollektivresor och ekologisk mat men andelen förnybar energi i kommunens fastigheter visar ett försämrat resultat. *Riktning. Pilens visar förändring från 2010 till **Riktning: Pilen visar förändring från föregående mätning. ***Jämförelse: Pilen visar Uddevallas resultat jämfört med andra. 12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

15 INTEGRATION OCH MOTVERKAN- DE AV UTANFÖRSKAP Integration och motverkande av utanförskap är ett av kommunens prioriterade områden. En politisk beredning leder inriktningen på arbetet, med stöd av integrationssamordnaren i kommunen. Den antagna strategin för år är att satsa på arbetsmarknadsåtgärder, språkundervisning och naturliga mötesplatser. Förutom uppdrag utifrån denna strategi, ska också främlingsfientlighet och diskriminering i alla dess former motverkas. I integrationsmålet/måttet Utanförskapsindex finns fyra mätbara faktorer som beskriver; andel sysselsatta/ studerande, andel valdeltagande, hälsotalet, samt andel behörighet till gymnasiet. Vi mäter dessa faktorer på stadsdelsnivå och jämför oss med andra stadsdelar i Sverige med stort utanförskap (avtal med regeringen). Genomsnittliga resultatet för alla dessa stadsdelar i Sverige är år %. Vi har i Uddevalla satt nivån att inte ha någon stadsdel under 65 %. Vi har tre stadsdelar under 65 % år 2011 och det är Dalaberg, Hovhult och Tureborg. De utgör tillsammans ett index på 60,8 % och kan jämföras med hela Uddevalla som ligger på 78,2 %. Då måttet Utanförskapsindex innehåller en ny uträkningsmodell fr.o.m. detta år, så kan inte resultatet från år 2010 jämföras med år Resultatet 2011 Handlingsprogrammet Program för integration och motverkande av utanförskap har varit som en språngbräda för nya verksamheter ute i alla förvaltningar. Av de 50 antagna uppdragen har i stort sett alla genomförts. Nu lyfter varje nämnd in nya uppdrag i sina styrkort, utefter vår antagna strategi. Det projekt som är framtaget för att minska utanförskapet på Dalaberg och Hovhult, har bidragit starkt till att förbättra resultatet. Projektet blev i år nominerat till GötaPriset (utvecklar och förbättrar kvalitén i kommuner, landsting, regioner och stat). Projektet deltog därför på Kvalitetsmässan november, där projektledare Nina Andersson höll i ett eget seminarium om projektet. Kommunens andra gemensamma mötesplats för integration färdigställdes under året. Verksamheten på Mötesplats Tureborg samordnas av områdesutvecklare Anya Wrigman. Utvecklingsarbetet sker med ett s.k. underifrånperspektiv genom samverkansgruppen. Inledande aktiviteter erbjuds utifrån önskemål framtagna genom; enkätundersökning, platsanalys, trygghetsvandring och förstudie. Nätverk Integration genomförde en tematräff kring arbete Stegen mot arbete. En lyckad träff som efter önskemål redovisade de olika verksamheterna/aktiviteterna som i bred samverkan genomförs i kommunen för att så många som möjligt skall få arbete. Träffen lyfte flera viktiga utvecklingsområden, samt påvisade många goda exempel på lyckade satsningar. När det gäller arbetet mot främlingsfientlighet och diskriminering, så satsar många verksamheter på utbildning av egen personal, för att bättre kunna upptäcka och bemöta frågorna ute i verksamheterna. Uddevalla är ägare och initiativtagare till Fyrbodals projekt F.Y. Embassy (Fyrbodals Youth Embassy). Genom föreläsningar och dialoger, motverkas beteenden och värderingar som inte är förenliga med mänskliga rättigheter och jämlika värderingar. Integrationsminister Erik Ullenhag diplomerade högtidligt den 15 april, våra första 18 ungdomar som nu jobbar på timmar med dessa frågor. Projektledare Rita Paulsson Svensson har vid flera tillfällen föreläst och berättat om vår projektidé och vårt verksamhetskonsept. Uddevallas integrationsarbete har väckt stort intresse. Vi har bl.a. haft besök av integrationsministern, riksdagens arbetsmarknadsutskott, samt delegationer från olika kommuner i Sverige. Under fokus på kvinnligt företagande, besöktes kommunen i november av en kvinnlig arabisk affärsdelegation från mellanöstern, under ledning av prinsessa HH Sheikha Hessa Al Sabab av Kuwait. Andel förvärvsarbetande år har ökat med 3,7 % på Dalaberg och 3,8 % på Hovhult från år 2010 till år När det gäller utrikes födda personer har ökningen varit ännu högre 6,4 % på Dalaberg och 4,9 % på Hovhult. Det är trots detta 24 % färre utrikes födda som förvärvsarbetar jämfört med svenskfödda. Ett förprojekt med utgångspunkt från Mötesplats Dalaberg har genomförts inom ämnet Grön integration, som lett fram till ett huvudprojekt som ägs av Hushållningssällskapet. Besök av kvinnliga företagare från mellanöstern tillsammans med elever från Princess Tagrid Institut i Jordanien. Foto: Integrationssamordnare Annette Nyman. INTEGRATION OCH MOTVERKANDE AV UTANFÖRSKAP 13

