FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEN...3

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEN...3"

Transkript

1

2 1 Årsredovisning Innehåll Innehåll Sid FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEN Landstingsstyrelsens ordförande har ordet Landstingsdirektören har ordet Landstingets uppdrag och vision Organisationen Styrningen av landstinget Omvärldsanalys och framtidsbedömning Medborgarperspektivet Förnyelseperspektivet Processperspektivet Medarbetarperspektivet Ekonomiperspektivet Regional utveckling Landstingets engagemang i bolag och stiftelser EKONOMISK REDOVISNING Resultaträkning Intäkter och kostnader Finansieringsanalys Balansräkning Resultat per enhet Investeringsredovisning Noter Värderingsprinciper APPENDIX LÄSINFORMATION

3 2 Årsredovisning Landstingsstyrelsens ordförande

4 3 Årsredovisning Landstingsstyrelsens ordförande FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEN Landstingsstyrelsens ordförande har ordet 2005 blev på många sätt ett bra år för landstinget i Östergötland. Fler patienter fick vård och behandling under 2005 jämfört med 2004 och landstingets ekonomi visade överskott. Det ger goda förutsättningar för ett fortsatt förbättringsarbete kommande år. Ambitiösa och kompetenta medarbetare gör trots en ofta tuff arbetssituation ett mycket bra arbete. Det medför att jag känner mig trygg med den vård som ges. Flera undersökningar visar också att Östergötland och Sverige har en hälsooch sjukvård i världsklass. Min uppfattning är att det finns mycket i den östgötska sjukvården som fungerar utmärkt. Samtidigt är det uppenbart att det finns områden som behöver förbättras. Tillgängligheten till hälsooch sjukvården är ett exempel på ett sådant område. Fortfarande är det alltför långa köer till vissa behandlingar. Det finns också patienter med uppenbara behov som inte upplever att de får kontakt med eller information av vården. Ibland fungerar vården mindre väl i situationer där den enskilda människan behöver långvarig vård och stöd från olika instanser. Jag tycker att de förändringar som vi genomförde av vårdorganisationen under 2004 och den ekonomiska stabilitet som landstinget uppnått under 2005, har skapat goda förutsättningar för att klara dessa utmaningar, men det kräver en utveckling på flera plan i vårdorganisationen. För att till exempel nå trygghet och kontinuitet i vården av gamla och multisjuka krävs en högre grad av samverkan mellan enheter inom landstinget och med kommunerna. När det gäller tillgängligheten ska Östergötland klara att uppfylla den nationella vård- och behandlingsgaranti som infördes den 1 november Den goda ekonomiska utvecklingen under året har gjort att vi kunnat skjuta till ytterligare medel för att korta köer till en rad olika behandlingar. Trots det står hälso- och sjukvården inför stora utmaningar. Det sker en ständig utveckling av behandlingsmetoder och läkemedel som kan bota och lindra åkommor för allt fler patienter. Varje år ökar kunnandet att behandla, men även kraven på vad sjukvården ska erbjuda. Inget talar för att denna utveckling kommer att avstanna, snarast tvärtom. Min uppfattning är att de stora men ändå begränsade ekonomiska resurser som står till landstingets förfogande måste styras till de grupper som har de största behoven av hälso- och sjukvård. De senaste årens positiva utveckling, verksamhetsmässigt och ekonomiskt, ger oss goda förutsättningar att ur ett behovsperspektiv möta framtidens vårdbehov. Paul Håkansson (s) Landstingsstyrelsens ordförande

