FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEN...3

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEN...3"

Transkript

1

2 1 Årsredovisning Innehåll Innehåll Sid FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEN Landstingsstyrelsens ordförande har ordet Landstingsdirektören har ordet Landstingets uppdrag och vision Organisationen Styrningen av landstinget Omvärldsanalys och framtidsbedömning Medborgarperspektivet Förnyelseperspektivet Processperspektivet Medarbetarperspektivet Ekonomiperspektivet Regional utveckling Landstingets engagemang i bolag och stiftelser EKONOMISK REDOVISNING Resultaträkning Intäkter och kostnader Finansieringsanalys Balansräkning Resultat per enhet Investeringsredovisning Noter Värderingsprinciper APPENDIX LÄSINFORMATION

3 2 Årsredovisning Landstingsstyrelsens ordförande

4 3 Årsredovisning Landstingsstyrelsens ordförande FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEN Landstingsstyrelsens ordförande har ordet 2005 blev på många sätt ett bra år för landstinget i Östergötland. Fler patienter fick vård och behandling under 2005 jämfört med 2004 och landstingets ekonomi visade överskott. Det ger goda förutsättningar för ett fortsatt förbättringsarbete kommande år. Ambitiösa och kompetenta medarbetare gör trots en ofta tuff arbetssituation ett mycket bra arbete. Det medför att jag känner mig trygg med den vård som ges. Flera undersökningar visar också att Östergötland och Sverige har en hälsooch sjukvård i världsklass. Min uppfattning är att det finns mycket i den östgötska sjukvården som fungerar utmärkt. Samtidigt är det uppenbart att det finns områden som behöver förbättras. Tillgängligheten till hälsooch sjukvården är ett exempel på ett sådant område. Fortfarande är det alltför långa köer till vissa behandlingar. Det finns också patienter med uppenbara behov som inte upplever att de får kontakt med eller information av vården. Ibland fungerar vården mindre väl i situationer där den enskilda människan behöver långvarig vård och stöd från olika instanser. Jag tycker att de förändringar som vi genomförde av vårdorganisationen under 2004 och den ekonomiska stabilitet som landstinget uppnått under 2005, har skapat goda förutsättningar för att klara dessa utmaningar, men det kräver en utveckling på flera plan i vårdorganisationen. För att till exempel nå trygghet och kontinuitet i vården av gamla och multisjuka krävs en högre grad av samverkan mellan enheter inom landstinget och med kommunerna. När det gäller tillgängligheten ska Östergötland klara att uppfylla den nationella vård- och behandlingsgaranti som infördes den 1 november Den goda ekonomiska utvecklingen under året har gjort att vi kunnat skjuta till ytterligare medel för att korta köer till en rad olika behandlingar. Trots det står hälso- och sjukvården inför stora utmaningar. Det sker en ständig utveckling av behandlingsmetoder och läkemedel som kan bota och lindra åkommor för allt fler patienter. Varje år ökar kunnandet att behandla, men även kraven på vad sjukvården ska erbjuda. Inget talar för att denna utveckling kommer att avstanna, snarast tvärtom. Min uppfattning är att de stora men ändå begränsade ekonomiska resurser som står till landstingets förfogande måste styras till de grupper som har de största behoven av hälso- och sjukvård. De senaste årens positiva utveckling, verksamhetsmässigt och ekonomiskt, ger oss goda förutsättningar att ur ett behovsperspektiv möta framtidens vårdbehov. Paul Håkansson (s) Landstingsstyrelsens ordförande

5 4 Årsredovisning Landstingsdirektören Landstingsdirektören har ordet Det gångna året fortsatt anpassning och utveckling För de flesta verksamheterna i landstinget har även det gångna året präglats av det omfattande omställningsarbete som inleddes under Utvecklingen drivs genom ett engagerat arbete av ledare och medarbetare på alla nivåer. Enligt min uppfattning ger den nya organisationen och dess nya arbetssätt en stabil grund för den framtida hälso- och sjukvården i Östergötland. Men fortfarande återstår delar av förändringsarbetet. Profileringen av Vrinnevisjukhuset mot planerad kirurgisk verksamhet pågår men har ännu inte genomförts i avsedd omfattning. Jag upplever också att många medarbetare inom sjukhuset känner osäkerhet över sjukhusets framtida utveckling. Under 2006 kommer därför fokus att ligga på att genomföra profileringen och att inleda arbetet med en långtidsstrategi för hälso- och sjukvården i östra länsdelen. Hälso- och sjukvården i ständig utveckling Hälso- och sjukvården utvecklas ständigt. Nya metoder för behandling, bot och lindring kommer fram i hög takt. En förutsättning för att vi ska ha råd att införa det nya, är att vi förmår att avveckla gamla metoder och arbetssätt som inte ger lika god effekt. Därtill är det viktigt att vi fortsätter att ständigt förbättra oss i det dagliga arbetet. Jag är övertygad om att vi genom att än mer utnyttja IT-utvecklingen kan släppa gamla arbetssätt och frigöra arbetstid som kan användas till vård. En ytterligare viktig förutsättning för att vi ska få en bättre och effektivare vård är att vi lär av våra misstag. Det nydanande patientsäkerhetsarbete som bedrivs i vårt landsting är ett mycket gott exempel på systematiskt förbättringsarbete som vi har all anledning att känna oss stolta över. Ledarskap och medarbetarskap två sidor av samma mynt Vi ställer med rätta höga krav på våra ledare eftersom varje ledare har stora möjligheter att påverka verksamhetens utveckling och dess arbetsmiljö. Men en ledare sköter sin uppgift i samspel med samtliga medarbetare på arbetsplatsen. Det är summan av allas insatser som skapar nytta för våra patienter. Därför är medarbetarskap lika viktigt som ledarskap för att nå bra resultat. Ett bra resultat det är för mig att framgångsrikt sköta sitt uppdrag att ge en trygg och högklassig sjukvård till våra uppdragsgivare, östgötarna. Jag tycker därför att det är glädjande att de patientoch medarbetarenkäter som genomförts under året påvisar att det finns ett tydligt samband mellan nöjda patienter, det vill säga goda resultat, och nöjda medarbetare. Medarbetare trivs bäst på de arbetsplatser där patientresultaten är starkast. Jag tolkar det också som att ett tydligt uppdrag är den minsta gemensamma nämnaren som ger både nöjda östgötar och nöjda medarbetare. Ett gott resultat Landstinget redovisar ett stort ekonomiskt överskott som i huvudsak beror på en god avkastning av våra pensionsmedel, men som också visar att en majoritet av landstingets verksamheter har ekonomin i balans. Sammanfattningsvis visar det gångna året att vår utveckling fortsätter i rätt riktning. Det betyder inte att vi kan slå oss till ro, eller att alla problem är lösta men vi kan känna oss glada över att vi är på rätt väg. Jag vill därför tacka alla medarbetare för mycket goda insatser under året som inneburit att östgötarna fått gott utbyte för sin landstingsskatt. Åke Rosandher Landstingsdirektör

