REDOVISNING AV KUNDENKÄTER I TEKNISK FÖRVALTNING 1998 ~~SVENSKA. KOMMUr-..lFÖRBUNDET

Transkript

1

2

3 REDOVSNNG AV KUNDENKÄTER TEKNSK FÖRVALTNNG 1998 ~~SVENSKA KOMMUr..lFÖRBUNDET

4 Svenska Kommunförbundet STOCKHOLlVl Text: Elisabeth Bylund och Jan Lille Omslag: Michael Schneider Form och produktion: Björn C Hårdstedt & Ulla Meier Tryck: Prakttryck AB Stockholm Distribution: Kommentus Förlag tfn SBN

5 Förord Under våren 1998 gjordes undersökningar i 51 kommuner om hur medborgarna uppfattar kommunens service när det gäller gator parker vatten och avlopp samt sophämtning. Enkätundersökningarna samordnades av gatuoch fastighetssektionen vid Svenska Kommunförbundet med hjälp av konsulten Bylund & Lille AB. Liknande undersökningar genomfördes och De två första åren genomfördes de under ledning av Örebro tekniska förvaltning. Kommunernas syfte med enkäterna är att bilda sig en uppfattning om medborgarnas önskemål och prioriteringar samt att ta reda på om man lever upp till de krav på god service som medborgarna ställer eller om det finns brister i verksamheten som måste åtgärdas. Alla kommunersom deltog i årets kundenkäter har utöver datalistor från Statistiska centralbyrån fått skriftliga rapporter som överskådligt sammanfattar och illustrerar de viktigaste resultaten för den egna kommunen. Den konsult som utformat dessa rapporter har även gjort föreliggande sammanfattande och jämförande redovisning för alla 51 kommuner på beställning av Kommunförbundet. Avsikten med denna redovisning är att ge kommunerna möjlighet att jämföra sina resultat med andra kommuners. Den ger en samlad bild av vad medborgarna i kommunerna tycker om gatukontorens service. Till vår glädje visar undersökningarna att en stor del av invånarna är nöjd med gatukontorens service även om det i vissa avseenden finns stora skillnader mellan kommunerna. Det är viktigt att resultaten av kundenkäterna analyseras och påverkar den fortsatta verksamheten i kommunerna. Vi tror att kundenkäter är ett effektivt sätt att följa upp verksamheten och en hjälp vid prioriteringar och avvägningar mellan olika grenar inom det kommunaltekniska området. Vi hoppas att denna skrift ska öka intresset för kundenkäter som ett uppföljningsinstrument i kommunerna och skapa en god grund för nya gemensamma kundenkäter om några år. Rapporten har skrivits av Elisabeth Bylund och Jan Lille vid Bylund & Lille AB. Svenska Kommunförbundet i november

6 nnehåll Förord 3 Nyttan av kundenkäter 5 Så redovisar vi resultaten från 1998 års kundenkäter 6 Standarden på gator vägar och cykelvägar 7 Renhållning av gator och vägar 10 Vinterväghållning 12 Trafiksäkerhet 15 Prioriteringar inom gatuverksamheten 17 Belysning 19 Parkernas användning 21 Parkernas skötsel 22 Prioriteringar inom parkverksamheten 24 Vattenkvalitet 26 Avlopp 27 Sophantering 29 Miljöfarligt avfall 30 Laddningsbara produkter 31 Källsortering 32 Kompostering 34 Kontakter med kommunen 37 4

7 Nyttan av kundenkäter Kommunerna och gatukontoren har mycket starka krav på sig att bli effektivare och att styra resurserna dit de gör mest nytta. För att klara detta på ett bra sätt behöver man ha kunskap om medborgarnas önskemål och prioriteringar. Den kunskapen kan man få bl a genom att fråga kommuninvånarna vilken service de vill ha och hur mycket de är villiga att betala för den. Man tar helt enkelt kunderna till hjälp för att prioritera på bästa sätt. Det handlar inte om att ersätta det politiska systemet med enkätundersökningar men enkäterna bör kunna ge även de politiska beslutsfattarna värdefull vägledning. Svarsprocenten på kundenkäterna är i regel hög (7289 %) och resultaten är därför relativt tillförlitliga. Många gatukontor har också använt sig av resultaten från tidigare enkäter för att göra omprioriteringar i verksamheten. Förhoppningsvis får man i årets enkätresultat ett kvitto på att man tolkat kommunmedborgarnas önskemål rätt och förbättrat servicen där medborgarna tyckte att det var mest angeläget. Det är viktigt att undersökningarna genomförs med viss regelbundenhet. Några kommuner har deltagit i alla fem undersökningarna och kan därför följa eventuella förändringar i medborgarnas uppfattningar om verksamheten. För andra kommuner är årets kundenkäter det första försöket att ta reda på vad medborgarna anser om gatukontorets service. Det finns kommuner som regelbundet genomför egna kundenkäter somett sätt att kontrollera att man lever upp till målen för sin verksamhet. Från både årets och tidigare kundenkäter vet vi att de flesta är nöjda med den kommunala servicen när det gäller gator parker vatten och avlopp samt sophämtning. Att presentera positiva enkätresultat för personalen kan ge bra motvikt till den i massmedia ofta onyanserade kritiken av den kommunala verksamheten men det är naturligtvis också viktigt att ta till sig de svar som visar på en sämre service. De svaren pekar ju ut de områden som gatukontoren måste bli bättre på att sköta. Man kan kanske säga att de många positiva omdömena ger inspiration och kraft att ta itu med bristerna. För att kundenkäterna ska kunna ge den kraften är det oerhört viktigt att kommunerna samlar personalen och informerar om samt diskuterar och analyserar resultaten av undersökningarna. Rätt använda kan således kundenkäterna vara ett bra instrument för att förbättra servicen och använda de begränsade resurserna på det för kommunens invånare bästa sättet. Det är också viktigt att gatukontoren använder kundenkäterna och resultaten från dessa i marknadsföringen av sig själva och sin verksamhet. Gatukontoren måste visa kommuninvånarna att man faktiskt bryr sig om deras åsikter och önskemål. Man får inte heller vara för blyg för att visa upp bra resultat och goda omdömen. Man kan t ex ordna presskonferenser skicka ut pressmeddelanden eller direktinformation till kommuninvånarna. 5