5 4 Årsredovisning Landstingsdirektören Landstingsdirektören har ordet Det gångna året fortsatt anpassning och utveckling För de flesta verksamheterna i landstinget har även det gångna året präglats av det omfattande omställningsarbete som inleddes under Utvecklingen drivs genom ett engagerat arbete av ledare och medarbetare på alla nivåer. Enligt min uppfattning ger den nya organisationen och dess nya arbetssätt en stabil grund för den framtida hälso- och sjukvården i Östergötland. Men fortfarande återstår delar av förändringsarbetet. Profileringen av Vrinnevisjukhuset mot planerad kirurgisk verksamhet pågår men har ännu inte genomförts i avsedd omfattning. Jag upplever också att många medarbetare inom sjukhuset känner osäkerhet över sjukhusets framtida utveckling. Under 2006 kommer därför fokus att ligga på att genomföra profileringen och att inleda arbetet med en långtidsstrategi för hälso- och sjukvården i östra länsdelen. Hälso- och sjukvården i ständig utveckling Hälso- och sjukvården utvecklas ständigt. Nya metoder för behandling, bot och lindring kommer fram i hög takt. En förutsättning för att vi ska ha råd att införa det nya, är att vi förmår att avveckla gamla metoder och arbetssätt som inte ger lika god effekt. Därtill är det viktigt att vi fortsätter att ständigt förbättra oss i det dagliga arbetet. Jag är övertygad om att vi genom att än mer utnyttja IT-utvecklingen kan släppa gamla arbetssätt och frigöra arbetstid som kan användas till vård. En ytterligare viktig förutsättning för att vi ska få en bättre och effektivare vård är att vi lär av våra misstag. Det nydanande patientsäkerhetsarbete som bedrivs i vårt landsting är ett mycket gott exempel på systematiskt förbättringsarbete som vi har all anledning att känna oss stolta över. Ledarskap och medarbetarskap två sidor av samma mynt Vi ställer med rätta höga krav på våra ledare eftersom varje ledare har stora möjligheter att påverka verksamhetens utveckling och dess arbetsmiljö. Men en ledare sköter sin uppgift i samspel med samtliga medarbetare på arbetsplatsen. Det är summan av allas insatser som skapar nytta för våra patienter. Därför är medarbetarskap lika viktigt som ledarskap för att nå bra resultat. Ett bra resultat det är för mig att framgångsrikt sköta sitt uppdrag att ge en trygg och högklassig sjukvård till våra uppdragsgivare, östgötarna. Jag tycker därför att det är glädjande att de patientoch medarbetarenkäter som genomförts under året påvisar att det finns ett tydligt samband mellan nöjda patienter, det vill säga goda resultat, och nöjda medarbetare. Medarbetare trivs bäst på de arbetsplatser där patientresultaten är starkast. Jag tolkar det också som att ett tydligt uppdrag är den minsta gemensamma nämnaren som ger både nöjda östgötar och nöjda medarbetare. Ett gott resultat Landstinget redovisar ett stort ekonomiskt överskott som i huvudsak beror på en god avkastning av våra pensionsmedel, men som också visar att en majoritet av landstingets verksamheter har ekonomin i balans. Sammanfattningsvis visar det gångna året att vår utveckling fortsätter i rätt riktning. Det betyder inte att vi kan slå oss till ro, eller att alla problem är lösta men vi kan känna oss glada över att vi är på rätt väg. Jag vill därför tacka alla medarbetare för mycket goda insatser under året som inneburit att östgötarna fått gott utbyte för sin landstingsskatt. Åke Rosandher Landstingsdirektör

6 5 Årsredovisning Förvaltningsberättelse Landstingets uppdrag och vision Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälsooch sjukvård ska ges företräde till vården. (2 Hälso- och sjukvårdslagen) Landstinget i Östergötland har visionen att med utgångspunkt i sitt uppdrag medverka till att östgöten kan leva: Ett friskt liv utan att drabbas av sjukdomar som kan förebyggas. Ett liv med god hälsa och livskvalitet utan att riskera förtida död eller onödigt lidande i sjukdom som kan behandlas. Ett liv utan onödiga begränsningar i funktion eller i förmåga till aktivitet i det dagliga livet och delaktighet i samhällslivet. Ett liv med autonomi, värdighet och trygghet även om man drabbats av långvarig svår sjukdom och/eller svår funktionsnedsättning. God hälsa är en grundläggande del av välfärden. Hälsa är en resurs som gör det möjligt att förverkliga vitala livsmål. Allvarliga hälsoproblem innebär ett lidande för dem som drabbas direkt men även psykiska och materiella bördor för anhöriga och samhälle. I vårt samhälle finns en rollfördelning mellan de olika samhällsorganen, när det gäller att se till medborgarnas olika välfärdsbehov. Landstingets centrala uppgift är att svara för huvuddelen av den hälso- och sjukvård som invånarna har behov av. Människors behov är ofta komplexa och låter sig inte delas upp efter administrativa gränser. För att kunna möta medborgarnas samlade behov på ett effektivt sätt, krävs därför att samhällets olika resurser samverkar. Landstinget delar ansvaret i första hand med kommunerna och försäkringskassan. Ojämlikheter i hälsa existerar fortfarande mellan sociala och etniska grupper och mellan män och kvinnor. För att påverka detta krävs riktade insatser till förmån för de mest utsatta kombinerat med resurser för att skapa goda livsvillkor för alla. Landstinget har också ett ansvar för att via samfinansiering och i överenskommelse med andra aktörer se till att olika verksamheter utvecklas och drivs till stöd för en ekonomisk, social och kulturell utveckling av regionen Östergötland. Landstinget har från och med 2003, med bibehållet ansvar, överlämnat uppdraget att genomföra åtgärder inom området regional utveckling till Regionförbundet Östsam.

7 6 Årsredovisning Organisation 2005 Organisationen Figur 1 Landstingets organisation under år Det politiska ansvaret Landstinget är en demokratiskt styrd organisation. Skiljelinjen mellan politikernas och verksamhetens uppgifter ska vara tydlig. I en demokratiskt styrd organisation är det politikernas främsta uppgift att ange vad som ska göras, fördela resurserna och följa upp resultaten. Alla röstberättigade östgötar kan påverka landstingets politiska inriktning vid valen vart fjärde år. Valet den 15 september år 2002 resulterade i en fortsatt koalition mellan socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet. Denna koalition avser att styra Landstinget i Östergötland till och med Landstingsfullmäktige Högsta beslutande organ är landstingsfullmäktige med 101 folkvalda ledamöter (s) 44, (m) 17, (fp) 11, (kd) 10, (v) 8, (c) 7 och (mp) 4. Fullmäktige beslutar bland annat om landstingsskatten och avgör därmed hur mycket landstingets verksamhet får kosta. Fullmäktige beslutar också om riktlinjer i viktiga principiella och strategiska frågor. Fullmäktige tillsätter de nämnder, beredningar, utskott och lokala organ som utöver landstingsstyrelsen behövs för att fullgöra landstingets uppgifter. Beredningarna är ett komplement till arbetet inom landstingsstyrelsen och hälso- och sjukvårds-

