"Bara" AS? Om tillöggsproblem hos vuxna med Aspergers syndrom. Annika Brar Överläkare, Neuropsykiatriska enheten Psykiatri Nordväst Karolinska, SLL

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download ""Bara" AS? Om tillöggsproblem hos vuxna med Aspergers syndrom. Annika Brar Överläkare, Neuropsykiatriska enheten Psykiatri Nordväst Karolinska, SLL"

David Danielsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 "Bara" AS? Om tillöggsproblem hos vuxna med Aspergers syndrom Annika Brar Överläkare, Neuropsykiatriska enheten Psykiatri Nordväst Karolinska, SLL

2 Prognos vid AS (d.v.s. hur går det i vuxen ålder?) "Bara" AS? Om tillöggsprablem hos vuxna med Aspergers syndrom Annika Brar Överläkare, Neuropsykiatriska enheten Psykiatri Nordväst Karolinska, SLL Vad är god prognos? - I forskning, uppföljningsstudier: Hög utbildningsnivå Arbete, försörjning Självständig i boende, vardagliga aktiviteter Partner, vänner, nära relationer Ej psykiatriska problem,beteendeproblem - Subjektiv livskvalitet! - Anhörigas livskvalitet Föreläsningens innehåll Prognos vid HFA/AS enligt forskningen 1. Prognos vid AS enligt forskningen 2. Vaniiga tiiiäggsprobiem hos vuxna 3. Kontakten med primärvård och psykiatri 4. Prevention - att förebygga tilläggsproblem H Aspergers uppföljning - egna patienter (övers. U Frith 1991): - Varierande prognos - Vissa yrkesaktiva, framgångsrika Ex. prof. i astronomi, matematiker, teknologer, kemister, högre tjänstemän "Speciaiintressen = framgångsfaktorer" Prognos vid HFA/ AS enligt forskningen, forts. l.prognos vid AS enligt forskningen P Howlin 2000: Sammanställning av uppföljningsstudier % universitetsutbildade % eget boende,självständiga % förvärvsarbetande - Enstaka gifta % "Good outcome" (arbete, Självständigt boende, någon nära relation) - Olika länder- varierande stöd, förutsättningar förklarar skillnaderna?

- I forskning, uppföljningsstudier: Hög utbildningsnivå Arbete, försörjning Självständig i boende, vardagliga aktiviteter Partner, vänner, nära relationer Ej psykiatriska problem,beteendeproblem -

3 Att leva med AS utan rött stöd, anpassning Många misslyckanden Kritik från omgivningen Negativ självbild Utanförskap - Ökad sårbarhet för psykiatriska problem Prognos vid HFA/AS enligt forskningen, forts. M Cederlund m.fl. 2008: vuxen Uppfölining älder av 70 pojkar med AS till - Diagnos AS vid 5-24 års åider, BNK G-borg år gamia vid uppföljning - 12 % inte längre AST-diagnos - Ca V. välfungerande, självständigt iiv - Ca V4 begränsat liv utan arbete, vänner - Plus ökad "biologisk sårbarhet" för kroppslig och psykiatrisk sjukdom Prognos vid AS enligt forskningen, sammanfattande slutsatser 2. Vanliga tillöggsproblem hos vuxna Hög begåvning, god kommunikationsförmåga ger bättre prognos Fortsatt utveckling av förmåga tili kommunikation, vuxenliv (Kanner socialt 1973, samspel Piven 1996, under Gillberg) tonår( Samtidig kroppslig och/eller psykisk sjukdom ger sämre prognos Ätgärder för stöd, anpassning gör skilinad Kroppsliga sjukdomar/problem AST vid Epilepsi 5 % vid AS 30 % vid autism 1'1t<l1'1"."p,ayi<l, V. can d~ "",,~,;, \'0",1., "are/e,, bu""''''''pr,nolltll''. Stressrelaterade besvär Mag-tarmbesvär Hudbesvär Värk Trötthet - utmattning Andra hälsoproblem, sjukdomar Svårt lokalisera/tolka/uttrycka kroppsliga symtom

välfungerande, självständigt iiv - Ca V4 begränsat liv utan arbete, vänner - Plus ökad "biologisk sårbarhet" för kroppslig och psykiatrisk sjukdom Prognos vid AS enligt forskningen, sammanfattande

