Fristående tillägg. Tage Danielsson ( ) Utan tvivel är man inte riktigt klok

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fristående tillägg. Tage Danielsson (1928-1985) Utan tvivel är man inte riktigt klok"

Transkript

1 Fristående tillägg Tage Danielsson ( ) Utan tvivel är man inte riktigt klok

2 Innehållsförteckning Inledning Aktiemarknaden (jan-10) Post festum (jan-10) Improduktivt vs produktivt arbete (jan-10) Julhandeln (dec-09) Den intellektuella utmaningen (nov-09) Den långa cirkelrörelsen (nov-09) Primärsektorernas negativa spiral vs företagens övervinster (nov-09) Ordlista Bilaga 1 Skolorna behöver rustas för miljarder Bilaga 2 Låt upphovsrätten vila i frid by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 2

3 Inledning Detta är fristående tillägg inom skilda ämnesområden som anknyter till tidigare sammanställningar på Läsaren bör ha en god förståelse för de strukturer som ligger till grund för resonemangen eftersom författaren här väljer att associera fritt. Tilläggen är utformade oberoende av varandra varför läsaren rekommenderas att botanisera fritt by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 3

4 Aktiemarknaden (jan-10) På vilket sätt skiljer sig aktiebörser från varubörser som elbörser och råoljebörser? Varubörsernas obalans i utbud och efterfrågan, stimulerar produktionen, vilket leder till konkurrens och därmed en långsiktig sänkning av enhetskostnaden. Varubörsernas marknadsekonomiska processer ligger väl i linje med den marknadsekonomiska mognadsprocessen. Processer som endast i en begränsad omfattning, om ens alls, gäller för aktiemarknaden. Utifrån ett resonemang om utbud och efterfrågan borde utbudet av aktiebolag inom lönsamma sektorer öka när efterfrågan ökar (börskurserna stiger) och utbudet av aktiebolag borde bli färre när efterfrågan minskar (börskurserna sjunker). Men så fungerar inte aktiemarknaderna. Utbudet av aktiebolag förblir relativt konstant över tiden och det finns tvärtom en risk att antalet aktiebolag minskar allteftersom potentialen i framtidens sänkta enhetskostnad avtar och behovet av ackumulerat kapital ökar. Skapas inte samhällets värde på börsen 1? Är det inte börsens avkastning som finansierar sjukvård och pensioner? Det är en vanlig uppfattning att världens aktiemarknader skapar alltings värde, vilket börskraschen 1929 på ett entydigt sätt tycks bekräfta med den ekonomiska och sociala misär som följde i dess spår. Världens aktiemarknader återspeglar marknadens eller de många människornas uppfattning om hur samhällsekonomin kommer att utvecklas i framtiden. Om samhället går mot bättre eller sämre tider. I så motto är börshumöret en konjunkturbarometer, en indikator på samhällsekonomins utveckling. Börsen återspeglar massrörelser vilka inte uteslutande har en logisk förankring. bin Laden-effekt i åtta minuter; En vanlig dag på börsen 3. Tills en minut över två. Då kablar Nyhetsbyrån Direkt ut saken: bin Laden är gripen. Den eftersökte terroristen har haffats i Pakistan. Källan är brittiska BBC, som fått uppgiften från en iransk radiostation skriver AFX. Många led? Spela roll. Chansen finns: Det kan vara slut på bedrövelsen, det har flammat upp ett ljus i börsmörkret, ända borta i Pakistan, men ändå. Bin Laden KAN vara gripen. Redan innan Direkt skickat ut nyheten slänger sig placerarna på köpknapparna. Stockholmsbörsen börjar plötsligt dra iväg efter ännu en usel förmiddag. Sax-index skjuter fart med 1,52 procent (c:a 25 miljarder SEK; förf. anm. 4 ) på bara åtta minuter. Sedan blir det lite oklart om det pakistanska ljuset. Man kan säga att det släckts helt. Usama bin Laden är inte alls gripen. Det är lögn att terrorledaren haffats, meddelar den amerikanska underrättelsetjänsten CIA. Nyhetsbyrån Direkt kablar ut dementin 13 minuter över två, och hänvisar till Bloomberg News, som refererar till brittiska BBC. Placerarna suckar. Kurserna sjunker igen, med 1 procent på bara några minuter. Ungefär som en vanlig dag på börsen. 1 Vi diskuterar här uteslutande aktiebörsernas situation. 2 DN Stockholmsbörsen 4 Totalt börsvärde 1642,6 mdr SEK by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 4

5 Hur uppstår dessa tjugofem miljarder? Varifrån kommer de? Knappast från någon plötslig produktivitetsökning i industrin; inte heller därför att riksbanken har beslutat att sänka reporäntan kraftigt. Och trots, att dessa så grundläggande nationalekonomiska styrinstrument bevisligen inte påverkat situationen, uppstår plötsligt tjugofem miljarder, eller annorlunda uttryckt, miljoner kronor på bara åtta minuter. Ett nyproducerat kapital som skulle kunna finansiera drygt hälften av Sveriges årliga försvarsbudget. Men några minuter senare, klockan tretton minuter över två, har pengarna som hade kunnat finansiera drygt halva Sveriges samlade försvarsbudget försvunnit. Hur är detta möjligt? Hur kan ett kapital på detta sätt uppstå och försvinna ur ingenting? För vi måste vara medvetna om att det är riktiga värden som går att lösa in mot sedlar och mynt för den som utnyttjar tillfället. Aktiemarknaden representerar framtiden. Eller som SvD Näringsliv uttrycker det: Problemet med resultatrapporter är att de är just rapporter från en gången tid medan aktiens pris speglar marknadens förväntningar om framtida vinster 5. Det, i den uppbyggda förväntan skapade kapitalet 6, används för att sänka framtidens enhetskostnad. I så mening går det att hävda att en stor del av det ekonomiska och sociala utrymmet skapas, eller initieras, på aktiemarknaden. Är aktiemarknadernas betydelse överskattad? Rummets tillgång på kapital är en nödvändig förutsättning för den långsiktiga sänkningen av enhetskostnaden. Här återkommer vi till kapitalets enastående förmåga att förvandla en gräsbrand till en svetslåga. Ett av de sätt vi idag känner till för att generera kapital är genom våra aktiemarknader. Man skulle kunna säga att aktiemarknaderna intecknar sänkningen av framtidens enhetskostnad och använder den som utgångspunkt för att indirekt sänka framtidens enhetskostnad. På så sätt blir aktiemarknaden en självuppfyllande profetia eftersom den sänkning av enhetskostnaden aktiemarknaden själv bidrar till är dess egen förutsättning. Vilket fungerar så länge potentialen i sänkningen av framtidens enhetskostnad är tillräckligt stor. Någon gång i framtiden kommer potentialen i framtidens sänkta enhetskostnad att ha minskat så mycket att det blir allt svårare att ackumulera det nödvändiga kapital som behövs för den marknadsekonomiska mognadsprocessens fortskridande. Aktiemarknadens förutsättning är de enskilda företagens förmåga att generera ekonomiska resultat. Men den enskilda företagen är samtidigt i behov av kapital för att kunna sänka framtidens enhetskostnad. Men det är också viktigt att understryka att en stigande aktiekurser inte tillför aktiebolagen något nytt kapital. För att ett aktiebolag ska få ett nytt friskt kapital förutsätts en emission av aktier. På vilket sätt leder då högre börskurser till en långsiktigt lägre enhetskostnad? Aktieägarna, börsens investerare, förväntar ett bra ekonomiskt resultat av aktiebolagen, vilket stimulerar aktiebolagens organisationer att höja produktiviteten (sänka enhetskostnaden). Samtidigt ger högre aktiekurser ett ökat ekonomisk och socialt utrymme att använda till konsumtion, vilket indirekt stimulerar aktiebolagens försäljning. Förväntningarna på företagens och organisationers förmåga att utveckla potentialen i framtidens sänkta enhetskostnad återspeglas i aktiekurserna, samtidigt som denna återspegling genererar ett större kapital utan att det behöver leda till högre inflation, eftersom de finansiella systemen, i vilket aktiemarknaderna igår, har förmågan att producera nytt kapital utan att det behöver leda till högre inflation. 5 SvD Näringsliv Kapital är en fordran på framtidens sänkta enhetskostnad by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 5

