Ett programs väg genom Sveriges Radios infrastruktur

Transkript

1 Leveranshandbok Ett programs väg genom Sveriges Radios infrastruktur Version 5.6 avsedd för 2013 och framåt. I början av 2014 kommer en ny portal för leveranser till Sveriges Radio. I väntan på den portalen har Leveranshandboken endast uppdaterats med nya kontaktpersoner som leveransdatum vid Röda Dagar.

2 Januari 2014 Hej! Du/ni ska nu göra radioprogram för Sveriges Radio AB. Det är många avdelningar som under och efter radioproduktionen har intresse av och ansvar för att hanteringen av ditt/ert program fungerar. Förutsättningarna er emellan beskrivs i den här leveranshandboken. Ta direktkontakt med respektive avdelning för frågor som berör den dagliga produktionen. Ta kontakt med mig om du behöver hjälp med något som du inte kan hitta svar på i den här handboken. Vänligen Carina Claesson Koordinator, produktionsbolag carina.claesson@sverigesradio.se 1

3 Innehållsbeskrivning Pressinformation och pressbilder 3 Planering av trailrar 8 Rutiner kring tablå 11 Rutiner kring leverans av ljudfiler till och från Sveriges Radio 12 Ljudpolicy, ljudkvalité och nivåer 13 Produktionsnummer 16 Senaste lämningstid av program 16 Ny version av ett program 16 Leverans inför Röda dagar 17 Vid direktsändning och test av ledningar med DC 17 Rutiner kring Poddfiler 17 Programsidor på sverigesradio.se rutiner kring webbarbete 18 Riktlinjer för språk och bild på webben 20 Länkpolicy för Sverigesradio.se 21 Policy för mikrobloggar 26 Rutiner kring musikrapportering och låtlistor på webben 28 Rutiner kring notiser och annonser till P1 Presentation 30 Lathund för musikrapportering i Soundmouse 33 2

4 Pressinformation och pressbilder Öka chanserna att bli publicerad i externa medier På Sveriges Radios presswebb (sverigesradio.se/press) hämtar tidningarna information om Sveriges Radios program. Följ nedanstående tider och mall för programinformationen (se s.6) så ökar chansen avsevärt att programmet syns i externa medier. Följande tider gäller för programinformation till Pressgruppen Tre veckor före sändning: chans till publicering i radio- och tv-bilagor. En vecka före sändning: chans till publicering på dagstidningarnas tablåsidor. Skicka information Det är redaktionens uppgift att förse pressgruppen med information och eventuella bilder inför sändningen enligt bifogad mall. Programinformation för respektive kanal skickas till: P1: press.p1@sverigesradio.se Caroline Meyer P2: p2info@sverigesradio.se Susanne Tellinger P3: p3info@sverigesradio.se samt barnprogram Angelica Vaskevich P4: p4info@sverigesradio.se Susanne Tellinger Vik. presschef: Eva Sahlin eva.sahlin@sverigesradio.se Pressbild skickas till foto@sverigesradio.se (läs vidare för mer information). Pressansvariga Det finns en pressansvarig för respektive kanal som utefter pressprioriteringarna lägger ner olika mycket arbete på program. Prioriteringen sker i samarbete med kanalansvarig. Ta alltid kontakt med kanalens pressansvariga i samband med planering av nya program, eller byte av programledare eller andra händelser som kan vara av pressintresse. Urval Det är pressansvarige som avgör vilka program som Sveriges Radio ska tipsa om på presswebben. God framförhållning, spännande ämnen/gäster och bra bilder är kriterier som används vid urvalet. Det är viktigt att redaktionen gör det till vana att skicka information varje vecka även om det inte alltid resulterar i presspuffar, då informationen även når tablå- webboch trailerredaktörer, samt marknadsförare. 3

5 Pressbilder Pressgruppen publicerar bilder som är tagna av Sveriges Radios fotografer eller personal på presswebben. Sveriges Radios avtal med Scanpix avser inte pressbilder utan enbart webbilder. Ta gärna bilder på medverkande vid programarbete. Tidningarna efterfrågar i första hand sådana bilder, dvs på vanliga människor, experter etc. Vad gäller t ex bilder på musiker finns behov av bilder på sådana som är mindre kända (och alltså svåra att få tag på). Bilderna måste vara högupplösta och i jpg-format. En högupplöst bild ska vara minst 2000 pixlar på längsta ledden (men gärna större), dvs på höjden om det är en stående bild och på bredden om det är en liggande bild. Bilderna skickas till foto@sverigesradio.se och respektive kanals mejladresser (se föregående sida) tillsammans med information om: programmets namn sändningstid och kanal motiv, dvs namn/en på personer/na på bilden, var bilden är tagen etc. fotografens namn viktigt, annars får bilden inte publiceras Rättigheter Sveriges Radio har rätt att använda bilderna fritt. Redaktionen ansvarar för att avtala bildrättigheter med upphovskvinnan/mannen. Pressbilder på programledare Det ska finnas pressbilder på alla programledare som hörs i Sveriges Radio. Pressbilder på programledare blir gamla olika fort, därför finns det inga direktiv för hur ofta nya bilder bör tas. Vissa programledare behöver nya pressbilder flera gånger om året om bilderna använts mycket. Andra klarar sig med fotografering vartannat år. Det är den pressansvarige i samråd med redaktion och bildredaktör som avgör när det är dags för ny fotografering. Bilder från Sveriges Radios arkiv Nu finns det möjlighet att söka efter bilder i Sveriges Radios digitala bildarkiv (som finns i SVT:s bildarkiv svtbild.se). Bilderna får endast användas till pressmaterial och webb för de program som produceras för Sveriges Radio. Svtbild.se nås enkelt via Isidor. För er som inte uppdaterar webben själv går det att få ett eget inlogg. Kontakta carina.claesson@sverigesradio.se. Uppge: produktionsbolag, kontaktperson E-post, telefon, adress och postadress samt programnamn. 4

6 Pressmeddelanden Sveriges Radio skickar ut pressmeddelanden i samband med premiärer, programstarter, nya programledare, evenemang och speciella satsningar. Det är den pressansvariges uppgift att avgöra om och när ett pressmeddelande ska skickas ut och att skicka ut den. Det är redaktionens uppgift att berätta när något av nyhetskaraktär är på gång och förse pressansvarige med nödvändigt information i god tid. Övriga pressaktiviteter Pressansvarige ansvarar även för övriga pressaktiviteter, såsom presskonferenser, pressträffar och intervjubokningar. Pressansvarige har också hand om insäljningar av alla dess slag. Det kan handla om programledarprofiler, spännande gäster, roliga händelser, lokala vinklar, kommande evenemang, smakprov på program och så vidare. Pressinformatören förmedlar även intervjuförfrågningar och ansvarar för att serva journalister på bästa sätt. Det kräver ett nära samarbete med redaktionen. Eget pressarbete Redaktionerna har många gånger ett brett kontaktnät med media och det ska naturligtvis användas. Att själva sälja in reportage eller intervjuer uppmuntras av pressgruppen. Viktigt är att redaktionen har en dialog med respektive pressinformatör om vad redaktionen tänker göra och vilka kontakter man tänker ta. Allt för att inte riskera att dubbelarbete sker. Pressinformatören svarar för samordning och prioritering. Direktkontakt Information är A och O för oss. Tveka inte att höra av er om ni har något på gång eller har frågor kring pressarbetet. På nästa sida finns mallen: Den finns också på i wordformat. 5

7 Programinformationsmall För att programinformation ska publiceras på webben ska mallen nedan följas. Den är gjord utifrån önskemål från externa medier. RUBRIK Kort och informativ, alltid med programnamnet i rubriken. Exempel: Meny med Tomas Tengby SÄNDNINGSTID kanal veckodag datum sändningstid med sluttid repristider Exempel: P1 torsdag 14 oktober kl , repris fredag 15 oktober BRÖDTEXT Max 800 tecken med blanksteg. Texten ska vara konkret och informativ och innehålla: Info om vad programmet handlar om. Info om vem eller vilka som är med i programmet, varför de är med och vad de ska prata om eller vilken musik de ska framföra etc. Undvik Skrytiga säljtexter. Att vara kryptisk eller antydande (som man kanske kan vara i t ex en påannons för att skapa spänning). Direkt tilltal som Du får höra Mark Levengood läsa sagan eller I programmet tar vi med dig på en matresa till. Tidningarna använder inte direkt tilltal i sina radiotips. Skriv istället: Mark Levengood läser sagan och Meny tar med lyssnarna på en matresa till. Skriv framåtsyftande texter, trots att programmet är inspelat. Exempel: Meny följer X i hennes vardag, istället för Meny har följt X. Exempel på bra programinformation enligt TT Spektra: 6

