STYRDOKUMENT. för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism. Fastställd på styrelsens möte Vad är styrdokument?

Transkript

1 STYRDOKUMENT för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism Fastställd på styrelsens möte Vad är styrdokument? Ungdom Mot Rasisms styrdokument reglerar de interna riktlinjerna och policys för organisationens medlemmar. De ramar in verksamheten och de metoder som Ungdom Mot Rasism ska använda sig av i sitt antirasistiska arbete. Styrdokumenten är ett verktyg för organisationens medlemmar, att använda sig av för att veta vad som gäller när man engagerar sig och representerar Ungdom Mot Rasism. Styrdokumenten reglerar all verksamhet inom Ungdom Mot Rasism, och ska användas internt såväl som externt i all verksamhetsplanering. Manifestet konkretiserar organisationens frågor medan policys och riktlinjer konkretiserar hur vi ämnar gå tillväga i vårt arbete. Utöver dessa styrdokument, finns det även ytterligare dokument som reglerar organisationens verksamhet Delegationsordning och Kommunikationsplattform. Delegationsordningen reglerar ansvarsfördelning i riksorganisationens verksamhet, medan kommunikationsplattformen reglerar hur vi kommunicerar. Utöver detta beskriver Alla Olika Alla Lika En antirasistisk Vision & Värdegrund organisationens idégrund. Frågor gällande styrdokumenten besvaras av styrelsen via styrelse@umr.se Innehållsförteckning 1. Ungdom Mot Rasisms verksamhet 2. Manifest 3. Policys a. Allmän övergripande policy b. Politisk policy c. Policy för samarbeten d. Miljöpolicy e. Resepolicy f. Policyförrepresentation g. Alkohol- och drogpolicy

2 h. Policy för kvittohantering och ekonomiska utlägg i. Arvoderingspolicy 4. Kontrollsystem för medlemskap 5. Konstitution för Ungdom Mot Rasisms centrala styrgrupper 1. Ungdom Mot Rasisms verksamhet Utgångspunkten i all verksamhet är de inriktningsbeslut och den verksamhetsplan som fattas på Ungdom Mot Rasisms årliga kongress, där lokalgruppernas ombud är de som beslutar. Ungdom Mot Rasisms lokalgrupper är organisationens hjärta och bygger upp, äger och beslutar om organisationens framtid. Således utgår verksamheten utifrån lokalgruppernas behov, intresse och önskemål. Det vi gör lokalt, påverkar människor globalt! Den centrala verksamheten möjliggör en utveckling av den lokala, och vice versa. Verksamhetsområden Ungdom Mot Rasisms verksamhet delas in i tre övergripande verksamhetsområden, som på ett eller annat sätt har förgreningar och överlappningar sinsemellan varandra. Utöver dessa tre områden bedriver verksamhet i projektform vilket är en bra och viktig metod för att arbeta med övriga verksamhetsområden och möjliggör att särskilda prioriteringar kan göras i en fråga eller för en målgrupp. De tre övergripande verksamhetsområdena utgör grunden för organisationens centrala verksamhet och agenda. 1. Lokal verksamhet Den lokala verksamheten utgör fundamentet i organisationens existens. Ungdom Mot Rasisms lokala verksamhet består till största del av ett nätverk av självständiga lokalgrupper, som på olika sätt verkar mot rasism och främlingsfientlighet i sitt närområde. Lokalgrupperna har som stöd varandra, men även stöd centralt genom lokalgruppsombudet och kansli. 2. Utbildningsverksamhet Ungdom Mot Rasisms främsta verktyg i vårt arbete mot rasism är utbildning. Vi har en lång tradition av en bra utbildningsverksamhet, både internt såväl som externt. Den interna utbildningsverksamheten riktar sig till våra medlemmar och utgår ifrån aktuella utmaningar och behov, medan den externa utbildningsverksamheten framför allt har skolan som målgrupp. Utbildningsverksamheten fastställs varje år i en utbildningsstrategi. 3. Politiskt påverkansarbete Rasism är en politisk angelägenhet, därför är det också viktigt att Ungdom Mot Rasism är en politisk aktör att räkna med. En uppkäftig politisk röst för att stärka det antirasistiska perspektivet inom politiken är livsviktigt, i arbetet mot rasism och intolerans. Genom debatt, lobbying och andra metoder är Ungdom Mot Rasism en politisk röst för ett Sverige där alla är olika men lika mycket värda. Verksamheten Ungdom Mot Rasisms verksamhet konkretiseras årligen i en verksamhetsplan, som fastställs av kongressen. Verksamhetsplanen anger särskilda prioriteringar och övergripande åtaganden som