6 5 Årsredovisning Förvaltningsberättelse Landstingets uppdrag och vision Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälsooch sjukvård ska ges företräde till vården. (2 Hälso- och sjukvårdslagen) Landstinget i Östergötland har visionen att med utgångspunkt i sitt uppdrag medverka till att östgöten kan leva: Ett friskt liv utan att drabbas av sjukdomar som kan förebyggas. Ett liv med god hälsa och livskvalitet utan att riskera förtida död eller onödigt lidande i sjukdom som kan behandlas. Ett liv utan onödiga begränsningar i funktion eller i förmåga till aktivitet i det dagliga livet och delaktighet i samhällslivet. Ett liv med autonomi, värdighet och trygghet även om man drabbats av långvarig svår sjukdom och/eller svår funktionsnedsättning. God hälsa är en grundläggande del av välfärden. Hälsa är en resurs som gör det möjligt att förverkliga vitala livsmål. Allvarliga hälsoproblem innebär ett lidande för dem som drabbas direkt men även psykiska och materiella bördor för anhöriga och samhälle. I vårt samhälle finns en rollfördelning mellan de olika samhällsorganen, när det gäller att se till medborgarnas olika välfärdsbehov. Landstingets centrala uppgift är att svara för huvuddelen av den hälso- och sjukvård som invånarna har behov av. Människors behov är ofta komplexa och låter sig inte delas upp efter administrativa gränser. För att kunna möta medborgarnas samlade behov på ett effektivt sätt, krävs därför att samhällets olika resurser samverkar. Landstinget delar ansvaret i första hand med kommunerna och försäkringskassan. Ojämlikheter i hälsa existerar fortfarande mellan sociala och etniska grupper och mellan män och kvinnor. För att påverka detta krävs riktade insatser till förmån för de mest utsatta kombinerat med resurser för att skapa goda livsvillkor för alla. Landstinget har också ett ansvar för att via samfinansiering och i överenskommelse med andra aktörer se till att olika verksamheter utvecklas och drivs till stöd för en ekonomisk, social och kulturell utveckling av regionen Östergötland. Landstinget har från och med 2003, med bibehållet ansvar, överlämnat uppdraget att genomföra åtgärder inom området regional utveckling till Regionförbundet Östsam.

7 6 Årsredovisning Organisation 2005 Organisationen Figur 1 Landstingets organisation under år Det politiska ansvaret Landstinget är en demokratiskt styrd organisation. Skiljelinjen mellan politikernas och verksamhetens uppgifter ska vara tydlig. I en demokratiskt styrd organisation är det politikernas främsta uppgift att ange vad som ska göras, fördela resurserna och följa upp resultaten. Alla röstberättigade östgötar kan påverka landstingets politiska inriktning vid valen vart fjärde år. Valet den 15 september år 2002 resulterade i en fortsatt koalition mellan socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet. Denna koalition avser att styra Landstinget i Östergötland till och med Landstingsfullmäktige Högsta beslutande organ är landstingsfullmäktige med 101 folkvalda ledamöter (s) 44, (m) 17, (fp) 11, (kd) 10, (v) 8, (c) 7 och (mp) 4. Fullmäktige beslutar bland annat om landstingsskatten och avgör därmed hur mycket landstingets verksamhet får kosta. Fullmäktige beslutar också om riktlinjer i viktiga principiella och strategiska frågor. Fullmäktige tillsätter de nämnder, beredningar, utskott och lokala organ som utöver landstingsstyrelsen behövs för att fullgöra landstingets uppgifter. Beredningarna är ett komplement till arbetet inom landstingsstyrelsen och hälso- och sjukvårds-

8 7 Årsredovisning Organisation 2004 nämnden. Även fullmäktiges tillfälliga utskott ska komplettera arbetet som görs av styrelse, nämnd och revisorer. Patient- och förtroendenämnden har till uppgift att hjälpa patienter, anhöriga och personal om det uppstått problem i kontakten mellan patienten och hälso- och sjukvården eller tandvården. Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsen är landstingets förvaltande organ och styrelse för landstingets samlade verksamheter och har samordningsansvar mellan nämnder och beredningar inför fullmäktige. Som styrelse för landstingets produktionsenheter har landstingsstyrelsen ett övergripande ansvar för enheternas produktivitet, effektivitet och kvalitet. Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden är en beställarnämnd med uppdrag att fånga upp östgötarnas behov, önskemål och synpunkter när det gäller hälso- och sjukvård. Politikerna beslutar sedan om vad som ska göras, hur mycket, till vilket pris och med vilken kvalitet. Detta fastställs sedan i avtal med produktionsenheterna. Beredningar Under landstingsfullmäktige finns demokratiberedningen och folkhälsoberedningen. Under landstingsstyrelsen finns forskningsberedningen och personalberedningen. Under hälso- och sjukvårdsnämnden finns östra, centrala respektive västra länsdelsberedningen samt medicinska programberedningen. Regionsjukvårdsnämnden Regionsjukvårdsnämnden är en gemensam nämnd med representation från landstingen i Östergötland, Kalmar och Jönköping och med placering i Landstinget i Östergötland. Regionsjukvårdsnämnden beslutar om vilken regionsjukvård som ska samordnas inom sydöstra sjukvårdsregionen samt till vilken enhet den ska samordnas. Landstingsdirektören Landstingsdirektören utses av landstingsstyrelsen och är den tjänsteman som har det övergripande ansvaret för landstingets produktionsenheter och för det administrativa stödet till landstingets politiska organ. Produktionsenheterna Landstinget har 14 produktionsenheter inom olika områden av hälso- och sjukvården. All specialiserad vård är länsövergripande. Viss specialiserad vård finns vid alla tre sjukhusen i länet (Motala, Norrköping samt Linköping) annan vård finns endast vid ett eller två sjukhus. Den nära sjukvården; vårdcentralerna, vissa delar av sjukhusvården (exempelvis medicinskoch psykiatrisk vård, akutsjukvård) samt folktandvård finns lokalt i respektive länsdel. Utöver de hälso- och sjukvårdsproducerande enheterna finns ett tiotal mindre produktionsenheter, som tjänar som stöd- och servicefunktioner till övriga. Landstinget bedriver också skolverksamhet vid Lunnevads folkhögskola och vid Naturbruksgymnasiet i Östergötland.