8 Kanalprofilering Programmen ska följa standarden för respektive kanals ljudprofil, den s k formguiden, som beslutats i kanalråden. Den beskriver hur programmet paketeras i kanalens ljudlogotyper, röster och budskap. För en sådan formguide, kontakta kreativt ansvarig Henrik Kervall på eller henrik.kervall@sverigesradio.se. Leverans från Sveriges Radio av musik- och spellistor och trailers Kanalernas musiklistning av populärmusik är färskvara. Det läggs ner mycket resurser och research på att ta fram en noga utvald spellista i kanalerna varje vecka. Ny musik är en av P3: s viktigaste funktionella nyttor för lyssnaren. För en korrekt musiklistning och för att andra program i kanalen inte ska bli drabbade av haltande musikläggning finns en tidsgräns för när leverans av musik och spellista görs till program. Musik- och spellista från musikredaktionen levereras tidigast tre veckor innan sändningsdatum. Samma gäller för eventuella trailers. Trailers Programmen i Sveriges Radio marknadsförs i den egna kanalen med hjälp av trailers. Varje program följer rådande trailerpolicy som inför varje tablåsäsong beslutas av respektive kanalråd. Förutsättningarna är olika beroende på kanal. Kampanjer För specialsändningar kontakta respektive kanals trailerredaktör för hjälp med planering. Leverans Trailern ska vara SR tillhanda senast vardagen innan den ska sändas, om inte annan överenskommelse gjorts med trailerredaktör. För produktionsbolag gäller leverans av trailers på samma sätt som leverans av program, dvs via Fil-IP. Nivåer Se Ljudkvalitet och nivåer sida

9 Planering av trailrar Vid sändning av trailer ska alltid den trailer som är inplanerad köras. Producent, programledare, presentatör eller annan sändande personal får varken lyfta eller på eget bevåg stoppa in egna trailrar i sändningar. Skulle det däremot saknas en trailer, eller om trailern som ska sända innehåller felaktigheter, kontakta respektive kanals trailerredaktör för att få besked om annan trailer att sända. Trailerredaktör Telefon Mejladress P1 Stefan Sundberg stefan.sundberg@sverigesradio.se P2 Kajsa Lindh kajsa.lindh@sverigesradio.se P3 Dag Laurell dag.laurell@sverigesradio.se P4 Annelie Lundin annelie.lundin@sverigesradio.se Uppstår andra frågor eller problem, kontakta Henrik Kervall tel eller henrik.kervall@sverigesradio.se Trailers i P1 Varje program producerar trailer om så är beslutat i trailerpolicy och kör trailer enligt trailerschemat som finns. Det är en del av programarbetet och marknads-föringen att göra trailrar. Eventuella avvikelser ska alltid rapporteras till kanalens trailerredaktör (Stefan Sundberg). Finns programmet inte med i rådande tablås trailerpolicy, går det att anmäla intresse om att få marknadsföra sitt program med hjälp av trailers hos traileransvarig (Henrik Kervall). Trailerns längd ska vara sekunder. För att en trailer ska kunna gå snyggt ihop med andra trailrar, ska den alltid börja med en ljudill. (ljudill., citat, programsignatur, musik etc.). Trailern ska alltid avslutas med programnamn, sändningstid eller webbadress och sista kanal ( i P1 ). Eftersom trailern oftast ska sändas flera dagar - säg endast dagen i obestämd form, utan preposition (inget på tisdag, i dag, i morgon utan endast veckodagen), t ex. Studio ett, tisdag klockan 4 i P1. Använd gärna olika mallar att bara fylla med nytt prat. Det förenklar och det blir ytterligare en igenkänningsfaktor. Tänk på att använda talspråk, och så lite siffror som möjligt (alltså hellre klockan 4 än 16.01) Man kan välja att göra en trailer inför sändning, eller efter (front-sell, eller back-sell). Det bestäms i förväg tillsammans med trailerredaktören. Det ska alltid finnas minst en allmän trailer tillhanda för användning vid krislägen. Det gäller de i trailerpolicyn utvalda program. Döp trailer med programnamn och datum, Stil 9dec. Datering av trailers görs så här, 9dec, 3jan osv. Detsamma gäller allmänna trailrar som döps till t ex. Barnen fredag 2330 allmän 01 osv. 8

10 Trailers i P2 Varje program producerar trailer om så är beslutat i trailerpolicy och kör trailer enligt trailerschemat som finns. Det är en del av programarbetet och marknads-föringen att göra trailrar, och eventuella avvikelser ska alltid rapporteras till kanalens trailerredaktör(kajsa Lindh). Finns programmet inte med i rådande tablås trailerpolicy, går det att anmäla intresse om att få marknadsföra sitt program med hjälp av trailers hos traileransvarig(henrik Kervall). Trailerns längd ska vara exakt 30 sekunder, detta för att den enkelt ska kunna passas in i skarvar mm. En trailer ska alltid börja med en programsignatur, P2s kanalljud (utan prat), eller musik och sluta med prat. Trailern ska alltid avslutas med programnamn, sändningstid eller webbadress och sista kanal( i P2 ). Eftersom trailern oftast ska sändas flera dagar - säg endast dagen i obestämd form, utan preposition (inget på tisdag, i dag, i morgon utan endast veckodagen), t. ex. Klingan söndag klockan 11 i P2. Använd gärna olika mallar att bara fylla med nytt prat. Det förenklar och det blir ytterligare en igenkännings-faktor. Tänk på att använda talspråk, och så lite siffror som möjligt (alltså hellre klockan 4 än 16.01) Man kan välja att göra en trailer inför sändning, eller efter (front-sell, eller back-sell). Det bestäms i förväg tillsammans med trailerredaktören. Det ska alltid finnas minst en allmän trailer tillhanda för användning vid krislägen. Det gäller de i trailerpolicyn utvalda program. Döp trailer med programnamn och datum: Felicia 9dec. Datering av trailers görs så här: 9dec, 3jan osv. Trailers i P3 Varje program producerar trailer om så är beslutat i trailerpolicy och kör trailer enligt trailerschemat som finns. Det är en del av programarbetet och marknadsföringen att göra trailrar, och eventuella avvikelser ska alltid rapporteras till kanalens trailerredaktör (Dag Laurell). Finns programmet inte med i rådande tablås trailerpolicy, går det att anmäla intresse om att få marknadsföra sitt program med hjälp av trailers hos traileransvarig (Henrik Kervall). Trailerns längd ska vara exakt 30 sekunder, detta för att den enkelt ska kunna passas in i skarvar mm. En trailer ska alltid börja med ett P3-bryt (fås av kreativt ansvarig Henrik Kervall) och sluta med prat. Dessutom ska trailern alltid avslutas med programnamn, sändningstid eller webbadress och sista kanal ( i P3 ). Eftersom trailern oftast ska sändas flera dagar - säg endast dagen i obestämd form, utan preposition (inget på tisdag, i dag, i morgon utan endast veckodagen), t. ex. Digilistan söndag klockan 11 i P3. Använd gärna olika mallar att bara fylla med nytt prat. Det förenklar och det blir ytterligare en igenkänningsfaktor. Tänk på att använda talspråk, och så lite siffror som möjligt (alltså hellre klockan 4 än 16.01) Man kan välja att göra en trailer inför sändning, eller efter (front-sell, eller back-sell). Det bestäms i förväg tillsammans med trailerredaktören. I vissa fall kan veckotrailer förekomma, men det endast i samråd med trailerredaktör Det ska alltid finnas två allmänna trailers tillhanda. De har en max livslängd på två månader och sedan rensas de ur systemet och nya måste göras. Det gäller de i trailerpolicyn utvalda program. Döp trailer med programnamn och datum: CirkusKiev 9dec. Datering av trailers görs så här: 9dec, 3jan osv 9

11 Trailers i P4 Varje program producerar trailer om så är beslutat i trailerpolicy och kör trailer enligt trailerschemat som finns. Det är en del av programarbetet och marknadsföringen att göra trailrar, och eventuella avvikelser ska alltid rapporteras till kanalens trailerredaktör (Kajsa Lindh). Finns programmet inte med i rådande tablås trailerpolicy, går det att anmäla intresse om att få marknadsföra sitt program med hjälp av trailers hos traileransvarig (Henrik Kervall). Trailerns längd ska vara exakt 30 sekunder, detta för att den enkelt ska kunna passas in i skarvar mm. En trailer ska alltid börja med en ljudill, citat, programsignatur eller musik och sluta med prat. Trailern ska alltid avslutas med programnamn, sändningstid eller webbadress och sista kanal ( i P4 ). Eftersom trailern oftast ska sändas flera dagar - säg endast dagen i obestämd form, utan preposition (inget på tisdag, i dag, i morgon utan endast veckodagen), t. ex. P4 Extra söndag klockan 13 i P4. Använd gärna olika mallar att bara fylla med nytt prat. Det förenklar och det blir ytterligare en igenkänningsfaktor. Tänk på att använda talspråk, och så lite siffror som möjligt (alltså hellre klockan 4 än 16.01) Man kan välja att göra en trailer inför sändning, eller efter (front-sell, eller back-sell). Det bestäms i förväg tillsammans med trailerredaktören. Det ska alltid finnas minst en allmän trailer tillhanda för användning vid krislägen. Det gäller de i trailerpolicyn utvalda program. Döp trailer med programnamn och datum, P4 Premiär 9feb. Datering av trailers görs så här: 9dec, 3jan osv. Detsamma gäller allmänna trailrar som döps till t ex.: P4 Premiär Fredag allmän VT-12 osv. 10

