KARTLÄGGNING AV VUXENPSYKIATRINS PATIENTERS BARN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KARTLÄGGNING AV VUXENPSYKIATRINS PATIENTERS BARN"

Transkript

1 Samverkansprojektet Barn till psykiskt sjuka i Luleå/Boden beskriver KARTLÄGGNING AV VUXENPSYKIATRINS PATIENTERS BARN Ett samarbete mellan

2 Förord Det här är en rapport som beskriver arbetet med och resultatet av den kartläggning/inventering som gjorts av vuxenpsykiatrins patienters barn i Luleå/Boden under oktober Kartläggningen har genomförts som en del i de samverkansprojekt, finansierade av s.k. Miltonpengar, som startade i september Luleå och Boden har varsitt projekt, med representanter från vuxenpsykiatrin, barn- och ungdomspsykiatrin och socialtjänsten. Christina Lindberg-Johansson, Luleå närpsykiatri Lilian Sundqvist, Familjecentrat Växhuset, Socialtjänsten Luleå Sofie Persson, PBU Luleå-Boden 2

3 Kartläggning av vuxenpsykiatrins patienters barn Inledning Barn till psykiskt sjuka är en grupp som har kallats för de osynliga eller de glömda barnen. Anhörigarbete kring personer med psykiska problem har till stor del fokuserat, och fokuserar på många ställen i landet fortfarande, på maken eller makan, och ett barnperspektiv saknas. Barnpsykiatrikommittén belyser i sitt slutbetänkande (SOU 1998:31) barn till psykiskt sjuka som en sårbar grupp, där man anser att samhället ännu inte tagit sitt fulla ansvar att tidigt identifiera barnen och i samarbete mellan myndigheter se till att barnen får stöd och hjälp. Forskningen har också visat att barn till föräldrar som är psykiskt sjuka löper en ökad risk att själva insjukna i psykisk sjukdom. Sedan den senare delen av 1990-talet har intresset för dessa barn ökat i Sverige. Runtom i landet har man startat projekt med syfte att uppmärksamma dessa barn. På flera håll har projekten lett till permanenta verksamheter och förändringar i arbetssätt för att gynna barnen. Några exempel på verksamheter och nya arbetssätt är barngrupper, barnombudsverksamhet inom vuxenpsykiatrin och arbete med familjeinterventioner. Ett viktigt led i att uppmärksamma barnen, är naturligtvis att först undersöka hur gruppen ser ut. Hur stor är den? I vilka åldrar fördelas barnen? I vilken utsträckning bor barnen med sina föräldrar? Detta är bara några exempel på frågor som är väsentliga att besvara. Inventeringar och kartläggningar av barn till psykiskt sjuka har också gjorts på olika håll i landet och har varit olika omfattande. Medan några enbart undersökt antalet barn, har andra också tittat på vilket stöd som finns kring barnen och vad som saknas i arbetet med dem. Några exempel som vi känner till är Malmö, Stockholm, Skellefteå och Gällivare. I ett av Nationella psykiatrisamordningens riktade projekt har man även nyligen genomfört en nationell kartläggning. Gällivares kartläggning gjordes bland slutenvårdspatienter under en fyramånaders period, och man fann då att ca 15 % av patienterna hade barn 0-18 år. I Skellefteå var siffran istället 20 %, och kartläggningen omfattade då även öppenvården. I vårt upptagningsområde Luleå-Boden, har man tidigare inte gjort någon kartläggning av barn till psykiskt sjuka. Som ett första steg i vårt samverkansprojekt mellan socialtjänsten, vuxen- barn- och ungdomspsykiatrin, ett så kallat Miltonprojekt, var vi därför intresserade av att titta närmare på hur den aktuella gruppen ser ut just i vårt område. Syfte Syftet med vår kartläggning har varit att inventera hur många av vuxenpsykiatrins patienter som har barn. De huvudsakliga frågeställningar som 3

4 ligger till grund för kartläggningen är: Hur stor del av vuxenpsykiatrins patienter i Luleå/Boden har barn? Hur ser åldersfördelningen bland barnen ut? Hur ser barnens boende ut? Metod och genomförande Förberedelser Förarbetet till kartläggningen startade med diskussioner i hela projektgruppen. Eftersom det fanns många frågor att beakta innan kartläggningen skulle genomföras, och då det inte var helt lätt att enas i en så stor grupp, beslutades att en mindre arbetsgrupp skulle tillsättas för att arbeta närmare med kartläggningen. Denna mindre grupp har bestått av tre personer, med en representant från varje samverkanspart, dvs. PBU, vuxenpsykiatrin och socialtjänsten. Ursprungligen hade vi en idé om att inventera gruppen barn till psykiskt sjuka föräldrar inom alla våra tre verksamheter. Efter diskussioner kom vi dock fram till, att en sådan inventering inom socialtjänsten och PBU skulle bli svår att genomföra med tanke på att man där inte alltid har kännedom om huruvida föräldern har psykisk ohälsa/sjukdom eller inte. Eftersom det är inom vuxenpsykiatrin föräldrarna finns, bestämde vi att det var där kartläggningen skulle göras. Ytterligare en svårighet som fanns under förarbetet, var att hitta en lämplig definition av psykisk sjukdom. Ett sätt var att använda begreppet i dess strikta bemärkelse och bara titta på barn där föräldern har en allvarlig psykisk störning. Ett annat sätt var att använda en vidare definition och inkludera psykisk ohälsa, utifrån att barnen kan påverkas även då föräldern har psykiska problem som inte ryms inom begreppet psykisk störning. Praktiska skäl gjorde att vi till slut lät kontakten med vuxenpsykiatrin i sig vara avgörande. Det vill säga, vi ville kartlägga vuxenpsykiatrins patienters barn, oberoende av förälderns diagnos. Målgrupp Kartläggningen riktade sig till all behandlande personal inom vuxenpsykiatrin i Luleå och Boden, inom såväl öppen som slutenvård. Svarsformulär Vi ville skapa ett lättförståeligt formulär som skulle vara överskådligt och inte ta alltför lång tid att fylla i. Formuläret utformades för att få svar på om varje patient har barn eller ej, barnens ålder och barnens boende. Kring patienten fanns frågor om kön, civilstånd, diagnos och kontaktens längd. Utöver detta fanns också en kolumn för patientkod, vilken användes för att se till att en och samma patient inte räknades mer än en gång (eftersom kontakter kan finnas med olika behandlare inom vuxenpsykiatrin). Dessutom fanns en möjlighet att lägga till eventuella övriga kommentarer, om behandlaren till exempel hade annan kännedom om patienten eller barnen som kunde vara viktig att känna till (exempelvis att även den andre föräldern har kontakt inom psykiatrin, eller att barnet har PBU-kontakt). Formuläret finns i Bilaga 1. Genomförande Vi beslutade att formuläret skulle fyllas i under oktober månad En förlaga skrevs med en beskrivning av bakgrunden till kartläggningen och med instruk- 4