8 7 Årsredovisning Organisation 2004 nämnden. Även fullmäktiges tillfälliga utskott ska komplettera arbetet som görs av styrelse, nämnd och revisorer. Patient- och förtroendenämnden har till uppgift att hjälpa patienter, anhöriga och personal om det uppstått problem i kontakten mellan patienten och hälso- och sjukvården eller tandvården. Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsen är landstingets förvaltande organ och styrelse för landstingets samlade verksamheter och har samordningsansvar mellan nämnder och beredningar inför fullmäktige. Som styrelse för landstingets produktionsenheter har landstingsstyrelsen ett övergripande ansvar för enheternas produktivitet, effektivitet och kvalitet. Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden är en beställarnämnd med uppdrag att fånga upp östgötarnas behov, önskemål och synpunkter när det gäller hälso- och sjukvård. Politikerna beslutar sedan om vad som ska göras, hur mycket, till vilket pris och med vilken kvalitet. Detta fastställs sedan i avtal med produktionsenheterna. Beredningar Under landstingsfullmäktige finns demokratiberedningen och folkhälsoberedningen. Under landstingsstyrelsen finns forskningsberedningen och personalberedningen. Under hälso- och sjukvårdsnämnden finns östra, centrala respektive västra länsdelsberedningen samt medicinska programberedningen. Regionsjukvårdsnämnden Regionsjukvårdsnämnden är en gemensam nämnd med representation från landstingen i Östergötland, Kalmar och Jönköping och med placering i Landstinget i Östergötland. Regionsjukvårdsnämnden beslutar om vilken regionsjukvård som ska samordnas inom sydöstra sjukvårdsregionen samt till vilken enhet den ska samordnas. Landstingsdirektören Landstingsdirektören utses av landstingsstyrelsen och är den tjänsteman som har det övergripande ansvaret för landstingets produktionsenheter och för det administrativa stödet till landstingets politiska organ. Produktionsenheterna Landstinget har 14 produktionsenheter inom olika områden av hälso- och sjukvården. All specialiserad vård är länsövergripande. Viss specialiserad vård finns vid alla tre sjukhusen i länet (Motala, Norrköping samt Linköping) annan vård finns endast vid ett eller två sjukhus. Den nära sjukvården; vårdcentralerna, vissa delar av sjukhusvården (exempelvis medicinskoch psykiatrisk vård, akutsjukvård) samt folktandvård finns lokalt i respektive länsdel. Utöver de hälso- och sjukvårdsproducerande enheterna finns ett tiotal mindre produktionsenheter, som tjänar som stöd- och servicefunktioner till övriga. Landstinget bedriver också skolverksamhet vid Lunnevads folkhögskola och vid Naturbruksgymnasiet i Östergötland.

9 8 Årsredovisning Styrning av landstinget Styrningen av landstinget Styrningen av landstingets omfattande och komplexa verksamhet kräver en begriplig och enhetlig metod och gemensamma begrepp. Det är också viktigt att planering och uppföljning sker ur flera perspektiv. Landstingets politiska organ och även dess produktionsenheter använder därför balanserat styrkort som metod. Utgångspunkten är landstingets uppdrag och vision. Visionen konkretiseras sedan i strategier och framgångsfaktorer för olika perspektiv, det vill säga vägval för att nå fram till visionen. Landstinget arbetar med följande perspektiv: Medborgarperspektivet - hur landstinget tillgodoser östgötarnas behov. Förnyelseperspektivet - hur landstinget säkerställer att verksamheten blir bättre och utvecklas. Processperspektivet - hur effektiva arbetsmetoder och arbetsflöden är. Medarbetarperspektivet - hur landstinget tillvaratar och utvecklar kompetensen hos medarbetarna. Ekonomiperspektivet - hur landstinget kontrollerar och sköter ekonomin. Visionen och strategierna utgör tillsammans med beslut om skattesats och ekonomiska ramar den lagstadgade treårsbudgeten som beslutas av fullmäktige i juni. I november antar fullmäktige en finansplan. Den innebär en uppdatering av ekonomin främst med avseende på skatteunderlag, avkastning, löner och priser samt beslut från riksdagen. Finansplanen kan innehålla direktiv till landstingsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden inför kommande planeringsarbete. Landstingsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden har tillsammans fullmäktiges uppdrag att verkställa fullmäktiges beslut. Landstingsstyrelsen är styrelse för landstingets samlade verksamheter och ska genom sin verksamhetsstyrning se till att produktionsenheterna uppfyller kraven på god produktivitet, effektivitet och kvalitet. Hälso- och sjukvårdsnämnden är beställarnämnd och har därmed ett uttalat ansvar att verka för en god hälsa hos befolkningen och en god hälso- och sjukvård vilket kräver behovsstyrning ur ett medborgarperspektiv. I praktiken innebär ansvarsfördelningen att styrelse och nämnd har olika fokus i sin styrning men arbetar samtidigt i mycket mot samma mål men med olika medel. Medborgarperspektivet har emellertid hälso- och sjukvårdsnämnden ett särskilt ansvar för, medan medarbetarperspektivet är en angelägenhet endast för landstingsstyrelsen. Årsredovisningens uppgift är att beskriva i vad mån verksamheten under året har levt upp till de politiska mål som landstingsfullmäktige har beslutat om i treårsbudgeten och som landstingsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden har haft uppdraget att verkställa. Det är därför viktigt att relationen är tydlig mellan strategier och redovisade insatser och resultat. Årsredovisningen är disponerad utifrån treårsbudgetens perspektiv men för att uppnå läsbarhet har det inte bedömts som lämpligt att försöka redovisa insatser och resultat kopplat till en enskild strategi. Ett skäl är att insatser och resultat ofta är relaterade till flera strategier. Årsredovisningen avslutas med ett appendix som ska tjäna som en läsinformation som gör det möjligt att relatera förvaltningsberättelsens avsnitt till respektive strategi och ansvarsområde landstingsstyrelsens alternativt hälso- och sjukvårdsnämndens.

