Äldrebarometern 2015

Transkript

1 w Äldrebarometern 2015

2

3 ÄLDREBAROMETERN Förord För tredje gången har PRO:s medlemmar tagit temperaturen på hur äldrevänliga landets kommuner är. Cirka medlemmar har under hösten 2014 och våren 2015 undersökt åtta kommunala områden som är viktiga för äldres livsvillkor. Sammanlagt har 181 av landets 290 kommuner granskats. Undersökningarna har ofta gjorts i studiecirklar där kommunernas kvaliteter har diskuterats ingående. De två viktigaste områdena är i år, liksom 2010 och 2012, boende och äldreomsorg. Dessa frågor engagerar medlemmarna mest och har stor inverkan på äldres livsvillkor. I årets undersökning har Emmaboda och Svedala stått fram som de två bästa kommunerna för äldre att leva i. Tyvärr visar det sammantagna resultatet av vår undersökning på en nedåtgående trend jämfört med den förra Äldrebarometern. I stort sett alla områden uppvisar en svag försämring. När det gäller boende, gemenskap och aktiviteter finns ett stort behov av förbättring. Subventioner till lokalhyror har sjunkit mest sedan den förra undersökningen. Det är både allvarligt och oroväckande att utvecklingen går bakåt. Det ställer särskilda krav på oss som landets största pensionärsorganisation att diskutera innehållet i denna rapport med politiker och beslutsfattare i de kommunala pensionärsråden. En ljuspunkt kan skönjas i undersökningen. Måltidernas kvalité har förbättrats något sedan den förra mätningen. Det har varit en viktig fråga för PRO under de senaste åren och vi har uppmärksammat vikten av god och näringsrik mat både nationellt och i landets kommuner. Årets undersökning visar även att det finns ett tydligt samband mellan de kommuner som har väl fungerande kommunala pensionärsråd och de kommuner som får höga betyg. De kommunala pensionärsråden utgör ett forum för råd och inflytande för äldre. Genom att lyssna på oss äldre kan många misstag undvikas och goda förslag till lösningar tas tillvara. För att stärka rådens ställning anser PRO att det ska lagstiftas om att varje kommun ska ha ett pensionärsråd. Råden bör knytas till kommunstyrelsen. Jag vill varmt tacka alla PRO:are som bidragit till att denna undersökning en tredje gång har blivit verklighet. Förhoppningsvis kommer ledamöterna i landets pensionärsråd använda Äldrebarometern som underlag för att förbättra villkoren för oss äldre. Idag är vi nära två miljoner pensionärer. Om femton år blir vi en halv miljon fler. Det ställer helt nya krav på kommunerna att möta äldres behov av god äldreomsorg och bra boende. Jag hoppas att Äldrebarometern kan få politiker och andra beslutsfattare att få upp ögonen för äldres livsvillkor. Stockholm den 10 juni 2015 Curt Persson Ordförande i PRO

4 4 ÄLDREBAROMETERN 2015 Sammanfattande inledning Flertalet av Sveriges kommuner är bra för äldre att leva i. Men variationerna är stora mellan kommunerna, och även inom enskilda kommuner. Flera av de undersökta kommunerna har fått höga värden inom ett eller några områden och låga inom andra. Resultatet visar att några kommuner som fått genomgående låga värden måste initiera ett omfattande förbättringsarbete för att leva upp till ambitionen att vara en bra kommun för äldre att leva i. Det är nu tredje gången som PRO:s medlemmar tar temperaturen på Sveriges kommuner för att undersöka hur bra de är för äldre att leva i. Uppskattningsvis har drygt PRO-medlemmar varit engagerade i granskningen. Tidigare undersökningar gjordes 2010 och Resultatet redovisas under namnet Äldrebarometern, som visar hur det ser ut idag men också ger vissa besked om framtida planer för äldreomsorg och boende. PRO:s medlemmar har under hösten 2014 och våren 2015 fått betygsätta 27 områden, vilket är tre färre än vid förra mätningen. Betygsskalan innehåller sex steg med betyg 6 som bästa möjliga resultat och 1 som lägsta betyg. I denna kartläggning har sammanlagt 181 av landets 290 kommuner kartlagts, vilket är några färre än vid förra mätningen. För Halland har en gemensam bedömning gjorts för hela länet, istället för separata betyg för de olika kommunerna. Uppsala län är inte representerat och från Stockholms län har endast några få kommuner lämnat svar. Liksom vid tidigare kartläggningar, är spridningen mellan kommunerna stor, och medelbetyget varierar mellan 2,3 och 5,1. Den samlade kartläggningen ger ett genomsnittligt betyg på 3,5 jämfört med 3,7 vid 2012 års Äldrebarometer. Cirka 50 % av kommunerna får ett medelbetyg på 3,5 eller högre, medan 18 % får ett genomsnitt på 3,0 eller lägre. Det sammantagna resultatet visar på en svagt nedåtgående trend jämfört med förra Äldrebarometern. I stort sett alla områden uppvisar en svag försämring. I år utser vi de två bästa kommunerna Genom Äldrebarometern har vi studerat ett stort antal indikatorer som rör äldres liv. Ju högre betyg desto mer äldrevänlig är kommunen. I årets Äldrebarometer har vi utsett de två bästa kommunerna för äldre att leva i. Detta är nytt. Det är dock viktigt att poängtera att det är inte är helt enkelt att peka ut de två bästa kommunerna, eftersom alla har sina brister och förtjänster. Äldre är en heterogen grupp med skillnader i livsvillkor och hälsa. I 2012 års Äldrebarometer lyftes goda exempel fram som kunde tjäna som inspiration och spridningsexempel, inte de två bästa kommunerna. De bästa kommunerna för äldre att leva i är i årets Äldrebarometer Svedala och Emmaboda. Ett kriterium vid klassificeringen var att samtliga frågor besvarats. Boende och äldreomsorg viktiga områden I denna Äldrebarometer vill vi som i tidigare barometrar fokusera på boende och äldreomsorg. Det är de två områden som mest engagerar PRO:s medlemmar och som har mycket stor inverkan på äldres livsvillkor. Att bo bra är hälsofrämjande och ger