9 8 Årsredovisning Styrning av landstinget Styrningen av landstinget Styrningen av landstingets omfattande och komplexa verksamhet kräver en begriplig och enhetlig metod och gemensamma begrepp. Det är också viktigt att planering och uppföljning sker ur flera perspektiv. Landstingets politiska organ och även dess produktionsenheter använder därför balanserat styrkort som metod. Utgångspunkten är landstingets uppdrag och vision. Visionen konkretiseras sedan i strategier och framgångsfaktorer för olika perspektiv, det vill säga vägval för att nå fram till visionen. Landstinget arbetar med följande perspektiv: Medborgarperspektivet - hur landstinget tillgodoser östgötarnas behov. Förnyelseperspektivet - hur landstinget säkerställer att verksamheten blir bättre och utvecklas. Processperspektivet - hur effektiva arbetsmetoder och arbetsflöden är. Medarbetarperspektivet - hur landstinget tillvaratar och utvecklar kompetensen hos medarbetarna. Ekonomiperspektivet - hur landstinget kontrollerar och sköter ekonomin. Visionen och strategierna utgör tillsammans med beslut om skattesats och ekonomiska ramar den lagstadgade treårsbudgeten som beslutas av fullmäktige i juni. I november antar fullmäktige en finansplan. Den innebär en uppdatering av ekonomin främst med avseende på skatteunderlag, avkastning, löner och priser samt beslut från riksdagen. Finansplanen kan innehålla direktiv till landstingsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden inför kommande planeringsarbete. Landstingsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden har tillsammans fullmäktiges uppdrag att verkställa fullmäktiges beslut. Landstingsstyrelsen är styrelse för landstingets samlade verksamheter och ska genom sin verksamhetsstyrning se till att produktionsenheterna uppfyller kraven på god produktivitet, effektivitet och kvalitet. Hälso- och sjukvårdsnämnden är beställarnämnd och har därmed ett uttalat ansvar att verka för en god hälsa hos befolkningen och en god hälso- och sjukvård vilket kräver behovsstyrning ur ett medborgarperspektiv. I praktiken innebär ansvarsfördelningen att styrelse och nämnd har olika fokus i sin styrning men arbetar samtidigt i mycket mot samma mål men med olika medel. Medborgarperspektivet har emellertid hälso- och sjukvårdsnämnden ett särskilt ansvar för, medan medarbetarperspektivet är en angelägenhet endast för landstingsstyrelsen. Årsredovisningens uppgift är att beskriva i vad mån verksamheten under året har levt upp till de politiska mål som landstingsfullmäktige har beslutat om i treårsbudgeten och som landstingsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden har haft uppdraget att verkställa. Det är därför viktigt att relationen är tydlig mellan strategier och redovisade insatser och resultat. Årsredovisningen är disponerad utifrån treårsbudgetens perspektiv men för att uppnå läsbarhet har det inte bedömts som lämpligt att försöka redovisa insatser och resultat kopplat till en enskild strategi. Ett skäl är att insatser och resultat ofta är relaterade till flera strategier. Årsredovisningen avslutas med ett appendix som ska tjäna som en läsinformation som gör det möjligt att relatera förvaltningsberättelsens avsnitt till respektive strategi och ansvarsområde landstingsstyrelsens alternativt hälso- och sjukvårdsnämndens.

