Projektplan Effektivare strategier för avsättning av biogödsel

Transkript

1 Datum Tobias Dalhammar Bilaga 1 Projektplan Effektivare strategier för avsättning av biogödsel Grontmij AB Besök Norra bulltofta vägen 65A E-post Peter.Berglund@grontmij.com Org nr Direktnr Malmö Styrelsens säte Stockholm Fax

2 Projektförslag och bakgrund Vid storskalig produktion av biogas bildas stora mängder biogödsel. Vid de största biogasanläggningarna i Sverige genereras över ton biogödsel per år. Biogödseln är ett bra gödningsmedel och huvuddelen av den biogödsel som produceras i Sverige idag återförs till lantbruket som en växtnäringskälla. Målsättningen med denna undersökning är att illustrera de problem och möjligheter som finns kring avsättning av biogödsel, från ett producent- och avnämarperspektiv, för att därigenom kunna utveckla biogödselaffären och i slutändan reducera hanteringskostnaderna, som idag är mycket höga (vad krävs för ökad acceptans, praktiskt värde på biogödseln, systemlösningar för hantering, distribution och logistik, etc). Det gäller både småskalig och storskalig biogasproduktion. Motivering Vid storskalig rötning av gödsel står transportkostnaderna för uppemot 40 % av fordonsgasproduktionskostnaden. Skulle kostnaderna för hantering och distribution av biogödsel kunna reduceras med några procent får det därmed stor betydelse för totalekonomin i en biogasproduktionsanläggning. Det är till och med så att många större gödselbaserade anläggningar inte uppförs på grund av de höga transport- och hanteringskostnaderna. Liknande projekt Det pågår inget liknande projekt i Skåne. Hushållningssällskapet har däremot kartlagt växtnäringseffekterna av biogödsel i ett nordiskt perspektiv. Dessa uppgifter kan användas som underlag vid kontakt med lantbrukarna. Vanlig verksamhet Grontmij arbetar som tekniska konsulter inom energi, infrastruktur och husbyggnad. Verksamheten kommer inte att påverkas av detta projekt på något påtagligt sätt. Projektorganisation Uppdragsledare: Peter B Odhner Peter är mark/växt agronom och har mycket god kännedom om lantbruksbaserade substrat och nyckeltal kopplade till lantbrukssektorn. I ett flertal utredningar i de södra delarna av Sverige, bland annat på uppdrag av E.ON., har Peter undersökt och kartlagt råvaror för biogasproduktion med hjälp av tidigare utredningar, statistik (SCB, Jordbruksverket), satellitbilder och direktkontakter. Peter arbetar i GIS för att illustrera så kallade hotspots för råvarutillgång och biogasproduktion. På uppdrag av Kalmar läns regionförbund genomförde Peter en inventering av tillgång på vass och alger i länet, på uppdrag av Borgholm Energi genomfördes en substratkartläggning med fokus på lantbruksrelaterade substrat, på uppdrag av Bjäre Lantmän kartlades råvarutillgången för biogasproduktion i Båstad kommun med omnejd. En liknande studie genomfördes i Höganäs kommun. Peter har genomfört ett stort antal utredningar med fokus på biogödselhantering och avsättning. Ett exempel är Biogödselhandboken som 2 (8)

3 togs fram 2010 med bl a Avfall Sverige som finansiär. På uppdrag av E.ON. har Peter även genomfört ett antal analyser av biogödselhantering inklusive avvattning. Konsult: Kerstin Sernhed, Grontmij Kerstin är teknisk doktor i energihushållning, men har även en bakgrund inom beteendebeteendevetenskap (fil.mag i psykologi och fil kand i medie- och kommunikationsvetenskap). Hon har lång erfarenhet av att arbeta med metodinsamling genom personliga intervjuer, fokusgruppintervjuer och enkäter och är van vid att sammanställa data inom ramen för olika forskningsprojekt och utvärderingar åt myndigheter och branschorganisationer. För tillfället genomför hon en studie åt Svensk Fjärrvärme i syfte att förbättra kommunikationen om fjärrvärmens miljövärden. Kvalitetssäkring: Magnus Svensson Med en bakgrund som anställd hos NSR AB som processingenjör på biogasanläggning har Magnus en mycket god kunskap om substrat och anläggningar i Skåne. En av Magnus arbetsuppgifter under sin tid på NSR AB var utvärdering av möjliga substrat för implementering i anläggningens aktuella substratmix samt uppföljning av processförändringar och effekten på biogödselkvaliteten av detta. Under sin tid som konsult har Magnus deltagit i såväl substratinventeringar i olika utredningar som också bedömningar av substratens egentliga kvalitet och potential. Ett antal uppdrag med processupport till olika biogasproducerande anläggningar har medfört en breddad syn och ytterligare erfarenheter avseende substrats egentliga värde i olika situationer. Lars Sjöholm, Sjöboenergikonsult, Sjöbo. Lars är kassör och ekonomiskt ansvarig inom Biogas Färs ekonomiska förening. Han är aktiv i processen kring tillståndsprövningen och har varit drivande i många andra frågor inom biogas färs-projektet. Lars roll är att konkretisera biogödselprojektet med realistiska fallstudier. Referensgrupp Vi vill knyta en referensgrupp till projektet med representanter från bl a lantbruksnäringen. Referensgruppens viktigaste roll är att komma med synpunkter på vilka frågor som ska ställas till lantbrukare och producenter, bidra med egna erfarenheter gällande biogödselaffären, samt granska rapportens disposition och slutsatser. Vi föreslår följande personer till referensgruppen: Sven-Erik Svensson, SLU Är universitetsadjunkt på Sveriges lantbruksuniversitet med flera pågående projekt inom biogasområdet. Han var även med och tog fram Biogödselhandboken som bl a finansierades av Avfall Sverige. Sunita Hallgren, LRF Sunita har hand om biogödsel- och slamfrågorna på LRF. Lars Sjöholm, Sjöboenergikonsult, Sjöbo. Lars roll är att konkretisera biogödselprojektet med realistiska fallstudier. Ola Hall, E.ON. gas i Sverige AB. Ola är Eons samordnare för biogödselfrågor och djupt involverad i frågor kring avsättning av biogödsel. Angelika Blom (eller annan representant från Avfall Sverige), Avfall Sverige. OBS. Alla i gruppen har inte gett klartecken än! 3 (8)