8 Så redovisar vi resultaten från 1998 års kundenkäter De gemensamma kundenkäterna 1998 genomfördes av 51 kommuner. Frågorna var i stort sett desamma som vid enkäterna och 1995 även om de till viss del anpassats till förändringar i verksamheten. Frågorna gällde kommunernas service som rör gator parker vatten och avlopp samt sophämtning. varje kommun fick 500 personer i åldern 1874 år besvara enkäterna. Svarsprocenten blev hög i genomsnitt 82 %. Det beror förmodligen på att frågorna är mycket angelägna för medborgarna. Kommunerna kunde välja mellan en enklare undersökning med frågor om alla fyra verksamhetsområden i samma frågeformulär och en mer detaljerad undersökning med fler frågor i två formulär. Det ena formuläret rörde gator och parker och det andra vatten/avlopp och sophämtning. Följande 39 kommuner valde den enklare undersökningen: Alingsås Avesta Boden Borås Enköping Eslöv Fagersta Falkenberg Flen Gotland Halmstad Höganäs Karlshamn Kungsbacka Kungälv Kävlinge Landskrona Motala Nacka Nybro Piteå Sandviken Skellefteå Skövde Sollefteå Solna Svedala Sölvesborg UpplandsBro Timrå Trosa Trollhättan Tyresö Uddevalla Varberg Vellinge Vänersborg Växjö och Ystad. de mer omfattande undersökningarna deltog Borlänge Gävle Helsingborg Hudiksvall Jönköping Karlstad Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro och Östersund. Borlänge Gävle Helsingborg Linköping Norrköping Uppsala Västerås och Östersund deltog dock bara i undersökningens gatu och parkdel. Beroende på frågeformulär ställdes mellan 50 och 90 frågor. alla frågeformulär falu1s frågor inom flera områden och av olika art t ex Frågor om information och kontakter med kommunen t ex "Är du nöjd eller missnöjd med din senaste kontakt med kommunen?" Attitydfrågor som t ex "Vad tycker du om kvaliteten på ditt dricksvatten?" Prioriteringsfrågor t ex "Om vi får mindre pengar till parkverksamheten till vad ska vi då i första hand använda pengarna?" Dessutom falu1s utrymme för egna frågor i respektive kommun. De kommuner som har beställt en rapport med resultatet från den egna undersökningen har fått en sådan. de följande avsnitten finns resultaten från samtliga 51 kommuner samlade. Resultaten redovisas i diagram och textkommentarer under följande rubriker: Standarden på gator vägar och cykelvägar Renhållning av gator och vägar Vinterväghållning Trafiksäkerhet Prioriteringar inom gatuverksamheten Belysning Parkernas användning Parkernas skötsel Prioriteringar inom parkverksamheten Vattenkvalitet Avlopp Sophantering Miljöfarligt avfall Laddningsbara produkter Källsortering Kompostering Kontakter med kommunen diagrammen är det möjligt att jämföra svaren från den egna kommunen med resultaten från andra kommuner som använt samma frågeformulär. För att ytterligare öka värdet av jämförelserna har vi för verksamheterna beläggningsunderhåll renhållning vinterväghållning och parkernas skötsel lagt in uppgifter om kostnader i diagrammen. Kostnaderna är hämtade från Kommunförbundets rapporter "Kommunernas väghållning 1997" och "Kommunernas parker 1997". De bygger på kostnadsenkäter till kommunerna j början av Kostnaderna anges i kronor per kvadratmeter vägbaneyta respektive parkyta i kommunen. Svaren på frågorna om prioriteringar redovisas samlat för alla kommuner. Det är intressant att konstatera att kommunmedborgarna när det gäller gatuverksamheten prioriterar underhållet av asfalten överlägset högst. Frågorna som gäller medborgarnas kontakter med kommunen och erfarenheterna av dessa redovisas också samlat. Orsaken är att antalet kontakter är så få att resultatet för respektive kommun är mycket osäkert. Genom att behandla alla kommuner samtidigt ökar den statistiska säkerheten väsentligt. 6

9 Standarden på gator vägar och cykelvägar Allmänhetens bedömning av standarden Uämnhet gropar och spår) samt kostnader för underhåll av asfalt enklare formuläret Alingsås Avesta Boden Borås Enköping Eslöv Fagersta Falkenberg Flen Gotland Halmstad Höganäs Karlshamn Kungsbacka Kungälv Kävlinge Landskrona Motala Nacka Nybro Piteå Sandviken Skellefteå Skövde Sollefteå Solna Svedala Sölvesborg Timrå Trollhättan Trosa Tyresö Uddevalla UpplandsBro Varberg Vellinge Vänersborg Växjö Ystad o % ; O kr/kvm Andel som svarat "ganska bra" eller "mycket bra" Kostnad 1997 för asfalt Bland de kommuner som använt sig av det enkla formuläret där gator vägar och cykelvägar bedömdes tillsammans framgår att ju äldre man är desto nöjdare är man med standarden. Resultaten visar också att de som bor centralt är mer nöjda med standarden än de som bor utanför tätort/centrum samt att de som har tillgång till bil inte är lika nöjda som de utan bil. Även de som åker bil och går till arbetet/skolan är relativt nöjda. Kommunerna med den största andelen nöjda invånare (60 procent och mer) är Växjö Gotland Vellinge Kävlinge Svedala ochalingsås. Svedala och Alingsås fick höga betyg även i 1995 års undersökning. Vid en sammanväg ning av invånarnas uppfattning om standarden och kostnaderna för underhåll av asfalten tycks Nybro och Varberg vara mest effektiva. Om man jämför resultaten för de fem kommuner som varit med vid fyra eller fem undersökningar ( ) framgår att resultaten varierar över tiden. Det förefaller dock som om andelen nöjda först har ökat eller legat kvar på samma nivå för att sedan minska mellan de två senaste undersökningarna. Den senaste minskningen förefaller vara förhållandevis allmän då andelen nöjda har minskat i 19 av de 22 kommuner som deltagit i de två senaste undersökningarna 1995 och

10 Standarden på gator vägar och cykelvägar (forts) Allmänhetens bedömning av standarden Uämnhet gropar och spår) samt kostnader för underhåll av asfalt detaljerade formuläret o % Borlänge Gävle JÖnkÖPi ng1===============::::;:::;r=r==l::j Karlstad Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro Östersund O kr/kvm Andel som svarat "ganska bra" eller "mycket bra"... D...gatorna in mot centrum...gatorna där man bor...gång och cykelvägar Kostnad 1997 för asfalt nvånarna i de kommuner som använt det mer detaljerade formuläret har bedömt standarden på de stora gatorna in mot centrum gatorna där man bor samt gång och cykelvägarna var för sig. Man är mer nöjd med gatorna i centrum än med gatorna där man bor. Jämförs olika grupper framgår att kvinnor är något mer nöjda både med standarden på de stora gatorna och gatan där man bor än vad män är. De allra äldsta 6574 år är inte lika nöjda som de yngre. Det framgår också att de som bor i flerbostadshus är mer nöjda med gatustandarden där man bor än de som bor i småhus. Boende utanför tätort är betydligt mindre nöjda än de sombor mer centralt. De som har tillgång till bil är inte lika nöjda med gatornas standard där man bor som de som saknar bil. Även de som åker bil till arbetet/skolan är mindre nöjda. Gävle Helsingborg Karlstad och Östersund får de bästa omdömena om de stora gatorna in mot centrum. Där är över 70 procent nöjda. Helsingborg Västerås och Östersund får även goda omdömen om gatan/vägen där man bor. Andelen nöjda är där 61 procent. 8