10 9 Årsredovisning Omvärldsanalys och framtidsbedömning Omvärldsanalys och framtidsbedömning Samhällsekonomin Den globala tillväxten fick under 2005 förnyad kraft efter inbromsningen runt årsskiftet 2004/2005. Den svenska ekonomin växte under 2004 främst tack vare ökad export. Under 2005 drevs tillväxten däremot framförallt av stigande konsumtion och ökade investeringar. Konjunkturen gick upp under 2005 och så bedöms även bli fallet under år Sysselsättningen har trots en god tillväxt utvecklats mycket svagt de senaste åren men en förbättring förutses de närmaste åren. Landstingsekonomin Under den senaste tioårsperioden har trenden varit att landstingens resultat har förbättrats. Det samlade resultatet för landstingen blev 2005 positivt för första gången sedan Sjutton av tjugo landsting redovisade överskott för år Landstinget i Östergötland redovisade för 2004, utan skattehöjning, det relativt sett största ekonomiska överskottet och den mest positiva kostnadsutvecklingen bland landets landsting. De strukturförändringar som genomfördes under 2004 bidrog till detta förhållande, då tydliga ekonomiska effekter uppnåddes bland annat genom en minskning av antalet anställda med 4 procent. Strukturförändringarna bedöms i stort sett ha fått fullt genomslag under år 2005 med ett positivt resultat på 458 miljoner kr vilket även i år är ett av de allra starkaste resultaten bland Sveriges landsting. Det är framför allt en bra avkastning på förvaltningen av de anställdas pensionsmedel som väger upp resultatet. Trots resultatet är ekonomin sammantaget ansträngd eftersom det är en obalans mellan intäkter och kostnader i verksamheternas resultat. En förutsättning för att bibehålla ekonomisk stabilitet är därför att utvecklingen av verksamheten sker via omprioriteringar och effektiviseringar. Framtidsbedömning En förbättring av sysselsättningsläget förutses de närmaste åren och väntas leda till att skatteunderlaget åter kommer att växa något snabbare. Det ska dock inte förväntas en lika stark utveckling som åren runt millennieskiftet. En prognos 1 är att skatteunderlaget i genomsnitt kommer att öka med drygt 4 procent per år till och med år Den långsamma kostnadsutvecklingen för läkemedelsförmånen förväntas fortsätta de närmaste åren. Kostnadsökningen i Landstinget i Östergötland har under 2005 varit återhållsam och så antas bli fallet de närmaste åren. En så långsam kostnadsutveckling är emellertid sannolikt svår att upprätthålla på lång sikt. En osäkerhet ligger i att det saknas konkreta beslut om statsbidragen efter år I ett kort tidsperspektiv är den aktuella bedömningen att framför allt en stärkt sysselsättning och ett därmed starkare skatteunderlag kan komma att bidra till ett något mindre ansträngt ekonomiskt läge de närmaste åren. Därefter riskerar ekonomin att försämras igen. I ett längre perspektiv står hälso- och sjukvården inför stora utmaningar. Efter år 2008 accelererar ökningen av antal och andel medborgare över 65 år. Detta innebär ökade behov av insatser mot sjukdom och ohälsa, samtidigt som det sker stora pensionsavgångar bland sjukvårdspersonalen. Den förändrade befolkningsstrukturen skapar tillsammans med den medicinsk-tekniska utvecklingen ett starkt kostnadstryck på landstingen. Det kan också förväntas att medborgarna kommer att ha ökande krav på hälso- och sjukvårdens omfattning och kvalitet i framtiden. Internationaliseringen och i synnerhet EU-samarbetet kommer också att påverka förutsättningarna på ett sätt som i dagsläget är svårt att förutse. En prognos visar 2 att resursbehovet fram till år 2030 förväntas öka med cirka 50 procent varav drygt 20 procent är kopplat till förändrad åldersstruktur och runt 30 procent till medicinsk-teknisk utveckling. Detta skulle innebära ett genomsnittligt ökat resursbehov på 1,6 procent per år. Alla realistiska scenarier innebär i praktiken att fortsatta effektiviseringar behövs i landstingen. Den omställning som skett inom Landstinget i Östergötland under åren har skapat 1 Ekonomirapporten- november 2005 (Sveriges Kommuner och Landsting) 2 Hälso- och sjukvården till 2030 (Sveriges Kommuner och Landsting 2005)

11 10 Årsredovisning Omvärldsanalys och framtidsbedömning framtida förutsättningar för att hälso- och sjukvården ska kunna erbjuda östgötarna en god hälsooch sjukvård. En fortsatt konsolidering av gjorda förändringar kommer att ske under de närmaste åren genom att utveckla den nya organisationen utifrån de nya förutsättningarna, stärka arbetstillfredsställelsen och även stärka tilltron hos medborgare/patienter. Den uppdrags- och prioriteringsprocess som utvecklas inom Landstinget i Östergötland ska förbättra förutsättningarna för att bedriva en effektiv verksamhet. Detta ska ske genom ökad samverkan, utvecklade vårdprocesser och en styrning mot alltmer kunskapsbaserade och effektiva arbetsmetoder med lyhördhet för befolknings- och patientbehov. Det hälsofrämjande- och förebyggande arbetet kommer att stärkas. Förändringar sker i en öppen medborgerlig dialog för att vidmakthålla förtroendet för hälso- och sjukvården. Inom den sydöstra sjukvårdsregionen har tidigare samarbete ytterligare befästs under 2005 genom bildandet av en ny organisation för regionsjukvården. Fokus sätts på samverkan inom den högspecialiserade vården men även inom den övriga sjukvården tas steg i riktning mot att se hela sjukvårdsregionen som bas genom överenskommelser för att klara den nationella vårdgarantin. Inom sjukvårdsregionen kommer möjligheterna för strategisk personalförsörjning att stärkas. Ny teknik som telemedicin kan underlätta försörjning av vissa bristspecialiteter. Goda förutsättningar finns också för att se hela sjukvårdsregionen som bas även för den akademiska utvecklingen. Sannolikt kommer flera verksamheter att lokaliseras till andra enheter i sjukvårdsregionen, utöver Universitetssjukhuset i Linköping. Regionen Östergötlands välfärd grundas ytterst på en hög sysselsättning hos befolkningen och därmed förmågan att betala skatt. Till stöd för detta kommer fortsatta insatser att göras för samordnad regional utveckling. De centrala delarna av Östergötland kommer alltmer att fungera som en sammanhållen stadsregion och tillväxten där kommer att ge förutsättningar för utveckling även i omlandet. Rörlighet måste fortsatt stödjas geografiskt men också möjligheten att växla mellan olika arbeten/utbildningar.