3 Ungdom Mot Rasisms styrelse åläggs att arbeta med under ett verksamhetsår. 2. Manifest Ungdom Mot Rasism verkar utifrån följande tre huvudpelare; 1. Ungdom Mot Rasism hjälper människor som är utsatta för rasism 2. Ungdom Mot Rasism arbetar för att medvetande göra hur rasism tar sig uttryck i samhället 3. Ungdom Mot Rasism stödjer människor som har tagit ställning mot rasism Dessa huvudpelare är antagna genom kongressbeslut och ska genomsyra hela organisationens verksamhet. Rasism som fenomen är enligt Ungdom Mot Rasism ett medvetet eller omedvetet, socialt konstruerat uttryck för makt som innefattar kategoriseringar och generaliseringar av grupper av människor, rasifierade grupper, utifrån deras fysiska och/eller kulturella egenskaper samt en uppfattning om mänsklig över- och underordning. Ungdom Mot Rasism tror på en bättre värld. Det handlar för oss inte om en naiv föreställning eller om en dans på rosor det handlar om hårt arbete, engagemang och en rå vilja att verkligen förändra samhället i grunden. Som medlem i Ungdom Mot Rasism arbetar man för ett samhälle där alla människors lika värde är ledande, genom att i sin vardag påverka, agera och reagera. Ungdom Mot Rasism beskriver samhället som uppbyggt av en mängd strukturer som i grunden handlar om mänskliga beteenden och förhållningssätt (normer). Samhället utvecklas genom olika processer där rådande strukturer och mänskliga handlingar påverkar och förändrar varandra. Ungdom Mot Rasism kamp utgår från människors vilja att förändra och genom att stärka unga människors vilja att ta ställning och påverka försöker vi förändra samhället. Ungas rätt till inflytande ska prägla all verksamhet inom Ungdom Mot Rasism. En antirasist tar sin utgångspunkt i ett ställningstagande mot rasismen men också för demokrati och mångfald. Det innebär att en antirasist har att förhålla sig till demokratins spelregler, där värden som icke-våld, åsikts- och yttrandefrihet, religionsfrihet och det fria ordet är självklara. Ungdom Mot Rasisms främsta verktyg mot rasism är utbildning och den främsta metoden är dialog. Genom en ständig öppenhet mot det okända, når vi de mål som organisationen sätter upp och vi uppnår ett samhälle där alla människors lika rättigheter och skyldigheter sätter dagordningen. Ett samhälle där var och en har rätt och möjlighet att definiera sig själv som den man vill vara. Ett samhälle som värnar om demokrati och mångfald, där diskriminerande och exkluderande strukturer identifieras och utmanas. Ett samhälle som strävar mot intolerans och skev maktfördelning - för öppenhet och inkludering, där rasism inte får plats. Ett samhälle som präglas av Ungdom Mot Rasisms devis - Alla Olika Alla Lika! 3. Policys

4 a. Allmän övergripande policy Ungdom Mot Rasism ska verka mot rasism, för demokrati och mångfald enligt organisationens stadgar 1.2. Detta är organisationens syfte och präglar organisationens externa arbete. Detta är organisationens intention och ändamål. Ungdom Mot Rasism är en partipolitiskt och religiöst obunden ungdomsorganisation, vilket innebär att vi inte tar ställning för ett särskilt parti eller väljer att hänföra oss åt en särskild religion. All verksamhet som organisationen bedriver ska vara demokratisk, vilket utesluter våld som metod. Hela Ungdom Mot Rasism ska internt arbeta utifrån ett mångfaldsperspektiv där mångfalden är en realitet och resurs för organisationens verksamhet. Ungdom Mot Rasism ska vara en öppen och inkluderande organisation som utmanar och arbetar mot maktstrukturer inom den egna organisationen. I rekrytering och tillsättning av grupper ska jämn könsfördelning och mångfald av perspektiv främjas. b. Politisk policy Ungdom Mot Rasism ska bedriva politiskt påverkansarbete, inom ramen för det antirasistiska perspektivet. Det finns emellertid ingen reglering om vilka politikområden som det innefattar. Ungdom Mot Rasisms politiska arbete bör fastställas av styrelsen i en politisk handlingsplan och en mediestrategi. Dessa två klargör Ungdom Mot Rasisms ställning i det politiska samtalet. Ungdom Mot Rasism är en partipolitiskt obunden organisation. Det innebär att Ungdom Mot Rasism som organisation inte tar aktiv ställning för ett särskilt parti eller en särskild partipolitisk rörelse. Det är inte tillåtet att i organisationens namn, manifestera för ett parti eller partipolitisk rörelse. I övrigt regleras samröre med politiska partier i Ungdom Mot Rasisms policy för samarbeten. c. Policy för samarbeten Ungdom Mot Rasism ska hela tiden eftersträva samarbeten med relevanta aktörer för det antirasistiska arbetet. Samarbeten med organisationer som aktivt jobbar med demokrati- och rättighetsfrågor uppmuntras. Ungdom Mot Rasism samarbetar inte med organisationer vars verksamhet eller värdegrund står i strid med Ungdom Mot Rasisms manifest. Samarbeten är möjliga med samtliga politiska partier, såvida deras verksamhet och metoder faller inom de demokratiska principer som Ungdom Mot Rasism anammar. Samarbeten ska inte heller gå i strid med Ungdom Mot Rasisms manifest, vilket innebär att Ungdom Mot Rasism inte samarbetar med främlingsfientliga partier. Är något organ inom Ungdom Mot Rasism initierande part i en aktivitet eller projekt, och ett eller flera partier bjuds in att delta, ska samtliga av de riksdagspartier inbjudas som uppfyller de krav som fastställts i Ungdom Mot Rasisms manifest. Om Ungdom Mot Rasism blir inbjuden och inte är att tolka som initierande part, så är ett samarbete godtagbart även utan att övriga partier bjuds in. Dock ska det tas i beaktning att ett längre samarbete med endast ett fåtal partier inte bör bedrivas, då det kan få som följd att den politiska mångfalden i Ungdom Mot Rasism kan gå förlorad och Ungdom Mot Rasism partipolitiska obundenhet kan ifrågasättas.