12 Om Sändningsplaneringen Sändningsplaneringen sköter den löpande verksamheten kring hanteringen av program, planering av utsändning, tablåinformation, annonser och notiser samt information och distribution av manualer mm. Rutiner kring tablå Sveriges Radio sammanställer och levererar varje vecka de olika kanalernas tablåmanus till pressen. Manuset består av samtliga programtitlar, underrubriker och tider då programmen sänds. Därefter redigerar pressen manuset för att anpassa det till tidningarnas olika tablåsidor. För att det ska hinnas med och för att uppnå största möjliga spridning i pressen finns en deadline på tisdagar tre veckor innan aktuell sändningsvecka. För P2 gäller 6 veckor. Inför julhelgen vill tidningarna ha informationen ytterligare en vecka tidigare. Tablåredaktörerna kontaktar berörda bolag när det är dags. Programmets titel fastställs en gång för alla, t ex P4 Extra eller Studio Ett. En underrubrik kan antingen vara statisk vecka efter vecka eller kort avspegla det aktuella programmets innehåll. Se exempel nedan. Kontakta gärna tablåredaktörerna för vägledning. Eventuella kompletteringar eller ändringar kan ibland göras efter deadline, ju närmre sändningsdagen kommer desto smalare blir spridningen i pressen. Tablåerna finns också på Sveriges Radios välbesökta webb. Till den finns ingen deadline. Utifrån tablåmanuset skrivs sedan ett dags för internt bruk. Det innehåller produktionsnummer, uppgift om programmet är förproducerat eller direktsänt och i så fall varifrån det sänds, telefonnummer till sändningsplatsen samt producent för programmet. Dagsen används bl a som underlag vid programläggningen inför utsändningen och som körschema vid sändningar från livestudio. Ex manus: Livh i P4 Sedvanlig blandning av analys, debatt och showbiz med Stefan Livh och hans vänner. Ex Dags: 12:10:00 Direkt Uppsala Pnr: Prod: Ingrid Lundquist Vetandets värld Sanningen som en väg till försoning. Om rättsprocesser efter väpnade konflikter. Redaktör: Helena Sannemalm. Sänds även kl

13 Tablåredaktörer P1 Ingalill Lovén P2 Peter Nilsson P3 Stefan Wrigstedt P4 Pia Örjeheim Rutiner kring leverans av ljudfiler till och från Sveriges Radio Ljudfiler ska föras över till SR via webbapplikationen FIL-ip. Applikation är åtkomlig via en webbläsare oavsett om du har Mac eller Windows. I FIL-ip används de inloggningsuppgifter och lösenord man fått tilldelad av Sändningsplaneringen eller den redaktion som beställt material av er. Manual för FIL-ip finns på Mediemottagningens portal, Efter inloggning ges ett antal val om vad det är för ljud som ska levereras och var det ska hamna, till trailer, till Isidor, till programförrådet för utsändning, till en redaktion eller för att publicera ljudfilen som poddfil. Beroende på rättigheter är valen markerade eller gråa och kan då inte väljas. Observera att filnamnet endast får innehålla engelska tecken inte å, ä, ö, &, % etc. Det går utmärkt att använda å, ä, ö i titelfältet i FIL-ip. När valet är genomfört öppnas en ny sida där man i tvingande fält skriver den metadata som är nödvändig för leveransen. Fälten ser olika ut beroende på det val man tidigare gjort. Metadata fylls i enligt den standard som Sveriges Radio tagit fram och framgår i manualen för FIL-ip på Mediemottagningens portal Efter leverans ska mottagaren kontaktas för kvittens på att ljudfilen kommit fram. Leveransen tar olika lång tid, beroende på ljudfilens längd, innan ljudfilen finns tillgänglig i Sveriges Radios ljuddatabas. En timmes ljudfil är tillgänglig i databasen ca 10 minuter efter att filen laddats upp via FIL-ip, ett kort inslag är tillgängligt nästan omedelbart. Som reservsystem fungerar det även att leverera ljudfiler via ftp. Adressen är då extftp.sr.se med samma inloggningsnamn och lösenord som bolaget tilldelats för FIL-ip. Det är av yttersta vikt att sändningsplaneringen meddelas om leverans sker via ftp så att ljudfilen tas om hand. Det är på extftp.sr.se som ljudleveranser från Sveriges Radio lämnas. Åtkomst sker genom att skriva get efter användarnamnet. 12

14 Teknisk standard vid leverans av ljudfiler Ljudfilerna ska följa denna standard om inte särskild överenskommelse finns om annat: Format Sample Bitrate Bit depth MPEG Layer Hz 384 Kbit/s 16 Wav Hz 16 Wav Hz 16 OBS! Filnamnet får endast bestå av engelska tecken ej å, ä, ö Filer med ändelsen mp3 är förbjudna och kan ej levereras in i Sveriges Radios ljuddatabas Filer med 24 bitars upplösning är förbjudna då de ej kan hanteras av våra utsändningssystem Eftersom de flesta produktionssystem idag arbetar med 24 bitars upplösning är det viktigt att linjära ljudfiler dithras till 16 bitar innan leverans till SR. Om inte detta sker kan trunkeringsdistorsion uppstå vid låga ljudnivåer Ljudpolicy, ljudkvalité och nivåer Ljudpolicy Sveriges Radio När talet är bärande i SR:s sändningar ska talet prioriteras i ljudbilden SR använder ljud för att förstärka information och känsla - inte konkurrera eller störa SR har en genomtänkt ljudprofil i utsändningarna för varje kanal SR har en produktionsmetodik som ger hög ljudkvalitet SR underlättar för lyssnare med speciella behov Ljudkvalitet och nivåer Ljudkvaliteten på levererat material ska genomsyras av god hörbarhet med en jämn upplevd nivåbalans. Dynamikkomprimering bör ske med försiktighet då det görs av Sveriges Radio i slutskedet innan utsändning. Levereras ljudfiler med allt för kraftig dynamikkomprimering riskerar det att leda till pumpningseffekter och distorsion. I balansen mellan tal och miljöljud ska talet prioriteras, särskilt beaktande ska tas till lyssnare med hörselnedsättning. Detsamma gäller när tal mixas med musik. Ljudklangen på talat material ska vara tydlig, men utan alltför upphöjd diskant då det kan leda till distorsion i utsändning då FM använder sig av ett distributionssätt som höjer diskanten och sedan sänker diskanten för att uppnå större signal/brusförhållande (emphasis /preemphasis). I P1 och P4 sänds programmen ut så att talet har topparna till (+6dB Nordic Scale) och musik ca 6 db svagare (0 db Nordic Scale). 13

15 Utstyrningsregler för musikprogram i P2 dagtid Talnivåerna i P2, för program avsedda att sändas dagtid mellan kl skall moduleras så att topparna på talet skall ligga mellan TEST och +6dB på utstyrningsinstrumet med nordisk skala. Musiken skall styras ut så att musikens toppar ligger till +6dB på utstyrningsinstrument med nordisk skala. Enstaka toppar får hamna till +9dB. Resten av ljudhanteringen sköter FM limiter processen innan ljudet hamnar till sändaren. 14

16 Utstyrningsregler för musikprogram i P2 kvällstid Vid sändning av musik med stor dynamik. Talnivåerna i P2, för program avsedda att sändas kvällstid mellan kl: skall moduleras så att topparna på talet högst moduleras till TEST ( 0dB) på utstyrningsinstrument med nordisk skala. Musiken skall styras ut så att musikens toppar ligger till +6dB på utstyrningsinstrument med nordisk skala. Enstaka toppar får hamna till +9dB. Resten av ljudhanteringen sköter FM limiter processen innan ljudet hamnar till sändaren. I P3 sänds programmen ut så att talet har topparna till +6dB Nordic Scale och musik ca 3 db svagare (+3dB db Nordic Scale). Viktigt är att lyssna i högtalare på normal lyssningsvolym för att hitta balansen i övergångar mellan tal och musik då örat är känsligare än alla andra mätinstrument! Sändningsplaneringen ansvarar för återkoppling av levererad ljudkvalitet. 15

17 Längd Ljudfilerna ska levereras i exakt längd enligt överenskommelse. Produktionsnummer Produktionsnumret, delas ut av tablåredaktörerna på Sändningsplaneringen och följer standarden: Ex: SM Alltså: SM = Unik kombination för bolaget 01 = Unikt nummer för bolagets programserie 10 = År 0107 = Vecka + veckodag då programmet sänds första gången, i detta fall söndag i vecka 1. Om reprissändningen är kortare eller på annat vis avviker från originalsändningen, sätts en etta framför veckodagen, ex SM , för att skilja de båda filerna åt. Senaste lämningstid av program För att programmen ska hinna sändningsplaneras, kontrolleras och eventuellt återkopplas om något skulle vara fel vid leveransen måste programmen finnas i Sveriges Radios system senast kl vardagen innan det ska sändas. Det betyder exempelvis att helgens och måndagens program måste finnas hos Sändningsplaneringen senast på fredagen kl Ju tidigare programmen levereras desto säkrare blir hanteringen av programmen. Ofta uppstår kö vid deadline 15:00 och det tar då längre tid för programmen att nå sändningsplaneringen. Program kan lämnas senare än kl. 15 dagen innan, om det finns starka publicistiska skäl för det. Det är de utbudsansvariga på Sveriges Radio som avgör om ett program kan lämnas senare än deadline. Lämnas programmet senare måste informationen ha nått sändningsplaneringen senast vardagen innan programmet ska sändas. Se e-postadress och telefonnummer under hantering nedan. Tänk på att sändningsplaneringen sköts av DC efter på kvällar samt innan och efter på helger. Ny version av ett program Om redaktionen gör en ny version av ett redan levererat program och det därmed måste bytas ut ska redaktionen ringa till sändningsplaneringen och meddela att ett nytt program är levererat. Observera att filen måste märkas NY. Om programmet har exakt samma filnamn som den förra filen kommer inte programmet att komma in via filöverföringen. Meddela också om samtliga sändningstider som programmet ska sändas. Sändningsplaneringen byter då ut programmet som är inplanerat för automatisk utsändning på samtliga sändningstider. Om redaktionen inte meddelar att de gjort en ny version är risken stor att den gamla versionen sänds ut. 16

