Utbildning av nyanlända elever kommungemensamma riktlinjer för grundskola

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utbildning av nyanlända elever kommungemensamma riktlinjer för grundskola"

Transkript

1 Utbildning av nyanlända elever kommungemensamma riktlinjer för grundskola

2 Utbildning av nyanlända elever kommungemensamma riktlinjer för grundskola Dokumentinformation: Fastställd/upprättad: Dokumentansvariga: Eva Westergren Holgén, VIVA Introduktion, Umeåregionens flyktingmottagning Linda Åström, samordnare i för- och grundskola, Vännäs kommun Omslagsfoto: Hans Åhl, Högsjö

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 1 INLEDNING 2 Bakgrund 2 Syfte 2 Mål 2 Definitioner 3 Andraspråk 3 Asylsökande 3 Ensamkommande asylsökande barn 3 Flykting 3 Invandrare 3 Modersmål 3 Nyanländ 3 ORGANISATION 4 Den mångkulturella skolan 4 Interkulturell pedagogik 4 Kvalitetsarbete 4 Förberedelseklass (Fbk) 4 Hemklass 4 Klasslärare/ mentor 5 Svenska som andraspråk (Sva) 5 Modersmålsundervisning 5 Studiehandledning på modersmål 6 Distansundervisning 6 Bedömning och betyg 6 Performansanalys 6 Europeisk språkportfolio (ESP) 6 Skriftliga omdömen och betyg 6 Nationella prov 7 Tolk 7 Samordning 7 Umeå kommun 7 Kranskommunerna 7 Skolhälsovård Post-traumatisk stress 7

4 SAMVERKAN 8 Budget 8 Planeringstid 8 Modersmålslärarens betydelsefulla roll 8 Fortbildning 8 Nätverk 8 Ett gemensamt forum för ämnet svenska som andraspråk 9 Efter skoldagen 9 Fritidshem 9 Föreningsliv 9 Läxhjälp 9 MOTTAGANDE 9 INTRODUKTIONSPERIODEN 9 Den första fasen 10 Skolans förberedelse 10 Kartläggning 10 Klassplacering 10 Information om skolan 10 Klassbesök 10 Skolstart 11 Åtgärdsprogram 11 Ämnesintroduktion 11 Utvecklingssamtal med IUP 11 Föräldramöte 12 Uppföljning 12 Den andra fasen 12 Överlämning 12 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 KARTLÄGGNING INSKRIVNINGSSAMTAL - elevens skolbakgrund, familjesituation och hälsa KARTLÄGGNING FÖRKUNSKAPER - elevens ämneskunskaper och andra kunskaper (Denna bilaga bör utarbetas gemensamt av kommunerna) KARTLÄGGNING INFÖR ÖVERLÄMNING ÅTGÄRDSPROGRAM EXEMPEL KOMMUNSPECIFIK INFORMATION UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER SKOLANS INFORMATION TILL ELEV OCH VÅRDNADSHAVARE

5 FÖRORD Riktlinjerna i detta dokument som är gemensamma för Umeåregionens skolor följer Skolverkets Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever, (2008). Föreliggande riktlinjer vänder sig i linje med råden i Skolverkets skrift i första hand till skolchef, rektor, verksamhetsansvarig, skolpersonal och samordnare och gäller arbetet med att ta emot nyanlända barn och ungdomar i skolan. Riktlinjerna i detta dokument gäller i första hand elever i grund- och särskola. Då Skolverkets ovannämnda skrift även innehåller kommentarer som förtydligar råden, vilka grundar sig på såväl forskning, gällande bestämmelser som beprövade erfarenheter som utredningar och liknande, rekommenderas en noggrann genomläsning av denna för förankring hos all skolpersonal i grundskolan. Det yttersta målet med föreliggande riktlinjer är att underlätta för de nyanlända eleverna att nå kunskapsmålen i skolan. Eftersom skolan har en viktig uppgift att förbereda eleverna inför det fortsatta livet efter skolan ansvarar också skolan i integrationssyfte för att de nyanlända eleverna utvecklar en så god tvåspråkighet som möjligt samt ges rikliga möjligheter att öva på socialt samspel tillsammans med samtliga elever i skolan. Umeå och Vännäs den 1 mars 2010 Eva Westergren Holgén Projektledare, Umeåregionens flyktingmottagning, VIVA Kompetenscentrum Linda Åström Samordnare nyanlända i för-, och grundskola, Vännäs kommun 1