12 11 Årsredovisning Medborgarperspektivet Medborgarperspektivet Medborgarperspektivet beskriver hur landstinget ska tillgodose befolkningens behov av hälso- och sjukvård och främja en positiv hälsoutveckling. Detta perspektiv är centralt eftersom det är inriktat på verksamhetens övergripande ändamål. Landstinget har följande strategier inom medborgarperspektivet: Landstinget medverkar till att utveckla ett tryggare välfärdssamhälle där skillnaderna i hälsa utjämnas och östgötarnas hälsa förbättras. Östgötarna känner delaktighet, har kunskap och kan påverka sin hälsa och sina liv. Östgötarna känner sig trygga med att en god hälso- och sjukvård ges efter behov och är effektiv under hela vårdprocessen. Hälso- och sjukvård efter behov en systematisk process Landstingets uppdrag att förbättra hälsan och utjämna hälsoskillnader realiseras genom att främja hälsa, förebygga och behandla sjukdom. Uppgiften kräver kunskap om befolknings- och Figur 2. Behovsstyrningens olika inslag patientbehov. Medborgarperspektivet redovisar hur arbetet bedrivs med att identifiera behov och hur denna kunskap används (Se figur 2). Landstingets hälso- och sjukvårdsnämnd fungerar som beställare vilket får sitt konkreta uttryck i avtal med landstingsägda och privata vårdgivare. Avtalen föregås av en process där behovsanalyser görs som ett underlag för nämndens årliga politiska uppdrag. Uppdraget är i sin tur underlag för en dialog där vårdgivarna i åtaganden beskriver vad man bedömer kunna utföra. Nämnden fattar därpå ett prioriteringsbeslut med hänsyn taget till behovens angelägenhetsgrad och ekonomiska ramar varefter en avslutande årlig avtalsprocess tar vid. Uppföljning görs under året av bland annat avtal och uppdrag men också mer allmänt av tillgänglighet, patientupplevelser med mera. Behovsanalyser under 2005 De behovsanalyser som genomförts under 2005 är en del av underlaget för de politiska uppdrag som beslutas under 2006 vilka i sin tur utmynnar i 2007 års avtal med de olika vårdgivarna. Analyserna ska belysa i vad mån behov är uppfyllda ur olika aspekter för olika sjukdoms- och behovsgrupper. Det kan handla om att säkerställa en jämlik och likvärdig vård, god tillgänglighet, hög kvalitet, utvecklad samverkan med mera.

13 12 Årsredovisning Medborgarperspektivet Mag- och tarmsjukdomar Genomförd behovsanalys redovisar bland annat att: Multiprofessionella team är av stor betydelse eftersom det finns ett omfattande behov av psykologiskt stöd för att människor ska kunna lära sig att hantera den livskris som många upplever vid beskedet om en kronisk sjukdom. Utredningstiderna behöver förkortas. Detta gäller framför allt väntetiden till olika undersökningar som syftar till att utesluta allvarlig sjukdom. Samordningen mellan primärvård och specialistsjukvård behöver förbättras, så att patienterna får samma information om sin behandling, provresultat, väntetider etc, av de vårdgivare som är berörda. Tillgänglighet till kirurgisk behandling för patienter med med mag-tarmsjukdomar behöver förbättras. Infektionssjukdomar Genomförd behovsanalys redovisar bland annat att: God epidemiologisk kunskap behöver säkras hos verksamheter som handlägger akuta infektioner. Detta kräver ett samverkande kompetensstöd från inblandade aktörer. Det är angeläget att öka befolkningens kunskap kring egenvård i samband med infektioner vilket skulle minska behovet av rådgivning och besök. Behov finns av att samordna och förbättra vårdprocesser för omhändertagandet av infektioner. Beredskapsplanering för epidemier/pandemier behöver säkerställas, vilket innefattar säkrad tillgång till vaccin och antivirala medel, säkrad vårdplatssituation m.m. Det krävs uppföljning av vårdhygieniska krav och förbättrad kontroll över vårdrelaterade infektioner inom primärvården och kommuner för att få kontroll över det epidemiologiska läget. Rehabiliterande insatser Genomförd behovsanalys redovisar bland annat att: Det bör säkerställas att rehabilitering är en integrerad del i den totala vårdprocessen. Rehabiliterande insatser riskerar annars att förbises såväl vid planering, resurstilldelning och prioritering, som vid uppföljning och utvärdering. Långsiktiga och återkommande rehabiliteringsbehov behöver säkerställas bl a för gruppen äldre med komplexa vård- och omsorgsbehov och personer med kronisk sjukdom. Idag fokuseras i hög grad på de akuta rehabiliteringsbehoven. Ansvarsgränserna behöver förtydligas för rehabilitering mellan och inom olika vårdaktörers verksamheter. Det finns behov av att utveckla arbetet med rehabilitering för flera patientgrupper med psykisk ohälsa, framför allt med lättare och medelsvåra besvär och för gruppen vuxna med psykiska och fysiska funktionshinder i behov av särskilda insatser.

14 13 Årsredovisning Medborgarperspektivet Uppdrags- och prioriteringsprocessen under 2005 Det är en viktig del i styrningen, att med utgångspunkt i medborgarnas behov, genom medvetna prioriteringar fördela de begränsade resurser som står till hälso- och sjukvårdens förfogande. Landstinget i Östergötland har strävat efter att göra denna process så öppen och tydlig som möjligt för att den ska betraktas som legitim och rättvis av såväl medborgare som vårdpersonal. Uppdrags- och prioriteringsprocessen under år 2005 ligger till grund för 2006 års avtal med vårdproducenterna. Landstingsfullmäktige medgav inför 2006 att den ekonomiska ramen utökades med 25 miljoner kr till prioriterade behovs-/sjukdomsgrupper. Därutöver skapade hälso- och sjukvårdsnämnden utrymme för en omfördelning inom befintlig ram vilket sammantaget resulterade i en satsning på totalt 45 miljoner kr till prioriterade behov. De nationellt fastlagda grundprinciperna för prioriteringar ger utgångspunkter som innebär att beakta alla människors lika värde och att de med störst behov ska ges företräde. Kostnadseffektiviteten ska också beaktas, men först då de båda första principerna är tillgodosedda. I linje med detta har följande behovskriterier legat till grund för prioriteringen inför år 2006: Där likvärdig vård inte ges i länet. Angelägna behov som inte tillgodoses på grund av otydlig ansvarsfördelning. Angelägna behov som inte tillgodoses och där detta kan avhjälpas med förbättrade arbetssätt. Angelägna behov som inte är tillgodosedda på grund av ökade resursbehov Utifrån dessa kriterier har uppdrags- och prioriteringsprocessen under 2005 utmynnat i följande satsningar i avtalen för 2006, till största del baserade på de behovsanalyser och uppföljningar som med olika omfattning har genomförts under 2004/ Andningsorganens sjukdomar Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) utveckla arbetssätt - Barn och ungdom Svåra metabola sjukdomar behandling Ätstörning behandling Samordnare för barn med långvarig kroppslig sjukdom och/eller funktionshinder utveckla arbetssätt Säkra och samordna vård och habilitering vid övergång till vuxenlivet utveckla arbetssätt Bilaterala cochleaimplantat behandling - Cancersjukdomar Läkemedel behandling för ökad överlevnad Bröstrekonstruktion tillgänglighet - Hudkomplikationer Trycksår, bensår behandling - Hjärt- och kärlsjukdomar Rytmrubbning i hjärtat behandling Hjärtsvikt- utveckla vårdprocessprogram - Kvinnosjukdomar Konstgjord befruktning tillgänglighet - Mag- och tarmsjukdomar Gallstenssjukdom och ljumskbråck tillgänglighet - Neurologiska sjukdomar Talrehabilitering tillgänglighet Stroke utveckla vårdprocessprogram Diagnostik och behandling utredning tillgänglighet - Njursjukdomar Dialys tillgänglighet