6 Varför investerar vi våra pensioner i aktier? Aktiebolagen har, av historiska skäl, framför allt utvecklats inom de samhällssektorer där potentialen i sänkningen av framtidens enhetskostnad har varit, och under överskådlig tid fortfarande är som störst. De fria marknadskrafterna har huvudsakligen koncentrerats till rummets mest lönsamma sektorer. Vilket vi har diskuterat tidigare. Dan Jonsson ( ); Betraktelsen 7 Rummets solidariska lönepolitik leder förr eller senare till allt större spänningar mellan arbetstagare inom olika samhällssektorer allteftersom rummets energikvot stiger, eftersom lönsamheten ökar snabbare inom de privata samhällsektorerna samtidigt som kostnaden inom de offentliga samhällssektorerna (som belastas med tjänsteeffekten) inte sänks lika snabbt. Till det yttre kan det upplevas som om de privata samhällssektorerna blir allt effektivare medan de offentliga samhällssektorerna, som sjukvård, blir allt ineffektivare, men då förbiser man det faktum att privata intressen (av historiska lönsamhetsskäl) huvudsakligen har etableras inom de samhällssektorer där potentialen i framtidens sänkning av enhetskostnaden har varit, och fortfarande är, som störst. Därmed har privatägda samhällssektorer, redan från början, per definition, en grundläggande fördel i jämförelse med de samhällssektorer som av historiska skäl överlåtits till allmänintresset. Vi noterade tidigare att utbudet av aktiebolag förblir relativt konstant över tiden. Utifrån ett resonemang om utbud och efterfrågan borde utbudet av aktiebolag inom lönsamma sektorer öka när efterfrågan ökar (börskurserna stiger) och utbudet av aktiebolag borde minska när efterfrågan minskar (börskurserna sjunker). Vilket inte sker! Det går att jämföra aktiekurserna med värdet av framlidna konstnären Vincent van Goghs målningar. När efterfrågan på den framlidna van Goghs målningar ökar så stiger priserna eftersom utbudet är konstant. Ju fler som uppmuntras till att spekulera i van Goghs samlade produktion desto högre värde kommer hans målningar att få. Omvänt kommer värdet på van Goghs målningar att sjunka om intresset, efterfrågan, minskar. Därför har det varit av största betydelse för aktiemarknadernas utveckling under de senaste femtio åren att en allt större andel av allmänintressets kapital har överförts från andra sparformer till aktiemarknaden eftersom det påverkat börskurserna på samma sätt som värdet på van Goghs samlade produktion. Urban Bäckström (1954); Tankar om aktiesparande 8 I slutet av 1999 var det hela 5,6 miljoner människor i vårt land som ägde aktier i någon form, antingen direkt eller indirekt via fonder. Det innebär alltså att över 60 procent av Sveriges innevånare är aktiesparare. Ser vi till den del av befolkningen i vårt land som är 16 år och äldre ligger andelen på 66 procent. När mätningarna startade 1984 var det knappt 30 procent. Det har skett mer än en fördubbling av antalet aktiesparare på 15 år. Bäckström förklarar detta med att: En viktig orsak till den här utvecklingen är antagligen den historiskt sett mycket höga avkastningen som aktiesparandet givit på senare tid. Under och 1990-talet har avkastningen på aktier nämligen varit nästan 20 procent per år i genomsnitt (i kursuppgång och utdelningar sammantagna), efter det att inflationen räknats bort. Det 7 Kvinnans situation 8 Kapitel 1 Erfarenheter av aktiesparande by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 6

7 är nästan tre gånger mer än vad som gällt tidigare under historien. Det finns inte många om ens några perioder då aktier givet en så hög avkastning under en tjugoårsperiod. Det är viktigt att ha i minnet för den som sparar i aktier. Man kan, som jag ser det, heller inte räkna med att den avkastningen som aktieplaceringar givit under de senaste 20 åren ska fortsätta i all framtid. Och tillägger: Avkastningen på en brett sammansatt aktieportfölj har i Sverige legat på omkring 7 procent i genomsnitt per år sedan 1920-talet, inflationen borträknad. Även i USA har den reala avkastningen hållit sig mellan 6,5 och 7,5 procent i genomsnitt per år under de senaste tvåhundra åren 9. Senare undersökningar visar att andelen aktiesparare vid inledningen av 2000 talet ökat till över 75 procent av befolkningen (DN ). Andel svenskar över 15 år som äger aktier Procent År Källa: DN Ju fler som uppmuntras till att spara (alternativt spela eller investera 10 ) i aktier desto högre börskurser. Och det ena har lett fram till det andra; ett stigande aktieintresse har gett ett växande massmedialt intresse vilket påverkat tillflödet av nytt kapital, vilket ökat investeringsbenägenheten ytterligare. Aktiemarknaderna har pumpats upp och de allra största vinnarna är de som varit med från början. Aktiemarknaden har gjorts folklig vilket kommer till uttryck på flera sätt Urban Bäckström (1954); Tankar om aktiesparande, Kapitel 1, Erfarenheter av aktiesparande 10 Begreppen spela och investera återkommer genom historien. John Kenneth Galbraith ( ); Den stora börskraschen Det fanns många sätt att tjäna pengar på Bättre tillfällen att bli rik hade aldrig tidigare erbjudits och det visste folk var i själva verket det sista året amerikanerna var riktigt glada, ohämmade och verkligt lyckliga. Det var bara inte så att detta år var för bra för att fortsätta; det fortsatte bara inte. I januarinumret av World s Work 1929 började Will Payne med att gå igenom vad som hänt under det gångna året. Därefter fortsatte han med att förklara skillnaden mellan en investerare eller en penningplacerare och en spelare. En spelare, menade han, kan bara vinna på någon annans bekostnad. På en investering däremot, tjänar alla pengar. En aktieinvesterare, förklarade han, köper General Motors aktier för 100 dollar, säljer dem för 150 dollar till någon annan, som i sin tur säljer dem för 200 dollar till ytterligare någon annan. Alla tjänar på sina affärer. Som Walter Bagehot en gång anmärkte: Folk är som mest lättrogna när de är som lyckligast. 11 Aktiemarknaderna kan i viss utsträckning liknas med en hink med pengar, att ju fler som är beredda att lägga (investera) sitt kapital i hinken desto större värde får hinken. Det intressanta är det faktum att kapitalet uppfattas som ett substansvärde när det relateras till en aktie och därmed kan användas som utgångspunkt för att generera nytt virtuellt kapital. Aktievärdet används som säkerhet för banklån by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 7

8 Förre statsrådet Leif Pagrotsky i s-tidningen Aktuellt i Politiken; I en tid när vinnaren i aktie-sm är ombudsman på LO, när Thage G Peterson spelar golf och Bosse Ringholm börjar varje dag med att läsa börslistorna för att kolla sina aktier skall vi nog inte vara så tvärsäkra på hur våra potentiella väljare ser ut. Aktiemarknaderna, till skillnad från van Goghs målningar, producerar trots allt ett värde. Det växande kapitalet generar ekonomiskt och socialt välstånd, arbetstillfällen och sjukvård, till en bred allmänhet. Är inte jämförelsen med van Goghs målningar djupt orättvis! Det ska medges att jämförelsen och parallellerna mellan van Goghs målningar och aktiemarknaden inte får dras alltför långt; men att jämförelsen därmed inte är irrelevant. Världens aktiemarknader har förmågan att växla ut på framtidens intäkter. Ju större de framtida vinsterna förväntas bli desto högre aktiekurser. Kapital investeras i företag som förväntas ge hög framtida avkastning. På det sättet blir just förväntningen, den förväntade avkastningen, avgörande för aktievärdet. När förväntningarna ökar stiger börsvärdet (efterfrågan tilltar) och när förväntningarna minskar (efterfrågan avtar) sjunker börsvärdet. Ett företags redovisade historiska vinst är inte oväsentlig (eftersom den kan ge ett visst förtroende) men det är företagets potentiella framtida vinster som har den största betydelsen för börsvärdet. En större efterfrågan (ju mer kapital som investeras i en aktie) vid ett oförändrat utbud, gör att aktiekursen stiger. Till detta ska läggas engångseffekten när en allt större andel av rummets kapital, t.ex. pensionskapital och andra sparformer, uppmuntras att placeras på aktiemarknaden, vilket i sig driver upp börskurserna, men de stiger inte utifrån en växande potential i framtidens sänkta enhetskostnad, utan av det faktum att utbudet av aktiebolag i praktiken är (relativt) konstant (i likhet med van Goghs tavlor). Men i en förlängning, över lång tid, är aktiemarknaden i huvudsak att betrakta som ett fördelningspolitiskt instrument. Den egentliga värdeskapande processen sker inom företag och organisationer i den ständigt pågående process som syftar till att sänka enhetskostnaden. Värdet av denna sänkning (som utgår i form av en fordran på framtidens sänkta enhetskostnad) kan fördelas på olika sätt; genom beskattning av vinster eller genom högre löner, bonusutbetalningar, pensionsavtal och annan ersättning till de anställda eller genom utdelning till aktieägarna, endera i form av utdelning eller som en kursuppgång. Urban Bäckström (1954); Tankar om aktiesparande 13 Generellt kan man säga att avkastningen på aktier alltså både direktavkastning och kurstillväxt hänger samman med bolagens långsiktiga avkastning. Om, å ena sidan, bolagen delar ut en stor del av årsvinsten kommer direktavkastningen att spela en större roll för hela avkastningen jämfört med kurstillväxten. Om, å andra sidan, bolagen väljer att behålla en större del av vinsterna kan i stället mer av avkastningen förväntas komma i form av kurstillväxt. Det gäller förstås såvitt ledningarna förmår att förränta de kvarhållna vinstmedlen lika bra som aktiemarknaden kräver. En innehållen utdelning i dag kan på så sätt ge en större aktieutdelning i morgon. Det här innebär alltså att avkastningen på aktier i längden blir densamma som den som bolagen genererar. Om bolagen, på lång sikt, ger en avkastning på eget kapital som uppgår till exempelvis 7 procent, realt sett, tenderar även den reala avkastningen på aktier att över tiden vara lika stor. 12 Källa: DN Kapitel 2 Perspektiv på aktieplaceringar by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 8

9 Bäckström visar hur den historiskt reala avkastningen på Stockholmsbörsen i stort sett följer en rät linje på 7 procent per år. Och Bäckström visar att samma trend även tycks gälla internationellt. Utifrån ett samhällsperspektiv kan man således resonera hur resultatet från den marknadsekonomiska mognadsprocessen inom företag och organisationer på bästa sätt bör fördelas. Är världens aktiemarknader därmed alltmer att betrakta som fördelningspolitiska instrument? Det är lätt att hamna i en missledande diskussion om kapitalets vara eller inte vara vilket kan leda till onödiga låsningar. Det råder ingen tvekan om att världens aktiemarknader stimulerar egenintresset till stora insatser i syfte att utjämna varornas och tjänsternas skillnader mellan utbud och efterfrågan. Ett företag utsätts för en kontinuerlig press att skapa lönsamhet och det finns ofta en privatekonomisk koppling mellan styrelser, företagets ledare och aktiekursens utveckling vilket motiverar styrelser och by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 9