6 INLEDNING Bakgrund Efter ett riksdagsbeslut, år 2006, formulerade Skolverket i samarbete med Myndigheten för skolutveckling ett förslag till mål och riktlinjer för utbildning av nyanlända elever. 1 Dessa är formulerade på samma sätt som målen och riktlinjerna för Lpo 94 och Lpf 94. I förslaget betonades vikten av en tydlig struktur vid introduktionen i skolan då utbildningen av nyanlända kan vara svår att planera. En noggrann utredning av elevens behov som underlag för individanpassade lösningar är grunden till en likvärdig utbildning. År 2008 gavs nuvarande råd och riktlinjer ut: Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. 2 Umeåregionens sex kommuner inledde år 2008 ett samarbete med Migrationsverket om flyktingmottagande. Avsikten med samarbetet är att skapa och reglera förutsättningar för samverkan mellan kommunerna och samtidigt kvalitetssäkra regionens flyktingmottagande. 3 I syfte att intensifiera samarbetet mellan Umeåregionens kommuner vad gäller frågor kring förberedelseundervisning, utbildning av nyanlända samt utvecklandet av modersmålsundervisning på distans, tillsatte utvecklingsledaren 4 för VIVA introduktions flyktingmottagning en projektledare 5 våren Projektledaren har i samarbete med samordnaren 6 för grundskolan i Vännäs kommun utarbetat dessa kommungemensamma riktlinjer för utbildning av nyanlända, vilka utgör en del av Umeåregionens samarbete. Eftersom förutsättningarna ser något olika ut i Umeåregionens kommuner har varje kommun egen specifik plan vilken ligger som bilaga till detta dokument. Därför är riktlinjerna i detta dokument av mer generell karaktär. De kommunspecifika bilagorna ska ses som levande dokument med en ansvarig person/kommun som fortlöpande aktualiserar informationen vid behov. Syfte Syftet med riktlinjerna är att samtliga kommuner i Umeåregionen ska ha en likvärdig utbildning för nyanlända elever. Mål Målet med riktlinjerna är att utbildningen ska utgå från de nyanlända elevernas individuella behov och förutsättningar att skapa förutsättningar för de nyanlända eleverna att nå kunskapsmålen i respektive ämne att ge nyanlända elever förutsättningar för att på sikt utveckla aktiv flerpråkighet att nyanlända elever introduceras i svensk skola och samhälle och får en god grund i svenska språket att skolan ansvarar för att samtliga elever ska få goda möjligheter att utveckla en förståelse för andra kulturer och samtidigt känna stolthet över sin egen kultur 1 Med nyanlända elever avses enligt Skolverket: elever som anländer nära skolstarten eller under sin skoltid i grundskolan, gymnasieskolan eller särskolan och som inte har svenska som modersmål och som bristfälligt eller inte alls behärskar det svenska språket. (2008) 2 Skolverket, Samverkansavtalet slöts Åsa Kling, utvecklingsledare, VIVA 5 Eva Westergren Holgén, projektledare, mars mars 2010, VIVA, Umeåregionens flyktingmottagning. 6 Linda Åström, samordnare i Vännäs kommun, har tidigare utarbetat en plan för skolintroduktion av nyanlända elever, vilken delvis har legat till grund för detta dokument. 2