5 Samarbeten med företag bör analyseras och övervägas noga innan beslut om samarbete fattas. Ungdom Mot Rasism åtar sig dock att tydligt klargöra ett företag tar avstånd - ideologiskt och faktiskt från verksamhet som strider mot Ungdom Mot Rasisms manifest. Företaget bör också kunna uppvisa att dess verksamhet anammar ett miljövänligt och hållbart perspektiv. När det gäller företagssponsring så förefaller sig samma regleringar som ovan vara lämplig praxis. Ungdom Mot Rasisms styrelse är ytterst ansvarig för samtliga samarbeten och har rätt att avbryta samarbeten som en instans inom organisationen ingått, om så anses nödvändigt. d. Miljöpolicy Ungdom Mot Rasism ska bedriva sin verksamhet utifrån ett miljövänligt och hållbart perspektiv. Vid två likvärdiga alternativ ska det miljövänligaste alternativet väljas. Vid inköp av varor ska organisationen främja ekologiska och rättvisemärkta produkter. Vid de fall det finns ett ekologiskt alternativ, ska det i längsta möjliga utsträckning väljas. Vid de fall det finns ett rättvisemärkt alternativ, ska det i längsta möjliga utsträckning väljas. Dessa val ska göras såvida det inte är av för stor ekonomisk påverkan för organisationens verksamhet. Ungdom Mot Rasisms firmatecknare ansvarar för att tillgodose policyns intentioner, vad gäller inköp av varor. Vegetarisk kost normen på nationella träffar. Under Ungdom Mot Rasisms olika aktiviteter ska hela tiden ett handlande som är positivt ur ett miljövänligt perspektiv väljas. Det innebär att sopor och avfall ska källsorteras, att vid hyra av bil välja ett miljövänligt alternativ, undvika användandet av engångsprodukter samt att övriga aspekter som ur miljöhänsyn är av positiv effekt ska eftersträvas i längsta möjliga utsträckning. Ovanstående gäller även på Ungdom Mot Rasisms kansli, som vidare även ska ta fram och följa mer utförliga interna riktlinjer kring miljöaspekter. Ytterligare regleringar gällande miljöaspekter finns under Ungdom Mot Rasisms resepolicy. e. Resepolicy All bokning och köp av resor till och från aktiviteter, som Ungdom Mot Rasism bekostar, ska göras av organisationens generalsekreterare, övriga firmatecknare eller annan ansvarig. Bokning och köp av resa ska ske i samråd med resenären i så god tid som möjligt, men senast två veckor före den aktuella aktiviteten. Vid undantagsfall kan resa bokas även kortare inpå resetillfället. Bokningen av resan ska bekräftas av resenären innan köp fullföljs. Vid två likvärdiga resealternativ, ska det billigaste alternativet väljas. Är kostnaderna för två alternativ desamma, ska det alternativ som är mest gynnsamt ur ett miljövänligt perspektiv väljas. Detta gäller såvida det miljövänliga alternativet inte innebär en resa om 6 h eller mer. Primärt sker resor per tåg, därefter buss, därefter flyg/båt/bil. Har bokning och köp av resa skett i enlighet med regleringarna i resepolicyn, kan resenären bli ersättningsskyldig vid frånvaro. Detta gäller enbart såvida inte frånvaro sker på grund av händelser som ligger utanför resenärens kontroll. Vid sjukdom ska detta meddelas i god tid till generalsekreteraren. Är avbokning möjlig ska detta göra och resenären undslipper då full ersättningsskyldighet.