10 företagsledningar att genomföra åtgärder i syfte att förbättra lönsamheten. Det finns inriktningar (t ex pilotskolan) som hävdar att ledarna för ett börsnoterat bolag bör äga egna aktier i det bolag de är satta att styra i syfte att stimulera till åtgärder som leder till högre aktiekurs. Syftet är att stimulera egenintresset att öka lönsamheten genom att långsiktigt sänka enhetskostnaden. Vi bör vara medvetna om att vi nu diskuterar stora ekonomiska värden. Om vi utgår från att Stockholmsbörsens värde uppgår till c:a 1600 miljarder 14 så motsvarar skillnaden i real avkastning på 13 procent 15 (20 minus 7) ett värde på drygt 200 miljarder SEK per år och om vi för enkelhetens skull tänker oss att den värdeförändringen pågått i 20 år så blir summan näst intill gigantisk. Och då diskuterar vi enbart aktiemarknaden som representeras av Stockholmsbörsen 16. Ett överskott som skulle ha kunnat användas till att förbättra sjukvården, investera i ekonomisk infrastruktur och utöka energiproduktion. Är inte det en orättvis betraktelse! Det går att hävda flera invändningar mot ovanstående resonemang. Och det finns naturligtvis stora ekonomiska intressen som har allt att vinna på att försvara aktiemarknadens nuvarande utformning. Alla som har att förlora på resonemanget kommer naturligtvis att betrakta jämförelsen som orättvis. Vi undviker därför medvetet att gå in på alltför många detaljer för att istället visa på de övergripande tendenserna. Huruvida Stockholmsbörsens överskott 17 har varit 50, 100, eller 200 miljarder per år sedan inledningen på 1980-talet är, utifrån vårt resonemang, av underordnad betydelse. Innebär det att aktiemarknaden är övervärderad? Att det är en bubbla som med nödvändighet kommer att spricka? Aktiemarknadens utveckling har, utifrån ett historiskt perspektiv, ökat kraftigt, vilket Urban Bäckström kommenterar på följande sätt: Under och 90-talen har aktier givit en historiskt sett unikt hög avkastning. Det handlar om närmare tre gånger så hög avkastning som det historiska genomsnittet. Under en tjugoårsperiod som tar sin början 1980 och slutar i samband med millenniumskiftet 1999/2000 gav aktier en avkastning på hela 20 procent per år i genomsnitt. Märk väl att då har inflationen räknats bort 18. Vi bör påminnas om att aktiebolagens vinster redovisas efter omkostnader som löner och andra ersättningar. Om vi utgår från att aktiebolagens produktivitetsförbättringar under det senaste seklet varit ungefär densamma per år (7 procent) så måste vi därför dra slutsatsen att en växande andel av aktiebolagens samlade värde tillkommer aktieägarna på bekostnad av löntagarna och allmänintresset. Engångseffekten när en allt större andel av rummets samlade kapital, t.ex. pensionskapital och andra sparformer, har placerats (och placeras) på aktiemarknaden under de senaste decennierna, samt att aktiebolagens minskade personalbehov leder till en förskjutning av skattebasen som i kombination med andra skattelättnader (t ex sänkt bolagsskatt i syfte att attrahera det internationella riskkapitalet) leder till att aktiebolagens övervinsterna stiger. 14 Enligt det tidigare redovisade börsvärdet för Här refereras till Urban Bäckströms kommentar att avkastningen på aktier har varit nästan 20 procent per år i genomsnitt (i kursuppgång och utdelningar sammantagna), efter det att inflationen räknats bort, under och 1990-talet samt att den genomsnittliga historiska avkastningen har varit 7 procent per år, dvs en skillnad på 13 procent. 16 Stockholmsbörsen representerar cirka 1,5 procent av världens aktiehandel. 17 Överskott relaterat som skillnaden mellan den historiska realavkastningen på 7 procent per år i relation till en avkastning på 20 procent per år. 18 Urban Bäckström ( - ); Tankar om aktiesparande; Kapitel 4 Avslutande tankar om aktiesparande by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 10

11 Dan Jonsson (1954); Betraktelsen 19 Om (den av rummet använda) skattebasen minskar, tvingas rummets skattetryck öka motsvarande (relativt sett) för att bibehålla samma skatteuttag, vilket inte behöver betyda att rummets samlade ekonomiska och sociala välstånd minskar. Rummets samlade ekonomiska och sociala välstånd kan tvärtom öka samtidigt som det fördelningspolitiska skatteuttaget minskar av det skälet att det marknadsekonomiska rummets mognadsprocess förskjuter den ekonomiska avkastningen bort från muskelkraft över till kapital. Allmänintresset förlorar således i tvåfalt; dels genom att muskelkraftens friställande leder till en större (reduktions-) arbetslöshet om inte den genomsnittliga arbetsveckan sänks, dels genom att muskelkraftens friställande leder till en mindre skattebas och därmed till försämrade möjligheter att bedriva en passiv fördelningspolitik, vilket i sig omöjliggör finansieringen av en sänkt genomsnittlig arbetsvecka. Allteftersom denna process fortskrider blir det paradoxalt nog allt viktigare för det politiska systemet att hålla tillbaka löneutvecklingen inom exportindustrin eftersom allt färre industriarbetare blir löneledande för samhällets primärsektorer vars finansiering huvudsakligen är passiv (och vars kostnader relativt sett ökar pga tjänsteeffekten). Konsekvensen blir en fortlöpande stegring av aktiebolagens vinster vilket leder till historiskt sett högre avkastning på aktier. Utifrån det resonemanget är det inte säkert att de senaste decenniernas enastående avkastning på aktiemarknaden är någon bubbla, utan en följdriktig konsekvens av utvecklingen då en växande andel av rummets samlade värde har kommit (och kommer) till uttryck genom aktiemarknaden Den fördelningspolitiska utmaningen 20 Risken är snarare att rummets samlade värde är en bubbla vilken även den kan komma till uttryck genom aktiemarknaden by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 11

12 Post festum (jan-10) Oljan tar slut. Norge och Danmark har nått peak produktion. Enligt fysikprofessorn Kjell Aleklett vid Uppsala universitet nådde vi redan 2008 den globala oljetoppen, det som kallas peak oil och som innebär att oljeproduktionen av den lättillgängliga oljan nått sitt maximum. Att komma bort från vårt oljeberoende borde därför vara högt prioriterat bland politikerna enligt honom. Några som nu gör slag i saken är kommunpolitikerna Fredrik Sjöberg (m) och Boo Östberg (c) i Knivsta kommun. De har sett till att kommunen bland annat både köpt vindkraftverk och byggt cykelvägar. Tjänstebilarna har miljöcertifierats. Kommunen skulle också kunna bli självförsörjande av mat visar kommuntjänstemännens beräkningar 21. Den globala oljetoppen nåddes 2008 och det globala oljebehovet uppgår idag (2010) till miljoner fat per dag. Enbart Sverige importerar fat olja per dag huvudsakligen från Norge, Danmark och Ryssland. Oljan kommer inte att ta slut men produktionen kommer att minska, samtidigt som världens energibehov 2030 beräknas motsvara ytterligare sex Saudi-Arabien, beräknat på dagens produktion. Globalt finns de största oljereserverna, procent, i mellanöstern. Irak är det land som har de största outnyttjade reserverna. USA, Saudi-Arabien, Ryssland och Norge nådde peak produktion 2003 och är på brant nedförsbacke, Storbritannien likaså. Vindkraftverk, cykelvägar och miljöcertifierade tjänstebilar visar på en god vilja, men är ingen lösning på den politiska och marknadsekonomiska utmaning världen står inför under de närmaste decennierna. Mycket kan komma att inträffa när kampen om de sinande oljekällorna inleds. Den svenska Energimyndigheten tycks övertygad om att marknadskrafterna löser problemet; att det är en fråga om utbud och efterfrågan. Vi har diskuterade detta tidigare. Ekonomiska energiteorin 22 Nationalekonomer hävdar att lagen om utbud och efterfrågan kan appliceras på alla områden. När utbudet av en vara minskar stiger priset till dess att en ny utbuds- och efterfrågebalans inträder. Det högre priset leder till ett större utbud av varor och tjänster eftersom lönsamheten ökar, vilket leder till ett utbudsöverskott varpå priset sjunker tills dess att en ny utbuds- och efterfrågebalans inträder. Motsvarande resonemang används även på världens energiförsörjning. När utbudet av olja minskar, stiger priset vilket leder till att konsumenterna reducerar konsumtionen samtidigt som tidigare olönsamma energikällor kan tas i produktion. Lagen om utbud och efterfrågan används för alla varor och tjänster, oavsett om det gäller skor, tandkräm, tegelstenar eller energi. Nationalekonomer menar att det var precis vad som inträffade efter oljekriserna 1973 och När råoljepriset steg inleddes en omfattande prospektering av världens ännu ej kända oljetillgångar vilket medförde att världens redovisade oljereserver i stort sett var lika stora 1975 som år 2000 trots en omfattande ökning av världens energiförbrukning. Med facit i hand från 80 och 90 talet har exploateringen av Nordsjön och andra off-shore områden minskat världens energiberoende av Persiska viken. Idag använder därför många nationalekonomer sjuttiotalets energikriser som ett argument för marknadskrafterna när energifrågan kommer på tal. Brister i energiförsörjningen kan visserligen leda till en tillfällig nedgång i världsekonomin, men 21 SR ; Vetenskapsradion; Oljeeran på väg mot sitt slut? 22 Kapitel 4 Energifrågan by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 12