5 tioner för att kunna besvara frågorna. Förlagan finns i Bilaga 2. Denna förlaga, tillsammans med formuläret, skickades ut till samtliga enhetschefer inom vuxenpsykiatrin. Därefter presenterade representanter ur projektgruppen kartläggningen och formuläret muntligt vid de olika enheternas arbetsplatsträffar. Detta för att behandlarna skulle ha möjlighet att ställa frågor såväl kring syftet som kring hur formuläret skulle fyllas i. Allt för att minska risken för missförstånd och för att få in så korrekt ifyllda formulär som möjligt. Behandlare inom öppenvården fick som instruktion att utgå från sin bevakningslista eller motsvarande, och gå igenom patient för patient som var aktuella just den dagen formuläret fylldes i. Inlämningsdatum sattes till 31/ , vilket i praktiken innebar att behandlarna hade ca 2-3 veckor (beroende på när informationen hållits på arbetsplatsträffen) på sig att besvara formuläret. I slutenvården ombads istället en behandlare på avdelningen att fylla i ett formulär för samtliga inneliggande patienter under två veckor i oktober (v. 41 och 42). Bearbetning av material Vi insåg relativt snart att det enklaste sättet att bearbeta materialet var att använda sig av ett statistiskt databearbetningsprogram. Eftersom ingen i arbetsgruppen själv hade kunskaper kring sådana program, kontaktade vi Lars Holmgren, utredare på landstingsdirektörens stab, som varit till stor hjälp i bearbetningsarbetet. Lars Holmgren har använt sig av dataprogrammet SPSS för att hantera vårt material. Det första steget för oss, blev att omvandla alla svar på formulären från bokstäver till siffror. Detta gjorde så att till exempel könet man kodades som 1 och kvinna som 2. På samma sätt omvandlades övriga svar till siffror enligt vissa koder. I kolumnen för diagnos gjorde vi en separat kodnyckel (Bilaga 3). Vi gick först igenom alla formulär och skrev ner samtliga diagnoser som förekom. sedan placerade vi dem i 15 kategorier. Exempelvis hamnade diagnoser som utmattningsdepression, dystymi med flera i kategorin för depression, medan diagnoser som panikångest, ångeststörning, placerade i kategorin för ångest. I de fall där fler diagnoser angivits, räknade vi den först nämnda som huvuddiagnos, och kodningen skedde därefter. Kolumnen med rubriken Övrigt beslutade vi att inte ha med i kodningen. Dels eftersom den använts av relativt få, dels eftersom svaren där lämpades mer för en kvalitativ bedömning än en statistisk beräkning. När sifferkoderna var klara, delade vi upp de besvarade formulären i tre högar och kodade sedan varsin tredjedel. Först gick vi tillsammans igenom eventuella frågetecken för i så stor utsträckning som möjligt undvika olikheter i vårt sätt att koda. Allt kodat material skickades sedan till Lars Holmgren för inmatning i statistikprogrammet. Tillsammans med materialet skickade vi även de frågeställningar vi ville ha svar på utifrån det material som fanns. Våra tre övergripande frågeställningar, var ju nämndes ovan, att ta reda på hur stor del av patienterna som har barn, barnens åldrar och barnens boendesituation. Även om detta var våra huvudsakliga frågeställningar, var vi också intresserade av hur gruppen föräldrar såg ut avseende kön, diagnos, civilstånd, men även hur dessa variabler var relaterade till barnens situation. Vi hade därför ett antal ytterligare frågor som vi bad Lars Holmgren ta fram svaren på utifrån materialet. Dessa frågor var: Hur många patienter omfattar kartläggningen? Hur många av patienterna har barn? Hur ser könsfördelningen ut bland dem som är föräldrar? Vilka diagnosgrupper förekommer bland dem som är föräldrar? Vilken diagnosgrupp (eller vilka) är vanligast förekommande bland dem som är föräldrar? 5

6 Hur många av dem som är föräldrar har mer än en diagnos? Hur ser ålderfördelningen ut bland barnen? Hur många barn har respektive förälder? Hur ser boendet ut för barnen? I de fall där barnet bor med patienten (kod = 3 i kolumnen boende), hur ser civilståndet ut för dessa patienter? Hur ser barnens boende ut relaterat till förälderns diagnos? D.v.s., är det vanligare att barnen inte bor hos patienten vid vissa diagnoser? Materialet kom sedan tillbaka till oss i form av tabeller, sammanställda utifrån ovanstående frågeställningar. Under rubriken resultat presenteras de tabeller vi anser vara viktigast att lyfta fram för att svara på våra tre huvudsakliga frågeställningar. Resultaten har även presenterats muntligt för övriga gruppen. Tillsammans har vi resonerat de siffror som kommit fram, diskussioner som sammanfattas i slutet av rapporten. 6

7 Resultat Tabell 1 Antal patienter och antal föräldrar med könsfördelning Har patienten barn Nej Ja Total Antal % Antal % Antal % Kön Man ,6 % 80 23,7 % ,4 % Kvinna ,4 % ,3 % ,6 % Total ,0 % ,0 % ,0 % I Tabell 1 ser vi att kartläggningen totalt har omfattat 830 patienter. 337 av dessa, d.v.s. 40,6% är också föräldrar. Patientgruppen domineras av kvinnor, något vi också förstått speglar patienter inom vuxenpsykiatrin i stort. Tabell 2 Patienternas huvuddiagnoser Huvuddiagnos Har patienten barn Nej Ja Total Antal % Antal % Antal % Depression ,3 % ,4 % ,0 % Ångest 25 5,1 % 29 8,6 % 54 6,5 % Personlighetsstörning 42 8,5 % 21 6,2 % 63 7,6 % Psykos 30 6,1 % 17 5,0 % 47 5,7 % Bipolär 37 7,5 % 23 6,8 % 60 7,2 % Kris 10 2,0 % 13 3,9 % 23 2,8 % Schizofreni 50 10,1% 23 6,8 % 73 8,8 % Ätstörning 44 8,9 % 14 4,2 % 58 7,0 % Fobi 18 3,7 % 7 2,1 % 25 3,0 % Neuropsyk. diagnoser 17 3,4 % 4 1,2 % 21 2,5 % PTSD 6 1,2 % 6 1,8 % 12 1,4 % Missbruk 8 1,6 % 23 6,8 % 31 3,7 % Tvång 4,8 % 3,9 % 7,8 % Övrigt 2,4 % 3,9 % 5,6 % Ej angivet 8 1,6 % 7 2,1 % 15 1,8 % Ingen registrering 3,6 % 1,3 % 4,5 % Total ,0% ,0% ,0% Tabell 2 visar patienternas huvuddiagnoser, det vill säga den diagnos behandlaren angivit i formuläret. Om fler än en diagnos angivits, har den första räknats som huvuddiagnos. Av resultatet framkommer, även om det inte visas i någon tabell här, att för 75,2 % av alla patienter som omfattades av 7