7 Definitioner Följande urval av definitioner är delvis citerade ur Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever (2008) samt från Migrationsverkets hemsida. Begrepp som är direkt kopplade till riktlinjerna beskrivs utförligare under rubriken Organisation (sid. 4). Andraspråk Språk som lärs in sedan individen helt eller delvis tillägnat sig sitt förstaspråk (modersmål). Asylsökande Nyanländ som kommit till Sverige och begärt skydd mot t.ex. förföljelse men som inte fått sin ansökan prövad av Migrationsverket och/eller migrationsdomstol. Ensamkommande asylsökande barn Asylsökande barn eller ungdomar under 18 år som kommer till Sverige utan föräldrar eller annan vårdnadshavare går under benämningen ensamkommande barn. Barnet har rätt att få stöd av en god man eftersom föräldrarna inte finns i Sverige. En god man är en ställföreträdande förälder och ska bevaka barnets intressen i alla avseenden. Kommunen ansvarar för att se ut en god man till barnet och i egenskap av målsman är det alltså den personen som skolan kontaktar i elevärenden. Flykting Person från annat land som har sökt asyl och fått tillstånd att som flykting vistas eller bosätta sig i Sverige, se Genève-konventionen. Invandrare Begreppet invandrare används om personer som är födda utomlands och som själva invandrat till Sverige. Termen ska enbart signalera att personen varit med om den process som det innebär att lämna ett land och komma till ett nytt. 7 I övriga sammanhang används benämningen utländsk bakgrund. Någon vedertagen definition av begreppet "invandrare" finns inte och har egentligen aldrig funnits. För att i statistiska sammanhang räknas som "invandrare" ska en person vara folkbokförd i Sverige. Ofta görs en indelning i två kategorier; födda i Sverige eller födda i utlandet respektive har svenskt eller utländskt medborgarskap. 8 Modersmål Det språk som barn lär sig först, förstaspråk. Nyanländ Barn eller ungdom som kommer till Sverige nära eller under sin skoltid i grundskolan, särskolan, gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan. Hon eller han har inte svenska som modersmål och kan oftast inte tala eller förstå svenska. 7 Beijer, Mai (2008), Mest språk språk- och kulturkunskap i ett alltmer gränsöverskridande samhälle. Myndigheten för skolutveckling, Liber. Stockholm. 8 Migrationsverket: 3

8 ORGANISATION Nedan beskrivs skolans organisation vad gäller utbildning av nyanlända elever. Det är av högsta vikt att samtlig personal har god kännedom om vad de olika begreppen står för. Den mångkulturella skolan I den mångkulturella skolan har all skolpersonal ett genomsyrat interkulturellt förhållningssätt. Det innebär att samtliga verksamma personer har kunskaper om kulturella mönster och olikheter samt kunskaper om vilka faktorer som bidrar till en lyckad språkinlärning och socialisation, men också medvetenhet om att alla elever har olika bakgrund och olika referensramar. Därför ska en öppenhet vad gäller olika värderingar och olika tänkande prägla skolans verksamhet. För detta mångfaldsarbete krävs att skolan upprättar en mångfaldsplan med såväl kortsiktliga som långsiktliga mål. 9 Interkulturell pedagogik I den mångkulturella skolan är interkulturell pedagogik det naturliga förhållningssättet för allt slags lärande för såväl skolledare som undervisande pedagoger. Genom att bedriva en interkulturell pedagogik lyfter man fram alla elevers kunskaper och erfarenheter, så att de nyanlända eleverna känner att skolan är lika mycket till för dem som för de andra eleverna. Kvalitetsarbete Skolans mottagande och utbildning av nyanlända elever ska ingå som en naturlig del i det fortlöpande kvalitetsarbete som skolan bedriver och redovisas i den årliga kvalitetsredovisningen. Förberedelseklass (Fbk I förberedelseklasser går nyanlända elever. Bland eleverna finns flyktingar och asylsökande samt invandrare som av olika anledningar kommit till Sverige. Eleverna befinner sig på olika kunskapsnivåer med mycket olika bakgrund vad gäller uppväxt och skolerfarenhet och behöver därför individualiserad undervisning. I den löpande verksamheten i förberedelseundervisning ska alla aktiviteter och rutiner vara språkutvecklande. Hur länge eleverna går i förberedelseklass varierar från kommun till kommun men en riktlinje på ca ett år är att rekommendera. Syftet med förberedelseundervisningen är att de nyanlända eleverna, i mindre klasser och under lugnare former, ska få en första plattform i det svenska språket, kulturen och samhället, få en inblick i den svenska skolan samt de ämnesanknutna begreppen. Det är speciellt viktigt att få en mjuk landning i det nya särskilt för de barn som kommer direkt från krig eller förföljelse. Syftet är samtidigt att ta vara på och utveckla ämneskunskaperna. För att språkutvecklingen ska upprätthållas är det av högsta vikt att eleverna, när de sedan övergår till den ordinarie klassen, deltar i undervisning av ämnena Svenska som andraspråk och modersmål samt får studiehandledning på modersmålet, eftersom det kan ta upp till åtta år för att uppnå en funktionell behärskning av sitt andraspråk. Hemklass En god modell är att eleverna i förberedelseklasserna parallellt tillhör en hemklass på respektive skola. Med hjälp av studiehandledning av modersmålslärare kan eleverna tidigt delta i ämnen som matematik, idrott, slöjd, bild och musik tillsammans med hemklassen. Eleverna läser mot målen i dessa ämnen. Skolan ska också se till att eleverna träffar andra elever på raster, måltider samt schemabrytande aktiviteter som friluftsdagar och skolbiodagar. 9 Ett bra exempel på vad en mångfaldsplan bör innehålla ges i boken Skolan som mångkulturell arbetsplats- Att tillämpa interkulturell pedagogik av Hans Lorentz (2009) Studentlitteratur. 4

