FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEN...3
|
|
- Magnus Ström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 1 Årsredovisning Innehåll Innehåll Sid FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEN Landstingsstyrelsens ordförande har ordet Landstingsdirektören har ordet Landstingets uppdrag och vision Organisationen Styrningen av landstinget Omvärldsanalys och framtidsbedömning Medborgarperspektivet Förnyelseperspektivet Processperspektivet Medarbetarperspektivet Ekonomiperspektivet Regional utveckling Landstingets engagemang i bolag och stiftelser EKONOMISK REDOVISNING Resultaträkning Intäkter och kostnader Finansieringsanalys Balansräkning Resultat per enhet Investeringsredovisning Noter Värderingsprinciper APPENDIX LÄSINFORMATION
3 2 Årsredovisning Landstingsstyrelsens ordförande
4 3 Årsredovisning Landstingsstyrelsens ordförande FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEN Landstingsstyrelsens ordförande har ordet 2005 blev på många sätt ett bra år för landstinget i Östergötland. Fler patienter fick vård och behandling under 2005 jämfört med 2004 och landstingets ekonomi visade överskott. Det ger goda förutsättningar för ett fortsatt förbättringsarbete kommande år. Ambitiösa och kompetenta medarbetare gör trots en ofta tuff arbetssituation ett mycket bra arbete. Det medför att jag känner mig trygg med den vård som ges. Flera undersökningar visar också att Östergötland och Sverige har en hälsooch sjukvård i världsklass. Min uppfattning är att det finns mycket i den östgötska sjukvården som fungerar utmärkt. Samtidigt är det uppenbart att det finns områden som behöver förbättras. Tillgängligheten till hälsooch sjukvården är ett exempel på ett sådant område. Fortfarande är det alltför långa köer till vissa behandlingar. Det finns också patienter med uppenbara behov som inte upplever att de får kontakt med eller information av vården. Ibland fungerar vården mindre väl i situationer där den enskilda människan behöver långvarig vård och stöd från olika instanser. Jag tycker att de förändringar som vi genomförde av vårdorganisationen under 2004 och den ekonomiska stabilitet som landstinget uppnått under 2005, har skapat goda förutsättningar för att klara dessa utmaningar, men det kräver en utveckling på flera plan i vårdorganisationen. För att till exempel nå trygghet och kontinuitet i vården av gamla och multisjuka krävs en högre grad av samverkan mellan enheter inom landstinget och med kommunerna. När det gäller tillgängligheten ska Östergötland klara att uppfylla den nationella vård- och behandlingsgaranti som infördes den 1 november Den goda ekonomiska utvecklingen under året har gjort att vi kunnat skjuta till ytterligare medel för att korta köer till en rad olika behandlingar. Trots det står hälso- och sjukvården inför stora utmaningar. Det sker en ständig utveckling av behandlingsmetoder och läkemedel som kan bota och lindra åkommor för allt fler patienter. Varje år ökar kunnandet att behandla, men även kraven på vad sjukvården ska erbjuda. Inget talar för att denna utveckling kommer att avstanna, snarast tvärtom. Min uppfattning är att de stora men ändå begränsade ekonomiska resurser som står till landstingets förfogande måste styras till de grupper som har de största behoven av hälso- och sjukvård. De senaste årens positiva utveckling, verksamhetsmässigt och ekonomiskt, ger oss goda förutsättningar att ur ett behovsperspektiv möta framtidens vårdbehov. Paul Håkansson (s) Landstingsstyrelsens ordförande
5 4 Årsredovisning Landstingsdirektören Landstingsdirektören har ordet Det gångna året fortsatt anpassning och utveckling För de flesta verksamheterna i landstinget har även det gångna året präglats av det omfattande omställningsarbete som inleddes under Utvecklingen drivs genom ett engagerat arbete av ledare och medarbetare på alla nivåer. Enligt min uppfattning ger den nya organisationen och dess nya arbetssätt en stabil grund för den framtida hälso- och sjukvården i Östergötland. Men fortfarande återstår delar av förändringsarbetet. Profileringen av Vrinnevisjukhuset mot planerad kirurgisk verksamhet pågår men har ännu inte genomförts i avsedd omfattning. Jag upplever också att många medarbetare inom sjukhuset känner osäkerhet över sjukhusets framtida utveckling. Under 2006 kommer därför fokus att ligga på att genomföra profileringen och att inleda arbetet med en långtidsstrategi för hälso- och sjukvården i östra länsdelen. Hälso- och sjukvården i ständig utveckling Hälso- och sjukvården utvecklas ständigt. Nya metoder för behandling, bot och lindring kommer fram i hög takt. En förutsättning för att vi ska ha råd att införa det nya, är att vi förmår att avveckla gamla metoder och arbetssätt som inte ger lika god effekt. Därtill är det viktigt att vi fortsätter att ständigt förbättra oss i det dagliga arbetet. Jag är övertygad om att vi genom att än mer utnyttja IT-utvecklingen kan släppa gamla arbetssätt och frigöra arbetstid som kan användas till vård. En ytterligare viktig förutsättning för att vi ska få en bättre och effektivare vård är att vi lär av våra misstag. Det nydanande patientsäkerhetsarbete som bedrivs i vårt landsting är ett mycket gott exempel på systematiskt förbättringsarbete som vi har all anledning att känna oss stolta över. Ledarskap och medarbetarskap två sidor av samma mynt Vi ställer med rätta höga krav på våra ledare eftersom varje ledare har stora möjligheter att påverka verksamhetens utveckling och dess arbetsmiljö. Men en ledare sköter sin uppgift i samspel med samtliga medarbetare på arbetsplatsen. Det är summan av allas insatser som skapar nytta för våra patienter. Därför är medarbetarskap lika viktigt som ledarskap för att nå bra resultat. Ett bra resultat det är för mig att framgångsrikt sköta sitt uppdrag att ge en trygg och högklassig sjukvård till våra uppdragsgivare, östgötarna. Jag tycker därför att det är glädjande att de patientoch medarbetarenkäter som genomförts under året påvisar att det finns ett tydligt samband mellan nöjda patienter, det vill säga goda resultat, och nöjda medarbetare. Medarbetare trivs bäst på de arbetsplatser där patientresultaten är starkast. Jag tolkar det också som att ett tydligt uppdrag är den minsta gemensamma nämnaren som ger både nöjda östgötar och nöjda medarbetare. Ett gott resultat Landstinget redovisar ett stort ekonomiskt överskott som i huvudsak beror på en god avkastning av våra pensionsmedel, men som också visar att en majoritet av landstingets verksamheter har ekonomin i balans. Sammanfattningsvis visar det gångna året att vår utveckling fortsätter i rätt riktning. Det betyder inte att vi kan slå oss till ro, eller att alla problem är lösta men vi kan känna oss glada över att vi är på rätt väg. Jag vill därför tacka alla medarbetare för mycket goda insatser under året som inneburit att östgötarna fått gott utbyte för sin landstingsskatt. Åke Rosandher Landstingsdirektör