8 kartläggningen har en diagnos angivits. Som synes i Tabell 2 är depression är den tvivelaktigt största diagnosgruppen i hela gruppen, och även bland dem som är föräldrar. Diagnosgruppen ångest är näst störst bland dem som är föräldrar. Bland de patienter som inte är föräldrar är schizofreni den näst största diagnosgruppen (10,1 %), den gruppen är dock något mindre bland dem som är föräldrar (6,8 %). Tabell 3 Antal barn, fördelat på åldersgrupper Barnets ålder (den 31/12 år 2005) Antal % ,2 % ,3 % ,9 % Ingen registrering 61 9,5 % Total ,0 % I Tabell 3 ser vi att kartläggningen totalt omfattade 639 barn. Dessa barn är fördelade på de 337 föräldrar som nämndes ovan. Antal barn per patient presenteras nedan i Tabell 4. Barnen fördelas relativt jämnt inom tre åldersgrupper, nämligen 0-6, 7-12 och år. Anmärkningsvärt är att i hela 61 fall har ingen ålder på barnet registrerats. Tabell 4 Antal barn per patient Antal barn per patient Har patienten barn Nej Ja Total Antal Antal Antal, , , , , , , , , Total Ovan visas att de flesta patienter som är föräldrar har ett eller två barn. Det är 59 föräldrar som har tre eller fyra barn, och sju föräldrar som har fem barn eller fler. 8

9 Tabell 5 Barnens boende Hur bor barnet Antal % Med båda föräldrar ,2 % Växelvis mor/far ,4 % Patienten ,1 % Andra föräldern 76 11,9 % Familjehem 30 4,7 % Eget boende 8 1,3 % Annat 2,3 % Uppgift saknas 49 7,7 % Ingen registrering 3,5 % Total ,0 % De kategorier som finns i Tabell 5 över barnens boende, har tagits fram av de svar som angivits på blanketterna. Med båda föräldrar är således boende i en s.k. kärnfamilj, växelvis anger endast att barnet flyttar mellan föräldrarna, men inte hur tiden mellan de båda fördelas. Den största gruppen, 225 barn, eller dryga 35 %, bor alltså med båda föräldrarna. Den näst största gruppen är de 141 barn, eller 22 % som bor med patienten. 97 av dessa 141 barn (68,8 %), en siffra som inte redovisas i tabellen ovan, bor med endast patienten. De övriga 44 barnen i denna grupp bor tillsammans med patienten och en annan vuxen, som inte är barnets biologiske förälder. De 8 barn som registrerats för eget boende är 16 år eller äldre. Till kategorin Annat hör barn som bor i behandlingshem. Det som också framgår av Tabell 5, är att 73,7 % av den totala summan barn (471 barn, d.v.s. de tre översta raderna i tabellen, markerade med fet stil) bor helt eller delvis med den förälder som är patient. Vid en genomgång av barnens boende relaterat till förälderns diagnos, finner man att de största diagnosgrupperna för barn som är placerade i familjehem, eller som bor med den andre föräldern, är patienter med schizofreni eller psykos. Vid dessa diagnoser är det alltså vanligare att barnen inte bor med patienten (även om det förekommer). Diskussion 9

10 Metoddiskussion Vi har lärt oss mycket av att genomföra den här kartläggningen, och det finns mycket kunskap och erfarenheter vi önskar att vi hade haft innan vi påbörjat arbetet med kartläggningen. Detta gäller främst metodfrågor. En fråga som behöver lyftas upp är naturligtvis bortfallet i vår undersökning. Dessvärre har vi inte kunnat beräkna bortfallets storlek, eftersom alla behandlare fyllt i blanketten anonymt (det fanns en rad för att ange verksamhet, men alla har inte fyllt i detta). Det här hade kunnat lösas så att varje enhetschef fått ange hur många behandlare som var aktuella på deras respektive enheter, och sedan fått pricka av antalet formulär då de lämnades in. Man kan ändå anta att det finns ett generellt bortfall, där orsakerna kan vara tidsbrist, att behandlaren glömt besvara formuläret eller av andra anledningar avstått från att göra det. Bearbetningen av materialet hade säkerligen varit enklare och gått snabbare om vi redan när vi skapade formuläret hade vetat hur dataprogrammet SPSS fungerar. På så vis hade vi kunnat göra våra kategorier på förhand, så att behandlarna direkt svarat med sifferkoder. Dels hade detta sparat mycket arbete för oss, men det hade rimligen även gjort resultatet mer reliabelt. Som det var nu blir ju vår omvandling av svar till koder en felkälla, där vi möjligen kan ha uppfattat och tolkat svar fel. Resultatdiskussion Denna inventering visar att så många som 40,6 % av vuxenpsykiatrins patienter under den aktuella perioden har barn. Kartläggningen omfattar totalt 639 barn i åldern 0-18 år. Detta är en stor grupp barn, och den första frågan att beakta är naturligtvis om vi hade väntat oss detta. Vi hade visserligen aldrig i gruppen formulerat någon förväntan på hur många barn kartläggningen skulle kunna omfatta, men det vore ingen överdrift att säga att vi alla överraskades av antalet. En jämförelse med såväl Gällivares kartläggning som Skellefteås, visar också att andelen föräldrar i vår undersökning är betydligt större än de 15 respektive 20 % som framkommit på nämnda orter. I Gällivare kan detta förklaras av att kartläggningen är gjord inom slutenvården, där patienter generellt kan anses sjukare, och där det därför kan vara mindre vanligt med föräldraskap. Skellefteås kartläggning omfattar dock även öppenvården, varför den siffran borde vara mer jämförbar med vår. Det innebär alltså att vår andel föräldrar inom psykiatrin skulle vara dubbelt så stor. Är detta realistiskt? Det vi måste ha i åtanke är att kartläggningen är gjord under en begränsad tid, och resultatet därför är att betrakta som en ögonblicksbild. För att veta om denna ögonblicksbild är representativ och stämmer över tid, hade kartläggningen behövt göras om vid fler tillfällen. Att gruppen var så här stor, väcker naturligtvis mycket funderingar hos oss. Vi har redan under förarbetet med kartläggningen haft idén att kunna arbeta konkret med barnen och för barnen. Även om syftet med kartläggningen enbart varit att få en uppfattning om gruppens omfattning, blir det onekligen så att vi också funderar över möjliga stödinsatser. Just nu är gruppen för oss en siffra på ett papper, men vi vet, av tidigare forskning och erfarenheter att det är en grupp som är i behov av stöd i olika former. Det är inte nödvändigtvis så att alla 639 barnen kommer att behöva detta, men troligen en stor andel. Hur ska vi som projektgrupp göra för att gå från den teoretiska siffran, till att 10