6 Har resenären bekräftat sin närvaro vid en aktivitet, råder närvaroplikt och man kan vid frånvaro bli ersättningsskyldig för eventuella rese- och vistelsekostnader. Frånvaro meddelas till gällande ansvarig snarast möjlig. f. Policy för representation Ungdom Mot Rasism är en antirasistisk ungdomsorganisation som arbetar mot rasism, för demokrati och mångfald. Ungdom Mot Rasism organiserar demokratiska antirasister. Dessa kämpar mot rasism men värnar också demokratin och förhåller sig därmed strikt till dess demokratiska spelregler. Ungdom Mot Rasisms medlemmar ska anamma en strikt icke-våldsmetodik i sitt antirasistiska arbete. Det innebär att våld, hot om våld, hets eller liknande helt är uteslutet. Ungdom Mot Rasisms medlemmar har att förhålla sig till: - Åsikts- och yttrandefriheten En demokratisk antirasist räds inte människors åsikter, utan ser möjligheten till dialog som vägen för en långsiktigt positiv samhällsutveckling - Mötesfriheten En demokratisk antirasist respekterar mötesfriheten. Självfallet finns möjligheten att visa sitt avståndstagande mot ett budskap som manifesteras i samband med en allmän sammankomst. Avståndstagandet eller motståndet ska emellertid ske inom ramen för demokratins spelregler, vilket innebär ett aktivt avståndstagande från medvetet mötessabotage eller störande moment som är att uppfatta som ett hot mot en persons/aktörs möjlighet att nyttja mötesfriheten. - Lokala ordningsföreskrifter En demokratisk antirasist respekterar de lokala ordningsföreskrifter som finns. Det innebär att en god kontakt med säkerhetsansvariga (exempelvis polis) ska upprätthållas i samband med egna möten eller organiserade motaktioner i samband med en allmän sammankomst. Vidare så undviker Ungdom Mot Rasisms medlemmar situationer där uppenbar risk för (fysisk eller hätsk verbal) provokation föreligger. Istället bör situationer där möjlighet för fritt meningsutbyte alltid väljas. g. Alkohol- och drogpolicy All verksamhet i Ungdom Mot Rasism ska vara fri från alkohol. Ungdom Mot Rasism vill verka för att erbjuda en alkoholfri mötesplats för sina medlemmar och för de som vill delta i organisationens verksamhet. Vid en aktivitet som arrangeras av något organ inom Ungdom Mot Rasism, eller där organisationen deltar, gäller noll tolerans av förtäring och påverkan av alkohol för organisationens medlemmar. Vid en aktivitet där något organ inom Ungdom Mot Rasism är arrangör, gäller alkoholpolicyn för samtliga personer som är involverade i eller berörs av aktiviteten.

7 Alkoholpolicyn gäller all alkohol. Aktiviteter som arrangeras i Ungdom Mot Rasisms namn, rekommenderas att planeras så att alkohol inte blir ett alternativ. Alkohol- och drogpolicyn reglerar även på samma sätt illegala droger, samt narkotika och narkotikaklassade läkemedel där det inte förefaller vara nödvändigt av hälsoskäl. En medlem som agerar i strid mot alkohol- och drogpolicyn under en aktivitet, skickas snarast möjligt hem till självkostnadspris, samt riskerar att uteslutas från organisationen om det anses vara nödvändigt. h. Policy för kvittohantering och ekonomiska utlägg Vid alla former av ekonomiska utlägg eller köp å Ungdom Mot Rasisms vägnar, ska kvitto redovisas till generalsekreteraren senast 30 dagar efter eller inom särskild utsatt tid. Redovisning av kvitton ska ske enligt en mall som erhålles av generalsekreteraren. Av redovisningen ska det framgå vem som gjort köpet, vad köpet avser, datum för köpet, underskrift samt kvitto i original. Primärt redovisas kvitton inte per post, men om så krävs så förväntas ansvarig ta kopior på kvittona utifall de av någon anledning skulle försvinna. En person kan få förskottsersättning för ett planerat köp å Ungdom Mot Rasisms vägnar. Då kvitterar denne personligen ut en summa pengar, som ska redovisas enligt ovan inom särskild utsatt tid. Eventuellt överskott ska återbetalas till Ungdom Mot Rasism. Redovisas inte kvitto för utlägg/köp, kan ansvarig bli ersättningsskyldig till Ungdom Mot Rasism alternativt inte bli berättigad ersättning för utlägg. Arvoderingspolicy I arvoderingspolicyn specificeras de villkor, krav och förhållningsregler som avser en arvodering inom Ungdom Mot Rasism. Ett dokument som vid behov kommer att utvärderas och utvecklas av styrelsen. Bakgrund En arvodering är inte att betrakta som vanligt arbete. Det handlar mer om en uppgift som ska skötas, än att en viss tid ska läggas in. De skäl som främst motiverar ett arvode är: Uppdraget går ut över möjligheten till annat arbete. En arvodering kan i princip beskrivas som att köpa loss tid för uppdraget. Uppdraget kan vara väldigt krävande och kan ofta sträcka sig över så väl vardagar, helger som kvällar, och överlag ställs krav på en mycket hög tillgänglighet. Uppdraget innebär ett stort ansvar och arvodet markerar att det är ett väldigt viktigt uppdrag. Syfte Syftet med att ha en arvodering är att tillföra resurser till organisationen. Samtliga förtroendevalda har ett uppdrag som kräver tid som ej ger ersättning. Med ovan nämnda motiv som grund är det rimligt att Ungdom Mot Rasism kan, genom en person som kan fokusera på organisationen utan att behöva göra prioriteringar med aktiviteter som ska försörja den samme, frigöra resurser för organisationen genom ett arvode.