4 Målgrupp Många lantbrukare är även involverade i biogödselaffären på olika sätt, både som leverantör, distributör och mottagare. Många maskinstationer kopplade till lantbruket är också djupt involverade i denna hantering, en hantering som har stor betydelse för arbetstillfällen i Skåne. På befintliga och planerade biogasanläggningar kommer denna kunskap att vara värdefull för vidare utveckling av biogasen i Skåne. Målsättning Huvudsyftet med detta projekt är att skapa gynnsammare förutsättningar för hela biogasaffären genom att utveckla mer effektiva strategier för avsättning av biogödsel. Genom bättre kunskap om vilka biogödselstrategier som fungerar och vilka biogödselprodukter som efterfrågas torde det vara möjligt att reducera kostnaderna för hela biogödselhanteringen, vilket öppnar för en förbättrad lönsamhet i de nuvarande och planerade biogasproduktionsanläggningarna. Går det att hitta nya, mer kostnadseffektiva system och lösningar för hantering av flytande gödselmedel, ex satellitlager, pumpning, GPS kan kostnaderna minska och bidra till mer biogasproduktion i Skåne. Transporter och hantering av gödsel och biogödsel har också en mycket negativ miljöpåverkan. Denna påverkan kan reduceras med mer effektiva lösningar. Både befintliga och kommande biogasproducenter, samt lantbrukare som får möjlighet att komma till tals via intervjuer, vilka produkter efterfrågar de, vad krävs för ökad acceptans, mm. Var ska biogasanläggningen placeras ur ett gödsel- och spridningsperspektiv? Är några av frågorna som kommer att besvaras. Metodik och tidplan Undersökningen är uppdelad i sex (6) moment: Moment 1: Föreskrifter och förordningar som påverkar biogödselhanteringen Här beskrivs översiktligt hur lagstiftningen ser ut på området, vilka regler gäller för exempelvis tvättning av fordon, är det möjligt att återföra biogödsel till befintliga brunnar, med mera. Moment 2: Nulägesbeskrivning Initialt görs en beskrivning av hur biogödseln avsätts idag och hur biogödselproducenterna har arbetet med avsättningen av biogödsel (ex satellitlager, nyttjande av pumpbrunnar, specialiserade tankbilar, m m). Kontakter sker med de största biogödselproducenterna i Sverige. Goda exempel och tillvägagångssätt kommer att lyftas fram. 4 (8)

