SARAH. Samverkan i vårdprocessen för rationell sjukvård i hemmet. SARAH i ett nötskal

Transkript

1 SARAH i ett nötskal Allt fler människor får vård i hemmet och det behovet kommer med all säkerhet att öka. Det handlar om äldre och sjuka som vill bo kvar hemma till livets slutskede, men också om vård och rehabilitering efter behandlingar och operationer. En åldrande befolkning och en ökad specialisering vid sjukhusen med kortare behandlingstider gör att det kommer att krävas stora insatser för att trygga möjligheterna att få en god och säker vård och omvårdnad i hemmet. För att kunna tillgodose framtidens behov måste hemsjukvården utvecklas och effektiviseras, såväl inom landsting och kommuner som mellan ansvariga vård- och omvårdnadsaktörer. SARAH SARAH projektet handlar om att erbjuda patienterna ökad trygghet, säkerhet och kvalitet vid vård i hemmet. Vård- och omvårdnadspersonal tillsammans med IT-företag från näringslivet och forskare från universitetet utvecklar tillsammans arbetsmetoder och distansoberoende tjänster som ska skapa mervärden och gagna både patienter och personal. En viktig del i projektet är också att visa hur modern teknik kan användas för att förändra och effektivisera arbetet och på så Samverkan i vårdprocessen för rationell sjukvård i hemmet sätt förbättra arbetsmiljön och frigöra resurser. Företagens roll i projektet är att utveckla en integrerad tjänsteplattform som ska stödja och förbättra möjligheterna till vård- och omvårdnadsinsatser i hemmiljö. Målet är att skapa flexibla ocheffektiva möjligheter till kommunikation mellan olika kategorier av vårdpersonal och på så sätt underlätta konsultationer och bedömningar.

2 SARAH i ett nötskal Allt fler människor får vård i hemmet och det behovet kommer med all säkerhet att öka. Det handlar om äldre och sjuka som vill bo kvar hemma till livets slutskede, men också om vård och rehabilitering efter behandlingar och operationer. En åldrande befolkning och en ökad specialisering vid sjukhusen med kortare behandlingstider gör att det kommer att krävas stora insatser för att trygga möjligheterna att få en god och säker vård och omvårdnad i hemmet. För att kunna tillgodose framtidens behov måste hemsjukvården utvecklas och effektiviseras, såväl inom landsting och kommuner som mellan ansvariga vård- och omvårdnadsaktörer. SARAH projektet handlar om att erbjuda patienterna ökad trygghet, säkerhet och kvalitet vid vård i hemmet. Vård- och omvårdnadspersonal tillsammans med IT-företag från näringslivet och forskare från universitetet utvecklar tillsammans arbetsmetoder och distansoberoende tjänster som ska skapa mervärden och gagna både patienter och personal. En viktig del i projektet är också att visa hur modern teknik kan användas för att förändra och effektivisera arbetet och på så sätt förbättra arbetsmiljön och frigöra resurser. Företagens roll i projektet är att utveckla en integrerad tjänsteplattform som ska stödja och förbättra möjligheterna till vård- och omvårdnadsinsatser i hemmiljö. Målet är att skapa flexibla och effektiva möjligheter till kommunikation mellan olika kategorier av vårdpersonal och på så sätt underlätta konsultationer och bedömningar. Tjänsteplattformen ska testas och prövas i försök med deltagande från vård- och omvårdnadspersonal vid vårdcentraler, sjukhus, äldreboenden och ute på fältet i egna boenden. Förhoppningen är att den framtagna tjänsteplattformen senare ska kunna marknadsföras utanför länet och på så sätt skapa förutsättningar för nya arbetstillfällen i länet. Forskningsinsatserna handlar om att ta reda på hur personal, patienter och anhöriga upplever nya tekniker och metoder i vård- och omvårdnadsarbetet. Tjänsteplattformen ska prövas i försök med deltagande från vård- och omvårdnadspersonal vid vårdcentraler, sjukhus, äldreboenden och ute på fältet i egna boenden. Förhoppningen är att den framtagna tjänsteplattformen senare ska kunna marknadsföras utanför länet och på så sätt skapa förutsättningar för nya arbetstillfällen i länet. Forskningsinsatserna handlar om att ta reda på hur personal, patienter och anhöriga upplever nya tekniker och metoder i vård- och omvårdnadsarbetet.