13 den blir endast kortvarig, tills dess att lagen om utbud och efterfrågan återställer balansen. Enligt den ekonomiska energiteorin bör lagen om utbud och efterfrågan appliceras på skor, tandkräm och tegelstenar och kan appliceras på energi, men energikostnaden är av så grundläggande och fundamental marknadsekonomisk betydelse, att generella slutsatser utifrån lagen om utbud och efterfrågan inte kan appliceras reservationslöst. Den marknadsekonomiska mognadsprocessen förutsätter att den globala enhetskostnaden fortlöpande sänks. Om världsmarknadspriset på energi stiger under lång tid riskerar den globala enhetskostnaden att stabiliseras, varefter den ekonomiska och sociala tillväxten upphör och vi får ett nolltillväxtsamhälle. Post festum 23 definieras som det omöjliga marknadsekonomiska tillstånd då den globala enhetskostnaden stiger. Per definition kan inte det marknadsekonomiska systemets globala enhetskostnad stiga. Varför ska man överhuvudtaget definiera ett omöjligt tillstånd som - post festum? Den ekonomiska energiteorin leder fram till ett antal slutsatser, av vilka några bör definieras i syfte att forma en mer välordnad helhet. Definitionen av ett post festum uppmuntrar till en fördjupad studie av begreppet. Vi stöder oss här på Carl von Linnés ( ) maxim, Nómina si nescis perit et cognítio rerum, om du inte kan namnen försvinner också din kännedom om sakerna. Den marknadsekonomiska mognadsprocessen sker genom en fortlöpande sänkning av enhetskostnaden fram mot marknadsekonomins utopia parallellt med att marknadsekonomin övergår i ett nytt ekonomiskt system, post ultimus. Post festum, utifrån ett globalt perspektiv är en marknadsekonomisk omöjlighet. Den globala enhetskostnaden kan, per definition, omöjligt öka över tid. Utifrån ett globalt perspektiv (där rummets begränsning upphört), kan ett marknadsekonomiskt post festum aldrig uppstå. Själva definitionen av ett post festum där den globala enhetskostnaden stabiliseras eller stiger blir en motsägelse, ett oxymoron, på samma sätt som talande tystnad eller varm kyla. En marknadsekonomi (utifrån ett globalt perspektiv) förutsätter en sänkt enhetskostnad 24. Post festum är precis som namnet, en marknadsekonomi där festen är slut. Den marknadsekonomiska mognadsprocessen tillåts inte fortskrida eftersom den gått i baklås; vilket får dramatiska konsekvenser för det ekonomiska och sociala utrymmet. 23 Latin: Efter festen 24 Däremot kan ett väl avgränsat rum höja enhetskostnaden och trots det utvecklas, men då sker det på andra rums bekostnad. Rum vars enhetskostnad sänks finansierar då de rum i vilka enhetskostnaden stiger by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 13

14 Enhets kostnad Principskiss över enhetskostnadens utveckling Post festum 2000 År Är det verkligen en korrekt beskrivning? Världsmarknadspriset på energi har aldrig tidigare varit så högt som idag och trots det fortsätter det marknadsekonomiska systemet att utvecklas. Finansmarknaderna har förmåga att skapa ( virtuellt ) kapital 25 utan att det omedelbart leder till en högre inflation. Inflationen, som är att betrakta som en säkerhetsventil 26, förväntas utlösas när kapitalet, fordran på framtidens sänkta enhetskostnad, blir alltför stor. Inflationen reducerar kapitalet storlek så att det kommer i bättre balans med förväntningarna på framtidens sänkta enhetskostnad 27. Samtal i Hagaparken 28 Både det sparade kapitalet och det lånade kapitalet relateras till framtidens sänkta enhetskostnad. Påståendet att det sparade kapitalet är relaterat till en historiskt sänkt enhetskostnad är således felaktig. En summa kapital, sedlar och mynt, är under alla omständigheter att betrakta som en fordran på framtidens sänkta enhetskostnad. Vi kommer här in på kapitalets förmåga att, under en begränsad period, leva ett eget liv. Om detta egna liv blir alltför omfattande övergår det i inflation, dvs. det överskjutande kapitalet framtvingar en värdesänkning av hela kapitalet som därmed samtliga innehavare av nämnda kapital får finansiera. Inflationen är det marknadsekonomiska systemets sätt att korrigera en alltför vidlyftigt konstruerad efterfrågan som inte står i rimlig proportion till framtidens sänkta enhetskostnad.. Frågan blir särskilt känslig i en situation då rummets efterfrågan upprätthålls genom en konsekvent lågräntepolitik samtidigt som den genomsnittliga energikostnaden ökar. Rummet äter då bildligt talat upp samhällsekonomin i båda ändar, först genom att stimulera en växande lånefinansierad efterfrågan, som ska finansieras med morgondagens sänkta enhetskostnad, samtidigt som en allt högre energikostnad riskerar att bromsa eller i värsta fall helt utradera en sänkt framtida enhetskostnad, vilket förr eller senare leder fram till en ohållbar marknadsekonomisk situation. 25 Här syftas på rummets sammanlagda fordran på framtidens sänkta enhetskostnad, inte enbart i form av sedlar och mynt. 26 Säkerhetsventil i meningen att marknadsekonomin tillåts mjuklanda. 27 Det finns flera exempel i den ekonomiska historien då en okontrollerad penningmängd resulterat i en accelererande inflation. Under hyperinflationen i Tyskland tvingades Reichsbank hålla sedelpressarna igång dygnet runt för att möta efterfrågan på sedlar. När rummets växande kreditmängd inte längre stod i rimlig proportion till framtidens sänkta enhetskostnad ledde det till inflation. 28 Penningpolitik och inflation by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 14

15 Sannolikt har de finansiella instrumentens expansion och stora diversifiering de senaste trettio åren underminerat inflationens skyddande förmåga, eller annorlunda uttryckt; de finansiella instrumenten har blivit så raffinerade att säkerhetsventilen, inflationen, inte längre fungerar lika effektivt, varför det växande avståndet mellan kapitalets storlek och potentialen i framtidens sänkta enhetskostnad leder till att det marknadsekonomiska systemet istället riskerar att brista Growth of the global financial stock $ Trillions The total value of the world s financial assets (including bank deposits, government debt securities and equity securities) Estimate Source: Mapping the Global Capital Market 2006 Second Annual Report; January 2006; McKinsey Global Institute Riksbankernas viktigaste styrränta, reporäntan, styrs utifrån ett inflationsmål. Om nu säkerhetsventilen inflation inte längre fungerar tillfredställande så medför det att riksbankernas möjlighet att, i god tid och under balanserade former, styra den marknadsekonomiska mognadsprocessen, undermineras Den finansiella marknaden och de finansiella instrumenten har utvecklats anmärkningsvärt sedan Nedanstående beskrivning är från 1994 (!). Lärobok i kapitalmarknadsrätt; Afrell/Klahr/Samuelsson, kapitel (1994) Finansiella instrument har fått ökad betydelse för statens och företagens kapitaltillförsel. De finansiella instrumenten utnyttjas också i växande omfattning för att hantera olika risker, t.ex. valutakurs- och ränteförändringar. Ett kännetecken för utvecklingen på värdepappersmarknaderna världen över är det stora antalet nya instrument som har introducerats på dessa marknader. Förmågan hos konstruktörerna av de finansiella instrumenten, de s.k. Financial Rocket Scientists, att konstruera nya instrument verkar ibland vara gränslös. I Sverige har nya instrument introducerats i snabb följd. Den moderna penningmarknaden uppstod år 1980 med bankcertifikaten som något år senare följdes av statsskuldväxlar. På derivatmarknaden startade derivatbörsen OM 1985 sin verksamhet med optioner avseende aktier. Under 1980-talet tillkom en mängd derivatinstrument på den svenska värdepappersmarknaden. Som exempel kan nämnas terminer avseende obligationer och statsskuldväxlar, optioner i räntebärande instrument och räntesvappar samt indexoptioner och indexterminer i aktier och FRA:s. Utvecklingen har fortsatt på 1990-talet med introduktionen av sådana instrument som standardiserade ränteterminer, standardiserade aktielån, nollkupongare, privatobligationer och riksgäldskonto. Därtill kommer alla mer eller mindre exotiska instrument som förekommer på den internationella värdepappersmarknaden., t.ex. olika former av svappar och swaption. Det sistnämnda instrumentet är en option att ingå en svapp. Dessutom tillkommer ett stort antal OTC-instrument som har konstruerats för visst behov eller visst tillfälle. Ett företag eller annan typ av organisation som önskar utnyttja värdepappersmarknaden för anskaffandet av lånekapital eller riskkapital har idag ett stort antal olika instrument att välja mellan. 30 Även penningpolitikens förmåga och betydelse har historiskt ifrågasatts John Kenneth Galbraith; ( ); Överflödets samhälle (1969) by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 15