5 Moment 3: Fallstudier Tre konkreta fallstudier kommer att knytas till projektet: 1. Praktiska och ekonomiska konsekvenser för en grupp lantbrukare med både fast- och flytgödsel (området runt Gärsnäs i Simrishamn) 2. Praktiska och ekonomiska konsekvenser för lantbrukare med enbart flytgödsel från mjölkkor (utvalt område i norra Sjöbo) 3. Praktiska och ekonomiska konsekvenser för lantbruk som i större skala tar emot biogödsel med enbart spannmålsproduktion (ev Hogesta/Christinehof alt en större arrendator norr om Ystad) Moment 4: Intervjuer med några utvalda lantbrukare i området Exempel på frågor som kommer att diskuteras: - Kunskap om biogödsel, erfarenheter av biogödsel (positiva/negativa ex. rädsla för kadmium) - Hur ser lantbrukarna på biogödseln eller biogödselprodukterna med avseende på; arbetsinsats, näringsinnehåll, gödseleffekt, eventuella tillsatser, beskaffenhet (flytande, koncentrat, pellets/granulat) - Utbyte av gödsel mot biogödsel för att reducera spridningsarealen - Vad är lantbrukarna villiga att betala för denna typ av gödning - Hur ser lantbrukaren på affären, exempelvis leveransgränser, ägande av lagerkapacitet, mm - Hur ser de på de positiva effekterna vid användandet av biogödsel för miljö, mark och det uthålliga lantbruket - Tillsatser av NPK för att spetsa gödseln Moment 5:Internationell utblick. Hur gör man i våra grannländer för att avsätta biogödsel på ett kostnadseffektivt sätt? Några exempel: - I Danmark avvattnar vissa lantbrukare stallgödseln innan transport till anläggning för att reducera transportkostnaderna och tillgodose lantbrukarens behov av spridningsareal; - Maabjerg har utvecklat ett avancerat logistiksystem för att minska på transportkostnaderna. - Det blir även vanligare att man betalar lite för stallgödseln och säljer biogödseln. Då blir det lättare att värdesätta biogödseln, etc Moment 6: Slutsats och diskussion Hur ska avsättningsstrategierna av biogödsel kunna utvecklas och förbättras? Vad ska lyftas fram? Hur ser kunskapsnivån ut? Hur påverkar praxis och lagstiftning hanteringen? Vad finns det för mervärde med att använda biogödsel istället för konstgödsel och hur ska det värdesättas? Ett exempel på detta mervärde är den dubbla nyttan som finns med användning av biogödsel genom att ersätta handelsgödsel och dess klimatpåverkande utsläpp och samtidigt drastiskt minska metanpotentialen i stallgödseln och producera ett drivmedel. Ett annat mervärde är effekten på markens mikro- och makroflora och humushalt som påverkas positivt vid användning av biogödsel. Hur ska mervärdet lyftas in avsättningsstrategin? En möjlig fortsättning är att skräddarsy gödselmedlet genom tillsats av t.ex. NPK. Hur påverkar detta synen på den naturliga gödseln? 5 (8)

6 Resultatförmedling Ett seminarium planeras inom projektets ram tillsammans med exempelvis Biogas Syd, SLU (Alnarp). I övrigt består aktiviteterna av datainsamling, intervjuer och rapportering. Resultatet kommer även att utvärderas kontinuerligt och via referensgruppen kommer resultatet att spridas. Rapporten kommer att publiceras i olika biogassammanhang och på webbsidor. Tidplan och budget Projektet startar i samband med beställning och säkerställd finansiering (förhoppningsvis mars 2013) och avslutas Grontmijs tid-och aktivitetsplan Aktivitet Kalendertid tid (h) Moment 1: Juridik 4 kalenderveckor (KV) 50 Moment 2: Kartläggning: 4 KV 90 Moment 3: Fallstudier 8 KV 40 Moment 4: Intervjuer 8 KV 190 Moment 5: Internationell utblick: 5 KV 80 Moment 6: Analys och diskussion: 10 KV 150 Adm 50 Totalt: 31 KV 650 Sjöboenergikonsults tid- och aktivitetsplan tid Aktivitet (tim) Referensgruppsmöten 24 Interna/externa mötet 24 Intervjuer/fallstudier 24 Granskning, rapport 32 Summa 104 Total summa: Totalt antal timmar i projektet: 754 ( ) tim 6 (8)

7 Budget och finansiering Timkostnader kr/tim Lön 240 Sociala avgifter 120 OH-kostnader* Summa 530 Budget Grontmij Kostnadsposter tid (h) kr (sek) Moment Moment Moment Moment Moment Moment Administration Summa Lönekostnader i uppdraget*: kr (sek) Material, PPP, resor: kr (sek) Totalt: kr (sek) Sjöboenergikonsult Aktivitet tid (tim) kr/tim kr (sek) Referensgruppsmöten Interna/externa mötet Intervjuer/fallstudier Granskning, rapport Summa Resor 5000 Total summa: exkl moms Total budget: kr (sek) 1 *Årsredovisning för 2011 (se bilaga 3): i externa kostnader. Delat med antalet anställda (713) ger => kr/mån och anställd. Per timme motsvarar det 170 kr. * OH-kostnader = Indirekta kostnader är i första hand kostnader för t.ex. lokaler, telefoni, kontorsmaskiner, kontorsmateriel, IT-stöd, försäkringar liksom kostnader för personal som sköter driften av de gemensamma resurserna t.ex. vaktmästare, lokalvårdare, kontors- och administrationspersonal samt kostnader för chefer och ledningsfunktioner som arbetar operativt i verksamheten. Övriga indirekta kostnader som kan kopplas till organisationens gemensamma driftskostnader, t.ex. avskrivningar på utrustning som utnyttjas av projektet, revision, personalomkostnader, generell kompetensutveckling och liknande och därmed i större eller mindre utsträckning kan sägas nyttjas av projektet kan också godkännas. 7 (8)

8 Offentliga resurser Inga offentliga resurser kommer att nyttjas. Finansiering Projektstöd, Länsstyrelsen i Skåne: kr Privat finansiering: kr Offentlig finansiering: kr (sek) 2 Inga deltagaravgifter, inga inkomster kommer att förekomma. Med vänlig hälsning Grontmij AB Peter Berglund 2 Pengar från Region skånes utvecklingsmedel för biogas 8 (8)