11 nå fram till de barn som döljer sig bakom den och kunna arbeta konkret med dem? Kan projektet använda sig av kartläggningen för att komma därhän? Hur får vi veta vad barnen behöver, ur deras eget perspektiv och ur ett professionellt perspektiv? Finns det möjlighet att vända sig till barnen som referensgrupp? Finns det andra möjligheter som vi i dagsläget inte tänkt på? Övergången från teori till praktik är någonting som vi hela tiden tampas med i projektgruppen. Vi upptäcker ständigt att vi vill mer är vad som går att genomföra praktiskt just nu, och att det är tidskrävande att sammanfoga tre olika verksamheters idéer. Det är sagt mer än en gång, men samverkan är en långsam process. Det är också viktigt att fundera över konsekvensen av vår vida definition av psykisk sjukdom. Det bör betonas att kartläggningen inte svarar på frågan hur många barn till psykiskt sjuka finns i Luleå/Boden?, utan snarare hur många av vuxenpsykiatrins patienter under den aktuella perioden har barn?. Det är ju nämligen så, att personer som har kontakt med vuxenpsykiatrin inte nödvändigtvis är psykiskt sjuka. Här vill vi dock återkoppla till det resonemang vi förde under förarbetet, nämligen att barnen rimligen påverkas av att en förälder mår dåligt, även om måendet inte definieras som psykisk sjukdom. En grupp patienter som finns med i vårt material är de med huvuddiagnos missbruk. En fråga vi funderat över är om barnen till de här föräldrarna bör räknas till gruppen barn till psykiskt sjuka, eller om de snarare hör till gruppen barn till missbrukare. Så kallade dubbeldiagnoser, d.v.s. missbruk och samtidig psykisk sjukdom, är en grupp som alltmer uppmärksammas i landet, bland annat genom andra Milton-finansierade projekt. Vi har resonerat som så, att barnen till föräldrar med dubbeldiagnoser liknar barnen till föräldrar med psykisk sjukdom utan missbruk, på det viset att även de behöver uppmärksammas, få information om förälderns tillstånd, få träffa andra i samma situation osv. Därför väljer vi också att räkna även dessa barn i den inventering som gjorts. Sammanfattande kommentarer och reflektioner I projektgruppen har vi hela tiden vetat att de här barnen finns. Efter kartläggningen vet vi nu att gruppen i Luleå/Boden är stor, vilket bara bekräftar att det här är en angelägen fråga som vi måste ta på allvar. Vi hoppas att vårt projektarbete ska bidra till att dessa barn uppmärksammas i större utsträckning än tidigare och att det på sikt skall leda till en fungerande samverkan för att ge barnen och deras familjer bästa möjliga stöd och hjälp. 11

12 Bilaga 1 Kod Kön (M/K ) Civilstånd Diagnos Hur länge har pat haft kontakt med psykiatrin? Ja (x) Nej (x) Födelseår (anv en rad per barn) Hur bor barnet? Övriga kommentarer 12

13 Bilaga 2 KARTLÄGGNING/INVENTERING Av Barn till psykiskt sjuka föräldrar Barn till psykiskt sjuka är en grupp som har kallats för de osynliga eller de glömda barnen, men sedan den senare delen av 1990-talet har intresset för dessa barn ökat i Sverige. Genom de så kallade Milton-pengarna, har vi nu fått möjlighet att starta ett samverkansprojekt gällande dessa barn, mellan vuxenpsykiatrin, barn- och ungdomspsykiatrin och socialtjänsten i Luleå/Boden. Målet med vårt projekt är framför allt att utveckla samverkansrutiner de tre parterna emellan, och på så vis lättare nå fram till psykiskt sjuka föräldrars barn, och kunna erbjuda familjerna den hjälp och det stöd de behöver, såväl förebyggande som behandlande. Som ett första steg i detta behövs en kartläggning för att fånga upp målgruppen i vårt upptagningsområde, och det är här DU är viktig. Den här blanketten går ut till samtliga behandlare inom vuxenpsykiatrin i Luleå/Boden. Tanken är att varje behandlare ska se över sina aktuella patienter, med syftet att visa hur många av vuxenpsykiatrins patienter som har barn och i vilken ålder dessa barn är. Vi vill ha in blanketterna senast den 31 oktober. Lämna de ifyllda blanketterna till din enhetschef, som sedan vidarebefordrar dem till oss. Om Du har några frågor eller funderingar, kontakta Christina Lindberg-Johansson tfn , eller Sofie Persson tfn INSTRUKTIONER 1. Använd din bevakningslista eller motsvarande. Gå igenom patient för patient. Du fyller alltså i för alla patienter som är aktuella för Dig (oavsett hur tät kontakten är) den dagen Du skriver. 2. Patientkod = Födelseår + fyra sista siffror i persnr. T ex patient med personnr får koden Koden behövs för att vi inte ska dubbelräkna några patienter eller barn. 3. Kön: M = man K = kvinna 4. Civilstånd: gift/sambo/ensamstående 5. Diagnos: Här skriver Du om patienten har en diagnos, alt problematik som är anledning till kontakt. 6. Hur lång kontakt? Här kan stå första samtal, 3 mån, 2 år osv. 7. Kryssa om patienten har barn eller ej. Har patienten ej barn, gå vidare till nästa rad och ny patient. 8. Om patienten har flera barn, använd en rad per barn. Fyll sedan i boende för resp. barn utifrån vad Du känner till. Exempel på boende är med båda föräldrar, växelvis varannan vecka, enbart far, familjehem osv. 9. Under övrigt kan Du fylla i information som Du tycker är viktig. Detta kan handla om kännedom om den andre förälderns psykiska hälsa, att Du kanske saknar kännedom om barnen eller annat. TACK FÖR HJÄLPEN! Britt Rutström Projektledare Christina Lindmo Enhetschef Luleå närpkiatri Sofie Persson Projektledare Lena Johansson Enhetschef Bodens närpsykiatri sy- 13

14 KODNYCKEL DIAGNOSER Bilaga 3 1. DEPRESSION utmattning, egentlig, recidiverande, nedstämdhet, dystymi, utbränd, unipolär 2. ÅNGEST panikångest, generell, ångestsyndrom, ångeststörning, ångestneuros 3. PERSONLIGHETSSTÖRNING borderline, schizoid, beroende, UNS 4. PSYKOS drogutlöst, cykloid, amnings-, affektiv, akut polyform, psykotisk depression 5. BIPOLÄR typ II, hypomani, mani, cykoltym 6. KRIS 7. SCHIZOFRENI paranoid, schozoaffektivt syndrom 8. ÄTSTÖRNING anorexi, bulimi, överätning, hetsätning, UNS 9. FOBI social, agorafobi, fobiska besvär, kräkfobi, förlossningsfobi 10. NEUROPSYKIATRISKA DIAGNOSER autism, aspergers syndrom, ADD, ADHD, DAMP, autistiska drag 11. PTSD trauma, övergrepp 12. MISSBRUK alkohol/drog 13. TVÅNG OCD 14. ÖVRIGT anpassningsstörning, beteendestörning, självskadande, värk/smärtproblematik, under utredning 15. EJ ANGIVET ATT TÄNKA PÅ: Om mer än en diagnos; koda efter den första som står. Om det står utredning för ADHD, koda som ADHD. 14