11 Standarden på gator vägar och cykelvägar (forts) Förhållandevis många 18 % saknar uppfattning om standarden på gång och cykelvägarna. Andelen som inte har någon uppfattning varierar från 11 till 30 % i de olika kommunerna. Gävle Västerås och Borlänge har invånarna i störst utsträckning besvarat frågan. Gävle är man mest nöjd med sina gång och cykelvägar. samtliga kommuner har en stor andel av dem som cyklar till arbetet/skolan sommartid besvarat frågan. Det är också de som är mest nöjda med gång och cykelvägarna. Ensammanvägning av medborgarnas uppfattning och kostnaderna för underhåll visar att Helsingborg tycks ha den mest effektiva verksamheten. Vid en jämförelse av resultaten från de fyra kommuner som använde det mer detaljerade formuläret och som varit med vid fyra eller fem undersökningar ( ) framgår att resultaten över tiden varierar en del. Huvudintrycket för de stora gatorna är att andelen nöjda ligger på ungefär samma nivå utom för en kommun där en minskning kan konstateras. Samma förhållande kan sägas råda när det gäller bostadsgatorna. 9

12 Renhållning av gator och vägar Allmänhetens bedömning av gatornas och vägarnas renhållning samt kostnader för städning enklare formuläret Alingsås Avesta Boden Borås Enköping Eslöv Fagersta Falkenberg Flen Gotland Halmstad Höganäs Karlshamn Kungsbacka Kungälv Kävlinge Landskrona Motala Nacka Nybro Piteå Sandviken Skellefteå Skövde Sollefteå Solna Svedala Sölvesborg Timrå Trollhättan Trosa Tyresö Uddevalla Upplands Bro Varberg Vellinge Vänersborg Växjö Ystad o % i t i i! i i j! i i i O kr/kvrr D Andel som svarat "ganska bra" eller "mycket bra" Kostnad 1997 för städning Boende i småhus är nöjdare med renhållningen än de som bor i flerbostadshus. En annan skillnad i uppfattning som finns mellan olika grupper är att de som har tillgång till bil är nöjdare med renhållningen av gatorna än de utan bil. Nära hälften av alla deltagande kommuner får bra betyg för sin renhållning då många av kommunernas invånare över 80 % tycker att den sköts bra. Skellefteå kommun tycker ännu fler 90 % att den sköts bra. Höganäs förefaller en stor andel av invånarna vara nöjda med renhållningen samtidigt som man har en låg kostnad för den. Även Skellefteå och Boden får bra omdömen och har relativt låga kostnader. 10

13 Renhållning av gator och vägar (forts) Allmänhetens bedömning av gatornas och vägarnas renhållning samt kostnader för städning detaljerade formuläret o % Borlänge Gävle Helsingborg Hudiksvall Jönköping Karlstad Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro Östersund O Andel som svarat "ganska bra" eller "mycket bra"... D... i centrum D... utanför centrum Kostnad 1997 för städning 2 kr/kvrr nvånarna anser att renhållningen av gator och vägar fungerar något bättre i centrumområdet än utanför. Vid en jämförelse mellan olika grupperframgår att människor i åldern 6574 år inte är lika nöjda som de yngre med renhållningen av gatorna såväl i centrum som utanför centrumområdet. De som har tillgång till bil är nöjdare med renhållningen av gatorna utanför centrumområdet än de utan bil. Hushåll med barn är nöjdare med renhållningen av gator utanför centrumområdet än hushåll utan barn. Renhållningen av centrum fungerar bäst i Hudiksvalls kommun medan Östersund är bästpå att hålla rent utanför centrumområdet. Hudiksvall får bra omdömen om renhållningen samtidigt som man har lägst kostnad för den. 11

14 Vinterväghållning Allmänhetens bedömning av snöröjning och halkbekämpning samt kostnader därför enklare formuläret Alingsås Avesta Boden Borås o % Eslöv Fagersta Falkenberg Flen Gotland Halmstad Höganäs Karlshamn Kungsbacka Kungälv Kävlinge Landskrona Motala Nacka Nybro Piteå Sandviken Skellefteå Skövde Sollefteå Solna Svedala Sölvesborg Timrå Trosa Tyresö Uddevalla UpplandsBro Varberg Vellinge Vänersborg Växjö Ystad O kr/kvm Andel som svarat "ganska bra" eller "mycket bra" Kostnad 1997 för snöröjning och halkbekämpning Att göra en jämförelse mellan kommtmer i hela landet om hur nöjda medborgarna är med snöröjningen och halkbekämpningen och ställa den i relation till kosmaderna är svårt. Skall jämförelserna bli meningsfulla måste de göras mellan kommuner med samma klimat. En jämförelse mellan olika grupper visar att tmga människor är mer nöjda med vinterväghållningen än äldre. Barnfamiljer med yngre barn är mer nöjda än hushåll utan barn och hushåll med äldre barn. De som åker bil och med allmänna färdmedel till arbetet/skolan vintertid är mer nöjda med snöröjningen än de som cyklar och går. 12 En fråga ställdes om var man skall börja snöröja. Alla grupper tycker att det är viktigast att börja med de stora gatorna in mot centrum. Bland dem som bor i flerbostadshus är det dock ganska många som tycker att det är viktigast med snöfria gångvägar till busshållplatserna. Bland dem som har bil särskilt de som åker bil till arbetet/skolan tycker många fler att man skall börja med de stora gatorna mot centrum än bland dem utan bil. Bland de billösa är det nästan lika många som tycker att det är viktigt att börja snöröja gångvägar till busshållplatser som de stora gatorna. Bland de äldsta och de som bor i flerbostadshus tycker ganska många att det är viktigast att börja med bostadsgatorna.

15 Vinterväghållning (forts) Allmänhetens bedömning av snöröjning och halkbekämpning samt kostnader därför detaljerade formuläret Borlänge o % Helsingborg HUdiksva11==========;::~=:;==:rT==l~=r::J Jönköping Karlstad Linköping 1=======;;=~=;::::;=:;==r=r==1==r=:=:J Norrköping Uppsala l========~=;::~=:;r==t==l Östersund 1=========~=~:;~===r=l==r=j O EJ.gatorna in mot centrum...gatorna där man bor!!!!...gångvägar Kostnad 1997 för snöröjning och halkbekämpning kr/kvm Samma sak gäller här som vid det förra diagrammet. nvånarna tycker överlag att snöröjningen sköts mycket bättre på gatorna in mot centrum än där man bor. En del skillnader finns mellan olika grupper. De som bor i småhus är nöjdare med gatorna in mot centrum än de som bor i flerbostadshus. De senare är istället nöjdare med snöröjningen på gatan där man bor än de som bor i småhus. De som åker kollektivt och med bil är nöjdare med snöröjningen av de stora gatorna än gående och cyklister. övrigt är det inga stora skillnader mellan olika grupper. Jönköping och Helsingborg fungerar snöröjningen bäst både vad gäller gatorna in mot centrum och bostadsgator. De som har en uppfattning om snöröjningen av cykelvägar är de som cyklar till arbetet/skolan vintertid. Den gruppen är också mer nöjd med snöröjningen än övriga trafikantgrupper. Bland cyklisterna är 32 % nöjda 12 % svarar "varken bra eller dåligt" och 55 % tycker att den sköts dåligt. De sombor i utkanten aven tätort är mer nöjda med snöröjningen av cykelvägar än de som bor i centrum. 31 % av dem som bor utanför centrum saknar uppfattning. Bäst fungerar snöröjningen av cykelvägar i Karlstad och Östersund. 13