5 ÄLDREBAROMETERN ökad livskvalitet. Vi har granskat fyra förhållanden när det gäller boendet tillgängligheten i det befintliga boendet, kommunens satsningar på att förbättra tillgängligheten, tillgång till trygghetsboenden och tillgång till särskilda boenden. Vi har vid bedömningarna haft stränga krav för att få betygen 5 eller 6. För betyget 6 ska bl.a. kommunens flerfamiljshus med fler än två våningar ha hiss. Få kommuner klarar kraven och boendet får lågt betyg i denna barometer vilket är samma resultat som vid förra kartläggningen. Äldreomsorgen är ett viktigt område som har stor betydelse för många äldres livskvalitet och hälsa. Följande fem områden har vi betygsatt: biståndsbedömningen, personalkontinuiteten, måltidernas kvalitet, kvaliteten på hemtjänsten, kvaliteten på äldreboenden. Vi har precis som boendet ställt stränga krav. Vi kan konstatera att det finns stora skillnader mellan kommunerna. Men i jämförelse med boendet klarar fler kommuner dessa krav. Resultat Av de bedömda frågeställningarna är det Information och kommunikation som bedöms mest positivt med ett medelbetyg på knappt 4,5. Bäst betyg får möjligheten att nå personer via växel utan knappval. Detta är det enskilt bästa resultatet jämfört med förra barometern. När det gäller boende har tillgänglighet i offentliga byggnader fått det högsta medelbetyget på 4,17, men uppvisar en liten försämring i förhållande till förra Äldrebarometern. Tillgänglighet i befintligt boende i flerfamiljshus, satsningar på ökad tillgänglighet och tillgång till trygghetsboenden har fått ett lågt medelbetyg på 2,8, vilket också är ett lägre resultat än vid förra kartläggningen. Ett annat område där utvecklingsbehovet bedöms vara stort är gemenskap och aktiviteter. Medelbetyget ligger där på cirka 2,8. Subventioner till lokalhyror har sjunkit mest sedan förra mätningen. Den enskilda frågeställning som bedöms som mest problematisk är tillgången till särskilt anpassad kollektivtrafik som endast får 2,4 i genomsnitt. Medelbetygen för de olika frågeställningarna uppvisar relativt små förändringar i förhållande till förra kartläggningen, även om variationerna mellan och inom kommunerna är stora. Även om det rör sig om mindre försämringar är det oroande att betygen för tillgänglighet i boendet minskar, liksom arbetet för att motverka diskriminering och biståndsbedömningen som visar en negativ utveckling. Frågan om det finns kommunala planer eller policydokument för att motverka diskriminering uppvisar den största försämringen jämfört med förra mätningen, vilket är oroande. Medelbetyget har sjunkit med 0,45 till 2,85. Måltidernas kvalitet har förbättrats marginellt jämfört med förra mätningen, men visar ändå på en svagt positiv utveckling.

6 6 ÄLDREBAROMETERN 2015 Jämförelser mellan kommuner I denna omgång av Äldrebarometern har 181 kommuner kartlagts. En samlad bedömning av Hallands län har lämnats. Uppsala län är inte representerat och från Stockholms län har endast några få kommuner lämnat svar. Det att svarsfrekvensen är något lägre än vid det förra granskningstillfället, då 229 kommuner kartlades. Det totala genomsnittsbetyget för samtliga frågeställningar och granskade kommuner är 3,5. Av de jämförda kommunerna får 50 % ett medelbetyg på 3,5 eller högre, medan 18 % får ett betyg på 3,0 eller lägre. Variationerna mellan och inom kommunerna är relativt stora. En kommun med ett högt genomsnitt kan ändå ha förbättringsområden samtidigt som det inom kommuner med ett lågt medeltal kan finnas väl fungerande delar. Följande 15 kommuner fick 4,25 eller högre i genomsnitt: Svedala, Borås, Emmaboda, Hallstahammar, Landskrona, Mönsterås, Lessebo, Åre, Katrineholm, Överkalix, Essunga, Tibro, Kungsör, Kalmar, Göteborg. Vid förra jämförelsen hade de 15 högst betygsatta kommunerna ett genomsnitt som var 4,5 eller högre. Kommuner med ett genomsnitt under 2,7: Haparanda, Mora, Kristinehamn, Älvsbyn, Norsjö, Nyköping, Kalix, Storuman, Älvdalen, Boxholm, Uddevalla, Ockelbo, Gävle, Skövde, Stenungsund. Det sammanvägda betyget i denna granskning är något lägre än vid förra tillfället. Samtidigt har antalet frågeställningar minskat och svarsfrekvensen är något lägre, vilket kan ha påverkat resultatet. Gemensamma faktorer som kan ha betydelse För att se om det finns några enskilda faktorer som förklarar variationerna i betygssättningen mellan kommuner, har vi analyserat den bedömning PRO:s medlemmar gjort och försökt hitta gemensamma mönster. Vi har då särskilt studerat betydelsen av ett fungerande pensionärsråd, politisk majoritet, kommunstorlek, skattesatser, kostnader för äldreomsorgen per invånare, andelen 65 + och 80 + av befolkningen. Även eventuella skillnader mellan länen har studerats. Inflytande genom pensionärsråd Pensionärsråd är en form för samråd mellan kommunen och pensionärsorganisationerna. När det gäller inflytande genom de lokala pensionärsråden år kommunerna betyget 3,26, vilket är liten försämring jämfört med förra kartläggningen då betyget var 3,37. Även den andel av kommunerna som får betyget 5 eller 6 har sjunkit och uppgår nu till knappt 18 procent jämfört med 21 vid förra kartläggningen. Följande kommuner får betyget 6: Mariestad, Mullsjö, Katrineholm, Emmaboda och Svedala.