16 FOLKHÄLSA Folkhälsa är ett av kommunens prioriterade områden och förtydligas i Strategisk plan bland annat genom uppdrag 19; Det tvärsektoriella folkhälsoarbetet ska prioriteras med fokus på goda uppväxtvillkor, hälsosamma levnadsvanor samt trygghet och förebyggande av skador. Ett avtal avseende samverkan och samfinansiering av satsningar för folkhälsa finns mellan Uddevalla kommun och Hälso- och sjukvårdsnämnd Trestad. Hälsopolitiska rådet, som organisatoriskt är ett råd under kommunstyrelsen, leder och samordnar utifrån avtalet och beslutar om utvecklingsmedel för insatser som förebygger ohälsa och främjar hälsa för Uddevallas befolkning. Resultat 2011 Folkhälsoutvecklingen i Uddevalla mäts med hjälp av ett index där rikets snitt sätts som 1 och Uddevallas resultat får värden under 1 i de fall då kommunens resultat är sämre än snittet och över 1 i de fall då resultatet är bättre. Kommunfullmäktige har satt som mål för 2011 att Uddevallas resultat ska vara 11 %-enheter bättre än rikets snitt. Resultatet blev att Uddevallas resultat är 5 %-enheter över rikets snitt. Goda uppväxtvillkor Uddevalla har utifrån utvalda indikatorer relativt bra förutsättningar för goda uppväxt- och livsvillkor för befolkningen. Projektet Föräldrastöd i samverkan Uddevalla- Fyrbodal har under året bidragit med utvecklingsarbete för att gynna barn och ungas psykiska hälsa, bland annat har barn och utbildning arbetat med att utveckla föräldramöten och att se föräldrarna som en resurs och socialtjänsten har erbjudit föräldrarådgivning för att ge stöd i föräldrarollen. Kommunledningskontoret har utvecklat konsumentvägledning för unga för att förebygga ekonomiska problem. Hälsosamma levnadsvanor Uddevallaborna har relativt hälsosamma levnadsvanor men resultatet i indexet uppmärksammar negativt resultat för rökande spädbarnsföräldrar och andel unga i år 2 på gymnasiet som provat narkotika. Barn och utbildning, kultur och fritid och socialtjänsten har under året enats om en satsning för att förebygga alkohol och droger bland unga. Inom projektet Tillgängligt friluftsliv har ett arbete inletts för att anpassa vandringsleder och informationen om dessa för personer med funktionsnedsättningar. Trygghet och förebyggande av skador Uddevalla är sedan 1998 utnämnd till En säker och trygg kommun/safe Community. Antalet skador i Uddevalla har historiskt varit högt men enligt senast tillgänglig statistik har Uddevalla nu färre skador än snittet för riket. Detta kan antas vara ett resultat av intensivt arbete med skadeförebyggande insatser inom kommunens verksamheter och i samverkan med externa organisationer. Tekniska kontoret har under 2011 tagit fram ett handlingsprogram för belysning som anknyter till såväl upplevd trygghet som trafiksäkerhet. Kommunledningskontoret har i samverkan med försäkringsbolag och polisen stimulerat till utveckling av grannsamverkan mot brott och för ökad trygghet. Projektet F.Y. Embassy har utbildat sex unga Uddevallabor till ambassadörer för mänskliga rättigheter och mot förtryck. *Riktning. Pilen visar förändring från 2010 till 2011 **Jämförelse: Pilen visar Uddevallas resultat jämfört med andra. 14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