16 Riksbankens uppgifter 31 Riksbanken är Sveriges centralbank och en myndighet under riksdagen. Riksbanken ansvarar för penningpolitiken med målet att upprätthålla ett fast penningvärde. Banken har också i uppdrag att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende. Riksbankens tolkning av målet om ett fast penningvärde är att inflationen ska vara låg och stabil. Konsumentprisindex, KPI, ska hållas på 2 procent. Riksbankens främsta verktyg för att påverka inflationen är reporäntan. Betalningssystemet och kreditförsörjningen spelar en central roll för att ekonomin ska fungera effektivt. Riksbanken gör fortlöpande bedömningar av risker i de svenska storbankerna och i den centrala finansiella infrastrukturen. Kapitalets konvention kan teoretiskt bli hur stor som helst. Det är kapitalmarknadens aktörer, som kollektiv, som avgör konventionens storlek. När kapitalets konvention, graden av utsträckning mellan tillgängligt kapital och potentialen i framtidens sänkta enhetskostnad, blir för stor riskerar den att brista. Ska man tolka det som att det marknadsekonomiska systemet finansierats med ständigt växande krediter sedan oljekriserna 1973 och 1979? Kreditmarknadernas kraftiga expansion under de senaste decennierna har varit ett sätt att vinna tid, vilket borde ha används för att ställa om energiproduktionen mot ett långsiktigt lägre världsmarknadspris på energi. Energikvotens fortlöpande höjning är av fundamental betydelse för långsiktig och uthållig ekonomisk och social tillväxt. Det kan finnas anledning att låta reporäntan följa andra parametrar än inflationen och att samtidigt överväga införandet av en investeringsbank vars räntenivåer tillåts vara lägre eller betydligt lägre än riksbankens reporänta. På det sättet skulle en allmän alltför vidlyftig kreditexpansion kunna bromsas samtidigt som riktade investeringar i syfte att långsiktigt sänka enhetskostnaden stimuleras. Investeringsbankens huvuduppgift blir att sänka det geografiska rummets enhetskostnad genom en höjning av energikvoten, alldeles oavsett i vilken samhällssektor denna höjning sker. Det är således av underordnad betydelse om effekten uppnås i en exportinriktad verksamhet eller inom servicenäringen. En sänkt enhetskostnad inom sjukvården, exportindustrin eller varuhandeln har precis lika stort värde ur rummets perspektiv, alldeles oavsett rummets definition. Det gäller dock att vara tydlig på denna punkt; det är inte investeringsbankens målsättning att stödja ny affärsverksamhet, utan istället att sänka rummets enhetskostnad genom konsekventa och riktade åtgärder i syfte att höja energikvoten. En På 1930-talet sjönk penningpolitiken mycket lågt i anseende under någon tid. Man hade misslyckats ömkligen med att hejda det sena 20-talets spekulativa högkonjunktur med höga räntor. Låga räntor hade visat sig lika verkningslösa under den stora arbetslöshetskrisen. Under dessa år hade bankernas folk till följd av misstag, olyckor och den radikala kritikens entusiastiska nedsvärtning på ett allvarligt sätt förlorat sitt anseende bland folk. Och därmed hade också tron på penningpolitiken undergrävts. Keynes hävdade att räntan var en otymplig metod för att styra den ekonomiska aktiviteten och att den var av ringa praktisk betydelse. Under åren efter andra världskriget har penningpolitiken efter detta bottenläge upplevt en stor renässans. Bankerna och bankernas folk återvann sin prestige, och detsamma var fallet med de metoder de så intimt är förbundna med. Tron på penningpolitiken blev ett kännetecken på dem som ville bjuda motstånd mot Keynes irrläror och inte ville veta av det slags radikalism, som sökte skämma ut hederliga och respektabla människor för att de arbetade med att låna upp och låna ut pengar. Vad som betydde mer var att något måste göras mot inflationen. Andra åtgärder för att angripa detta ofrånkomliga fenomen hade den nackdelen att de var oangenäma, omöjliga att tillämpa eller t.o.m. i likhet med priskontroller, oamerikanska. Detta var en konsekvens av det faktum att de kom i strid med andra ekonomiska målsättningar. Men åtgärder måste ändå vidtagas. Penningpolitiken återstod som det enda man kunde hoppas på. En stor portion önsketänkande påverkade den förtjusning som penningpolitiken väckte och det förtroende man uttryckte för den. Eftersom det inte fanns något annat måste den fungera. Penningpolitiska åtgärder blev uttrycket för ekonomisk eskapism. Utan denna möjlighet skulle verkligheten te sig obehaglig. 31 Källa: by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 16

17 utbyggnad av produktionen i ett företag eller krediter för att starta upp nya servicenäringar bör således ligga utanför investeringsbankens verksamhetsområde. Syntismen 32 Vi menar att samhällets ekonomiska och sociala utrymme uppstår när enhetskostnaden sänks genom en successiv övergång från muskelkraft till andra energikällor. Samhällets förmåga att producera energi till lägsta möjliga kostnad är därför av central betydelse för den marknadsekonomiska mognadsprocessen. Vi vill verka för en sänkt enhetskostnad genom en konsekvent och successiv utbyggnad av energiproduktionen på kommersiella och ekologiskt balanserade villkor i syfte att fortlöpande tillgodose rummets växande energibehov. Vi vill överväga att inrätta en särskild investeringsbank, ägd av allmänintresset, vars syfte är att stimulera investeringar som sänker rummets enhetskostnad, vilket förstärker den internationella konkurrenskraften och förbättrar allmänintressets livskvalitet. Hur dessa styrinstrument, riksbankens reporänta och investeringsbankens lägre räntenivå, bör samordnas för att uppnå ett för rummet optimalt slutresultat är en öppen fråga för framtiden. 32 Vi vill medverka till en stabil ekonomisk och social tillväxt by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 17

18 Improduktivt vs produktivt arbete (jan-10) Vari ligger skillnaden mellan industriarbetarens produktiva arbete och servicenäringarnas improduktiva arbete? I båda fallen finns en efterfrågan och ett utbud av varor respektive tjänster. Vad är det som gör den mänskliga insatsen i det ena fallet anses vara produktiv (värdeskapande) och i det andra fallet improduktiv (tärande)? Detta är en klassisk fråga som diskuterades redan under 1700 talet, och som är fortsatt aktuell. Produktivt och improduktivt arbete; Adam Smith ( ); Folkens välstånd 1776 Det finns ett slags arbete, som ökar värdet av det föremål, varpå det nedlägges, och ett annat slags arbete, som ej har samma verkan. Det förra kan, eftersom det frambringar eller producerar ett värde, kallas produktivt, det senare improduktivt arbete. En industriarbetares arbete ökar sålunda i allmänhet värdet av det råämne, som han bearbetar, med värdet av arbetarens underhåll och hans arbetsgivares profit. Det arbete, som utföres av en tjänare i ett hushåll, ökar däremot inte värdet av någonting. Ehuru industriarbetaren får sin lön förskotterad av sin arbetsgivare, kostar han i verkligheten inte arbetsgivaren något, emedan denna får lönen igen med profit uti det förhöjda värdet av det föremål, på vilket arbetet nedlagts. Men det underhåll, som en tjänare åtnjuter, fås inte igen. En person blir rik på att sysselsätta en mängd arbetare, men fattig på att i sitt hushåll underhålla en mängd tjänare. En tjänares arbete har nog sitt värde och förtjänar sin lön, såväl som en industriarbetares. Men en industriarbetares arbete tar fast och konkret uti ett bestämt föremål eller en viss säljbar vara, som äger bestånd åtminstone någon tid, efter det att arbetet är utfört. Det är på sätt och vis som en viss myckenhet arbete, samlat och lagrat för att i alla fall av behov användas vid något kommande tillfälle. Det föremålet eller, vilket är samma sak, priset för det föremålet kan sedan, om så behövs, sätta igång en lika stor mängd arbete, som det, med vilket föremålet ursprungligen förfärdigades. En tjänares arbete tar däremot inte verklighet eller form i ett visst föremål eller i en viss säljbar vara. De tjänster, som göres av tjänaren i ett hushåll, försvinna i allmänhet i samma ögonblick, som de utförts, och lämna sällan något spår efter sig eller något värde, för vilket man sedermera skulle kunna erhålla en lika stor myckenhet tjänster. Det arbete, som utföres av några av de mest ansedda samhällsfunktionerna är, liksom tjänares, improduktivt och tar ej fast eller verklig form i något varaktigt föremål eller i någon säljbar vara, som äger bestånd, efter det att arbetet är slut, eller för vilken en lika mängd arbete framdels skulle kunna erhållas. Regenten t.ex. samt alla civila och militära ämbetsmän, som stå i hans sold, hela hären och flottan, utgöra exempel på improduktiva arbetare. De äro det allmännas tjänare och underhållas med en del av den årliga avkastningen utav andras näringsflit. Hur hedersamma, nyttiga eller nödvändiga deras tjänster än kunna vara, åstadkommes genom dem intet, för vilket en lika stor myckenhet tjänster framdeles skulle kunna erhållas. Med resultatet av deras arbete i år till statens skydd, säkerhet och försvar kan man inte köpa dess skydd, säkerhet och försvar nästa år. Till samma klass måste man hänföra några av de allvarligaste och viktigaste yrkena, så väl som några av dem som endast avse nöjet: präster, jurister, läkare och alla slags litteratörer, skådespelare, varietéartister, musiker, operasångare, dansörer osv. Alla dessas arbete försvinner i samma ögonblick det utförts, liksom skådespelarnas deklamationer, talarnas anförande och musikerns melodier. För att kunna svara på frågan om produktivt och improduktivt arbete måste vi återvända till det slutna system i vilket Adam Smith befann sig. Han resonerar utifrån rummet by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 18