7 ÄLDREBAROMETERN Betydelsen av ett väl fungerande pensionärsråd Ett väl fungerande pensionärsråd verkar ha ett visst positivt samband med hur nöjd man är med äldreomsorgen i kommunen. De 32 kommuner som fått betyget 5 eller 6 på frågan om pensionärsrådets inflytande får också ett högre betyg totalt sett i förhållande till övriga kommuner som fått betyget 4. Om pensionärsrådets inflytande får ett lågt betyg, bedöms också kommunen mer kritiskt i övrigt. De kommuner som fick betyget 1-2 avseende pensionärsrådets inflytande, fick ett genomsnittligt totalbetyg på 3,1. Politisk majoritet Vi har undersökt om det har någon betydelse vilken politisk majoritet som styr i kommunen. Knappt 35 % styrdes av de rödgröna, knappt 31 % av alliansen medan 34 % hade blandad majoritet. De rödgröna kommunerna som fick ett betyg på 4 eller högre var lite större än för övriga kommuner. Samtidigt fanns också kommuner med rödgrön majoritet som fick högre andel med ett genomsnitt som låg under 3. Av de 15 kommuner som fick bästa genomsnittsbetyget var fem rödgröna, sex blandad och fem alliansstyrda. Skillnaderna i betyg är som vid förra kartläggningen så små att det inte går att dra några generella slutsatser av dem. Kommunstorlek Kommunens storlek verkar inte ha någon större betydelse annat än att de allra största kommunerna, med mer än invånare får något högre betyg än de små- och medelstora kommunerna. Andelen äldre invånare Vi har även jämfört poängsättningen utifrån andelen pensionärer (65+) och andelen personer äldre än 80 år. Vid tidigare kartläggning fann vi inga större skillnader men däremot fanns ett visst samband mellan en stor andel 80+ och ett betyg under 4. Denna gång ser vi att i de 15 kommuner som har de högsta medelbetygen är andelen som är 65 + något lägre än i landet i övrigt. Samtidigt är medeltalet för andelen 65 + något högre i de 15 kommuner som har rankats lägst. Detta gäller för respektive grupp, men inte för varje enskild kommun. Sambandet är dock inte helt entydigt då de kommuner som har högst andel 65 + av befolkningen inte får ett lägre genomsnittligt betyg än övriga. Andelen som är 80 + påverkar betygsättningen på motsvarande sätt som för andelen 65 + men där är skillnaderna mellan kommunerna något mindre. Skattenivå Kommunerna har också jämförts utifrån deras skattenivå. Det finns inget tydligt samband mellan betyg och skattenivå på så sätt att en högre skattenivå ger ett högre medelbetyg för de undersökta områdena eller tvärtom. Vi kan dock konstatera att de län där kommunerna har högst genomsnittlig skattenivå är Västerbotten, Västernorrland och Gävleborg.

8 8 ÄLDREBAROMETERN 2015 Kostnader för äldreomsorgen De tre län som satsar mest per invånare på sin äldreomsorg är Jämtland, Västerbotten, Norrbotten och Gävleborg. Med undantag för Jämtlands län får dessa län, trots en dyrare äldreomsorg per invånare, betyg som ligger något under genomsnittet. Av de fyra län som har den lägsta kostnaden per invånare får Skåne och Stockholm betyg som ligger något över genomsnittet jämfört med Södermanland och Halland som ligger lite lägre. Skillnader mellan länen Även om variationerna mellan enskilda kommuner är ganska stor, är spridningen mellan medelbetygen för de olika länen ganska liten. De flesta länen ligger mellan 3,2 och 3,7 i genomsnittsbetyg, vilket är något lägre än föregående mätning. Högsta betyg fick Skåne, Västmanland och Dalarna med ca 3,7 medan Hallands län (som lämnat en samlad bedömning för alla länets kommuner) ligger lägst med drygt 2,6. Skillnaderna mellan kommunerna Vår Äldrebarometer visar precis som föregående att det inte finns någon entydig förklaring till de stora skillnaderna mellan kommunerna. Samma slutsats drar också Socialstyrelsens Öppna jämförelser som pekar på de stora variationerna mellan kommunerna vad gäller kvalitet och omfattning av äldreomsorg. Även faktorer som politisk tradition spelar sannolikt en stor roll. En slutsats som kan dras är att i de kommuner där pensionärsorganisationerna har en bra dialog med kommunpolitikerna genom ett väl fungerande pensionärsråd så blir insatserna främst inom äldreomsorg bättre för de äldre. Några kommentarer till resultatet Boendet är ett område som får lågt betyg. Det är anmärkningsvärt att det fortfarande sedan barometern 2012 görs så lite för att satsa på att öka tillgängligheten i det befintliga boendet. Fortfarande får tillgång till trygghetsboenden ett lågt betyg vilket är oroande. Transporter är ett annat område som fortfarande får ett relativt lågt betyg. Tillgång till särskilt anpassad kollektivtrafik t.ex. särskilda busslinjer har försämrats något från 2,30 till 2,23. Färdtjänsten hamnar på ett oförändrat betyg på 3,97. Stödet till pensionärsorganisationer ligger på en oförändrad betygsnivå, medan subventioner till hyror och förenings- och samlingslokaler har fått ett sänkt betyg från 2,85 till 2,71, vilket är en oroande utveckling. Inom omsorg, vård och service uppvisar samtliga granskade områden sämre resultat med undantag för måltidernas kvalitet som har förbättrats något, vilket är positivt med tanke på att mat och måltider ofta brukar få låga värden i nationella brukarundersökningar. PRO har både på riksnivå och inom kommunala pensionärsråd aktivt drivit frågan om mat och måltider.