10 9 Årsredovisning Omvärldsanalys och framtidsbedömning Omvärldsanalys och framtidsbedömning Samhällsekonomin Den globala tillväxten fick under 2005 förnyad kraft efter inbromsningen runt årsskiftet 2004/2005. Den svenska ekonomin växte under 2004 främst tack vare ökad export. Under 2005 drevs tillväxten däremot framförallt av stigande konsumtion och ökade investeringar. Konjunkturen gick upp under 2005 och så bedöms även bli fallet under år Sysselsättningen har trots en god tillväxt utvecklats mycket svagt de senaste åren men en förbättring förutses de närmaste åren. Landstingsekonomin Under den senaste tioårsperioden har trenden varit att landstingens resultat har förbättrats. Det samlade resultatet för landstingen blev 2005 positivt för första gången sedan Sjutton av tjugo landsting redovisade överskott för år Landstinget i Östergötland redovisade för 2004, utan skattehöjning, det relativt sett största ekonomiska överskottet och den mest positiva kostnadsutvecklingen bland landets landsting. De strukturförändringar som genomfördes under 2004 bidrog till detta förhållande, då tydliga ekonomiska effekter uppnåddes bland annat genom en minskning av antalet anställda med 4 procent. Strukturförändringarna bedöms i stort sett ha fått fullt genomslag under år 2005 med ett positivt resultat på 458 miljoner kr vilket även i år är ett av de allra starkaste resultaten bland Sveriges landsting. Det är framför allt en bra avkastning på förvaltningen av de anställdas pensionsmedel som väger upp resultatet. Trots resultatet är ekonomin sammantaget ansträngd eftersom det är en obalans mellan intäkter och kostnader i verksamheternas resultat. En förutsättning för att bibehålla ekonomisk stabilitet är därför att utvecklingen av verksamheten sker via omprioriteringar och effektiviseringar. Framtidsbedömning En förbättring av sysselsättningsläget förutses de närmaste åren och väntas leda till att skatteunderlaget åter kommer att växa något snabbare. Det ska dock inte förväntas en lika stark utveckling som åren runt millennieskiftet. En prognos 1 är att skatteunderlaget i genomsnitt kommer att öka med drygt 4 procent per år till och med år Den långsamma kostnadsutvecklingen för läkemedelsförmånen förväntas fortsätta de närmaste åren. Kostnadsökningen i Landstinget i Östergötland har under 2005 varit återhållsam och så antas bli fallet de närmaste åren. En så långsam kostnadsutveckling är emellertid sannolikt svår att upprätthålla på lång sikt. En osäkerhet ligger i att det saknas konkreta beslut om statsbidragen efter år I ett kort tidsperspektiv är den aktuella bedömningen att framför allt en stärkt sysselsättning och ett därmed starkare skatteunderlag kan komma att bidra till ett något mindre ansträngt ekonomiskt läge de närmaste åren. Därefter riskerar ekonomin att försämras igen. I ett längre perspektiv står hälso- och sjukvården inför stora utmaningar. Efter år 2008 accelererar ökningen av antal och andel medborgare över 65 år. Detta innebär ökade behov av insatser mot sjukdom och ohälsa, samtidigt som det sker stora pensionsavgångar bland sjukvårdspersonalen. Den förändrade befolkningsstrukturen skapar tillsammans med den medicinsk-tekniska utvecklingen ett starkt kostnadstryck på landstingen. Det kan också förväntas att medborgarna kommer att ha ökande krav på hälso- och sjukvårdens omfattning och kvalitet i framtiden. Internationaliseringen och i synnerhet EU-samarbetet kommer också att påverka förutsättningarna på ett sätt som i dagsläget är svårt att förutse. En prognos visar 2 att resursbehovet fram till år 2030 förväntas öka med cirka 50 procent varav drygt 20 procent är kopplat till förändrad åldersstruktur och runt 30 procent till medicinsk-teknisk utveckling. Detta skulle innebära ett genomsnittligt ökat resursbehov på 1,6 procent per år. Alla realistiska scenarier innebär i praktiken att fortsatta effektiviseringar behövs i landstingen. Den omställning som skett inom Landstinget i Östergötland under åren har skapat 1 Ekonomirapporten- november 2005 (Sveriges Kommuner och Landsting) 2 Hälso- och sjukvården till 2030 (Sveriges Kommuner och Landsting 2005)