17 MILJÖ Kommunen har sedan många år arbetat planerat och målinriktat med miljöfrågor och blev 2004 vilket vi är väldigt stolta över Sveriges första kommun att registrera sig enligt EMAS. Det innebär att kommunen har åtagit sig att steg för steg förbättra miljön samt förmedla ett trovärdigt budskap om resultatet. All verksamhet vi bedriver både internt inom kommunen och externt gentemot våra medborgare, näringsliv och andra organisationer ska leda oss mot det hållbara samhället. Miljöpolicyn är strategin för att skapa ett socialt och ekologiskt hållbart samhälle. Vårt verktyg EMAS miljöledningssystem är verktyget för att prioritera och följa upp de miljöinsatser som förväntas ge bäst effekt inom kommunens olika verksamhetsområden. Samtliga nämnder och förvaltningar ingår i EMAS-arbetet. Vår miljöpåverkan, policy, mål, rutiner och organisation ses över kontinuerligt. Två gånger om året har kommunstyrelsens beredning genomgång för att utvärdera miljöarbetet och ta beslut om förbättringar. Miljöarbete granskas årligen av extern miljörevisor som godkänner att våra miljöinsatser har gett effekt. Resultatet 2011 Fullmäktige har tagit beslut om tolv miljömål för med inriktning på att minska klimatpåverkan. Samtliga förvaltningar har tagit fram handlingsplaner för hur målen ska uppnås. På så sätt har vi skapat en bra plattform för allas delaktighet. Två av dessa tolv miljömål uppfylldes under 2010 och finns med i miljöredovisningen Utav de återstående tio miljömålen har två inte uppfyllts. Övriga har uppfyllts helt eller delvis. Detta har bland annat hänt under året: Miljödiplomering av företag. 27 företag har påbörjat processen att bli miljödiplomerade enligt Svensk Miljöbas och 14 företag har nått målet. Omdiplomering av Fairtrade city. En marknadsundersökning visar att antalet rättvisemärkta produkter har ökat inom handeln. Lansering av Miljöbarometern på hemsidan. Miljöbarometern är en digital programvara för att redovisa miljöarbetet på ett tydligt sätt. VA-projekt för kretsloppsanpassade enskilt avlophar påbörjats. Översiktsplan för vindkraft är klar och godkänd. Vad vi har gjort för att minska klimatpåverkan För att minska klimatpåverkan har ett flertal aktiviter genomförts inom kommunens verksamheter. Satsning på el-cyklar, ny upphandling med möjlighet att köpa gas- och elbilar, utbildning i eco-drivning och framtagandet av en ny cykelplan är några av de åtgärder som har gjorts för att minska transporterna. Energideklarationer för kommunens fastigheter är klara och utifrån dessa prioriteras objekt för energibesparing och energieffektivisering. Det har påbörjats totalprojekt enligt BELOK-modellen där besparingar kommer att ske på längre sikt när energisparåtgärder är genomförda. Andelen ekologisk mat för kommunens verksamheter är fortfarande låg (7,1 %). Orsaken har varit att kostnaderna för livsmedel har ökat. Som ett steg för att minska klimatpåverkan har kostenheten inom Barn och utbildning satsat på bland annat mer baljväxter och mindre nötkött. Kostenheten arbetar också med att minska matsvinnet i skolan. Satsningen på miljödiplomering av företag har gett ett bra resultat. Många företag har tagit hjälp av kommunens energi- och klimatrådgivare för att kartlägga och hitta möjlighet att minska sin energianvändning. Som avslutning på 2011 års miljöarbete anordnades en miljökonferens på Bohusläns Museum där politiker, personal och allmänheten bjöds in. Mer att läsa om kommunens miljöarbete finns i miljöredovisningen för 2011 och på hemsidan i Miljöbarometern. Där redovisas alla miljömålen och handlingsplaner samt nyckeltal. Nedan redovisas några av våra nyckeltal för Kwh/m ,1 5,4 7,1 *Riktning. Pilen visar förändring från 2010 till **Jämförelse: Pilen visar Uddevallas resultat jämfört med andra. MILJÖÖVERSIKT 15