9 ÄLDREBAROMETERN Personalkontinuitet är en mycket viktig indikator för äldre som har hemtjänst eller bor på ett särskilt boende. Anmärkningsvärt är att både personalkontinuiteten och biståndsbedömningen visar på en negativ utveckling. Vi förra mätningen fick personalkontinuitet ett betyg på 3,52 och denna gång är betyget 3,39. Biståndsbedömningen hamnar på 3,88 jämfört med 4,04 vid förra mätningen. Även kvaliteten på både hemtjänsten och särskilt boende har försämrats något sedan senaste barometern. Försämringen är störst i hemtjänsten där betyget sjunkit från 3,85 till 3,76. Arbetet med Äldrebarometern Kartläggningen och betygsättningen har genomförts lokalt av PRO:s medlemmar. Som utgångspunkt för sitt arbete har de haft ett granskningsformulär på 27 områden, vilket är tre färre än vid Äldrebarometern 2012 som skulle betygsättas utifrån en skala med sex steg. För att få en enhetlig bedömning vid betygsättningen, fanns bedömningsgrunder med anvisningar för varje betyg. För bedömningen har ett gemensamt formulär använts, där grunderna för de olika betygen specificerats. Det praktiska arbetet har anpassats efter lokala förutsättningar och önskemål. Vanligast var att en stor grupp PRO-medlemmar deltog i arbetet. Ett sådant arbetssätt har rekommenderats för att det bidrar till att olika erfarenheter och kunskaper tas till vara. Arbetet har ofta bedrivits i form av studiecirklar. Vi uppskattar att drygt medlemmar varit engagerade i Äldrebarometern. Granskade områden 27 områden har som ovan nämnts betygsatts och dessa var i sin tur indelade i åtta huvudområden. Äldrebarometern omfattar följande åtta huvudområden 1. Tillgänglighet till byggnader och miljöer 2. Boendet vanligt boende, särskilt boende och trygghetsboende 3. Transporter kollektivtransporter och färdtjänst 4. Gemenskap och aktiviteter 5. Medborgerligt deltagande och inflytande 6. Åldersdiskriminering 7. Information och kommunikation 8. Omsorg, vård och service Dessa åtta områden knyter an till de kriterier som WHO utgår ifrån i sin bedömning av Age Friendly Cities. Det mesta av kartläggningen omfattar sådant som kommunen beslutar om men vissa områden som kollektivtrafik, färdtjänst och tillgänglighet till kommersiella lokaler är det antingen landstinget, länstrafikhuvudnämnden i vissa län och enskilda utförare som i huvudsak beslutar. Vi har tagit med alla dessa områden eftersom de sammantaget har stor inverkan på hur äldrevänlig en kommun är.

10 10 ÄLDREBAROMETERN 2015 Äldrebarometerns betygsättning innebär att bedöma beslut, regelverk utifrån angivna kriterier samt att subjektivt värdera förhållanden i sin kommun. Subjektiviteten bygger på den erfarenhet och kunskap som våra medlemmar har av att leva som pensionär i sin kommun. Vi värdesätter detta eftersom de uttrycker personliga erfarenheter från de som arbetat med barometern. Tabeller och frågeformulär I följande två bilagor finns en sammanställning av gransknings/frågeområden och en tabell över Äldrebarometerns resultat för respektive kommun. Vad gäller frågeområden presenteras här bara frågorna, men i materialet som medlemmarna utgick ifrån fanns en text till respektive fråga som beskrev utifrån vilka kriterier de skulle sätta betygen. Granskningsmaterialet med frågeområden, bedömningsgrunder och betyg var på 38 sidor. Redovisningen följer den vanliga länsindelningen. Som framgår av redovisningen har flera av de deltagande kommunerna inte betygsatt alla områden.