Vård- och behandlingshem Behandling och rehabilitering av psykiskt sjuka och/eller psykiskt funktionshindrade vid vård- och behandlingshem

Vård- och behandlingshem Behandling och rehabilitering av psykiskt sjuka och/eller psykiskt funktionshindrade vid vård- och behandlingshem Vård- och behandlingshem Genomgång --9 Vård- och behandlingshem Behandling och rehabilitering av psykiskt sjuka och/eller psykiskt funktionshindrade vid vård- och behandlingshem Avdelningen för hälso-

Läs mer

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder 1 (7) Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder Följande underlag är framtaget med anledning av det krav som ställs i 2014 års överenskommelse PRIO Psykisk ohälsa. I överenskommelsen

Läs mer

Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen?

Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen? Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen? En utvärdering av implementeringen i Psykiatri Skåne Gisela Priebe, Lunds universitet Maria Afzelius, Region

Läs mer

SUF-nätverket i Växjö. Kartläggning av målgruppen för Samverkan Utveckling Föräldraskap i Växjö kommun 2013-12-01. Landstinget Kronoberg.

SUF-nätverket i Växjö. Kartläggning av målgruppen för Samverkan Utveckling Föräldraskap i Växjö kommun 2013-12-01. Landstinget Kronoberg. Kartläggning av målgruppen för Samverkan Utveckling Föräldraskap i Växjö kommun Leg. psykolog Vuxenhabiliteringen SUF-nätverket i Växjö Landstinget Kronoberg Vuxenhabiliteringen Barn- och ungdomshabiliteringen

Läs mer

Aktivitetsersättning i Västra Skaraborg under hösten 2010

Aktivitetsersättning i Västra Skaraborg under hösten 2010 Aktivitetsersättning i Västra Skaraborg under hösten 1 1. SAMMANFATTNING Samordningsförbundet gav i maj 1 Försäkringskassan uppdraget att under hösten 1 kartlägga de ungdomar som uppbär aktivitetsersättning

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Kartläggning av sjukskrivna personer utan sjukpenning, aktuella på ekonomiskt bistånd i kommunerna Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna

Kartläggning av sjukskrivna personer utan sjukpenning, aktuella på ekonomiskt bistånd i kommunerna Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna Kartläggning av sjukskrivna personer utan sjukpenning, aktuella på ekonomiskt bistånd i na Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna Bakgrund Projektet SAMRE-samordnad rehabilitering för sjukskrivna utan

Läs mer

Behovsinventering. Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Anna Holmgren

Behovsinventering. Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Anna Holmgren Behovsinventering Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering 2013 01 18 Anna Holmgren Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland Innehållsförteckning BAKGRUND 3 METOD

Läs mer

SAMSJUKLIGHET. Vad menas med samsjuklighet? Samsjuklighet innebär af en person har två eller flera sjukdomslllstånd/ funklonsnedsäfningar samldigt.

SAMSJUKLIGHET. Vad menas med samsjuklighet? Samsjuklighet innebär af en person har två eller flera sjukdomslllstånd/ funklonsnedsäfningar samldigt. SAMSJUKLIGHET Vad menas med samsjuklighet? 1 Samsjuklighet innebär af en person har två eller flera sjukdomslllstånd/ funklonsnedsäfningar samldigt. 2 1 Några exempel på samsjuklighet: Psykisk ohälsa och

Läs mer

Lightmottagningar för unga vuxna. Svar på skrivelse från Karin Rågsjö (v) och Jackie Nylander (v).

Lightmottagningar för unga vuxna. Svar på skrivelse från Karin Rågsjö (v) och Jackie Nylander (v). SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN KUNDORIENTERADE VERKSAMHETER 2007-09-20 SID 1 (5) 2007-08-21 Handläggare: Anette Necander Telefon: 08-508 25 251 Till Socialtjänstnämnden Lightmottagningar för unga vuxna. Svar

Läs mer

Bilaga 1: Informationsbrev Informationsbrev gällande enkät undersökning

Bilaga 1: Informationsbrev Informationsbrev gällande enkät undersökning Bilaga 1: Informationsbrev Informationsbrev gällande enkät undersökning Hej! Mitt namn är Anna Vestman och jag studerar vid Karlstads Universitet på Vård- och stödsamordnarprogrammet. Jag håller just nu

Läs mer

Kartläggning av hemlöshet Helsingborgs stad 2013. Redovisning av akut hemlöshet situation 1

Kartläggning av hemlöshet Helsingborgs stad 2013. Redovisning av akut hemlöshet situation 1 Kartläggning av hemlöshet Helsingborgs stad Redovisning av akut hemlöshet situation Carin Nilsson Mars Innehållsförteckning Sammanfattning... Inledning... Socialstyrelsens definition av hemlöshet... Målgrupp

Läs mer

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens

Läs mer

En jämförelse mellan olika vårdcentraler i Region Skåne avseende patienter med F-diagnoser

En jämförelse mellan olika vårdcentraler i Region Skåne avseende patienter med F-diagnoser 1 (av 10) Hässleholms sjukhusorganisation Inger Andersson, 0451-86176 Lennart Kanelind, 0451-86634 En jämförelse mellan olika vårdcentraler i Region Skåne avseende patienter med F-diagnoser Konklusion

Läs mer

Områdesbeskrivning Norrköping

Områdesbeskrivning Norrköping Stina Öberg 1(5) Områdesbeskrivning Norrköping -verksamheten i Norrköping Alla siffror avser relevanta enheter på Norrköping, det vill säga, mellanvården och gemensamt samt åldersgruppen 0-17 år. Fördelningen

Läs mer

Språkledarutbildningen TAKK för Språket. 3 september 2015

Språkledarutbildningen TAKK för Språket. 3 september 2015 Språkledarutbildningen TAKK för Språket 3 september 2015 Vad är en funktionsnedsättning? Beror på en sjukdom eller skada på kroppen. Den kan vara medfödd eller komma senare i livet. Det är en nedsättning

Läs mer

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013 Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär

Läs mer

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013 Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär

Läs mer

Uppföljning BUP för perioden 1 januari-30 september, resp. år

Uppföljning BUP för perioden 1 januari-30 september, resp. år Uppföljning BUP för perioden 1 januari-3 september, resp. år 1 i Topp huvuddiagnoser vid besök inom BUP Diagnoser Antal personer F9 - Hyperaktivitetsstörningar 637 Z - Allmän undersökning och utredning