18 PERSONALÖVERSIKT Kommunens främsta personalpolitiska syfte är att säkerställa kommunens behov av arbetskraft för att kunna utföra det kommunala uppdraget. Generationsväxlingen som just nu pågår innebär att erfaren personal byts ut mot yngre medarbetare. Utmaningen för kommunen blir att utnyttja deras kompetens i kombination med att överföra tidigare medarbetares kompetens och organisationens värderingar. Anställda och årsarbetare Antalet anställda årsarbetare minskar. År 2010 var de och 2011 är de årsarbetare. Det nya PAsystemet räknar dock på annorlunda sätt då ferieanställda och uppehållsanställdas ledighetsperioder inte räknas in i arbetad tid. Det beräknade antalet årsarbetare för 2011 uppgår därför uppskattningsvis till ca Antalet årsarbetare påverkas av de verksamhetsövergångar som beslutats av kommunen. Beslutet om detta togs tidigare men syns inte fullt ut förrän nu då tjänstledigheterna är avslutade och finns inte kvar med sin anställning i kommunen. Dessa personalminskningar vägs dock upp genom ökat antal anställda inom kommunens hemtjänst då detta behov har ökat. Personalkostnader De totala personalkostnaderna är mkr för 2011, en ökning med 3,2 % jämfört med Kostnaden för löner och arvoden (exkl. sociala avgifter) ökade med 2,2 % till 1742 mkr. Årets nivåökning för löneavtalen är 2,3 %. Kostnaderna för pensioner har ökat kraftigt från 121,6 mkr till 142,7 mkr, en ökning med 17 %. Förklaringarna till detta är ett förändrat ränteantagande i beräkningen av skulden, att kommunens del av pensionsutbetalningarna ökat då staten minskat ersättningen (den s.k. bromsen) samt att en förtidsinlösen av det framtida pensionsåtagandet skett med 10 mkr. Personalförsörjning Pensionsavgångarna under den närmaste femårsperioden beräknas till ca 623 personer. De största grupperna är lärare (från förskolan till gymnasiet) med ca 183 och undersköterskor/vårdbiträden med ca 196. Pensionsavgångar bland ledningspersonal från kommunens olika verksamheter uppskattas till ca 30. Specialister inom äldrevården såsom sjuksköterskor, sjukgymnaster, socialsekreterare och arbetsterapeuter bedöms vidare till ca 30. Från de tekniska områdena kommer ca 50 medarbetare från olika yrkesgrupper att gå i pension. Värt att notera är att 22 anläggningsarbetare går i pension. Det innebär stort behov av nyrekrytering samt kan komma att påverka kommunens lönebildning då konkurrens om arbetskraften kan komma att öka. Lönepolitik De kommunanställda kvinnornas lön i förhållande till männen är totalt 92,2 %. Jämfört med 2010 är det en minskning av lönegapet med 2 procentenheter. Orsaken är dels att löneökningen på Kommunals avtalsområde i form av krontal blev ca 2,4 %. Tjänstemännens löneökning och satsningar inom de tekniska yrkesområdena var i snitt ca 2 %. Då kvinnornas andel inom dessa yrkesområden ökar så påverkar detta lönskillnaderna mellan män och kvinnor på ett mera utjämnande sätt. En del av förklaringen till löneskillnaden är att det fortfarande är flest män anställda på förvaltningschefsnivå och på avdelningschefsnivå, 62 %. Diagrammet nedan åskådliggör en bild av löneläget mellan män och kvinnor i olika yrkeskategorier. Skillnaden mellan män och kvinnors lön för lärare och rektorer är svåra att hitta naturliga förklaringar till. Även om man delar in rektorerna i grupper som rektorer på grundskolan högstadium och gymnasiet eller rektorer på enheter för de lägre åldrarna så har kvinnorna lägre lön. De manliga rektorerna har dessutom lägre medelålder vilket gör att det ännu mera svårförklarligt. När det gäller lärarna ha de tidigare bedömningarna utgått ifrån att de manliga lärarnas del av yrket var högre vilket påverkat löneskillnaderna då antalet nya unga lärare till 80 % varit kvinnor. Medelåldern för manliga lärare är 3 år högre än för kvinnorna. Analysen i lönekartläggningen får visa om det behövs göras extra satsningar på kvinnliga rektorer och lärare. Medellön i kommunen som helhet (tillsvidareanställd) Medellön i olika yrkeskategorier 2011 (tillsvidareanställd) Arbetsmiljö och hälsa Nöjd medarbetarindex En medarbetarundersökning har genomförts i kommunen under Samma undersökning genomfördes 2009 och En del av resultatet från undersökningen 16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