18 Leverans inför Röda dagar Färdigt program levereras till sändningsplaneringen senast kl vardagen innan programmet ska sändas. Senaste leverans inför 2014 års större helger är följande datum: Påskhelgen levereras den 16 april, 1 maj den 30 april, Kristi himmelsfärd den 28 maj, Nationaldagen den 5 juni, Midsommarhelgen den 18 juni, Julhelgen den 19 december, Nyårshelgen den 29 december och Trettonhelgen 2015 den 2 januari. Hantering Meddela alltid sändningsplaneringen via telefon eller e-post när program har levererats. Telefon är att föredra då omedelbar kvittens kan lämnas på att programmet kommit fram som det ska samt har rätt längd enligt tablå. Vid de fall en leverans sker sent - dvs. efter 15:00 vardagen innan sändning - ska bolaget alltid meddela leveransen via telefon för kvittens om att filen är mottagen. Kanal Programläggning dagtid: Programläggning övrig tid: P1 autopk1@sverigesradio.se Driftcentralen P1 Presentation P2 autopk2@sverigesradio.se Driftcentralen P3 autopk3@sverigesradio.se Driftcentralen P autopk4@sverigesradio.se Driftcentralen Vid direktsändning och test av ledningar med DC Vid direktsändning och test av ledningar med DC gäller endast: Rutiner kring Poddfiler Flertalet program ska finnas i en poddversion för publicering på webben. Vilka program det gäller bestäms av de utbudsansvariga vid Sveriges Radio. Bolagen publicerar själva programmen i poddversion på webben via FIL-ip. Se manual för poddpublicering på mediemottagningens portal. Innan publicering är möjlig ska ett poddflöde beställas och läggas upp. Kontakta carina.claesson@sverigesradio.se för information. Information och hjälp För hjälp och information vid filöverföring av program kontakta Sändningsplaneringen, för nummer se ovan. Sändningsplaneringen är bemannad kl (vardagar) och kl (helger). 17

19 Programsidor på sverigesradio.se rutiner kring webbarbete Digitala mediers webbredaktion Varje kanal har en egen webbredaktör, i vissa fall två. De jobbar med kanalens alla olika sidor. De arbetar främst kontorstid på vardagar. Vid akutläge går det även på kvällar och dagtid på helger att nå en webbredaktör på Digitala Medier på numret Programmens webbsidor skapas och utformas av respektive kanals webbredaktör, i kontakt med er som gör radioprogrammen. Det innehåll och den information som sidan fylls med står respektive redaktion/program för. Programsidorna uppdateras med bild, text, ljud, rörlig bild samt övriga redaktionella funktioner via VPN- lösningen utdelad av Sveriges Radio AB. All kommunikation runt programsidor sker med respektive kanals webbredaktör. De nås på följande adresser: webmaster.p1@sverigesradio.se webmaster.p2@sverigesradio.se p3info@sverigesradio.se webmaster.p4@sverigeradio.se I de fall, uppdatering av programmets hemsida inte ska göras av produktionsbolaget sker leverans på följande sätt: Webbredaktören för respektive kanal förses med korta, rättstavade texter och bilder av god kvalitet senast två dagar innan sändning på vardag och senast onsdag för sändning på helg. En rubrik till texten bifogas. Med rubrik menas inte programnamnet, utan något som har med programmets innehåll att göra. Datumet programmet kommer att sändas ska framgå i mejlet. I ämnesraden i mejlet ska framgå vilket program det gäller och kort om innehållet. Programinformationen skickas till kanalens webbredaktör, se adress ovan. I texter till program i P1 skrivs när programmet ska sändas enligt följande mönster: P1 tisdag 27/2 kl 10.03, repris onsdag Viktigt om bild Nu finns det möjlighet att söka efter bilder i Sveriges Radios digitala bildarkiv (som finns i SVT:s bildarkiv svtbild.se). Bilderna får endast användas till pressmaterial och webb för de program som produceras för Sveriges Radio. Åtkomst till SVT:s bildarkiv finns för alla med inlogg i Isidor. För inlogg till Scanpix kontakta carina.claesson@sverigerradio.se. Bilder från Scanpix får endast användas för publicering på Sveriges Radios webb. I mån av tid kan Digitala Mediers webbredaktörer söka i Sveriges Radios bildarkiv för de bolag som inte har uppdraget att uppdatera programsidan. Producenten ska då ange sökreferens eller ledtrådar för att underlätta letandet. T ex Önskar en bild som föreställer en badstrand.. Handlar det om specifika bilder som inte finns i Sveriges Radios bildarkiven eller Scanpix är det upp till varje produktionsbolag att själva ta de kontakter som krävs för att få tillgång till bilderna. 18

20 Bilder ska vara relativt högupplösta och av god kvalitet. Det ska framgå vem bilden föreställer. Bilder får inte publicera utan upphovsmannens godkännande. Ange alltid i bildtexten vem som har upphovsrätten (copyright) till bilden, och vem som är fotograf. T ex Ulf Kristersson. Foto: Fredrik Sandberg/ Scanpix Om upphovsrätten inte är klar får bilden inte publiceras. Kontaktuppgifter till webbredaktörerna finns på föregående sida. Puffar på Ettan och Sveriges Radios kanalförstasidor Ettan (Sveriges Radios förstasida är Sveriges Radios mest besökta webbsida. Det är alltså en utmärkt plats att synas på om man vill ha besök på sin programsida och locka lyssnare. sverigesradio.se är inte en tablå utan puffar alltid till innehåll. Det innebär att webbredaktionen på Digitala Medier sällan puffar inför ett program utan antingen under programmet eller efter programmet då Sveriges Radio kan erbjuda publiken lyssning i efterhand. Ettan är en eftertraktad puffplats. Var därför ute i god tid med text- och bildmaterial. Adressen är ettan@sverigesradio.se. Skicka material (text och bild) om program och programsidor på vardagar senast kl dagen innan programmet sänds i radio. För helgprogram skickas materialet senast kl på torsdagen. Skriv sändningsdatum i ämnesraden. Programsida länkas i anslutning till puffen, var därför noga med att programsidan verkligen är aktuell och uppdaterad. För puffar på Sveriges Radios kanalförstasidor skicka info om programmet till respektive kanalredaktör, kontaktuppgifter se föregående sida. Skicka material (text och bild) om program och programsidor på vardagar senast kl dagen innan programmet sänds i radio. För helgprogram skickas materialet senast kl på torsdagen. 19

21 Riktlinjer för språk och bild på webben Texten nedan är tagen ur Sveriges Radios publicistiska handbok. 20:1 Språk För de texter som publiceras på webben gäller samma krav på god kvalitet som för det talade språket i våra sändningar. Radiomanus måste därför anpassas om de ska publiceras i skriftlig form på webben. För webben gäller skriftspråk och de allmänna skrivregler som finns för svenska språket. Aktuella regler finns bland annat i Sveriges Radios språkdatabas Dixi, på utbildningsplattformen och i Svenska skrivregler. Var också noga med korrekt stavning av namn. 20:2 Upphovsrätt för bilder Använd bara bilder som vi har rättigheter till. Plocka inte fritt från nätet. För att få använda en bild på webben måste man få tillstånd från fotografen. Samma sak gäller konstverk, och då ska både konstnär och fotograf ge tillstånd. Upphovsrätten till bilder gäller i 50 år efter att bilden togs, men om bilden kan anses som ett konstverk gäller upphovsrätten i 70 år efter fotografens död. Ange alltid källan genom att ange namn på fotografen och eventuell bildbyrå. Respektera också fotografen hon eller han har alltid haft en tanke med bilden och det bör vi tänka på eftersom vi ofta måste beskära bilder. Bilder som Sveriges Radio- anställda har tagit i tjänsten tillhör företaget och inte den anställda. 20:3 Bildbehandling Bilder på webben får inte behandlas så att de vilseleder eller lurar publiken, t ex genom bildmontage eller retuschering. Om en bild är förändrad genom montage eller retuschering ska vi alltid ange det i direkt anslutning till bilden. 20:4 Kränkande bilder och anonymitet På samma sätt som vi är restriktiva med namnpubliceringar är vi också försiktiga vid bildpubliceringar på webben. Om en bild kan uppfattas som kränkande för den personliga integriteten så är det en fråga för ansvarig chef/utgivare. Även om en persons anletsdrag inte syns på bilden så kan också detaljer i klädsel och bakgrund avslöja identiteten. Om vi på webben använder bilder av en person som vill vara anonym måste vi också tänka på tekniken eftersom någon som vill identifiera personen kan bearbeta även en s k pixlad bild. 20:5 Starka bilder på webben Undvik bilder på döda eller skadade människor. Överväg noga om just en sådan bild är nödvändig och om den verkligen behövs för att göra en nyhet begripligare och hemsidan bättre. För bildpublicering gäller i grunden samma etiska regler som för övrigt material som vi publicerar. 20