3 En flexibel tjänsteplattform för effektiv vårdsamverkan En central del i SARAH-projektet är utveckling av en öppen och flexibel tjänsteplattform som effektivt stödjer vård- och omvårdnadsarbete i hemmet i samverkan mellan vård- och omvårdnadsorganisationer och företag. Tjänsteplattformen innehåller ett flertal tjänster som kompletterar och samverkar med varandra. Viktiga ingredienser i tjänsteplattformen är en fältväska för distriktssköterskor, tillgång till landstingets journalsystem VAS ute hos patienten, distanskonsultation mellan vårdcentral och äldreboende samt en modell för planering av vårdbesök i hemmet och samverkan mellan landsting och kommuner. Dessa utrustningar och tjänster har prövats i två projekt, SIV (Samverkan inom äldrevården) och ehhc (e-home Health Care), och erfarenheterna härifrån utgör en värdefull grund för SARAH-projektet. Här följer en beskrivning av tjänsterna i den integrerade plattformen. Fältväska och mobil tillgång till VAS Fältväskan är central i tjänsteplattformen och innehåller PC för mobil uppkoppling till VAS, medicinsk diagnostikutrustning samt bild- och ljudlösning. Mätvärden i form av EKG-rapport, stetoskopljud och foton från digitalkameran kan lagras direkt i journalsystemet ( se bild nedan). Samtalsstyrning Tjänsten erbjuder styrning av konsultationsförfrågningar till läkare som finns tillgänglig och bedöms mest lämplig att konsultera. Den som begär konsultation identifierar sig med personlig kod och dygnskod via SMS för att förhindra obehöriga att komma åt patientinformation. Identifieringen informerar också läkaren om yrkesroll och organisation för den som ringer. På så sätt kan läkaren bedöma om patientmedgivande behövs innan konsultationen utförs. Konsultation via fast telefon Kommunikationerna med fältet sker om möjligt via mobiltelefon. Om mobiltäckningen är dålig eller om mobiltelefon inte kan nyttjas av andra skäl kan fast telefon användas för en läkarkonsultation.

4 Distansmöten Som stöd för läkarkonsultation till vårdpersonal i patientens hem kan distansmöten via dator användas. Ibland kan det till exempel vara nödvändigt med bilduppkoppling för att kunna se varandra. Det skapar trygghet och säkerhet för alla parter. Distansmöten via vår tjänsteplattform gör möjligheter för läkaren att visa för patienten hur diagnostik och behandling ska utföras. Läkaren kan också lyssna på hjärta och lungor med elektroniskt stetoskop som vårdpersonalen placerar på patienten enligt läkarens anvisningar. Vid behov kan flera personer på olika platser kopplas in och delta i mötet. Patientmedgivande Tjänsteplattformen kan även hantera patientmedgivanden vid läkarkonsultation med kommunal vård- och omvårdnadspersonal när informationsutbyte sker mellan två huvudmän. Exempelvis en konsultation som ges av distriktsläkare till sjuksköterska på äldreboende. Arbetsplanering/uppföljning Modellen för arbetsplanering och uppföljning av vårdbesök i hemmet, som utvecklades i projektet ehhc, ingår i tjänsteplattformen. Det handlar bland annat om effektiv planering av arbetet, omfördelning av hembesök och uppföljning av besöken. Om exempelvis ett hembesök inte gjorts i tid kan det snabbt uppmärksammas och omprioriteringar kan snabbt göras. Gemensam vårdplanering Berörda huvudmän har en lagstadgad skyldighet att genomföra en gemensam vårdplanering för patienter som är på väg att skrivas ut från sjukhus. Tjänsteplattformen kan underlätta det informationsutbyte som krävs mellan landsting och kommuner. Det inkluderar också in- och utskrivningsmeddelanden samt aktuell medicinlista. Genom att informationen automatiskt förs över till arbetsplanering/uppföljning behöver vårdpersonal förhindras onödiga resor till patienter som nyligen blivit inlagda på sjukhus. Mobil uppdrags- och informationshantering Den här tjänsten ger vårdpersonalen aktuell information om begärda vårduppdrag via handdator uppkopplad till arbetsplanering/uppföljning. Information om ändringar under ett arbetspass som gäller akuta besök eller inställda besök ger vårdpersonalen bättre möjligheter att anpassa och prioritera patientbesöken. Det smidiga och flexibla informationsutbytet mellan distriktssköterskor, hemtjänstpersonal och rehabpersonal skapar dessutom nya samarbetsmöjligheter. Datasäkerhet Genom Telias tjänst ConnectPro skapas en säker identifiering vid mobil inloggning till patientjournal från bärbar PC ute på fältet. Tjänsten inkluderar även säker kryptering av förbindelsen för hög informationssäkerhet. Den fungerar med GSM/GPRS, 3G samt fast uppkoppling via ADSL.

5 Tjänsterna testas i fältprov vid olika konsultationssituationer Det vi vill göra är att med hjälp av tjänsteplattformen skapa ökade möjligheter att kommunicera och ha kontakter på distans inom vård- och omvårdnadsarbetet, framför allt i hemmiljö. Genom att kunna göra bedömningar och ge konsultationer utan fysiska möten besparas patienten besvärliga och tröttande resor som ibland kan vara både långa och medföra onödigt lidande. Vi tror också att vår tjänsteplattform kan ge stora och betydande effektivitets- och kvalitetsvinster som gagnar såväl patienter som vård- och omvårdnadspersonal i kommuner och landsting. Tjänsterna ska testas i fältprov i olika konsultationssituationer. I första hand mellan sjuksköterskor/distriktssköterskor och distriktsläkare. Men även mellan andra yrkeskategorier i vårdkedjan. Våra fältprov omfattar i princip hela vårdprocessen med personal från kommunal hemtjänst och äldreboenden till läkare och sköterskor från vårdcentraler och sjukhus. Här följer en sammanfattande bild på vad vi bedömer vara centrala och viktiga konsultationsvägar. Var och en av dessa beskrivs sedan mer utförligt i texten. Läkarkonsultationer till vårdpersonal i hemmet AT/ST-läkare och sjuksköterskor vid vårdcentraler med läkarbrist Distriktsläkare vid jourcentral Distriktsläkare vid vårdcentral Läkare vid sjukhus Rehab personal vid eget boende, dagtid Sjuksköterskor vid äldreboende, dagtid Joursjuksköterskor vid äldreboenden Äldreboende Äldre- Äldreboendboende Äldreboende Äldreboende Distriktssköterskor vid eget boende, dag och jourtjänst Hemtjänstpersonal, dag och jourtjänst