4 Psykiatriska sjukdomar/problem vuxna med AS hos Missbruk Vanligatillståndi befolkningenär ännu vanligarevid AS: Affektiv sjukdom Ängesttillstånd Psykossjukdomar (Missbruk) Ätstörningar Självskadebeteende Personlig hetsstörn ingar AD HD Tics/Tourette, inlärningsstörningar Rökning mindre vanligt än i övr. befolkningen Ofta "renlevnadsmänniskor" Missbruk förekommer - Sällan vid AS, oftare vid Autismiikn. tillstånd - Alkohol vanligast - Social samvaro, tillhörighet - Kan ofta brytas aven god anledning, förbättrade levnadsomständigheter Psykiatriska sjukdomar/problem vetenskapliga artiklar vid AS Temanummer:Journal of Clinical Neuropsychiatry nr 1, 2008 ( Sammanfattning (Bejerot, Wetterberg) Psyk. comorbiditet USA (Ghaziuddin, Safar) Psyk. comorbiditetsverige (Bejerot, Ryden) ilutistiska drag vid BPD~RYden, Hetta) Atstörningarvid AST (Rastam) AST och schizofreni (Nylander, Lugnegård, Unenge Hallerbäck) AST och våidsbrott (Kristiansson, Sörman) Genetik vid AST(Melke) Ä tstörning Undervikt vanligare än övervikt % av flickor med anorexi har AS - Autistiska drag förstärks av svält Diagnostik av AST först vid normaliserad vikt Orsaker till ätstörning vid AST Selektivt val av föda, ritualiserat ätande PerceptiDnsstörning oförmåga avgöra vad som är lagom mkt Psykiatriska sjukdomar/problem vetenskapliga artiklar vid AS B Hofvander m.fl. (BMC Psychiatry 2009): Psykiatriska och psykosociala problem hos 122 vuxna med HFA/AS/Autismliknande tillstånd Personer år som sökt utredning vid specialistenhet i Göteborg, Paris 1/3 kvinnor, 2/3 män Hälften hade tidigare psykiatrisk diagnos Självskadebeteende Annorlunda perception, kroppsuppfattning - "Jag blöder, alltså lever jag" - Okänslighetför smärta Stereotypt beteende - Vid "tomrum"; tid utan struktur - Vid starka känslor - Vid piötsliga förändringar, överkrav "Modebeteende" för att dela gemenskap - Självskadeforum på internet Nästan alla visade sig vid utredning ha/haft minst en annan aktuell/tidigare psykiatrisk diagnos Autismvänlig miljö, lagom krav, ev. DBT

befolkningen Ofta "renlevnadsmänniskor" Missbruk förekommer - Sällan vid AS, oftare vid Autismiikn.

5 Personlighetsstörning Affektiv sjukdom Definition av personlighetstörnin[fpd): - Varaktigt, stabilt & ofl~ibelt mönster av,beteenden och uppleveisersom patagligt avviker fran vad som allmänt milj~ ochsett somförväntas kommer avpersonens til uttryck inom sociokultureya minst tva av omradena kognitioner, affektivitet, mellanmänskligt samspel, impulskontroll. - Leder till lidande/försämrad funktion. - Kan inte bättre förklaras av annan psyk. stöm. Aspergers benämning: "Autistisk personlighetsstörning" Personer med AS uppfyller ofta kriterierför flera PD: - Paranoid, schizotypal, schizoid, tvångsmässig, fabisk Oftast ingen praktisk nytta (undantag B-Ilne; DBT) Depression, dystymi - Vanligaste ors. till psykisk ohälsa (ca 50%) - Ofta långvarigt, atypiska symtom Ökad rutinbundenhet, självskada, stereotypt beteende - Ofta reaktion på mobbing, misslyckanden, utanförskap - Skattningsskalorej anpassade för ASI Bipolär sjukdom - Vanligare än i övr. befolkningen (ca 8 %) Överlappning av NPF-diagnoser len utvecklingsavvikese- flera uttryck. namn) Ångesttillstånd Tvångssyndrom (OCD) - Ex. samlande, symmetritvång - Kan också förväxlas med autistiska beteenden Generaliserad ångest Paniksyndrom Social fobi Specifika fobier Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) Kartlägg kemedelsbehandli livssituationen ng! före ev. - Överkrav - stress - ångest Uppmörksomhetsstörning Uppmärksamhetsstörning vid AST - Fastnar i detaljer, "ovidkommande"saker - Svårt skifta fokus / ADHD Många (ca %) uppfyller kriterier för ADHD, kan ha hjälp av läkemedel DSM-IV: ADHD-diagnos kan ej ställas vid AST - Ändras i DSM-V' Psykossjukdom Psykotisk reaktion på stress/förändring - Går snabbt över i lugn miljö, ev. medicin Schizofreni - Ngt vanligare än i övr. befolkningen - Tidigare vanlig feidiagnos Liknande beteende, kognitiva brister Utvecklingshistorienskiljer Paranoida symtom - Överdriven misstänksamhet, feltolkningar - Ofta konsekvens av autistisk problematik

