Att vara eller att inte vara stiftelse. Frågan om organisationsform för Värmlands Museum

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att vara eller att inte vara stiftelse. Frågan om organisationsform för Värmlands Museum"

Transkript

1 Att vara eller att inte vara stiftelse Frågan om organisationsform för Värmlands Museum Tomas Jönsson 2006

2 Innehåll Inledning 3 De flesta länsmuseer är stiftelser 5 Vad är en stiftelse? 7 Förändringarnas tid 9 De tre länsmuseerna i Västra Götaland har blivit en del av förvaltningen Västarvet 9 Västmanlands läns museum har blivit en del av en förvaltning inom Landstinget Västmanland 11 Västerbottens museum är aktiebolag 13 Aktiebolag svb a non-profit corporation 15 Länsmuseet på Gotland har fortsatt att driva verksamheten i föreningsform 16 Argument för olika associationsformer 17 Samlat ägande istället för blandat ägande 18 Momsfrågan 18 Stordriftsfördelar 20 Kulturens frihet 20 Omorganisationens viktiga frågor 22 Varför? 22 ns vara eller inte vara 22 Vilken organisationsform ska väljas? 22 Slutsatser för Värmlands Museum 24 Källor 28 2

3 Inledning Värmland har tre mycket framgångsrika regionala kulturinstitutioner som arbetar med folkbildning, historia och kulturarv. Värmlandsarkiv fick som första regionala arkiv i landet 1995 uppdraget att vara landsarkiv d v s statligt ansvarsarkiv för sin region nominerades Länsbiblioteket i Värmlands projekt Bibliotek Värmland som ett av tre bibliotek till utmärkelsen Årets bibliotek. Värmlands Museum utnämndes i april 2005 till Årets museum. De tre institutionerna bedriver alla långtgående och framåtsyftande utvecklingsarbeten företrädesvis inom sina kärnområden och inriktade på sina kärnmålgrupper. Gränsöverskridande utvecklingsarbete har funnits sedan mitten av 1990-talet i ett tiotal projekt och inom det alltjämt pågående projektet Kulturarv Värmland. Idag finns i samhället en önskan om minskad sektorisering, klarare ansvarsfördelning och ett ökat deltagande i kulturlivet. Region Värmland länsinvånarnas organisation för tillväxt, regional utveckling, lobbying och marknadsföring ansåg det angeläget att undersöka vilka effekter som ett ökat samarbete mellan arkiv, bibliotek och museer i Värmland skulle kunna ge. Till ensamutredare utsågs undertecknad Tomas Jönsson länsmuseichef för Värmlands Museum och utredningsarbetets syfte formulerades att undersöka möjligheter och villkor för skapandet av en ABM-enhet i Värmland. ABM är här förkortning av arkiv, bibliotek och museum men syftar även på ett gemensamt arbetsfält för dessa institutioner. Som deluppdrag inom utredningen faller att studera ABMarbetets bakgrund, dess för- och nackdelar, att föreslå nya samarbetsområden etc. samt att utreda och föreslå eventuella organisationsförändringar. Arbetet har utförts under tiden 1 mars 31 augusti Deluppdraget att utreda och föreslå eventuella organisationsförändringar visade sig vara så komplext, att det här redovisas separat. Värmlandsarkiv och Länsbiblioteket i Värmland är båda organiserade som basenheter under Region Värmland, medan Värmlands Museum är en självständig stiftelse. En eventuell sammanslagning skulle innebära förändrad organisationsform det som också kallas associationsform för museet. Är förändringen möjlig? Är förändringen önskvärd? Hur skulle den kunna genomföras? Frågan om länsmuseernas organisationsform är av generellt intresse och såväl styrelsen för Värmlands Museum som Länsmuseernas Samarbetsråd har efterlyst en genomgång. Frågeställningen i denna text har därför vidgats till en allmän kartläggning och utvärdering av länsmuseernas 3

4 olika organisationsformer. Först i avslutningen återknyter jag till utredningens egentliga uppdrag rörande Värmlands Museum. Genomgången har sitt fokus på de länsmuseer som i likhet med Värmlands Museum är stiftelser och dessas eventuella möjligheter att förvandla stiftelserna till förvaltningar eller aktiebolag. Svensk rätt ger även möjlighet till andra organisationsformer enskild firma, enkelt bolag, handelsbolag, ekonomisk förening men dessa torde inte vara aktuella som organisationsform för länsmuseer. I bland annat Västerbottens län, Västra Götalandsregionen och i Västmanlands län har man frångått stiftelseformen och övergått till aktiebolag respektive drift i förvaltningsform. Jag har tagit del av utredningar och beslut därifrån och tillsammans med läsefrukter och mina egna erfarenheter som museichef i förvaltning (Norrköpings stadsmuseum ) och som länsmuseichef i stiftelse (Värmlands Museum ) utgör detta källmaterial för genomgången. Syftet har varit att dels ge synpunkter på Värmlands Museums fortsatta organisationsform, dels att ta fram ett generellt beslutsunderlag användbart för alla andra länsmuseistiftelser. Juridikens detaljrikedom har i möjligaste mån undvikits. En ändring av organisationsform kan ändå aldrig genomföras utan tillgång till juridisk expertis. Jag vill rikta ett varmt tack till alla uppgiftslämnare och granskare. Utan dessas ambitiösa arbete hade dessa rader aldrig skrivits. 4

5 De flesta länsmuseer är stiftelser Många länsmuseer har sin grund i de fornminnesföreningar som bildades på 1860-talet. De hade landskapet, länet eller stiftet som geografisk grund och engagerade sig i räddandet av minnet av svunnet kulturarv. Med insamling av föremål och minnen följde behovet av museer. På 1920-talet började staten fördela lotterimedel för att bygga ändamålsenliga museer och samtidigt skapades lönefonder för att man skulle kunna anställa en fackutbildad museiman i varje län. Till tidigt 1970-tal var länsmuseerna små institutioner, föreningsdrivna och med endast smärre driftsbidrag från det allmänna. Under tioårsperioden expanderade länsmuseerna kraftigt. Landsting och kommuner engagerade sig och anslagsnivåerna höjdes. Verksamheten byggdes ut främst kring den publika delen: Fler och större utställningar, större programverksamhet och kraftigt utökad pedagogisk verksamhet till skolorna. Med landstings och kommuners större ekonomiska åtaganden följde krav på ökat inflytande. De flesta länsmuseerna övergav den föreningsstyrda verksamheten och valde organisationsformen stiftelse. Först ut var Västerbottens Museum 1967 och deras stadgar blev efter att ha granskats av Ecklesiastikdepartementets juridiska avdelning normgivande för de efterföljande stiftelsebildningarna. Valet av stiftelseform skedde helt i tidens anda, vilket återspeglas i att utredningen Ny kulturpolitik (SOU 1972:66) noggrant utredde frågan och kom till slutsatsen, att stiftelseformen var särskilt lämplig, när det var fråga om ett delat huvudmannaskap. Statens kulturråd anslöt sig till samma uppfattning för länsmuseerna. Man ansåg att stiftelsen var en smidig organisationsform som gav organisatorisk stadga, garanterade frihet och oberoende och samtidigt gav insyn för olika parter. Paralleller drogs också med forskningen som ville agera utan partipolitiska bindningar och därför också ofta organiserades i stiftelseform. Bl a Chalmers, Högskolan i Jönköping och Handelshögskolan i Stockholm är stiftelser. De flesta av länsmuseistiftelserna har landstinget, värdkommunen och fornminnesföreningen/hembygdsförbundet som stiftelsebildare och huvudmän. 5

6 Länsmuseernas associationsformer (augusti 2006) Länsmuseum Blekinge museum Bohusläns museum Dalarnas museum Jämtlands läns museum Jönköpings läns museum Kalmar läns museum Kulturen Landsantikvarien Hallands länsmuseer Länsmuseet Varberg Länsmuseet Halmstad Länsmuseet Gävleborg Länsmuseet på Gotland Länsmuseet Västernorrland Norrbottens museum Regionmuseet Kristianstad Regionmuseum Västra Götaland, Vänersborg Smålands museum Stockholms läns museum Sörmlands museum Upplandsmuseet Värmlands Museum Västerbottens museum Västergötlands museum Västmanlands läns museum Örebro läns museum Östergötlands länsmuseum Associationsform Förvaltning Ideell förening Ideell förening Ideell förening Ideell förening Förvaltning Förvaltning Förvaltning Aktiebolag Förvaltning Förvaltning 6

7 Vad är en stiftelse? r har funnits sedan medeltiden, då förmögna personer ibland donerade en egendom eller ett kapital för ett fromt ändamål som kyrkans vårdande, sjuk- och fattigvård, barnavård eller undervisning. Med tiden kom stiftelsernas ändamål att utökas till även andra former av allmännyttig verksamhet. En stiftelse bildas genom att någon en eller flera stiftare avsätter egendom för ett bestämt ändamål. Egendomen ska avskiljas och förvaltas självständigt. Två skriftliga rättshandlingar fordras av stiftaren: Ett stiftelseförordnande med angivandet av ett bestämt och varaktigt ändamål, och en förmögenhetsdisposition i enlighet med förordnandet. lagen (SFS 1994:1220) reglerar stiftelsernas verksamhet och alla stiftelser står under tillsyn av länsstyrelsen. En stiftelse kännetecknas av att stiftelsebildningen i princip är oåterkallelig, att ändamålet måste vara varaktigt och bestämt, att ändamålet endast kan ändras genom permutation (ändringstillstånd) hos Kammarkollegiet, att stiftelsen inte har några ägare, medlemmar eller huvudmän eftersom den är ett autonomt självägande rättssubjekt, att den egendom som tillförs stiftelsen vid bildandet inte kan återkrävas av stiftaren, att en stiftelse inte kan få nya stiftare när den väl är bildad, att enbart stiftelsens styrelse har rätt att bestämma över stiftelsens angelägenheter och att stiftaren, bortsett från val av styrelse och revisorer, inte kan förbehålla sig rätten att bestämma över någon del i förvaltningen. Stiftarna ofta populärt kallade huvudmännen utövar sitt inflytande genom att utse styrelse och revisorer. Därefter har styrelsen att självständigt bestämma över stiftelsens angelägenheter. Handlingarna i länsmuseistiftelserna är att betrakta som offentliga handlingar enligt sekretesslagen. Denna stadgar sedan 1995 att stiftelse, där kommun och landsting tillsätter minst halva styrelsen rättsligt ska jämställas med myndighet i detta hänseende. Museer är inte momsskyldiga när det gäller utställningar, men annan verksamhet nämns inte. Skattemyndighetens tolkningar om vad som ska vara momsbelagt eller inte har skiftat från län till län. I sin egenskap av stiftelser är länsmuseerna befriade från skatt på kapitalinkomster och reavinster, men skattar för fastighets- och rörelseinkomster. Anledning 7