Styrkortens relationer 2006

Styrkortens relationer 2006 VISION VISION VISION VISION VISION Styrkortens relationer 2006 Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Vision Strategier Huvudmannastyrning 3-årsbudget m.m Vision (LF) Strategier (LF) Hälso- och sjukvårds

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Ett gott liv för alla invånare

Ett gott liv för alla invånare Ett gott liv för alla invånare Hej! Det här är Region Östergötland, som arbetar för dig och alla andra invånare i länet. Den skatt du betalar finansierar vården och delar av den regionala utvecklingen.

Läs mer

Ett gott liv för alla i Östergötland

Ett gott liv för alla i Östergötland Ett gott liv för alla i Östergötland 2014 www.lio.se Hej! Det här är ditt och alla andra länsinvånares landsting. Den skatt du betalar finansierar vården. Vårt uppdrag är att ge dig bästa möjliga hälso-

Läs mer

Region Östergötland. Kortfakta om uppdrag och verksamheter

Region Östergötland. Kortfakta om uppdrag och verksamheter Kortfakta om uppdrag och verksamheter 2016-06-13 Östergötland Östergötland är det fjärde största länet i Sverige, sett till antal invånare. Det finns cirka 442 000 invånare i länet. I Östergötland finns

Läs mer

Resursfördelning Region Östergötland

Resursfördelning Region Östergötland Resursfördelning 2016 1 HSN:s behovsstyrningsprocess med uppdrag och resursfördelning Uppdrag beslutas av HSN i februari. Uppdrag Specificering av uppdraget till vårdgivare i Region Östergötland samt privata

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar Bilaga 1/4 Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar I detta dokument redovisas beredningen för behovsstyrnings förslag på områden för behovsanalyser 2017.

Läs mer

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2015-05-13 Dnr 15LS1947 BALANSERAT STYRKORT 2016 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstinget använder balanserad styrning/balanserat styrkort

Läs mer

Sammanfattning av behovsanalyserna hösten 2005

Sammanfattning av behovsanalyserna hösten 2005 1 (2) Ledningsstaben MISSIV 2006-01-08 LiÖ 2005-xxx Hälso- och sjukvårdsnämnden Sammanfattning av behovsanalyserna hösten 2005 Bakgrund Ärende Behovsanalyserna har en central funktion som underlag för

Läs mer

Landsting. Politiker. Landsting. Invånare. val skatt. Ekonomiska ramar. Verksamhetsinriktning. Utbud till befolkningen.

Landsting. Politiker. Landsting. Invånare. val skatt. Ekonomiska ramar. Verksamhetsinriktning. Utbud till befolkningen. Landsting val skatt Politiker Verksamhetsinriktning Ekonomiska ramar Invånare Utbud till befolkningen Patientavgifter Landsting 1 Behovs- och verksamhetsstyrning Totalansvarig LF LF Finansiär LS Ägare

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens styrkort för år 2007 med årsbudget

Hälso- och sjukvårdsnämndens styrkort för år 2007 med årsbudget Ledningsstaben 2007-01-09 LiÖ 2006-41 Camilla Paananen Urban Svahn 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämndens styrkort för år 2007 med årsbudget Bifogade förslag till styrkort med årsbudget

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...

Läs mer

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad vem som styr landstinget. Nu vill vi gå vidare och satsa

Läs mer

Landstingets strategiska plan med treårsbudget

Landstingets strategiska plan med treårsbudget Landstingets strategiska plan med treårsbudget 2011-2013 Förändringar jämfört 2010-2012 Vissa begreppsförändringar Markerad hållbarhetsdimension Perspektivet Förnyelse borttaget Perspektivens innebörd

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören inför 2008 Hälso- och sjukvårdsnämnden ger följande uppdrag till landstingsdirektören som ytterst ansvarig tjänsteman för hälso- och sjukvården.

Läs mer

sá=ìíîéåâä~ê î êçéå 1

sá=ìíîéåâä~ê î êçéå 1 sá=ìíîéåâä~ê î êçéå 1 De flesta experter - både i Sverige och internationellt - anser att svensk vård håller mycket hög kvalitet och standard, fördelas rättvist efter behov och till en jämförelsevis låg

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens årsbudget 2012

Hälso- och sjukvårdsnämndens årsbudget 2012 BESLUTSUNDERLAG 1(1) Ledningsstaben Camilla Paananen 2011-11-16 LiÖ 2011-38 Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämndens årsbudget 2012 Hälso- och sjukvårdsnämndens (HSN) årsbudget för 2012

Läs mer

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2016 med motiveringar

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2016 med motiveringar Bilaga 1/4 Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2016 med motiveringar Område 1. Jämlik vård dialog om health literacy med invånare i socioekonomiskt utsatta områden (Fortsättning

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015 1 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Fastställt i Hälso och sjukvårdsnämnden 2014 05 22 Dnr 14HSN372 Hälso och sjukvårdsnämnden 2 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) är ansvarig

Läs mer

Beställningsunderlag 2015

Beställningsunderlag 2015 Diarienummer HSN5-5-2014 Beställningsunderlag 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster Dnr HSN5-5-2014 Beställningsunderlag 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster 1