9 Klasslärare/mentor Vem som är elevens mentor bestäms av rektor på den aktuella skolan. Det kan vara klasslärare, lärare i Svenska som andraspråk eller lärare i förberedelseklass beroende på hur organisationen ser ut i respektive kommun. Det viktigaste är att mentorskapet är känt av samtliga på skolan så personalen vet vem de ska vända sig till. Svenska som andraspråk (Sva) Elever med annat modersmål än svenska läser ämnet Svenska som andraspråk. Ämnet har en egen kursplan med egna mål och betygskriterier samt ersätter ämnet svenska. 10 Efter perioden i förberedelseklass ska eleven delta i undervisning i Svenska som andraspråk. Målet ska vara att ämnet Svenska som andraspråk ges under lika många lektioner som ämnet svenska. Läraren ska vara utbildad lärare i Svenska som andraspråk. 11 Syftet med ämnet Svenska som andraspråk är att eleverna skall uppnå en funktionell behärskning av det svenska språket som är i nivå med den som elever med svenska som förstaspråk har. Undervisningen ska utformas så att teoretiska övningar ur ett andraspråksperspektiv varvas med kommunikativa övningar och uttalsövningar innehållande samhälls- och kulturkunskap. Inom ämnet Svenska som andraspråk behandlas ämnesspecifika ordförråd för andra skolämnen som t.ex. matematik, geografi och idrott för att eleverna ska få en bra grund inför ämnesundervisningen i hemklassen. Ordinlärningen är central i undervisningen av ämnet Svenska som andraspråk. Modersmålsundervisning Enligt grundskoleförordningen (9 ) ska kommunen anordna modersmålsundervisning om en eller båda av elevens vårdnadshavare har ett annat språk än svenska som modersmål och språket utgör dagligt umgängesspråk för eleven. Detta gäller om 1. eleven har grundläggande kunskaper i språket och 2. eleven önskar få sådan undervisning. 12 Vad gäller en samisk, tornedalsfinsk eller romsk elev ska modersmålsundervisning erbjudas även om språket inte är det dagliga umgängesspråket i hemmet. Detta gäller också adoptivbarn som har annat modersmål än svenska. Enligt samma förordning (13 ) är en kommun skyldig att anordna modersmålsundervisning om minst fem elever önskar undervisning i språket. När det gäller samiska, finska, meänkieli, romani chib eller jiddisch är kommunen skyldig att anordna modersmålsundervisning även om antalet elever är mindre än fem.. Även om antalet understiger fem bör målet för kommunen vara att försöka ordna modersmålsundervisning för alla elever som önskar eftersom detta parallellt med undervisning i Svenska som andraspråk ger en bra grund för elevens språkutveckling. 13 Syftet med modersmålsundervisning är att eleven ska bibehålla och utveckla sitt modersmål. Om eleven har en god grund i sitt modersmål underlättas inlärningen av andra språk. En aktiv flerspråkighet är också viktig för elevens identitetskänsla samt kognitiva utveckling. Ämnet modersmål har en egen kursplan med egna mål och betygskriterier. Enligt Grundskoleförordningen (10 ) kan undervisning i modersmål erbjudas inom timplanebunden 10 Enligt grundskoleförordningen ska undervisning i Svenska som andraspråk anordnas istället för undervisning i svenska vid behov. 11 Behörig lärare på grundskolenivå i Svenska som andraspråk har 60 hp. 12 Förordning (2008:97) 13 Enligt Skolverkets rapport 321 (2008) har elever som deltagit i både Svenska som andraspråk och modersmålsundervisning ett högre genomsnittligt meritvärde än elever som enbart deltagit i Svenska som andraspråk, trots att undervisningstiden för modersmål enbart är ungefär en lektion per vecka. 5