11 10 Årsredovisning Omvärldsanalys och framtidsbedömning framtida förutsättningar för att hälso- och sjukvården ska kunna erbjuda östgötarna en god hälsooch sjukvård. En fortsatt konsolidering av gjorda förändringar kommer att ske under de närmaste åren genom att utveckla den nya organisationen utifrån de nya förutsättningarna, stärka arbetstillfredsställelsen och även stärka tilltron hos medborgare/patienter. Den uppdrags- och prioriteringsprocess som utvecklas inom Landstinget i Östergötland ska förbättra förutsättningarna för att bedriva en effektiv verksamhet. Detta ska ske genom ökad samverkan, utvecklade vårdprocesser och en styrning mot alltmer kunskapsbaserade och effektiva arbetsmetoder med lyhördhet för befolknings- och patientbehov. Det hälsofrämjande- och förebyggande arbetet kommer att stärkas. Förändringar sker i en öppen medborgerlig dialog för att vidmakthålla förtroendet för hälso- och sjukvården. Inom den sydöstra sjukvårdsregionen har tidigare samarbete ytterligare befästs under 2005 genom bildandet av en ny organisation för regionsjukvården. Fokus sätts på samverkan inom den högspecialiserade vården men även inom den övriga sjukvården tas steg i riktning mot att se hela sjukvårdsregionen som bas genom överenskommelser för att klara den nationella vårdgarantin. Inom sjukvårdsregionen kommer möjligheterna för strategisk personalförsörjning att stärkas. Ny teknik som telemedicin kan underlätta försörjning av vissa bristspecialiteter. Goda förutsättningar finns också för att se hela sjukvårdsregionen som bas även för den akademiska utvecklingen. Sannolikt kommer flera verksamheter att lokaliseras till andra enheter i sjukvårdsregionen, utöver Universitetssjukhuset i Linköping. Regionen Östergötlands välfärd grundas ytterst på en hög sysselsättning hos befolkningen och därmed förmågan att betala skatt. Till stöd för detta kommer fortsatta insatser att göras för samordnad regional utveckling. De centrala delarna av Östergötland kommer alltmer att fungera som en sammanhållen stadsregion och tillväxten där kommer att ge förutsättningar för utveckling även i omlandet. Rörlighet måste fortsatt stödjas geografiskt men också möjligheten att växla mellan olika arbeten/utbildningar.

12 11 Årsredovisning Medborgarperspektivet Medborgarperspektivet Medborgarperspektivet beskriver hur landstinget ska tillgodose befolkningens behov av hälso- och sjukvård och främja en positiv hälsoutveckling. Detta perspektiv är centralt eftersom det är inriktat på verksamhetens övergripande ändamål. Landstinget har följande strategier inom medborgarperspektivet: Landstinget medverkar till att utveckla ett tryggare välfärdssamhälle där skillnaderna i hälsa utjämnas och östgötarnas hälsa förbättras. Östgötarna känner delaktighet, har kunskap och kan påverka sin hälsa och sina liv. Östgötarna känner sig trygga med att en god hälso- och sjukvård ges efter behov och är effektiv under hela vårdprocessen. Hälso- och sjukvård efter behov en systematisk process Landstingets uppdrag att förbättra hälsan och utjämna hälsoskillnader realiseras genom att främja hälsa, förebygga och behandla sjukdom. Uppgiften kräver kunskap om befolknings- och Figur 2. Behovsstyrningens olika inslag patientbehov. Medborgarperspektivet redovisar hur arbetet bedrivs med att identifiera behov och hur denna kunskap används (Se figur 2). Landstingets hälso- och sjukvårdsnämnd fungerar som beställare vilket får sitt konkreta uttryck i avtal med landstingsägda och privata vårdgivare. Avtalen föregås av en process där behovsanalyser görs som ett underlag för nämndens årliga politiska uppdrag. Uppdraget är i sin tur underlag för en dialog där vårdgivarna i åtaganden beskriver vad man bedömer kunna utföra. Nämnden fattar därpå ett prioriteringsbeslut med hänsyn taget till behovens angelägenhetsgrad och ekonomiska ramar varefter en avslutande årlig avtalsprocess tar vid. Uppföljning görs under året av bland annat avtal och uppdrag men också mer allmänt av tillgänglighet, patientupplevelser med mera. Behovsanalyser under 2005 De behovsanalyser som genomförts under 2005 är en del av underlaget för de politiska uppdrag som beslutas under 2006 vilka i sin tur utmynnar i 2007 års avtal med de olika vårdgivarna. Analyserna ska belysa i vad mån behov är uppfyllda ur olika aspekter för olika sjukdoms- och behovsgrupper. Det kan handla om att säkerställa en jämlik och likvärdig vård, god tillgänglighet, hög kvalitet, utvecklad samverkan med mera.