Läs mer

Vårdval Primärvård Riktlinjer för landstinget som ägare

Vårdval Primärvård Riktlinjer för landstinget som ägare 1(5) Vårdval Primärvård Riktlinjer för landstinget som ägare 1. BAKGRUND Landstingsstyrelsen fastställde Konsekvenser och riktlinjer för utifrån ett ägarperspektiv, LiÖ 2009-378, i samband med att vårdval

Läs mer

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Genom vår samverkan i ett handlingskraftigt nätverk ska de äldre i Gävleborg uppleva trygghet och oberoende. Inledning och bakgrund

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Dnr 14OLL28 Verksamhetsberättelse 2013 Nämnden för folkhälsa ÖREBRO LÄNS LANDSTING Inledning Nämnden för folkhälsa ska känna till dagens livsvillkor, levnadsvanor och hälsoläget i befolkningen för att

Läs mer

Fem fokusområden fem år framåt

Fem fokusområden fem år framåt REGERINGENS STRATEGI INOM OMRÅDET PSYKISK HÄLSA 2016 2020 Fem fokusområden fem år framåt Nationell samordnare inom området psykisk hälsa Fem fokusområden Regeringen har beslutat om en ny strategi för statens

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1(5) FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1 Mål och inriktning utgör ett kompletterande barn och ungdomspsykiatriskt vårdutbud inom Stockholms läns landsting. Verksamheten ska präglas av en helhetssyn på det enskilda

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron

Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron Regional åtgärdsplan 2006-2008 Denna åtgärdsplan är en överenskommelse mellan Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götaland. Mer

Läs mer

Behovsstyrning genom behovsanalyser. Nätverket Region Östergötland Uppdrag hälsa, 2015-03-12, Anna Bengtsson

Behovsstyrning genom behovsanalyser. Nätverket Region Östergötland Uppdrag hälsa, 2015-03-12, Anna Bengtsson Behovsstyrning genom behovsanalyser Nätverket Uppdrag hälsa, 2015-03-12, Anna Bengtsson Hälso- och sjukvårdsstyrning efter behov Östgötens behov Hälso- och sjukvårdsinsatser God hälsa Styrning av hälso-

Läs mer

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut

Läs mer

Balanserat styrkort 2017 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen

Balanserat styrkort 2017 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen Balanserat styrkort 2017 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2016-05-12 Dnr 16LS3265 BALANSERAT STYRKORT 2017 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen är Landstinget Västernorrlands ledande

Läs mer

Så vill vi utveckla närsjukvården

Så vill vi utveckla närsjukvården Västra Götalandsregionen Vänersborg 2011-03-16 Så vill vi utveckla närsjukvården Fyrbodal 2 (9) Innehållsförteckning Närsjukvård Norra Bohuslän och Dalsland... 3 Vad vill socialdemokraterna?... 3 Lokala

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...

Läs mer

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar

Läs mer

Skattekronans fördelning: 10,77 kr

Skattekronans fördelning: 10,77 kr Skattekronans fördelning: 10,77 kr Kultur, utbildning och friluftsliv (0,16kr) Habilitering o hjälpmedel (0,21kr) Tandvård (0,30kr) Läkemedel (1,37kr) Kollektivtrafik och övrig reg verk (0,63kr) Politisk

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Hälsofrämjande hälso- och sjukvård POSITIONSPAPPER Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Positionspapper 1 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Positionspapper 2 Förord Sveriges Kommuner och Landsting vill

Läs mer

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? ➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.

Läs mer

Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län

Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Jessica Rydell (MP), Anders Henriksson (S), Linda Fleetwood (V), Lena Segerberg (S) Trygg

Läs mer

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning

Läs mer

Deklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland

Deklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Annika Larsson 2017-03-28 Dnr: RS 2017-206 Regionstyrelsen Deklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland

Läs mer

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Västra Götalandsregionen Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Region Västra Götaland Bildades 1998 Syftet var regional utveckling Fyra landsting blev en region Stora kulturella skillnader Skilda

Läs mer

Landstingspolitiskt program för moderaterna i Dalarna.

Landstingspolitiskt program för moderaterna i Dalarna. 1 1 1 1 1 1 0 1 0 1 Landstingspolitiskt program för moderaterna i Dalarna. Landstingets uppdrag. Landstinget Dalarna ska erbjuda en tillgänglig hälso- och sjukvård av högsta kvalitet, en serviceinriktad

Läs mer

Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering

Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering Förtroendemannagruppen Rörelseorganens sjukdomar och skador augusti 2005 1 Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering Cathrin Mikaelsson, själv värkmästare och initiativtagare

Läs mer

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Socialstyrelsens bedömningar och centrala rekommendationer 2011

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016

Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016 Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne KEFU seminarium, 25 oktober 2016 Utvärdering av hälsoval i primärvården respektive vårdval inom specialistvården Bred och oberoende

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Positionspapper 14 juni 2013 Styrelsebeslut SKL Kontakt: ingvor.bjugard@skl.se Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Positionspapper ett dokument inom ett område där Sveriges

Läs mer

Rådslag. Hjälp oss förbättra sjukvården i Östergötland

Rådslag. Hjälp oss förbättra sjukvården i Östergötland Rådslag Hjälp oss förbättra sjukvården i Östergötland Socialdemokraterna, LO och Kommunal i Östergötland inbjuder till rådslag om hälso- och sjukvården. Förord En god hälsa är det allra viktigaste i livet

Läs mer

Landstinget Västernorrlands utmaningar

Landstinget Västernorrlands utmaningar Fempunktsprogrammet Landstinget Västernorrlands utmaningar Landstinget i Västernorrland har under senare år genomgått en rad förändringar. Det har bland annat gällt förändringar i organisation, i lednings-

Läs mer

Region Östergötland. - större kraft att växa tillsammans. Region Östergötland

Region Östergötland. - större kraft att växa tillsammans. Region Östergötland - större kraft att växa tillsammans större kraft att växa tillsammans Vad innebär det att bilda region? Landstinget tar över ansvaret för de regionala utvecklingsfrågorna Landstinget i Östergötland bytte