19 nationen och om nationens välstånd 33. Det finns således en yttre ram inom vars gränser definitionen av det improduktiva och produktiva arbetet sker. Rummet 34 har en central betydelse för vår uppfattning av världen. Vi är uppfostrade och präglade med en föreställning att indela omgivningen i vi och i dem. Redan under barndomen får vi lära oss att skilja på det som tillhör oss och vad som tillhör andra. Den vuxna människan gör (oftast omedvetet) en definition utifrån vilket rum betraktelsen sker. Den enskilde individen, familjen, bostadsrättsföreningen, staden, nationen och världsdelen, är exempel på rum utifrån vilket vi formar vår identitet. Individen identifierar sig med de människor och de objekt som befinner sig innanför rummets avgränsning. Just det faktum att rummet har en begränsning, en inramning, är viktigt i vår förståelse av det produktiva och det improduktiva arbetets natur. Familjen har sin begränsning i det faktum att endast familjemedlemmar innefattas i rummet medan alla andra står utanför. Grannar, invandrare och utlänningar blir därmed en förutsättning för rummet familjen. Saknas begränsningen blir rummet (familjen) irrelevant eftersom det, per definition, förutsätter att det finns ett annat objekt till vilket det kan relateras. En skådespelare är enligt Adam Smith ett exempel på en improduktiv resurs som tycks få sin inkomst av det överskott som skapats i andra produktiva (värdeskapande) processer. Om medborgarna i en isolerad region saknar ett ekonomiskt överskott så kan de inte investera i de tjänster som skådespelaren erbjuder. I den bemärkelsen utför skådespelaren endast ett improduktivt arbete som inte skapar något värde. Låt oss nu anta att det är en kreativ och företagsam skådespelare som annonserar och attraherar en större publik från andra regioner. Skådespelarens improduktiva roll förbyts då till en produktiv roll, eftersom resultatet ger en högre ekonomisk avkastning i skådespelarens rum (kommunen). Skådespelarens arbete ger rummet (kommunen) större skatteintäkter, fler hotellnätter och fler restaurangbesök. Skådespelarens marknadsaktiviteter gynnar rummets (kommunens) ekonomi. Men i det nationella rummet blir effekten av skådespelarens marknadsaktiviteter ett nollsummespel. Den publik som skådespelaren attraherar gynnar ett rum (kommunen) medan den missgynnar andra rum (andra kommuner). I det nationella rummet blir skådespelarens återigen en improduktiv resurs som inte skapar något bestående värde 35. Det enda hon bidrar med är en omfördelning av kapital från ett rum (kommun) till ett annat rum (annan kommun). Det produktiva och det improduktiva arbetet har således en dubbelnatur som är beroende av den avgränsning, det rum, inom vilka vi befinner oss. Kommunen och nationen är två olika abstraktionsnivåer utifrån vilka skådespelarens arbete värderas. Rollen som improduktiv alternativt produktiv resurs kan definieras utifrån det rum eller den inneslutning som vi väljer att betrakta. I Adam Smiths redovisning är rummet nationen. I det perspektivet skapar varken präster, jurister, läkare och alla slags litteratörer, skådespelare, varietéartister, musiker, operasångare, dansörer, något värde eftersom deras arbetsinsats endast i begränsad utsträckning kunde exporteras till andra nationer under 1700 talet. Adam Smiths betraktar det ekonomiska systemet, i linje med titeln på hans livsverk, från nationen som rum. Nationen bildar den inneslutning utifrån vilken han definierar det produktiva och improduktiva arbetet. I dagens globala ekonomi måste dessa grundläggande värderingar omprövas. I en global ekonomi finns inte längre det andra mot vilket värdet kan relateras. En lokal skådespelare som konkurrerar ut andra lokala skådespelare blir produktiv i rummet den 33 The Wealth of Nations (Nationernas välstånd alt. Folkens välstånd)) publicerades år Vi använder här en vidare definition av rumsbegreppet än den rent geografiska. 35 I vårt exempel förutsätter vi att enhetskostnaden är konstant by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 19

20 egna familjen men improduktiv i rummet kommunen eftersom vi kan förmoda att den framgångsrike skådespelaren tjänar på, vad andra skådespelare förlorar. Samma resonemang kan nu överföras från den regionala och den nationella nivån och vidare till den internationella nivån. En skådespelare som når en internationell publik i andra länder förstärker därmed nationens välstånd. Skådespelaren skapar ett nationellt värde genom att utländska medborgare efterfrågar hennes tjänster. Skådespelarens agerande leder till större skatteintäkter, fler hotellnätter och fler restaurangbesök. Nationens ekonomiska välstånd ökar. Men vad händer på den globala nivån? Med vem eller vad ska den internationella nivån konkurrera? Motsvarande resonemang blir plötsligt irrelevant eftersom det inte finns någon ytterligare geografisk begränsning mot vilken det kan relateras. Vi inser att begreppet improduktivt och produktivt arbete inte endast är i behov av en geografisk inneslutning mot vilken den kan relateras, utan att den även har en yttre begränsning i den globala marknaden. Den globala marknadens yttersta konsekvens blir därför att allt arbete som inte sänker enhetskostnaden är improduktivt eftersom varje förändring av den ekonomiska balansen sker på bekostnad av ett annat rum. Det den ena vinner förlorar den andra. Det finns inget rum bortom den globala ekonomin. Den globala ekonomin är människans yttersta rum. Vi kommer helt enkelt inte längre. Omvänt leder en sänkt enhetskostnad till en produktivitetsökning alldeles oavsett vilket rum vi väljer att betrakta. När en bonde införskaffar en häst och ökar sin produktivitet så sänks enhetskostnaden (och höjs det ekonomiska och sociala utrymmet) både för bonden, hans familj, kommunen, nationen, världsdelen och globalt. En annan tydlig skiljelinje är relationen mellan en vara och en tjänst. Det är oväsentligt om en efterfrågan tillgodoses som en vara eller som en tjänst eftersom det nedlagda arbetet är den kostnad som kan relateras till varan eller tjänsten. Således är en sänkt enhetskostnad lika värdefull för den ekonomiska tillväxten alldeles oavsett om det sker som en vara eller som en tjänst. En industriarbetare (varuproducent) eller en sjuksköterska (tjänsteproducent) som sänker enhetskostnaden bidrar i lika hög grad till ekonomisk och social tillväxt. När en vara eller tjänst överförs inom ett land, mellan Göteborg och Stockholm eller mellan London och Manchester, så är det en vanlig ekonomisk transaktion utan särskild särredovisning. Om exakt samma vara eller tjänst överförs mellan Göteborg och London eller Stockholm och Manchester så omges den med helt hel rad ekonomiska definitioner som export, import, handelsbalans och bytesbalans av det enda skälet att rummets definition skiljer sig åt. Det isolerade rummet exportföretaget kan tyckas skapa ett större värde genom en sänkt enhetskostnad än det isolerade rummet sjukhuset eftersom företaget kan förväntas fördubbla sin försäljningsvolym medan antalet patienter på sjukhuset förblir ungefär detsamma efter att enhetskostnaden sänkts. Om vi istället väljer att placera företaget och sjukhuset i samma rum så blir det uppenbart att sjukhusets rationalisering sänker företagets enhetskostnad (och sannolikt även ger en större försäljningsvolym) vilket därmed ökar intäkterna. Om Sabbatsbergs sjukhus och Volvo personvagnar ingick i samma koncern så skulle det inte spela någon roll om enhetskostnaden sänktes vid akutmottagningen eller vid det löpande bandet. Resultatet för koncernen skulle bli en lägre enhetskostnad (ökad försäljning) och större inkomster. Det går därför att hävda att begreppet produktivt eller improduktivt arbete endast är en abstraktion relaterad till rummets begränsning. En sänkning av enhetskostnaden är lika mycket värd varhelst den uppstår i det rum man väljer att definiera. I det nationella rummet kan medborgarna acceptera att en företagare i Älmhult bygger upp ett exportinriktat möbelimperium på bekostnad av mänger med små möbeltillverkare i det by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 20

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

PENNINGSYSTEMET 1. I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock

PENNINGSYSTEMET 1. I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock PENNINGSYSTEMET 1 I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock Text till kort 1 Pengarnas tre funktioner Dagens pengar har fler funktioner

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Nominell vs real vinst - effekten av inflation -

Nominell vs real vinst - effekten av inflation - 1 Nominell vs real vinst - effekten av inflation - av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur inflationen påverkar de bokföringsmässiga vinsterna i företagen. Det kommer att framgå att

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Finansiell ekonomi Föreläsning 1

Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Presentation lärare - Johan Holmgren (kursansvarig) Presentation kursupplägg och examination - Övningsuppgifter med och utan svar - Börssalen - Portföljvalsprojekt 10p

Läs mer

Dags att köpa aktier? Om aktiesparande på turbulenta finansmarknader Urban Bäckström

Dags att köpa aktier? Om aktiesparande på turbulenta finansmarknader Urban Bäckström Dags att köpa aktier? Om aktiesparande på turbulenta finansmarknader Urban Bäckström Aktiespararnas Summer Campus 2009 22-24 juni i Tällberg, Dalarna 1 Utkommer den 19 augusti 2009 Ekerlids Förlag 2 Turbulenta

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Under en polerad yta om etiska fonder och smutsiga pengar

Under en polerad yta om etiska fonder och smutsiga pengar om etiska fonder och smutsiga pengar Joakim Sandberg, doktorand i praktisk filosofi Under de senaste åren har allt fler organisationer och finansinstitut börjat intressera sig för etiska frågor i samband

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Det cirkulära flödet

Det cirkulära flödet Del 3 Det cirkulära flödet 1. Kokosnötsön Här bygger vi upp en enkel ekonomi med företag och hushåll som producerar respektive konsumerar, och lägger till en finansiell sektor, en centralbank, och en stat.