8 till skattebefrielsen är att man anser att länsmuseistiftelserna har ett kvalificerat allmännyttigt ändamål genom sin anknytning till vetenskaplig forskning och hit räknas även kulturmiljövård och museiverksamhet. För att ändra eller upphäva regler i stiftelseförordnandet krävs tillstånd (permutation) av Kammarkollegiet. Endast stiftelsens styrelse inte huvudmännen får ansöka om permutation. En föreskrift kan ändras då den på grund av ändrade förhållanden inte kan följas, eller har blivit uppenbart onyttig eller uppenbart strider mot stiftarens avsikter. Kammarkollegiets beslut kan överklagas hos regeringen. Detta gäller alla stiftelser. Förändringar som kräver tillstånd är enligt stiftelselagen 6 kap. 1 : stiftelsens ändamål, hur stiftelsens förmögenhet skall vara placerad, huruvida stiftelsen skall ha egen eller anknuten förvaltning, av vem en styrelseledamot eller förvaltaren entledigas eller utses eller hur styrelsen skall vara sammansatt, styrelsens beslutförhet eller omröstningsförfarande, arvode till styrelsens ledamöter eller förvaltaren, räkenskaper eller årsredovisning för stiftelsen, revision, eller rätt att föra talan om skadestånd till stiftelsen eller om entledigande av styrelseledamot eller förvaltare. Om stiftelsen har ett giltigt ändringsförbehåll får styrelsen ändra eller upphäva regler som inte berör ändamålet. En stiftelse kan upplösas om den försatts i konkurs, om den trätt i likvidation efter det att tillgångarna förbrukats eller efter beslut om permutation. När den nya stiftelselagen (SFS 1994:1220) trädde i kraft 1996 blev det inte längre möjligt att bilda så kallade anslagsstiftelser, som är beroende av driftsanslag från till exempel kommuner och landsting. Befintliga anslagsstiftelser kommer dock enligt övergångsbestämmelserna att alltjämt betraktas som stiftelser. Då styrelsemedlemmarna i en stiftelsestyrelse har ett stort personligt ansvar har vissa länsmuseer valt att teckna styrelseansvarsförsäkring för ledamöterna. Denna försäkring skyddar styrelseledamoten från skadeståndsskyldighet för ren förmögenhetsskada och personligt betalningsansvar. Skadan får naturligtvis inte ha uppstått genom brottslig handling, grov vårdslöshet eller överträdelse av lag, förordning eller myndighetsbeslut. 8

9 Förändringarnas tid Under de senaste tio åren har sex länsmuseer övergivit stiftelseformen för verksamhetsdrift och blivit delar av en förvaltning. I Västra Götaland har detta skett av principiella skäl tre län ska bli ett men ofta har omorganisationen framtvingats i samband med en ekonomisk kris för berört museum. Inför en förestående konkurs eller likvidation har styrelsen varit tvungen att be stiftarna om ekonomiskt tillskott och stiftarna har krävt ändrad organisationsform för sin medverkan. Eftersom villkoren för permutation är så restriktiva synes Kammarkollegiet ha hållits utanför förändringarna. Antingen har man behållit stiftelsen som ägare av samlingarna men utan medverkan i den egentliga museiverksamheten, eller också har man svält ut stiftelsen och därefter avregistrerat den som egendomslös. I Västerbotten övergick driften i aktiebolagsform med bibehållen stiftelse som ägare av samlingarna Detta skedde i god ordning inför ett befarat förbud mot anslagsstiftelser, alltså sådana stiftelser som är beroende av driftsanslag från det allmänna. Förbudet kom, men existerande anslagsstiftelser undantogs dock. Nedan redogörs relativt ingående för förändringar vid fem länsmuseer: 1. De tre länsmuseerna i Västra Götaland har blivit en del av förvaltningen Västarvet. 2. n Västmanlands läns museum har blivit en del av en förvaltning inom Landstinget Västmanland. 3. Västerbottens museum är aktiebolag. 4. Eftersom det i förändringstider finns en back to basic -rörelse beskrivs också hur Länsmuseet på Gotland driver verksamheten i föreningsform. De tre länsmuseerna i Västra Götaland har blivit en del av förvaltningen Västarvet En förvaltning är en organisation, som för någon annans räkning sköter eller administrerar något. I den offentliga förvaltningens fall bereds och verkställs de politiska besluten på folkets och de valda politikernas uppdrag. Organisationsformen är den vanligaste inom politiskt styrd verksamhet i landsting och kommuner. Förvaltningsverksamhetens innehåll har stor spridning från traditionell myndighetsutövning till hälso- och sjukvård, skola och den sociala sektorn. Systemet ger öppenhet och politisk kontroll över verksamheten. De kommunala museerna drivs nästan undantagslöst i förvaltningsform med överordnad kulturnämnd; 9

10 bland länsmuseerna blir det allt vanligare att de organiseras under landstingens kulturnämnd eller liknande, medan staten låter sina museer ha en friare roll. Regering och departement får enligt regeringsformen inte direktstyra verksamheter som museerna, utan dessa har självständiga styrelser som tolkar och effektuerar kulturdepartementets årliga styrdokument, det s k regleringsbrevet. Grunden till den friare rollen kan sökas i det fjärde kulturpolitiska målet att ge kulturen förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället slogs Skaraborgs, Älvsborgs samt Göteborgs och Bohus län ihop till Västra Götaland län, och året därefter bildades på försök Västra Götalandsregionen som förvaltningsorgan för de olika landstingens verksamheter. En starkt politisk ambition var att efterhand samordna de ursprungliga tre länens verksamheter i en samlad verksamhet inom regionförvaltningen bildades Natur- och kulturarvsförvaltningen sedan 2006 benämnt Västarvet genom ett samgående av Göteborgs Naturhistoriska Museum, Hemslöjd Västra Götaland och Studio Västsvensk Konservering. Under 2004 och 2005 tillkom Regionmuseum Västra Götaland, Forsviks Industriminnen, Västergötlands museum och Vitlycke museum och från och med 2006 ingår även Bohusläns museum i förvaltningen. Övergången för de tre stiftelserna Bohusläns museum, Västergötlands museum Regionmuseum Västra Götaland (tidigare Älvsborgs läns museum) har inte varit smärtfri. Ekonomiska kriser och oenighet bland stiftarna och styrelserna gjorde att övergången drog ut på tiden. Till slut valde man för Bohusläns och Västergötlands museer att behålla stiftelserna som ägare av samlingarna och anställningsmyndighet för länsmuseichefen. rna fick också behålla sina fonder. Genom två avtal om samordning av museiverksamheten mellan n Västergötlands museum/n Bohusläns museum och Västra Götalandsregionen åtar sig regionen driftsansvaret med anställningsansvar för all personal vid de båda museerna museicheferna undantagna och överför medel till stiftelserna för deras kostnader för styrelse, museichef, försäkringar etc. I Regionmuseum Västra Götaland var tidigare Älvsborgs landsting den enda stiftaren. Då denna organisation upphörde i samband med regionsammanslagningen avregistrerades stiftelsen och museet uppgick i förvaltningen. Sedan regionen övertagit driftsansvaret har rollen förändrats för museernas gamla värdkommuner. Dessa var stiftare och anslagsgivare i de gamla länsmuseistiftelserna. Nu är de anslagsgivare och preciserar sina uppdrag och anslag. Skara kommun har dragit ner sitt kommunala bidrag; Uddevalla har markerat en vilja att gå samma väg. Västra Götalandsregionen ansluter sig till beställar-/utförarmodellen, vilket innebär att Kulturnämnden ger uppdrag och ekonomiska förutsättningar för verksamheten. Styrelsen för Västarvet har ansvar för att beställd verksamhet utförs och förvaltningschefen är i sin tur ansvarig 10

11 för verksamheten inför styrelsen. Mellan Kulturnämnden och Västarvet råder ett partsförhållande. Det har tagit tre år att formellt och praktiskt skapa en samlad organisation. Först nu kan utvecklingen av verksamhetens innehåll komma igång på allvar. En svår avvägning mellan de olika museernas identitet och önskemålet om synergivinster återstår. En ambition synes vara en viss sammansmältning av museerna, men med en klar bodelning mellan kärnverksamhet och administration. En omfattande splittrad kompetens ska utvecklas mot en omfattande samlad kompetens. Västmanlands läns museum har blivit en del av en förvaltning inom Landstinget Västmanland n Västmanlands läns museum bildades 1980 av Landstinget Västmanland, Västerås stad och Västmanlands Fornminnesförening (idag Västmanlands hembygdsförbund och fornminnesförening). Efter en utredning 1997 lades ett samlat förslag om ekonomisk fördelning mellan Västerås stad och landstinget. Verksamheten föreslogs då bli mera renodlad genom att Västerås lämnade stiftelsen mot att istället överta driftsansvaret för Vallby friluftsmuseum enligt särskilt avtal. Landstinget å sin sida skulle överta hela ansvaret för driften av länsmuseet. n kvarstod som ägare av föremålen och byggnaderna på Vallby. Förslaget genomfördes i god samstämmighet mellan stiftarna, styrelsen och revisorerna inklusive den auktoriserade revisorn. Åtgärderna var emellertid helt emot stiftelselagen, vilket en nytillträdd revisor påpekade Då stiftelsen befann sig i en laglig gråzon kontaktades Kammarkollegiet för rådgivning. Kollegiet ställde sig dock avvisande till pragmatiska lösningar. Istället togs kontakt med en jurist som varit med om att ta fram stiftelselagen, och denne ledde arbetet med att avveckla stiftelsen. I februari 2004 beslöt Västerås stad och Västmanlands läns landsting att de önskade avveckla stiftelsen och själva överta det ansvar som fanns i stiftelseurkunden. Beslutet följdes snart upp med beslut om uteblivna anslag till stiftelsen fr.o.m Under 2005 genomfördes avvecklingsarbetet i stor enighet mellan alla parter inklusive tillsynsmyndigheten länsstyrelsen. Fullständig öppenhet iakttogs för att inte förorsaka några oönskade folkstormar. kapitalet överfördes från länsmuseistyrelsen till Västerås stad och Landstinget Västmanland eller användes till personalutveckling. Till sist skänktes föremålen värderade till 1 krona till landstinget och byggnaderna på Vallby också de värderade till 1 krona till Västerås. På det sista styrelsesammanträdet den 13 januari 2006 konstaterade styrelsen, att stiftelsen var utan tillgångar och ansökte hos länsstyrelsen om att n Västmanlands läns museum skulle avregistreras. Så skedde också två veckor senare. Parallellt med stiftelseavvecklingen skedde ett övertagande av stiftelsens åtaganden. Genom ett fyrpartsavtal mellan n Västmanlands läns 11