10 tid som: 1) språkval 2) som elevens val 3) som skolans val eller 4) utanför timplanebunden tid. 14 Studiehandledning på modersmål Enligt Grundskoleförordningen (5 kap. 2 och 3 ) 15 är kommunen skyldig att erbjuda elever med annat modersmål än svenska studiehandledning på modersmål, utan krav på minsta antal eller i övrigt andra undantag. Detta ger eleverna möjlighet att utvecklas i sina skolämnen trots att de saknar ett tillfredsställande språk. Studiehandledning innebär att eleverna får delar av sin undervisning förklarad på modersmålet, vilket innebär att eleven bättre kan tillgodogöra sig undervisningen. Därför bör det vara ett mål att utöka studiehandledningen på modersmålet för nyanlända elever. 16 Klassläraren/ämnesläraren ska ha huvudansvaret för att planera studiehandledningen med modersmålsläraren. Distansundervisning Sedan hösten 2009 planeras en försöksverksamhet vad gäller webbaserad distansundervisning i Umeåregionen tillsammans med övriga kommuner i Västerbotten, Västernorrland och Jämtland. Sammanlagt rör det sig om 14 kommuner samt Sameskolstyrelsen. Försöksverksamhet gäller för åren Distansundervisningen gäller språk, i första hand modersmålsundervisning och studiehandledning. Syftet är att alla elever ska kunna få undervisning i och på sitt modersmål så att de därigenom lättare ska nå kunskapsmålen i skolan. Ansökan är inlämnad till Skoldepartementet i december Bedömning och betyg I Skolverkets Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever betonas vikten av att en pedagogisk kartläggning (se bilaga 2) av elevens sammantagna erfarenheter och kunskaper i alla ämnen görs. Detta görs för att skolans pedagoger så bra som möjligt ska kunna följa upp och bygga vidare på dessa. När det gäller elevens progression i hans/hennes språkliga utveckling rekommenderas följande metoder som används för att få en så bra helhetssyn som möjligt se nedan. Performansanalys En lämplig metod för att kartlägga elevens sammantagna språkfärdigheter i muntlig och skriftlig produktion är Performansanalys 17 för att följa elevens progression. Analysen görs ungefär en gång per termin så länge eleven läser Svenska som andraspråk och inför övergång till ny klass, skola eller lärare. Dokumentet följer eleven under resterande skolgång. Europeisk språkportfolio (ESP) Europeisk språkportfolio 18 är en utmärkt metod för att kartlägga elevens sammantagna språkfärdigheter i olika språk och används under introduktionsperioden. Portfolion följer sedan eleven under hela hans/hennes skolgång. Skriftliga omdömen och betyg Enligt Skolverket ska skriftliga omdömen och betyg ges till samtliga elever som är inskrivna i skolan. Då detta gäller de ämnen eleven läser är det viktigt att det i åtgärdsprogrammet (se sid. 11 samt bil. 3) tydligt anges vilka ämnen som är aktuella för eleven. Då eleven endast vistats i Sverige under en kort tid bör detta också anges i de skriftliga omdömena. 14 Grundskoleförordning (2008:97). 15 Särskilt stöd, studiehandledning på modersmålet 16 På de skolor som undersöktes (Skolverkets rapport 321, 2008) ges endast 40-minuterslektioner i studiehandledning en till två gånger/vecka men nyanlända elever i förberedelseklass får mer tid. 17 Se: Abrahamsson & Bergman (red.) (2005) Tankarna springer före att bedöma ett andraspråk i utveckling. Stockholms universitets förlag. 18 Se Skolverkets hemsida för mer information och för gratis material. 6

11 Nationella prov Samtliga elever som är inskrivna i skolan ska omfattas av de nationella proven. Om det råder särskilda omständigheter, t.ex. att eleven inte ännu kommit så långt i sin andraspråksutveckling, kan skolans rektor besluta att eleven inte behöver göra de nationella proven. Om skolan bedömer att det finns en möjlighet att eleven kan göra prov i matematik med hjälp av lexikon kan så ske. Tolk Tolk ska alltid anlitas när viktig information till föräldrar ska framföras, eller vid andra viktiga samtal. Båda vårdnadshavarna har rätt till samma information varför tolk ska anlitas även om den ena föräldern talar svenska. Barn eller släktingar ska aldrig tolka samtalen; finns ingen tolk tillhands ska telefontolk anlitas. När man anlitar tolk är det också viktigt att tänka på att det kan förekomma konflikter inom språkgruppen. Om det är möjligt bör skolan anlita samma tolk till alla träffar med den nyanlända familjen (förutsatt att det fungerar). Samordning Umeå kommun I Umeå kommun har man organiserat förberedelseundervisningen på följande sätt: All förberedelseundervisning är förlagd till Hedlundaskolan ((Fbk åk 1-9) där de nyanlända eleverna går i ett år (med eventuell förlängning vid särskilda skäl). De två samordarnas huvuduppgifter är att, tillsammans med respektive hemskola, planera elevens övergång d.v.s. att sköta utskolningen från förberedelseklassen samt till viss del inskolningen i den nya klassen i hemskolan. För vidare information se kommunspecifik bilaga för Umeå kommun. Kranskommunerna En god modell för kranskommunerna är att ha en samordnare för skolorna i kommunen, vilken har en central roll i den nyanländas introduktion. Samordnaren kan ansvara för introduktionen och utgöra den första tidens länk mellan den nyanlända och skolan/närsamhället. Samordnaren, som även har en rådgivande funktion, fungerar då som länk mellan flyktingmottagningen och skolan där rektorer, lärare och skolhälsovård regelbundet informeras om nyanlända elever. En annan uppgift för samordnaren kan vara att, i samråd med modersmålslärare och lärare i Svenska som andraspråk, införskaffa läromedel samt lämpligt material som kan vara till stöd för berörda pedagoger inom kommunen. Under perioder när inga nyanlända finns har samordnaren andra uppgifter som att stötta upp undervisningen i förberedelseklasserna. Samordnaren bör också ingå i aktuella nätverksgrupper med syftet att gemensamt utveckla arbetet med nyanländas introduktion och skolgång. Det är inte lämpligt att samordnaren har inplanerad undervisning eftersom många oförutsedda situationer kan inträffa under skoldag, Skolhälsovård Liksom alla nyinflyttade elever ska också nyanlända kallas till hälsosamtal med skolsköterska och skolpsykolog/-kurator. Eftersom många av eleverna kommer från krig och oroliga förhållanden är det speciellt viktigt att kompetens för sådana frågor finns hos skolhälsovården. Post-traumatisk stress Post-traumatisk stress kan drabba barn och ungdomar som har varit utsatta för större naturkatastrofer, krig, olycksfall, våld eller övergrepp. Bland flyktingar är detta sjukdomstillstånd ett stort folkhälsoproblem. Studier har visat att posttraumatisk stress bl.a. 7