Läs mer

Investeringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport december 2014

Investeringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport december 2014 Investeringsaktiebolaget Cobond AB Kvartalsrapport december 2014 INNEHÅLL Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Allmänt om bolaget 6 2 KVARTALSRAPPORT DECEMBER 2014 HUVUDPUNKTER Aktiekursen

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER MARS 2015 SVERIGE- BAROMETERN

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER MARS 2015 SVERIGE- BAROMETERN FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER MARS 15 SVERIGE- BAROMETERN Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar temperaturen på den

Läs mer

FlexLiv Den nya pensionsprodukten

FlexLiv Den nya pensionsprodukten FlexLiv Den nya pensionsprodukten CATELLA FLEXLIV Den nya pensionsprodukten FlexLiv den nya pensionsprodukten ger dig de bästa egenskaperna från både traditionellt livsparande och aktiv fondförsäkring.

Läs mer

FlexLiv Överskottslikviditet

FlexLiv Överskottslikviditet FlexLiv Överskottslikviditet 2 5 Förvaltning av överskottslikviditet Regelverket för fåmansföretag i Sverige begränsar nyttan av kapitaluttag genom lön och utdelning. Många företagare väljer därför att

Läs mer

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009 Nordnet Bank AB Arturo Arques Inledning Riksdagen och arbetsmarknadens parter har i praktiken tvingat alla löntagare att själva ta ansvar för sin pensionsförvaltning

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Om betydelsen av vinstsyftet i aktiebolagslagen

Om betydelsen av vinstsyftet i aktiebolagslagen Rolf Skog 140627 Om betydelsen av vinstsyftet i aktiebolagslagen Inledning Affärsverksamhet kan bedrivas i olika associationsformer, däribland i bolag. I svensk lag finns bestämmelser om enkla bolag, handelsbolag

Läs mer

Informationsbrev till aktieägare i. Sundvik Invest AB

Informationsbrev till aktieägare i. Sundvik Invest AB Informationsbrev till aktieägare i Sundvik Invest AB Förvaltarna har ordet Henrik Stigwan Tomas Fält Styrelseledamot/Förvaltare Styrelseledamot/Förvaltare Civ.ek. Corporate Law & Finance Civ.ek. Corporate

Läs mer

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008 n Ekonomiska kommentarer I den dagliga nyhetsrapporteringen avses med begreppet ränta så gott som alltid den nominella räntan. Den reala räntan är emellertid mer relevant för konsumtions- och investeringsbeslut.

Läs mer

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Skulder, bostadspriser och penningpolitik Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

Välkommen till Aktiespararna och Aktiekunskap ABC

Välkommen till Aktiespararna och Aktiekunskap ABC Välkommen till Aktiespararna och Aktiekunskap ABC 1 Övergripande mål Det övergripande målet med Aktiekunskap ABC är att du, med Aktiespararnas Gyllene regler som grund, ska kunna praktiskt tillämpa ett

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år):

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år): Makroekonomiska begrepp, balanser och samband Förkortningar: Y: BNP = Nationalinkomst C: Privat konsumtion G: Offentlig konsumtion KONS =C+G = total konsumtion I: Investeringar X: Export M: Import S: Sparande

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE Sammanfattning Landets fastighetsägare delar ekonomkårens förväntan om att den svenska ekonomin är inne i en återhämtningsfas. Förutsättningarna

Läs mer

Makrokommentar. November 2013

Makrokommentar. November 2013 Makrokommentar November 2013 Fortsatt positivt på marknaderna Aktiemarknaderna fortsatte uppåt i november. 2013 ser därmed ut att kunna bli ett riktigt bra år för aktieinvesterare världen över. De nordiska

Läs mer

FAQ - Vad är centralbankeekonomi (kapitalism)?

FAQ - Vad är centralbankeekonomi (kapitalism)? FAQ - Vad är centralbankeekonomi (kapitalism)? I en centralbanksekonomi är det några förhållandevis få hemliga och insynsskyddade privatpersoner som kontrollerar tillverkningen av nästan alla pengar (minst

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS Ekonomi känns ofta obegripligt och skrämmande, men med små åtgärder kan du få koll på din ekonomi och ta makten över dina pengar. Genom årens gång har det blivit allt viktigare

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Fri flytträtt - Min syn (Gustaf Rentzhog)

Fri flytträtt - Min syn (Gustaf Rentzhog) Fri flytträtt - Min syn (Gustaf Rentzhog) 1 Fördelar med att införa en fri flytträtt 93% av svenskarna vill ha det Tvingar försäkringsbolagen att skapa en rättvis prissättning mellan kundgrupperna Skärper

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

Verkställande direktören Börje Ekholms anförande vid årsstämman i Investor AB den 15 april 2013

Verkställande direktören Börje Ekholms anförande vid årsstämman i Investor AB den 15 april 2013 Verkställande direktören Börje Ekholms anförande vid årsstämman i Investor AB den 15 april 2013 Herr ordförande, kära aktieägare Det är bäst att släppa ned det här entouraget innan vi kör igång. Ja, välkomna

Läs mer

Frihet i Iran genom svensk export?

Frihet i Iran genom svensk export? Av Emilie Eriksson Frihet i Iran genom svensk export? För att Iran skall kunna nå frihet behöver många omständigheter förändras. Yttrandefriheten måste stärkas och ledarna väljas på demokratisk grund.

Läs mer

Uppfyllnaden av de spelpolitiska målen är hotade

Uppfyllnaden av de spelpolitiska målen är hotade Sammanfattning 1 Den svenska spelmarknaden är traditionellt reglerad genom att vissa aktörer har exklusiva tillstånd att erbjuda spel om pengar till svenska konsumenter. De exklusiva tillstånden kompletteras

Läs mer

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2 1 Samhällsekonomi Strävansmål: Du skall efter kursen ha kunskaper om hur beslut om ekonomi kan påverka dig, det svenska samhället och i förlängningen resten av världen Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4 Bedömningsmatris

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

En rapport om fondspararnas riskbenägenhet 2009/2010

En rapport om fondspararnas riskbenägenhet 2009/2010 En rapport om fondspararnas riskbenägenhet 2009/2010 Bakgrund Riksdagen och arbetsmarknadens parter har i praktiken tvingat alla löntagare att själva ta ansvar för sin pensionsförvaltning utan att förvissa

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Den felande länken Del I

Den felande länken Del I 1 Den felande länken Del I av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur kopplingen mellan företagens räkenskaper och nationalräkenskaperna ser ut. Utläggningen implicerar dessutom att BNP

Läs mer

OMX-KRÖNIKAN Tor 18 juni 2015 Skrivet av Per Stolt. God Morgon!

OMX-KRÖNIKAN Tor 18 juni 2015 Skrivet av Per Stolt. God Morgon! OMX-index 10 min (diagram källa: Infront) OMX-KRÖNIKAN Tor 18 juni 2015 Skrivet av Per Stolt God Morgon! 08:48 OMX-INDEX (1567,46): Den luriga rekylfasen fortfarande dominant Det fanns möjlighet för att

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

VÄSENTLIG INFORMATION AVSEENDE CERTIFIKAT MINI FUTURE SHORT

VÄSENTLIG INFORMATION AVSEENDE CERTIFIKAT MINI FUTURE SHORT VÄSENTLIG INFORMATION AVSEENDE CERTIFIKAT MINI FUTURE SHORT Hur ska jag använda detta dokument? Detta dokument förser dig med information om väsentliga egenskaper och risker för en investering i Certifikat

Läs mer

Välkommen till. Aktiespararna och Aktiekunskap ABC

Välkommen till. Aktiespararna och Aktiekunskap ABC Välkommen till Aktiespararna och Aktiekunskap ABC 1 Övergripande mål Det övergripande målet med Aktiekunskap ABC är att du, med Aktiespararnas Gyllene regler som grund, ska kunna praktiskt tillämpa ett

Läs mer

Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet

Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet 2014-08-21 Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet Prostatacancerförbundet har ansvar för att bevara och förränta förbundets medel på ett försiktigt och ansvarsfullt sätt. Centralt

Läs mer

räntor och hårt pressade obligationsräntor gör att kapitalet söker SSVX90 0,29% sig längre ut på riskskalan.

räntor och hårt pressade obligationsräntor gör att kapitalet söker SSVX90 0,29% sig längre ut på riskskalan. Tellus Midas Strategi under mars Marknadsbrev Mars 2015 I korthet: Avkastning I korthet: november: MIDASAvkastning mars 0,71% STOXX600 MIDAS -3,41% 1,71% Styrkan i aktiemarknaden höll i sig och Midas noterade

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Statens upplåning i en överskottsmiljö

Statens upplåning i en överskottsmiljö Statens upplåning i en överskottsmiljö Sammanfattning av tal av Thomas Olofsson, upplåningschef på Riksgäldskontoret, på Nordeas Fixed Income Seminarium i Köpenhamn torsdagen den 18 maj 2006. Svenska staten

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

08:56 OMX-INDEX (1677): MÅLKURSEN UPPNÅDD

08:56 OMX-INDEX (1677): MÅLKURSEN UPPNÅDD OMX-terminen 10-min (diagram källa: Infront) OMX-KRÖNIKAN Tor 9 april 2015 Skrivet av Per Stolt God Morgon! 08:56 OMX-INDEX (1677): MÅLKURSEN UPPNÅDD 1690 Det hände mycket igår. OMX nådde målkursen 1690.