8 Villkor Som arvoderad omfattas denne ej av normala arbetsrättsliga regler för arbetstid, semester och liknande som gäller för en anställning. Arbetstiden är ej fastlagd till ett specifikt antal timmar, utan det handlar om ett antal funktioner som ska upprätthållas och/eller ett antal specifika uppdrag som ska genomföras. Arvodet innefattar inga särskilt avsatta semesterdagar, det är upp till den arvoderade, vid behov av semester, att avgöra om det är rimligt att genomföra uppdraget trots semester. Vid tillfälle av korttidssjukdom uteblir inte utbetalning av arvode för sjukdomsperioden givet att denna klarar av att genomföra uppdraget till avsatt tid utebliven arbetstid tilltrots. Vid tillfälle av långtidssjukskrivning är det styrelsens uppdrag att besluta om åtgärd, och då ersättningen är ett arvode kan den arvoderade inte tillgodose sig arbetade timmar för organisationen vid eventuell ansökan om sjukpenning. Vid tillfälle av att styrelsen beslutar om avslutande av arvode i förtid har styrelsen även mandat att kräva detta med omedelbar verkan om situationen kräver detta. Graden av arvodering kan skilja från fall till fall, och summan bestäms som en procentsats av den fastslagna, av styrelsen, summan för ett heltidsarvode. För att kunna avgöra graden på arvodet är det viktigt att den arvoderade har ett tydligt och/eller avgränsat ansvarsområde. Då en arvoderad inte omfattas av normala arbetsrättsliga regler ligger det även ett ansvar på styrelsen att kontinuerligt stämma av välmående hos den arvoderade och att i de fall då det krävs vidta nödvändiga åtgärder. Uppföljning görs på följande sätt: dels genom en rapport som efter angiven mall ska fyllas i var månad vid de arvoderingar som sträcker sig längre än en månad, en slut rapport vid de fall då arvoderingen är en månad eller kortare; dels genom utvecklingssamtal med ordförande (hur många och hur frekvent är upp till ordförande tillsammans med den arvoderade att bestämma och då med tidsperioden för arvodet som underlag). Den arvoderade arbetsleds av ordförande. Beslut om arvode De funktioner den arvoderade skall upprätthålla, de uppdrag den arvoderade skall genomföra samt tidsperioden för arvodet specificeras i separata arbetsbeskrivningar som antas i samband med beslut om arvodering. Vem som arvoderas och i vilken grad ligger i styrelsens mandat. Avsägelse av arvode En arvoderad kan ansöka om avsägning av arvodering, detta görs till styrelsen. Då går uppdraget och arvoderingen bäst över på någon annan, detta beslut ligger i styrelsens mandat, samt så avslutas utbetalning av arvode med verkan den dag den arvoderade slutar jobba. Vid tillfälle att en arvoderad väljer att avsluta sitt arvode förväntas denna att säkerställa överlämningen till sin efterträdare om så skulle behövas. Skulle den arvoderade ej leva upp till det uppdrag denne ålagts att göra, mot sin arvodering, kan styrelsen besluta om avslutande av arvodering i förtid. Detta beslut kräver 2/3 majoritet i styrelsen. I båda ovannämnda fall ska styrelsen respektive den arvoderade meddela motsatt part i så god tid som möjligt innan arvodet upphör.