Läs mer

Kvartalsuppföljning, 3:e kvartalet 1 januari-30 september, respektive år

Kvartalsuppföljning, 3:e kvartalet 1 januari-30 september, respektive år Kvartalsuppföljning, 3:e kvartalet 1 januari-3 september, respektive år Uppföljning BUP för perioden 1 januari-3 september, resp. år 1 i Topp huvuddiagnoser vid besök inom BUP Diagnoser Antal personer

Läs mer

MÅLGRUPPSINVENTERING

MÅLGRUPPSINVENTERING Barn och Unga, Individ och familjeomsorgen 2014 2015-11-15, Beatrice Jacobsson, Sofie Stener ENS SYFTE OCH MÅL Syftet med målgruppsinventeringen är att få en bild av de - och unga som är aktuella på socialtjänstens

Läs mer

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Psykiatriska diagnoser Korta analyser 2017:1 Försäkringskassan Avdelningen för analys och prognos Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Korta analyser är en rapportserie från Försäkringskassan

Läs mer

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Vad är det och vad kan man göra? Linköping 2012-11-07 Tove Lugnegård, överläkare, med dr, Vuxenhabiliteringen i Värmland Exempel

Läs mer

Lathund för utlokaliseringar inom psykiatrisk öppenvård Reviderat 120330

Lathund för utlokaliseringar inom psykiatrisk öppenvård Reviderat 120330 Lathund för utlokaliseringar inom psykiatrisk öppenvård Reviderat 120330 BUP Barn och ungdomspsykiatri Kontaktperson: Lena Spak (Studierektor BUP), 343 54 49 / 070-785 00 14, lena.spak@vgregion.se. Utifrån

Läs mer

Användning av BRA- Barns rätt som anhöriga

Användning av BRA- Barns rätt som anhöriga Användning av BRA- Barns rätt som anhöriga Maria Eriksson Forskanätverket Barn som anhöriga 18-19 september 2018 maria.eriksson@esh.se Exempel på BRA i en insatstrappa Behandling Synliggörande & generell

Läs mer

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning.

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studieenheter utgår från målen för kursen. Studiehandledningen hjälper den studerande att nå målen

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Läget i länet Antal barn och ungdomar Antal patienter 2013 Andel Luleå-Boden 18964 1004 5,2 Piteå 11045 566 5,1 Gällivare 9420 347 3,7 Kalix 6007 351 5,8 Antal barn

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

DRG som grund för prestationsersättning inom psykiatrin

DRG som grund för prestationsersättning inom psykiatrin DRG som grund för prestationsersättning inom psykiatrin Hälso- och sjukvårdsavdelningen Maj 2007 Bengt Kron Bakgrund och uppdrag Regionstyrelsen beslöt den 6 februari 2007 att ett nytt ersättningssystem

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

* OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida

* OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida * OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida FAKTABLA Beställa Antal ex Adhd / add Vad är adhd/add? - lättläst Vad är adhd/add? Flickor och kvinnor med adhd/add Adhd/add

Läs mer

Återansökan Terapikolonier barn/ungdom 2018

Återansökan Terapikolonier barn/ungdom 2018 Återansökan Terapikolonier barn/ungdom 2018 Obs! Denna ansökan avser barn och ungdomar som varit på Terapikolonier 2017. Har barnet varit på Terapikolonier 2016 eller tidigare eller på en period för föräldrar

Läs mer

Motion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns landsting

Motion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns landsting Socialdemokraterna F R A M T I D S P A R T I E T Ankom Stockholms läns landsting 2017-06- U Dnril2Ö >0^l2j MOTION 2017-06-13 26 fl: 2* Motion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns

Läs mer

Handledning: Nu blev det KNAS

Handledning: Nu blev det KNAS Förord Många ungdomar befinner sig idag i en värld där dem kämpar för att passa in, viljan och pressen att vara som alla andra är stor. I en grupp vill man känna sig inkluderad och inte känna skuld eller

Läs mer

Ansökan Terapikolonier förälder-barn 2017

Ansökan Terapikolonier förälder-barn 2017 Ansökan Terapikolonier förälder-barn 2017 Ansökningsblanketten är ett viktigt underlag i arbetet med att sätta samman bra behandlingsgrupper. Barnen tas ut utifrån ålder, kön och typ av styrkor och svårigheter.

Läs mer

De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.

De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell. Övningsmaterial 1. Samsyn I arbete med en elevhälsobaseradmodell för tidiga insatser ska olika professioner från olika verksamheter arbeta tillsammans. Det finnas olika sätt att se på begrepp, målgrupper

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Vad tycker du om vården?

Vad tycker du om vården? 080008 Vad tycker du om vården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen och vi hoppas

Läs mer

Pernilla Krusberg. Avdelningen för juridik

Pernilla Krusberg. Avdelningen för juridik Cirkulärnr: 09:65 Diarienr: 09/4938 Handläggare: Avdelning: Pernilla Krusberg Datum: 2009-11-03 Mottagare: Rubrik: Avdelningen för juridik Landstingsstyrelsen Kommunstyrelsen Hälso- och sjukvårdsnämnder

Läs mer

Uppvidinge kommun, handlingsplan Psykisk hälsa 2019

Uppvidinge kommun, handlingsplan Psykisk hälsa 2019 Fokusområde 1: Förebyggande och främjande arbete Fokusområde 2: Tillgängliga tidiga insatser Fokusområde 3: Enskildas delaktighet och rättigheter Fokusområde 4: Utsatta grupper Fokusområde 5: Ledning,

Läs mer

* OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida

* OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida * OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida FAKTABLAD Beställa Antal ex Adhd/add Vad är adhd/add? lättläst Vad är adhd/add? Flickor och kvinnor med adhd/add Adhd/add

Läs mer

Ansökan Terapikolonier förälder-barn 2018

Ansökan Terapikolonier förälder-barn 2018 Ansökan Terapikolonier förälder-barn 2018 Ansökan är till hjälp i vårt arbete med att sätta samman en bra behandlingsgrupp. Vi tänker att gruppen blir bra när barnen är i ungefär samma ålder (ungefärligt

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Röster- vad gör vi på BUP? Håkan Jarbin BUP Halland 2014

Röster- vad gör vi på BUP? Håkan Jarbin BUP Halland 2014 Röster- vad gör vi på BUP? Håkan Jarbin BUP Halland 2014 Hur blir diagnos och liv för barn med psykossymtom vid 11 års ålder? 1037 st barn i konsekutiv födelsekohort på Nya Zeeland undersöktes vid 3-5-7-9-11-13-15-18-21-26-32-38

Läs mer

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling PSYKIATRI 2 Innehåll 1 Människans psyke Teorier om människans psykiska utveckling Sigmund Freuds teori om utveckling Erik H. Eriksons teori om utveckling Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Läs mer