Läs mer

Dnr Vårdcentralen Söderköping Verksamhetsplan 2013 Inklusive årsbudget

Dnr Vårdcentralen Söderköping Verksamhetsplan 2013 Inklusive årsbudget 2012 10 17 Dnr 2012 110 Vårdcentralen Söderköping Verksamhetsplan Inklusive årsbudget Innehållsförteckning Vision (och verksamhetsidé) 1 Medborgar kundperspektivet 2 Processperspektivet 2 Medarbetarperspektivet

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:83 LS 0906-0522 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:18 av Tove Sander m.fl. (S) om personer med utvecklingsstörning och deras behov av hälso- och sjukvård Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Budgetunderlag 2014-2016 PVN

Budgetunderlag 2014-2016 PVN Hälso- och sjukvårdsförvaltningen D A T U M D I A R I E N R 2013-03-08 PVN-HSF13-029 Budgetunderlag 2014-2016 PVN Nämndens reaktion på budgetramen I anvisningarna till budgetunderlaget står att landstinget

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Utbildningsdag landstingsfullmäktige 17 oktober Nya organisationen vad är nytt?

Utbildningsdag landstingsfullmäktige 17 oktober Nya organisationen vad är nytt? Utbildningsdag landstingsfullmäktige 17 oktober 2013 Nya organisationen vad är nytt? Hans Rönnkvist, biträdande landstingsdirektör Innehåll - Styr- och ledningsmodell - Varför omorganiserar landstinget?

Läs mer

äldre i vården Miljöpartiet de gröna i Östergötland

äldre i vården Miljöpartiet de gröna i Östergötland äldre i vården Grön strategi för hur vården bättre kan anpassas till den äldre människans behov och förutsättningar Miljöpartiet de gröna i Östergötland 1 Inledning Inom en snar framtid kan vi förvänta

Läs mer

Visionsmål Delmål Indikator

Visionsmål Delmål Indikator 1 Medicinska programberedningen Sammanträdesplats Landstingets kansli Närvarande Ledamöter Christina Hasselrot (s) ordförande Silvi Wigh-Senestad (m) vice ordförande Martin Tollén (s) Peter Hermansson

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi

Läs mer

Östgötens hälsa Kommunrapport - Hälsa. Rapport 2007:6. Folkhälsovetenskapligt centrum

Östgötens hälsa Kommunrapport - Hälsa. Rapport 2007:6. Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:6 Kommunrapport - Hälsa Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc November 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Elin Eriksson Lars Walter Östgötens hälsa

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Verksamhetsplan HSF 2014

Verksamhetsplan HSF 2014 Verksamhetsplan HSF 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2013-10-21 Diarienummer: Innehållsförteckning HSF Verksamhetsplan 2014... 3 1. Utgångspunkter... 3 1.1 Målbild för framtidens

Läs mer

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen? 2016-12-16 1 (5) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 2 Funktion för koordinering 1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

Läs mer

Likvärdig hälso- och sjukvård?

Likvärdig hälso- och sjukvård? Likvärdig hälso- och sjukvård? Uppföljning av hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag 2007 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 SUMMERING... 4 Östergötland i nationell jämförelse... 4 Vad utmärker olika grupper?...

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. 2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras

Läs mer

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Fortsatt utveckling av privata driftsformer inom vuxenpsykiatrisk vård

Fortsatt utveckling av privata driftsformer inom vuxenpsykiatrisk vård Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-03-25 1 (6) HSN 1503-0333 Handläggare: Conny Gabrielsson Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-04-28, p 5 Fortsatt utveckling av privata driftsformer

Läs mer

Beredning Nord. Ledamöter

Beredning Nord. Ledamöter Beredning Nord Ledamöter Uppdrag 2013 Framtidens möte med vården, utifrån följande teman E-hälsa (hälso- och sjukvård med stöd av distansöverbryggande teknik) Information/vägledning Ansvar/rollfördelning

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Datum 2015-09-15 Ärende nr.2015-261.77 Verksamhetsplan 2016-2017 Lokalt folkhälsoarbete Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Innehållsförteckning Tibro kommuns folkhälsoarbete...

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna?

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala

Läs mer

Brukardialogberedningar i Region Östergötland

Brukardialogberedningar i Region Östergötland Brukardialogberedningar i Region Östergötland www.regionostergotland.se Man får vara beredd på att sätta av tid och energi ledamot i brukardialogberedning Denna broschyr vänder sig till dig som vill veta

Läs mer

Östgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum

Östgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:5 Kommunrapport - Allmänna frågor Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc November 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Elin Eriksson Lars Walter Östgötens

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN

KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN Rödgrönt samarbete för framtiden 2 Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Trygg vård och korta köer

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020 Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten år 2020 1 Vad tycker du? Läs det här först En förklaring av begrepp Landstinget beslutade år 2009 att se över den framtida hälso- och sjukvården i Norrbotten.

Läs mer

Psykiatriska specialiteter

Psykiatriska specialiteter Psykiatriska specialiteter Barn- och ungdomspsykiatri 903 Kompetensbeskrivning Specialiteten barn- och ungdomspsykiatri karaktäriseras av kunskap och färdighet i att identifiera, utreda, diagnostisera,

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:64 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:50 av Stig Nyman (kd) om arbetstidsförkortning för äldre medarbetare Föredragande landstingsråd: Lars Dahlberg Ärendet Motionären

Läs mer

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025 I ~ II Landstinget DALARNA Central förvaltning Ledningsenhet nllagra AU 6 3;lA BESLUTSUNDERLÄG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Datum 2013-05-06 Sida 1 (2) Dnr LD11/01660 Uppdnr 522 2013-05-06 Landstingsstyrelsens

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Överenskommelsen blir giltig under förutsättning att den godkänns av regeringen.

Överenskommelsen blir giltig under förutsättning att den godkänns av regeringen. Utdrag Protokoll I:8 vid regeringssammanträde 2011-10-13 S2011/8975/FS (delvis) Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om ett handlingsprogram för att utveckla kunskapen om och vården av

Läs mer