11 ÄLDREBAROMETERN Granskningsformulär för Äldrebarometern 1. Tillgänglighet till allmänna byggnader och miljöer Ni ska bedöma den generella tillgängligheten till allmänna byggnader, och betygsätta olika förhållanden som rör tillgängligheten för dem som har svårigheter att gå eller har syn och hörselskador. 1.a Tillgänglighet i kommunens offentliga byggnader som t.ex. kommunhus, bibliotek, kulturinrättningar, samlingslokaler, badhus, idrotts- och gymnastiklokaler. 1.b Tillgänglighet till kommersiella verksamheter som affärer, kommersiella serviceinrättningar som t.ex. frisörer, caféer, restauranger, privata tandläkare m.fl. 1.c Offentliga miljöers tillgänglighet t.ex. gator, torg, parker, centrumanläggningar, friluftsområden m.fl. 2. Boendet Undersök tillgängligheten och tillgången vad gäller bostäder. Vilka satsningar görs för att uppfylla karven på goda bostäder för personer som använder rullstol, rullator, andra gånghjälpmedel eller som har nedsatt syn och orienteringsförmåga? Även satsningar på trygghetsboende och särskilda boenden ska bedömas. 2.a Hur ser boendet ut idag i flerfamiljshus vad gäller tillgängligheten? 2.b Satsningar för att göra det befintliga boendet tillgängligt 2.c Tillgång till trygghetsboenden 2.d Tillgång till särskilda boenden (kan också betecknas äldreboenden eller vård- och omsorgsboenden) 3. Transporter Det här avsnittet berör kollektivtrafiken och färdtjänsten, tillgänglighet, trygghet och säkerhet i resandet. Här bör ni kunna ta reda på uppgifterna genom att fråga medlemmar och testa själva. 3.a Den allmänna kollektivtrafikens tillgänglighet 3.b Tillgång till särskilt anpassad kollektivtrafik för äldre (t.ex. särskilda busslinjer)

12 12 ÄLDREBAROMETERN c Färdtjänst vilka regler gäller för resor, avgifter och service? 4. Gemenskap och aktiviteter Bedöm möjligheterna till goda fritidsaktiviteter i kommunen. Det gäller stödet som kommunen betalar ut, tillgången till lokaler för aktiviteter och stöd till särskild motionsverksamhet som också är förebyggande hälsoverksamhet. 4.a Kommunala bidrag till pensionärsorganisationernas aktiviteter 4.b Subventioner till hyror av förenings och samlingslokaler 4.c Det gemensamma stödet i form av bidrag och subventioner av hyror till förenings- och samlingslokaler 5. Medborgerligt deltagande och inflytande Bedöm äldres möjligheter att delta i beslutande församlingar i kommunen och pensionärsrådens möjligheter till inflytande över de kommunala besluten. 5.a Andelen äldre i fullmäktige och kommunala nämnder 5.b Pensionärsrådets inflytande i den kommunala beslutsprocessen 6. Åldersdiskriminering Ni ska här bedöma om äldre utsätts för negativ särbehandling i kommunal verksamhet. Ni ska bedöma möjligheterna att få arbeta kvar i kommunen efter fyllda 65 år. Finns det någon uttalad policy i den frågan? Hur anser ni att äldre bemöts vid besök på verksamheter som bedrivs av kommunen? 6.a Kommunala planer eller policydokument för att motverka diskriminering av äldre 6.b Bemötandet av äldre i kommunal verksamhet 7. Information och kommunikation Bedöm hur den kommunala informationen fungerar för äldre. Tar kommunikationen hänsyn till den som inte har tillgång till internet? Tvingas den som ringer till kommunens växel att använda knappvalsfunktioner? Finns det personlig information istället för knappvalsfunktioner? Finns det personlig information som också är lätt att förstå om förhållanden som i första hand rör äldre, som t.ex. äldreomsorg, regler och avgifter för färdtjänst?

13 ÄLDREBAROMETERN a Möjligheten att få en god information om kommunal verksamhet utan tillgång till internet 7.b Möjligheten att komma fram till rätt person via kommunens växel utan att behöva använda knappval 7.c Möjligheten att få information om regler och avgifter om förhållanden som i första hand rör äldre (färdtjänst, äldreomsorg, osv) 8. Omsorg, vård och service Bedöm den omsorg, vård och service som erbjuds i kommunen. Med service inkluderas också förebyggande fixartjänster. Stödet till anhöriga är också en viktig del i kommunens insatser för omsorg. För att få svar på frågorna under 8, bör ni också använda materialet från Öppna jämförelser, Äldreguiden och Socialstyrelsens brukarundersökning 8.a Biståndsbedömning 8.b Personalkontinuiteten inom äldreomsorgen 8.c Måltidernas kvalitet 8.d Allmän uppfattning om kvaliteten på hemtjänsten 8.e Allmän uppfattning om kvaliteten på äldreboenden (särskilda boenden, vård och omsorgsboenden) 8.f Tillgång till förebyggande tjänster, t.ex. fixartjänster, med låg eller ingen avgift 8.g Tillgång till anhörigstöd i form av avlösning, ersättning och annat stöd

14 14 ÄLDREBAROMETERN 2015 KOMMUN Medel 1.A Tillg off byggn 1.B Tillg kommers lok 1.C Tillg off miljöer 2.A Tillg befintl boende 2.B Satsning ökad tillgänglighet 2.C Tillgång till tryggbo 2.D Tillg särskilt boende 3.A Tillg kolltrafik 3.B Tillg särsk anpass kolltr 3.C Möjl resande med färdtj 4.A Stöd pens organis 4.B Subvention lokalhyror 4.C Det gemensamma stödet 5.A Äldre i kommunalpol 5.B Pensionärsråd inflyt 6.A Motverka diskriminering 6.B Bemöt äldre kom 7.A Få inf utan internet 7.B Möjl nå utan knappval 7.C Möjl få inf om regler 8.A Biståndsbedömning 8.B Personalkontinuitet 8.C Måltider kvalitet 8.D Kvalitet hemtjänsten 8.E Kvalitet på äldreboenden 8.F Tillg fixartjänster 8.G Tillg anhörigstöd STOCKHOLMS LÄN Botkyrka ,81 Järfälla ,56 Nynäshamn ,74 Solna ,19 Täby ,20 SÖDERMANLANDS LÄN Gnesta ,89 Katrineholm ,33 Nyköping ,55 ÖSTERGÖTLANDS LÄN Boxholm ,59 Finspång ,77 Kinda ,37 Linköping ,77 Mjölby ,07 Motala ,78 Norrköping ,78 Söderköping ,15 Valdemarsvik ,15 Ydre ,88 Åtvidaberg ,89 Ödeshög ,35 3,53 3,32 3,38