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-110960 Fastställandedatum: 2014-05-30 Giltigt t.o.m.: 2015-05-30 Upprättare: Mats A Porat Fastställare: Berit Fredriksson Samverkan - Vuxenpsykiatri

Läs mer

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder 1 (8) Formulär för prestationen kring tvångsvård och Följande underlag är framtaget med anledning av det krav som ställs i 2014 års överenskommelse PRIO Psykisk ohälsa. I överenskommelsen anges att landstingen

Läs mer

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03 Problematisk frånvaro Hemmasittare Miriam Lindström Föreläsare, handledare, speciallärare Vilken benämning ska vi använda? Hemmasittande Långvarig ogiltig frånvaro Skolk Skolvägran, (skolfobi), ångestrelaterad

Läs mer

CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala

CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE Heljä Pihkala BAKGRUND - Checklistan är en miniversion av Föra barnen på tal, FBT (Solantaus, 2006), som i sin tur

Läs mer

Återansökan Terapikolonier förälder-barn 2018

Återansökan Terapikolonier förälder-barn 2018 Återansökan Terapikolonier förälder-barn 2018 Obs! Denna ansökan avser föräldrar som varit på Terapikolonier tillsammans med sitt barn 2017. Har föräldern och barnet varit på Terapikolonier 2016 eller

Läs mer

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins Om diagnoser Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins patienter har först kommit till primärvården.

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier

Läs mer

Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun

Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun 2017 12 05 Lydia Springer lydia.springer@regionuppsala.se Christine Mattsson christine.eriksson-mattsson@regionuppsala.se SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling

Läs mer

Kartläggning av hemlöshet Helsingborg kommun. Redovisning av akut hemlöshet situation 1. Carin Nilsson 2012-03-09

Kartläggning av hemlöshet Helsingborg kommun. Redovisning av akut hemlöshet situation 1. Carin Nilsson 2012-03-09 Kartläggning av hemlöshet Helsingborg kommun Redovisning av akut hemlöshet situation Carin Nilsson -3-9 Sammanfattning I denna rapport redovisas resultatet från kartläggningen av hemlöshet i Helsingborgs

Läs mer

Vilka är ni, och vad ska det här vara bra för? Vad vill vi med kursen? Vad utmärker en frisk, sund och välfungerande personlighet?

Vilka är ni, och vad ska det här vara bra för? Vad vill vi med kursen? Vad utmärker en frisk, sund och välfungerande personlighet? Michael Rangne mrangne@gmail.com Mars 2015 Vilka är ni, och vad ska det här vara bra för? Vad vill vi med kursen? 1.Lära oss basal psykiatri för att veta hur det kan ta sig uttryck hos och påverkar klienterna

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Nybesök på BUP sammanhang och fokus på individen

Nybesök på BUP sammanhang och fokus på individen Nybesök på BUP sammanhang och fokus på individen BUP-kongressen 20-21 april 2016 Uppsala Initialvårdkontakt och diagnostik Vårdbegäran innehåller kontaktanledning ramar in första besöket. Fråga till klinikern.

Läs mer

Varför föds det så få barn?

Varför föds det så få barn? Maj 2000 Bilaga 1 Varför föds det så få barn? Under 1990-talet har barnafödandet sjunkit mycket kraftigt i Sverige och i dag har vi den lägsta nivå som någon gång observerats i vårt land. Vi vet inte riktigt

Läs mer

* OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida

* OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida * OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida FAKTABLAD Beställa Antal ex Adhd/add Vad är adhd/add? lättläst Vad är adhd/add? Flickor och kvinnor med adhd/add Adhd/add

Läs mer

Ansökan Terapikolonier barn/ungdom 2018

Ansökan Terapikolonier barn/ungdom 2018 Ansökan Terapikolonier barn/ungdom 2018 Ansökan är till hjälp i vårt arbete med att sätta samman en bra behandlingsgrupp. Vi tänker att gruppen blir bra när barnen är i ungefär samma ålder (ungefärligt

Läs mer

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa Kontaktperson Programchef Anna-Lena Christensson Box 24156 1054 51 Stockholm Telefon; direkt 508 10 317, mobil 070.45 10 317 E-post;

Läs mer

Vår ätstörningsvård är åldersobunden och länsövergripande: patientens bostadsort eller ålder ska inte vara ett hinder för en god, sammanhållen vård.

Vår ätstörningsvård är åldersobunden och länsövergripande: patientens bostadsort eller ålder ska inte vara ett hinder för en god, sammanhållen vård. I samtliga sex kommuner i Halland be driver vi öppenvård för både barn och vuxna. Dessutom har vi heldygnsvård för vuxna i Varberg och Halmstad, samt hel dygnsvård för barn och ungdomar i Halmstad. I Kungsbacka,

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Förtydliga vårdnivåer Syfte Underlag för konsultationsarbetet mellan primärvård och vuxenpsykiatri. Effektivare remissflöden

Läs mer

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Lund 2013-06-03 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne lena.nylander@skane.se Lena Nylander 2013 1 Sårbarhet för psykisk sjukdom Vuxna

Läs mer

Unga med försörjningsstöd - september 2012

Unga med försörjningsstöd - september 2012 DNR -- -- Unga med försörjningsstöd - september Box 9, 9 Hägersten. Besöksadress Telefonvägen ; Telefonplan DNR -- -- Sammanfattning Staben på avdelningen för social omsorg har gjort en undersökning av

Läs mer

Validand och valideringshandledare

Validand och valideringshandledare Validering av kurs: Psykiatri 1 (100p) Fördjupad kunskapskartläggning Validand och valideringshandledare Validand Mejladress Telefon Särskilda behov Valideringspedagog Mejladress Aktuella veckor för teoretisk

Läs mer

A. Fakta i punktform. Ansökan Terapikolonier barn/ungdom Behandlare 1 * Mobil * E-post * Behandlare 2. Mobil. E-post. Mottagning * Adress *

A. Fakta i punktform. Ansökan Terapikolonier barn/ungdom Behandlare 1 * Mobil * E-post * Behandlare 2. Mobil. E-post. Mottagning * Adress * Ansökan Terapikolonier barn/ungdom 2017 Ansökan är indelad i fem delar: A. Fakta i punktform B. Beskrivning av barnet C. Beskrivning av barnets familje- och vardagssituation D. Bakgrund till ansökan E.