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden. Studie mars 2009

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden. Studie mars 2009 Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Studie mars 2009 Innehåll Introduktion 1 Sammanfattning av årets studie 1 Marknadsriskpremien på den svenska aktiemarknaden 3 Undersökningsmetodik 3 Marknadsriskpremien

Läs mer

VÄSENTLIG INFORMATION AVSEENDE BULL-CERTIFIKAT

VÄSENTLIG INFORMATION AVSEENDE BULL-CERTIFIKAT VÄSENTLIG INFORMATION AVSEENDE BULL-CERTIFIKAT Hur ska jag använda detta dokument? Detta dokument förser dig med information om väsentliga egenskaper och risker för en investering i Bull-certifikat (även

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Avgifterna på fondmarknaden 2014

Avgifterna på fondmarknaden 2014 Avgifterna på fondmarknaden 2014 2 Hur utvecklas fondernas avgifter? AMF Fonder har för åttonde året i rad undersökt hur avgifterna på den svenska fondmarknaden utvecklas. Syftet med denna rapport är att

Läs mer

Warranter En investering med hävstångseffekt

Warranter En investering med hävstångseffekt Warranter En investering med hävstångseffekt Investerarprofil ÄR WARRANTER RÄTT TYP AV INVESTERING FÖR DIG? Innan du bestämmer dig för att investera i warranter bör du fundera över vilken risk du är beredd

Läs mer

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??

Läs mer

Global Fastighet Utbetalning 2008 AB. Kvartalsrapport september 2013

Global Fastighet Utbetalning 2008 AB. Kvartalsrapport september 2013 Global Fastighet Utbetalning 2008 AB Kvartalsrapport september 2013 innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Drift, förvaltning och finansiering 5 Allmänt om bolaget 6 Marknadskommentar

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Aktieindexobligation Norden Topp 10

Aktieindexobligation Norden Topp 10 www.handelsbanken.se/mega Aktieindexobligation Norden Topp 10 En placering i tio intressanta aktier i Norden Historisk hög avkastning, i genomsnitt 9,1 procent per år sedan millennieskiftet Möjlighet till

Läs mer

Komplett intervju med Jacob Wallenberg och frågor till Investor som endast i delar publicerades i Svenska Dagbladet den 25-27/1 2011

Komplett intervju med Jacob Wallenberg och frågor till Investor som endast i delar publicerades i Svenska Dagbladet den 25-27/1 2011 Komplett intervju med Jacob Wallenberg och frågor till Investor som endast i delar publicerades i Svenska Dagbladet den 25-27/1 2011 Svenska Dagbladet (SvD): Många har reagerat på att Börje Ekholm tjänat

Läs mer

Förvaltning ska tillförsäkra en långsiktig godtagbar tillväxt av kapitalet.

Förvaltning ska tillförsäkra en långsiktig godtagbar tillväxt av kapitalet. Placeringspolicy Inledning Hörselskadades Riksförbund, HRF, väljer från fall till fall om gåvor i form av fonder eller aktier ska säljas direkt eller vara kvar som långsiktig placering. Primärt arbetar

Läs mer

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2015-02-12 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2009

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2009 placeringsverksamhet 29 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund placeringsverksamhet 29 placeringsverksamhet 29 Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.29... 4 nya

Läs mer

Andra AP-fonden Second Swedish National Pension Fund AP2 2008-09-25

Andra AP-fonden Second Swedish National Pension Fund AP2 2008-09-25 Investeringsstrategi i en buffertfond AP2, 25 september 2008 1 Bakgrund till pensionsreformen Reform driven av demografi. Från förmånsbaserat till avgiftsbaserat system 1999. Autonomt pensionssystem. Fixerad

Läs mer

Placeringsalternativ kopplat till tre strategier på G10 ländernas valutor

Placeringsalternativ kopplat till tre strategier på G10 ländernas valutor www.handelsbanken.se/mega Strategiobligation SHB FX 1164 Placeringsalternativ kopplat till tre strategier på G10 ländernas valutor Strategierna har avkastat 14,5 procent per år sedan år 2000 Låg korrelation

Läs mer

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 8 Finanskrisen 2008 Repetition Dagordning Finanskrisen 2008 Har vi uppnått vårt mål? En nationalekonom bör vara ödmjuk Sammanfattning av kursen Mikroekonomi Makroekonomi Tips inför tentan Finanskrisen

Läs mer

Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709)

Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709) Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Yttrande 2008-10-24 Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709) Sammanfattning Försäkringsförbundet har inte i sig någon invändning mot de föreslagna

Läs mer

Vi gör förändringar i Access Trygg den 2 april 2014

Vi gör förändringar i Access Trygg den 2 april 2014 Stockholm mars 2014 1(3) Vi gör förändringar i Access Trygg den 2 april 2014 Vår ambition är att erbjuda dig ett modernt och attraktivt utbud av fonder med hög kvalitet. Det innebär att vi kontinuerligt

Läs mer

Sammanfattning och slutsatser 1

Sammanfattning och slutsatser 1 1 Syftet med denna rapport är att ur ett nationalekonomiskt perspektiv analysera hur Sverige bäst utnyttjar sina mineraltillgångar. Fokus ligger på fördelningen av vinsterna mellan staten och privata företag,

Läs mer

Tid är inte pengar utan pengar är tid.

Tid är inte pengar utan pengar är tid. Published by Erik Dahlén at Smashwords Copyright Erik Dahlén This copy is for your private use only, no distribution is allowed without consent from the author. Denna kopian är enbart för ditt privata

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

B örskraschen den 19 oktober förra

B örskraschen den 19 oktober förra HÅKAN GERGILS: Börskraschen och USA:s ekonomi Socialdemokraterna har försökt utnyttja börskraschen i USA för att "bevisa" att det inte går att sänka skatterna och att marknadsekonomin inte är att lita

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Årsredovisning. Räkenskapsanalys. Avdelningen för byggnadsekonomi

Årsredovisning. Räkenskapsanalys. Avdelningen för byggnadsekonomi Årsredovisning Räkenskapsanalys Avdelningen för byggnadsekonomi Räkenskapsanalys Nyckeltal (likviditet, soliditet, räntabilitet) Underlag till långivare Information till aktieägare Information leverantörer

Läs mer

Fastighetsbranschen. En hotad framtidsbransch

Fastighetsbranschen. En hotad framtidsbransch Fastighetsbranschen En hotad framtidsbransch Framtidsbranschen? Hur ser framtidsutsikterna ut för fastighetsbranschen? Vad kan hota vår tillväxt och vilka möjligheter bör vi försöka ta tillvara? Det finns

Läs mer

Pensioner hur svårt kan det va?

Pensioner hur svårt kan det va? Peter Malmqvist Pensioner hur svårt kan det va? Pensionsberäkningar Fondförsäkringens betydelse Aktiers svängningar ökar Historisk avkastning styr Valutautvecklingens effekt Obligationer viktiga Fredrik,

Läs mer

Affären Gårdsten en uppdatering

Affären Gårdsten en uppdatering Affären Gårdsten en uppdatering Hans Lind Professor i fastighetsekonomi Avd f Bygg- och fastighetsekonomi Institutionen för Fastigheter och Byggande KTH Stockholm Mars 2014 TRITA-FOB-Rapport 2014:1 2 1.

Läs mer

AKTIE-ANSVAR GRAAL OFFENSIV

AKTIE-ANSVAR GRAAL OFFENSIV AKTIE-ANSVAR GRAAL OFFENSIV Organisationsnummer: 515602-1114 Halvårsredogörelsens innehåll: Förvaltningsberättelse Sid 1-2 Fondförmögenhetens förändring och värdeutveckling Sid 3 Balansräkning Sid 4 Noter

Läs mer

Fondallokering 2014-02-17

Fondallokering 2014-02-17 Fondallokering 2014-02-17 1 Stellum Låg... 2 1.1 Förvaltningsmål och riskprofil... 2 1.2 Värdering och jämförelseindex... 2 1.3 Aktuell fondallokering... 2 1.4 Portföljens prestanda jämfört med jämförelseindex...

Läs mer

Politik, valutor, krig

Politik, valutor, krig Weekly Market Briefing nr. 4-2013 Politik, valutor, krig Japans valutaförsvagning väcker ont blod...... och pressar våra investeringar i Korea Rapportfloden i USA bjuder på ljusglimtar 1 Alla fonder Skarp

Läs mer

Delårsrapport Q1, 2008

Delårsrapport Q1, 2008 Västerås Stockholm Delårsrapport Q1, 2008 Allokton Properties AB Stående lån 8,500000 Allokton I 2015 Frågor kring denna rapport kan ställas till Sören Andersson (tel +46 8 5221 7200) Sammanfattning Nettoomsättning

Läs mer

PÅ VÅR ARENA MÖTER VÄXANDE BOLAG NYA INVESTERARE. Din kompletta börsarena

PÅ VÅR ARENA MÖTER VÄXANDE BOLAG NYA INVESTERARE. Din kompletta börsarena PÅ VÅR ARENA MÖTER VÄXANDE BOLAG NYA INVESTERARE Din kompletta börsarena TILLSAMMANS SKAPAR DE VÄLMÅENDE BOLAG RUSTADE FÖR FRAMTIDEN FOKUS PÅ TILLVÄXT välkommen till din börsarena Alla är överens om att

Läs mer

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash? Hur går det för Sveriges småföretag? Vi har hört mycket om krisens effekter i storbolagen, inledningsvis de finansiella företagen och de större

Läs mer