22 20:6 Annat upphovsrättsligt skyddat material på webben Om man hittar en text, ljud eller annat material på webben och skulle vilja använda den på Sveriges Radios webbsidor måste man få tillstånd till detta från respektive upphovsman. 20:7 Program på webben och nedladdning När det gäller streaming och on-demand-lyssning har Sveriges Radio rätt att lägga ut program med musik på webben under 30 dagar efter sändning. Detsamma gäller program med skådespelar- och musikermedverkan samt litteratur skriven av medlemmar i Sveriges Författarförbund och dramatik skriven av medlemmar i Svenska Dramatikerförbundet. För ersättning till skådespelare (TF), musiker (SMF), författare (SFF) och dramatiker (SDF), se respektive avtal. Dessa regler gäller innehåll som är beställt fr o m den 3 mars Programinnehåll som anställda har gjort kan också läggas ut på webben. För externa produktionsbolag och producenter formuleras villkor om detta i varje enskilt avtal. För övriga upphovsmän behövs särskild överenskommelse. För nedladdning, dvs. poddradio, gäller andra regler. Sveriges Radio kan bara möjliggöra nedladdning av innehåll där företaget äger upphovsrätten. När det gäller poddradio finns dock ett avtal med upphovsrättsorganisationerna som tillåter 10 procents musikinnehåll i nedladdade filer. Avsikten är att vi inte ska behöva klippa bort jinglar, trailers eller musikillustrationer i program som i huvudsak består av tal. Vid osäkerhet kontakta Programsekretariatet eller chefen för Digitala Medier. Sveriges Radio har en ny länkrekommendation. Den ersätter punkterna 20:8 till 20:10 i Sveriges Radios publicistiska handbok. Länkpolicy för Sverigesradio.se Grundprincipen ska vara att Sverigsradio.se är generöst med relevanta länkar. Liksom för all annan publicering på webben, har den redaktionella arbetsledningen och formellt utgivaren ansvaret och rätten att bestämma på samma sätt som vid publicering i radio. Vid vissa oklarheter kan Nya Medier ge tips och råd. Länkar till och från andra webbplatser utgör Internets grundstruktur. De har olika funktioner: Att ge webbesökaren möjlighet att ta del av källmaterial och därmed snabbt få möjlighet till fördjupning. Ger dem möjlighet att själva bilda sig en uppfattning. Ge rekommendationer om var intressant material finns. Ytterligare en typ av länkar är artighetslänkar - när en blogg till exempel får ett tips om något bra webbinnehåll, kanske en video, eller ett originaldokument från någon nyhet, så länkar de av artighet både till källan och till sajten där de fick tipset. Rätt använda ökar relevant länkning vår trovärdighet och transparens och ger våra besökare möjlighet till fördjupning. 21

23 Undantag finns då vi avstår att länka: För alla sidor Vi länkar inte till sidor som företräder odemokratiska och främlingsfientliga intressen. Inte heller till sidor som förespråkar användning av droger, som exponerar pornografi eller uppmanar till brottslig verksamhet eller tipsar om hur man bryter mot lagar. Vi länkar inte till sidor som vi kan konstatera innehåller upphovsrättsligt skyddat material som inte ligger där med upphovsmannens tillstånd. Denna hållning gäller med undantag för extraordinära situationer då länkning till vissa av dessa sidor kan ske då det föreligger särskilda journalistiska motiv till länkningen. Ansvarig chef eller utgivare fattar dessa beslut. För att minimera risken att någon tror att Sveriges Radio står bakom innehållet även på den sida vi länkar till, ska det tydligt framgå att det handlar om en länk som går till en extern sida. En bedömning bör också göras så att inget på de länkande sidorna är i direkt strid med olika journalistiska avväganden SR kan ha gjort exempelvis om en sajt valt att namnpublicera där vi själva avstår. I det fall redaktionen använder sig av statiska länklistor ska dessa gås igenom regelbundet. Huvudprincipen ska dock vara att länkarna publiceras i relevant sammanhang. Alla länkar till externa sajter ska öppnas i ett nytt fönster. Nyhetsidor Speciell försiktighet gäller om vissa intressen kan gynnas. Självklart ska vi inte gynna ett politiskt parti, men det kan ändå finnas skäl att länka till något som finns på dess webbplats. Samma gäller företag, där kan finnas en kommuniké om ekonomiska frågor som är värd att visa våra läsare, utan att för den skull gynna företaget. Bloggar och andra sidor, förutom nyhetssidor I våra bloggar följer vi den kutym som finns för bloggar, där länkarna förekommer inlagda i löpande text utan att speciellt märkas ut. Detsamma gäller när vi journalistiskt kommenterar andras bloggar, eller då vi återrapporterar material från andras bloggar då följer vi rådande praxis att länka tillbaks. Samma princip bör även tillämpas på vanliga programsidor. Precis som i all annan publicering ska speciell försiktighet gälla om vissa intressen kan gynnas. Länkar från egna sidor till andra delar av SR:s webbplats Korslänkande kan locka webbesökare att ta del av program som man inte visste fanns i andra kanaler än de man regelmässigt hör på. Det kan också ses som en ren service åt besökarna och gör också att sverigesradio.se uppfattas som en sajt och inte som hundratals små. Korslänkande gör också att sökmotorer prioriterar upp våra sidor i sina sökningar. Därför ska vi vara generösa med korslänkar och aktivt söka nya möjligheter att länka ihop vårt material. 22

24 Länkar från andra till Sveriges Radio Andra webbplatser får länka direkt till enskilda sidor på SR:s webb, liksom till individuella ljudklipp och poddfiler, och vi ska i vår utformning av webbsajten aktivt öka möjligheten till detta. Vid länkning till Sveriges Radio får man inte använda sig av SR:s logotyp utan företagets godkännande, vilket ges av Marknadschefen. Länkar till och från SVT En särskild policy håller på att tas fram för länkning mellan webbplatser inom Sveriges Radio och Sveriges Television. Innehållet och införandet sker vid sidan av den allmänna länkpolicyn. 20:11 Anonymitet och källskydd på webben Om någon begärt att få vara anonym måste Sveriges Radio garantera detta. Att röja en uppgiftslämnares eller medverkandes identitet kan stå i strid med bestämmelsen om den enskildas privatliv men även innebära ett brott mot Yttrandefrihets-grundlagen. Våra program finns idag på flera plattformar, t ex på webben och som poddradio. Det underlättar upprepad lyssning, ökar spridningsområdet och i viss mån också möjligheterna att identifiera anonyma personer. Programmen läggs automatiskt ut efter sändning och finns sedan på hemsidan i 30 dagar. Det är därför mycket viktigt att ägna särskild uppmärksamhet åt anonymisering i radioprogrammen om vi använder oss av t ex röstförvrängning i ett radioprogram som läggs ut på webben kan någon som vill spåra källan bearbeta ljudet så att identifiering är möjlig. 20:12 Bloggar När en Sveriges Radiomedarbetare bloggar på sverigesradio.se, gäller samma publiceringsregler som för allt annat innehåll, yttrandefriheten är alltså underordnad kravet på saklighet och opartiskhet. Valet av form, tilltal och graden av personlighet i uttryckssättet är ett redaktionellt beslut och omfattas av utgivarens ansvar. 20:13 Interaktivitet och material från publiken Det ska tydligt framgå vad som är Sveriges Radiomaterial och vad som kommer från vår publik. Vi ska också tydligt ange varifrån publikgenererat material kommer. Vid interaktivitet med publiken måste vi också vara uppmärksamma på att de som hör av sig till oss via t ex telefon, sms eller e-post kanske inte är de som de utger sig för att vara och vi måste förhålla oss källkritiska till deras uppgifter. 20:14 Bilder från publiken Var extra uppmärksam vid publicering av bilder tagna av publiken. Vi måste veta något om omständigheterna när bilden togs, att de människor som eventuellt syns på bilden skildras i rätt sammanhang och med rätta namn, innan vi publicerar den. Även om kvaliteten på en bild från publiken inte är den bästa kan den förmedla dramatik och känslor som motiverar en publicering. Om vi på vår webb ber publiken skicka in bilder bör följande text stå: Genom att skicka in din bild intygar du att du har upphovsrätten till bilden samt att Sveriges Radio får rätt att använda den i sin verksamhet. Ange din e-postadress eller telefonnummer om du vill att Sveriges Radio kontaktar dig. 23