12 påverkar språkinlärningen negativt hos nyanlända flyktingar. 19 All berörd personal ska därför vara uppmärksam på en negativ utveckling och meddela elevhälsan. SAMVERKAN För att få en fungerande organisation och trygga elever är det av yttersta vikt att samverkan är välplanerad. Nedan tas några framgångsfaktorer upp: Budget För att underlätta bekostnaden av gemensamma utgifter (mot bakgrund av medel från Migrationsverket) är det en fördel att budgeten för utbildningen av nyanlända elever styrs centralt i kommunen Framförallt behövs medel till personalkostnader för lärare i förberedelseklass och modersmål men även för tolkar, läromedel och pedagogisk litteratur samt till övriga omkostnader för introduktionen som studiebesök och aktiviteter. En, i kommunen, centralt styrd budget underlättar ett gemensamt nyttjande av resurserna samt minimerar riskerna för rektorerna att tvingas till svåra prioriteringar inom ramen för skolans budget. Planeringstid För att öka undervisningens kvalitet bör berörda lärare samverka i så hör grad som möjligt kring klassundervisning, modersmålsundervisning och studiehandledning. Gemensam planering är också viktig för möjligheten att diskutera rutiner och ansvarsfördelning kring t.ex. ledighet, schemabrytande aktiviteter, material och information. Modersmålslärarens betydelsefulla roll Modersmålsläraren kan utgöra en betydelsefull länk mellan elever och andra pedagoger på skolan då dennes arbetsuppgifter innefattar både modersmålsundervisning och/eller studiehandledning på modersmål. I möjligaste mån bör modersmålsläraren delta vid skolornas konferenser. För att detta ska vara möjligt bör antalet skolor som ingår i deras tjänst begränsas. Fortbildning Det är viktigt att all personal, inklusive skoledning, som arbetar med nyanlända får grundutbildning samt kontinuerlig fortbildning i bland annat Svenska som andraspråk, språkoch kunskapsutvecklande arbetssätt och mångfaldsfrågor Utbildningstillfällena kan organiseras gemensamt för hela kommunen/umeåregionen och för vissa personer/grupper som har ett specifikt utbildningsbehov. Genom att Umeåregionen fortlöpande fortbildar lärare möter man det ökade behovet och har en kompetensresurs vid behov. 20 Skolgemensamma utbildningar/föreläsningar angående frågor kopplade till nyanländas skolgång är också mycket aktuella. Nätverk Nätverket för förberedelseundervisning är ett regionalt samarbete med erfarenhetsutbyte och fortbildning för personal som arbetar med nyanlända barn samt samordning av modersmål och förberedelseundervisning. 21 Lokalt samarbete för personal som arbetar med nyanlända barn är också nödvändigt för samordning av utbildning och integration. 19 Posttraumatisk stress och posttraumatisk stresstörning, Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet, För samtliga lärare har utbildning erbjudits i Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet (lärobok av Pauline Gibbons) i ett stort antal kommuner i Sverige, via Nationellt centrum, Stockholm. 21 Initierat av projektledare Eva Westergren Holgén, VIVA. 8

13 Ett gemensamt forum för ämnet svenska som andraspråk Samplatsen för ämnet Svenska som andraspråk är en gemensam webbaserad mötesplats för samtliga personer, i respektive kommun, som i sitt arbete berörs av ämnet Svenska som andraspråk. Man deltar mer eller mindre aktivt i samplatsen och platsens syfte är en gemensam plattform för information, erfarenhetsutbyte och diskussion av aktuella teman. 22 Efter skoldagen En aktiv fritid ger eleverna möjlighet att praktiskt tillämpa kunskaperna som de förvärvar i skolan. Det är också betydelsefullt ur integrationssynpunkt att eleverna får umgås med andra i sin egen ålder och blir mer delaktiga i samhället. Dessutom får föräldrarna ökade möjligheter att träffa andra föräldrar. Fritidshem För nyanlända elever framförallt för de som går i förberedelseklass är det bra om de så snart som möjligt börjar på fritidshem. Där får de möjlighet att lära känna sina nuvarande eller blivande klasskamrater. Föreningsliv Önskvärt är att skolan och lokala föreningar tillsammans ska sträva efter ett gott samarbete för att underlätta för eleverna att finna en meningsfull sysselsättning på sin fritid. Läxhjälp Eftersom alla föräldrar inte har möjlighet att hjälpa sina barn med läxorna kan skolan eller ideella organisationer anordna läxhjälp efter skoltid. MOTTAGANDE Inför mottagandet av nyanlända elever är det viktigt att såväl kommun som skola har tydliga riktlinjer och rutiner och att informationen når ut till samtlig personal. Mottagandet ska genomsyras av en flexibilitet både vad gäller organisation, personal och förhållningssätt. Det är också viktigt att inte låsa sig vid en lösning vad gäller elevens introduktion utan att vid varje tillfälle se vad som är bäst för individen. Familjer som är asylsökande eller flyktingar kommer först i kontakt med flyktingmottagningen i respektive kommun. Flyktingmottagningen meddelar i så god tid som möjligt kommunens rektor/samordnare som får information om eleven (namn, adress, ålder, nationalitet, språk, vårdnadshavare och telefonnummer). Barn och vårdnadshavare som invandrat tillsammans kontaktar ofta själva skolan där de bor. INTRODUKTIONSPERIODEN Riktlinjerna för elevens introduktion, som tydligt finns beskrivet i dokumentet, ska vara känt och tillgängligt för all personal på kommunens skolor. Därför är det viktigt att man i respektive skola avsätter tid för förankring av arbetsgången hos all personal. För mer detaljerad information för varje kommun se kommunspecifik bilaga till detta dokument. 23 Tanken med en tydlig arbetsgång är dels att skapa stabilitet och en garanti för att kunskapen bevaras inom kommunen, dels för att personal på mottagande skola ska få en inblick i elevens skolbakgrund samt att andra lätt ska kunna ta över ett ansvarsområde om någon är frånvarande. 22. För att gå med i Samplatsen för Svenska som andraspråk: Kontakta Eva Westergren Holgén som är ansvarig för platsen: 23 För att ta del av de olika kommunernas specifika bilagor, se: - under Material i menyn 9