12 museum, Västmanlands hembygdsförbund och fornminnesförening, Västerås stad och Landstinget Västmanland överläts byggnaderna på Vallby friluftsmuseum av stiftelsen med full äganderätt till Västerås. På samma sätt överlät stiftelsen länsmuseets samlingar med full äganderätt till landstinget. Personalen blev redan 1998 kommunal- respektive landstingsanställd. För att kompensera hembygdsförbundet för förlusten av byggnader och samlingar erhöll detta ett 30-årigt hängavtal som ger kronor årligen, en summa som årligen räknas upp. Hembygdsförbundet har en anställd hembygdskonsulent och bistår länsmuseet i utgivningen av dess årsskrift och tidskriften Spaning. Från 2006 styrs inte Västmanlands länsmuseum längre av en egen styrelse utan är direkt underställt chefen för Division Regionsutveckling inom Landstinget Västmanland. Verksamheten styrs av en årlig överenskommelse mellan divisionschefen och Basenhet Länsmuseet. Av överenskommelsen framgår det tydligt, att länsmuseet är underställt landstingets övergripande mål: Ökad tillväxt, kostnadseffektiv verksamhet och att personal ska ha rätt kompetens för verksamhetens behov. I ett kompletterande viljeinriktningsdokument slås fast, att landstinget övertagit stiftelsens uppdrag enligt stiftelseurkunden från Landstingets vision, verksamhetsidé och värdegrund gäller all landstingsverksamhet och därmed även verksamheten i Västmanlands läns museum heter det i dokumentet. Man gör skillnad på det kulturpolitiska uppdraget och det konstnärliga uppdraget. Professionen utformar det konstnärliga uppdraget och i dess arbete på ett länsmuseum ligger t ex att aktivt delta i och ge perspektiv på samhällsutvecklingen samt att förmedla och väcka opinion bland annat genom utställningsverksamhet. Till detta skall läggas att länsmuseichefen äger rätt att agera och besluta om t ex utlåtanden i kulturmiljövårdsärenden. Ett för länsmuseisektorn nytt ställningstagande gjorde Landstinget Västmanland när det 2005 slog fast, att bedrivandet av uppdragsverksamhet strider mot landstingsnyttan. Det offentliga uppdraget ska finansieras med offentliga medel och intäkter från uppdragsverksamhet får inte finansiera basverksamheten, menade man. Länsmuseets dubbla roll som entreprenör och servicegivare inom kulturmiljövården kunde leda till jävsituationer. Den uppdragsfinansierade kulturmiljövården med tolv arkeologer och en byggnadsantikvarie avvecklades och dessa bildade n Kulturmiljövård i Mälardalen med personalen som stiftare. Efter drygt ett och ett halvt års omorganisation, en avvecklad uppdragsverksamhet och nyrenoverade - men ännu av kostnadsskäl utställningslösa lokaler i Västerås slott påbörjade Västmanlands länsmuseum en nystart av verksamheten. 12

13 Västerbottens museum är aktiebolag Såväl staten som landsting, regionförbund och kommuner har ibland valt att driva kulturverksamhet som aktiebolag. Kungliga Dramatiska Teatern och Kungliga Operan i Stockholm är aktiebolag precis som Göteborgsoperan, Västerbottenmusiken och Skellefteå museum. Bland länsmuseerna är Västerbottens museum ensamt om att vara aktiebolag. Det finns registrerade aktiebolag i Sverige och denna organisationsform är den viktigaste privaträttsliga formen i näringslivet. Kommuner har drivit aktiebolag sedan 1870-talet, företrädesvis för tekniska verksamheter som energibolag, trafikföretag och bostadsföretag. Sedan 1995 skiljer lagen på privata aktiebolag och publika aktiebolag. Aktiebolagslagen (SFS 2005:551) reglerar ansvarsfördelningen mellan ägarna, bolagsstämman, styrelsen, verkställande direktören och revisorerna. Ett aktiebolag ska vara registrerat hos Patent- och registreringsverket. Aktiekapitalet i ett publikt aktiebolag ska uppgå till minst kronor. Anledningen till att aktiebolagsformen är så vanlig är att den uppfattas ha ett väl beprövat, välkänt och smidigt regelverk och ger utrymme för ett snabbt och rationellt beslutsfattande. Ägarna på museer ofta kallade huvudmännen kan via bolagsstämman ge direktiv och styra verksamheten. För allmänheten är insynen i ett publikt aktiebolag lika stor som i en stiftelse de omfattas båda av offentlighetsprincipen. Västerbottens Museum tog inte steget fullt ut, när man 1997 övergav sin stiftelseform. Ett aktiebolag bildades för driften, medan föremål, arkiv, museala byggnader och fonder lades i den nybildade n Västerbottens museums samlingar. Erfarenheterna från Västerbottens museum beträffande övergången från stiftelse till aktiebolag kan endast marginellt tillvaratas av dagens länsmuseer, då förändringen genomfördes under den gamla stiftelselagens tid och då n Västerbottens museum hade en passus om stiftelsens upplösning i sina stadgar. Övergången med utredningar, beslut, förberedelser och förändringar tog ungefär ett år. Av intresse är stiftelsebildarnas motiv att frångå stiftelseformen Man överbetonade genomslaget av den nya stiftelselagens förbud mot anslagsstiftelser och befarade strängare regler. Viktigare var diskussionen om ett aktivt ägande från bidragsgivarnas sida med krav på ökad styrning och samordning. Man vände sig mot att stiftelsen inte hade någon ägare utan skulle betraktas som ett självägande förmögenhet som förvaltades för ett visst ändamål. Dock önskade man skydda samlingarna, arkiven och de museala byggnaderna som en oskiljaktig del i den nybildade n Västerbottens museums samlingar. Vid själva övergången från stiftelse till aktiebolag upprättade Västerbottens Museum en kontrollista för överföringen av verksamheter. Denna lista ger en uppfattning om det arbete man ger sig in i vid byte av organisationsform: 13

14 Anläggningstillgångar Fastighetsförsäljning (köpekontrakt, köpebrev, lagfart) Köpehandling inkråmsförsäljning Omregistrering fordon Överföring sakförsäkringar (företagsförs, fordonsförs, fast förs) Momsåterbetalning fastighet Avtal Ändring av post- och bankkonton, fullmakter, omskrivning av lån Avtal upprättas mellan bolag och stiftelse om vård av samlingar, föremål o äldre byggnader Ändringar av pantförskrivningar (företagsinteckningar överförs, revisorsintyg) Ev tillstånd från myndigheter överföres Leasingavtal överlåtes Hyresavtal överlåtes Telefonabonnemang överlåtes El abonnemang överlåtes Ev städavtal överlåtes Ev medlemskap i företagshälsovård överlåtes Ev avtal med vaktbolag överlåtes Internt/dokument Ändra fakturor, brevpapper m m (org.nr) Ev ändring av blankettryck, anskaffning stämplar Personal Registrering av uppbördsredovisning Anställningsavtal och kollektivavtal transporteras Ev MBL-förhandling Förenade Liv omregistreras Sjuk- och olycksfallsförsäkringar överföres Ev reseförsäkring överföres SPP-registrering och andra pensionsförsäkringar överföres AMF överlåtelse Patentverket, skattemyndigheten, övrigt PRV-registrering av nytt bolag Skattemyndigheten Registrering av F-skatt, moms Idag är Västerbottens Museum AB en väl fungerande länsmuseiverksamhet. Umeå kommun äger 120 aktier och Västerbottens läns landsting 80 aktier. Ägarna styr verksamheten via bolagsordningen från 1996 som bl a reglerar ändamålet, aktiekapitalet, styrelsens sammansättning, revisionen och årsredovisningen, bolagsstämman och dess ärenden samt bestämmelser om rösträtt, hembud, firmatecknare, insyn och ändringar i bolagsordningen. Ett publikt aktiebolag ska ha en tvådelad ledningsorganisation med en styrelse som representerar utåt och en verkställande direktör som sköter den löpande förvaltningen. Västerbottens museistyrelse har antagit en arbetsordning 2004 vari noga regleras styrelsens och VD:s uppgifter, sammanträden, dess dagordning och protokoll, om beslut, underlagsmaterial och internkontroll samt bestämmelser om investeringar, dotterbolag, ledningens förmåner, revision, firmateckning m m. Samtidigt togs en VD-instruktion för Västerbottens Museums AB, vilken ger VD beslutanderätt i alla frågor utom tolv undantag, där styrelsen beslutar. Bland undantagen märks fastställandet av årsbokslut, budget, mål och 14

15 planer, viktigare policyfrågor, organisatoriska förändringar, större köp och försäljningar m m. Det synes inte vara några väsentliga skillnader mellan att driva ett museum som stiftelse eller i aktiebolagsform, när verksamheten löper friktionsfritt. Vid ansträngd ekonomi har emellertid aktiebolaget stora fördelar. Västerbottens Museums AB är medlem av Umeå Kommunföretag AB och har därigenom möjlighet att få koncerntillskott. Har halva aktiekapitalet förbrukats är styrelsen skyldig att upprätta en kontrollbalansräkning som ägarna får ta ställning till och eventuellt tillskjuta nytt kapital. Styrelseledamöterna har då inget personligt ansvar, utan ansvaret faller på ägarna. En nackdel enligt Västerbottens museum är kravet på 0-resultat och att det inte finns någon möjlighet att spara kapital inom aktiebolaget. Enligt lagen står det dock bolagsstämman fritt att besluta om vinstens/överskottets användning. En annan ekonomisk omständighet är möjligheten att lyfta moms gjorde Västerbottens läns landsting bedömningen, att förutsättningarna för att kunna lyfta moms var något större i aktiebolag än i stiftelser. Denna förhoppning infriades dock inte och hittills har museet inte kunnat göra momsavdrag i den anslagsfinansierade verksamheten. n Västerbottens museums samlingar har samordnat sin verksamhet med aktiebolaget. Styrelsen träffas bara en gång per år och då i direkt anslutning till aktiebolagssammanträdena. Styrelsens sammansättning är densamma som bolagets och dess verksamhet är mest att besluta om användningen av olika fondavkastningar. Aktiebolag svb a non-profit corporation Trettio års diskussioner om kulturens organisationsformer fick ökad aktualitet, när statsminister Göran Persson i en TT-intervju den 20 maj 2001 sa: Vi behöver titta på om också vi i Sverige ska ha en företagsform av det slag som finns i USA och i andra delar av världen som kallas Non-profit. Företag som gör vinst, men där vinsten stannar kvar i företaget och utvecklar verksamheten. Det krävs särskilda skatteregler för detta, exempelvis krävs det andra regelverk som skall underlätta det här.. De institutioner som Göran Persson avsåg i sitt tal var sjukhus, skolor, daghem och äldreservicecenter som ägdes och drevs av exempelvis trossamfund, folkrörelser och privata stiftelser för ett allmännyttigt ändamål. Länsmuseernas organisationsproblematik har stora likheter med de nämnda institutionerna. I USA finns en särskild lagstiftning runt nonprofitföretagen och denna utgår ifrån aktiebolagslagen. Den 1 januari 2006 fick även vi i Sverige en ny associationsform, nämligen aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning AB svb. Den är avsedd för verksamheter som inte drivs i syfte att ge vinst till ägarna och bör vara ett alternativ till stiftelse. Organisationsformen regleras i aktiebolagslagens (SFS 2005:551) 32.a 15

16 kapitel. I ett aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning får inte beslutas att bolaget inte längre skall vara ett aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning (32 kap, 15 ). Vid en likvidation får ägarna ta tillbaka det de tillskjutit till bolaget. Om AB svb i praktiken kommer att ersätta stiftelserna kommer framtiden att utvisa. Länsmuseet på Gotland har fortsatt att driva verksamheten i föreningsform För ideella föreningar saknas en övergripande civilrättslig lagstiftning. Eftersom ett länsmuseum utövar viss näringsverksamhet måste det dock registreras i handelsregistret och därmed reglerar handelsregisterlagen länsmuseets säte, dess namn och styrelsen, firmatecknare m m. Länsmuseet på Gotland förblev en ideell förening när de flesta andra museer bytte till stiftelseform. Troligen fann man ingen anledning att ändra en väl fungerande verksamhet. Diskussioner fördes inom styrelsen och ledde till en förändrad styrelsesammansättning från Denna sammansättning gäller fortfarande. Museet drivs av Föreningen Gotlands Fornvänner och föreningens stadgar reglerar verksamheten. Stadgarna skiljer sig inte nämnvärt från de stadgar som styr verksamheterna i länsmuseistiftelserna utan reglerar syfte, styrelse, firmateckning, räkenskaper, årsmöte, styrelsens och länsmuseichefens uppgifter etc. Skillnaden är att enskilda personer kan få medlemskap i föreningen och därmed få inflytande och möjlighet att föreslå ändringar av stadgarna. Enligt stadgarna (juni 2003) ska styrelsen bestå av nio personer, varav föreningen tillsätter fyra och övriga utses av Gotlands kommun (fyra) och Länsstyrelsen i Gotlands län (en). Personalen har en adjungerad ledamot. Föreningen har idag medlemmar och av hävd har styrelsen hög status är landshövdingen ordförande med länsrådet som suppleant. Kulturen i Lund ägs och drivs av den ideella föreningen Kulturhistoriska föreningen för södra Sverige. Föreningarna Länsmuseet Halmstad och Länsmuseet Varberg bildades vid en omorganisation De har vardera två medlemmar värdkommunen och Hallands museiförening respektive Föreningen Varbergs museum och driver på n Hallands länsmuseers uppdrag verksamheterna vid de två museerna. 16

17 Argument för olika associationsformer Någon ideologisk debatt i frågan om associationsformer för länsmuseerna finns knappast, däremot återkommer några pragmatiska skäl för byte eller bevarande av organisationsform: 1. Man vill komma bort från blandat ägande. En huvudman tar hela ansvaret. 2. Momsproblematiken. Institutioner inom stat, landsting och kommuner anses momsbefriade, vilket stiftelser och aktiebolag inte är. 3. Stordriftsfördelar. 4. Kulturen som en fri kraft i samhället. Som tidigare nämnts så var övergången till stiftelseformen naturlig för 40 år sedan. Det var den organisationsform som rekommenderades av staten. Det föreningsdrivna museet var helt beroende av verksamhetsbidrag från värdkommuner och landsting. Att då skapa en gemensam organisation med ägarna av samlingarna och anslagsgivarna var rimligt. Genom styrelserepresentanter och revisorer hade stiftarna insyn. Idag är stiftelseformen inte längre oomtvistad. Enligt nuvarande stiftelselag får anslagsstiftelser inte längre bildas. Styrelsen är suverän och stiftarnas direkta inflytande begränsat. Styrelsens ledamöter har ett personligt ansvar för en verksamhet med en omslutning på ofta nära 40 miljoner; man kan diskutera om detta är rimligt. Vid ekonomiska påfrestningar är organisationen skör, då den saknar direkt tillgång till stödkapital eller garantier om sådant. Möjligheterna att förändra ändamål, verksamhet och styrelsesammansättningen är synnerligen begränsade, då stiftelsen i sig är en evig organisation. formen är avsedd att konservera en verksamhet. Vid förändringar måste man dock rekommendera länsmuseerna att behålla stiftelserna åtminstone som ägare av samlingarna, men i övrigt vilande. Museidriften kan organiseras i annan form. Några länsmuseer har svält ut sina stiftelser och därefter avregistrerat dem. För en lekman är det oförståeligt, att en tillsynsmyndighet stillatigande kan åse att en länsmuseistyrelse på kort tid spenderar hela kapitalet och därefter kommer på obestånd. Även Kammarkollegiet är främmande: En stiftelses styrelse som har erhållit samlingar av kulturföremål och byggnader och har till ändamål att förvalta dessa får naturligtvis inte överlåta dessa tillgångar eller avtala om att återlämna dessa till stiftaren eller någon annan vem det vara må, skriver man till Västmanlands läns hembygdsförbund

18 Att skilja mellan förvaltningen av samlingar m m och museidriften är ett förfaringssätt som inte heller odelat stöds av Kammarkollegiet. I brev till Sveriges Hembygdsförbund hävdar man, att en stiftelsestyrelse inte kan delegera bort ansvaret till någon annan. styrelsen måste ha den fulla kontrollen över verksamheten. Inga stiftelsestadgar reglerar emellertid omfattningen på verksamheten. ns verksamhet kan vara minimal och den kan samarbeta med annan organisation, som har samma uppdrag som museistiftelsen en förvaltning eller ett aktiebolag. Samlat ägande istället för blandat ägande Vill någon av stiftelsens huvudmän landstinget eller kommunen ensam överta ansvaret för hela länsmuseiverksamheten är det naturligt att inordna denna i en förvaltningsform. Länsmuseerna i Västra Götaland, Västmanland och även i Sörmland och Norrbotten är idag organiserade i förvaltningar. Ytterligare en möjlighet finns för samlat ansvar. Enligt stiftelselagen kan en styrelse genom ett enhälligt beslut avsäga sig förvaltningsansvaret för stiftelsen. Om en annan juridiskt person då är villig att driva stiftelsen vidare enligt stiftelsens ändamål och villkor kan permutation beviljas för anknuten förvaltning. Den nya juridiska personen i Värmlands fall t ex Region Värmland kan då överta ansvaret som stiftare huvudman. Inflytandet utövas genom att den nya stiftaren då utser samtliga styrelseledamöter och revisorer. Ansvaret för driften av stiftelsen åvilar dock även fortsättningsvis styrelsen ensam. Momsfrågan Ett vanligt argument för byte av organisationsform från stiftelse till förvaltning är att man tjänar in momsen. Det är dock svårt skatteexpertis behövs - att svara på frågan hur stor besparingen blir, då länsmuseistiftelserna är skattemässigt gynnade och landstingsförvaltningarnas momsbefrielse inte invändningsfri (Vägledningen i momsfrågor för Stockholms läns landsting räknar 256 sidor!). Dessutom ökar kravet på konkurrensneutralitet. Riksrevisionens långvariga kritik mot den skattesubventionerade arkeologiska uppdragsverksamheten vid Riksantikvarieämbetet har tvingat fram en bolagisering av denna. Likaså har en EU-dom slagit fast, att olika associationsformer inte får medföra olika regler vid beskattning. Göteborgsoperan AB drev ett pilotärende om momsbefrielse på entréavgifterna i Regeringsrätten, som i en dom i juni 2006 beviljade Göteborgsoperan full avdragsrätt. Aktiebolaget Västerbottens Museum bör också kunna dra fördel av denna dom. Följande exempel är hämtat från Värmlands Museum och beskriver hur momsbeskattningen idag är uppbyggd för en stiftelse och hur denna skulle förändras vid byte av organisationsform. 18

19 2005 hade n Värmlands Museum en omslutning på 38,9 miljoner varav offentliga anslag och lönebidrag utgjorde 24,9 miljoner. Museet betalde kronor i mervärdesskatt. Skatten är uträknad som summan av tre delar, där den egentliga museiverksamheten inte har någon skatteplikt och följaktligen är entréintäkterna momsbefriade och det medges inte heller något avdrag för momskostnader på inköpen till denna del. Den andra delen är momspliktiga verksamheter som restaurangen, butiken och uppdragsverksamheten. Här ska moms betalas och momsavdrag får göras på inköpen. I den tredje delen den blandade verksamheten som omfattar både museiverksamhet och den affärsdrivande verksamhet och där inga klara skiljelinjer kan dras - exempelvis arbetsledning, kansli, tekniska enhetens arbete, marknadsföring etc fastställer museets kansli efter skattemyndighetens direktiv en kvot uträknad på varje kostnadsställe genom att dividera den momspliktiga omsättningen med hela omsättningen exklusive stödet från det allmänna. Denna kvot bestämmer momsen i den blandade verksamheten. Detta blandade system förorsakar kansliet mycket arbete och någon klarhet föreligger inte, då allt naturligtvis kan bli föremål för tolkningstvister med skattemyndigheten. Ur arbetssynpunkt skulle en enhetlig moms vara att föredra. En moms på 25 % skulle dock ge Värmlands Museum en kostnadsökning på cirka kronor en kostnad som måste vägas mot kansliets minskade arbete. Skulle Värmlands Museum organiseras som basenhet under Region Värmland skulle momskostnaderna enligt dess ekonomichef förändras enligt följande: Regionen har sedan sitt bildande 2001 en uppgörelse med skattemyndigheten om en enhetlig momssats på 15 % för all verksamhet. Skulle museet inlemmas i detta system, så skulle momskostnaderna för museet sjunka från till kronor, d v s en sänkning av kostnaderna med cirka kronor. Man skulle dock vara tvungen att ta förnyad kontakt med skattemyndigheten och ekonomichefen ser två tänkbara scenarier. Antingen behåller museet sin gamla uppgörelse (=ingen förändring av momskostnaderna), eller också vägs museets ekonomi in i Region Värmlands ekonomi (=momskostnaderna sänks med ca kronor). Det är omöjligt att förutsäga skattemyndighetens agerande, då Region Värmlands momsmodell i varje fall kommer att omprövas 2007 på grund av väsentligt utökad verksamhet. Skattemyndighetens beredskap att ytterligare skattesubventionera museets verksamhet måste dock bedömas som ringa. De länsmuseer som är organiserade som basenheter under landsting hävdar ofta, att verksamheten är momsbefriad. Riktigt är, att hanteringen av skatt sker centralt och inte på det enskilda museet en avsevärd arbetslättnad. I en så stor verksamhet som landstingen är, händer det nog också, att länsmuseets momsbeskattning betraktas som marginell och hanteras tillsammans med landstingets övriga skatt, alltså i praktiken en skattebefrielse. 19

20 Enligt landstingets redovisningschef har landstinget precis som länsmuseet och Region Värmland en uppgörelse med skatteverket om en schablonbeskattning av blandad verksamhet. Schablonen uppdateras då och då vid förändrad verksamhet. Att hävda momsbefrielse är fel. En optimal skatteteknisk lösning vore annars att slå ihop ett museum med en affärsdrivande verksamhet som elverket, som därefter tillgodogör sig underskottet i museiverksamheten för att minska skatten på den kommersiella verksamheten. Denna konstruktion förekommer i Kultursverige. Stordriftsfördelar En länsmuseistiftelse har samma ansvar som ett storföretag beträffande arbetsskydd, skatteredovisning, avtalsförhandlingar, upphandlingar, försäkringar, jämlikhets- och diskrimineringsplaner, alkoholpolicy etc. Man behöver göra strategiska val vid inköp av datorer och redovisningssystem. Alla dessa frågor fordrar stor och specialiserad kompetens. Många frågor kan ha en inbyggd konflikt och behöva diskuteras juridiskt. Landstingen är så stora organisationer att de har väl upparbetade rutiner på dessa områden. Att ha tillgång till ett lönekontor, en upphandlingsavdelning och en jurist är en stor rationaliseringsvinst för ett ordinärt länsmuseum, som ofta får lägga stor arbetsinsats på denna administration. Rationellt är också att kunna ansluta sig till olika policies och standarder, att utnyttja bilpooler, att utnyttja telefonväxlar och tillgodogöra sig vinster vid storinköp. I en stor organisation kan länsmuseet koncentrera sig på sina kärnuppgifter. I dagens diskussioner om att överföra länsmuseiverksamhet från stiftelseform till förvaltningsform är det emellertid ofta en anslutning till ett regionförbund som är aktuell. Dessa har sällan den samlade kompetens som landstingen besitter, varför rationaliseringsvinsten blir betydligt mindre här. Kulturens frihet Vid organisationsförändringar diskuteras sällan kulturens roll i samhället. Här går emellertid en skarp skiljelinje mellan å ena sidan anhängarna till det fjärde nationella kulturpolitiska målet att ge kulturen förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället och å andra sidan åsikten, att länsmuseet ska arbeta för samhällsnyttan med ökad tillväxt och hållbart samhälle som övergripande mål. Ska politiken skapa förutsättningar för kulturen eller självt skapa kulturen? En sträng hierarki mellan uppdragsgivare och uppdragstagare står i motsats till kulturens frihet och dess förmåga att verka nytänkande och kreativt. Kulturens roll kan inte vara att bära ekonomin, utan tvärtom. 20

S e t t e r w a l l s

S e t t e r w a l l s S e t t e r w a l l s FÖRSTUDIE AVSEENDE ASSOCIATIONSFORM FÖR UNGA KLARA 2 1. Bakgrund och frågeställning 1.1 Unga Klara är för närvarande en verksamhetsgren inom Stockholms Stadsteater AB (Stadsteatern).

Läs mer

Hur man går till väga om man vill bilda en stiftelse som främjar utbildning och forskning

Hur man går till väga om man vill bilda en stiftelse som främjar utbildning och forskning Hur man går till väga om man vill bilda en stiftelse som främjar utbildning och forskning Stiftelseförvaltningen vid Kungliga Tekniska högskolan Informationsmaterial 1 (7) Innehållsförteckning 1 Introduktion

Läs mer

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 STADGAR FÖR STIFTELSEN VÄSTERVIKS MUSEUM Fastställda av kommunfullmäktige 1994-02-24, 25 med ändringar 1997-05-29, 41, 1998-06-25, 75 och 2012-12-17 242

Läs mer

Riktlinje för bolagsstyrning i Region Kronoberg

Riktlinje för bolagsstyrning i Region Kronoberg Beslutsunderlag Diarienr: 14LTK1256 Handläggare: Åsa Lupton, Datum: 2015-01-26.. Riktlinje för bolagsstyrning i Region Kronoberg Fastställd av Landstingsfullmäktige 2014-04-29 Reviderad av Regionfullmäktige

Läs mer

Stiftelsefö rördnande

Stiftelsefö rördnande Sida 1 av 6 Stiftelsefö rördnande Sparbanksstämman i Skaraborgs läns Sparbank har 2000-03-28 och 2000-05-05 beslutat att sparbanken skall upplösas utan likvidation för ombildning till bankaktiebolag. I

Läs mer

ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1

ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1 ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1 VAD ÄR ETT BOLAG? En (i) sammanslutning av fysiska personer med ett (ii) gemensamt syfte Det gemensamma syftet bestäms i avtal Bolaget kan vara juridisk person med

Läs mer

Kommunalförbundets namn är Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg. Förbundet har sitt säte i Umeå.

Kommunalförbundets namn är Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg. Förbundet har sitt säte i Umeå. UTKAST 2014-06-25 Förbundsordning för Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg 1 Namn och säte Kommunalförbundets namn är Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg. Förbundet har sitt säte i Umeå. 2 Medlemmar

Läs mer

Bolagsordning för Vara Koncern AB

Bolagsordning för Vara Koncern AB Bolagsordning för Vara Koncern AB Gäller fr.o.m : Rubrik 8 Godkänd av kommunfullmäktige 2015-02-23 19 Antagen av bolagsstämman XXXX-XX-XX XX Bolagsordning Vara Koncern AB Innehållsförteckning 1 Firma...

Läs mer

SFS 2009:244. 3 kap. 5 kap. Fattas beslut vid ett sammanträde, ska protokollet justeras av ordföranden, om denne inte har fört protokollet.

SFS 2009:244. 3 kap. 5 kap. Fattas beslut vid ett sammanträde, ska protokollet justeras av ordföranden, om denne inte har fört protokollet. Svensk författningssamling Lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220); SFS 2009:244 Utkom från trycket den 7 april 2009 utfärdad den 19 mars 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om stiftelselagen

Läs mer

Bolagsordning för VaraNet AB

Bolagsordning för VaraNet AB Bolagsordning för VaraNet AB Gäller fr.o.m : Rubrik 8 Godkänd av kommunfullmäktige 2015-02-23 19 Antagen av bolagsstämman XXXX-XX-XX XX Bolagsordning VaraNet AB Innehållsförteckning 1 Firma... 1 2 Säte...

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING MOTALA KOMMUN

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING MOTALA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING MOTALA KOMMUN 92/KK542 107 KFS 1995:3 Ers KFS 1993:5 STADGAR FÖR BOSTADSSTIFTELSEN PLATEN (Antagna av KF 1995-09-25, 121, att gälla fr o m 1 oktober 1995) 1 Stiftelsens firma

Läs mer

Kommunalförbundets namn är Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg. Förbundet har sitt säte i Umeå.

Kommunalförbundets namn är Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg. Förbundet har sitt säte i Umeå. Förbundsordning för Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg 1 Namn och säte Kommunalförbundets namn är Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg. Förbundet har sitt säte i Umeå. 2 Medlemmar Medlemmar i kommunalförbundet

Läs mer

Förbundsordning för Kommunalförbundet Kalmarsundsregionens Renhållare KSRR Fastställd på KSRR Förbundsfullmäktiges möte 2010-11-26

Förbundsordning för Kommunalförbundet Kalmarsundsregionens Renhållare KSRR Fastställd på KSRR Förbundsfullmäktiges möte 2010-11-26 1 Medlemmar Kalmarsundsregionens Renhållare är ett kommunalförbund enligt kommunallagen (1991:900), (KL). Medlemmar i kommunalförbundet är de fyra kommunerna Kalmar, Mörbylånga, Nybro och Torsås. Kommunalförbundet

Läs mer

Kommunstyrelsen Sammanträdeshandlingar

Kommunstyrelsen Sammanträdeshandlingar Kommunstyrelsen Sammanträdeshandlingar 2013-04-15 Extra sammanträde Tjänsteutlåtande Kommundirektör 2013-04-08 Björn Eklundh 08-590 970 31 Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2013:149 Bjorn.Eklundh@upplandsvasby.se

Läs mer

Bolagsordning för Vara Koncern AB

Bolagsordning för Vara Koncern AB Bolagsordning för Vara Koncern AB Gäller fr.o.m : Rubrik 8 GodkändAntagen av kommunfullmäktige 2011-11- 28 73 Antagen av bolagsstämman XXXX-XX-XX XX Formaterat: Teckensnitt:Verdana Bolagsordning Vara Koncernmmunföretag

Läs mer

Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer

Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer Snogeholms slott, Skåne 24 oktober 2011 Innehåll Vilka organisationsformer kan vara aktuella? Vad är skillnaden mellan de olika formerna? Vilken form passar

Läs mer

BOLAGSFORMER. Allmänt om bolagsformer

BOLAGSFORMER. Allmänt om bolagsformer Allmänt om bolagsformer Det är viktigt att välja rätt bolagsform, då den ger ramarna för verksamheten. Innan det är dags att slutgiltigt bestämma sig för vilken bolagsform man skall välja, är det bra att

Läs mer

Köp av aktier i Nyköping- Östgötalänken AB

Köp av aktier i Nyköping- Östgötalänken AB BESLUTSUNDERLAG 1(2) Ledningsstaben Richard Widén 2014-10-16 LiÖ 2014-957 Landstingsstyrelsen Köp av aktier i Nyköping- Östgötalänken AB Bakgrund Landstinget i Östergötland övertar från och med 2015-01-01

Läs mer

Bolagsordning för Nolia AB

Bolagsordning för Nolia AB Bolagsordning för Nolia AB Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Bolagsordning för Nolia AB Bolagsordning 2011-11-21, 232 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

STADGAR ANTAGNA PÅ FÖRENINGSSSTÄMMAN 2015

STADGAR ANTAGNA PÅ FÖRENINGSSSTÄMMAN 2015 Stadgar för Sveriges HR Förening Sveriges HR Förening orgnr. 802004-2159 (The Swedish Association for Human Resource Management) Fastställda vid stämman den 29 mars 2012. Föreningen bildad 1921 1. Föreningens

Läs mer

NYKÖPING-ÖSTGÖTALÄNKEN AB Antagen 2007-11-16 Org.nr 556612-6636

NYKÖPING-ÖSTGÖTALÄNKEN AB Antagen 2007-11-16 Org.nr 556612-6636 Mellan Regionförbundet Östsam, Regionförbundet Sörmland, Linköpings kommun, Norrköpings kommun, Nyköpings kommun, Oxelösunds kommun, Trosa kommun, Mjölby kommun och Botkyrka kommun (nedan kallade Parterna

Läs mer

Bolagsordning för Vara Konserthus AB

Bolagsordning för Vara Konserthus AB Bolagsordning för Vara Konserthus AB Gäller fr.o.m : Rubrik 8 Godkänd av kommunfullmäktige 2015-02-23 19 Antagen av bolagsstämman XXXX-XX-XX XX Bolagsordning Vara Konserthus AB Innehållsförteckning 1 Firma...

Läs mer

Stadgar Umeå Cheerleadingförening

Stadgar Umeå Cheerleadingförening Stadgar Umeå Cheerleadingförening Stadgar Umeå Cheerleadingförening 1 kap Allmänna bestämmelser 1 Föreningens namn, m.m. 2 Syfte 3 Beslutande organ 4 Verksamhets- och räkenskapsår 5 Firmateckning 6 Stadgeändring

Läs mer

Bolagsordning för Vara Konserthus AB

Bolagsordning för Vara Konserthus AB Bolagsordning för Vara Konserthus AB Gäller fr.o.m : Rubrik 8 GodkändAntagen av kommunfullmäktige 2011-11- 28 71 Antagen av bolagsstämman XXXX-XX-XX XX Formaterat: Teckensnitt:Verdana Bolagsordning Vara

Läs mer

Bolagsordning för Tjörns Kommunala Förvaltnings AB

Bolagsordning för Tjörns Kommunala Förvaltnings AB Bolagsordning för Tjörns Kommunala Förvaltnings AB Reviderat senast: Kommunfullmäktige 2014-01-30 (KF 4) Bolagsstämma 2014-04-24 (TFAB 15) Tjörn Möjligheternas ö 1 Firma Bolagets firma är Tjörns Kommunala

Läs mer

Litet om styrelsearbete

Litet om styrelsearbete Litet om styrelsearbete Gustaf Drake, 070-7688466 Om styrelser Det handlar.. Om styrelseledamöter Om arbetsuppgifter Om resultat Om ansvar 1 Varför styrelser? Föreningar Företag Myndigheter Gemensamma

Läs mer

STYRDOKUMENT 1. Bolagsordning. Beslutad av ordinarie bolagsstämma den 13 april 2011 och godkänd av Finansinspektionen den 29 juni 2011

STYRDOKUMENT 1. Bolagsordning. Beslutad av ordinarie bolagsstämma den 13 april 2011 och godkänd av Finansinspektionen den 29 juni 2011 STYRDOKUMENT 1 Bolagsordning Beslutad av ordinarie bolagsstämma den 13 april 2011 och godkänd av Finansinspektionen den 29 juni 2011 1 (5) Bolagsordning för Länsförsäkringar Jönköping 1 Bolaget, vars firma

Läs mer

AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. CHRISTER NILSSON

AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. CHRISTER NILSSON AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. Av CHRISTER NILSSON Aktiebolag är en bolagsform som kan vara ett lämpligt val för den näringsverksamhet som

Läs mer

Angående stadgar. Skatteverkets krav för att tilldela organisationsnummer. Av stadgarna skall framgå:

Angående stadgar. Skatteverkets krav för att tilldela organisationsnummer. Av stadgarna skall framgå: Angående stadgar Det är viktigt att klargöra att enligt svensk lag har vem som helst rätt att bilda en förening. Staten kan inte på något sätt förbjuda detta och det finns inte heller någon lag som reglerar

Läs mer

Stadgar för Leader Kustbygd

Stadgar för Leader Kustbygd Stadgar för Leader Kustbygd 1 Föreningens namn Leader Kustbygd ideell förening 2 Föreningens säte Styrelsen har sitt säte i Hyltebruk i Hylte kommun. 3 Verksamhetsområde Föreningens geografiska verksamhetsområde

Läs mer

Ökning av det egna kapitalet i Scenkonstbolaget i Östergötland AB

Ökning av det egna kapitalet i Scenkonstbolaget i Östergötland AB BESLUTSUNDERLAG 1/2 2015-09-22 Dnr: RS 2015-632 Regionstyrelsen Ökning av det egna kapitalet i Scenkonstbolaget i Östergötland AB Bakgrund Regionfullmäktige beslutade den 21 april 2015 att tillsammans

Läs mer

2011:15 BOLAGSORDNING FÖR TIDAHOLMS ENERGI AB. Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28. Firma. Bolagets firma är Tidaholms Energi AB.

2011:15 BOLAGSORDNING FÖR TIDAHOLMS ENERGI AB. Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28. Firma. Bolagets firma är Tidaholms Energi AB. 2011:15 BOLAGSORDNING FÖR TIDAHOLMS ENERGI AB Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28. 1 Firma Bolagets firma är Tidaholms Energi AB. 2 Säte Bolagets styrelse skall ha sitt säte i Tidaholms kommun. 3 Föremål

Läs mer

Ändring av bolagsordning för ALMI Företagspartner Stockholms Sörmland AB

Ändring av bolagsordning för ALMI Företagspartner Stockholms Sörmland AB Stockholms läns landsting Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2012-08-15 i(d LS 1205-0650 Landstingsstyrelsen r LANDSTINGSSTYRELSEN 12-08- 28 00 00 5 - Ändring av bolagsordning för ALMI Företagspartner

Läs mer

Stadgar Stegerholmens badförening

Stadgar Stegerholmens badförening Stadgar Stegerholmens badförening INLEDANDE BESTÄMMELSER Föreningens firma och ändamål 1 Föreningens firma är Stegerholmens Badförening ek. för. Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska

Läs mer

BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling

BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling Sid 1 (6) FÖRBUNDSORDNING FÖR SAMORDNINGSFÖRBUNDET BOTKYRKA, HUDDINGE OCH SALEM Samordningsförbundet Botkyrka, Huddinge och Salem (nedan kallat Förbundet) i Stockholms län har inrättats med stöd av Lag

Läs mer

BOLAGSORDNING FÖR MORAVATTEN AB

BOLAGSORDNING FÖR MORAVATTEN AB BOLAGSORDNING FÖR MORAVATTEN AB Bolagsordning för Moravatten AB Fastställd Kommunfullmäktige 2013-05-27, 38 Bolagsstämman 2013-10-02 Daterad 2013-04-11 Reviderad 2014-12-01, 165 Produktion Kommunledningskontoret

Läs mer

Välja association för att driva företag tillsammans. En vägledning till att hitta den företagsform som passar er bäst

Välja association för att driva företag tillsammans. En vägledning till att hitta den företagsform som passar er bäst Välja association för att driva företag tillsammans En vägledning till att hitta den företagsform som passar er bäst Välja association för att driva företag tillsammans Hitta en form som passar Du som

Läs mer

We Effects prioriterade arbetsområden är att bidra till utvecklingen av den kooperativa och sociala ekonomin i samarbetsländerna.

We Effects prioriterade arbetsområden är att bidra till utvecklingen av den kooperativa och sociala ekonomin i samarbetsländerna. STADGAR FÖR WE EFFECT 1 ÄNDAMÅL We Effect är en ideell förening som i samverkan med sina medlemsorganisationer arbetar för att skapa engagemang, bilda opinion, mobilisera resurser och vinna människors

Läs mer

BOLAGSORDNING. Bolagets firma är Regional avfallsanläggning i mellersta Bohuslän Aktiebolag (RAMBO).

BOLAGSORDNING. Bolagets firma är Regional avfallsanläggning i mellersta Bohuslän Aktiebolag (RAMBO). Regional avfallsanläggning i mellersta Bohuslän Aktiebolag (RAMBO) Org.nr 556211-9007 1 Firma BOLAGSORDNING Bolagets firma är Regional avfallsanläggning i mellersta Bohuslän Aktiebolag (RAMBO). 2 Säte

Läs mer

Om betydelsen av vinstsyftet i aktiebolagslagen

Om betydelsen av vinstsyftet i aktiebolagslagen Rolf Skog 140627 Om betydelsen av vinstsyftet i aktiebolagslagen Inledning Affärsverksamhet kan bedrivas i olika associationsformer, däribland i bolag. I svensk lag finns bestämmelser om enkla bolag, handelsbolag

Läs mer

BOLAGSORDNING. för Länsförsäkringar Bergslagen ömsesidigt. fastställd vid ordinarie bolagsstämma den 29 april 2014

BOLAGSORDNING. för Länsförsäkringar Bergslagen ömsesidigt. fastställd vid ordinarie bolagsstämma den 29 april 2014 1 (5) BOLAGSORDNING för Länsförsäkringar Bergslagen ömsesidigt fastställd vid ordinarie bolagsstämma den 29 april 2014 Bolagets verksamhet 1 Bolaget, vars firma är Länsförsäkringar Bergslagen ömsesidigt,

Läs mer

Juridik för vattenråd

Juridik för vattenråd Juridik för vattenråd Vattenråd lokal samverkan med olika förutsättningar Vattenråden i Västerhavets vattendistrikt har bildats genom olika initiativ, vilket till viss del påverkar hur de är organiserade.