6 Distriktsläkare vårdcentral Sjuksköterska äldreboende Med hjälp av utrustning för distanskommunikation som bild- och ljudlösningar samt elektroniskt stetoskop tror vi att många fysiska läkarbesök på äldreboenden kan reduceras liksom också transporter av patienter till vårdcentral eller sjukhus. Det är denna utrustning som idag används i projektet SIV i försöken mellan vårdcentral och äldreboende. Här sker konsultationerna i realtid, men stetoskopljudet kan vid behov också lagras som en ljudfil i VAS och avlyssnas i efterhand. Ytterligare utrustning som kan vara aktuell att ha tillgång till på ett äldreboende är EKG och digitalkamera. Utrustningen finns i den fältväska som distriktssköterskorna använder i SIVprojektet. EKG och bilder kan också lagras i VAS och senare studeras av läkaren. Distriktsläkare jour - Joursjuksköterska äldreboenden Möjligheterna att ha konsultationer på distans mellan distriktssjukvården och äldreboenden är kanske mest värdefull under jourtid. Då behövs i vart fall all den utrustning som beskrivits ovan plus ytterligare medicinsk utrustning från den fältväska som distriktssköterskorna i projektet SIV använder. För sjuksköterskor i jour är det av större vikt att vara utrustad med en mer akutbetonad medicinväska än för sjuksköterskor under dagtid vid äldreboenden. Distriktsläkarna i jourverksamhet behöver en PC och möjligheter till bild- och ljudkommunikation och ett stetoskop. Alltså i princip samma utrustning som distriktsläkaren har i distanskonsultationen med äldreboendet i nämnda projekt SIV. Distriktsläkare vårdcentral Distriktssköterska eget boende (fältet) Den här konsultationsvägen är densamma som idag till viss del prövas inom SIV-projektet. Det vill säga distriktssköterskan har fältväskan med sig vid sina hembesök och kan koppla upp sig mot distriktsläkare på sin vårdcentral alternativt direkt från fältet lagra mätvärden i VAS. På så sätt kan distriktsläkaren på vårdcentralen ta del av värdena antingen i realtid om behov finns eller för bedömningar i efterhand. I SARAH-projektet vill vi utvidga den här försöksverksamheten. Bland annat vill vi i större utsträckning pröva möjligheterna och behoven av att ha konsultationer och göra bedömningar i realtid. Vi tror det är bra om flera distriktsläkare på en vårdcentral är involverade i projektet och har tillgång till den utrustning/uppkoppling som krävs. Då kan ju en större del av vårdcentralens läkarresurser användas för konsultationerna och som vi ser det ökar då också möjligheterna för distriktssköterskorna på fältet att vid behov snabbt få tag på en läkare. Specialist sjukhus Distriktsläkare vårdcentral Vi har svårt att bedöma det dagliga behovet för en distriktsläkare att konsultera en specialist på sjukhus. Men vi har ändå uppfattat att den distansöverbryggande tekniken kan höja kvalitet och säkerhet liksom effektivisera arbetet även när det gäller den här kontaktvägen. Det kan handla om att exempelvis bedöma ett EKG, se på en hudåkomma, koppla upp en bild- och ljudkontakt eller diskutera behandling och omhändertagande. Och behovet kan komma indirekt från en distriktssköterska på hembesök hos en patient eller från ett patientbesök direkt hos distriktsläkaren på vårdcentralen.