19 utgör Nöjd Medarbetarindex (NMI). NMI för Uddevalla kommun är 68 på en skala mellan 0 = mest missnöjd och 100 = mest nöjd. Det är en ökning jämfört med 2009 (67). Svarsfrekvensen för hela kommunen ligger på ca 78 %, vilket ger undersökningen en hög trovärdighet. Resultatet på förvaltningsnivå visar att NMI-värdet är förhållandevis stabilt, undantag är Räddningstjänsten där det skett en förskjutning åt det positiva hållet jämfört med Antal medarbetare per chef Det är väl känt att antalet medarbetare per chef påverkar arbetsmiljön, personalens NMI och sjukfrånvaron. Alla medarbetare har ett behov av att bli sedda, uppmuntrade och stöttade. Om antalet medarbetare per chef är orimligt högt försvårar det möjligheterna till verksamhetsutveckling och förutsättningarna för ett gott ledarskap. Ledartätheten skiljer sig åt mellan kommunens förvaltningar. Det genomsnittliga antalet medarbetare per chef på de två största förvaltningarna barn och utbildningsförvaltningen och på socialförvaltningen är 23 (beräknad på antalet tillsvidareanställd personal). Det är framför allt enhetschefer och rektorer som har stora personalgrupper, det inte är ovanligt med medarbetare per chef. Sjukfrånvaron Sjukfrånvaron är i år 5,7 % vilket är en ökning jämfört med Korttidsfrånvaron, det vill säga sjukskrivningar som är kortare än 60 dagar, fortsätter att öka. Det är framförallt personal i ålderskategorin 29 år och yngre som står för ökningen av korttidsfrånvaro. Friskvårdssubventioner Uddevalla kommun införde under 2011 subventionerad motion och friskvård. Mot uppvisande av originalkvitto utbetalas en viss bestämd ersättning, i samband med lönen. 26 % av de anställda utnyttjade subventionen på max 700 kr/person och år. Subventionen har bland annat används till träningskort på gym, olika former av vattenträning, kurser i motionsdans, yoga och massage. Uddevallavarvet Motionsloppet Uddevallavarvet arrangerades för första gången under våren Loppet, 4,6 kilometer, var öppet för alla kommunanställda och kom till genom ett samarbete mellan kommunen och föreningen Friskis och Svettis. Uddevallavarvet blev en succé! Uppskattningsvis deltog 500 personer (motionärer och funktionärer.) Kulturskolans elever visade upp sin danskonst och kommunens friskvårdskör Kommunikören mottog med sång vid målgången. Förhoppningen är att Uddevallavarvet ska bli en årlig tradition. Anställda Antal tillsvidareanställda varav kvinnor (%) 79,9 79,9 79,4 79,0 78,8 - varav män (%) 20,1 20,1 20,6 21,0 21,2 Antal visstidsanställda (med månadslön) Totalt antal anställda Årsarbetare (antal arbetade timmar/1 700 tim) * Heltidsanställda kvinnor i % av samtliga anställda kvinnor 66,0 65,8 65,5 62,2 64,9 Heltidsanställda män i % av samtliga anställda män 88,0 83,1 83,5 81,9 83,6 Sjukfrånvaro Andel friska, noll sjukdagar under året (%) 44,5 44,6 46,5 49,4 43,0 Andel långtidsfriska, noll sjukdagar under två år (%) 39,6 33,9 37,7 35,9 36,6 Total sjukfrånvaro (dagar) 26,5 24,9 20,8 18,9 20,8 Total sjukfrånvaro av överenskommen arbetstid 7,3 6,8 5,7 5,2 5,7 - varav korttidssjukfrånvaro (under 60 dagar) 2,3 2,4 2,7 2,7 2,9 - varav långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) 5,0 4,4 3,0 2,5 2,7 - varav kvinnor (%) 8,2 7,7 7,3 5,3 6,3 - varav män (%) 4,4 3,8 3,3 2,8 3,6 - varav anställda 29 år och yngre (%) 4,7 4,4 5,1 4,8 4,7 - varav anställda mellan 30 och 49 år (%) 6,8 2,2 5,4 4,7 5,2 - varav anställda 50 år och äldre (%) 8,4 8,1 6,2 5,9 6,1 Långtidssjukfrånvaro av total frånvaro (%) 68,5 65,3 53,4 48,9 47,9 *Beräkningsgrunden för antal årsarbetare har ändrats, se förklaring under rubrik anställda och årsarbetare. PERSONALÖVERSIKT 17