9 4. Kontrollsystem för medlemskap För att på ett övergripligt sätt redogöra för det kontrollsystem som Ungdom Mot Rasism använder sig av, redovisas här en genomgång av de olika stadier i verksamheten som en medlemsansökan går igenom. Kontrollsystemet reglerar 3 olika medlemsformer; medlemmen som individ, medlemmen som lokalgruppsmedlem samt lokalgruppen som medlem. Utöver det finns även övrig information. a. Medlemmen som individ I. Medlemskap ansöks För att bli medlem i Ungdom Mot Rasism, krävs det ett skriftligt intyg om ansökt medlemskap. Detta skriftliga intyg måste innehålla de uppgifter som Ungdomsstyrelsen i sin tur kräver för att medlemskapet ska bli giltigt. Utan alla uppgifter ifyllda, kan personen ifråga inte erhålla medlemskap i Ungdom Mot Rasism. II. Medlemskap erhålles Då en person beviljas medlemskap, får personen ett brev samt medlemskort som intygar detta. I brevet framgår tydligt på vilket sätt organisationen fungerar, alternativt upplysningar om var man kan finna sådan information. Det ska tydligt framgå vilket slags ställningstagande personen gjort genom ett medlemskap i Ungdom Mot Rasism. En medlem kan även alltid kontakta kansliet för mer information. III. Medlemskap förnyas Då medlemskapet går ut, blir personen ifråga informerad om detta i god tid via e-post eller, ifall sådan saknas, via brev. Om ett mobilnummer finns att tillgå, får man när medlemskapet gått ut även information om det via sms. För de som har inloggningsuppgifter till medlemssidorna som finns på hemsidan, framgår det också där när det är dags att förnya medlemskapet. Medlemmen har sedan sex månader, räknat från den dag då medlemskapet gick ut, på sig att förnya sitt medlemskap, innan personens uppgifter raderas i alla register hos riksorganisationen. För att förnya sitt medlemskap krävs att man på nytt godkänner de uppgifter som efterfrågades vid ansökningstillfället. Detta kan ske digitalt, via post, via sms och alternativt via telefon. För att det ska vara en giltig förnyelse per telefon, krävs det att medlemmen har gett Ungdom Mot Rasism sin muntliga tillåtelse att förnya medlemskapet. Det måste även vara tydligt för medlemmen vad den muntliga tillåtelsen innebär. Den muntliga tillåtelsen innebär att en representant för Ungdom Mot Rasism får tillåtelse att fylla i ett medlemsformulär med de uppgifter som medlemmen uppger. Endast adressändringar är möjliga att göra vid en sådan förnyelse. Endast personer utvalda av organisationens generalsekreterare har tillåtelse att göra sådana telefonsamtal. För att få tillåtelse att göra sådana telefonsamtal krävs det att personen antingen har anställning eller förtroendeuppdrag hos organisationen. Man får inte registrera nytt medlemskap per telefon. En bekräftelse på förnyelse skickas ut till medlemmen så fort förnyelsen blivit registrerad. Medlemmen kan då överklaga och kräva att medlemskapet upphör. Inga personuppgifter ges ut vid något tillfälle. Ifall en medlem önskar upplysning kring dennes personuppgifter, måste personen

10 ifråga själv uppge dem för att enbart kunna få bekräftat ifall de stämmer eller inte. IV. Medlemskap upphör Sex månader efter medlemskapets utgång, raderas medlemmens uppgifter i alla register. Detta för att personen ifråga ska ha en möjlighet att förnya sina uppgifter även ifall tid har förflutit sedan upphörandet av medlemskap. Dock får en medlem vars medlemskap har gått ut ingen intern information. Denne får emellertid behålla sina inloggningsuppgifter till hemsidans medlemssidor tills uppgifterna raderas i alla register. Därefter måste personen ifråga ansöka om medlemskap för att kunna bli medlem på nytt, på samma sätt som vem som helst ansöker om nytt medlemskap. b. Medlemmen som lokalgruppsmedlem I. Information om lokalgruppsmedlem och personuppgifter II. Då medlemskap erhålles av individ, innehåller välkomstbrevet en uppgift om vilken lokalgrupp personen ifråga blir ansluten till. Lokalgruppen ifråga blir informerad vid varje tillfälle en medlem blir tillförd. Enbart personer med anställning eller förtroendeuppdrag inom organisationen, kan få tillgång till medlemmarnas uppgifter. Ansvar som lokalgruppsmedlem Det är upp till medlemmen själv huruvida personen ifråga vill vara aktiv i sin lokalgrupp. Dock har alla medlemmar alltid rätt att närvara vid alla lokalgruppens möten och alla medlemmar erhåller rösträtt vid alla lokalgruppsmöten. En lokalgrupps styrelse ska verka för att denna öppenhet efterlevs och det är även lokalgruppens styrelses ansvar att lokalgruppsmedlemmarna får nödvändig information för att kunna aktivera sig inom lokalgruppen. Lokalgruppen ansvarar ej för inaktiva medlemmar, de kan dock aldrig neka en inaktiv medlem att delta på lokalgruppens aktiviteter. De kan inte heller neka en medlem att få tillgång till protokoll och andra relevanta dokument som tillhör lokalgruppen. c. Lokalgruppen som medlem I. Medlemskap ansöks Då en lokalgrupp söker medlemskap görs detta av de medlemmar som önskar starta lokalgrupp. För att en lokalgrupp ska registreras, krävs samma uppgifter som Ungdomsstyrelsen i sin tur kräver av Ungdom Mot Rasism för att en lokalgrupp ska anses vara giltig. Vid ansökan informeras även de ansökande om övriga relevanta bidragsregler som sätts av Ungdomsstyrelsen. En ansökan om registrering av lokalgrupp kan endast göras skriftligt via post. En digital ansökan är inte giltig.