15 ÄLDREBAROMETERN KOMMUN Medel 1.A Tillg off byggn 1.B Tillg kommers lok 1.C Tillg off miljöer 2.A Tillg befintl boende 2.B Satsning ökad tillgänglighet 2.C Tillgång till tryggbo 2.D Tillg särskilt boende 3.A Tillg kolltrafik 3.B Tillg särsk anpass kolltr 3.C Möjl resande med färdtj 4.A Stöd pens organis 4.B Subvention lokalhyror 4.C Det gemensamma stödet 5.A Äldre i kommunalpol 5.B Pensionärsråd inflyt 6.A Motverka diskriminering 6.B Bemöt äldre kom 7.A Få inf utan internet 7.B Möjl nå utan knappval 7.C Möjl få inf om regler 8.A Biståndsbedömning 8.B Personalkontinuitet 8.C Måltider kvalitet 8.D Kvalitet hemtjänsten 8.E Kvalitet på äldreboenden 8.F Tillg fixartjänster 8.G Tillg anhörigstöd JÖNKÖPINGS LÄN Aneby ,96 Eksjö ,74 Gislaved ,26 Gnosjö ,04 Habo ,81 Jönköping ,15 Mullsjö ,22 Nässjö ,81 Sävsjö ,81 Tranås ,26 Vaggeryd ,11 Vetlanda ,33 Värnamo ,52 KRONOBERGS LÄN Alvesta ,52 Lessebo ,59 Ljungby ,56 Markaryd ,81 Tingsryd ,30 Uppvidinge ,37 Växjö ,62 Älmhult ,93 3,39 3,46

16 16 ÄLDREBAROMETERN 2015 KOMMUN Medel 1.A Tillg off byggn 1.B Tillg kommers lok 1.C Tillg off miljöer 2.A Tillg befintl boende 2.B Satsning ökad tillgänglighet 2.C Tillgång till tryggbo 2.D Tillg särskilt boende 3.A Tillg kolltrafik 3.B Tillg särsk anpass kolltr 3.C Möjl resande med färdtj 4.A Stöd pens organis 4.B Subvention lokalhyror 4.C Det gemensamma stödet 5.A Äldre i kommunalpol 5.B Pensionärsråd inflyt 6.A Motverka diskriminering 6.B Bemöt äldre kom 7.A Få inf utan internet 7.B Möjl nå utan knappval 7.C Möjl få inf om regler 8.A Biståndsbedömning 8.B Personalkontinuitet 8.C Måltider kvalitet 8.D Kvalitet hemtjänsten 8.E Kvalitet på äldreboenden 8.F Tillg fixartjänster 8.G Tillg anhörigstöd KALMAR LÄN Borgholm ,44 Emmaboda ,96 Hultsfred ,15 Högsby ,00 Kalmar ,52 Mönsterås ,62 Mörbylånga ,85 Nybro ,26 Oskarshamn ,11 Torsås ,19 Västervik ,26 GOTLANDS LÄN Gotland ,00 BLEKINGE LÄN Karlshamn ,78 Karlskrona ,15 Sölvesborg ,63 3,57 3,00 3,52

17 ÄLDREBAROMETERN KOMMUN Medel 1.A Tillg off byggn 1.B Tillg kommers lok 1.C Tillg off miljöer 2.A Tillg befintl boende 2.B Satsning ökad tillgänglighet 2.C Tillgång till tryggbo 2.D Tillg särskilt boende 3.A Tillg kolltrafik 3.B Tillg särsk anpass kolltr 3.C Möjl resande med färdtj 4.A Stöd pens organis 4.B Subvention lokalhyror 4.C Det gemensamma stödet 5.A Äldre i kommunalpol 5.B Pensionärsråd inflyt 6.A Motverka diskriminering 6.B Bemöt äldre kom 7.A Få inf utan internet 7.B Möjl nå utan knappval 7.C Möjl få inf om regler 8.A Biståndsbedömning 8.B Personalkontinuitet 8.C Måltider kvalitet 8.D Kvalitet hemtjänsten 8.E Kvalitet på äldreboenden 8.F Tillg fixartjänster 8.G Tillg anhörigstöd SKÅNE LÄN Burlöv ,85 Helsingborg ,44 Hässleholm ,59 Höganäs ,37 Kristianstad ,44 Kävlinge ,07 Landskrona ,62 Lund ,22 Malmö ,30 Osby ,00 Simrishamn ,00 Staffanstorp ,41 Svalöv ,48 Svedala ,07 Tomelilla ,81 Trelleborg ,04 Vellinge ,42 Ängelholm ,15 Örkelljunga ,48 Östra Göinge ,85 HALLANDS LÄN Halland ,64 3,73 2,64