20 EKONOMISK REDOVISNING Landsbygd - Bokenäs Foto: Pernilla Kallman, Medieprogrammet åk 3, Uddevalla Gymnasieskola

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31

FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31 FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31 Preliminära beräkningar inför budgetdialogen 2015 FLERÅRSPLAN OCH BUDGET 2016-2018 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Sammanfattning Här beskrivs de ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Omslagsbild Minne i glas, museikajen. Konstnär Yngve Brothén, Hamburgsund,

Omslagsbild Minne i glas, museikajen. Konstnär Yngve Brothén, Hamburgsund, UDDEVALLA KOMMUN Omslagsbild Minne i glas, museikajen. Konstnär Yngve Brothén, Hamburgsund, 2011. Minne i glas är en glasskulptur som omsluter en mässingsklocka. Yngve har inspirerats av Tarkovskijs fi

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Uddevalla är centrum

Uddevalla är centrum Uddevalla Fyrbodal Uddevallas historia 1998 firade Uddevalla 500 år som stad. Det har varit 500 dramatiska år. En ansenlig ålder för en stad som både bitit i nederlagets äpple och smakat framgångens sötma,

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014 UDDEVALLA KOMMUN

ÅRSREDOVISNING 2014 UDDEVALLA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 UDDEVALLA KOMMUN Vinnare i Uddevalla kommuns tävling: Omslagsbild till Årsredovisning 2014 för Estetiska programmet med inriktning Media Estetik ÅK3, Uddevalla Gymnasieskola. Hanna

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Uddevalla kommun. Årsredovisning 2010

Uddevalla kommun. Årsredovisning 2010 Uddevalla kommun Årsredovisning 2010 3 Junicupen på Bodele. Foto: Maria Rasmusson ÅRSREDOVISNING 2010 Välkommen att ta del av Uddevalla kommuns årsredovisning för 2010. Årsredovisningen vänder sig i första

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 Omsättning 08 Västsveriges bästa boendekommun Årets resultat

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Vansbro kommun i korthet 2013

Vansbro kommun i korthet 2013 Vansbro kommun i korthet 2013 De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2013. Sammanfattningen handlar i stora drag om fyra frågor som är viktiga för alla som bor i Vansbro kommun

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Målområden, övergripande mål och måluppfyllelse

Målområden, övergripande mål och måluppfyllelse Diarienummer: KS 2014/0271 Målområden, övergripande mål och måluppfyllelse NORRKÖPINGS KOMMUN 2015-2018 2 MÅLOMRÅDEN, ÖVERGRIPANDE MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE Kommunfullmäktige tog den 26 januari 2015 beslut

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 Åstorps kommun Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 2013-09-16 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Kristoffer Glinka Nils

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014.

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Datum Diarienummer 2011 06 27 1 (6) Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. Antagna i fullmäktige 2011-06-27

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

Personalekonomisk redovisning

Personalekonomisk redovisning Personalekonomisk redovisning Den personalekonomiska redovisningen innehåller uppgifter i form av fakta, analyser och nyckeltal. Redovisningen gäller hela kommunen. All statistik avser tiden mellan 1/1

Läs mer

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2014. Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde vi målen?