13 12 Årsredovisning Medborgarperspektivet Mag- och tarmsjukdomar Genomförd behovsanalys redovisar bland annat att: Multiprofessionella team är av stor betydelse eftersom det finns ett omfattande behov av psykologiskt stöd för att människor ska kunna lära sig att hantera den livskris som många upplever vid beskedet om en kronisk sjukdom. Utredningstiderna behöver förkortas. Detta gäller framför allt väntetiden till olika undersökningar som syftar till att utesluta allvarlig sjukdom. Samordningen mellan primärvård och specialistsjukvård behöver förbättras, så att patienterna får samma information om sin behandling, provresultat, väntetider etc, av de vårdgivare som är berörda. Tillgänglighet till kirurgisk behandling för patienter med med mag-tarmsjukdomar behöver förbättras. Infektionssjukdomar Genomförd behovsanalys redovisar bland annat att: God epidemiologisk kunskap behöver säkras hos verksamheter som handlägger akuta infektioner. Detta kräver ett samverkande kompetensstöd från inblandade aktörer. Det är angeläget att öka befolkningens kunskap kring egenvård i samband med infektioner vilket skulle minska behovet av rådgivning och besök. Behov finns av att samordna och förbättra vårdprocesser för omhändertagandet av infektioner. Beredskapsplanering för epidemier/pandemier behöver säkerställas, vilket innefattar säkrad tillgång till vaccin och antivirala medel, säkrad vårdplatssituation m.m. Det krävs uppföljning av vårdhygieniska krav och förbättrad kontroll över vårdrelaterade infektioner inom primärvården och kommuner för att få kontroll över det epidemiologiska läget. Rehabiliterande insatser Genomförd behovsanalys redovisar bland annat att: Det bör säkerställas att rehabilitering är en integrerad del i den totala vårdprocessen. Rehabiliterande insatser riskerar annars att förbises såväl vid planering, resurstilldelning och prioritering, som vid uppföljning och utvärdering. Långsiktiga och återkommande rehabiliteringsbehov behöver säkerställas bl a för gruppen äldre med komplexa vård- och omsorgsbehov och personer med kronisk sjukdom. Idag fokuseras i hög grad på de akuta rehabiliteringsbehoven. Ansvarsgränserna behöver förtydligas för rehabilitering mellan och inom olika vårdaktörers verksamheter. Det finns behov av att utveckla arbetet med rehabilitering för flera patientgrupper med psykisk ohälsa, framför allt med lättare och medelsvåra besvär och för gruppen vuxna med psykiska och fysiska funktionshinder i behov av särskilda insatser.

14 13 Årsredovisning Medborgarperspektivet Uppdrags- och prioriteringsprocessen under 2005 Det är en viktig del i styrningen, att med utgångspunkt i medborgarnas behov, genom medvetna prioriteringar fördela de begränsade resurser som står till hälso- och sjukvårdens förfogande. Landstinget i Östergötland har strävat efter att göra denna process så öppen och tydlig som möjligt för att den ska betraktas som legitim och rättvis av såväl medborgare som vårdpersonal. Uppdrags- och prioriteringsprocessen under år 2005 ligger till grund för 2006 års avtal med vårdproducenterna. Landstingsfullmäktige medgav inför 2006 att den ekonomiska ramen utökades med 25 miljoner kr till prioriterade behovs-/sjukdomsgrupper. Därutöver skapade hälso- och sjukvårdsnämnden utrymme för en omfördelning inom befintlig ram vilket sammantaget resulterade i en satsning på totalt 45 miljoner kr till prioriterade behov. De nationellt fastlagda grundprinciperna för prioriteringar ger utgångspunkter som innebär att beakta alla människors lika värde och att de med störst behov ska ges företräde. Kostnadseffektiviteten ska också beaktas, men först då de båda första principerna är tillgodosedda. I linje med detta har följande behovskriterier legat till grund för prioriteringen inför år 2006: Där likvärdig vård inte ges i länet. Angelägna behov som inte tillgodoses på grund av otydlig ansvarsfördelning. Angelägna behov som inte tillgodoses och där detta kan avhjälpas med förbättrade arbetssätt. Angelägna behov som inte är tillgodosedda på grund av ökade resursbehov Utifrån dessa kriterier har uppdrags- och prioriteringsprocessen under 2005 utmynnat i följande satsningar i avtalen för 2006, till största del baserade på de behovsanalyser och uppföljningar som med olika omfattning har genomförts under 2004/ Andningsorganens sjukdomar Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) utveckla arbetssätt - Barn och ungdom Svåra metabola sjukdomar behandling Ätstörning behandling Samordnare för barn med långvarig kroppslig sjukdom och/eller funktionshinder utveckla arbetssätt Säkra och samordna vård och habilitering vid övergång till vuxenlivet utveckla arbetssätt Bilaterala cochleaimplantat behandling - Cancersjukdomar Läkemedel behandling för ökad överlevnad Bröstrekonstruktion tillgänglighet - Hudkomplikationer Trycksår, bensår behandling - Hjärt- och kärlsjukdomar Rytmrubbning i hjärtat behandling Hjärtsvikt- utveckla vårdprocessprogram - Kvinnosjukdomar Konstgjord befruktning tillgänglighet - Mag- och tarmsjukdomar Gallstenssjukdom och ljumskbråck tillgänglighet - Neurologiska sjukdomar Talrehabilitering tillgänglighet Stroke utveckla vårdprocessprogram Diagnostik och behandling utredning tillgänglighet - Njursjukdomar Dialys tillgänglighet