Läs mer

Bolagsordning för Vara Bostäder AB

Bolagsordning för Vara Bostäder AB Bolagsordning för Vara Bostäder AB Antagen av kommunfullmäktige 1998-12-14 23/98:2 Justerad av kommunfullmäktige 2002-12-16 23/02:2 Reviderad av kommunfullmäktige 2003-10-20 54 Reviderad av kommunfullmäktige

Läs mer

Bolagsordning för Tjörns Hamnar AB

Bolagsordning för Tjörns Hamnar AB Bolagsordning för Tjörns Hamnar AB Reviderat senast: Kommunfullmäktige 2014-01-30 (KF 4) Bolagsstämma 2014-04-24 (THAB 15) Tjörn Möjligheternas ö 1 Firma Bolagets firma är Tjörns Hamnar AB. 2 Styrelsens

Läs mer

Storumans kommun. Ägarpolicy för. Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94

Storumans kommun. Ägarpolicy för. Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94 Storumans kommun Ägarpolicy för Storumans kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94 Ägarpolicy för Storumans kommun Allmänt 1. Inledning Delar av Storuman kommuns verksamhet bedrivs i aktiebolagsform.

Läs mer

Stadgar för stiftelsen Hellerströmska pensionärshemmen i Karlshamn

Stadgar för stiftelsen Hellerströmska pensionärshemmen i Karlshamn Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller från: 1951-01-27 Antagen: KF 86, 1944-09-22, Sammaläggningsdelegerade 74, 1966-12-29 Reviderad: KF, 37 1980-03-31, 169, 1992- Godkända av länsbostadsnämnden

Läs mer

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-25 U2013/4153/UH Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Läs mer

Fastställande av ägardirektiv 2012 för HjälpmedelsCentrum AB

Fastställande av ägardirektiv 2012 för HjälpmedelsCentrum AB BESLUTSUNDERLAG 1 (1) Marie Nordström 2012-01-03 LiÖ 2012-69 Landstingsstyrelsen Fastställande av ägardirektiv 2012 för HjälpmedelsCentrum AB Landstinget äger samtliga aktier i bolaget HjälpmedelsCentrum

Läs mer

Förbundsordning för Kommunalförbundet Kalmarsundsregionens Renhållare KSRR

Förbundsordning för Kommunalförbundet Kalmarsundsregionens Renhållare KSRR 1 Medlemmar Kalmarsundsregionens Renhållare är ett kommunalförbund enligt kommunallagen (1991:900), (KL). Medlemmar i kommunalförbundet är kommunerna Kalmar, Mörbylånga, Nybro, Oskarshamn och Torsås. Kommunalförbundet

Läs mer

Förslag på ändringar av stadgar för Global Picnic

Förslag på ändringar av stadgar för Global Picnic Förslag på ändringar av stadgar för Global Picnic 1 Firma Föreningens firma är Global Picnic. 2 Ändamål och verksamhet Föreningen ska främja medlemmarnas intresse genom att bedriva aktiviteter som är förknippade

Läs mer

Svedala Kommuns 6:02 Författningssamling 1(6)

Svedala Kommuns 6:02 Författningssamling 1(6) Författningssamling 1(6) Bolagsordning för Svedala Exploaterings Aktiebolag SVEDAB antagen av kommunfullmäktige 2014-02-10, 23 Gäller från 2014-03-01 FIRMA 1 Bolagets firma är Svedala Exploaterings Aktiebolag

Läs mer

STADGAR FÖR HSB NORRA BOHUSLÄNS STIFTELSE JAKOBSBERG I UDDEVALLA

STADGAR FÖR HSB NORRA BOHUSLÄNS STIFTELSE JAKOBSBERG I UDDEVALLA Blad 1 STADGAR FÖR HSB NORRA BOHUSLÄNS STIFTELSE JAKOBSBERG I UDDEVALLA Antagna av kommunfullmäktige den 8 december 1992, 312, med ändringar den 12 december 1995, 263. 1 Firma Stiftelsens benämning är

Läs mer

Ägarpolicy för de kommunala bolagen

Ägarpolicy för de kommunala bolagen Ägarpolicy för de kommunala bolagen 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform. De kommunalt ägda

Läs mer

Bolagsordning för Katrineholms Fastighets AB

Bolagsordning för Katrineholms Fastighets AB Styrdokument Bolagsordning för Katrineholms Fastighets AB Katrineholms kommuns författningssamling (KFS nr 5.01) Senast reviderad av kommunfullmäktige, 206 2 (6) Beslutshistorik Antagen av ordinarie bolagsstämman

Läs mer

Förbundsordning för Samordningsförbundet Centrala Östergötland

Förbundsordning för Samordningsförbundet Centrala Östergötland Förbundsordning för Samordningsförbundet Centrala Östergötland Samordningsförbundet Centrala Östergötland har inrättats med stöd av lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser.

Läs mer

Kommunallagen ställer tre krav för att kommunen ska få överlämna ansvaret för en kommunal verksamhet till ett bolag.

Kommunallagen ställer tre krav för att kommunen ska få överlämna ansvaret för en kommunal verksamhet till ett bolag. FÖRETAGSPOLICY B:2 1 Bakgrund Kommunallagen ger kommunerna möjlighet att överlämna vården av en kommunal angelägenhet till aktiebolag, ekonomisk förening, ideell förening eller stiftelse. (Kl 3 kap 16)

Läs mer

för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism

för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism Kongressen i Göteborg 2013-03-16 1 Namn och ändamål 1.1 Namn Organisationen heter Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism (hädanefter kallad UMR). 1.2 Ändamål UMR

Läs mer

Revidering av bolagsordningar

Revidering av bolagsordningar SÖDERTÄLJE Tjänsteskrivelse KOMMUNSTYRELSENS KONTOR 2009-02-02 " Kommunstyrelsen Revidering av bolagsordningar Sammanfattning av ärendet Koncernstyreisen i Telge har beslutat föreslå revideringar i bolagsordningarna

Läs mer

Entledigande från styrelseuppdrag i stiftelse

Entledigande från styrelseuppdrag i stiftelse BESLUT 1 (5) Allmänna enheten Länsassessor Annika Oldenburg 08-785 40 09 Datum Beteckning 2004-11-17 2062-04-74446 Styrelsen för Anna Johansson Visborgs Stiftelse Box 12315 102 28 STOCKHOLM Entledigande

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2005:22 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Ändring av bolagsordning för Huddinge Universitetssjukhus AB Föredragande landstingsråd: Ingela Nylund Watz Ärendet Styrelsen för Huddinge

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Ägardirektiv för Sollentuna Energi AB Antagna av Sollentuna kommunfullmäktige 2010-06-09, 44 Fastställda av bolagsstämman 2010-06-22 att gälla från och med 2011-01-01 Antagna av Sollentuna kommunfullmäktige

Läs mer

STADGAR FÖR PÖLSEBO SMÅSTUGEFÖRENING. 1. Namn och ändamål

STADGAR FÖR PÖLSEBO SMÅSTUGEFÖRENING. 1. Namn och ändamål STADGAR FÖR PÖLSEBO SMÅSTUGEFÖRENING 1. Namn och ändamål Föreningens namn är Pölsebo Småstugeförening. Föreningen har till uppgift att tillvarata medlemmarnas intressen i deras egenskap av egnahemsägare

Läs mer

Stadgar för Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund

Stadgar för Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund Stadgar för Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund 1 Ändamål Förbundets namn är Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund, i det följande kallat Förbundet. Förbundet har till ändamål att tillvarata medlemmarnas

Läs mer

MSS-föreningens stadgar reviderade vid årsmötena 1999-05-05, 2010-05-06, 2013-05-07 Ändamål

MSS-föreningens stadgar reviderade vid årsmötena 1999-05-05, 2010-05-06, 2013-05-07 Ändamål MSS-föreningens stadgar reviderade vid årsmötena 1999-05-05, 2010-05-06, 2013-05-07 Ändamål 1 MSS-föreningen har till ändamål att främja utveckling inom hälso- & sjukvården samt stärka och stödja sjuksköterskans

Läs mer

Bolagsordning. VänerEnergi AB. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2013-04-29

Bolagsordning. VänerEnergi AB. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2013-04-29 Bolagsordning VänerEnergi AB Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2013-04-29 Sida: 2 (5) Bolagsordning VänerEnergi AB Kommunfullmäktiges beslut 33/13 1 Firma Bolagets firma är Vänerenergi AB.

Läs mer

Bolagsordning för Växjö Kommunföretag AB

Bolagsordning för Växjö Kommunföretag AB Styrande dokument Senast ändrad 2015-04-29 Bolagsordning för Växjö Kommunföretag AB Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Växjö Kommunföretag AB Dokumentinformation Dokumentnamn Bolagsordning

Läs mer

Bolagsordning för Hässleholm Miljö AB

Bolagsordning för Hässleholm Miljö AB KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING C 1 1(5) Gäller från Diarienummer 2015-2014/1358 003 Godkänd: kommunfullmäktige 2008-10-27 139 och ändrad senast 2014-12-15 144 Antagen: bolagsstämman 2015- Bolagsordning för

Läs mer

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Dessa normalstadgar är den ram utifrån vilken SCUF:s medlemsföreningar ska utforma sina stadgar. Stadgarna går att ändra så länge medlemsföreningen

Läs mer

Förbundsordning för Fryksdalens samordningsförbund

Förbundsordning för Fryksdalens samordningsförbund Utskriftsdatum Sid(or) 2013-09-19 1(5) Förbundsordning för Fryksdalens samordningsförbund 1 Samordningsförbundets bildande Förbundet är ett samordningsförbund enligt Lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser,

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN URKULT 2014 04 27

STADGAR FÖR FÖRENINGEN URKULT 2014 04 27 STADGAR FÖR FÖRENINGEN URKULT 2014 04 27 1 FÖRENINGENS NAMN Föreningens namn är Urkult. 2 FÖRENINGENS SÄTE Föreningen har sitt säte i Sollefteå kommun. 3 FÖRENINGSFORM Föreningen Urkult är en partipolitiskt

Läs mer

Diarienummer KS2014.0296

Diarienummer KS2014.0296 Diarienummer KS2014.0296 Bolagsordning för Skövde Flygplats AB, 556297-7339 Nedanstående bolagsordning har godkänts av Skövde kommunfullmäktige den 27 oktober 2014 och fastställts vid bolagets ordinarie

Läs mer

Förslag till nya stadgar för SPF Seniorerna Karlaplan bakgrund

Förslag till nya stadgar för SPF Seniorerna Karlaplan bakgrund Stockholm i januari 2015 Förslag till nya stadgar för SPF Seniorerna Karlaplan bakgrund Vid SPFs kongress 11-14 juni 2014 togs beslut om ändrade stadgar för förbundet samt förändring av normalstadgar för

Läs mer

SFS nr: 2001:883. Revisorslag (2001:883)

SFS nr: 2001:883. Revisorslag (2001:883) SFS nr: 2001:883 Revisorslag (2001:883) 2 I denna lag avses med 1. revisor: en godkänd eller auktoriserad revisor, 2. godkänd revisor: en revisor som har godkänts enligt 4, 3. auktoriserad revisor: en

Läs mer

Lag om europaandelslag

Lag om europaandelslag Liite 4 Lagförslag Lag om europaandelslag I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 Tillämpliga bestämmelser och tillämpningsområde På ett europaandelslag tillämpas rådets förordning (EG) nr 1435/2003

Läs mer

Kommunstyrelsen TJÄNSTEUTLÅTANDE. Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se 141 85 HUDDINGE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING

Kommunstyrelsen TJÄNSTEUTLÅTANDE. Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se 141 85 HUDDINGE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 2013-01-28 KS-2013/171.109 1 (7) HANDLÄGGARE Per-Erik Björkbacka Kommunstyrelsen Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se Huddinge kommuns ombud på 2013 års bolagsstämmor i Stockholmsregionens Försäkring AB, AB

Läs mer

Förbundets namn är Samordningsförbundet Falköping/Tidaholm.