18 18 ÄLDREBAROMETERN 2015 KOMMUN Medel 1.A Tillg off byggn 1.B Tillg kommers lok 1.C Tillg off miljöer 2.A Tillg befintl boende 2.B Satsning ökad tillgänglighet 2.C Tillgång till tryggbo 2.D Tillg särskilt boende 3.A Tillg kolltrafik 3.B Tillg särsk anpass kolltr 3.C Möjl resande med färdtj 4.A Stöd pens organis 4.B Subvention lokalhyror 4.C Det gemensamma stödet 5.A Äldre i kommunalpol 5.B Pensionärsråd inflyt 6.A Motverka diskriminering 6.B Bemöt äldre kom 7.A Få inf utan internet 7.B Möjl nå utan knappval 7.C Möjl få inf om regler 8.A Biståndsbedömning 8.B Personalkontinuitet 8.C Måltider kvalitet 8.D Kvalitet hemtjänsten 8.E Kvalitet på äldreboenden 8.F Tillg fixartjänster 8.G Tillg anhörigstöd VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Ale ,92 Alingsås ,44 Borås ,00 Essunga ,30 Falköping ,70 Grästorp ,77 Gullspång ,89 Göteborg ,26 Götene ,22 Hjo ,68 Härryda ,56 Karlsborg ,38 Kungälv ,26 Lidköping ,22 Lysekil ,28 Mariestad ,52 Mark ,12 Mellerud ,11 Mölndal ,29 Partille ,70 Skara ,15 Skövde ,67 Sotenäs ,37 Stenungsund ,67

19 ÄLDREBAROMETERN KOMMUN Medel 1.A Tillg off byggn 1.B Tillg kommers lok 1.C Tillg off miljöer 2.A Tillg befintl boende 2.B Satsning ökad tillgänglighet 2.C Tillgång till tryggbo 2.D Tillg särskilt boende 3.A Tillg kolltrafik 3.B Tillg särsk anpass kolltr 3.C Möjl resande med färdtj 4.A Stöd pens organis 4.B Subvention lokalhyror 4.C Det gemensamma stödet 5.A Äldre i kommunalpol 5.B Pensionärsråd inflyt 6.A Motverka diskriminering 6.B Bemöt äldre kom 7.A Få inf utan internet 7.B Möjl nå utan knappval 7.C Möjl få inf om regler 8.A Biståndsbedömning 8.B Personalkontinuitet 8.C Måltider kvalitet 8.D Kvalitet hemtjänsten 8.E Kvalitet på äldreboenden 8.F Tillg fixartjänster 8.G Tillg anhörigstöd VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Tanum ,58 Tibro ,27 Tjörn ,68 Tranemo ,37 Trollhättan ,70 Töreboda ,67 Uddevalla ,63 Vänersborg ,81 Öckerö ,23 VÄRMLANDS LÄN Arvika ,22 Forshaga ,19 Grums ,78 Hagfors ,85 Hammarö ,93 Karlstad ,11 Kil ,07 Kristinehamn ,38 Sunne ,48 Säffle ,59 Torsby ,85 3,62 3,59

20 20 ÄLDREBAROMETERN 2015 KOMMUN Medel 1.A Tillg off byggn 1.B Tillg kommers lok 1.C Tillg off miljöer 2.A Tillg befintl boende 2.B Satsning ökad tillgänglighet 2.C Tillgång till tryggbo 2.D Tillg särskilt boende 3.A Tillg kolltrafik 3.B Tillg särsk anpass kolltr 3.C Möjl resande med färdtj 4.A Stöd pens organis 4.B Subvention lokalhyror 4.C Det gemensamma stödet 5.A Äldre i kommunalpol 5.B Pensionärsråd inflyt 6.A Motverka diskriminering 6.B Bemöt äldre kom 7.A Få inf utan internet 7.B Möjl nå utan knappval 7.C Möjl få inf om regler 8.A Biståndsbedömning 8.B Personalkontinuitet 8.C Måltider kvalitet 8.D Kvalitet hemtjänsten 8.E Kvalitet på äldreboenden 8.F Tillg fixartjänster 8.G Tillg anhörigstöd ÖREBRO LÄN Askersund ,63 Hallsberg ,22 Karlskoga ,08 Kumla ,74 Laxå ,12 Örebro ,78 VÄSTMANLANDS LÄN Arboga ,93 Fagersta ,70 Hallstahammar ,78 Kungsör ,26 Norberg ,96 Sala ,93 Skinnskatteberg ,74 Surahammar ,15 DALARNAS LÄN Avesta ,23 Falun ,63 Leksand ,56 Ludvika ,70 Malung ,15 Mora ,37 3,43 3,68

21 ÄLDREBAROMETERN KOMMUN Medel 1.A Tillg off byggn 1.B Tillg kommers lok 1.C Tillg off miljöer 2.A Tillg befintl boende 2.B Satsning ökad tillgänglighet 2.C Tillgång till tryggbo 2.D Tillg särskilt boende 3.A Tillg kolltrafik 3.B Tillg särsk anpass kolltr 3.C Möjl resande med färdtj 4.A Stöd pens organis 4.B Subvention lokalhyror 4.C Det gemensamma stödet 5.A Äldre i kommunalpol 5.B Pensionärsråd inflyt 6.A Motverka diskriminering 6.B Bemöt äldre kom 7.A Få inf utan internet 7.B Möjl nå utan knappval 7.C Möjl få inf om regler 8.A Biståndsbedömning 8.B Personalkontinuitet 8.C Måltider kvalitet 8.D Kvalitet hemtjänsten 8.E Kvalitet på äldreboenden 8.F Tillg fixartjänster 8.G Tillg anhörigstöd DALARNAS LÄN Orsa ,22 Smedjebacken ,85 Säter ,59 Älvdalen ,57 GÄVLEBORGS LÄN Gävle ,26 Hofors ,58 Nordanstig ,63 Ockelbo ,63 Ovanåker ,28 Sandviken ,04 Söderhamn ,19 VÄSTERNORRLANDS LÄN Kramfors ,74 Sollefteå ,30 Sundsvall ,89 Timrå ,04 Ånge ,96 Örnsköldsvik ,89 3,67 3,08 3,47

22 22 ÄLDREBAROMETERN 2015 KOMMUN Medel 1.A Tillg off byggn 1.B Tillg kommers lok 1.C Tillg off miljöer 2.A Tillg befintl boende 2.B Satsning ökad tillgänglighet 2.C Tillgång till tryggbo 2.D Tillg särskilt boende 3.A Tillg kolltrafik 3.B Tillg särsk anpass kolltr 3.C Möjl resande med färdtj 4.A Stöd pens organis 4.B Subvention lokalhyror 4.C Det gemensamma stödet 5.A Äldre i kommunalpol 5.B Pensionärsråd inflyt 6.A Motverka diskriminering 6.B Bemöt äldre kom 7.A Få inf utan internet 7.B Möjl nå utan knappval 7.C Möjl få inf om regler 8.A Biståndsbedömning 8.B Personalkontinuitet 8.C Måltider kvalitet 8.D Kvalitet hemtjänsten 8.E Kvalitet på äldreboenden 8.F Tillg fixartjänster 8.G Tillg anhörigstöd JÄMTLANDS LÄN Berg ,24 Bräcke ,41 Härjedalen ,85 Krokom ,25 Åre ,50 Östersund ,88 VÄSTERBOTTENS LÄN Lycksele ,33 Nordmaling ,89 Norsjö ,52 Robertsfors ,26 Skellefteå ,78 Storuman ,56 Umeå ,00 Vännäs ,30 3,53 3,08

23 ÄLDREBAROMETERN KOMMUN Medel 1.A Tillg off byggn 1.B Tillg kommers lok 1.C Tillg off miljöer 2.A Tillg befintl boende 2.B Satsning ökad tillgänglighet 2.C Tillgång till tryggbo 2.D Tillg särskilt boende 3.A Tillg kolltrafik 3.B Tillg särsk anpass kolltr 3.C Möjl resande med färdtj 4.A Stöd pens organis 4.B Subvention lokalhyror 4.C Det gemensamma stödet 5.A Äldre i kommunalpol 5.B Pensionärsråd inflyt 6.A Motverka diskriminering 6.B Bemöt äldre kom 7.A Få inf utan internet 7.B Möjl nå utan knappval 7.C Möjl få inf om regler 8.A Biståndsbedömning 8.B Personalkontinuitet 8.C Måltider kvalitet 8.D Kvalitet hemtjänsten 8.E Kvalitet på äldreboenden 8.F Tillg fixartjänster 8.G Tillg anhörigstöd NORRBOTTENS LÄN Boden ,78 Gällivare ,04 Haparanda ,33 Jokkmokk ,22 Kalix ,56 Luleå ,70 Piteå ,84 Älvsbyn ,44 Överkalix ,30 3,24 Sammanställning: Genomsnitt i Sverige, se nästa sida.

24 24 ÄLDREBAROMETERN 2015 Sammanställning: Genomsnitt i Sverige Formulär Fråga Medelvärden: a Tillgänglighet offentliga byggnader 4,17 4,29 1. b Tillgänglighet kommersiella lokaler 3,64 3,68 1. c Tillgänglighet offentliga miljöer 3,68 3,77 2.a Tillgänglighet befintligt boende 2,91 3,03 2.b Satsning ökad tillgänglighet 2,60 2,85 2.c Tillgång trygghetsboenden 2,45 2,59 2.d Tillgång särskilt boende 3,31 3,62 3.a Tillgänglighet kollektivtrafik 3,12 3,20 3.b Tillgång särskilt anpassad kollektivtrafik 2,23 2,30 3.c Möjlighet resande färdtjänst 3,97 3,95 4.a Stöd pensionärsorganisationer 2,89 2,88 4.b Subventioner lokalhyror 2,71 2,85 4.c Det gemensamma stödet 2,75 2,79 5.a Äldre i kommunalpolitik 3,61 3,62 5.b Pensionärsråd inflytande 3,26 3,36 6.a Motverka diskriminering 2,85 3,28 6.b Bemötande äldre kommunal verksamhet 4,80 4,91 7.a Få information utan internet 4,20 4,32 7.b Möjlighet nå utan knappval 5,04 4,86 7.c Möjlighet få information om regler 4,17 4,29 8.a Biståndsbedömning 3,88 4,04 8.b Personalkontinuitet 3,39 3,51 8.c Måltiders kvalitet 3,54 3,50 8.d Kvalitet hemtjänsten 3,76 3,85 8.e Kvalitet äldreboenden 3,83 3,85 8.f Tillgång fixartjänster 3,64 3,75 8.g Tillgång anhörigstöd 4,06 4,23

25

26 Juni 2015 PRO, Pensionärernas riksorganisation Artikelnummer: PRO623 Text: Susanne Öhrling, PRO Foto: Jens Stolt/Colourbox.com