6 5 Årsredovisning Förvaltningsberättelse Landstingets uppdrag och vision Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälsooch sjukvård ska ges företräde till vården. (2 Hälso- och sjukvårdslagen) Landstinget i Östergötland har visionen att med utgångspunkt i sitt uppdrag medverka till att östgöten kan leva: Ett friskt liv utan att drabbas av sjukdomar som kan förebyggas. Ett liv med god hälsa och livskvalitet utan att riskera förtida död eller onödigt lidande i sjukdom som kan behandlas. Ett liv utan onödiga begränsningar i funktion eller i förmåga till aktivitet i det dagliga livet och delaktighet i samhällslivet. Ett liv med autonomi, värdighet och trygghet även om man drabbats av långvarig svår sjukdom och/eller svår funktionsnedsättning. God hälsa är en grundläggande del av välfärden. Hälsa är en resurs som gör det möjligt att förverkliga vitala livsmål. Allvarliga hälsoproblem innebär ett lidande för dem som drabbas direkt men även psykiska och materiella bördor för anhöriga och samhälle. I vårt samhälle finns en rollfördelning mellan de olika samhällsorganen, när det gäller att se till medborgarnas olika välfärdsbehov. Landstingets centrala uppgift är att svara för huvuddelen av den hälso- och sjukvård som invånarna har behov av. Människors behov är ofta komplexa och låter sig inte delas upp efter administrativa gränser. För att kunna möta medborgarnas samlade behov på ett effektivt sätt, krävs därför att samhällets olika resurser samverkar. Landstinget delar ansvaret i första hand med kommunerna och försäkringskassan. Ojämlikheter i hälsa existerar fortfarande mellan sociala och etniska grupper och mellan män och kvinnor. För att påverka detta krävs riktade insatser till förmån för de mest utsatta kombinerat med resurser för att skapa goda livsvillkor för alla. Landstinget har också ett ansvar för att via samfinansiering och i överenskommelse med andra aktörer se till att olika verksamheter utvecklas och drivs till stöd för en ekonomisk, social och kulturell utveckling av regionen Östergötland. Landstinget har från och med 2003, med bibehållet ansvar, överlämnat uppdraget att genomföra åtgärder inom området regional utveckling till Regionförbundet Östsam.
7 6 Årsredovisning Organisation 2005 Organisationen Figur 1 Landstingets organisation under år Det politiska ansvaret Landstinget är en demokratiskt styrd organisation. Skiljelinjen mellan politikernas och verksamhetens uppgifter ska vara tydlig. I en demokratiskt styrd organisation är det politikernas främsta uppgift att ange vad som ska göras, fördela resurserna och följa upp resultaten. Alla röstberättigade östgötar kan påverka landstingets politiska inriktning vid valen vart fjärde år. Valet den 15 september år 2002 resulterade i en fortsatt koalition mellan socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet. Denna koalition avser att styra Landstinget i Östergötland till och med Landstingsfullmäktige Högsta beslutande organ är landstingsfullmäktige med 101 folkvalda ledamöter (s) 44, (m) 17, (fp) 11, (kd) 10, (v) 8, (c) 7 och (mp) 4. Fullmäktige beslutar bland annat om landstingsskatten och avgör därmed hur mycket landstingets verksamhet får kosta. Fullmäktige beslutar också om riktlinjer i viktiga principiella och strategiska frågor. Fullmäktige tillsätter de nämnder, beredningar, utskott och lokala organ som utöver landstingsstyrelsen behövs för att fullgöra landstingets uppgifter. Beredningarna är ett komplement till arbetet inom landstingsstyrelsen och hälso- och sjukvårds-
8 7 Årsredovisning Organisation 2004 nämnden. Även fullmäktiges tillfälliga utskott ska komplettera arbetet som görs av styrelse, nämnd och revisorer. Patient- och förtroendenämnden har till uppgift att hjälpa patienter, anhöriga och personal om det uppstått problem i kontakten mellan patienten och hälso- och sjukvården eller tandvården. Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsen är landstingets förvaltande organ och styrelse för landstingets samlade verksamheter och har samordningsansvar mellan nämnder och beredningar inför fullmäktige. Som styrelse för landstingets produktionsenheter har landstingsstyrelsen ett övergripande ansvar för enheternas produktivitet, effektivitet och kvalitet. Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden är en beställarnämnd med uppdrag att fånga upp östgötarnas behov, önskemål och synpunkter när det gäller hälso- och sjukvård. Politikerna beslutar sedan om vad som ska göras, hur mycket, till vilket pris och med vilken kvalitet. Detta fastställs sedan i avtal med produktionsenheterna. Beredningar Under landstingsfullmäktige finns demokratiberedningen och folkhälsoberedningen. Under landstingsstyrelsen finns forskningsberedningen och personalberedningen. Under hälso- och sjukvårdsnämnden finns östra, centrala respektive västra länsdelsberedningen samt medicinska programberedningen. Regionsjukvårdsnämnden Regionsjukvårdsnämnden är en gemensam nämnd med representation från landstingen i Östergötland, Kalmar och Jönköping och med placering i Landstinget i Östergötland. Regionsjukvårdsnämnden beslutar om vilken regionsjukvård som ska samordnas inom sydöstra sjukvårdsregionen samt till vilken enhet den ska samordnas. Landstingsdirektören Landstingsdirektören utses av landstingsstyrelsen och är den tjänsteman som har det övergripande ansvaret för landstingets produktionsenheter och för det administrativa stödet till landstingets politiska organ. Produktionsenheterna Landstinget har 14 produktionsenheter inom olika områden av hälso- och sjukvården. All specialiserad vård är länsövergripande. Viss specialiserad vård finns vid alla tre sjukhusen i länet (Motala, Norrköping samt Linköping) annan vård finns endast vid ett eller två sjukhus. Den nära sjukvården; vårdcentralerna, vissa delar av sjukhusvården (exempelvis medicinskoch psykiatrisk vård, akutsjukvård) samt folktandvård finns lokalt i respektive länsdel. Utöver de hälso- och sjukvårdsproducerande enheterna finns ett tiotal mindre produktionsenheter, som tjänar som stöd- och servicefunktioner till övriga. Landstinget bedriver också skolverksamhet vid Lunnevads folkhögskola och vid Naturbruksgymnasiet i Östergötland.