Förbundets namn är Samordningsförbundet Falköping/Tidaholm. Förbundsordning för Falköping/Tidaholm Förbundsordning för i kommunerna Falköping/Tidaholm. har inrättats med stöd av lagen (2003:1 210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. 1 Förbundets

Läs mer

Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder

Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder 1 Stiftelsens benämning är Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder och (SGS Studentbostäder ). Stiftelsen är ett allmännyttigt bostadsföretag. Benämning verksamhetsområde

Läs mer

Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intresse genom att producera förnybar el med solceller för medlemmarnas räkning.

Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intresse genom att producera förnybar el med solceller för medlemmarnas räkning. Stadgar antagna 2014-04-28 Stadgar för Zolcell 1:1 Ekonomisk Förening Org. nr: 1 Föreningens namn Föreningens namn är Zolcell 1:1 ekonomisk förening. 2 Ändamål och verksamhet Föreningen har till ändamål

Läs mer

Stadgar för STIL, Stiftarna av Independent Living i Sverige

Stadgar för STIL, Stiftarna av Independent Living i Sverige Stadgar för STIL, Stiftarna av Independent Living i Sverige Reviderade av årsstämman 23 maj 2015 1 Föreningens namn och syfte Stiftarna av Independent Living i Sverige, STIL, är en ideell förening. Föreningen

Läs mer

Bolagsordning för KumBro Utveckling AB Org.nr. 556914-8223

Bolagsordning för KumBro Utveckling AB Org.nr. 556914-8223 Bolagsordning för KumBro Utveckling AB Org.nr. 556914-8223 1 Firma Bolagets firma är KumBro Utveckling AB. 2 Säte Bolagets styrelse skall ha sitt säte i Örebro. 3 Verksamhetsföremål Bolaget har till föremål

Läs mer

Stadgar för Leader Linné

Stadgar för Leader Linné Stadgar för Leader Linné 1 Föreningens namn Leader Linné ideell förening 2 Föreningens säte Styrelsen har sitt säte i Alvesta, med Alvesta, Ljungby, Markaryd, Värnamo, Växjö och Älmhults kommuner som verksamhetsområde,

Läs mer

Stadgar för SPF Seniorerna Filbyter Linköping Antagna vid årsmötet 2015-02-16

Stadgar för SPF Seniorerna Filbyter Linköping Antagna vid årsmötet 2015-02-16 Stadgar för SPF Seniorerna Filbyter Linköping Antagna vid årsmötet 2015-02-16 Innehåll sid 1 Namn 2 2 Ändamål 2 3 Medlemskap 2 4 Möten 2 Tid för årsmötekallelse motioner 2 Extra årsmöte 3 Antal möten 3

Läs mer

Bolagsordning för Elmia AB Org. nr 556354-2413 Fastställd av kommunfullmäktige 2015-02-26 44

Bolagsordning för Elmia AB Org. nr 556354-2413 Fastställd av kommunfullmäktige 2015-02-26 44 1 Bolagsordning för Elmia AB Org. nr 556354-2413 Fastställd av kommunfullmäktige 2015-02-26 44 1 Firma Bolagets firma är Elmia AB. 2 Säte Styrelsen skall ha sitt säte i Jönköpings kommun, Jönköpings län.

Läs mer

1 Vad är en STIFTELSE?

1 Vad är en STIFTELSE? 1 Vad är en STIFTELSE? En stiftelse är en självständig förmögenhet som stiftaren har skjutit till och som sköts av en särskild förvaltning och som förverkligar de nyttiga syften som stiftaren bestämt.

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

Förbundsordning för Samordningsförbundet Västra Östergötland

Förbundsordning för Samordningsförbundet Västra Östergötland Förbundsordning för Samordningsförbundet Västra Östergötland Samordningsförbundet Västra Östergötland har inrättats med stöd av lagen (2003: 1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. 1

Läs mer

Kalmar Kommunbolag AB. Utdrag ur protokoll fört vid styrelsemöte den 22 september 2015

Kalmar Kommunbolag AB. Utdrag ur protokoll fört vid styrelsemöte den 22 september 2015 Kalmar Kommunbolag AB Utdrag ur protokoll fört vid styrelsemöte den 22 september 2015 63 Ändringar i bolagsordning för Kalmar Hamn AB Handlingar Ola Johanssons och Maria Björkmans skrivelse om ändringar

Läs mer

1 Firma. Bolagets firma är Kalmar Öland Airport AB. 2 Säte. Styrelsen ska ha sitt säte i Kalmar, Kalmar län. 3 Verksamhetsföremål

1 Firma. Bolagets firma är Kalmar Öland Airport AB. 2 Säte. Styrelsen ska ha sitt säte i Kalmar, Kalmar län. 3 Verksamhetsföremål Bolagsordning för Kalmar Öland Airport AB Godkänd av kommunfullmäktige den 28 januari 2008, 11. Ändringar beslutade av kommunfullmäktige den 27 februari 2012, 42, den 29 april 2013, 76 och den 25 november

Läs mer

STADGAR FÖR LINJEFÖRENINGEN BEWARE

STADGAR FÖR LINJEFÖRENINGEN BEWARE KAPITEL 1 Firma, säte och ändamål STADGAR FÖR LINJEFÖRENINGEN BEWARE 1:1 Namn 1:2 Säte Föreningens namn är Linjeföreningen BEWARE. Föreningens styrelse har sitt säte i Västerås. 1:3 Föreningstyp Linjeföreningen

Läs mer

Att välja företagsform för arbetsintegrerande sociala företag

Att välja företagsform för arbetsintegrerande sociala företag Att välja företagsform för arbetsintegrerande sociala företag Innehåll Förord 1 Inledning 2 Företagsformer för 3 arbetsintegrerande sociala företag Några exempel 12 Mera hjälp 14 Ordförklaringar 16 Tillväxtverket

Läs mer

BOLAGSORDNING FÖR AB EIDAR, TROLLHÄTTANS BOSTADS- BOLAG

BOLAGSORDNING FÖR AB EIDAR, TROLLHÄTTANS BOSTADS- BOLAG BOLAGSORDNING FÖR AB EIDAR, TROLLHÄTTANS BOSTADS- BOLAG Bolagets firma 1 Bolagets firma är AB Eidar, Trollhättans. Verksamhetens föremål 2 Bolaget har till föremål för sin verksamhet att inom Trollhättans

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser mellan allmän försäkringskassa, länsarbetsnämnd, kommun och landsting; SFS 2003:1210 Utkom från trycket den 30 december

Läs mer

FÖR FÖRENINGEN FOLKRÖRELSEARKIVET FÖR UPPSALA LÄN. Fastställda vid årsmöte 1978-09-21, 8 Ändrade vid årsmötet 2011-05-16.

FÖR FÖRENINGEN FOLKRÖRELSEARKIVET FÖR UPPSALA LÄN. Fastställda vid årsmöte 1978-09-21, 8 Ändrade vid årsmötet 2011-05-16. 1 (5) STADGAR FÖR FÖRENINGEN FOLKRÖRELSEARKIVET FÖR UPPSALA LÄN Fastställda vid årsmöte 1978-09-21, 8 Ändrade vid årsmötet 2011-05-16. Andra stycket 2 1 Arkivets ändamål Folkrörelsearkivet i Uppsala län,

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Koncernpolicy för Kävlinge kommun Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2002-03-14, Kf 12/02:1 Ansvar Kanslichef Koncernpolicy

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING FÖR STOCKHOLM Utgiven av KF/KS kansli 2003:14 Stadgar för Mälardalsrådet Beslutade på Mälardalsrådets möte den 15 maj 2003 (Ersätter Kfs 1993:4) Inledande bestämmelser 1 Föreningens

Läs mer

Stadgar för kulturföreningen Ebeneser

Stadgar för kulturföreningen Ebeneser Stadgar för kulturföreningen Ebeneser Dat. 2014-03-12 Dat. 2015-03-11 Utgåva 1.0 Utgåva2.0 1 1 Kulturföreningen Ebenesers ändamål Kulturföreningen Ebeneser ska erbjuda ett mångkulturellt utbud i en inspirerande

Läs mer

Förbundsordning 2011-01-01

Förbundsordning 2011-01-01 1 Förbundsordning 2011-01-01 2 FÖRBUNDSORDNING för Regionförbundet Uppsala län Fr.o.m. 2003-01-01 Reviderad 2004-07-01; 2005-07-01; 2007-01-01; 2011-01-01 Förbundet är ett Kommunalförbund enligt Kommunallagen

Läs mer

Ideella föreningen Blåshuset

Ideella föreningen Blåshuset Ideella föreningen Blåshuset Stadgar Föreningens ändamål 1 Föreningen har till ändamål att verka för att ett hus, och tillhörande mark, byggs eller köps där föreningen Linköpings Tekniska Högskolas Blåscorps

Läs mer

Aktieägaravtal Katrineholms Tekniska College AB - KTC

Aktieägaravtal Katrineholms Tekniska College AB - KTC Styrdokument Aktieägaravtal Katrineholms Tekniska College AB - KTC Katrineholms kommuns författningssamling (KFS nr 5.18) Godkänd av kommunfullmäktige, 184 Beslutshistorik Godkänd av kommunfullmäktige,

Läs mer

Bolagsordning för LogPoint AB

Bolagsordning för LogPoint AB 1 (5) Bolagsordning för LogPoint AB 1 Firma Bolagets firma är LogPoint AB 2 Säte Styrelsen skall ha sitt säte i Torsvik, Jönköpings län. 3 Föremål för bolagets verksamhet Bolagets huvuduppgift är att verka

Läs mer