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2 NÄMNDEN FÖR ARBETSMARKNADSFRÅGOR OCH VUXENUTBILDNING Nämndens uppdrag Nämnden är kommunens arbetslöshetsnämnd har ansvaret för att nationella lokala mål förverkligas inom kommunens vuxenutbildning, arbetsmarknadsfrågor

Läs mer

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Näringsliv Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Enmansföretag 1320 1-4 anställda 315 50-16 415 årssysselsatta inom turismen Källa: UC-företagsregister och

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014 Nämndsbudget 2012-2014 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL... 6 VISION... 6 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Örebro län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden blir ljusare Under slutet av 2012 rådde ett kärvt klimat i världsekonomin och sista kvartalet präglades av en hastig försämring i

Läs mer

Finansiell analys. Svenska utmaningar

Finansiell analys. Svenska utmaningar Finansiell analys KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Svenska utmaningar Den finansiella profilen

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 18 december 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 1036 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 081. Således

Läs mer

Budget 2009. Verksamheten

Budget 2009. Verksamheten Budget 2009 Verksamheten Nöjdare kommuninvånare Den bästa ambassadören för Flens kommun är en nöjd, stolt och positiv kommuninvånare. För att vara säkra på att tillhandahålla den service som efterfrågas

Läs mer

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013 www.pwc.se Jämförande analys Ni vet redan mycket Mycket är lika Vi gör några nedslag 2 När vi blickar framåt Den möjliga utvecklingen Den önskvärda utvecklingen Den troliga utvecklingen Örebro 2013 Tiden

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning. Härjedalens Kommun

Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning. Härjedalens Kommun Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning Härjedalens Kommun 27 Januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 5 Sammanfattning Uppdrag

Läs mer

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 2010 Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 2012 Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Personalbokslut 2010 för Karlskoga och Degerfors kommuner

Personalbokslut 2010 för Karlskoga och Degerfors kommuner Personalbokslut 2010 för Karlskoga och Degerfors kommuner Tjänsteskrivelse 2011-03-25 Handläggare: Jenny Alpmyr, Personalavdelningen FHN 2011.0042 Folkhälsonämnden Personalbokslut 2010 för Karlskoga och

Läs mer

Bra ledarskap och medarbetarskap. Viktiga händelser. Ledarskapsindex 73 Medarbetarindex 78 Engagemangsindex 79. Förvaltningsberättelse

Bra ledarskap och medarbetarskap. Viktiga händelser. Ledarskapsindex 73 Medarbetarindex 78 Engagemangsindex 79. Förvaltningsberättelse Arbetsgivarperspektiv Finansiellt perspektiv Vårda tillgångar Styrsystem/ kvalitetsarbete Arbetsgivarperspektiv Alla som arbetar i koncernen Karlstads kommun gör det på uppdrag av medborgarna. Vår uppgift

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Soliditets Betalningsindex, 2011 Q1. Rapport från Soliditet

Soliditets Betalningsindex, 2011 Q1. Rapport från Soliditet Soliditets Betalningsindex, 2011 Q1 Rapport från Soliditet 1 Sammanfattning För riket som helhet och samtliga län, med undantag för Jämtland, har andelen sena betalare minskat. Detta kan till stor del

Läs mer

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna Direktionen Revisionsrapport: Revisionen har genom KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen önskar att direktionen lämnar synpunkter på de slutsatser som finns

Läs mer

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Målområden 2016-2017

Målområden 2016-2017 Målområden 2016-2017 Vision för Lessebo kommun Vi är en kommun med engagerade och stolta invånare och med ett kreativt näringsliv, en kommun och miljö som man vill bo, verka i och besöka. Vårt läge i en

Läs mer

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Tillsammans skapar vi tillväxt och tillit Utvecklingsstrategi (US) för Sävsjö kommun 2011-2014, med sikte på 2020

Tillsammans skapar vi tillväxt och tillit Utvecklingsstrategi (US) för Sävsjö kommun 2011-2014, med sikte på 2020 Tillsammans skapar vi tillväxt och tillit Utvecklingsstrategi (US) för Sävsjö kommun 2011-2014, med sikte på 2020 Vår kommun växer genom att vi tillsammans skapar en av Sveriges mest trygga, attraktiva

Läs mer

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG Kerstin Eriksson Näringspolitiskt ansvarig, Famna Tillväxtrapport för idéburen vård och social omsorg Detta är den andra tillväxtrapporten som Famna

Läs mer