7 Distriktsläkare vårdcentral - Distriktssköterska vårdcentral glesbygd Flera vårdcentraler i glesbygden har stor läkarbrist. Det innebär att möjligheterna för distriktssköterskor ute på fältet att nå en egen läkare för konsultation i realtid är starkt begränsade. Även bedömningar och diagnoser som ska göras/ställas i efterhand kan ta alltför lång tid, vilket i sin tur kan innebära försämrade villkor och ökade besvär för patienten. Kanske kan också sjuksköterskor vid dessa vårdcentraler periodvis vara i behov av konsultation av extern distriktsläkare. Med hjälp av vår fältväska och övriga tjänster tror vi att distriktsläkare på vårdcentraler med större resurser kan stödja vårdcentraler i glesbygd eller överhuvudtaget vårdcentraler med underbemanning. Distriktsläkare vårdcentral Underläkare vårdcentral glesbygd Ett annat behov som kommit fram under våra samtal med sjukvårdspersonal på olika vårdcentraler är handledning av AT-/ST-läkare på vårdcentraler i glesbygd. På motsvarande sätt som för läkarkonsultationer gör läkarbristen på dessa vårdcentraler att handledningen blir eftersatt. Den kanske inte kan utföras i den omfattning och på det sätt som är önskvärt. I värsta fall får det effekter på utbildningens kvalitet. I förlängningen är det här inte heller bra för landstingets rekrytering av läkare. Distriktsläkare vårdcentral Distriktssköterska vårdcentral (annan) Erfarenheter från tidigare projekt visar att möjligheten för distriktssköterskor ute på fältet att snabbt komma i kontakt med berörd distriktsläkare varierar. I första hand ska naturligtvis den distriktsläkare som har hand om patienten kontaktas. Men om varken den eller annan läkare på den egna vårdcentralen är tillgänglig är det värdefullt för distriktssköterskorna att i akuta situationer ha någon distriktsläkare att vända sig till för konsultation i realtid. Specialist sjukhus Distriktssköterska eget boende (fältet) Med den fältväska som tagits fram och som ska användas i projektet öppnas möjligheter för nya arbetssätt och rutiner. Distriktssköterskor på fältet kan via bild/ljud eller direkt lagrade mätvärden ges möjlighet att i vissa situationer själva konsultera en sjukhusspecialist för bedömning. Normalt går den kontakten idag via ordinarie distriktsläkare. Vi tror det är värdefullt att pröva nya metoder och arbetsmodeller som kan bidra till att förbättra och effektivisera vård- och omvårdnadsarbetet inom hemsjukvården. Distriktssköterska vårdcentral/fältet Hemtjänstpersonal eget boende (fältet) Inom det nyligen avslutade projektet ehhc har ett nytt verktyg för styrning och planering av arbetet inom hemtjänst/hemsjukvård tagits fram. Den nya arbetsmodellen har fallit väl ut och vi vill i projektet SARAH göra försök i större skala. Det handlar i stora drag om att effektivisera kontakterna mellan hemtjänstpersonal och distriktssköterskor. Idag är det många gånger svårt för hemtjänstpersonalen att i sitt fältarbete få kontakt med berörd distriktssköterska, vilket gör arbetet ineffektivt och omständligt. Men arbetsverktyget bidrar också till att väsentligt förbättra planeringen för hemtjänstpersonalen.

8 Sammanfattningsvis Vi har här beskrivit ett antal konsultations- och kontaktvägar, där vi tror att distansöverbryggande lösningar kan ge såväl kvalitetsmässiga som ekonomiska vinster samtidigt som säkerheten bibehålls eller förbättras. Det finns ett stort intresse bland berörda aktörer att pröva ny teknik inom flera delar av den beskrivna vårdkedjan. Några kontaktvägar har visat sig mer känsliga, eftersom gängse arbetsrutiner och kontaktvägar bryts eller förändras. Det kan också finnas hinder i form av ekonomiska strukturer. Vår redovisning är än så länge ett förslag som har utvecklats i samverkan med vård- och omvårdnadspersonal och ytterligare behöver bearbetas för att slutgiltigt bestämma vilka konsultationsvägar som projektet och fältproven ska omfatta. Projektet är också viktigt för näringslivsutvecklingen i länet genom den tekniska plattform som ska tas fram och prövas. Ambitionen är att den efter fältprovet ska marknadsföras utanför länets gränser och på sikt ge vår region många värdefulla arbetstillfällen. Vill du veta mera om projektet SARAH? Ta då gärna kontakt med: Projektledare Lars Persson lars.persson@tietoenator.com, tel Bitr projektledare Lennart Isaksson lennart.isaksson@intelliwork, tel Verksamhetsledare CDH Anders Granström anders.granstrom@ltu.se, tel SARAH projektet delfinansieras med EU-medel inom ramen för Mål-1 programmet. Luleå Tekniska Universitet (LTU) genom kompetenscentrumet CDH, Centrum för Distansöverb ryggande hälso- och sjukvård, är projektägare. Övriga parter är Norrbottens läns landsting, Luleå kommun, Bodens kommun, Institutionen för hälsovetenskap vid LTU samt deltagande IT-leverantörer.