25 20:15 Diskussionsforum och kommentarsfunktioner Publiken kan i olika forum, eller i anslutning till artiklar på webben, ges möjlighet att kommentera de ämnen som har tagits upp. Kommentarerna kan dels handla om själva programmen eller webbartiklarna i allmänhet, dels om det som tas upp i programmen eller artiklarna. I ett diskussionsforum kan en debattör ta upp i princip vilket ämne som helst. För olika diskussionsforum och kommentarsfunktioner på webben som efterhandsmodereras gäller inte YGL och ansvarig utgivares ensamansvar. Det blir alltså debattörerna själva som blir ansvariga för det de skriver. För efterhandsmodererade forum gäller lagen om elektroniska anslagstavlor och enligt den har Sveriges Radio en övervakningsplikt. I webbverktyget för olika diskussionsforum och kommentarsfunktioner ska det finnas regler så att debattörerna kan ta del av vad som gäller för deras inlägg. Den juridiska modereringen av kommentarer på sverigesradio.se sköts från och med juni 2011 av företaget Interaktiv Säkerhet. Det innebär att de inom en timme har i uppdrag att ta bort alla kommentarer som innebär: brott mot BBS-lagen (uppvigling, barnpornografi, olaga våldsskildring, hets mot folkgrupp, upphovsrättsintrång) förtal brott mot Reglerna för kommentering som besökarna godkänner när de kommenterar. Reglerna säger att den som kommenterar ska hålla god ton, hålla sig till ämnet, undvika personliga påhopp, svordomar, obscena ord, kommersiella budskap, pornografiska, främlingsfientliga och sexistiska yttranden, hot, trakasserier, skvaller och lögner. Vi modererar i två steg: juridiskt och redaktionellt. Interaktiv Säkerhet sköter bara den juridiska modereringen. Den journalistiska modereringen av kommentarer som vi vill ta bort utöver det måste vi alltså att ta hand om själva. Det innebär att vi själva måste vara uppmärksamma på hur kommentarerna stämmer överens med Programreglernas bestämmelser om opartiskhet, saklighet med mera. Sveriges Radio använder kommentarsfälten journalistiskt. Vi väljer noggrant ämne för kommentarer så att det förstärker journalistiken och bevakar kommentarerna extra noga redaktionellt om vi har kontroversiella ämnen. Vi är närvarande i kommentarsfälten genom att svara och reagera på kommentarer. Avsikten med modereringen via ett företag var att frigöra tid på redaktionerna för att hinna göra kommenteringsmöjligheter med publicistisk medvetenhet och att skapa en kvalificerad dialog. Snabba svar från oss innebär att dialogen blir seriös och tonen mer respektfull. Har redaktionen frågor eller synpunkter på hur modereringen sköts av Interaktiv Säkerhet nås företaget på eller support@interaktivsakerhet.se 24

26 20:16 Publikomröstningar Vi är restriktiva med publikomröstningar på webben eftersom de inte bygger på ett representativt urval och därmed strider mot vår policy om opinionsundersökningar. Att de inte är representativa måste betonas när resultatet presenteras på webben. Om vi i undantagsfall presenterar dessa omröstningar i våra program måste vi understryka att det rör sig om resultat som inte är tillförlitliga. 20:17 Ansvarig utgivare Varje radioprogram som sänds i Sveriges Radio har en ansvarig utgivare, det gäller även det som publiceras på annat sätt, exempelvis webb och poddradio. Utgivaren är ensam ansvarig för eventuella yttrandefrihetsbrott på webben och har därför rätt att bestämma att en artikel eller en bild inte ska publiceras. För olika diskussionsforum och kommentarsfunktioner på webben som efterhandsmodereras gäller inte YGL och ansvarig utgivares ensamansvar (se ovan om diskussionsforum och kommentarsfunktioner). 20:18 Rättelse beriktigande När vi har haft fel är vi skyldiga att publicera en rättelse. På webben publicerar vi rätt version och ett påpekande om att texten är ändrad på grund av tidigare faktafel. Rättelser minskar inte vår trovärdighet utan ökar den. 20:19 Genmäle bemötande Om enskilda individer, företag, organisationer eller liknande har angripits och vi beviljar genmäle ska det också publiceras på webben. 20:20 Granskningsnämnden och webben Granskningsnämnden kan inte bara granska radioprogram utan också de program som vi sänder på webben när det är vi själva, och inte lyssnaren, som bestämmer tidpunkten. Dessa webbsända program kan dock bara granskas utifrån Radio- och tv-lagens bestämmelser om t ex otillbörligt gynnande. Granskningsnämnden kan alltså inte granska program som endast ligger som beställtjänst, on-demand, eller är nedladdningsbara, t ex poddradio. Inte heller texter på webben kan granskas. Sveriges Radio ska dock följa sändningstillståndets bestämmelser om t ex opartiskhet och saklighet även på webben även om inte Granskningsnämnden i efterhand kan granska oss. Fällda inslag behöver inte automatiskt plockas bort från webben. Det framgår av ett särskilt direktionsbeslut. Det ska dock tydligt framgå för publiken att inslaget är fällt av Granskningsnämnden. 25

27 Policy för mikrobloggar Mikrobloggande är ett effektivt sätt att nå ut till våra lyssnare på webbplatser de besöker. Med mikrobloggar fördjupar vi relationen till våra lyssnare, ger dem inblickar i vårt arbete och öppnar för nya infallsvinklar och idéer som kan berika vår programverksamhet. Att följa vad som sägs på mikrobloggar är också i växande utsträckning ett journalistiskt bevakningsområde, ett sätt att samla värdefull information för vidare spridning på SR: s olika plattformar och i programmen. Idag sker allt mikrobloggande via externa tjänster. Några exempel är Twitter (twitter.com), Bloggy (bloggy.se) och Facebook (facebook.com). Nya tjänster kommer hela tiden och gamla försvinner. Den här policyn reglerar därför inte valet av tjänst. Den här policyn skiljer på tre typer av mikrobloggande: mikrobloggande i programverksamheten, mikrobloggande som researchverktyg och privat mikrobloggande. Mikrobloggande i programverksamheten Här avses mikrobloggar där medarbetare officiellt representerar företaget. Exempelvis som programledare, program, eller i evenemang som VAL2010. Ansvarig utgivarskapet gäller inte för mikrobloggsinlägg på externa plattformar. Det innebär att medarbetare är personligen ansvariga för det de skriver i flödet. Därför åligger det ansvarig chef att informera medarbetare om detta. Medarbetare som mikrobloggar i tjänsten ska följa Sveriges Radios programregler. Ansvarig chef ska stå som kontotecknare. Ansvarig chef avgör också vilka tjänster som ska användas. Det ska tydligt framgå att Sveriges Radio är avsändare. När ett mikrobloggsflöde exponeras på sverigesradio.se ska vi i möjligast mån avstå från att exponera varumärken. För att undvika exponering av varumärken i FM, ska vi hänvisa till hemsidan istället för till enstaka mikrobloggstjänster. Mikrobloggande som researchverktyg Här avses mikrobloggande i huvudsakligt syfte att inhämta information. Exempelvis för bevakning av politikers Facebook- eller Twitterpublicerande eller kartläggning av olika typer av nätverk. Ansvarig utgivarskapet gäller inte för mikrobloggsinlägg på externa plattformar. Det innebär att medarbetare är personligen ansvariga för det de skriver i flödet. Därför åligger det ansvarig chef att informera medarbetare om detta. 26

28 Medarbetare som mikrobloggar i tjänsten ska följa Sveriges Radios programregler. Ansvarig chef ska vara informerad om mikrobloggandet. Undantagsvis kan ett förtäckt deltagande vara motiverat, det vill säga användandet av falsk identitet, i samband med t ex undersökande uppdrag. Användandet av falsk identitet i mikrobloggar jämställs här med användandet av dold mikrofon. Beslut om försök med falsk identitet tas alltid i samråd med chef eller arbetsledare med delegerat ansvar. Privat mikrobloggande Som medarbetare i Sveriges Radio omfattas man av den grundlagsskyddade rätten att uttrycka sina åsikter i sociala, ekonomiska, politiska, och kulturella frågor. Att medarbetare mikrobloggar privat är positivt för företaget, det ger oss omvärldskunskap och medarbetarna ökar sin kompetens inom ett viktigt område. Privat mikrobloggande kan på så sätt bidra till vår verksamhet. Samtidigt ska medarbetare även privat iaktta de bestämmelser kring integritet och diskretion i företagsinterna angelägenheter, som anges i kollektivavtal eller i avtal kring s k extern medverkan se nedan under vd:s riktlinjer. Vd:s riktlinjer Företagets ledning konstaterade i december 2009 att webbpublicering, oavsett om det handlar om bloggar, Facebook eller andra sociala nätverk, kan jämställas med att publicera sig offentligt i tidningsartiklar, genom föredrag, debatter eller liknande. I förhållande till Sveriges Radio måste medarbetarna iaktta de regler som gäller i dessa sammanhang. Medarbetarna är enligt kollektivavtalen, skyldiga att iaktta diskretion om både sin och andras verksamhet inom företaget, om medarbetare och medverkande i program och om sådana företagsinterna förhållanden, vilkas offentliggörande skulle vara till skada för företagets verksamhet eller integritet. Medarbetarna är vidare skyldiga att i offentliga sammanhang avhålla sig från sådana uttalanden och åtgärder som kan medföra att företagets opartiskhet, särskilt på det politiska området, med fog kan ifrågasättas." Det här innebär att det är fritt för medarbetare i Sveriges Radio att medverka i sociala nätverk eller att ha egna mikrobloggar, om det inte strider mot kollektivavtalet och dess bestämmelser kring oberoende, trovärdighet och intern diskretion. 27