9 8 Årsredovisning Styrning av landstinget Styrningen av landstinget Styrningen av landstingets omfattande och komplexa verksamhet kräver en begriplig och enhetlig metod och gemensamma begrepp. Det är också viktigt att planering och uppföljning sker ur flera perspektiv. Landstingets politiska organ och även dess produktionsenheter använder därför balanserat styrkort som metod. Utgångspunkten är landstingets uppdrag och vision. Visionen konkretiseras sedan i strategier och framgångsfaktorer för olika perspektiv, det vill säga vägval för att nå fram till visionen. Landstinget arbetar med följande perspektiv: Medborgarperspektivet - hur landstinget tillgodoser östgötarnas behov. Förnyelseperspektivet - hur landstinget säkerställer att verksamheten blir bättre och utvecklas. Processperspektivet - hur effektiva arbetsmetoder och arbetsflöden är. Medarbetarperspektivet - hur landstinget tillvaratar och utvecklar kompetensen hos medarbetarna. Ekonomiperspektivet - hur landstinget kontrollerar och sköter ekonomin. Visionen och strategierna utgör tillsammans med beslut om skattesats och ekonomiska ramar den lagstadgade treårsbudgeten som beslutas av fullmäktige i juni. I november antar fullmäktige en finansplan. Den innebär en uppdatering av ekonomin främst med avseende på skatteunderlag, avkastning, löner och priser samt beslut från riksdagen. Finansplanen kan innehålla direktiv till landstingsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden inför kommande planeringsarbete. Landstingsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden har tillsammans fullmäktiges uppdrag att verkställa fullmäktiges beslut. Landstingsstyrelsen är styrelse för landstingets samlade verksamheter och ska genom sin verksamhetsstyrning se till att produktionsenheterna uppfyller kraven på god produktivitet, effektivitet och kvalitet. Hälso- och sjukvårdsnämnden är beställarnämnd och har därmed ett uttalat ansvar att verka för en god hälsa hos befolkningen och en god hälso- och sjukvård vilket kräver behovsstyrning ur ett medborgarperspektiv. I praktiken innebär ansvarsfördelningen att styrelse och nämnd har olika fokus i sin styrning men arbetar samtidigt i mycket mot samma mål men med olika medel. Medborgarperspektivet har emellertid hälso- och sjukvårdsnämnden ett särskilt ansvar för, medan medarbetarperspektivet är en angelägenhet endast för landstingsstyrelsen. Årsredovisningens uppgift är att beskriva i vad mån verksamheten under året har levt upp till de politiska mål som landstingsfullmäktige har beslutat om i treårsbudgeten och som landstingsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden har haft uppdraget att verkställa. Det är därför viktigt att relationen är tydlig mellan strategier och redovisade insatser och resultat. Årsredovisningen är disponerad utifrån treårsbudgetens perspektiv men för att uppnå läsbarhet har det inte bedömts som lämpligt att försöka redovisa insatser och resultat kopplat till en enskild strategi. Ett skäl är att insatser och resultat ofta är relaterade till flera strategier. Årsredovisningen avslutas med ett appendix som ska tjäna som en läsinformation som gör det möjligt att relatera förvaltningsberättelsens avsnitt till respektive strategi och ansvarsområde landstingsstyrelsens alternativt hälso- och sjukvårdsnämndens.
10 9 Årsredovisning Omvärldsanalys och framtidsbedömning Omvärldsanalys och framtidsbedömning Samhällsekonomin Den globala tillväxten fick under 2005 förnyad kraft efter inbromsningen runt årsskiftet 2004/2005. Den svenska ekonomin växte under 2004 främst tack vare ökad export. Under 2005 drevs tillväxten däremot framförallt av stigande konsumtion och ökade investeringar. Konjunkturen gick upp under 2005 och så bedöms även bli fallet under år Sysselsättningen har trots en god tillväxt utvecklats mycket svagt de senaste åren men en förbättring förutses de närmaste åren. Landstingsekonomin Under den senaste tioårsperioden har trenden varit att landstingens resultat har förbättrats. Det samlade resultatet för landstingen blev 2005 positivt för första gången sedan Sjutton av tjugo landsting redovisade överskott för år Landstinget i Östergötland redovisade för 2004, utan skattehöjning, det relativt sett största ekonomiska överskottet och den mest positiva kostnadsutvecklingen bland landets landsting. De strukturförändringar som genomfördes under 2004 bidrog till detta förhållande, då tydliga ekonomiska effekter uppnåddes bland annat genom en minskning av antalet anställda med 4 procent. Strukturförändringarna bedöms i stort sett ha fått fullt genomslag under år 2005 med ett positivt resultat på 458 miljoner kr vilket även i år är ett av de allra starkaste resultaten bland Sveriges landsting. Det är framför allt en bra avkastning på förvaltningen av de anställdas pensionsmedel som väger upp resultatet. Trots resultatet är ekonomin sammantaget ansträngd eftersom det är en obalans mellan intäkter och kostnader i verksamheternas resultat. En förutsättning för att bibehålla ekonomisk stabilitet är därför att utvecklingen av verksamheten sker via omprioriteringar och effektiviseringar. Framtidsbedömning En förbättring av sysselsättningsläget förutses de närmaste åren och väntas leda till att skatteunderlaget åter kommer att växa något snabbare. Det ska dock inte förväntas en lika stark utveckling som åren runt millennieskiftet. En prognos 1 är att skatteunderlaget i genomsnitt kommer att öka med drygt 4 procent per år till och med år Den långsamma kostnadsutvecklingen för läkemedelsförmånen förväntas fortsätta de närmaste åren. Kostnadsökningen i Landstinget i Östergötland har under 2005 varit återhållsam och så antas bli fallet de närmaste åren. En så långsam kostnadsutveckling är emellertid sannolikt svår att upprätthålla på lång sikt. En osäkerhet ligger i att det saknas konkreta beslut om statsbidragen efter år I ett kort tidsperspektiv är den aktuella bedömningen att framför allt en stärkt sysselsättning och ett därmed starkare skatteunderlag kan komma att bidra till ett något mindre ansträngt ekonomiskt läge de närmaste åren. Därefter riskerar ekonomin att försämras igen. I ett längre perspektiv står hälso- och sjukvården inför stora utmaningar. Efter år 2008 accelererar ökningen av antal och andel medborgare över 65 år. Detta innebär ökade behov av insatser mot sjukdom och ohälsa, samtidigt som det sker stora pensionsavgångar bland sjukvårdspersonalen. Den förändrade befolkningsstrukturen skapar tillsammans med den medicinsk-tekniska utvecklingen ett starkt kostnadstryck på landstingen. Det kan också förväntas att medborgarna kommer att ha ökande krav på hälso- och sjukvårdens omfattning och kvalitet i framtiden. Internationaliseringen och i synnerhet EU-samarbetet kommer också att påverka förutsättningarna på ett sätt som i dagsläget är svårt att förutse. En prognos visar 2 att resursbehovet fram till år 2030 förväntas öka med cirka 50 procent varav drygt 20 procent är kopplat till förändrad åldersstruktur och runt 30 procent till medicinsk-teknisk utveckling. Detta skulle innebära ett genomsnittligt ökat resursbehov på 1,6 procent per år. Alla realistiska scenarier innebär i praktiken att fortsatta effektiviseringar behövs i landstingen. Den omställning som skett inom Landstinget i Östergötland under åren har skapat 1 Ekonomirapporten- november 2005 (Sveriges Kommuner och Landsting) 2 Hälso- och sjukvården till 2030 (Sveriges Kommuner och Landsting 2005)
11 10 Årsredovisning Omvärldsanalys och framtidsbedömning framtida förutsättningar för att hälso- och sjukvården ska kunna erbjuda östgötarna en god hälsooch sjukvård. En fortsatt konsolidering av gjorda förändringar kommer att ske under de närmaste åren genom att utveckla den nya organisationen utifrån de nya förutsättningarna, stärka arbetstillfredsställelsen och även stärka tilltron hos medborgare/patienter. Den uppdrags- och prioriteringsprocess som utvecklas inom Landstinget i Östergötland ska förbättra förutsättningarna för att bedriva en effektiv verksamhet. Detta ska ske genom ökad samverkan, utvecklade vårdprocesser och en styrning mot alltmer kunskapsbaserade och effektiva arbetsmetoder med lyhördhet för befolknings- och patientbehov. Det hälsofrämjande- och förebyggande arbetet kommer att stärkas. Förändringar sker i en öppen medborgerlig dialog för att vidmakthålla förtroendet för hälso- och sjukvården. Inom den sydöstra sjukvårdsregionen har tidigare samarbete ytterligare befästs under 2005 genom bildandet av en ny organisation för regionsjukvården. Fokus sätts på samverkan inom den högspecialiserade vården men även inom den övriga sjukvården tas steg i riktning mot att se hela sjukvårdsregionen som bas genom överenskommelser för att klara den nationella vårdgarantin. Inom sjukvårdsregionen kommer möjligheterna för strategisk personalförsörjning att stärkas. Ny teknik som telemedicin kan underlätta försörjning av vissa bristspecialiteter. Goda förutsättningar finns också för att se hela sjukvårdsregionen som bas även för den akademiska utvecklingen. Sannolikt kommer flera verksamheter att lokaliseras till andra enheter i sjukvårdsregionen, utöver Universitetssjukhuset i Linköping. Regionen Östergötlands välfärd grundas ytterst på en hög sysselsättning hos befolkningen och därmed förmågan att betala skatt. Till stöd för detta kommer fortsatta insatser att göras för samordnad regional utveckling. De centrala delarna av Östergötland kommer alltmer att fungera som en sammanhållen stadsregion och tillväxten där kommer att ge förutsättningar för utveckling även i omlandet. Rörlighet måste fortsatt stödjas geografiskt men också möjligheten att växla mellan olika arbeten/utbildningar.
12 11 Årsredovisning Medborgarperspektivet Medborgarperspektivet Medborgarperspektivet beskriver hur landstinget ska tillgodose befolkningens behov av hälso- och sjukvård och främja en positiv hälsoutveckling. Detta perspektiv är centralt eftersom det är inriktat på verksamhetens övergripande ändamål. Landstinget har följande strategier inom medborgarperspektivet: Landstinget medverkar till att utveckla ett tryggare välfärdssamhälle där skillnaderna i hälsa utjämnas och östgötarnas hälsa förbättras. Östgötarna känner delaktighet, har kunskap och kan påverka sin hälsa och sina liv. Östgötarna känner sig trygga med att en god hälso- och sjukvård ges efter behov och är effektiv under hela vårdprocessen. Hälso- och sjukvård efter behov en systematisk process Landstingets uppdrag att förbättra hälsan och utjämna hälsoskillnader realiseras genom att främja hälsa, förebygga och behandla sjukdom. Uppgiften kräver kunskap om befolknings- och Figur 2. Behovsstyrningens olika inslag patientbehov. Medborgarperspektivet redovisar hur arbetet bedrivs med att identifiera behov och hur denna kunskap används (Se figur 2). Landstingets hälso- och sjukvårdsnämnd fungerar som beställare vilket får sitt konkreta uttryck i avtal med landstingsägda och privata vårdgivare. Avtalen föregås av en process där behovsanalyser görs som ett underlag för nämndens årliga politiska uppdrag. Uppdraget är i sin tur underlag för en dialog där vårdgivarna i åtaganden beskriver vad man bedömer kunna utföra. Nämnden fattar därpå ett prioriteringsbeslut med hänsyn taget till behovens angelägenhetsgrad och ekonomiska ramar varefter en avslutande årlig avtalsprocess tar vid. Uppföljning görs under året av bland annat avtal och uppdrag men också mer allmänt av tillgänglighet, patientupplevelser med mera. Behovsanalyser under 2005 De behovsanalyser som genomförts under 2005 är en del av underlaget för de politiska uppdrag som beslutas under 2006 vilka i sin tur utmynnar i 2007 års avtal med de olika vårdgivarna. Analyserna ska belysa i vad mån behov är uppfyllda ur olika aspekter för olika sjukdoms- och behovsgrupper. Det kan handla om att säkerställa en jämlik och likvärdig vård, god tillgänglighet, hög kvalitet, utvecklad samverkan med mera.
13 12 Årsredovisning Medborgarperspektivet Mag- och tarmsjukdomar Genomförd behovsanalys redovisar bland annat att: Multiprofessionella team är av stor betydelse eftersom det finns ett omfattande behov av psykologiskt stöd för att människor ska kunna lära sig att hantera den livskris som många upplever vid beskedet om en kronisk sjukdom. Utredningstiderna behöver förkortas. Detta gäller framför allt väntetiden till olika undersökningar som syftar till att utesluta allvarlig sjukdom. Samordningen mellan primärvård och specialistsjukvård behöver förbättras, så att patienterna får samma information om sin behandling, provresultat, väntetider etc, av de vårdgivare som är berörda. Tillgänglighet till kirurgisk behandling för patienter med med mag-tarmsjukdomar behöver förbättras. Infektionssjukdomar Genomförd behovsanalys redovisar bland annat att: God epidemiologisk kunskap behöver säkras hos verksamheter som handlägger akuta infektioner. Detta kräver ett samverkande kompetensstöd från inblandade aktörer. Det är angeläget att öka befolkningens kunskap kring egenvård i samband med infektioner vilket skulle minska behovet av rådgivning och besök. Behov finns av att samordna och förbättra vårdprocesser för omhändertagandet av infektioner. Beredskapsplanering för epidemier/pandemier behöver säkerställas, vilket innefattar säkrad tillgång till vaccin och antivirala medel, säkrad vårdplatssituation m.m. Det krävs uppföljning av vårdhygieniska krav och förbättrad kontroll över vårdrelaterade infektioner inom primärvården och kommuner för att få kontroll över det epidemiologiska läget. Rehabiliterande insatser Genomförd behovsanalys redovisar bland annat att: Det bör säkerställas att rehabilitering är en integrerad del i den totala vårdprocessen. Rehabiliterande insatser riskerar annars att förbises såväl vid planering, resurstilldelning och prioritering, som vid uppföljning och utvärdering. Långsiktiga och återkommande rehabiliteringsbehov behöver säkerställas bl a för gruppen äldre med komplexa vård- och omsorgsbehov och personer med kronisk sjukdom. Idag fokuseras i hög grad på de akuta rehabiliteringsbehoven. Ansvarsgränserna behöver förtydligas för rehabilitering mellan och inom olika vårdaktörers verksamheter. Det finns behov av att utveckla arbetet med rehabilitering för flera patientgrupper med psykisk ohälsa, framför allt med lättare och medelsvåra besvär och för gruppen vuxna med psykiska och fysiska funktionshinder i behov av särskilda insatser.
14 13 Årsredovisning Medborgarperspektivet Uppdrags- och prioriteringsprocessen under 2005 Det är en viktig del i styrningen, att med utgångspunkt i medborgarnas behov, genom medvetna prioriteringar fördela de begränsade resurser som står till hälso- och sjukvårdens förfogande. Landstinget i Östergötland har strävat efter att göra denna process så öppen och tydlig som möjligt för att den ska betraktas som legitim och rättvis av såväl medborgare som vårdpersonal. Uppdrags- och prioriteringsprocessen under år 2005 ligger till grund för 2006 års avtal med vårdproducenterna. Landstingsfullmäktige medgav inför 2006 att den ekonomiska ramen utökades med 25 miljoner kr till prioriterade behovs-/sjukdomsgrupper. Därutöver skapade hälso- och sjukvårdsnämnden utrymme för en omfördelning inom befintlig ram vilket sammantaget resulterade i en satsning på totalt 45 miljoner kr till prioriterade behov. De nationellt fastlagda grundprinciperna för prioriteringar ger utgångspunkter som innebär att beakta alla människors lika värde och att de med störst behov ska ges företräde. Kostnadseffektiviteten ska också beaktas, men först då de båda första principerna är tillgodosedda. I linje med detta har följande behovskriterier legat till grund för prioriteringen inför år 2006: Där likvärdig vård inte ges i länet. Angelägna behov som inte tillgodoses på grund av otydlig ansvarsfördelning. Angelägna behov som inte tillgodoses och där detta kan avhjälpas med förbättrade arbetssätt. Angelägna behov som inte är tillgodosedda på grund av ökade resursbehov Utifrån dessa kriterier har uppdrags- och prioriteringsprocessen under 2005 utmynnat i följande satsningar i avtalen för 2006, till största del baserade på de behovsanalyser och uppföljningar som med olika omfattning har genomförts under 2004/ Andningsorganens sjukdomar Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) utveckla arbetssätt - Barn och ungdom Svåra metabola sjukdomar behandling Ätstörning behandling Samordnare för barn med långvarig kroppslig sjukdom och/eller funktionshinder utveckla arbetssätt Säkra och samordna vård och habilitering vid övergång till vuxenlivet utveckla arbetssätt Bilaterala cochleaimplantat behandling - Cancersjukdomar Läkemedel behandling för ökad överlevnad Bröstrekonstruktion tillgänglighet - Hudkomplikationer Trycksår, bensår behandling - Hjärt- och kärlsjukdomar Rytmrubbning i hjärtat behandling Hjärtsvikt- utveckla vårdprocessprogram - Kvinnosjukdomar Konstgjord befruktning tillgänglighet - Mag- och tarmsjukdomar Gallstenssjukdom och ljumskbråck tillgänglighet - Neurologiska sjukdomar Talrehabilitering tillgänglighet Stroke utveckla vårdprocessprogram Diagnostik och behandling utredning tillgänglighet - Njursjukdomar Dialys tillgänglighet
Styrkortens relationer 2006
VISION VISION VISION VISION VISION Styrkortens relationer 2006 Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Vision Strategier Huvudmannastyrning 3-årsbudget m.m Vision (LF) Strategier (LF) Hälso- och sjukvårds
Läs merFrågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.
Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland
Läs mer4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Läs merEtt gott liv för alla invånare
Ett gott liv för alla invånare Hej! Det här är Region Östergötland, som arbetar för dig och alla andra invånare i länet. Den skatt du betalar finansierar vården och delar av den regionala utvecklingen.
Läs merEtt gott liv för alla i Östergötland
Ett gott liv för alla i Östergötland 2014 www.lio.se Hej! Det här är ditt och alla andra länsinvånares landsting. Den skatt du betalar finansierar vården. Vårt uppdrag är att ge dig bästa möjliga hälso-
Läs merRegion Östergötland. Kortfakta om uppdrag och verksamheter
Kortfakta om uppdrag och verksamheter 2016-06-13 Östergötland Östergötland är det fjärde största länet i Sverige, sett till antal invånare. Det finns cirka 442 000 invånare i länet. I Östergötland finns
Läs merRegion Östergötland. Kortfakta om uppdrag och verksamheter
Region Östergötland Kortfakta om uppdrag och verksamheter 2017-01-31 Östergötland Östergötland är det fjärde största länet i Sverige, sett till antal invånare. Det finns cirka 450 000 invånare i länet.
Läs merRegion Östergötland. Kortfakta om uppdrag och verksamheter
Region Östergötland Kortfakta om uppdrag och verksamheter 2019-02-19 Östergötland Östergötland är det fjärde största länet i Sverige, sett till antal invånare. Det finns cirka 450 000 invånare i länet.
Läs merEtt gott liv för alla invånare
Ett gott liv för alla invånare Hej! Det här är Region Östergötland, som arbetar för dig och alla andra invånare i länet. Den skatt du betalar finansierar vården och delar av den regionala utvecklingen.
Läs merResursfördelning Region Östergötland
Resursfördelning 2016 1 HSN:s behovsstyrningsprocess med uppdrag och resursfördelning Uppdrag beslutas av HSN i februari. Uppdrag Specificering av uppdraget till vårdgivare i Region Östergötland samt privata
Läs merHälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland
Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte
Läs merBilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar
Bilaga 1/4 Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar I detta dokument redovisas beredningen för behovsstyrnings förslag på områden för behovsanalyser 2017.
Läs merBalanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen
Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2015-05-13 Dnr 15LS1947 BALANSERAT STYRKORT 2016 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstinget använder balanserad styrning/balanserat styrkort
Läs merSammanfattning av behovsanalyserna hösten 2005
1 (2) Ledningsstaben MISSIV 2006-01-08 LiÖ 2005-xxx Hälso- och sjukvårdsnämnden Sammanfattning av behovsanalyserna hösten 2005 Bakgrund Ärende Behovsanalyserna har en central funktion som underlag för
Läs merLandsting. Politiker. Landsting. Invånare. val skatt. Ekonomiska ramar. Verksamhetsinriktning. Utbud till befolkningen.
Landsting val skatt Politiker Verksamhetsinriktning Ekonomiska ramar Invånare Utbud till befolkningen Patientavgifter Landsting 1 Behovs- och verksamhetsstyrning Totalansvarig LF LF Finansiär LS Ägare
Läs merINRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND
INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för
Läs merModeraternas förslag till Finansplan
Moderaternas förslag till Finansplan 2018-2020 Inledning Regionfullmäktige fastställde i juni 2017 en strategisk plan med budget för åren 2018-2020. Moderaterna föreslog en alternativ strategisk plan som
Läs merYttrande över motion 2012:24 av Helene Öberg(MP) och Vivianne Gunnarsson (MP) om satsning på äldre och äldre multisjuka
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner-Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-06-25 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-09-03, p 9 1 (5) HSN 1212-1540 Yttrande över motion 2012:24 av Helene
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merHar hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan
Läs merEn god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE
En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett
Läs merKARTLÄGGNING AV ARBETET MED FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT (FaR) I ÖSTERGÖTLAND 2008
KARTLÄGGNING AV ARBETET MED FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT (FaR) I ÖSTERGÖTLAND 2008 Katarina Björklund INTRODUKTION Det finns ett behov inom hälso- och sjukvården att finna nya hälsofrämjande arbetssätt,
Läs merVägen till framtidens hälsa och vård år 2035
Styrande måldokument Strategi Sida 1 (7) Vägen till framtidens hälsa och vård år 2035 Utvecklingsstrategi för hälso- och sjukvården Bakgrund Lagrum och styrande förutsättningar Strategin Vägen till framtidens
Läs merEn trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad
En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad vem som styr landstinget. Nu vill vi gå vidare och satsa
Läs merOrganisationen Region Östergötland. Maria Randjelovic Övergripande ST-studierektor
Organisationen Region Östergötland Maria Randjelovic Övergripande ST-studierektor Hösten Region 2017 Östergötland ST-LIV Östergötland Östergötland är det fjärde största länet i Sverige, sett till antal
Läs merVem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015
Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens
Läs merUngas psykiska ohälsa och de växande vårdköerna i Västmanland. 10 moderata förslag för att vända trenden
Ungas psykiska ohälsa och de växande vårdköerna i Västmanland 10 moderata förslag för att vända trenden Hur ser det ut i Västmanland? Barn och ungdomar i Västmanland har det generell sett bra, men det
Läs merHälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören
Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören inför 2008 Hälso- och sjukvårdsnämnden ger följande uppdrag till landstingsdirektören som ytterst ansvarig tjänsteman för hälso- och sjukvården.
Läs merOmråden för behovsanalyser och brukardialog för år 2018
BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben 2017-09-08 Dnr: HSN 2017-469 Monica Ulriksson/Christoffer Martinelle Hälso- och sjukvårdsnämnden Områden för behovsanalyser och brukardialog för år 2018 Beredningen för
Läs merPalliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor
Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...
Läs merKostnad utökade åldersgrupper specialisttandvård Kostnad för hälsoundersökningar psykiskt funktionshindrade Hälsosamtal för 50-åringar
2018-02-01 Region Kronoberg Förslag till tilläggsbudget för hälso- och sjukvård 2018 Enligt beslut i regionfullmäktige 2017-06-19 81 har särskilda medel avsatts under Regionstyrelsen för att utveckla den
Läs merFRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0
FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0 Innehåll Förebyggande och hälsofrämjande arbete 4 Personcentrerad vård 6 En utbyggd primärvård och en förstärkt närvård 8 Patienter med komplexa behov - kroniker och multisjuka
Läs merVårdval Primärvård Riktlinjer för landstinget som ägare
1(5) Vårdval Primärvård Riktlinjer för landstinget som ägare 1. BAKGRUND Landstingsstyrelsen fastställde Konsekvenser och riktlinjer för utifrån ett ägarperspektiv, LiÖ 2009-378, i samband med att vårdval
Läs mersá=ìíîéåâä~ê î êçéå 1
sá=ìíîéåâä~ê î êçéå 1 De flesta experter - både i Sverige och internationellt - anser att svensk vård håller mycket hög kvalitet och standard, fördelas rättvist efter behov och till en jämförelsevis låg
Läs merLandstingets strategiska plan med treårsbudget
Landstingets strategiska plan med treårsbudget 2011-2013 Förändringar jämfört 2010-2012 Vissa begreppsförändringar Markerad hållbarhetsdimension Perspektivet Förnyelse borttaget Perspektivens innebörd
Läs merHälso- och sjukvårdsnämndens styrkort för år 2007 med årsbudget
Ledningsstaben 2007-01-09 LiÖ 2006-41 Camilla Paananen Urban Svahn 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämndens styrkort för år 2007 med årsbudget Bifogade förslag till styrkort med årsbudget
Läs merSällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin
Sällsynta sjukdomar 21 oktober Ulrika Vestin Sjukvårdshuvudmännen växlar upp arbetet inom området sällsynta I december 2017 Överenskommelse mellan staten och SKL Tillsammans med Landsting och regioner
Läs merAntagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Läs merPolitisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar
Läs merGranskning av hur landstingsstyrelsen redovisar måluppfyllelse i årsredovisningen 2013
Granskning av hur landstingsstyrelsen redovisar måluppfyllelse i årsredovisningen 2013 Rapport nr 37/2013 April 2014 Richard Norberg, revisionskontoret Innehåll 1. Sammanfattande analys... 3 2. Inledning...