16 Vinterväghållning (forts) Användning av sand och salt för att minska halkrisken. Diagrammet visar andelen som svarat att man inte skall salta alls. Alingsås Avesta Boden Borlänge Borås Enköping Eslöv Fagersta Falkenberg Flen Gotland Gävle Halmstad Helsingborg Hudiksvall Höganäs Jönköping Karlshamn Karlstad Kungsbacka Kungälv Kävlinge Landskrona Linköping Motala Nacka Norrköping Nybro Piteå Sandviken Skellefteå Skövde Sollefteå Solna Svedala Sölvesborg Timra Trollhättan Trosa Tyresö Uddevalla UpplandsBro Uppsala Varberg Vellinge Vänersborg Västerås Växjö Ystad Örebro Östersund o % ; : i Andel som vill att det inte skall saltas Resultaten visar att det är en större andel män än kvinnor som anser att man inte skall salta alls. De som bor utanför en tätort vill slopa saltningen i större utsträckning än de som bor mer centralt. Likaså är det fler bland de boende i småhus som inte vill ha någon saltning än bland de boende i flerfamiljshus. De som har tillgång till bil vill i större utsträckning att man inte skall salta än de som inte har bil. Slutligen är andelen som tycker att man inte skall salta alls större ju längre norrut man bor i landet t ex ÖstersW1d Piteå och Boden samt på Gotland. 14

17 Trafiksäkerhet "Vad skall kommunen göra för att öka trafiksäkerheten?" Diagrammet visar de som anser att trafiksäkerheten är bra som den är. Alingsås Avesta Boden Borlänge Borås Enköping Eslöv Fagersta Falkenberg Flen Gotland Gävle Halmstad Helsingborg Hudiksvall Höganäs Jönköping Karlshamn Karlstad Kungsbacka Kungälv Kävlinge Landskrona Linköping Motala Nacka Norrköping Nybro Piteå Sandviken Skellefteå Skövde Sollefteå Solna Svedala Sölvesborg Timrå Trollhättan Trosa Tyresö Uddevalla UpplandsBro Uppsala Varberg Vellinge Vänersborg Västerås Växjö Ystad Örebro Östersund o % []] Andel som svarat "Ganska bra" eller "Mycket bra" Män är mer nöjda med den nuvarande trafiksäkerheten än kvinnor. Av svaren på det enklare frågeformuläret framgår att de yngre i åldern 1839 år inte är lika nöjda med trafiksäkerheten som de äldre. Även hushåll med barn upp till 13 år är mindre nöjda än hushåll utan barn och hushåll med barn över 13 år. Boende i småhus är mindre nöjda med trafiksäkerheten än boende i flerbostadshus. Dessutom är de som bor utanför en tätort mindre nöjda än de som bor mer centralt. de kom muner där man använt det detaljerade frågeformuläret oftast större kommuner är de äldre inte lika nöjda med trafiksäkerheten som de yngre. Samtliga hushåll med barn är mindre nöjda än hushåll utan barn. Både de som bor i utkanten av centrum och de som bor utanför en tätort är mindre nöjda med trafiksäkerheten än de som bor i centrum. Vellinge är den kommun som har störst andel nöjda invånare vad gäller dagens trafiksäkerhet. 15

18 Trafiksäkerhet (forts) "Vad skall kommunen göra för att öka trafiksäkerheten där man bor?" Jag tycker trafiksäkerheten är bra som den är Skylta lägre hastighet Hastighetsdämpande åtgärder som t ex gupp i gatan Fler varningsskyltar (t ex varning för barn farliga korsningar) Fler ljussignaler o % [J.1 Förbättra sikten vid gatukorsningar Bättre snöröjning och halkbekämpning Bättre gatubelysning [J Annat Ej svar [J Andel som vill prioritera respektive åtgärd Nästan samtliga grupper som jämförs anser att det är viktigast med hastighetsdämpande åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten och därefter kommer förbättrad sikt vid gatukorsningar. Kvinnor och hushåll med barn upp till 13 år vill främst ha hastighetsdämpande åtgärder. övriga grupper är hastighetsdämpande åtgärder tillsammans med åtgärder för att förbättra sikten de vanligaste önskemålen. Vid en jämförelse framgår också att i de flesta av de kommuner som använt det enklare formuläret tycker man att det är viktigast med hastighetsdämpande åtgärder. Tyresö Nybro Landskrona Eslöv Kungsbacka Uddevalla Vänersborg och Skövde är det ungefär lika viktigt med hastighetsdämpande åtgärder som att förbättra sikten medan förbättrad sikt anses viktigast i Enköping Växjö Fagersta Timrå Skellefteå Piteå Boden och på Gotland. Bland de kommuner som använt det mer omfattande frågeformuläret är det ungefär lika viktigt med hastighetsdämpande åtgärdersom förbättrad sikt utom i Helsingborg och Gävle där önskemålet om hastighetsdämpande åtgärder kommer först. 16

19 Prioriteringar inonl gatuverksamheten "Vi får mindre pengar till underhåll av gator och vägar. Till vad skall vi främst använda pengarna?" enklare formuläret Underhåll av asfalten på gatorna Underhåll av gångoch cykelvägar Snöröjning och halkbekämpning av gatorna Snöröjning och halkbekämpning av gång och cykelvägar Sopning av gator och gång och cykelvägar Hastighetsdämpande åtgärder som gupp och avsmalningar Trafiksignaler Gatubelysning Bättre skötsel av planteringar och dylikt Annat Ej svar o % D D D ~ Andel som prioriterar respektive åtgärd Summan av svaren överstiger 100 % därför att de som svarat haft möjlighet att markera flera alternativ. Vid mindre pengar till underhåll av gator och vägar är det främsta önskemålet i de flesta grupper att medlen används till underhåll av asfalten på gatorna samt snöröjning/halkbekämpning. Underhåll av asfalt intresserar främst män och de som bori småhus. Det framgår också att intresset avtar med stigande ålder. Särskilt påtagligt är intresset för underhåll av asfalt bland bilisterna. När det gäller snöröjning är intresset större bland kvinnor och även här bland dem som bor i småhus. ntresset för snöröjning blir dessutom större ju mindre centralt man bor. Snöröjning av gång och cykelvägar kommer på tredje plats vilket framgår av diagrammet. kommuner som ligger längre norrut anser man det viktigare att satsa på snöröjning och halkbekämpning än på underhåll av asfalten. Det gäller i Avesta Sandviken Skellefteå Piteå och Boden. Tyresö UpplandsBro Nybro Falkenberg Varberg Borås och Timrå tycker man att det är ungefär lika viktigt med underhåll av asfalten som med snöröjning. övriga kommuner anses underhåll av asfalten viktigast. 17

20 Prioriteringar inom gatuverksamheten (forts) "Vi får mindre pengar till underhåll av gator och vägar. Till vad skall vi främst använda pengarna?" detaljerade formuläret o % Underhåll av asfalten på gatorna Underhåll av gångoch cykelvägar Snöröjning och halkbekämpning av bostadsgalorna Snöröjning och halkbekämpning av de större gatorna mot centrum Snöröjning och halkbekämpning av gång och cykelvägar Sopning av gator och gång och cykelvägar Hastighetsdämpande åtgärder som gupp och avsmalningar Trafiksignaler Gatubelysning Bättre skötsel av planteringar och dylikt Annat Ej svar Andel som vill prioritera respektive åtgärd Summan av svaren överstiger 100 % därför att de som svarat haft möjlighet att markera flera alternativ. Alla grupper utom de äldsta tycker att det är viktigast med underhåll av asfalten. De äldsta 6574 år förordar istället snöröjning av bostadsgatorna. Kvinnor tycker också att underhållet av asfalten är viktigast men den andel som markerat detta alternativ är inte lika stor som bland män. Däremot är det fler kvinnor än män som föredrar snöröjning av de stora gatorna in mot centrum. Ju centralare man bor desto mer intresserad är man av skötsel av gång och cykelvägar. Det gäller såväl under håll som snöröjning. Vidare framgår att underhållet av asfalten anses viktigare ju längre bort från centrum man bor samt att bilister prioriterar detta högre än ickebilister. Bland de kommuner som använt det mer detaljerade formuläret tycker man att det är viktigast att använda pengarna till underhåll av asfalten i alla kommuner utom två. Örebro vill man att medlen främst skall användas till snöröjning och halkbekämpning av gång och cykelvägar och i Östersund är det främsta önskemålet snöröjning och halkbekämpning av de större gatorna. 18

21 Belysning "Belysningen på gator och i parker är till för att höja trafiksäkerheten ge ökad trygghet för den som vistas ute och bidra till en trevlig miljö. Men belysningen kostar pengar! Tycker Du att kommunen kan spara in på belysningen?" Diagrammet visar hur många som svarat att man inte kan spara in på belysningen. o % Alingsås Avesta Boden Borlän$e Baras Enköping Eslöv Fagersta Falkenberg Flen Gotland Gävle Halmstad Helsingborg Hudiksvall Höganäs Jönköping Karlshamn Karlstad Kungsbacka Kungälv Kävlinge Landskrona Linköping Motala Nacka Norrköping Nybro Piteå Sandviken Skellefteå Skövde Sollefteå Solna Svedala Sölvesborg Timrå Trollhättan Trosa Tyresö Uddevalla UpplandsBro Uppsala Varberg Vellinge Vänersborg Västerås Växjö Ystad Örebro Östersund l Andel som svarar att man inte kan spara in på belysningen Vid en jämförelse av sparviljan hos olika grupper framgår att ju centralare man bor desto mindre intresserad är man av att spara på belysningen överhuvudtaget. Även boende i flerbostadshus är mindre villiga att spara på belysningen än boende i småhus. Dessutom är kvinnor mindre villiga att spara på denna särskilt i de större kommuner som använt det mer detaljerade frågeformuläret. Sparviljan är störst i Sollefteå Skellefteå och Piteå. 19

22 Belysning (forts) "Belysningen på gator och i parker är till för att höja trafiksäkerheten ge ökad trygghet för den som vistas ute och bidra till en trevlig miljö. Men belysningen kostar pengar! Tycker Du att kommunen kan spara in på belysningen?" Ja släcka belysningen helt under sommaren o % Ja ha glesare tända lampor på bostadsgatorna året runt mellan kl 0005 Ja glesare tända lampor på de stora gatorna året runt mellan kl 0005 Ja glesare tända lampor i parkerna året runt mellan kl 0005 Ja släcka lamporna tidigare på morgonen och tända dem senare på kvällen Nej kommunen skall inte spara på belysningen D Andel som prioriterar respektive sparåtgärd Summan av svaren överstiger 100 % därför att det varit möjligt att markera flera alternativ. alla grupper anses alternativet att spara in på belysningen i parkerna mindre attraktivt. Att spara inpå belysningen på bostadsgatorna förordas inte heller av många. Särskilt bland de äldsta är intresset svalt för detta. Sparalternativ som de flesta kan tänka sig är att ha färre tända lampor på de stora gatorna samt att släcka belysningen helt under sommaren. De äldsta vill dock inte ha glesare mellan lamporna på de stora gatorna året runt utan förordar istället alternativet att släcka belysningen helt under sommaren.ju längre norrutman bort desto fler anser att man skall spara genom att släcka belysningen helt under sommaren. Det vanligaste sparalternativet för de flesta kommuner i södra Sverige är att ha färre tända lamporpå de stora gatorna. 20

23 Parkernas användning "Hur använder Du parkerna?" Som kommunikationsled till arbetet busshållplats m m o % För promenader ' För lek och rekreation För samvaro För att rasta hunden För att få naturupplevelser Annat Ej svar r '" D D Andel som använder parkerna på respektive sätt Summan av svaren överstiger 100 % därför att det varit möjligt att markera flera alternativ. Parkerna används mest för promenader av alla grupper utom familjer med barn upp till 6 år som främst använder parkerna för lek och rekreation. Att använda parkerna för promenader är vanligare ju centralare man bor. Även boende i flerbostadshus använder parkerna mer för promenader än boende i småhus. Ju äldre man är desto vanligare är det att man använder parkerna för promenader. Ju yngre man är desto vanligare är det att parkerna används som kommunikationsled till och från arbetet men även bland dem är det vanligast att använda parkerna för promenader. Bland kvinnor och äldre människor är det fler som använder parkerna för att få naturupplevelser än bland män och yngre. det detaljerade frågeformuläret ställdes även frågan hur ofta man använder parkerna. 12 % använder parkerna dagligen 31 % minst en gång i veckan 37 % minst en gång i månaden och 19 % använder dem mer sällan. De som använder parkerna dagligen är främst de som är ute och rastar hunden samt de som utnyttjar parkerna som kommunikationsled. 21

24 Parkernas skötsel "Hur tycker Du att parkerna sköts i kommunen?" enklare formuläret Alingsås Avesta Boden Borås Enköping Eslöv Fagersta Falkenberg Flen Gotland Halmstad Höganäs Karlshamn Kungsbacka Kungälv Kävlinge Landskrona Motala Nacka Nybro Piteå Sandviken Skellefteå Skövde Sollefteå Solna Svedala Sölvesborg Timrå Trollhättan Trosa Tyresö Uddevalla UpplandsBro Varberg Vellinge Vänersborg Växjö Ystad o % O kr/kvm Andel som svarat "ganska bra" eller "mycket bra" Kostnader för parkskötsel Det är främst de som bor centralt som avger positiva omdömen om hur parkerna sköts. Det förklaras till en del av att de som bor utanför tätorter inte har någon uppfattning om parkernas skötsel. Kvinnorna är mer positiva till parkernas skötsel än män. Hushåll utan barn är också mer tillfreds med parkskötseln än de med barn. övrigt finns det inga stora skillnader i uppfattning mellan olika grupper. Bäst omdömen får parkskötseln i Alingsås Boden Borås Karlshamn och Varberg. Vid en sammanvägning av medborgarnas omdömen om parkernas skötsel och kostnaderna före faller Varberg och Karlshamn att ha lyckats särskilt väl. Man ställde även några frågor om lekredskapen i parkerna. Många har ingen uppfattning om dessa. Det är främst familjer med barn upp till 13 år som har en uppfattning och bland dem finns det ungefär lika många nöjda som missnöjda. Om man delar upp barnfamiljerna i småbarnsfamiljer med barn upp till 6 år och familjer med barn mellan 7 och 13 år är småbarnsfamiljer mer missnöjda. Det som barnfamiljerna över lag är missnöjda med är att lekredskapen är trasiga. 22

25 Parkernas skötsel (forts) "Hur tycker Du att parkerna sköts i kommunen?" detauerade formuläret o % Borlänge Gävle Helsingborg Hudiksvall Jönköping Karlstad Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro Östersund O kr/kvlt D... i centrum... i bostadsområdena Kostnader 1997 för parkskötsel Parker i centrum får bättre omdömen än parker i bostadsområden. Ju centralare man bor desto nöjdare är man med parkernas skötsel. Det förklaras även här till en del av att de som bor utanför tätort saknar uppfattning om parkernas skötsel i större utsträckning än de som bor centralt. Missnöjet som finns beror främst på att det är skräpigt i parkerna. Bostadsparker får bättre omdömen av personer som bor i centrum än av dem utanför centrum. Det kan återigen förklaras av att de som bor utanför tätorten saknar uppfattning i större utsträckning. Boende i flerbostadshus är mer nöjda med bostadsparkerna än boende i småhus men även bland dessa finns en ganska stor andel som saknar uppfattning. Orsaken till missnöjet som finns är också när det gäller bostadsparker främst att det är skräpigt. När det gäller skötsel av parker belägna i centrum får man bäst omdömen i Jönköping och Hudiksvall. Mestnöjda med bostadsparkernas skötsel är man i Gävle Jönköping och Helsingborg. Några jämförelser av omdömen och kostnader för parkskötseln går inte att göra eftersom uppgifter om kostnader saknas för hälften av kommunerna. På frågan om vad man tycker om lekredskapen i parkerna är det många som inte har någon uppfattning. De med uppfattning är barnhushåll och då särskilt de med barn upp till 13 år. De som bor i Borlänge Gävle och Östersund är nöjdast med lekredskapen i parkerna. 23

26 Prioriteringar inom parkverksamheten "Vi får mindre pengar till parkverksamheten. Till vad skall vi i första hand använda pengarna?" enklare formuläret Blomsterarrangemang på gator och torg Blomsterrabatter i parkerna Gräsklippning i parkerna Ogräsrensning Skötsel av naturmark Städning i parkerna Lekplatser Parksoffor o % i Annat Ej svar D Andel som prioriterar respektive åtgärd/anläggning Vid minskade resurser är det enligt de flesta grupper viktigast att satsa på städningen. Det är dock lika många som svarat"annat". Vad som döljer sig bakom dessa svar kan respektive kommun se i sin egen rapport. Därefter är önskemålen tämligen jämnt fördelade på övriga alternativ. Ett undantag är dock familjer med barn upp till 13 år som i första hand vill ha lekplatser detta gäller särskilt småbarns familjer med barn upp till 6 år. denna grupp kommer städningen av parkerna på andra plats. vissa kommuner som UpplandsBro Flen Motala Nybro Vellinge Kävlinge Svedala Sollefteå och Piteå tycker invånarna att det är ungefär lika viktigt att satsa på lekplatser som på städning. 24

27 Prioriteringar inom parkverksamheten (forts) "Vi får mindre pengar till parkverksamheten. Till vad skall vi i första hand använda pengarna?" detaljerade formuläret Blomsterarrangemang på gator och torg Blomsterrabatter i parkerna Gräsklippning i parkerna i centrum Gräsklippning i parkerna i bost<;ldsområdena Ogräsrensning Städning i parkerna Lekplatser sbanor Vattenanläggningar Parksoffor Annat Ej svar o %! =1 =t J =) D Andel som prioriterar respektive åtgärd eller anläggning Summan av svaren överstiger 100 % därför att de som svarat haft möjlighet att markera flera alternativ. Städningen är i särklass viktigast för alla grupper utom familjer med barn upp till 6 år. Dessa vill ha lekplatser i första hand och därefter städning. För hushåll utan barn kommer blomsterarrangemang på gator och torg på andra plats efter städningen. Mycket få 3 respektive 4 % vill ha isbanor och vattenanläggningar i fall kommunen får minskade resurser. Om manjämför kommuner är städning av parkerna den åtgärd som kommer i första hand. Ytterligare några frågor ställdes om parker. För att ta del av dessa hänvisas till respektive kommuns egen rapport. 25

28 Vattenkvalitet "Vad tycker Du om kvaliteten på vattnet?" Alingsås Avesta Boden Borås Enköping Eslöv Fagersta Falkenberg Flen Gotland Halmstad Hudiksvall Höganäs Jönköping Karlshamn Karlstad Kungsbacka Kungälv Kävlinge Landskrona Motala Nacka Nybro Piteå Sandviken Skellefteå Skövde Sollefteå Solna Svedala Sölvesborg Timrå Trollhättan Trosa Tyresö Uddevalla UpplandsBro Varberg Vellinge Vänersborg Växjö Ystad Örebro o %!! D Andel som svarat "Mycket bra" eller "Ganska bra" i Frågan om vattnets kvalitet ställdes enbart till dem som har kommunalt vatten. Andelen med kommunalt vatten varierar från 55 % på Gotland till 94 % i Sölvesborg. de flesta kommuner har vattnet bra kvalitet. Motala Nybro Sölvesborg Halmstad Falkenberg Kungsbacka Kungälv Vänersborg Alingsås Avesta Timrå och Sollefteå tycker 90 % eller fler av de tillfrågade att vattnets kvalitet är bra. Den vanligaste orsaken till missnöje är att vattnet smakar illa. Att vattnet håller en hög kvalitet framgår också av att 84 % av samtliga dricker av vattenledningsvattnet flera gånger per dag. De flitigaste vattendrickarna finns i Sollefteå. Ungefär 20 % har varit utsatta för störningar i vattentillförseln under det senast året och då vanligen avbrott i tillförseln. 26

29 Avlopp "Brukar Du slänga något eller några av följande i avloppet?" Diagrammet visar de som aldrig slänger något i avloppet. Alingsås Avesta Boden Borås Enköping Eslöv Fagersta Falkenberg Flen Gotland Halmstad Hudiksvall Höganäs Jönköping Karlshamn Karlstad Kungsbacka Kungälv Kävlinge Landskrona Motala Nacka Nybro Piteå Sandviken Skellefteå Skövde Sollefteå Solna Svedala Sölvesborg Timrå Trollhättan Trosa Tyresö Uddevalla UpplandsBro Varberg Vellinge Vänersborg Växjö Ystad Örebro o % D Andel som svarat att de aldrig slänger något av de uppräknade exemplen i avloppet [ Av de tillfrågade svarar 63 % att de aldrig brukar slänga något i avloppet. Då frågor av den här typenbesvaras finns en tendens att de verkliga förhållandena underskattas. Förmodligen är det en något större andel som slänger något. Svaren varierar kraftigt. Solna och Skellefteå svarar 49 % att de aldrig slänger något i avloppet och i Sölvesborg 83 %. 27

30 Avlopp (forts) "Brukar Du slänga något eller några av följande i avloppet?" o % Strumpor/ strumpbyxor Medicin o O Cigarettfimpar O i Kaffesump! Bomullspinnar Matrester q Färgrester Lösningsmedel Fotokemikalier O tj Andra flytande D kemikalier Dambindor J Tamponger Bomullstussar Nej aldrig Ej svar J 1 J.. 'l<..< ". i Andel som slänger respektive föremål i avloppet u<i\ ;J<L "."::::1.. '' ;b '. Summan av svaren överstiger 100 % därför att de som svarat haft möjlighet att markera flera alternativ. Det är vanligast att man slänger bomullstussar tamponger och kaffesump. Helt naturligt slänger fler kvinnor tamponger men ävenbomullstussar. Ju yngre man är desto vanligare är det att man slänger dessa föremål. Barnfamiljer slänger också mer av dessa än hushåll utan barn. Särskilt mycket bomullstussar och tamponger slänger man i Vellinge. Det är mycket vanlig are att man slänger kaffesump i norrlandskommunerna t ex Hudiksvall Timrå Sollefteå Skellefteå Piteå och Boden än i övriga kommuner. På frågan om man kände någon tveksamhet inför att köpa produkter som odlats på mark gödslad med slam från kommunens avloppsreningsverk som uppfyller miljömyndigheternas krav svarade hälften att de inte känner någon sådan tveksamhet. Män och yngre personer är minst tveksamma. 28

31 Sophantering Helhetsbedömning av sophanteringen. Diagrammet visar den andel som tycker att sophämtningen fungerar bra. Alingsås Avesta Boden Borås Enköping Eslöv Fagersta Falkenberg Flen Gotland Halmstad Hudiksvall Höganäs Jönköping Karlshamn Karlstad Kungsbacka Kungälv Kävlinge Landskrona Motala Nacka Nybro Piteå Sandviken Skellefteå Skövde Sollefteå Solna Svedala Sölvesborg Timrå Trollhättan Trosa Tyresö Uddevalla UpplandsBro Varberg Vellinge Vänersborg Växjö Ystad Örebro o % Andel som svarat "Mycket nöjd" eller "Ganska nöjd" De som bor i småhus är nöjdare med sophanteringen än de som bor i flerbostadshus. Boende i flerbostadshus som inte är nöjda med sophanteringen besväras i första hand av dålig lukt från soprum och därefter av fulla sopbehållare. Bland de förhållandevis få som bor i småhus som är missnöjda är den vanligaste orsaken till missnöje även här dålig lukt och fulla sopbehållare. de flesta kommuner anser en stor andel att sophanteringen fungerar bra. Andelen nöjda ligger mellan 75 % och 84 %. Nybro Vellinge Svedala Ystad Falkenberg Avesta Sollefteå och Skellefteå är andelen nöjda t o m 85 % eller högre. På frågan om man vill påverka något i sophanteringen svarar 57 % att det är bra som det är. De som framfört önskemål vill kunna påverka hur ofta soporna hämtas samt storlek och typ på sopbehållaren. Dessa önskemål finns främst bland dem som bor i småhus. 29

32 Miljöfarligt avfall "Känner Du till var Du kan lämna ditt miljöfarliga avfall (oljerester färgrester bekämpningsmedel m m)? Brukar Du lämna ditt miljöfarliga avfall där?" Alingsås Avesta Boden Borås Enköping Eslöv Fagersta Falkenberg Flen Gotland Halmstad Hudiksvall Höganäs Jönköping Karlshamn Karlstad Kungsbacka Kungälv Kävlinge Landskrona Motala Nacka Nybro Piteå Sandviken Skellefteå Skövde Sollefteå Solna Svedala Sölvesborg Timrå Trollhättan Trosa Tyresö Uddevalla UpplandsBro Varberg Vellinge Vänersborg Växjö Ystad Örebro o % Andel som säger att de alltid lämnar in sitt miljöfarliga avfall på avsedd plats D Andel som känner till var de kan lämna sitt miljöfarliga avfall ' 1! Män har bättre kunskap än kvirmor om var man skall lämna sitt miljöfarliga avfall. De yngre känner inte till var man skall lämna miljöfarligt avfall i samma utsträckning som de äldre. De som bor i flerbostadshus har också sämre kunskap om detta än de som bor i småhus. När det gäller det faktiska beteendetblanddem som känner till var avfallet skall lämnas har skillnaderna minskat något mellan könen. Det är nu nästan lika många kvirmor som män som brukar lämna sitt miljöfarliga avfall där man ska. Även här är de yngre sämst på att lämna sitt miljöfarliga avfall. Likaså lämnar de som bor i flerbostadshus i mindre utsträckning sitt miljöfarliga avfall på avsedda platser. Man bör dock beakta att det både bland de yngre och de som bor i flerbostadshus firms en stor andel som svarar att de inte har något sådant avfall. Nybro Sölvesborg Vellinge och Boden har 90 % eller fler av medborgarna kunskap om var man kan lämna sitt miljöfarliga avfall. Den största andelen av dem som har denna kunskap som också lämnar sitt avfall på dessa platser firms i Sölvesborg och Kungsbacka. 30

33 Laddningsbara produkter "Brukar Du återlämna laddningsbara produkter till affärer som säljer sådana produkter eller till kommunens miljöstation eller motsvarande?" Alingsås Avesta Boden Borås Enköping Eslöv Fagersta Falkenberg Flen Gotland Halmstad Hudiksvall Höganäs Jönköping Karlshamn Karlstad Kungsbacka Kungälv Kävlinge Landskrona Motala Nacka Nybro Piteå Sandviken Skellefteå Skövde Sollefteå Solna Svedala Sölvesborg Timrå Trollhättan Trosa Tyresö Uddevalla UpplandsBro Varberg Vellinge Vänersborg Växjö Ystad Örebro o % C ; i Andel som alltid återlämnar laddningsbara produkter Av de som tillfrågades svarade 41 % att de alltid återlämnar laddningsbara produkter. Samtidigt svarar en fjärdedel att de aldrig har haft sådana produkter. Män verkar vara något bättre på att lämna tillbaka laddningsbara produkter än kvinnor men samtidigt är det fler kvinnor som svarar att de inte har haft sådana. De yngre är sämre än de äldre på att lämna tillbaka laddningsbara produkter. Vellinge Kävlinge Svedala och Borås återlämnar närmare 50 % eller mer av invånama alltid laddningsbara produkter. 31

34 Källsortering "Källsortering av sopor innebär att glas tidningar plast plåt m m sorteras var för sig. Vad brukar Du källsortera?" Diagrammet visar de som inte källsorterar något av de uppräknade exemplen. o Alingsås Avesta Boden Borås Enköping Eslöv Fagersta Falkenberg Flen Gotland Halmstad Hudiksvall Höganäs Jönköping Karlshamn Karlstad Kungsbacka Kungälv Kävlinge Landskrona Motala Nacka Nybro Piteå Sandviken Skellefteå Skövde Sollefteå Solna Svedala Sölvesborg Timrå Trollhättan Trosa Tyresö Uddevalla UpplandsBro Varberg Vellinge Vänersborg Växjö Ystad Örebro Andel som säger att de inte källsorterar något av de uppräknade exemplen Det är bara 45 % som inte källsorterar något av ovanstående. alla kommuner är andelen som inte källsorterar något av de angivna soporna mycket liten. Nacka Sölvesborg och Varberg är det bara 1 % som svarar att de inte källsorterar något. 32

35 Källsortering (forts) "Källsortering av sopor innebär att glas tidningar plast plåt m m sorteras var för sig. Vad brukar Du källsortera?" Glas o % : ; J Tidningar packningar Pappersförpackningar l J i Plåtförpackningar Plastför Textilier Batterier Annat Källsorterar inget av ovanstående B! 1 '1 tb J Ej svar! D Andel av de som bor i småhus som källsorterar respektive produkt Andel av de som bor i flerbostadshus som källsorterar respektive produkt Det är i särklass vanligast att källsortera tidningar glasförpackningar och batterier. En jämförelse mellan olika grupper visar att man överlag är bättre på att sortera i småhus än i flerbostadshus. De som bor mindre centralt är också något bättre på att källsortera än de som bor centralt. Yngre personer är något sämre på detta än äldre. När det gäller pappers plåt och plastförpackningar varierar nivån på källsorteringen. Flen Sölvesborg Landskrona Trollhättan och på Gotland är man bättre på att sortera pappers plåt och plastförpackningar än i andra kommuner. Plåt och plastförpackningar är man även bra på att källsortera i Vänersborg. nvånarna i Växjö och Höganäs är bättre än genomsnittet på att sortera pappersförpackningar. På frågan om man brukar köpa miljövänliga alternativ om man har möjlighet svarar 15 % av invånarna att de alltid väljer ett miljövänligt alternativ om de kan och 68 % att de gör det ibland. Det är en något större andel kvinnor än män som väljer miljövänliga alternativ. Av svaren framgår också att ju äldre man är desto vanligare är det att man alltid väljer miljövänliga alternativ. 33

36 Kompostering "En del kommuner har separat insamling av komposterbart köksavfall. Skulle Du av miljöskäl vilja ha en sådan insamling även om den årliga merkostnaden blir ca 200 kronor per hushåll och år?" Alingsås Avesta Boden Enköping Eslöv Fagersta Falkenberg Flen Gotland Halmstad Hudiksvall Höganäs Jönköping Karlshamn Karlstad Kungsbacka Kungälv Kävlinge Landskrona Motala Nacka Nybro Piteå Sandviken Skellefteå Skövde Sollefteå Solna Svedala Sölvesborg Timrå Trollhättan Trosa Tyresö Uddevalla UpplandsBro Varberg Vellinge Vänersborg Växjö Ystad Örebro o % D Andel som är intresserad av kommunal kompostering de fyra kommuner som använt det mer detaljerade frågeformuläret var merkostnaden angiven till 300 kronor per år. Vid en jämförelse mellan olika grupper framgår att yngre människor är mer intresserade av detta än äldre. ntresset är också större bland boende i flerbostadshus än bland boende i småhus. Nacka Solna Växjö och Boden är man mest intresserad av kommunalt organiserad kompostering. Där är ungefär 30 % av invånarna positiva till detta. samtliga kommuner är det dock en ganska stor andel som svarat att man inte vet drygt en fjärdedel. 34

37 Kompostering (forts) Andelen som inte komposterar fördelat på småhus och flerbostadshus Alingsås Avesta Boden Borås Enköping Eslöv Fagersta Falkenberg Flen Gotland Halmstad Hudiksvall Höganäs Jönköping Karlshamn Karlstad Kungsbacka Kungälv Kävlinge Landskrona Motala Nacka Nybro Piteå Sandviken Skellefteå Skövde Sollefteå Solna Svedala Sölvesborg Timrå Trollhättan Trosa Tyresö Uddevalla UpplandsBro Varberg Vellinge Vänersborg Växjö Ystad Örebro o % l ; l 1 1 l l! : 1 1 l 1 1 i 1 1! Andel av de som bor i flerbostadshus som komposterar något av de uppräknade exemplen Andel av de som bor i småhus som komposterar något av de uppräknade exemplen Helt naturligt är andelen som inte komposterar mycket större bland dem som bor i flerbostadshus. Borås Trosa och Varberg finns det dock förhållandevis många boende i flerbo stadshus som komposterar. Den största andelen boende i småhus som komposterar finns i Varberg och Nacka. 35

38 Kompostering (forts) "Vad brukar Du kompostera?" o % Trädgårds avfall Vegetabiliskt avfall Animaliskt köksavfall Komposterar inte Ej svar D Andel av de som bor i småhus som komposterar respektive produkt Andel bland de som bor i flerbostadshus som komposterar respektive produkt Det är i särklass vanligast att de som bor i småhus komposterar. Bland dessa är det vanligast att man komposterar trädgårdsavfall och därefter vegetabiliskt köksavfall. Det är ovanligt att man komposterar animaliskt köksavfall. På frågan om hur man tar hand om sitt trädgårdsavfall svarar 64 % av de som bor i småhus att de komposterar detta 31 % lämnar det vid kommunens anläggning och 22 % eldar upp avfallet utomhus. 36