29 Rutiner kring musikrapportering och låtlistor på webben All musik ska musikrapporteras. Undantag är citat. Det här är Sveriges Radio AB: s jurist Anna Wesslau: s definition av citat. Citat kan man göra ur offentliggjorda verk, dvs. verk som gjorts tillgängliga för allmänheten med upphovsmannens samtycke. Det ska ske i överensstämmelse med god sed och det innebär att citatet får användas för att kritisera, utlägga eller belysa det andra verket, understryka det egna ställningstagandet eller ytterligare utveckla vad som sägs i det citerade. Ett citat får dock inte användas enbart för att vidarebefordra det citerade eller göra den egna produkten mer lyssningsvärd. När man använder ett citat ska man ange vem som är upphovsman och var citatet kommer från. Längden på citatet beror på hur nära koppling det citerade har till det egna verket. Pratar man om en särskild artist kan man givetvis spela upp en del ur något den artisten skrivit eller en om man pratar om en särskild musikstil kan man givetvis citera ur en låt som representerar den musikstilen. Någon generell tidsgräns finns inte, men ju närmare koppling desto längre citat och ju svagare koppling desto kortare citat. I allmänhet kan man säga att man får använda så mycket som behövs för att lyssnarna ska förstå hur det citerade låter. Man behöver inte be om tillstånd för att få använda citat och man behöver inte heller betala något för användningen. Det här gäller inte bara musik utan alla sorters verk utom bilder. All musikrapportering görs via en av Sveriges Radio tillhandahållen tjänst via webben, Soundmouse. Lathund finns på sid. 32. Den och en utförligare manual samt FAQ finns på Låtlistor för webben anges som musikrapport i Soundmouse innan sändning. Musikrapportering kan göras tidigast onsdag efter kl , tre veckor innan programmet sänds och senast dagen efter att programmets har sänts. Det gäller även repriser. En sista chans att synliggöra låtlistor är14 dagar efter programmet sänts då ytterligare en körning görs mellan Soundmouse och låtlistor på webben. Några råd på vägen som förenklar arbetet med musikrapportering. 1. Musikrapportera samt klarmarkera innan programmet sänds, då syns låtlistorna på webben löpande under programmet = Glada lyssnare 2. I Soundmouse skriver man startiden in i programmet INTE tiden på dygnet. 3. Gör alltid en sökning på kommersiellt utgiven musik. Väldigt mycket metadata runt utgiven musik finns tillgänglig i databasen kopplad till Soundmouse. 4. Signaturer och jinglar kan rapporteras löpande alt. halvårsvis i en egen rapport. 5. Reprissändningar musikrapporteras lätt i Soundmouse med hjälp av knappen Copy Cue Sheet i övre raden. ÄR det svårt att få träff på rätt program som ska kopieras använd Soundmouse cue sheet no. 28

30 Metadata för musikrapportering med musik som är registrerad i SRF: s musikdatabas kan fås/tas fram på flera sätt. Metadata till musik vald av musikredaktör levereras till Soundmouse som ett cuesheet innan sändning. Redigering av underlaget görs av programmets producent innan programmet sänds. Musik som beställs av programmets producent från grammofonarkivet. Programmets producent lägger in metadata i Soundmouse. Soundmouse innehåller en kopia av grammofonarkivets databas. Det förenklar sökningen efter verken som ska rapporteras. Se manual. Redigering av underlaget görs av producenten innan programmet sänds. Metadata till musik som beställs från Grammofonarkivet ser ut så här när den levereras. Dagens datum, titel och artist i filnamnen. Dagens datum blir en söksträng som kan användas för att underlätta jobbet att plocka hem filerna från leverensplatsen. SRF lägger även SR-nummer i ljudfilens namn. Ett exempel på hur det kommer att se ut: The Memory Of Trees - Enya _ _15 SR-numret ligger sist och ser egentligen ut så här: Det fungerar inte att använda punkter i filnamn. Punkterna ersätts alltså av understreck. Inmatningen underlättas med SR-nummer när musikrapportering ska göras i Soundmouse. För produktioner där musiken ej kommer från Grammofonarkivet eller musikredaktör Programmets producent lägger in metadata i Soundmouse. Soundmouse innehåller en kopia av grammofonarkivets databas. Det förenklar sökningen efter verken som ska rapporteras. Saknas verken i databasen ska fullständig metadata skrivas in. Se manual. Redigering av musikrapporten görs av programmets producent innan programmet sänds. Signaturer i P1/P2/P3/P4 Musikrapportering av signaturer sker halvårsvis i juni respektive december. Är det en programserie rapporteras signaturerna och jinglar i sista programmet. Signaturer rapporteras med: 1. Verktitel 2. Kompositör 3. Exekutör 4. Den verkliga speltiden av signaturer och jinglar X antalet program (originalutsändning och repriser). 29

31 För produktioner i P1 ingår även: Rutiner kring notiser och annonser till P1 Presentation P1 presentation har till uppgift att binda ihop kanalen och marknadsföra de olika delarna, dvs. programmen. Det är för att skapa helhet, sammanhang, närvaro i, och nyfikenhet på kanalen. Presentatörerna behöver från dag till dag veta vad samtliga program handlar om, och hur producenterna vill ha dem inramade, dvs påade och avade (s k annonser). Skicka därför notis + annonser (helst i samma mejl) senast kl 15 dagen innan, till p1presentation@sverigesradio.se och skriv programnamn + sändningsdatum i ärenderaden. Telefonnumret till presentatörernas redaktion är: , alt Notiser Notisen eller notisunderlaget bör vara - lockande, informativt, konkret, begripligt och kort (ca 5-6 rader) samt skrivna i fallande ordning så att de kan strykas underifrån. Alltså, man måste förstå vad det handlar om och bli sugen på att lyssna. Exempel på bra notiser: SAMTAL PÅGÅR med Per Ragnar, en ständig sökare skådespelare, föredragshållare och livsutforskare - som blev pappa sent i livet. Han slog igenom som ung talang i TVteatern, geniförklarades i filmen Korridoren, och hade huvudrollen i TV- versionen av Strindbergs Röda rummet. Ondskan och svärtan har han utforskat hos Hitler själv i 350 föreställningar med dennes bordssamtal. I sin nya tankebok citerar han flitigt Ingmar Bergman. Martin Dyfverman träffar Per Ragnar på Söder i Stockholm. Eller: VET. VÄRLD HISTORISKA KLUBBEN - om Aborternas historia. Utgångspunkten är debatten som uppstått sen socialminister Göran Hägglund föreslagit att utländska kvinnor ska kunna göra abort i Sverige. Det har väckt en viss förstämning inom hans eget parti, Kristdemokraterna. John Crispinson tar tag i den inflammerade historien kring aborten med hjälp av historikern Sofia Kling och RFSU-ordföranden, idéhistorikern Lena Lennerhed. Med vilka argument var abort förr olaglig? Hur blev det lagligt? Hur utfördes aborter förr? Och hur såg man på kvinnan som gjort illegal abort? (här kan presentatören plocka delar för t ex puffar och straxare och kompletteringar till trailers) Annonser Eftersom presentatörerna inte hinner förlyssna på programmen är det viktigt att programmakaren formulerar hur han/hon vill ha sitt program inramat (påat och avat). Här gäller det ju att locka lyssnarna in i programmet. Så istället för: Nu dags Vetandets värld om nytt bilbränsle med Staffan Forssell så kan man försöka göra lyssnaren nyfiken (med t ex en konflikt): Bilen som drivs med vanligt vatten är redan uppfunnen, men politikerna säger stopp! Vetandets värld träffar uppfinnaren Lars Larsson som kämpar mot svenska makthavare! 30

32 Annonsen ställer in örat, ger nödvändig information och väcker nyfikenhet. Tänk gärna in påan från början. Det kan påverka hela klipprocessen. Många tråkiga knapphändiga (abstrakta, svårbegripliga) annonser smittar av sig på hela kanalen, och skapar en klubb för de redan invigda. Avan kanske måste ha kompletterande information och ev. puff för nästa program etc. P1: s samordningsmöte...är ett veckomöte som hålls varje onsdag fm. för att undvika krockar i P1-tablån. På mötet deltar producenterna för aktualiteter (Studio Ett, P1 morgon, Godmorgon världen, Konflikt, Vetenskapsradion, Publicerat, Talkshowtimmen), Obs, Kulturredaktionen + Kulturnytt samt Människor och tro. Alla berättar kortfattat om innehåll och ev. gäster för kommande vecka/program. Inför mötena får samordnaren skriftlig info från t ex Medierna (Tredje Statsmakten Media AB) och Stil (filt) som dras på mötet. När krockar ev. uppstår får de berörda redaktionerna göra upp sinsemellan. När produktionsbolagen gör särskilda satsningar (t ex serien "Kris i skolan") bör P1- producenterna kunna få info kring dem för att ha möjlighet att göra ev. uppföljningar, puffar etc. Skicka info om särskilda P1-satsningar till: mette.gothberg@sverigesradio.se Tel , mobil

33 32

34 33 LATHUND Soundmouse avsedd för Produktionsbolag

35 Musikrapportering i Soundmouse Arbetsgång för Sveriges Radio Alla radioprogram som innehåller musik ska musikrapporteras. De program som ska musikrapporteras får av Sveriges Radios tablåredaktörer en anvisning/bock i SR Tablå ( Från SR Tablå kopieras de program, som har anvisning om musikinnehåll, automatiskt till Soundmouse. Det blir underlaget inför redaktionens musikrapportering. SR Tablå förser även Sveriges Radios produktions- och utsändningssystem Digas med program/shower. Det möjliggör för musikredaktörerna att synka ut musik till produktionsbolag. För användarkonto i Soundmouse; kontakta carina.claesson@sverigesradio.se Sveriges Radios regelverk för musikrapportering: All musik som spelas i Sveriges Radios sändningar ska musikrapporteras. Med all musik menas hela musikverk eller delar av musikverk. Detta gäller även för signaturer, vinjetter, bakgrundsmusik och jinglar. Musikrapportering kan göras 21 dagar före sändning och ska vara gjord senast 10 dagar efter sändning. Repriser musikrapporteras för hand och klarmarkeras senast 10 dagar efter sändning Ansvaret för musikrapporteringen har den redaktion som sänt programmet. Det är redaktionerna som regelbundet (förslagsvis en gång i veckan) ska kontrollera att musikrapporteringen görs inom utsatt tid (se ovan) Musikrapportering av signaturer och vinjetter görs löpande eller i särskilda Ad Hoc-rapporter två gånger per år med deadline 25 april och 25 oktober. Tag kontakt med carina.claesson@sverigesradio.se för vidare information All musik rapporteras med SR-Nummer, om sådant finns (gäller ej Live) Musikrapporten får inte innehålla musikverk som saknar obligatoriska uppgifter. Då når den aldrig upphovsrätts-organisationerna (STIM, IFPI och SAMI). Rapporten måste då kompletteras med fullständiga uppgifter 34