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Sammanfattning av behovsanalyserna hösten 2005

Sammanfattning av behovsanalyserna hösten 2005 1 (2) Ledningsstaben MISSIV 2006-01-08 LiÖ 2005-xxx Hälso- och sjukvårdsnämnden Sammanfattning av behovsanalyserna hösten 2005 Bakgrund Ärende Behovsanalyserna har en central funktion som underlag för

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Rådslag. Hjälp oss förbättra sjukvården i Östergötland

Rådslag. Hjälp oss förbättra sjukvården i Östergötland Rådslag Hjälp oss förbättra sjukvården i Östergötland Socialdemokraterna, LO och Kommunal i Östergötland inbjuder till rådslag om hälso- och sjukvården. Förord En god hälsa är det allra viktigaste i livet

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Planeringsförutsättningar 2016

Planeringsförutsättningar 2016 1 Planeringsförutsättningar 2016 10 utmaningar för Landstinget Blekinge Helene Kratz Anna Lindeberg Planeringsavdelningen 2 Vad är Planeringsförutsättningar 2016? Kartläggning av omvärldsfaktorer som påverkar

Läs mer

Vården i framtiden. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010

Vården i framtiden. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010 s valprogram 2006 2010 Trygghet och tillit är viktiga delar för ett väl fungerande samhälle. För att man ska må bra måste man ha tillgång till samhällets resurser och till sjukvårdens kompetens. Låt oss

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN

KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN Rödgrönt samarbete för framtiden 2 Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Trygg vård och korta köer

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna kommer att ta majoritetsansvar för landstingets samtliga verksamheter under mandatperioden

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda

Läs mer

Hur jämlik är vården?

Hur jämlik är vården? Hur jämlik är vården? Nätverk uppdrag hälsa 6 maj 2011 Bengt Göran Emtinger Hur får vi en jämlik vård? Strategier för en jämlik vård 1. Ökad kunskap om hur vården ser ut i länet 2. Minskad skillnad i hjärt-

Läs mer

Uppföljning ur ett befolkningsoch behovsperspektiv. Rapport 2006

Uppföljning ur ett befolkningsoch behovsperspektiv. Rapport 2006 Uppföljning ur ett befolkningsoch behovsperspektiv. Rapport 2006 Avsnitt 1 Projektgrupp: Mats Lundborg (sammank) Ingrid Nielsen Stefan Svallhage Britt-Louise Hansson Hans Sundsten Nils Larsson Thor Lithman

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Programberedningen ansvarar för att bidra med kunskap till landstingsfullmäktige om patienters och närståendes behov kopplat till aktuellt programområde. Programberedningen

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET VG PRIMÄRVÅRD EN DEL AV DET GODA LIVET V ä s t r a G ö ta l a n d s r e g i o n e n s e g e n v å r d v a l s m o d e l l TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET GRUNDTANKARNA BAKOM VÅR NYA VÅRDVALSMODELL

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning.

Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning. Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning. (LiÖ 2012-2095) Anna Tjäder har inkommit med ett medborgarförslag där hon föreslår

Läs mer

Verksamhetsplan 2014

Verksamhetsplan 2014 Verksamhetsplan 2014 Habilitering & Hälsa E-post: habilitering@sll.se Telefon: 08-123 350 00 Habiliteringschef Carina Hjelm Datum: 2014-01-24 Diarienummer SLSO 2014-280 Värdegrund Verksamhetsbeskrivning

Läs mer

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Västra Götalandsregionen Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Region Västra Götaland Bildades 1998 Syftet var regional utveckling Fyra landsting blev en region Stora kulturella skillnader Skilda

Läs mer

Inbjudan till redovisning av Behovsanalysen inom området Övervikt och fetma

Inbjudan till redovisning av Behovsanalysen inom området Övervikt och fetma Inbjudan till redovisning av Behovsanalysen inom området Övervikt och fetma Tid och plats: Tisdagen den 25 september 2007 Klockan 09.40 11.00 Aulan, Birgittaskolan i Linköping Program: 09.40 09.45 Inledning

Läs mer

Östgötens psykiska hälsa. Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa

Östgötens psykiska hälsa. Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa Östgötens psykiska hälsa Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa Rapport 2004:2 Linköping mars 2004 Madeleine Borgstedt-Risberg Tommy Holmberg Per Nettelbladt Helle Noorlind Brage Marika Wenemark Ingemar

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025 I ~ II Landstinget DALARNA Central förvaltning Ledningsenhet nllagra AU 6 3;lA BESLUTSUNDERLÄG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Datum 2013-05-06 Sida 1 (2) Dnr LD11/01660 Uppdnr 522 2013-05-06 Landstingsstyrelsens

Läs mer

Landstinget Västernorrlands utmaningar

Landstinget Västernorrlands utmaningar Fempunktsprogrammet Landstinget Västernorrlands utmaningar Landstinget i Västernorrland har under senare år genomgått en rad förändringar. Det har bland annat gällt förändringar i organisation, i lednings-

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Att få med läkarna på tåget

Att få med läkarna på tåget Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering

Läs mer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23)