Läs merBilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2016 med motiveringar
Bilaga 1/4 Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2016 med motiveringar Område 1. Jämlik vård dialog om health literacy med invånare i socioekonomiskt utsatta områden (Fortsättning
Läs merGemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg
Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Genom vår samverkan i ett handlingskraftigt nätverk ska de äldre i Gävleborg uppleva trygghet och oberoende. Inledning och bakgrund
Läs merHälso- och sjukvårdsnämndens årsbudget 2012
BESLUTSUNDERLAG 1(1) Ledningsstaben Camilla Paananen 2011-11-16 LiÖ 2011-38 Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämndens årsbudget 2012 Hälso- och sjukvårdsnämndens (HSN) årsbudget för 2012
Läs merFramtidens hälso- och sjukvård 2.0
Dokumenttitel: Framtidens hälso- och sjukvård 2.0 Ämnesområde: Planera och styra Nivå: Huvuddokument Författare: Landstingsstyrelsens presidium Dokumentansvarig: Administrativa enheten Beslutad av: Landstingsfullmäktige
Läs merBehovsstyrning genom behovsanalyser. Nätverket Region Östergötland Uppdrag hälsa, 2015-03-12, Anna Bengtsson
Behovsstyrning genom behovsanalyser Nätverket Uppdrag hälsa, 2015-03-12, Anna Bengtsson Hälso- och sjukvårdsstyrning efter behov Östgötens behov Hälso- och sjukvårdsinsatser God hälsa Styrning av hälso-
Läs merFem fokusområden fem år framåt
REGERINGENS STRATEGI INOM OMRÅDET PSYKISK HÄLSA 2016 2020 Fem fokusområden fem år framåt Nationell samordnare inom området psykisk hälsa Fem fokusområden Regeringen har beslutat om en ny strategi för statens
Läs merUPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET
1(5) FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1 Mål och inriktning utgör ett kompletterande barn och ungdomspsykiatriskt vårdutbud inom Stockholms läns landsting. Verksamheten ska präglas av en helhetssyn på det enskilda
Läs merVision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik
Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse
Läs merGod och nära vård. GR:s socialchefsnätverk
God och nära vård GR:s socialchefsnätverk 180831 Hälso- och sjukvården en gemensam resurs Staten har ett övergripande systemansvar lagstiftning, tillsyn, m.m (1,5%) 21 landsting och regioner ansvarar för
Läs merBeställningsunderlag 2015
Diarienummer HSN5-5-2014 Beställningsunderlag 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster Dnr HSN5-5-2014 Beställningsunderlag 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster 1
Läs merSamverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård
Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård Med sikte mot ett nationellt gemensamt system för kunskapsstyrning Bakom systemet står regioner i samverkan med stöd av Sveriges Kommuner
Läs merBalanserat styrkort 2017 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen
Balanserat styrkort 2017 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2016-05-12 Dnr 16LS3265 BALANSERAT STYRKORT 2017 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen är Landstinget Västernorrlands ledande
Läs merFolkhälsopolicy för Stockholms läns landsting
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-10-28 1 (3) Handläggare: Cecilia Lindvall Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-11-22 Folkhälsopolicy 2017-2021 för Stockholms läns landsting Ärendebeskrivning
Läs merHälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015
1 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Fastställt i Hälso och sjukvårdsnämnden 2014 05 22 Dnr 14HSN372 Hälso och sjukvårdsnämnden 2 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) är ansvarig
Läs merPOLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.
Läs merBakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet
Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...
Läs merHälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling
Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning
Läs merYttrande över motion 2017:31 av Karin Michal (MP) om utökade psykiatriska resurser
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Marina Skarbövik TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-10-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-11-21 1 (3) HSN 2017-1299 Yttrande över motion 2017:31 av Karin Michal (MP)
Läs merKVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND
DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,
Läs merFolkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige
Folkhälsostrategi 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktige 140224 Inledning En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande
Läs merför 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor
för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet
Läs merKommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019
Dir. 2019:49 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019 Utvidgning och förlängd tid Regeringen
Läs merSå vill vi utveckla närsjukvården
Västra Götalandsregionen Vänersborg 2011-03-16 Så vill vi utveckla närsjukvården Fyrbodal 2 (9) Innehållsförteckning Närsjukvård Norra Bohuslän och Dalsland... 3 Vad vill socialdemokraterna?... 3 Lokala
Läs merBalanserat styrkort Regionstyrelsen. Fastställt i Regionstyrelsen Dnr 18RS2137
Balanserat styrkort Regionstyrelsen Fastställt i Regionstyrelsen 2019-08-29 Dnr 18RS2137 Balanserat styrkort Regionstyrelsen Regionstyrelsen är Region Västernorrlands ledande politiska förvaltningsorgan.
Läs merMotion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns landsting
Socialdemokraterna F R A M T I D S P A R T I E T Ankom Stockholms läns landsting 2017-06- U Dnril2Ö >0^l2j MOTION 2017-06-13 26 fl: 2* Motion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns
Läs merPlan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge
Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut
Läs merINTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.
INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som
Läs merÖstgötens hälsa Kommunrapport - Hälsa. Rapport 2007:6. Folkhälsovetenskapligt centrum
Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:6 Kommunrapport - Hälsa Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc November 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Elin Eriksson Lars Walter Östgötens hälsa
Läs merSkattekronans fördelning: 10,77 kr
Skattekronans fördelning: 10,77 kr Kultur, utbildning och friluftsliv (0,16kr) Habilitering o hjälpmedel (0,21kr) Tandvård (0,30kr) Läkemedel (1,37kr) Kollektivtrafik och övrig reg verk (0,63kr) Politisk
Läs merDen östgötska vårdkrisen. Så kapar vi vårdens köer.