36 Live eller Commercial: Live är musikverk: Inspelade/direktsända av Sveriges Radio Uppköpta från t ex BBC Inspelade/direktsända från produktionsbolag anlitade av Sveriges Radio Alla andra musikverk anges som Commercial Några råd på vägen som förenklar och förbättrar: Program som musikrapporteras manuellt i Soundmouse kan med fördel färdigställas och klarmarkeras innan programmet sänds. Låtlistorna visas då löpande på webben när programmet sänds = glada lyssnare Musikverkens starttider i rapporterna räknas från programmets start som alltid är 00:00:00 (ej dygnstid) Spara tid och energi gör alltid en sökning för att se om musikverket redan finns i Soundmouse innan det läggs till för hand Signaturer, vinjetter och jinglar kan rapporteras halvårsvis i en egen rapport Reprissändningar musikrapporteras lätt i Soundmouse med funktionen Kopiera Musikrapport (Copy Cue Sheet) 35

37 Innehåll INNEHÅLL MUSIKRAPPORTERA Gå in i Soundmouse via biblioteket (Cue Sheet Library) HITTA MUSIKRAPPORT (CUE SHEET) Status för musikrapporter RAPPORTERA MUSIK UTSKICKAD AV MUSIKREDAKTÖR Fyll i Starttid (Timecode Start) på de musikverk som ligger i cue sheetet LÄGGA TILL MUSIKVERK I EN MUSIKRAPPORT Enkel sökning (Search: Simple) Avancerad sökning (Search: Advanced) Fylla i livemusik (Live) Starttid (Timecode Start) Lägga till musikverk för hand (Commercial) Fylla i Label Starttid (Timecode Start) Redigera musikverk Kopiera musikverk Reprissändningar GODKÄNNA MUSIKRAPPORT ÄNDRA I REDAN GODKÄND MUSIKRAPPORT SKRIVA UT MUSIKRAPPORT LÅTLISTOR PÅ WEBBEN

38 Musikrapportera Öppna Soundmouse här: Ange användarnamn och lösenord. Gå in i Soundmouse via biblioteket (Cue Sheet Library) Välj Library i listan. Väl inne i Library syns knappvalen i en list upptill till höger. Sök och välj program att musikrapportera med hjälp av sökkriterierna Inbox Inkommande musikrapporter som ska färdigställas Outbox Utgående Approved Klarmarkerade Av SR godkända rapporter Godkända (submitted) musikrapporter sända till SR som inväntar status godkänd (approved) Library Bibliotek alla musikrapporter oavsett status Tips: I Library finns alla program, oavsett status. 37

39 Hitta musikrapport (Cue Sheet) Ange sökkriterier i formuläret och tryck på Last edited: Senast redigerad Tx date from: Sändningsdatum: Från Tx date to: Sändningsdatum: Till SM cue sheet no: Musikrapportens unika ID I Soundmouse Programme type: Används inte av SR. Ska alltid vara All Series name: Programseriens namn, t ex: P4 Sjuhärad Contract no: Används inte av SR Production no: Programavsnittets SR-produktionsnummer (om sådant finns) Cue sheet status: Ett filter för att endast se visa rapporter beroende på status Production Company: Redaktion/externt bolag. Soundmouse är koncerngemensamt med SVT, UR och SRF. SR:s musikrapporter särskiljs med ett inledande SR. Exempel: SR Sjuhärad blir SR SR Sjuhärad Programme name: Programavsnittets namn. För att enkelt kunna hitta programmet, sök med en inledande asterix (*). Exempel: *P4 Sjuhärad med Jon & Sara Episode no: Används inte av SR Director: Producent. Gäller endast rapporter före Version No: Används inte av SR Music Indicator: Visa rapporter med status No music was used in this programme Sort results by: Visa sökresultat i vald ordning (sortering) 38

40 Tips Ange så få sökkriterier som möjligt. Vid ny sökning; rensa formuläret med knappen Clear Fields Produktionsnummer kan finnas med antingen - eller / innan löpnumret (de sista fyra siffrorna). T ex: eller /1234. Status för musikrapporter Musikrapporter ges en status som alltid är synlig: Issued In Progress Submitted Musikrapporter som ska slutföras Arbete pågår Musikrapporter som slutförts och skickats från bolaget till SR:s inkorg för kontroll och klarmarkering 39

41 Rapportera musik utskickad av musikredaktör Välj program att musikrapportera i urvalslistan genom att trycka på programmet. Fyll i Starttid (Timecode Start) på de musikverk som ligger i cue sheetet. Timecode Start är musikverkets starttid i förhållande till programmets start som alltid är 00:00:00. EJ TID PÅ DYGNET. Sluttid räknas ut automatiskt. I exemplet nedan startar musikverket 3 minuter och 45 sek efter programstart. OBS! Ekonyheter etc. ska tas med i tidräkningen. 40

42 Lägga till musikverk i en musikrapport Välj program att musikrapportera i urvalslistan genom att trycka på programnamnet. Sök efter musikverket i databasen Enkel sökning (Search: Simple) Skriv ett eller flera sökord i fältet 1. Cue Title (Track Title) och tryck Search: Simple. I fältet 1. Cue Title (Track Title) kan alla sökord skrivas; Artist, Composer, SR-nummer etc. OBS! Vid sökning på SR-nummer anges hela numret: eller om man vill korta numret så måste * läggas till i slutet, t ex: * 41

43 Avancerad sökning (Search: Advanced) Fyll i sökord i de fält du vill söka i. Alla fält går att kombinera Tryck på knappen Search. Om musikverket finns i Soundmouse, som också innehåller en kopia av Mediarc (Grammofonarkivet), så välj ur träfflistan genom att klicka på titeln eller Use. VIKTIGT! Om fler träffar på samma musikverk och Label, välj alltid den med giltigt SR-nummer (MediArc) OBS! SR-nummer ska aldrig väljas. Det är en rest från SR:s tidigare system och ogiltigt. Om musikverket inte finns i Soundmouse läggs det till för hand. 42

44 Fylla i livemusik (Live) Live är musikverk: Inspelade/direktsända av Sveriges Radio Uppköpta från t ex BBC Inspelade/direktsända från produktionsbolag anlitade av Sveriges Radio Alla andra musikverk anges som Commercial Obligatoriskt: 1. Cue Title (Track Title) Titel 2. Composer: Kompositör 4. Performer: Exekutör (artist) 5. Record/ Video Label Svenskt Ja/Nej/Svensk Tonsättare Swedish/Non Swedish/SVTON 6a. Music Origin Källa. Välj Live 6b. Music Genre Musik genre. Välj i listan 9a. Duration Musikverkets speltid vid sändning. Fyll i minuter och sekunder. Om verket är längre än 60 minuter går det bra att ange decimalt (2 timmar blir 120 minuter) 9b. Timecode (HH:MM:SS) Musikverkets starttid i förhållande till programmets start som alltid är 00:00:00 Starttid (Timecode Start) Timecode Start är musikverkets starttid i förhållande till programmets start som alltid är 00:00:00. EJ TID PÅ DYGNET. Sluttid räknas ut automatiskt. I exemplet nedan startar musikverket 3 minuter och 45 sek efter programstart. OBS! Ekonyheter etc. ska tas med i tidräkningen. 43

45 Lägga till musikverk för hand (Commercial) Musikverk som inte är Live anges som Commercial Obligatoriskt: 1. Cue Title (Track Title) Titel 2. Composer: Kompositör 4. Performer Exekutör (artist) 5. Record/ Video Label Skivmärke 5. Swedish/Non Svenskt Ja/Nej/Svensk Tonsättare Swedish/SVTON 6a. Music Origin Källa. Välj Commercial 6b. Music Genre Musik genre. Välj i listan 7. Record Cat. No Katalognummer. Om sådant inte finns, skriv 00. 9a. Duration Musikverkets speltid vid sändning. Fyll i minuter och sekunder. Om verket är längre än 60 minuter går det bra att ange decimalt (2 timmar blir 120 minuter) 9b. Timecode (HH:MM:SS) Musikverkets starttid i förhållande till programmets start som alltid är 00:00:00 Fylla i Label Om Label (skivmärke) inte finns eller inte går att hitta, testa att söka efter verket i t ex Itunes eller via Google. Saknas det där, skriv Label Missing under 5. Record/Video Label och 00 under 7. Record Cat. Glöm inte att de obligatoriska uppgifterna för Titel, Artist, Kompositör (om det inte går att hitta vem/vilka som är kompositör, skriv Okänd). Starttid (Timecode Start) Timecode Start är musikverkets starttid i förhållande till programmets start som alltid är 00:00:00. EJ TID PÅ DYGNET. Sluttid räknas ut automatiskt. I exemplet nedan startar musikverket 3 minuter och 45 sek efter programstart. OBS! Ekonyheter etc. ska tas med i tidräkningen. 44