- Leder till lidande/försämrad funktion. - Kan inte bättre förklaras av annan psyk. stöm.

6 Andra NPF vid AST på psykiatriska mottagningen / avd. Tics / Tourettes syndrom - Vanligt hos barn (ca 20 %) och tonåringar (ca 10 %) med AST (Canitano m.fl. 2007) - Minskar ofta med åldern - Gemensamma genetiska/neurobiol. orsaker Dyslexi - Ca 15 % (Hofvander 2009) Oftast ingen autismvänlig miljö Skattningsskalor m.fl. bedömningsinstrument ofta svåra att tillämpa Bedömning, behandling av psykiatriska problem kräver goda kunskaper om AST - Kunskapen varierar men ökar! - Närstående = viktig resurs Vilken behandling finns om man drabbas av psyk. sjukdom/problem? 3. Kontakten med primärvård och psykiatri Läkemedel - Ofta ökad känslighet v.g. effekt, biverkn. Psykologisk behandling - Kunskap om & anpassning till AST krävs av terapeuten! Anpassning av miljö, krav, pedagogik i vardagen - Samarbete psykiatri, primärvård, habilitering, kommunalt & övrigt stöd på vårdcentralen Kommunikationsproblem mm - svårt att uttrycka symtom, hur det känns - Svårt i undersökningssituationen, vid provtagning - Missförstånd Ofta omfattande utredningar, ibland felriktade - Tolk / hjälpmedel kan behövas Ex. "stöd vid möten" 4. Prevention - att förebygga tilläggsproblem Mer kunskap om AST behövs inom primärvården

bedömningsinstrument ofta svåra att tillämpa Bedömning, behandling av psykiatriska problem kräver goda kunskaper om AST - Kunskapen varierar men ökar!

7 Prognos och prevention Att förebygga tillöggsproblem Mkt förbättrad prognos över tid - studier Ökad medvetenhet, kunskap Ökad anpassning av skola, övr. samhällsstöd - Behöver utvecklas ytterligare» Ex. arbetsmarknadsåtgärder Förståelse, acceptans hos individ & omgivning viktigt! - Föräldrar, andra närst~ende, lärare/arbetsgivare, ka mrater/kolleger, grannar... Att förebygga tillöggsproblem - hur? Tidig upptäckt, tidigt och rätt stöd - Utbildning - kunskap - först~else - Autismvänlig miljö - Lagom anpassade krav - Stressreducering - V.b. träna kommunikation, sociala färdigheter - Meningsfullt arbete/sysselsättning - Fritidsaktiviteter - Social gemenskap p~ rätt niv~ " Viktiga förutsöttningar völbefinnande för psykiskt Att man lever i ett begripligt och meningsfullt sammanhang med lagom anpassade krav med möjlighet att påverka sin situation (Antonavsky; Hälsans mysterium 1991)... Sammanfattning Psykiatriska tilläggsproblem är vanliga hos vuxna med AS, men... Mycket kan förebyggas Mycket kan behandlas med gott resultat Sjukvårdens kunskaper om AST ökar

- Föräldrar, andra närst~ende, lärare/arbetsgivare, ka mrater/kolleger, grannar... Att förebygga tillöggsproblem - hur?

Relevanta dokument

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Habilitering inom BUP Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Neuropsykiatrisk behandling och habilitering inom BUP i Värmland Att begränsa symtom och förebygga psykisk ohälsa vid ASD Psykiatrisk problematik