Läs mer

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Nationell konferens barn som anhöriga 2013-09-14 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand vid Psykologiska institutionen,

Läs mer

Kartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen

Kartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen Fråga 1 Kön Kvinna Man Fråga 2 Antal anställningsår inom socialtjänsten 0-2 år 3-4 år 5-8 år 9-15 år 16-24 år 25 år eller längre Fråga 3 Antal anställningsår inom missbruksområdet (även hos andra arbetsgivare

Läs mer

* OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida

* OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida * OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida FAKTABLA Beställa Antal ex Adhd / add Vad är adhd/add? - lättläst Vad är adhd/add? Flickor och kvinnor med adhd/add Adhd/add

Läs mer

LÄKARENS UTVÄRDERINGSHANDLEDNING (LUH) uppdaterad för DSM-IV

LÄKARENS UTVÄRDERINGSHANDLEDNING (LUH) uppdaterad för DSM-IV PRIMARY CARE EVALUATION OF MENTAL DISORDERS LÄKARENS VÄRDERINGSHANDLEDNING (LUH) uppdaterad för DSM-IV INSTRUKTIONER Instruktioner till läkaren är tryckt i fet stil i blå färg. Läkarens frågor eller kommentarer

Läs mer

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa En kunskapsöversikt om anhörigas erfarenheter samt insatser i form av: information, stöd och behandling/terapi relevanta ur ett anhörigperspektiv Ylva Benderix

Läs mer

Återansökan Terapikolonier förälder-barn 2017

Återansökan Terapikolonier förälder-barn 2017 Återansökan Terapikolonier förälder-barn 2017 Obs! Denna ansökan avser föräldrar som varit på Terapikolonier tillsammans med sitt barn 2016. Har föräldern och barnet varit på Terapikolonier 2015 eller

Läs mer

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) Det här instrumentet har konstruerats med utgångspunkt från vad forskning och praktik visar är

Läs mer

Bedömning inför psykoterapi. Barnet 3

Bedömning inför psykoterapi. Barnet 3 Bedömning inför psykoterapi Barnet 3 Bedömning av barnets psykosociala situation, inklusive trauma För att få en viktig pusselbit i förståelsen av barnet För att bedöma om det är psykoterapi eller andra

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Vårdresultat för patienter. Elbehandling (ECT)

Vårdresultat för patienter. Elbehandling (ECT) Vårdresultat för patienter Elbehandling (ECT) I den här rapporten presenteras vårdresultat riktade till patienter och/eller anhöriga. Innehåll Vad är elbehandling?... 3 Antal behandlade patienter... 3

Läs mer

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Habilitering inom BUP Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Neuropsykiatrisk behandling och habilitering inom BUP i Värmland Att begränsa symtom och förebygga psykisk ohälsa vid ASD Psykiatrisk problematik

Läs mer

Motiv för tvångsvård i barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige

Motiv för tvångsvård i barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige Motiv för tvångsvård i barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige Veikko Pelto-Piri, Lars Kjellin och Ingemar Engström Tvångsvård - Juridiskt Förutsättningar Tvångsvård inom slutenvården får endast ges om patienten

Läs mer

Innehåll filer KPP Psykiatri i SAS VA SKL

Innehåll filer KPP Psykiatri i SAS VA SKL 1 (9) 2017-02-13 Innehåll filer KPP Psykiatri i SAS VA SKL Allmänt Använd de dataset som har inlogg i namnet, inte de som heter publ. Notera att data är summerat. Antal celler motsvarar alltså inte antalet

Läs mer

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 61SÄ01 Ssk 07b 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-10-25 Tid: 17:00-21.00 Hjälpmedel:

Läs mer

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder 1 (7) Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder Följande underlag är framtaget med anledning av det krav som ställs i 2014 års överenskommelse PRIO Psykisk ohälsa. I överenskommelsen

Läs mer

Barnpsykiatrin i Norrbotten 50 år 2006!

Barnpsykiatrin i Norrbotten 50 år 2006! Barnpsykiatrin Detta är materialet som förevisades vid programberedningens och hälso- och sjukvårdsberedningarnas gemensamma dagar för kunskapsuppbyggnad i Boden 20 och 21 november 2007. Innehållsförteckning...

Läs mer

Psykiatrin och primärvårdens vårdöverenskommelser Gäller för: Region Kronoberg

Psykiatrin och primärvårdens vårdöverenskommelser Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdöverenskommelser Giltig fr.o.m: 2017-06-01 Faktaägare: Sandor Eriksson, verksamhetschef vuxenpsykiatrin Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Helårsuppföljning BUP och VUP

Helårsuppföljning BUP och VUP Helårsuppföljning BUP och VUP BUP-helårsuppföljning i Topp huvuddiagnoser vid besök inom BUP Huvuddiagnoser Antal Personer F9 - Hyperaktivitetsstörningar 79 Z - Allmän undersökning och utredning av personer

Läs mer

Psykiatrin och primärvårdens vårdöverenskommelser

Psykiatrin och primärvårdens vårdöverenskommelser Psykiatrin och primärvårdens vårdöverenskommelser Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vårdöverenskommelse Giltig fr.o.m: 2018-06-25 Giltig t.o.m: 2020-06-01 Faktaägare:

Läs mer

http://www.regionorebro.se/4.51ddd3b10fa0c64b24800034364/12.51ddd3b10fa0c64...

http://www.regionorebro.se/4.51ddd3b10fa0c64b24800034364/12.51ddd3b10fa0c64... Sida 1 av 2 #$% #/0 2% 3%/$ 6 7 /8 '()*+,-. 1()*+'. (*+-. -(4*+5. ('*+,. -(4*+5.,)(,*+).,(*+)4., 4(*+). ) ('*+,. )('*+'. (*+)5., )(*+. ) 1()*+'.,,(4*+)).,,(*+),. ) )('*+'.! " )5(5*+4.,)(,*+)., )'()*+5.

Läs mer

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. Tillsammans utvecklar vi beroendevården Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. En säker och enkel väg till bättre beroendevård Svenskt Beroenderegister

Läs mer

Bilaga 4 Fråga Nuläge 5 år perspektiv 15 år perspektiv

Bilaga 4 Fråga Nuläge 5 år perspektiv 15 år perspektiv Bilaga 4 Fråga Nuläge 5 år perspektiv 15 år perspektiv 2015 SUS Malmö ålder 20-74 292028 2015 SUS Malmö ålder 75+ 31653 2020 Sus Malmö ålder 20-74 308946 2020 Sus Malmö ålder 75+ 35506 2030 Sus Malmö ålder

Läs mer

Monica Eriksson. Hur gör vi nu? handbok för föräldrar & lärare om barn med neuropsykiatriska funktionshinder. brain books

Monica Eriksson. Hur gör vi nu? handbok för föräldrar & lärare om barn med neuropsykiatriska funktionshinder. brain books Monica Eriksson Hur gör vi nu? handbok för föräldrar & lärare om barn med neuropsykiatriska funktionshinder brain books Brain Books AB Box 344 551 15 Jönköping www.brainbooks.se Monica Eriksson och Brain

Läs mer

Uppdragsföreläsningar

Uppdragsföreläsningar Barn som väcker funderingar i förskolan Målgrupp Personal och föräldrar till barn i förskoleåldern. Rektorer för förskoleverksamhet. Personal inom BVC. Föreläsare Ulrika Aspeflo, leg. logoped Pris/Information

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer