Med säkerheten i fokus på Forsmark

Transkript

1 Sommaren 2011 Årgång 31 En informationstidning från Forsmarks Kraftgrupp AB Med säkerheten i fokus på Forsmark Sidan 4 5 Service, underhåll och ombyggnation av ett kärnkraftverk

2 LEDARE Innehåll: Elproduktion från Forsmarks Kraftgrupp AB 3 Revision på kärnkraftverket 4 Elproduktion på ett säkert sätt 5 Kärnkraftverken stresstestas 6 WANO granskar Forsmark 7 Peter Gango om kärnkraftbranschen just nu 8 Så fungerar elmarknaden 9 Forsmarks arbete med omgivningskontroll SKB:s planer på ett Kärnbränsleförvar 12 Arkitekterna bakom reaktorblocken och nybyggnation i Forsmark 13 Kärnkraftverkets betydelse för Östhammars kommun 14 Nya vårdplaner för byggnader och miljöer i Forsmarks bruk 15 Reportage från reservdelslagret på Forsmark Sommarverksamheten i Forsmarks bruk 18 Östhammars sportklubb sponsras av Forsmarks Kraftgrupp AB 19 Korsord 20 Den mycket kraftiga jordbävning och tsunamin som drabbade Japan tidigt i våras var katastrofal ur många aspekter. Tiotusentals människor omkom, stora delar av en av världens främsta industrinationer lades i spillror och infrastrukturen slutade att fungera. Till detta lades de omfattande problemen vid kärnkraftanläggningen i Fukushima, som blev en följd av tsunamin som svepte med sig allt i sin väg då den drog in över kusten. Händelserna i Fukushima är mycket allvarliga. Vår uppgift nu inom kärnkraftbranschen runt om i världen är att lära av det inträffade och utveckla vår säkerhet. Erfarenheterna från händelserna i Fukushima behöver därför värderas i förhållande till våra egna anläggningar och vårt tänkta sätt att arbeta vid allvarliga händelser. Det handlar om att göra analyser både utifrån händelserna vid Fukushima och utifrån andra händelser som skulle kunna drabba ett kärnkraftverk för att se om vi kan identifiera risker och svagheter som inte uppmärksammats tidigare. Detta analysarbete har redan startat trots att vi långt ifrån har alla data från händelserna i Japan. Sannolikt kommer det att ta lång tid innan man får en klar bild över händelseförloppet. Frågan är om det någonsin kommer att kunna skapas en komplett bild över händelseförloppet, då mycket information gått förlorad i tsunamin. Ett första steg i analysprocessen är den så kalllade SOER Significant Operating Experience Report som den internationella branschorganisationen WANO World Association of Nuclear Operators gav ut strax efter Fukushimahändelsen. Den omfattar rekommendationer om kontroller och åtgärder som krävs för att säkerställa en hög säkerhetsberedskap. Förenklat kan man säga att det handlar om att se över så att de sys Adress: Forsmarks Kraftgrupp AB Östhammar Tel: E-post till redaktionen: saw@forsmark.vattenfall.se Distribution: Forsmarks Tidning distribueras till alla hushåll i kommunerna Östhammar, Tierp, Älvkarleby och Norrtälje. Tidningen skickas till personer som är verksamma inom den svenska energibranschen samt distribueras internt inom Vattenfall. Under några veckor i sommar exponeras tidningen även i Uppsalatidningens tidningsställ på olika platser i Uppsala län. Om du bor utanför ovan nämnda spridningsområde och är intresserad av att tem och rutiner som redan finns verkligen fungerar. En annan uppgift som kommer att genomföras är EU:s så kallade stresstester. Dessa stresstester syftar till att utvärdera hur väl kärnkraftverken kan hantera Foto: Sara Söderström. händelser som ligger utanför det som de ursprungligen konstruerades för. Exakt vad stresstesterna kommer att innehålla är inte klarlagt när detta skrivs. I Sverige arbetar Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, tillsammans med kärnkraftbranschen för att ta tillvara erfarenheterna efter händelserna i Japan. Båda parter har ett gemensamt intresse att se till att svensk kärnkraft är så säker som möjligt. En viktig del i arbetet är att bland annat gå igenom de program för säkerhetshöjande åtgärder som pågår, för att se om det redan där finns möjlighet till olika förstärkningar. Omvärlden ställer med rätta höga säkerhetskrav på kärnkraften och vi gör nu allt för att leva upp till de kraven. Jag vill uppmana alla att skapa sig en egen bild av hur vårt säkerhetsarbete fungerar. Ett utmärkt tillfälle är att nu under sommaren besöka oss i Forsmark för att ställa frågor till oss och för att få se hur vi arbetar. Ni är mycket välkomna. Claes-Inge Andersson, kommunikationschef Forsmarks Kraftgrupp AB läsa Forsmarks Tidning, kan du teckna dig för en gratis prenumeration. Ring, skriv eller skicka e-post till redaktionen. Omslagsbild: Björn-Åke Bergqvist, YIT Sverige, deltar i revisionsarbetet på Forsmark. Han placerar ut så kallade mätklackar i en av Forsmark 1:s turbiner. Det är komponenter som används för att mäta förhållandet mellan turbinens rotor och innerhus. Foto: Anna-Carin Herre Upplaga: exemplar Ansvarig utgivare: Claes-Inge Andersson, kommunikationschef Redaktör: Sara Söderström Form & layout: RK tryck, Uppsala Tryck: Pressgrannar, Uppsala Juni

3 Foto: Elin Bergqvist Rekordresultat under årets första kvartal Forsmarks Kraftgrupp AB producerade under det första kvartalet ,9 TWh el, vilket är det högsta hittills under ett kvartal. Rekordresultatet grundar sig i ett kvartal med produktion utan störningar samt en förbättrad verkningsgrad jämfört med det tidigare rekordet från Forsmark 1 har haft ett väldigt bra verksamhetsår där anläggningen har haft 226 dagars kontinuerlig drift, från förra årets till årets revisionsavställning. Det är en mycket bra prestation. Forsmark 1 tillhörde ett av världens bästa kärnkraftverk under 2010, säger Stefan Persson, VD på Forsmarks Kraftgrupp. Elproduktion i Forsmark 2010 Forsmarks Kraftgrupp producerade 19,6 TWh under 2010 att jämföra med ge nomsnittet 23,8 TWh för de tio bästa åren sedan driftstart Energitillgängligheten blev 71,8 procent totalt för Forsmarksverken. Den låga tillgängligheten beror i första hand på problemen med vibrationer i ventiler till högtrycksturbinerna på Forsmark 2. Produktionsåret på Forsmark 1 har varit mycket bra med ett produktionsutfall över plan och en energitillgänglighet på 93,9 procent. Då effekthöjningen flyttades fram till 2011, blev antalet dygn för årets revisionsarbete 26 dygn kortare än planerat. Forsmark 2 producerade med begränsad effekt till och med oktober. Årets ordinarie revisionsavställning senarelades samt blev förlängd med fem dygn på grund av ett ångläckage. För att återställa produktionsförmågan till full effekt byttes ventiler till högtrycksturbinerna ut under en separat avställning i oktober. Energitillgängligheten för året blev 38,6 procent. Forsmark 3 producerade totalt något under plan med en energitillgänglighet på 81,4 procent. Fokus för årets revisionsavställning var inspektion av 121 styrstavar. Avställningen förlängdes med fem dygn, orsaken till förlängningen var ett läckage av vätgasmättad lagerolja till generatorn. Två korta avställningar genomfördes under året, för att byta skadat bränsle. Forsmark har fokus på säker produktion Svensk kärnkraft har på några år gått från att vara en industri med osäkra förutsättningar till att vara en bransch för framtiden. Det medför en avgörande omställning och en utmaning för kärnkraftföretagen, vars reaktorer nu planeras för minst 50 års drift räknat från driftstart. På Forsmark blickar vi bakåt på de senaste årens långa revisionsavställningar. Utöver underhåll och bränslebyte handlar det om omfattande arbeten som utförts för att modernisera och höja säkerheten i anläggningen. Dessutom har Forsmark det senaste året fått åtgärda problem som uppstått med bland annat styrstavar och vibrerande ventiler. Det har varit hårt arbete men nu får vi lön för mödan. Vi har haft en bra start på året och det skapar energi i organisationen, säger Stefan Persson. När årets stora revision på Forsmark 1 är avslutad planerar Forsmark för en lugnare period med mer begränsade revisionsinsatser. Först 2014 är det dags för nästa riktigt stora revisionsarbete på Forsmark 3. Det är viktigt att planera för en återhämtning för medarbetarna som arbetar extra hårt under revisionsavställningarna, säger Stefan Persson, VD på Forsmark. Samtidigt som han gläds med aktuella framgångar är han ödmjuk inför framtiden. Händelsen i Japan skakar om och kommer att påverka verksamheten på Forsmark likväl som för hela kärnkraftbranschen. System och arbetsrutiner ses över. Dessutom ska kärnkraftverken stresstestas, det vill säga analyseras hur de uppträder vid påfrestningar som de inte konstruerats för. Kraven på vår verksamhet kommer att öka. I det här läget fortsätter vi på redan inslagen väg med arbetet för att förbättra säkerheten på Forsmark, säger Stefan Persson. Sara Söderström Hårt arbete lönar sig alltid Stefan Persson, VD på Forsmark. Foto: Mari Stensson 3

4 Foto: Elin Bergqvist Ett gigantiskt lagarbete Varje år ställs kärnkraftsblocken i Forsmark av för revision. Det är ett lagarbete i jätteformat där upp till personers kompetens och kraft samlas för att utföra tusentals arbeten. Varje år ställs de tre reaktorerna i Forsmark av för service, underhåll och ombyggnader av olika slag. Forsmarksanställda och entreprenörer utför tusentals små och stora åtgärder i anläggningarna. Under avställningen utförs byte av bränsle, säkerhetshöjande åtgärder, underhållsåtgärder samt ett stort antal inspektioner och provningar. I år görs även åtgärder som förbereder Forsmark 1 för en högre effekt. Årets revisioner startade i april då Forsmark 1 inledde en tio veckor lång revision. Efter sommaren är det Forsmark 2:s tur för en kortare revision och därefter tar Forsmark 3 vid med en längre revision som varar fram till mitten av oktober. Elin Bergqvist Bränslebyte Det finns drygt 100 ton uranbränsle i en reaktor. Varje år behöver ungefär en femtedel av det bytas. Då räcker energin i reaktorn för ytterligare en säsong av elproduktion. Två små urankutsar på 1x1 centimeter innehåller så mycket energi att det räcker för att förse ett hushåll med el under ett helt år. En reaktor innehåller ungefär 15 miljoner kutsar. Foto: Elin Bergqvist Säkerhetshöjande åtgärder I de svenska kärnkraftverken arbetar man ständigt med att förbättra säkerheten. Det kan till exempel gälla den yttre säkerheten kring kärnkraftverket eller att höja reaktorsäkerheten. Ett av de projekt som utförs i samband med årets revision på Forsmark 1 och 2 är att installera rörbrottsförankringar. Förankringarnas uppgift är att hålla huvudångrören på plats om den osannolika händelsen skulle inträffa att röret går av vid svetsskarven. På så sätt skadas inte kringliggande utrustning. Foto: Anna-Carin Herre Underhållsåtgärder Liksom all industri behöver kärnkraftverken underhållas. Olika komponenter behöver servas eller bytas ut på grund av ålder och slitage. Ett exempel på ett sådant arbete som gjordes i år var att byta skorstenar på Forsmark 1:s fyra dieselaggregat. Väder och vind har slitit på skorstenarna. Dieselaggregaten används om verket är i behov av reservkraft. Foto: Maria Holmberg Effekthöjande åtgärder I och med teknikutvecklingen upptäcks sätt att effektivisera kärnkraftsprocessen och på så sätt utnyttja ångan i processen bättre för att kunna producera mer el. Alla tre reaktorer har redan effekthöjts en gång och inom några år kommer effekten att höjas ytterligare. För att möjliggöra det måste kraftverken moderniseras, bland annat genom att byta eller modifiera gamla komponenter. En av de komponenter som måste modifieras för att effekten ska kunna höjas är huvudkylvattenpumparna. Foto: Anna-Carin Herre 4

5 Renade gaser 4 Stenfilter Ventil Fysiska säkerhetsbarriärer 1. Uranbränslet är en barriär i sig då det har en hög smältpunkt, grader, och är lika svårlösligt som porslin är i vatten. 2. Bränsleröret som innesluter urankutsarna är gjorda i mycket tålig metallegering. 3. Reaktortanken är en cirka 20 centimeter tjock barriär av stål som väger 750 ton. 4. Reaktorinneslutningen är en gastät byggnad av en meter tjock armerad betong. 5. Reaktorbyggnaden i betong utgör den yttersta säkerhetsbarriären. Illustration: Arkivbild Reaktorinneslutning Sprängbleck Filterbassäng Säkerhetsfilter 1. I händelse av en haverisituation ökar trycket i reaktorinneslutningen som måste tryckavlastas. 2. Ett sprängbleck öppnas och leder gas och ånga från inneslutningen till filterbassängen. 3. I filterbassängen finns natriumtiosulfat doserat vatten som binder jod. 4. De renade gaserna leds via ett stenfilter ut genom en skorsten. Då har säkerhetsfiltret tagit hand om 99,9 procent av de radioaktiva ämnena. Illustration: Ringhals AB Elproduktion på ett säkert sätt Säkerhetarbetet vid ett kärnkraftverk går först och främst ut på att förhindra att radioaktiva ämnen hamnar utanför anläggningen. Säkerhetskraven på svenska kärnkraftverk är mycket omfattande och det finns flera säkerhetssystem oberoende av varandra. När det gäller säkerheten på ett kärnkraftverk är det viktigaste att alltid kunna kyla härden i reaktorn med vatten. Om kylningen upphör kan bränslet i härden börja smälta. För att säkra kylningen krävs tillgång till el. Elkraftförsörjningen kan ske på flera olika sätt och med system som är oberoende av varandra för extra säkerhet. Skulle ordinarie elsystem inte fungera kan anläggningens elförsörjning ske via det yttre kraftnätet, via dieselaggregat eller från en gasturbin. Elektronik och annan känslig utrustning kan dessutom matas med el från batterier. Om de olika säkerhetssystemen ändå skulle fallera är de svenska reaktorerna konstruerade för att klara ett haveri. Om det osannolika skulle inträffa att alla säkerhetssystem skulle sluta att fungera finna flera fysiska säkerhetsbarriärer som förhindrar radioaktiva ämnen att hamna utanför anläggningen. Kärnkraftverken har även flera konsekvenslindrande system som har till uppgift att träda in vid ett eventuellt haveriscenario. Ett av dem är ett säkerhetsfilter som kan rena gas och ånga från radioaktiva ämnen om reaktorinneslutningen skulle behöva tryckavlastas. Elin Bergqvist FORSMARK MEET 'N' CRUSING Premiär för utställning av amerikanska bilar och motorcyklar i Forsmarks bruk. Tid: Lör 20/8 kl Plats: Forsmarks bruk, borggården Välkommen att visa upp din amerikanska bil eller motorcykel. Insläpp av fordon sker mellan kl Vi förbehåller oss rätten att gallra bland fordon på grund av platsbrist. Tel: Arr. East Coasters Roselaw VÄLKOMMEN TILL HUNDUPPVISNING Tid:Lördag den 27/8 kl Plats:Forsmarks bruk Arr. Östhammars Brukshundklubb 5

6 Kärnkraftverken stresstestas Vad händer om allt går fel? Kärnkraftverk är byggda för att klara extrema påfrestningar. Men vad händer om man tänjer på gränserna och utsätter dem för situationer de inte är konstruerade för? Efter katastrofen i Japan tidigare i år beslutade Europeiska unionen (EU) om att genomföra stresstester på de europeiska kärnkraftverken. Det innebär att kärnkraftverken ska analyseras om hur de uppträder vid exempelvis jordbävningar, översvämningar och andra fiktiva katastrofscenarion. Vad som inträffade i Fukushima i Japan var bland annat att en tsunami på fjorton meter svepte över anläggningen som var byggd för att klara vågor upp till sju meter. Inom Vattenfall har ett team med personer från olika enheter tillsatts med uppgift att samordna koncernens aktiviteter och information med anledning av händelsen i Japan. På Forsmark arbetar blockstabsingenjörerna Gustav Dominicus och Thomas Heimbrand med frågan. I Forsmark löper vi inte samma risk att råka ut för kraftiga jordbävningar eller flodvågor, men även vi kan utsättas för extrema väderförhållanden som exempelvis isstormar. Vi får inte tumma på säkerheten utan måste vara redo att hantera alla situationer, säger Gustav Dominicus. En vecka efter jordbävningen i Japan skickade WANO (World Association of Nuclear Operators) ut ett brev till kraftverken med uppmaning att med kort varsel genomföra interna granskningar på anläggningarna. Thomas Heimbrand. Foto: Sara Söderström Gustav Dominicus. Foto: Sara Söderström Efter katastrofen i Japan är Forsmark ett av många kärnkraftverk som på uppmaning av WANO genomfört kontroller och granskningar av instruktioner och säkerhetsutrustning. Foto: Eva Fischer Att WANO skickar ut denna typ av uppmaning och önskar återrapportering är ovanligt och visar allvaret i situationen, säger Thomas Heimbrand. Forsmark redovisade resultatet av sina granskningar i maj. Bland annat kontrollerades utrustning som kan behövas vid olyckor och att våra instruktioner är aktuella. Det är alltid nyttigt för organisationen att inventera utrustning och instruktioner. Vi hittade inget allvarligt, däremot en del oklarheter i instruktioner där bland annat fel rumsnummer stod nedskrivet. En annan erfarenhet är att vi ska göra en översyn av utbildningsbehovet för viss personal, säger Gustav Dominicus. Vad som väntar nu är att EU ger varje medlemsland i uppgift att genomföra stresstester, något som bankindustrin genomförde efter finanskrisen Ett förslag om vad som ska testas och hur detta ska ske kommer WENRA (ett nätverk av kärnkraftsmyndigheter i Europa) att ta fram. Därefter kommer troligtvis Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) ge Forsmark, och övriga svenska kärnkraftverk, ett föreläggande om att genomföra testerna utifrån detta förslag. Vi kommer att gå igenom att de värden vi angett för extrema väderförhållanden är rimliga. Vi kommer säkert att hitta svagheter där vi kan göra förbättringar. Kärnkraftindustrin är bra på att ta lärdom av händelser i världen för att förhindra att de återupprepas. Det sker hela tiden även när händelserna inte är så allvarliga som i Fukushima, säger Gustav Dominicus. Johan Persson Kostnadsfria aktiviteter Tel Sommar i Forsmark - en upplevelse för hela familjen Bruksmuseum Forsmarks kvarn Engelsk park Experimentverkstad för barn Guidade visningar Guidade bussturer Försäljning av hantverk Café och värdshus Öppet dagligen 20 juni 14 augusti. Vardagar kl Helger kl Välkommen! FoRsmaRks HanDkRaFT Lokala konsthantverkare och konstnärer Välkommen till vår butik vid caféet och turistbyrån ÖPPETTIDER Dagligen 18 juni 21 augusti samt augusti Kl

7 Forsmark strävar ständigt efter att utveckla säkerheten. Som en del i detta arbete kommer den internationella kärnkraftorganisationen WANO att genomföra en granskning av anläggningen i slutet av året. Externa granskningar förbättrar säkerheten Olle Andersson, Forsmarks värd för WANO-granskningen på Forsmark. Foto: Eva Fischer En WANO-granskning ger Forsmark möjlighet att få tillgång till en bred, internationell och oberoende expertis. Den kan hjälpa oss att se förbättringsmöjligheter och att nå bästa internationella standard. Forsmark har bjudit in WANO och vi ser fram emot granskningen, säger Olle Andersson, Forsmarks värd i sammanhanget. Granskningen genomförs av kollegor från andra kärnkraftverk över hela världen. Under granskningen kontrolleras att anläggningen drivs i enlighet med WANO:s riktlinjer. Syftet med en granskning är att förbättra säkerheten på anläggningen. Man identifierar även styrkor och bra arbetssätt där Forsmark kan vara en förebild för andra kärnkraftverk, berättar Olle Andersson. Efter granskningen överlämnar WANO en rapport. Därefter ska Forsmarks redovisa en handlingsplan för hur man tänker åtgärda de identifierade förbättringsförslagen. Efter 18 månader kommer en mindre grupp granskare tillbaka till Forsmark för att följa upp resultatet och åtgärderna som genomförts. I syfte att utveckla säkerheten på Forsmark har man fatta beslut om att låta genomföra externa granskningar vart sjätte år, med uppföljning 18 månader efter varje granskning. Externa granskningar betyder mycket för Forsmarks säkerhetsarbete. En granskning är en lärprocess där vi lär av både granskningen och förberedelsearbetet, då vi gör en utförlig genomgång av hur vi arbetar, säger Olle Andersson. En framgångsfaktor Forsmark presterade ett gott resultat 2008 i samband med den externa granskningen som utfördes av OSART, FN:s atomenergiorgan IAEA:s granskningsteam. Nu fortsätter arbetet med att nå bästa internationella standard. Det är lätt att bli hemmablind. Externa granskningar hjälper oss att se verksamheten med nya ögon och är en framgångsfaktor för oss i vår strävan att nå världsklass. Det är omvärlden som bedömer om vi är världsklass, inte vi själva, säger Olle Andersson. Eva Fischer Fakta om wano I oktober 1987, efter de två kärnkraftolyckorna i Harrisburg och Tjernobyl, möttes representanter från samtliga världens kärnkraftverk för att etablera ett öppet utbyte av kunskap och erfarenheter. Som en följd av det invigdes två år senare den globala samarbetsorganisationen WANO (World Association of Nucelar Operators) vars mål är att förbättra säkerheten på alla kärnkraftverk. WANO har ingen koppling till någon myndighet, utan består av medlemmar och en styrelse där 36 länder med sammanlagt 440 kärnkraftverk är medlemmar. Källa: Kärnkraftsäkerhet och utbildning AB (KSU) Busstur Teknik & Kultur - upplev Forsmark på nära håll Följ med på en guidad busstur förbi kärnkraftverket, Biotestsjön och till Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall, SFR. Resan avslutas med en tur genom vackra Forsmarks bruk. Baka bröd i Forsmarks bruk 18/6, 10/7, 11/7, 16/7, 20/8, 21/8 Info och anmälan, tel Turen tar cirka 1 tim 45 min. Åldersgräns 7 år. Barn mellan 7 och 15 år åker endast i vuxens sällskap. 25/6 14/8, mån-fre kl 11, 13, 15 För information och bokning tel

8 Utökat skyddsobjekt för bättre säkerhet på Forsmark Området för skyddsobjektet Forsmarks kärnkraftverk har utökats. Tidigare var anläggningen uppdelad i flera mindre skyddsobjekt, men efter Greenpeace intrång förra året fattades beslut om att ändra på det. Medarbetarna på Forsmarks kärnkraftverk passerar gränsen till området för skyddsobjektet strax innan de kommer till rondellen, där man kan välja att åka rakt fram till Forsmark 3 eller svänga höger mot Forsmark 1 och 2 samt Infocenter. Det innebär att obehöriga ej äger tillträde till området, utan ska anmäla sin ankomst i förväg för att exempelvis kunna besöka Infocenter. Att fotografera inom området för skyddsobjektet Forsmark kärnkraftverk är förbjudet. Vill man besöka Forsmark får man göra det tillsammans med vår personal, till exempel i samband med en guidad tur, säger Bo Rödén, biträdande säkerhetsskyddschef. Ett skyddsobjekt är exempelvis byggnader eller områden som kan behöva förstärkt skydd mot exempelvis sabotage, terroristbrott eller spioneri. Bo Rödén berättar att det kommer att sättas upp skyltar samt grindar eller vägbommar som ska markera var skyddsobjektet börjar. De kommer att vara öppna i normalfallet, men stängas när det finns en förhöjd hotbild, till exempel i samband med oroligheter i världen. Forsmark har ett väl fungerande samarbete med polisen och deras underrättelsetjänst för att hålla sig uppdaterade om olika händelser och aktiviteter. Vattenfall håller på att bygga upp en egen avdelning som enbart ska syssla med att ta in och bedöma den typen av information som kan komma att få betydelse för säkerheten på kärnkraftverken, berättar Bo Rödén. Sara Söderström Nya skyltar markerar området för det utökade skyddsobjektet Forsmarks kärnkraftverk. Peter Gango, chef för affärsenheten Nuclear Power på Vattenfall. Foto: Marie-Louise Olsen Kärnkraftbranschen i fokus Jordbävning i Japan och produktionsrekord i Forsmark Det har varit en omtumlande vår för kärnkraftbranschen. Händelserna i Fukushima i Japan skakade om världen. I Sverige har Vattenfalls kärnkraftverk slagit produktionsrekord under våren. Peter Gango, chef för affärsen heten Nuclear Power på Vattenfall, ger en lägesrapport. Fredagen den 11 mars drabbades Japan av en jordbävning med magnituden 9.0 på Richterskalan, som följdes av en tsunami. Förödelsen på ostkusten var stor och bland annat skadades kärnkraftverket i Fukushima Daiichi. Omvärlden följde räddningsinsatserna med stort intresse och blickarna vändes även mot våra svenska verk. Peter Gango, chef för Vattenfall BU Nuclear Power, hur påverkas kärnkraftverken i Sverige av händelserna i Fukushima? - Vi känner självklart stor sympati för våra japanska kollegor i deras svåra situation. Den dagliga verksamheten på våra kärnkraftverk har inte påverkats av händelserna, men ett stort arbete har initierats av branschen tillsammans med EU:s energikommissionär för att testa kärnkraftverken när det gäller händelser som går utanför de extremfall som verken är byggda för att klara. Vi samarbetar nära svenska myndigheter och internationella organisationer för att utforma stresstesterna, som de kallas, och utföra dem på bästa möjliga sätt. Säkerheten är högsta prioritet för oss. Vi kommer att ta till oss av erfarenheterna i Fukushima för att ytterligare stärka säkerhetsarbetet. Investeringar ger resultat Vintern har varit lång och kall, men från Vattenfalls svenska kärnkraftverk har kraften kommit i höga volymer. I Forsmark har man glädjande slagit produktionsrekord under det första kvartalet och levererat 6,9 TWh el, vilket är det högsta hittills. Rekordet grundar sig i ett kvartal utan störningar i produktionen. Anläggningen är också effektivare nu än 2004 då det tidigare rekordet sattes. Vi börjar nu se nu resultat av det moderniseringsprogram som vi sjösatte Vi investerar 50 miljarder kronor i Forsmark och Ringhals för att säkerställa framtida säker och stabil drift. Nu gör vi det också möjligt att öka kapaciteten och vi förbättrar det fysiska skyddet. Ungefär hälften av åtgärderna är utförda i dagsläget, säger Peter Gango. Tillsammans med underhållsinvesteringar innebär moderniseringsprogrammet att reaktorerna kommer att kunna köras i minst 50 år. Tar ansvar för hela värdekedjan I mars lämnade Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) in en ansökan att få uppföra ett slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark och en anläggning i Oskarshamn där bränslet kapslas in inför deponering. Ansökan är en viktig milstolpe för oss. Vi tar fullt ansvar för hela värdekedjan, inklusive slutförvaring av använt kärnbränsle. Vi är stolta över denna insats som vi tror har betydelse för hela kärnkraftindustrin, avslutar Peter Gango. Fotnot: Ålder på reaktorerna i Forsmark: F1: 31 år, F2: 30 år, F3: 26 år Therése Sandström 8

9 Så fungerar elmarknaden Sverige har sedan 1996 en avreglerad elmarknad vilket innebär att kunderna själva kan välja elhandelsföretag. Den el som kraftverken i Sverige producerar skickas ut i stamnätet och vidare ut via lokalnätet. Eftersom el inte kan lagras, skickas den ut i kraftledningarna i samma ögonblick som den produceras. Det sker också ett utbyte med andra länder. Åt vilket håll elen går beror på var priset är lägst. Handel sker på den nordiska elbörsen Nord Pool i Oslo. Priset på el från producenterna till elleverantörerna sätts på Nord Pool och styrs av utbud och efterfrågan. De senaste åren har Sverige haft mer import än export. Det har varit begränsat med vatten till vattenkraften och stora revisioner och ombyggnader i kärnkraften. Därför har efterfrågan på el varit större än vad som kunnat produceras, förklarar Marine Högberg, produktspecialist på Vattenfall försäljning. Även om elmarknaden är avreglerad kan inte kunderna välja elnätsföretag. Det bolag som äger ledningar och kablar där kunden bor blir automatiskt elnätsföretag. I det elpris som kunderna betalar ingår kostnader för elnät eller transportkostnaden, elen som förbrukas samt skatt och moms. Det som kunderna kan påverka är vilket företag de köper elen av och hur deras pris ska vara konstruerat, vilken typ av avtal de väljer. När du väljer elavtal ska du utgå från ditt behov. Varje seriöst elföretag ska kunna hjälpa dig med analysen. Att välja det avtal som har lägst pris just nu är inte alltid det bästa valet sett över tid. Till den som vill vara trygg och vill ha kontroll på sina kostnader rekommenderar vi generellt ett långt avtal med fast elpris kompletterat med en bytesrätt. För den som vill följa marknaden nära och tror på lägre elpriser kan rörligt elpris vara rätt val. Men det kan innebära en risktagning. Hur stor den är beror på marknadsläget, säger Marine Högberg. Ralf Bagner El kan inte lagras och skickas därför ut i kraftledningarna i samma ögonblick som den produceras. Elnätsföretag tillhandahåller elnät och ansvarar för att energin transporteras från produktionsanläggningarna till elanvändarna. Detta sker via stamnät, regionnät och lokalnät vilka ägs av olika elnätsföretag. Illustratör: Lasse Widlund Vattenfalls elproduktion i Sverige består huvudsakligen av kärnkraft, vattenkraft och vindkraft. Vattenfalls elförsäljning i Sverige bestod 2010 till 50,7 procent av el från förnybara energikällor, 48,8 procent av el från kärnkraft och till 0,5 procent av el från fossila energikällor inklusive torv. Marknadspriset på elmarknaden sätts på den nordiska elbörsen Nord Pool i Oslo. Så gott som all elproduktion i Sverige går numera via Nord Pool. Priset på el styrs av utbud och efterfrågan. Elanvändare kan inte välja elnätsföretag, det styrs av bostadsort. Däremot går det fritt att välja elleverantör och elavtal. Så gör du för att köpa kärnkraftsel Alla Vattenfalls kunder kan välja energikälla för sin el. Alternativen är kärnkraftsel, vindel eller vattenel. Om du inte gör ett aktivt val levereras en mix av flera energikällor. Det är aldrig för sent att välja energikälla. Genom att kontakta Vattenfalls kundservice kan du enkelt välja kärnkraftsel, vindel eller vattenel till ditt avtal. Nära hälften av Sveriges el kommer från kärnkraft. Den är effektiv, driftsäker och har mycket liten miljöpåverkan. Vattenfall driver sju av Sveriges tio kärnkraftsreaktorer med höga krav på säkerhet och avfallshantering. Kontakta Vattenfalls kundservice, tel , eller gå in på 9

10 Kossans mjölk en av pusselbitarna i Forsmarks arbete med omgivningsko Mjölk från en bondgård i Lövstabruk utgör ett av många exempel på prover som tas i omgivningarna kring Forsmark. Syftet är att kunna se om verksamheten i Forsmark påverkar människor och miljö, i dag och i ett långt perspektiv. Sommarsolen gassar och bilen slingrar sig långsamt fram längs smala grusvägar. Mojtaba Ghiasi, radiofysiker på Forsmark, har utrustat sig med ett antal mjölkflaskor och åker norrut från Forsmark Mojtaba Ghiasi, radiofysiker på Forsmark, träffar Kent Lundholm, lantbrukare i Lövstabruk. för att besöka Kent Lundholm och hans mjölkkor på gården Magön, utanför Lövstabruk. Mojtaba Ghiasi hittar utan karta. Han har kört den här vägen några gånger förut. Två gånger i månaden hämtar han, eller någon av hans kollegor, mjölkprover från gården. Proverna ska analyseras och i frystorkad form förvaras i arkivet på Forsmark. Sparas i hundra år Kent Lundholm är mjölkbonde på Magön. Han tog över sin farbrors gård för snart 30 år sedan och arrenderar mark runtomkring. Han driver gården med hjälp av sonen Jimmy och han trivs med friheten, djuren och med sitt jobb även om det är dåligt betalt. Med ett snett leende berättar han att han får lika mycket betalt för mjölken nu som han fick på 1980-talet. Forsmarks Kraftgrupp AB är en av hans mjölkkunder. Företaget köper förvisso inte så mycket mjölk åt gången, bara två liter som tas med tillbaka till Forsmarks laboratorium. Där ska mjölken analyseras i jakten på exempelvis Jod-131 eller Cesium-137, som är radioaktiva isotoper. Den ena litern mjölk analyseras, den andra frystorkas och sparas i ett arkiv i tio år. Resultatet av analysen sparas i arkivet i hela 100 år. Om någon vill bedriva forskning om kärnkraftens miljöpåverkan på 2010-talet så finns den informationen tillgänglig, säger Mojtaba Ghiasi. Mjölkprovet är bara ett av många olika prover som återkommande görs kring Forsmark. De görs för att man ska kunna ha kontroll och se om några förändringar sker, som kan vara ett tecken på att verksamheten vid kärnkraftverket i Forsmark påverkar omgivningen. Det tas även prover från marken och från havet. Det kan till exempel vara på fisk, grönsaker 10

11 Två gånger i månaden hämtas två liter mjölk för att analyseras i Forsmarks laboratorium. I dag finns ett omgivningskontrollprogram, utformat av Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM), som reglerar vilka prover som ska tas, samt hur de ska analyseras och redovisas. Syftet med den här typen av övervakningsprogram är att kontrollera att inga större utsläpp gjorts som inte registrerats i den ordinarie utsläppsövervakningen. ntroll och bär eller på vatten från olika ställen, exempelvis från kylvattenkanalen eller avloppsreningsverket i Forsmark, berättar Mojtaba Ghiasi. Krav på övervakning Under de nio år som Mojtaba Ghiasi jobbat med omgivningskontroller har han inte fått någon indikation på att kärnkraftverket i Forsmark släpper ut några ämnen som skadar människor eller miljö. Annorlunda var det för 25 år sedan då Gävle, som ligger några mil norr om Forsmark och Lövstabruk, var ett av de områden i Sverige som drabbades hårdast av nedfallet från kärnkrafthaveriet i Tjernobyl. Kent Lundholm minns att det var ett hårt slag för många mjölk- och köttproducenter, men själv klarade han sig bra. Det föll inget regn över Magön den där ödesdigra dagen. Jag uppmanades att ta in djuren och hålla dem i ladugården. Jag minns att vi inte fick släppa ut dem förrän efter midsommar det året, berättar han. Erfarenheter från Tjernobyl Kent Lundholm har aldrig känt sig orolig för att det finns ett kärnkraftverk i Forsmark. Tvärtom lyfter han fram fördelarna med det kontrollprogram han själv är delaktig i. Erfarenheterna som vi skaffat oss från exempelvis Tjernobylolyckan gör att vi förhoppningsvis har lite bättre koll i dag på både verksamhet och varandra. Det känns bra, säger han. Vi säger tack till Kent Lundholm för den här gången, tar mjölken med oss och åker tillbaka till Forsmark. Väl tillbaka i laboratoriet skrider Mojtaba Ghiasi genast till verket och sätter i gång med analysarbetet. Mjölk och vatten kan bearbetas på en gång medan exempelvis grönsaker måste torkas först. Om man krymper volymerna får man bättre möjlighet att undersöka proverna, förklarar han. I laboratoriet finns kylskåp och frysboxar med fisk, kött och andra prover som hämtats. På bänken står burkar med avvattnat slam och koncentrat av frystorkad mjölk. Lukta! Koncentratet av den frystorkade mjölken luktar stall, säger Mojtaba Ghiasi. Han rynkar lite på näsan och håller fram burken. Det slår mig att det inte bara är bonden Kent Lundholm som gillar sitt jobb. Det gör även radiofysikern Mojtaba Ghiasi. Det är intressant att få åka i väg så här och träffa människor, inte bara sitta bakom skrivbordet hela dagarna, säger han. Text och foto: Sara Söderström Mjälkprover lämnas över i mjölkkammaren. Väl tillbaka på Forsmark bearbetar Mojtaba Ghiasi provet direkt. 11

12 Det är ett väl genomarbetat förslag som SKB nu lägger fram till regeringen. Underlaget till vår ansökan har tagit 30 år att ta fram, säger Stefan Romedahl. Parallellt med att ansökan prövas enligt kärntekniklagen och miljöbalken arbetar de 20 personer som hittills är sysselsatta i projektet vidare. Projektet går nu in i en projekteringsfas och förberedelserna på den tilltänkta byggplatsen fortsätter. Det är viktigt att vi inte tappar tid, säger Stefan Romedahl. Industrianläggningen, bestående av bland annat ett 500 meter djupt schakt och en nedfartsramp till samma nivå, är tänkt att byggas i Söderviken på den södra sidan om kylvattenkanalen till Forsmark 1 och 2. De omfattande undersökningar som gjordes av berget inför platsvalet är avslutade, men förberedelsearbetet inför själva byggnationen fortsätter. Det innebär bland annat att terrängen på byggplatsen undersöks noggrant. Vi gör kontinuerliga mätningar av till exempel vattenströmningar och grundvattennivån för att ha ett bra referensmaterial inför byggnationen. Deformationsmätningar i berget görs med hjälp av GPSteknik. På detta sätt kommer vi under bygget att kunna se om de naturliga förhållandena på platsen påverkas av själva bygget, säger Stefan Romedahl. Det här ser mycket bra ut, säger Göran Nilsson, borrchef på SKB, när han inspekterar borrkärnorna av berget på den tilltänkta byggplatsen tillsammans med Pertti Huikuri, borrplatskontrollant på SKB. SKB förbereder byggnation av Kärnbränsleförvaret Förberedelserna för ett framtida kärnbränsleförvar i Forsmark fortsätter och på Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) råder full aktivitet. Vi anställer successivt nya medarbetare beräknar vi att vara 80 personer som arbetar i projektet, säger Stefan Romedahl, projektchef för Kärnbränsleförvaret på SKB. För två år sedan meddelade SKB att Forsmark vara den bästa platsen för etablering av ett kärnbränsleförvar. Det använda bränslet från kärnkraftverken i Sverige är tänkt att förvaras i en kopparkapslar omgivna av bentonitlera 500 meter ned i berget. Efter omfattande undersökningar av bland annat berget i Forsmark kom SKB fram till att förvaret bör ligga i Forsmark. Den 16 mars i år lämnade de in sin ansökan om byggnationen till Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) och miljödomstolen för prövning. Förhoppningen är att SKB under 2014 ska få regeringens tillstånd och tillåtlighet att bygga enligt det framlagda förslaget och att byggstart i bästa fall ska kunna ske under Säker förvaring Under 2011 görs bland annat diamantborrhål och jordsonderingsborrning. Jordsonderingsborrningen ger svar på hur det övre jordlagret och bergytan ser ut. Med diamantborrningen tar vi upp bergkärnor. Det finns horisontella sprickor med ett kraftigt vattenflöde i de övre 150 metrarna av berget. Vi tar reda på mer om förhållandena i denna övre del inför byggnationen, säger Stefan Romedahl. I början av året stod ett avtal mellan SKB och Forsmarks Kraftgrupp AB klart. Avtalet innebär bland annat att SKB köpt marken i Söderviken och att Forsmarks Kraftgrupp AB ska flytta vissa byggnader som står på området. Stefan Romedahl har sexton års erfarenhet från gruvindustrin där han arbetat som bergsmekaniker och gruvchef för Aitik, Boliens största gruva. Han har också varit VD för zinkgruvan i Närke. Det viktigaste med platsvalet är förutsättningarna för en säker förvaring och det uppfyller Forsmark, säger han. Text och foto: Anna Ek Stefan Romedahl, projektchef för Kärnbränsleförvaret på SKB. köp dina biljetter på musik i Forsmark Maria Möller lördag 2 juli, kl 19 Forsmarks kyrka invigning av Östhammars musikvecka Östhammars Musikvecka invigs i Forsmarks kyrka med Maria Möller sångerska, komiker och imitatör. Tillsammans med en kvartett bjuder Maria på en generös konsert med musikalisk bredd samt personliga och roliga reflektioner. Busstur Natur & Kultur - Upplev Forsmark på nära håll Följ med på en guidad busstur förbi kärnkraftverket till Biotestsjön, där vi stannar, tittar på fåglar och känner på det varma vattnet. Resan avslutas med en tur genom vackra Forsmarks bruk. Turen tar cirka 1 tim 30 min. Barn under 15 år åker endast i vuxens sällskap. 25/6 14/8, lör, sön kl 11 och 13 Boka turen på tel

13 Fredrik Lange går i pappa Fritz Langes fotspår när han nu ritar nya landmärken till Forsmark. En nykomling i horisonten Forsmarks välbekanta siluett kan snart få sällskap när Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) nu bestämt sig för att föreslå Forsmark för slutförvar av kärnbränsle. Husen ritas av Langes Arkitektkontor och arkitekten Fritz Lange som en gång var med och formgav reaktorblocken. Arkitekten Fritz Lange har en yrkeslivslång relation till Forsmarks kärnkraftverk. På 1970-talet var han en av arkitekterna bakom de karakteristiska reaktorblocken. På 1990-talet skapade han Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall, SFR. Och nu ritar Fritz Lange och kollegorna på Langes arkitektkontor, Fredrik Moberg och sonen Fredrik Lange, både det slutförvar för använt kärnbränsle som SKB vill bygga i Forsmark och de nya gästbostäderna med plats för mer än 500 personer som planeras på Igelgrundet. Permasoriernas potpurri Arkitektoniskt är Forsmarks kärnkraftverk lite av ett potpurri. De strama reaktorkropparna dominerar med vita fasader, rostfärgade socklar och brunsvarta detaljer färger som Lange och Vattenfalls chefsarkitekt Sven Danielsson hämtade från bruksmiljön. Men runt blocken ligger ett myller av byggnader. Redan innan den sista reaktorn på Forsmark stod klar i mitten av 1980-talet var det bestämt att den svenska kärnkraften skulle avvecklas. Det har påverkat allt man har byggt sedan dess, säger Fritz Lange. Arkitekternas planer på permanenta kontor, verkstäder och restauranger övergavs och i stället rustade man de provisoriska hus som ställts upp när reaktorerna byggdes. Permasorier, kallar vi dem. Provisoriska byggnader som blir permanenta, säger Fredrik Lange. Men hur såg den ursprungliga planen för Forsmark ut? Fredrik Lange hämtar originalskisserna från 1970-talet. Fritz Lange berättar: Det här är vägen man idag tar fram till huvudentrén. Den byggdes som tillfällig infart till byggarbetsplatsen och jag tycker fortfarande att den känns som en bakväg. Originalplanen var en permanent infart med kontor, verkstäder och annan service här, säger Fritz Lange och pekar på området innanför den nu avstängda bron över kylvattenkanalen mellan block 2 och block 3. Det skulle hålla ihop området, säger Fritz Lange. Restaurangen, som i dag överblickar parkeringsplatsen, ritade Lange nere vid vattnet med utsikt över havet. Enhetlig siluett Nya skisser plockas fram på ritbordet. Det är SKB:s planer för slutförvar av använt kärnbränsle i berget utanför Forsmark. På håll kommer man att uppfatta kraftverket och slutförvaret som en enhet och därför arbetar vi vidare med samma grundtema, säger Fredrik Lange. Själva slutförvaret ska ligga 500 meter under havsbotten, men anläggningen kommer även bestå av en handfull byggnader ovan jord. Den högsta, hissen som fraktar upp bergsmassorna ur underjorden, blir runt 50 meter hög. Hur får då människan plats i allt det industrimonumentala? I det här fallet blir omgivningen viktig. Det nya slutförvaret planeras vid vattnet, söder om kylvattenkanalens mynning. Om det blir som vi ritar nu kommer husen att blicka ut mot vattnet och området blir uppbrutet i flera mindre byggnader för att ge mänskligt överblickbara proportioner, säger Fredrik Moberg. Det vackra och det funktionella Man har även planer på ett torg och att hårnålskurvan före kylvattenkanalen ska byggas om till en allékantad korsning. Vid kanalen är det tänkt att det nya informationscentret med café ska ligga. En representant från ett internationellt kärnkraftorgan föreslog att vi skulle rita en mer spektakulär byggnad, med Guggenheimmuseet som förebild. Och det är klart vi kan göra det, men man måste tänka på vad syftet är. En byggnad i stil med Guggenheimmuseet skulle bli otroligt dyr och den skulle inte skapa de bästa förutsättningarna varken för tekniken eller för dem som ska arbeta där, säger Fredrik Lange. Han sätter fingret på industriarkitektens eviga dilemma. Kampen mellan människan och tekniken, mellan det vackra och det funktionella. Teknik måste få ta plats. Men man får inte acceptera teknikens krav utan att reflektera över hur lösningarna påverkar människan som arbetar där, säger Fritz Lange. Text och foto: Marie-Louise Olsen Fritz Lange. 13

14 Forsmark är värd för sommarens Vattenfallmästerskap I augusti är Forsmarks Kraftgrupp AB värd för Sommar-VM, som arrangeras på Frösåkersvallen i Östhammar. Tävlingen, som lockar omkring 500 deltagare, genomförs vartannat år och olika Vattenfallorter turas om att arrangera. På Forsmark hjälps en 20 personer stark kommitté åt med alla förberedelser och funktionärssysslor. Vi har valt att ha tävlingen mellan två av årets revisioner för att kunna erbjuda deltagarna logi i Forsmark, säger Christer Johansson, ordförande i Forsmarks Idrottsförening. På programmet den 5 6 augusti står kraftmätningar i fotboll, boule, orientering, terränglöpning och bangolf. På fredagskvällen blir det mat och musikunderhållning vid den för ändamålet abonnerade festplatsen Krutudden i Östhammar. Den första av Forsmarks tre reaktorer startades 1980, vilket föranledde firandet av ett 30-årsjubileum i fjol. Foto: Hans Blomberg Forsmarks betydelse för Östhammars kommunn Etableringen av Forsmarks kärnkraftverk har på flera sätt haft en stor betydelse för Östhammars kommun, där arbetslösheten numera är låg. Det går inte att överskatta den betydelse Forsmarks Kraftgrupps närvaro haft i vår kommun, under en mycket lång tid, säger kommunal rådet Jacob Spangenberg (C), ordförande i kommunstyrelsen. Jan Magnusson. Foto: Carl-Erik Alnavik, SGU Oberoende observatörer i kärnkraftverkens styrelser Från och med mars i år har de svenska kärnkraftbolagen oberoende observatörer med på sina styrelsemöten. Deras uppdrag är att bevaka att ingen olämplig information diskuteras som kan påverka allmänhetens förtroende för elbolagen. Det kan till exempel handla om priser, kundavtal som inte är publika, produktionsdata som inte är allmänt kända eller försäljningsprognoser. Observatörerna har nominerats av Energimarknadsinspektionen. Jan Magnusson, generaldirektör för Sveriges geologiska undersökning, är observatör i Forsmarks Kraftgrupp AB. Ovisst läge på den tyska kärnkraftmarknaden Sju tyska kärnkraftverk har stoppats efter jordbävningen och tsunamin i Japan, som orsakade stor skada på kärnkraftverket Fukushima Daiichi. Ett av dem är Vattenfalls kärnkraftverk i Brunsbüttel. Också kärnkraftverket i Krümmel, som i stort sett stått stilla sedan 2007, har tagits med i driftstoppet. Ett tre månader långt moratorium har utlysts för det tidigare beslutet om att förlänga livstiden på kärnkraftverken. En oberoende kommitté omprövar på uppdrag av den tyska regeringen riskerna med kärnkraft. I juni kommer regeringen att fatta beslut om kärnkraftverksamheten i Tyskland och om vilken energipolitik som ska gälla i framtiden. Befolkningen i Östhammars kommun ökade med invånare mellan åren 1974 och 1984 tack vare etableringen av Forsmarks kärnkraftverk. Arbetskraft med en ny typ av kompetens flyttade till kommunen, något som kommunalrådet Jacob Spangenberg lyfter fram som en av de viktigaste positiva effekterna med etableringen. En kompetenshöjning bland medborgarna skedde i vår kommun som av geografiska och traditionella skäl hade en låg andel högskoleutbildade, säger han. Vid 1970-talets mitt var Forsmark Nordens största byggarbetsplats med medarbetare. Även långt efter driftsättningen fortsätter kraftverket att bidra med många arbetstillfällen. Svensk Kärnbränslehanterings, SKB:s, och Kärnkraftsäkerhet och Utbildnings, KSU:s, verksamheter i Forsmark har kommit till som en direkt följd av kraftverksetableringen. Dessutom sysselsätter underleverantörer ett stort antal människor i närområdet. Närvaron ger också effekter på privat och offentlig service. Varje arbetstillfälle genererar ytterligare jobb. Vi brukar säga att man får multiplicera varje arbetstillfälle med en faktor på 2,5-3, säger Jacob Spangenberg. Han berättar också att handeln med varor och tjänster som genereras av Forsmarks Jacob Spangenberg (C) är kommunalråd i Östhammars kommun. Foto: Sirkka-Liisa Bergkvist Kraftgrupp kommer närområdet till gagn, även om antalet lokala leverantörer skulle kunna vara högre. De krav som Forsmarks Kraftgrupp ställer på sina leverantörer är höga, när det gäller till exempel miljö och kvalitet. Detta innebär att kvaliteten höjs successivt hos företagen som verkar i vår kommun, säger Jacob Spangenberg. Han beskriver Forsmarks Kraftgrupp som en viktig ekonomisk delmotor i den lokala ekonomin, men menar att närvaron också skapar positiva synergier i regionen ur ett energipolitiskt perspektiv. Möjligheten till forskning och utveckling kring energi och energislag är större här tack vare Forsmarks Kraftgrupp och det öppnar upp möjligheter för andra energislag. Vi har till exempel ett vindenergicentrum på gång i regionen, som är direkt relaterat till Vattenfalls närvaro, säger Jacob Spangenberg. Forsmark kan också inom en snar framtid bli en av de första orterna i världen att anlägga ett slutförvar för använt kärnbränsle. SKB utsåg 2009 Forsmark som den lämpligaste platsen i Sverige att bygga ett kärnbränsleförvar på. Om regeringen ger klartecken hoppas SKB i bästa fall kunna påbörja bygget Driftsättning är planerad till en bit in på 2020-talet. Kärnbränsleförvaret, och även den politiska processen runt omkring det, har väckt ett oerhört stort intresse i världen. Delegationer från olika delar av världen kommer hit till vår kommun liksom internationell press och media, berättar Jacob Spangenberg. Planerna på ett kärnbränsleförvar har också resulterat i ett mervärdesavtal mellan SKB, SKB:s ägare och Östhammars kommun. Totalt satsas 550 miljoner kronor på kommunikation, infrastruktur samt kompetens- och näringslivsutveckling i regionen. Anna Ek 14

15 Nya herrgården i Forsmarks bruk står inför en rejäl ansiktslyftning, taket ska bytas och fasaden målas om. Foto: Elin Bergqvist Lars Almqvist och Stiv Eskilsson inspekterar fasader. Foto: Sara Söderström Ett välbevarat och levande bruk i Forsmark Forsmarks bruk ägs av Forsmarks Kraftgrupp AB (FKA). Att ha ett välskött och levande bruk är viktigt för FKA, som varje år lägger ned stora summor på att ta hand om de kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna och miljöerna. Forsmarks bruk byggnadsminnesförklarades i samband med att greve Ludvig af Ugglas sålde det till FKA Sedan dess pågår ett omfattande underhålls- och restaureringsarbete enligt ett långsiktigt program. Den Gamla herrgården har just fått ett nytt plåttak och nu står den Nya herrgården på tur. Det är viktigt att material som väljs är tidstypiskt så att inte byggnadens kulturvärde förstörs i samband med restaureringsarbeten. Stiv Eskilsson arbetar med skötselfrågor av bruket. Till sin hjälp har han ett antal sakkunniga personer som rådgivare. En av dem är Lars Almqvist, som har ett stort intresse och engagemang för kulturhistoriska byggnader. Hans första intryck av Forsmarks bruk är att det är ett välskött och välordnat bruk. Jag sätter ett stort värde på att byggnaderna inte är museum, utan att de används, säger han. Detaljerad vårdplan Forsmarks bruk klarade sig bra under 1960-talet, då många av Sveriges kulturbyggnader revs i stället för att rustas. De enda byggnader som revs var orangeriet som fanns i anslutning till Engelska parken, kolhuset och den övre hammaren. Att återuppbygga dessa byggnader har diskuterats, men är för kostsamt för att kunna genomföras. Här pågår ett ständigt underhållsarbete och det omnämns ofta som ett av landets bäst bevarade bruk. Varje år lägger FKA omkring fem miljoner kronor på att underhålla dess byggnader och miljöer. Stiv Eskilsson och Lars Almqvist går en vända i bruket för att titta närmre på de byggnader som finns med i underhållsplanen för de närmsta tre åren. De studerar sprickor i fasaderna och puts som lossnat från väggarna. Vidare diskuterar de kalkfärgen, vars rödaktiga kulört känns igen från många av byggnadernas socklar. Framför sig har de många diskussioner och avväganden av teknisk och antikvarisk art. En väl fungerande kommunikation mellan samtliga inblandade parter är viktig liksom att arbetet ska utföras med kvalitet. I sommar ska ett stort antal fönster målas med linoljefärg. Dessutom ska både Nya herrgården, Vita villan, Trädgårdsmästarbostaden samt de båda flyglarna till Gamla herrgården Brukskontoret och Köksflygeln målas om. Klocktornet ska rustas, fasaden lagas och sockeln målas. Det är en stor utmaning att förvalta ett kulturarv som Forsmarks bruk, säger Stiv Eskilsson. Sara Söderström De här och många andra kan du höra och se i år: Maria Möller, Eric Saade, Peter Jöback & Cookies N Beans, Carolina Wallin Pérez, Alfons Åberg, Ö-kören, Olov Johansson & Catriona McKay, Ida Wiklund, Stig Unge, Nybakat!, Vox, Frida Löfgren & Jörgen Anderstig... I detta vackra 1700-talsbruk ligger Wärdshuset med stor uteservering mot Bruksdammen. Bröllop och högtidsmiddagar. Enkel- och dubbelrum i Betjäntflygeln och Tvätthuset. Stängt midsommarhelgen. För öppettider, ring

16 En handdriven skruv blänker i mörkret olika komponenter samsas i driftserverns pedantiskt prydliga lager. Snart slut på rasten för Hvilans traversmotor. Reservdelsjägarna på Forsmark Moderniseringsarbeten i de svenska kärnkraftverken är stora, dyra och komplexa investeringar. De görs för att höja säkerheten i reaktorerna, och ge färre driftstopp under de kommande 20 åren. Men ju äldre kärnkraftverken blir, desto svårare är det att hitta reservdelar som passar. Det höjer statusen för reservdelslagret som finns på Forsmark. I det stora huvudlagret i Forsmark: olika komponenter, prydligt ordnade i lagerhyllor av skyskrapsmodell. Det är en lugn och ganska vacker plats. Vitt ljus flödar från industriarmaturerna långt, långt över våra huvuden. Det faller på stora block av hård metall, mjukt rundade ventiler och små, små muttrar i prydligt numrerade fack. Mötet mellan det robusta och det sköra, skulle utställningen kunna heta. Mikael Jansson, reservdelshandläggare på Forsmark, tittar roat på mig när jag beskriver driftreservens lager i termer av en konsthall. Men värdefullt håller han med om att driftreserven är här ligger delar för mer än en halv miljard kronor. Ju äldre blocken blir, desto fler delar slits ut och måste bytas. För 30 år sedan, när tekniken var ny, var det inga problem att få tag i reservdelar. Men då behövde man inte speciellt mycket heller. De stora utmaningarna började i slutet av 1990-talet. I dag går mycket av det vi söker inte att få tag i, säger Mikael Jansson. Ofta är det elektroniken som ställer till bryderier. Ibland påpekar leverantörer lite skämtsamt att vi kanske borde kolla med Knut Knutson på Antikrundan. Ett relä som har varit ur produktion i tio år tar ABB nu på vår begäran upp produktionen av, säger Mikael Jansson. Först går en reservdelshandläggare igenom reservationen. Sedan tas, i samråd med de ekonomiskt ansvariga, beslut om lagret behöver fyllas på. I så fall går ordern vidare till respektive kvalitetsavdelning. Där granskas vilka krav som ställs på just den komponenten. Det kan till exempel hända att vi fått en reservation på några få exemplar, men vi vet att man nästa år ska genomföra en kampanj där man byter samtliga komponenter av den modellen i ett block. Då kan det vara värt att beställa allt på en gång. Till slut hamnar det hos inköpsavdelningen som beställer delarna, säger Håkan Wallander, en av Mikael Janssons fyra kollegor och med sina 36 år som anställd, en av Forsmarks veteraner. När varan kommer till Forsmark möts den av en lika rigorös kontroll. För att garantera att det som levererats är exakt det som beställts ska varje komponent godkännas både av en reservdelshandläggare och av kvalitetsavdelningarna. För minsta skruv finns en kravspecifikation som ska vara uppfylld. Om en enda detalj skiljer sig från originalet ska den nya delen utredas. Då måste vi göra en så kallad komponentersättning. Forsmark har en avdelning, en numera ganska stor sådan, som enbart arbetar med att räkna på komponentersättningar, säger Håkan Wallander. Vi hittar alltid en lösning, säger Mikael Jansson. Inget får fela Det är en komplex värld reservdelshandläggarna lever i. Något utrymme för spontanshopping finns inte. Varje beställning reservation från blocken är början till en ibland månadslång dialog. Det kan ta över ett år att få tag i rätt komponent. Håkan Wallander är en av Forsmarks veteraner. 16

17 Tvättäkta simuleringar Forsmark 3 får ett helt nytt kontrollrum, eller i alla fall en helt ny kopia av originalkontrollrummet, när Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB, KSU, skrotar sin gamla simulator över Forsmark 3 och bygger en ny i Forsmark. Honungsfärgade filterinsatser. Ett lagersegment ligger och ler på sin hylla. Helt nyservad väntar den gamla ventilen på nästa pass i reaktorn. Ventiler är bland det svåraste att ersätta. Den nya delen måste uppfylla kraven exakt. Om man sätter in en ny del som är starkare än den gamla i ett system kan det innebär att en annan del av systemet går sönder, säger Mikael Jansson. Och utvecklingen ställer ibland till det även när den inte syns på pappret. En komponent som enligt specifikationerna är likadan som för 30 år sedan kan ha annorlunda egenskaper nu än då eftersom den i dag tillverkas med modernare mer precisa maskiner, säger Mikael Jansson. På en hylla ligger en ventil. Den hamrade metallen är omsorgsfullt inoljad. Det är en av många delar i driftreserven som redan har tjänat en eller flera perioder i någon av reaktorerna. Vissa komponenter tas regelbundet ut för att servas. Då hinner man ofta inte sätta tillbaka samma del innan revisionen är slut, utan vi har flera uppsättningar som används växelvis, säger Håkan Wallander. Balansen mellan nytt och gammalt lägger ytterligare en dimension till driftreservens konstpotential. En dimension som speglar vardagsproblematiken på ett kraftverk som hunnit fylla 30. Text och foto: Marie-Louise Olsen Gammal teknik möter ny i kontrollrummet på Formark. Sedan reaktorerna togs i drift på 1980-talet har Forsmark 3 och Oskarhamn 3 delat simulator på Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB, KSU, i Studsvik söder om Stockholm. Ett naturligt upplägg eftersom reaktorerna då var identiska. Men tekniken som driver simulatorn är föråldrad och reaktorerna har med åren börjat skilja sig åt på allt fler punkter. I mitten av maj sattes därför spaden i marken och KSU började bygga en ny simulator vid informationscentret i Forsmark. Knapparna på panelerna i det riktiga kontrollrummet är fyrkantiga och just det finns inte att få tag i längre, så i den nya simulatorn blir de runda. Annars kommer det inte vara någon skillnad på utrustningen i simulatorn och i det riktiga kontrollrummet, säger Mats Hård som jobbar med driftstöd på Forsmark 3, och pekar på de äkta fyrkantiga knapparna på panelerna i det äkta kontrollrummet på Forsmark 3. Visuell pedagogik Simulatorträningen är en viktig del både i utbildningen av ny personal och i fortbildningen av de som arbetar i kontrollrummen. Minst fem dagar per år och befattning säger föreskrifterna att operatörerna ska träna i simulatorn. Vi har utbildningsprogram som steg för steg går igenom alla tänkbara händelseförlopp. Från enkla rutinmanövrar till komplexa problemscenarion, säger Mats Hård. Kontrollrumspsykologi och hur vi människor reagerar på exempelvis larmsignaler är en vetenskap i sig. Kontrollrummet på Forsmark 3 kan, sin ålder till trots, anses modernt i sin utformning. Det är pedagogiskt och visuellt uppbyggt. Istället för en massa lampor och knappar i rader upp och ner över väggarna, vilket är vanligt i till exempel USA, bygger kontrollrummet på planskisser över anläggningen. När ett larm går ser operatörerna direkt var i anläggningen problemet ligger, säger Mats Hård. Externa forskare Saker kan alltid förbättras och Forsmark är bland annat med och finansierar ett forskningslaboratorium vid Institutt for energiteknikk, IFE, i Halden i Norge. Dit söker sig forskare från hela världen för att studera digitala simulatorer av Forsmark 3 och andra kärnkraftreaktorer. Forskarna kan till exempel testa hur systemen påverkas vid olika händelser, vilka signaler operatörerna får och hur de reagerar. Information som vi sedan kan använda när vi utformar rutiner och instruktioner, säger Mats Hård. Att simulatorn nu byggs på plats i Forsmark öppnar även för andra användningsområden. Eftersom simulatorn replikerar alla processer i den verkliga reaktorn kan man i simulatorn provköra tekniska justeringar som man vill göra. Då ser vi hur en förändring påverkar och kan testa olika alternativ för att ta fram den bästa lösningen, helt utan att påverka driften, säger Mats Hård. Den nya simulatorn beräknas stå klar under hösten Text och foto: Marie-Louise Olsen Mats Hård. 17

18 Flera nya inslag i sommarens utbud av aktiviteter i Forsmarks bruk Konserter, utställningar och uppvisningar. Listan över vad som finns att se och göra i Forsmarks bruk är lång. Lägg där till att Forsmark har en av landets mest välbevarade bruksmiljöer så har du svaret på vad som gör platsen så populär att besöka. Varje år kommer tusentals besökare till Forsmarks bruk, ofta för att följa med på de guidade turerna genom bruket, förbi kärnkraftverket, till Biotestsjön och ned i Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall (SFR). Bussturerna körs flera gånger om dagen under sommaren. Den välbevarade bruksmiljön i Forsmarks bruk är unik. För två år sedan utsågs exempelvis Engelska parken vid herrgården till Sveriges fjärde vackraste park. Här kan du strosa runt på egen hand för att njuta av allt det vackra och för att upptäcka Eremitens hydda, Spegeltemplet, Volièren och andra sevärdheter i parken. Du som har din egen bärbara GPS kan ägna dig åt geocaching en slags skattjakt. I den gamla hantverkarlängan intill väg 76 ryms en hantverksbutik, ett kafé och Forsmarks turistinformation. Det är här du anmäler dig till de olika aktiviteterna samt till de guidade bussturerna. Nytt för i år är inriktningen på helgturerna som i högre grad vänder sig till barnfamiljer, berättar Kerstin Karusseit, chef för besöksverksamheten på Forsmark. På helgerna har turerna ett större fokus på natur och kultur. Till exempel gör turen ett stopp där deltagarna utrustas med håvar och kikare och får kliva ur bussen för att ta del av det rika djurlivet kring Biotestsjön. Det är en tur som alla i familjen kan följa med på. Även yngre barn i vuxens sällskap, säger Kerstin Karusseit. Miljön i Forsmarks bruk lockar varje år tusentals besökare. Foto: Elin Bergqvist I veckorna har de guidade turerna en lite annorlunda inriktning, med fokus på teknik och kultur. Då går färden bland annat ned i SFR, som har åldersgränsen sju år för sina besökare. SFR ligger i urberget på cirka 50 meters djup under havsbotten. Där får man en inblick i hur det kortlivade avfallet från Sveriges kärnkraftverk men även en del avfall från sjukvård, industri och forskning förvaras, säger Kerstin Karusseit. I Forsmarks bruk finns en Experimentverkstad som i år innehåller ett antal nya inslag, som syftar till att väcka nyfikenhet och intresse för naturvetenskap och teknik. I den gamla järnboden intill värdshuset finns fotoutställningen Forsmark 30 år, med ett urval av fotograf Göran Hanssons bilder. I Bruksmuseet finns tusentals föremål som vart och ett berättar en historia om livet i bruket förr i tiden. Den gamla kvarnen är öppen att titta in i och bagarstugan kommer att vara öppen vissa dagar. Den som är intresserad kan anmäla sig för att vara med och baka bröd på gammalt vis i den vedeldade stenugnen. Som om det inte vore nog kommer fler publika arrangemang att äga rum i Forsmarks bruk i sommar. Lördag den 2 juli invigs Östhammars Musikvecka med ett framträdande av sångerskan, komikern och imitatören Maria Möller i Forsmarks kyrka. Lite tidigare samma dag kommer musikbussen till Forsmarks Wärdshus med Mike Loshaks jazztrio. Den 20 augusti blir det utställning av amerikanska bilar, då East Coasters Roselaw för första gången arrangerar Forsmark meet n crusing. Och helgen därpå, den 27 augusti arrangerar Östhammars Brukshundklubb hunduppvisningar. Sara Söderström Varsågod! I sommar bjuder Forsmarks Kraftgrupp på kaffe och bulle i Forsmarks café. Erbjudandet gäller en person vid ett tillfälle under sommaren 2011 mot uppvisande av denna kupong. Namn: Besök våra kostnadsfria utställningar och guidade turer i Forsmarks bruk Välkommen! forsmarks café (i regi av forsmarks wärdshus) Öppet dagligen 20 juni-14 augusti. Vardagar Helger Stängt midsommarhelgen. Goda smörgåsar, lättare rätter, cheesecake, pajer, kulglass och fantastiska cupcakes. Försäljning av presentartiklar Välkommen. Tel Forsmarks Tidning 18

19 Korsordsvinnare 2010 Anita Andersson Ålaryd Skillingaryd Anton Gisterå Alströmergatan 45B, 2 tr Stockholm Hans Thörnestad Boängsvägen Norrtälje Holger Löfström Ågatan 4A Skutskär Louise Ahlin-Fallberg V Backa Gård Vretstorp M Carlsson Pl Rimbo Stefan Lindgren, ordförande i Östhammars sportklubb, tillsammans med fotbollslaget pojkar 96/97, framför klubbhuset i Östhammar. Foto: Eva Fischer Forsmark sponsrar lokal idrotts- och kulturverksamhet Forsmarks Kraftgrupp AB (FKA) har en lång tradition av att stödja lokala och ideella verksamheter genom sponsring. Bland annat stöttar FKA en av kommunens största och äldsta föreningar Östhammars sportklubb, ÖSK. Det är en varm försommarkväll i Östhammar och ÖSK:s pojkar 96/97 tränar fotboll på Östhammar idrottspark, IP. Bra. Passa in mot mål, ropar tränaren till killarna som springer fram och tillbaka över fotbollsplanen. ÖSK är en av kommunens största föreningar. Det är en klubb med bred verksamhet för barn och ungdomar. Mot den bakgrunden är ÖSK en av de föreningar som varje år får sponsorstöd från FKA. Sponsorstödet betyder mycket för ÖSK:s verksamhet. Det används bland annat till utbildning, utrustning, hyra av halltider och annat som behövs för att hålla igång verksamheten, säger Stefan Lindgren, ordförande. ÖSK:s målsättning är att skapa möjligheter för alla att ha en meningsfylld sysselsättning på sin fritid. Att engagera sig i en sport, eller vilken förening som helst, är bra för alla ungdomar. Förutom den sociala gemenskapen med kompisar får man lära sig att ta ansvar för laget och för varandra, vilket stärker självförtroendet, säger Stefan Lindgren. FKA:s sponsringsverksamhet handlar inte om att skänka bort pengar eller bidra till välgörenhet. Den ska vara till ömsesidig nytta för både företag och föreningar. Som motprestation ställer medlemmarna i klubben upp och hjälper till vid olika evenemang som FKA anordnar. Härnäst kommer vi att hjälpa till under Forsmarks personaldag, Forsmarksdagen. Det roligaste vi har gjort var när vi hjälpte till att sätta upp scenen i samband med att Rhapsody in Rock spelade på Borggården i Forsmarks bruk för tre år sedan. Det var ett tungt arbete men självklart ställer vi upp och visst var det mödan värt när vi fick se genrepet, berättar Stefan Lindgren. Tomas Hägg är FKA:s biträdande kommunikationschef och ansvarig för sponsringsfrågor. Han sätter stort värde på det samarbete som byggts upp mellan företaget och de föreningar som mottar sponsorstöd från FKA. Sponsring är något som alla vinner på både företaget, föreningarna och kommuninvånarna som får ta del av ett rikt utbud av aktiviteter, säger han. Tomas Hägg. Eva Fischer Foto: Eva Fischer Arne Wirdahl Granängsringen Tyresö Bert Ström Såtunavägen 10C Märsta B-M Segerbäck Väktargatan 2D Uppsala Bo Arvidsson Gyllenstiernas väg Täby Britta Cedergren Skogsbovägen Tobo Bror Engblom Svampvägen Märsta Doris Bostedt Grillom Undrom Eivor Rosenberg Kevingeringen 25 6 tr Danderyd Eivor Sundin Domherrevägen 2B Norrtälje Elsie Engström Ostronvägen 19A Tierp Fredrik Ahlström Lekgränd Gävle Gerd Persson Byggmästarevägen Segeltorp Gun Ivarsson Sandby Karlholmsbruk Göran Hedin Östanåvägen 7A Älvkarleby Hans Bäck Pärongatan Tranemo Håkan Andersson Stråkvägen 6A Österbybruk Inga Flink Åsgatan 50D Falun Inger Lindgren Killingvägen 6E Sandviken Ingrid Backman Lillbya Österbybruk Ingrid Hellström Karlsson Lövstavägen Österbybruk Ingrid Norrman L. Torg Simrishamn Ingrid Nyberg Nyvägen Älta Ingvar Johansson Box Väddö Irja Lovén Bangårdsgatan Norrtälje Jan Rosqvist Rusthållarevägen 2B Sollentuna Kristian Lönnqvist Brobyvägen Skebobruk Lars O Dahlin Götgången Ystad Lennart Adamsson Idrottsvägen Rimbo Lennart Johnsson Handarbetsvägen Uppsala Lola Haglund Nysättra Norrtälje Den rätta lösningen till korsordet i Forsmarks Tidning Maj-Lis Håkansson Och Alvar Bemerud Fyrskeppsvägen Öregrund Margareta Eriksson Vretgränd 9B Uppsala N-G Olsson Åsvägen Nyhammar Nicke Andersson Stadshagsplan Stockholm Paul Axelsson Skördevägen Finspång Pia Grünler Lövnäsvägen Stocksund Ralf Olofsson Bäckvägen Sollebrunn Rolf Heldesjö Bandygatan Västerås Samuel Ågren Gärdselvallen Tierp Stina Kinn Tövalitevägen Älvkarleby Sture Bergström Färnebovägen Österfärnebo Ulla Westerlind Båtmansvägen Älvkarleby Ulla-Britt Wadin Ardennergatan 58, 1 tr Upplands Väsby Verena Rehbinder Kölinge Alunda 19

20 B Sverige porto betalt forsmarks kraftgrupp forsmarkskrysset Skicka in din korsordslösning till Forsmarks Tidning, Östhammar. Märk kuvertet Korsord. Lösningen kan skickas in till och med den 23 april Därefter sker dragningen av 50 stycken vinnare, som kommer få ett pris hemskickat med posten. På sidan 19 presenterar vi namnen på fjolårets korsordslösare. Vi gratulerar vinnarna och önskar lycka till med det nya korsordet! Namn Adress Postnr Postadress