Den östgötska vårdkrisen Så kapar vi vårdens köer. Så kapar vi vårdköerna i Östergötland Bakgrund Vårdköerna har ökat drastiskt i Sverige. Idag är de dubbelt så långa som 2014. Situationen i Östergötland
Läs merVärdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting
Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra
Läs merGemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län
Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Jessica Rydell (MP), Anders Henriksson (S), Linda Fleetwood (V), Lena Segerberg (S) Trygg
Läs merHSN:s planering och uppföljning
HSN:s planering och uppföljning Uppdrag beslutas av HSN i februari. Specificering av uppdraget till vårdgivare i Region Östergötland samt privata vårdgivare. Uppdrag Kravspecifikation Redovisning under
Läs merDnr 14OLL28 Verksamhetsberättelse 2013 Nämnden för folkhälsa ÖREBRO LÄNS LANDSTING Inledning Nämnden för folkhälsa ska känna till dagens livsvillkor, levnadsvanor och hälsoläget i befolkningen för att
Läs merHSNS Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad
HSNS 2018-00072 Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad 2018-06-20 1 (6) Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämndens mål och inriktning är utgångspunkten för nämndens beställningsarbete
Läs merKommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014
Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar
Läs merLandstingspolitiskt program för moderaterna i Dalarna.
1 1 1 1 1 1 0 1 0 1 Landstingspolitiskt program för moderaterna i Dalarna. Landstingets uppdrag. Landstinget Dalarna ska erbjuda en tillgänglig hälso- och sjukvård av högsta kvalitet, en serviceinriktad
Läs merAv reglementet kan följande uppdrag/ansvar lyftas fram:
Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden Intern styrning och kontroll Inledning Styrelser och nämnder har ett ansvar för att tillse att verksamheten bedrivs med en tillräcklig intern kontroll. Detta regleras
Läs merÅtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron
Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron Regional åtgärdsplan 2006-2008 Denna åtgärdsplan är en överenskommelse mellan Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götaland. Mer
Läs merDnr Vårdcentralen Söderköping Verksamhetsplan 2013 Inklusive årsbudget
2012 10 17 Dnr 2012 110 Vårdcentralen Söderköping Verksamhetsplan Inklusive årsbudget Innehållsförteckning Vision (och verksamhetsidé) 1 Medborgar kundperspektivet 2 Processperspektivet 2 Medarbetarperspektivet
Läs merVälkommen till en dag kring sjukskrivning. Finns det en gräns för samverkan
Välkommen till en dag kring sjukskrivning Agenda för dagen 8:30-9:15 Inledning 9:15-9:35 Fika 9:35-10:35 Sjukskrivning ur ett samhällsperspektiv 10:40-12:00 Våra olika uppdrag och vad vi har att förhålla
Läs merVARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI?
VARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI? För att kunna bedriva en fortsatt god vård för länets invånare! Tydliggör riktningen vart vi ska och varför Vägleder oss i de beslut vi fattar prioriteringar och satsningar
Läs merHälsofrämjande hälso- och sjukvård
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård POSITIONSPAPPER Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Positionspapper 1 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Positionspapper 2 Förord Sveriges Kommuner och Landsting vill
Läs merLänsgemensam folkhälsopolicy
Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar
Läs merYttrande över Bättre samverkan Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring
Landstingsstyrelsens förvaltning Övergripande Vårdfrågor Produktionssamordning 1 (6) Handläggare: Britt Arrelöv Landstingsstyrelsen Yttrande över Bättre samverkan Några frågor kring samspelet mellan sjukvård
Läs merRegionala stödstrukturer för kunskapsutveckling
Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling Redovisning 2012 Kalmar län 2013-01-25 1 Mona Krispinsson RF Ann-Sofie Togner LT Ann-Christine Larsson Fokus Nadja Widén RF Innehåll 1. ÅTERRAPPORTERING
Läs mer➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?
➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.
Läs merRegion Östergötland. - större kraft att växa tillsammans. Region Östergötland
- större kraft att växa tillsammans större kraft att växa tillsammans Vad innebär det att bilda region? Landstinget tar över ansvaret för de regionala utvecklingsfrågorna Landstinget i Östergötland bytte
Läs merSocialstyrelsens fokusområden och framtida utmaningar inom hälso- och sjukvården
Socialstyrelsens fokusområden och framtida utmaningar inom hälso- och sjukvården Sara Johansson Generaldirektörens stab 2017-12-08 Hur kan Socialstyrelsen stödja ert arbete för en god och jämlik vård och
Läs merBudgetunderlag 2014-2016 PVN
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen D A T U M D I A R I E N R 2013-03-08 PVN-HSF13-029 Budgetunderlag 2014-2016 PVN Nämndens reaktion på budgetramen I anvisningarna till budgetunderlaget står att landstinget
Läs merDelårsrapport 02 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015
02 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015 Januari februari Datum: 18 mars 2015 Diarienummer: HSN2015-2 www.regionostergotland.se Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Medborgarperspektivet... 2 Processperspektivet...
Läs merNationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning
Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Socialstyrelsens bedömningar och centrala rekommendationer 2011
Läs merALKOHOL. en viktig hälsofråga
ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2008:75 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:1 av Dag Larsson m fl (s) om införande av trygghetskvitto inom psykiatrin Föredragande landstingsråd: Birgitta Rydberg Ärendet
Läs merVårdval Halland. sätter hallänningen i centrum EKM
Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 Vårdval Halland en framtidslösning Befolkningsmodell Nya närsjukvården är ett naturligt förstahandsval med undantag av akuta tillstånd som kräver sjukhusvård.
Läs meräldre i vården Miljöpartiet de gröna i Östergötland
äldre i vården Grön strategi för hur vården bättre kan anpassas till den äldre människans behov och förutsättningar Miljöpartiet de gröna i Östergötland 1 Inledning Inom en snar framtid kan vi förvänta
Läs merRådslag. Hjälp oss förbättra sjukvården i Östergötland
Rådslag Hjälp oss förbättra sjukvården i Östergötland Socialdemokraterna, LO och Kommunal i Östergötland inbjuder till rådslag om hälso- och sjukvården. Förord En god hälsa är det allra viktigaste i livet
Läs merÖverenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd
Läs merPolitiskt ledarskap. Landstingsstyrelsens ordförande Ulf Berg
Politiskt ledarskap Landstingsstyrelsens ordförande Ulf Berg Det här är vårt uppdrag Fullmäktige är regionens högsta beslutande organ som har det yttersta ansvaret för ekonomin och verksamhetens inriktning.
Läs merVerksamhetsplan HSF 2014
Verksamhetsplan HSF 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2013-10-21 Diarienummer: Innehållsförteckning HSF Verksamhetsplan 2014... 3 1. Utgångspunkter... 3 1.1 Målbild för framtidens
Läs mer