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23) SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23) Föredragande landstingsråd: Inger Ros ÄRENDET Socialdepartementet har berett landstinget möjlighet att yttra sig

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar G Landstinget Halland Landstingskontoret Agneta Overgaard, utvecklare Folkhälsoenheten Processavdelningen Tfn 035-13 48 73 agneta.overgaard @Ithal I and.se aiecta d l,s 0703/2. Datum Diarienummer 2007-03-12

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Första delen; tema Behov och resurser av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-10-26 Så ska vi ha t, men var ska vi ta t? Hälso- och sjukvården står

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne

Socialdemokraterna i Region Skåne i Köfri vård - s förslag till en skånsk vårdgaranti Köfri vård - s förslag till en skånsk vårdgaranti Förord En fungerande hälso- och sjukvård är en viktig del av människors trygghet i vardagen. Det är

Läs mer

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport

Läs mer

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Historik Vi har nu ganska länge vetat att vi måste jobba hårt för att sluta gapet

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin Struktur och samverkan Samarbete mellan primärvård - specialistvård När landstinget har breddad kompetensen inom primärvården för det psykiatriska

Läs mer

Mall för yttrande till nämnder och beredningar Utifrån regionstyrelsens direktiv för budget och verksamhetsplan 2016 med plan för åren 2017 till 2018

Mall för yttrande till nämnder och beredningar Utifrån regionstyrelsens direktiv för budget och verksamhetsplan 2016 med plan för åren 2017 till 2018 Koncernkontoret Koncernstab för ekonomistyrning Åsa Adolfsson Enheten för budget, redovisning och finans Datum version 2015-05-19 Mall för yttrande till nämnder och beredningar Utifrån regionstyrelsens

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

Budgetunderlag 2014-2016 PVN

Budgetunderlag 2014-2016 PVN Hälso- och sjukvårdsförvaltningen D A T U M D I A R I E N R 2013-03-08 PVN-HSF13-029 Budgetunderlag 2014-2016 PVN Nämndens reaktion på budgetramen I anvisningarna till budgetunderlaget står att landstinget

Läs mer

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 1 2 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 Funktionshinder Funktionsnedsättning Funktionshinder(disability)

Läs mer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting Lena Svantesson savdelningen Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Stockholms läns landsting lena.svantesson@sll.se

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri

Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri PROMEMORIA 2012-12-04 Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri Sammanfattning För att förbättra tillgängligheten och patientnöjdheten valde den politiska ledningen (M, VL, FP, C och KD) att

Läs mer

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Syfte: Rapporten är en beskrivande sammanställning och innefattar jämförelser på riks/läns- och kommunnivå (2013).

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

Bra sjukvård kan bli bättre

Bra sjukvård kan bli bättre Bra sjukvård kan bli bättre 1 En sammanfattning baserad på Närsjukvårdsutredningens rapport Framtidens hälso- och sjukvård i Norrbotten hot, möjligheter och vägval inför år 2020 2 Att möta framtiden Du

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Region Kronoberg ska bidra till ett livskraftigt län där människor vill leva och arbeta. Vi ska

Läs mer

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder Stöd till anhöriga hällefors, lindesberg, l jusnarsberg och nor a 1 I vårt samhälle

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Sämre hälsa och levnadsvillkor Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Delårsrapport regionsjukvårdsnämnden augusti 2014

Delårsrapport regionsjukvårdsnämnden augusti 2014 1 BESLUTSUNDERLAG Regionsjukvårdsstaben Göran Atterfors 2014-09-12 RSN 2014-16 Regionsjukvårdsnämnden Delårsrapport regionsjukvårdsnämnden augusti 2014 Regionsjukvårdsnämnden Regionsjukvårdsnämnden (RSN)

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

Bilaga 1: Valteknisk samverkan LKD04108 Bilaga 2: Koalitionsplattform

Bilaga 1: Valteknisk samverkan LKD04108 Bilaga 2: Koalitionsplattform DATUM DIARIENR 2004-02-23 LKD04124 15 Återkallande av uppdragen för de förtroendevalda i landstingsstyrelsen och övriga nämnder Bakgrund Sedan valet 2002 har socialdemokraterna och vänsterpartiet bedrivit

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Kultur på recept svar på motion

Kultur på recept svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade B 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal Uppdaterad januari 2014

Läs mer

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning 6205 5 1 Hälsans bestämningsfaktorer 2 Implementering The story Någon får en idé om en ny metod

Läs mer

Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms läns landstings uppföljning av effektiviseringar i sjukvårdsverksamheten

Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms läns landstings uppföljning av effektiviseringar i sjukvårdsverksamheten Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2013-11-20 LS 1310-1253 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 1 3 '12" 0 I 0 0 0 1 0' Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

Förtydligande av regler för privat verksamhet på RMC (Reproduktionsmedicinskt centrum)

Förtydligande av regler för privat verksamhet på RMC (Reproduktionsmedicinskt centrum) 1 (3) Ledningsstaben MISSIV Gunvor Rundqvist 2005-03-14 LiÖ 2005-247 Hälso- och sjukvårdsnämnden Förtydligande av regler för privat verksamhet på RMC (Reproduktionsmedicinskt centrum) Bakgrund RMC startade

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer