Nytta. Resultat. Hållbar tillväxt. Innovation. Forskningsinstituten är effektiva och gör skillnad. RISE_skrift.indd

Transkript

1 Innovation Nytta Hållbar tillväxt Resultat Forskningsinstituten är effektiva och gör skillnad 1 RISE_skrift.indd

2 Den svenska paradoxen finns den? Sverige är ett av de länder i världen som satsar störst andel av BNP, nära 4 procent, på forskning och utveckling. Trots det är kommersialiseringen av satsningarna liten jämfört med andra länder. Begreppet den svenska paradoxen brukar användas för att beskriva den svaga kopplingen mellan forskning och resultat i form av produkter och tjänster, och varför Sverige inte lyckas få ut fler innovationer på marknaden trots den omfattande forskningssatsningen. Utväxlingen från satsade offentliga medel beror till stor del på hur resurser fördelas i innovationssystemet, det vill säga landskapet med alla aktörer inom forskning och utveckling, FoU, i näringslivet, akademin och den offentliga sektorn. I Sverige satsas förhållandevis lite på att kommersialisera forskningsresultaten. Sverige ligger i världstoppen när det gäller publiceringar av vetenskapliga artiklar, men långt ner när det gäller att skapa nya teknikintensiva företag som växer. Det satsas helt enkelt för lite pengar på den direkt problemlösande och nyttoorienterade forskningen. Slutsatsen är därför att det inte finns någon paradox. Kommersialiseringen blir just så stor som den har förutsättningar att vara. Kunskap är en av de viktigaste framgångsfaktorerna för enskilda företag och länder i den globala konkurrensen. Kunskap leder till innovation och innovation till nya värden. Sverige har en stor potential, men den kan utnyttjas ännu bättre. För att möta framtidens stora globala utmaningar och klara både en hållbar tillväxt och en gemensam välfärd, så måste Sverige öka kommersialiseringen, alltså nyttan av satsade pengar. Detta för att kunna behålla och etablera nya kunskapsintensiva branscher och industrier med nya produkter och tjänster. Det är balansen som saknas Kommersialisering syftar till att i en stegvis process föra ut ny 2 RISE_skrift.indd

3 UNIVERSITET HÖGSKOLA NÄRINGSLIVET Forskning 10 1 FORSKNINGSINSTITUTEN Kommersialisering 1 10 Kunskap, publiceringar och citeringar Produkter, processer och tjänster Resultaten kommer där satsningarna görs I näringslivet är balansen mellan forskning och utveckling, FoU, i storleksordning 1:10, det vill säga om ett företag satsar 1 krona på forskning så satsas 10 kronor på utveckling och kommersialisering. I den offentliga forskningsvärlden är förhållandet det omvända: universiteten och högskolorna satsar minst tio gånger mer på forskning än på kommersialisering. Resultat och effekter kommer där satsningarna görs. Därför är det inte en paradox att stora satsningar på forskning ger ett litet utbyte i kommersialisering det är helt logiskt. 3 RISE_skrift.indd

4 kunskap eller nya kombinationer av kunskap till marknaden. Det kan vara i form av nya produkter, processer eller tjänster som någon är beredd att betala för. Innovationer och kommersialisering är en stor del i industriforskningsinstitutens arbete. I Sverige utgör forskning cirka 3,6 procent av bruttonationalprodukten. Omkring tre fjärdedelar av denna forskning finansieras av det svenska näringslivet, främst ett antal av de stora internationella företagen. Återstoden av Sveriges forskningssatsningar sker hos offentliga aktörer, framförallt universitet och högskolor, UoH. I Sverige saknas balansen mellan inomvetenskaplig och behovsmotiverad forskning liksom mellan grund- och tillämpad forskning. Det är för stor dominans av grund- och inomvetenskaplig forskning, främst på stora universitet och högskolor. Här finns främsta skälet till den låga kommersialiseringsgraden. För att öka denna måste satsningarna på behovsmotiverad och tillämpad forskning bli större. Då skulle Sverige få en bättre balans i forskningssystemet och större utväxling på satsade medel. Statlig finansiering av industriforskningsinstituten, internationell jämförelse (procent av statlig FoU-finansiering) 40% 25% 30% 12% 3% Sverige EU Finland USA Norge Vid en internationell jämförelse framkommer att den svenska institutssektorn har en mycket liten del av den totala forsknings- och utvecklingspotten. 4 RISE_skrift.indd

5 Instituten i det svenska innovationssystemet Behövs industriforskningsinstituten i innovationssystemet? Svaret är otvetydigt ja. Till skillnad mot universitet och högskolor, vars huvuduppgifter är forskning och utbildning, utgår forskningsinstituten från företagens och omvärldens behov. Institutens mål är att skapa affärsmässig nytta och att stärka industrins konkurrens- och innovationsförmåga, och därmed kunna överföra innovationer till en industriell nivå. Företagen ska direkt kunna omsätta institutens forskningsresultat till konkreta produkter och tjänster. På lärosätena ligger tyngdpunkten på grundforskning och akademisk meritering. Kvalitetsbegreppet definieras utifrån detta. Institutens forskning utgår däremot från ett industriellt eller samhälleligt behov. Värderingen av resultaten är nära sammankopplat med nyttoeffekterna för näringsliv och samhälle. För instituten innebär excellens en ökning i nytta och värde som går att mäta i affärstermer. Instituten verkar i gränslandet mellan lärosätenas forskning och näringslivets utveckling av produkter, processer och tjänster. De har sin särskilda styrka i att de kan fokusera på de senare utvecklingsstegen, som måste genomföras i nära samverkan med företagen. Instituten är också en alternativ karriärväg för universitetsforskare och en rekryteringsbas för näringslivet. De bidrar på så sätt till ökad mobilitet för disputerade forskare och till att föra kunskap från akademi till industri. Lärosätena och forskningsinstituten kompletterar»behövs industriforskningsinstituten i innovationssystemet? Svaret är otvetydigt ja.instituten reagerar snabbt på förändrade behov.«5 RISE_skrift.indd

6 »En konkurrenskraftig institutssektor, som förmår att samverka med UoH, stärker den svenska basen för företagens forskning och utveckling.«alltså varandra med olika fokus på forskning respektive utveckling. I den globalisering av FoU som nu pågår finns en stark svensk bas för näringslivsinriktad forskning. Det är viktigt att näringslivet även i framtiden väljer att utföra denna forskning i Sverige. En konkurrenskraftig institutssektor, som förmår att samverka med lärosätena, stärker den svenska basen för företagens FoU. Annars finns en risk för att företagen istället för att bedriva sin FoU i Sverige söker sig till länder med mera högpresterande institut, särskilt mot bakgrund av att hela 40 procent av den privata FoU-verksamheten i dag sker i företag med huvudkontor utanför Sverige. En sådan utveckling måste hejdas. Institutssektorn i en globaliserad värld För att Sverige ska kunna hävda sig i den internationella konkurrensen och möta framtidens stora utmaningar, såväl nationellt som globalt, måste industriforskningsinstituten bredda sina verksamheter utanför landets gränser och följa med företagen i den ekonomiska globaliseringen. Det behövs en fokusering och specialisering på områden där svensk forskning bedöms ha särskilda möjligheter. De svenska forskningsinstituten behöver också öka närvaron i internationella sammanhang som bedöms som strategiskt värdefulla, till exempel i de omfattande EU-programmen för forskning och utveckling. Institutssektorn behöver också öka sin samverkan med institut utanför landet för att därmed också få fler internationella kunder.»den svenska institutssektorn behöver fokusera och specialisera sig på områden där svensk forskning bedöms ha särskilda möjligheter.«6 RISE_skrift.indd

7 Detta sker till viss del redan i dag, men allianser med utländska partner bör öka. En del institut har även etablerat dotterbolag utomlands och på det sättet säkrat den egna närvaron i ett annat land. Men för att de svenska forskningsinstituten ska bli verkligt intressanta måste den statliga finansieringen öka. I dag är den svenska basfinansieringen som alltför låg, vilket gör instituten beroende av uppdragsfinansiering. I Europa har industriforskningsinstituten en klart högre statlig basfinansiering.»därför är det inte en paradox att stora satsningar på forskning ger ett litet utbyte i kommersialisering det är helt logiskt.«så fördelas pengarna till FoU-aktörerna Jämfört med många andra länder har Sverige en förhållandevis hög andel av BNP som går till FoU. Men det som markant skiljer Sverige från andra länder är den stora andelen av den statliga finansieringen som läggs på universitet och högskolor. I Sverige är den 80 procent jämfört med procent i jämförbara länder. Samtidigt går en mycket liten andel i Sverige till industriforskningsinstituten, endast 3 procent jämfört med 12 procent i genomsnitt för EU27. Näringslivet Den svenska forskningsfinansieringen I Sverige svarar näringslivet för cirka tre fjärdedelar och staten för cirka en fjärdedel av den totala forskningsfinansieringen. Staten 7 RISE_skrift.indd

8 Instituten Privat sektor Universitet och högskolor Instituten Privat sektor Universitet och högskolor Den statliga forskningsfinansieringen Omkring 80 procent av den statliga forskningsfinansieringen går till universitet och högskolor och endast 3 procent till industriforskningsinstituten. I Europa avsätts i genomsnitt 12 procent och i vissa länder ända upp till procent till instituten medan 40 till 60 procent går till universitet och högskolor. Sverige Europa Staten Näringsliv Forskningsinstitutens finansiering i Sverige Instituten i RISE-gruppen finansieras till 14 procent av statliga kompetensmedel (2009). Näringslivet står för omkring 60 procent medan återstoden är forskningsanslag tagna i konkurrens, exempelvis EU-medel. Internationella företag och EU 8 RISE_skrift.indd

9 9 RISE_skrift.indd

10 Institutssektorn är effektiv och gör skillnad Institutssektorn är effektiv med en stor utväxling på satsade forskningsresurser. Forskningsinstituten har tillsammans med sina uppdragsgivare tagit fram ett antal produkter och processer till nytta för det svenska näringslivet och samhället i ett bredare perspektiv. Läs om fler referensprojekt på 10 RISE_skrift.indd

11 Bordet som visualiserar människans inre Det virtuella obduktionsbordet är ett exempel på framgångsrik samverkan mellan universitet och forskningsinstitut. Resultatet är ett unikt verktyg för medicinsk visualisering av människans insida. Med hjälp av bordet kan obducenten se saker som annars är svåra att upptäcka. Bordet används redan idag som komplement till konventionella obduktioner. Det virtuella obduktionsbordet (Virtual Autopsy Table) har utvecklats i samverkan mellan Interactive Institute, Norrköpings Interactive Institute Visualiseringscenter och Center for Medical Image Science and Visualization (CMIV). Det är baserat på forskningsresultat och patenterad teknologi från CMIV, VITA (Linköpings Universitet), Sectra Imtec AB och Rättsmedicinalverket. Interactive Institute 11 RISE_skrift.indd

12 Ligninet sparar pengar och ger nya intäkter LignoBoost-tekniken har på mindre än tio år gått från grundforskning till industriell verklighet. I massaprocessen separeras ämnet lignin från svartlut, tvättas och torkas för att sedan kunna användas som ett högvärdigt biobränsle i till exempel brännugnar eller som råvara till kemikalier. Samtidigt kan svartluten efter separering av ligninet användas 25 procent effektivare. Tekniken vidareutvecklas och kommersialiseras genom ett samarbetsavtal med den internationella industrikoncernen Metso. Innventia, som tillsammans med Chalmers tekniska högskola utvecklat LignoBoost, behåller sin demoanläggning för fortsatta studier av teknik och applikationer. INNVENTIA 12 RISE_skrift.indd

13 Endast den mest extrema noggrannhet duger Världens största och modernaste partikelaccelerator, Large Hadron Collider, vid Cern i Schweiz kräver extrem noggrannhet i detaljerna. När Cern behövde en pulsspänningsdelare vände man sig därför till SP. Institutet har den spetskompetens som krävs inom mätteknik för att klara kraven. SP presenterade en principlösning som accepterades av Cern och kunde sedan leverera ett avancerat spänningsledningssystem våren SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut utvecklar ny avancerad mätteknik och bygger mätsystem och komponenter på uppdrag av kund eller i den egna forskningsverksamheten. Försäljningen av instrument sker i första hand på den internationella marknaden. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut 13 RISE_skrift.indd

14 Hybridbatteri med effekt och ekonomi Ett hybridbatteri som tål mycket högre strömstyrka och många fler upp- och urladdningar än vanliga fordonsbatterier utvecklas av företaget EffPower. Det klarar de krav på effektiv drift som ställs för fordonen och är dessutom avsevärt billigare än dagens hybridbatterier. Idén är att packa ett stort antal bipolära blyplattor för att få hög spänning, lågt motstånd och mycket energi per viktenhet. Hybridbatteriet bygger på en uppfinning som gjorts vid Chalmers tekniska högskola och utvecklats av Effpower AB i Göteborg. Swerea IVF deltar aktivt i utvecklingsarbetet och för att bygga upp kapacitet för en större produktion av batteriet. Statliga Fouriertransform har gått in med riskkapital i utvecklingsarbetet. Swerea IVF 14 RISE_skrift.indd

15 Problemet med fuktskador på putsade fasader löst Putsade odränerade träregelväggar är känsliga för fukt vilket kan orsaka allvarliga röt- och mögelskador. SP och byggbranschen har tillsammans utvecklat lösningar som gör fasaderna robusta och förhindrar fuktskador. Därmed sparas stora belopp minst en miljard kronor men troligen flera gånger mer för samhället och husägarna. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut genomförde tillsammans med Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF), entreprenörer och materialtillverkare en utredning för att finna orsakerna till fuktskadorna. Reparationsmetoder och exempel på lösningar har nu tagits fram, både för hus som redan uppförts och för framtida hus. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut 15 RISE_skrift.indd

16 Tre utmaningar 16 RISE_skrift.indd

17 Instituten länken i kunskapstriangeln Forskningsinstituten är flerspråkiga och har förmågan att kommunicera och samverka med kunskapstriangelns alla sidor för att öka innovationskraften i landet. Forskning och utveckling Forskningsinstituten Högre utbildning Innovation och kommersialisering Industriforskningsinstituten har en betydande kunskap om både forsknings- och produktutvecklingsvärlden. De är integrerade i båda världarna och kan därmed hitta potential för samverkan, synergier och föra resultat i båda riktningarna inom innovationssystemet. En väl fungerande kunskapsöverföring mellan akademi och näringsliv är en av grunderna för utvecklingen av de svenska högteknologiska företagen. Genom sin position i innovationssystemet är instituten också väl lämpade att göra den kunskap som finns i det svenska forskningssystemet mer tillgänglig och vidareutveckla den så att kunskapen kommer till nytta för såväl stora som små företag i hela Sverige.»För att lyckas krävs en gemensam kraftsamling av alla aktörer inom innovationssystemet: forskningsinstitut, näringsliv, universitet och högskolor och det offentliga.«17 RISE_skrift.indd

18 Mer samarbete med näringslivet Institutens verksamhet inom forskning, utveckling och innovation innebär att de skapar, förädlar och förmedlar forskningsresultat inom en rad områden på uppdrag av sina kunder. Institutens mål är att skapa affärsmässig nytta och stärka industrins konkurrensoch innovationsförmåga. Genom att föra en kontinuerlig och nära dialog med företagen fångar institutssektorn upp näringslivets behov och kan effektivt föra sammanföra kunskap och personer inom innovationssystemets olika delar för att öka innovationskraften. Särskilt viktig är institutens roll för mindre och medelstora företag som»i dialog med företagen fångar instituten upp näringslivets behov.«själva saknar resurser att bedriva avancerad forskning eller finna lämplig innovationspartner. Dessa bolag ska kunna lägga ut en del av utvecklingsuppdragen på instituten. Genom lyhördhet och nära samarbete förstärker forskningsinstituten näringslivets konkurrenskraft. Instituten utgör därmed en vital del i det innovationssystem, som bidrar med ny kunskap för en hållbar tillväxt. Ökad samverkan med universiteten Universiteten och högskolorna är forskningsinstitutens viktigaste kunskapsleverantörer. Inom akademin byggs den kunskap och kompetens upp som kan vidareutvecklas på instituten i olika samverkansprojekt. Lärosätena är också en viktig rekryteringsbas för instituten. Rörligheten av personal mellan den akademiska världen och instituten är själva grunden för utbyte av kunskap och erfarenhet. Därför bör samverkan öka. Det är samtidigt viktigt att rollerna är tydliga hos akademi och institut och att de effektivt kompletterar varandra. Instituten har»särskilt de små och medelstora företagen behöver utnyttja instituten för att kunna stärka kunskapsinnehållet i sin verksamhet.«prop. 2008/09:50 18 RISE_skrift.indd

19 fokus på excellens inom utveckling och innovation, medan lärosätenas fokus»det är särskilt angeläget att institutens samverkan med lärosätena stärks och deras roller sinsemellan utvecklas.«prop. 2008/09:50»Lärosätena är en viktig rekryteringsbas för instituten.«ligger på akademisk forskning, utbildning och kunskapsutveckling. Instituten har också lättare att knyta direktkontakt med näringslivet, och kan bidra med företagens perspektiv och problemställningar till lärosätena. Svensk forskning och utveckling sker ofta i samarbete med andra länders lärosäten och industriforskningsinstitut. Det är viktiga samarbeten för forskningens kvalitet, men också för rörligheten av forskare och tekniska experter. Sverige är litet och behöver rekrytera studenter, forskare och doktorander från andra länder. Som ett resultat av de europeiska ramprogrammen har samarbeten med europeiska forskare ökat och är nu i nivå med samarbetet med forskare i USA. Effektivare finansiering De totala FoU-resurserna i Sverige, inklusive näringslivets satsningar, uppgår till cirka 120 miljarder kronor. Av dessa kommer 75 procent från näringslivet. Universitets- och högskolesektorn svarar för cirka en femtedel av forskningen i Sverige. Huvuddelen av forskningsarbetet bedrivs alltså av näringslivet som tillämpad forskning och produktutveckling. Det sker huvudsakligen på ett mindre antal högteknologiska svenska storföretag, som Ericsson, ABB, Volvo och AstraZeneca. Merparten av den offentligt finansierade forskningen i Sverige bedrivs inom universitet och högskolor. I andra jämförbara länder är det vanligt att hälften eller mer av statens forskningsbudget går till andra institutioner vid sidan av UoH, bland annat till forsk- 19 RISE_skrift.indd

20 ningsinstituten. De svenska industriforskningsinstituten har en internationellt sett mycket liten statlig finansiering. Finansieringen av forskningen bör sträva efter en bättre balans mellan grundforskning och kommersialisering för att innovationssystemet ska fungera effektivt. Med ökade resurser till institutssektorn skapas en bättre balans och institutssektorn kan aktivt bygga upp en strategisk kompetens och ta fram effektiva verktyg för att utvärdera nytta. Mer offentliga resurser skapar även förutsättningar för större utväxling på insatserna genom att näringslivet svarar med motsvarande större uppdragsvolymer hos instituten. En statlig satsning på instituten genererar motsvarande intäkter från näringslivet ökad statlig finansiering ger alltså dubbla effekten. näringslivet 100mkr 200mkr staten 100mkr Under 2009 ökade statens finansiering av instituten i RISE-gruppen med 100 mkr. Samtidigt ökade institutens totala omsättning med 200 mkr. 100 miljoner i statlig finansiering genererade alltså lika mycket till i finansiering från näringslivet i form av ökade uppdragsvolymer. 20 RISE_skrift.indd

21 Strategi för en institutssektor i världsklass 1. Dialog med näringslivet 2. Allians med lärosätena 3. Nytt system för finansiering 21 RISE_skrift.indd

22 Institutssektor och RISE Holding Instituten utgår från näringslivets behov. Det är deras styrka. De förädlar den behovsmotiverade forskningen och lämnar stöd till det utvecklingsarbete som bedrivs ute i företagen. Instituten är också en länk mellan högskolornas forskning och företagens produkt- och tjänsteutveckling. De erbjuder såväl företag som högskolor miljöer där forskningsresultat snabbare kan omsättas i konkreta produkter och tjänster. Det är viktigt att svenska och internationella företag även i framtiden väljer att förlägga industrinära forskning i Sverige. En konkurrenskraftig institutssektor som samverkar både med universitet och högskolor och med näringslivet, bidrar till en sådan utveckling. RISE Holdings uppdrag är att samla och förnya den svenska institutssektorn samt stärka forskningsinstitutens roll i innovationssystemet. RISE Holding ska också verka för att de svenska instituten blir synligare på den globala kunskapsmarknaden. RISE har på regeringens uppdrag inlett ett arbete för att värdera effekten av de statliga kompetensmedel som investeras i instituten. Arbetet bedrivs gemensamt av instituten och ska visa på den nytta instituten tillför näringslivet och samhället i form av ökad konkurrenskraft, industriell förnyelse och hållbar tillväxt. Omsättning inom RISE-gruppen , miljarder kr 2,0 1,5 1,0 0,5 INNVENTIA Swerea Swedish ICT Research Under 2009 uppgick omsättningen hos industriforskningsinstituten inom RISE till ca miljoner. Antalet anställda var drygt 2 000, varav närmare hälften inom SP-koncernen. SP 22 RISE_skrift.indd

23 RISE Holding Swerea Swedish ICT Research INNVENTIA SP SIK Swerea KIMAB Swerea IVF Acreo SICS Interactive Institute IMEGO Viktoria LignoBoost Dem YKI Institut de la Corrosion Swerea MEFOS IRnova Santa Anna Innventia UK Ltd SMP Swerea SICOMP PFI AS Norge CBI Swerea SWECAST Glafo JTI RISE Holding samlar 19 svenska industriforskningsinstitut under det gemensamma varumärket RISE Research Institutes of Sweden. Instituten ägs till olika delar av staten och näringslivet. RISE Holding svarar för statens ägande i instituten. Instituten bedriver forskning, utveckling och innovation på uppdrag av kunder, men också utbildning, testning och certifiering. Tillsammans har instituten ca unika företagskunder. Bland dessa finns såväl stora som små och medelstora företag inom bland annat IT- och kommunikationsteknik, verkstadsindustrin, skogs- massa-, trä- och förpackningsindustrierna, gruvnäringen, byggsektorn, jordbrukssektorn samt fordons- och livsmedelsindustrierna RISE_skrift.indd

24 Hej! Jag heter Peter Holmstedt och är vd för RISE Holding. Industriforskningsinstituten har en mycket viktig roll för hur Sverige i framtiden ska lyckas på den globala kunskapsmarknaden. Mitt mål är att Sverige ska ha en institutssektor i världsklass som lämnar avgörande bidrag till en hållbar tillväxt i landet. Denna skrift innehåller ett antal skäl och argument för att satsa på den svenska institutssektorn. Hör gärna av dig till mig med tankar, frågor och förslag som skriften kan ha väckt. Dina synpunkter är värdefulla. Peter Holmstedt vd@ri.se RISE Research Institutes of Sweden Holding AB Box 3072, Stockholm Tel info@ri.se RISE_skrift.indd