11 II. Medlemskap erhålles När en lokalgrupp registreras och därmed erhålles medlemskap, skickas en skriftlig bekräftelse till den adress som angavs vid ansökningstillfället. I bekräftelsen framgår vad som krävs av Ungdom Mot Rasism och Ungdomsstyrelsen för att lokalgruppen ska räknas som giltig. III. Lokalgrupp startas Då en lokalgrupp startas brukar Ungdom Mot Rasism i regel skicka ut en representant för riksorganisationen, för att hjälpa dem att komma igång. Under denna uppstartning går representanten igenom de regler som gäller för lokalgrupperna och som är satta enligt Ungdomsstyrelsens regler. Lokalgruppen erhåller ett lokalgruppspaket med all nödvändig information om Ungdomsstyrelsens bidragsregler, samt tips och idéer som kan vara av nytta i lokalgruppens verksamhet. IV. Medlemskap upphör En lokalgrupps upphörande kan ske på två sätt; antingen att lokalgruppen upplöser lokalgruppen själva i enlighet med lokalgruppens stadgar, eller att riksorganisationen upplöser lokalgruppen. En lokalgrupp får endast upphöra genom ett beslut från riksorganisationens styrelse, eller någon de ger mandat till. Ett sådant beslut kan alltid överklagas till riksorganisationens kongress. d. Övrig information I. Hemsidan Hemsidan ger en inblick över organisationens verksamhet. Den är uppdelad i allmänna sidor och medlemssidor. För att få tillgång till medlemssidorna behövs inloggning. Dessa ges vid ansökan av medlemskap som görs via hemsidan. På hemsidan finns även Ungdomsstyrelsens bidragsregler upplagda i komplett form, tillsammans med Ungdomsstyrelsens rekommendationer. II. Kongressen Vid varje årsmöte, eller kongress som Ungdom Mot Rasism kallar det, informerar organisationens ledning alla deltagare om vilka bidragsregler som Ungdomsstyrelsen satt för det kommande verksamhetsåret. Man ger även en genomgång av hur dessa regler påverkar lokalgrupperna och riksorganisationen i stort och ger tydliga exempel på vad reglerna innebär. III. Kontaktmöjligheter Alla medlemmar har tillgång till kontaktuppgifter till kansli och styrelse för frågor gällande Ungdomsstyrelsen bidragsregler. Dessa kontaktuppgifter finns tillgängliga på hemsidan och i den information som skickas ut till medlemmarna. Alla på kansliet, i styrelsen, har kunskap om bidragsreglerna eller vetskap om hur sådan kunskap kan fås. IV. Nätverksgruppen Nätverksgruppen ska, tillsammans med Lokalgruppsombudet, genom utbildningar och kreativa metoder underlätta och inspirera till fortsatt antirasistiskt engagemang hos lokalgrupperna.

12 V. Databasen Ungdom Mot Rasisms databas är ett arkiveringssystem över medlemmarnas uppgifter. I databasen finns statistik på medlemmarnas ålder, kön och geografisk spridning. Dessa uppgifter ligger till grund för redovisningen som lämnas årligen till Ungdomsstyrelsen. Endast anställda eller förtroendevalda inom riksorganisationen, kan få tillgång till databasen. Sådan tillgång måste först godkännas av kansliets chef som innehar inloggningsuppgifter. Databasens uppgifter får endast redigeras av kansliets anställda 5. Konstitution för Ungdom Mot Rasisms centrala styrgrupper Konstitutionen reglerar verksamheten i Ungdom Mot Rasisms olika centrala styrgrupper. De grupper som regleras är styrelsen, nätverksgruppen samt eventuella övriga arbetsgrupper som styrelsen tillsätter. Varje grupp kan upprätta praxis som avviker från konstitutionen, såvida det enbart berör verksamheten inom gruppen. Har gruppen inte avtalat annat internt, är konstitutionen gällande. a. Mötesmetod Vid möten är det varje individs eget ansvar att föra fram sin talan och sin åsikt i en viss fråga. Det är även individens ansvar att respektera övriga mötesdeltagares åsikter. Alla mötesdeltagare har rösträtt och yttranderätt, i enlighet med organisationens stadgar. Yttringar som kan anses stötande av andra mötesdeltagare är inte tillåtet och sådana yttringar ska meddelas till mötesordförande under mötets gång. Det är mötesordförandes ansvar att upplysa berörd part om reglerna under mötet. I det fall berörd part inte ändrar sitt beteende, kan mötesordföranden utestänga berörd part från den del av mötet som yttringen rör. Utestängning från möte är dock en sista utväg som inte rekommenderas. Skulle det inte vara möjligt att meddela mötesordförande, ska organisationens ordförande meddelas som i sin tur ansvarar för att rättfärdigad upplysning till berörd part sker. Alla beslut ska tas demokratiskt och alla mötesdeltagare ska innan beslut tas ha möjlighet att yttra sig. Varje grupps mandat att fatta beslut i frågor, regleras i Ungdom Mot Rasisms delegationsordning. Beslut som fattas utanför delegationsordningens regleringar, är att anse som ogiltiga beslut. I. Mötesordförande Ett beslutande möte ska ha minst en mötesordförande, som ansvarar för ordningen under mötet samt att beslut fattas i rätt ordning och med rätt formulering. Det är även mötesordförandens ansvar att eventuellt protokoll underskrivs enligt praxis. II. Sekreterare och protokoll Varje möte ska utse minst en sekreterare, som ansvarar för att dokumentera mötet. Vid ett beslutande möte ska sekreteraren dokumentera mötet i form av ett protokoll, enligt mall som fås av generalsekreteraren. I protokollet ska det framgå vem som är mötesordförande, sekreterare och justerare, samt vilka som deltar under mötet, tid och plats för mötet och vilken styrgrupp protokollet avser. Protokollet ska också notera beslut och uppdrag. Vid ett diskuterande möte ska sekreteraren föra mötesanteckningar, enligt en praxis som varje styrgrupp själv avgör.

13 III. Justerare Ett beslutande möte ska ha minst en justerare, som ansvarar för att protokollet är korrekt skrivet, att fakta i protokollet är riktig samt att besluten dokumenterats rätt med rätt formulering. b. Kommunikation Brev- och e-post som adresseras till en grupp ska komma till hela gruppens kännedom och förfogande. Hanteringen av brev och e-post ska bestämmas internt inom gruppen. Alla gruppmedlemmar ansvarar för att kommunikationen inom gruppen fungerar som önskat. Alla inom gruppen ska erhålla kontaktuppgifter till samtliga övriga gruppmedlemmar. Styrelsen ansvarar ytterst för kontakten mellan styrelsen och övriga styrgrupper. Däremot har varje styrgrupp ett ansvar att regelbundet rapportera om sitt arbete till styrelsen. c. Generella riktlinjer Följande generella riktlinjer reglerar samtliga centrala styrgrupper inom Ungdom Mot Rasism I. Arbetsinriktning Alla organ ska ha en tydlig arbetsinriktning som styrelsen primärt tar fram. II. Utvärderingar Alla organ ska regelbundet utvärdera sitt arbete för att hela tiden utvecklas. III. Rapporter Alla grupper ska regelbundet rapportera om sitt arbete till styrelsen samt till andra grupper som kan ha intresse av informationen. IV. Styrdokument Alla organ ska följa Ungdom Mot Rasisms styrdokument och övriga dokument som reglerar det centrala arbetet i organisationen. V. Inventering Alla organ ska regelbundet inventera sin kompetens och resurser för att effektivt kunna utveckla organisationens arbete. Engagemang inom andra organisationer Personer med betydande uppdrag i andra organisationer, bör agera så att det inte får negativa konsekvenser på det ansvar man har inom Ungdom Mot Rasism. Detta gäller inte minst då man har ett partipolitiskt uppdrag. VII. Representation

14 Alla personer som representerar Ungdom Mot Rasism ska välja neutral klädsel vid representationstillfället. Man förväntas undvika klädesplagg med partipolitiska symboler och starkt kopplade ideologiska symboler. VIII. Närvaro Alla personer som åtagit sig uppdrag inom Ungdom Mot Rasism ska verka för att delta vid varje möte som krävs för personens uppdrag. Vid frånvaro gäller eventuell ekonomisk ersättningsskyldighet (se resepolicyn). IX. Gruppdynamik Alla organ ansvarar för att hitta vägar för en god gruppdynamik. X. Ekonomi XI. Alla personer i Ungdom Mot Rasisms centrala styrgrupper ska vara ansvarsfulla med organisationens ekonomi. Detta innebär att man vid möten och uppdrag försöker att hålla nere kostnader i längsta möjliga mån, vad gäller utgifter för mat, transport och övriga utgifter. Uppdragets tidsbegränsning En person bör inte inneha samma uppdrag/position inom Ungdom Mot Rasism i mer än tre år i rad, i de fall detta verkar hämmande för organisations- och verksamhetsutvecklingen.