14 Huvudsyftet med en tydlig organisation är att underlätta för eleven att nå kunskapsmålen i skolan. Nedan beskrivs de faser som elev (och vårdnadshavare) genomgår under introduktionsperioden: Den första fasen Den första fasen syftar dels till att introducera elev och vårdnadshavare i det svenska skolsystemet men också till att ge eleven goda möjligheter till en effektiv språkutveckling. Då språkutveckling och kunskapsutveckling går hand i hand är det också viktigt att elevens ämneskunskaper får fortsätta att utvecklas utan att språket är ett hinder. Målet är att elev och vårdnadshavare ska ha goda kunskaper i det svenska skolsystemet samt att eleven har nått en så god nivå i svenska att han/hon kan delta i den ordinarie verksamheten. Skolans förberedelse Målsättningen är att eleven så snart som möjligt efter ankomst ska börja skolan även om tid måste ges för att familjen ska få acklimatisera sig i det nya landet. Kartläggning Rektor/samordnare träffar familjen och genomför ett inskrivningssamtal som syftar till att ge skolan ett så bra underlag som möjligt för att kunna planera och förbereda för eleven. Vid detta samtal görs en kartläggning som omfattar bl.a. elevens skolbakgrund, familjesituation och hälsa (se bilaga 1). För att eleven ska få en så bra inskolning som möjligt är det viktigt att lyssna till elevens intressen och lyfta fram hans/hennes förmågor snarare än brister. Frågorna ska leda samtalet men både elev och vårdnadshavare bör få möjlighet att fritt diskutera kring sin situation, sina funderingar och förväntningar. Klassplacering Rektor träffar aktuell lärare/arbetslag och diskuterar klassplacering. Huvudinriktningen är åldersadekvat klassplacering. Dock måste individuella bedömningar ske. Nyanlända elever i särskolan placeras på samma sätt i ordinarie särskoleklasser. Rektor/samordnare ger kort information om den nya eleven till samtlig personal på skolan inklusive kanslist/administratör, bespisningspersonal samt skolhälsovård. Mer ingående information ges till berörda lärare/arbetslag. Om skolan har särskilda förberedelseklasser deltar förberedelseklassläraren vid inskrivningssamtalet. Information om skolan Rektor/samordnare kallar till träff på skolan och familjen får ett informationshäfte (se bilaga 5) på modersmålet om allt som rör barnets skolgång. 24 Det gäller både det svenska skolsystemet, t.ex. information om skillnaden mellan den regelstyrda skolan och den målstyrda skolan 25, samt det som rör skolan lokalt. Det är viktigt att gå igenom materialet och låta familjen ställa frågor kring det. Det kan vara svårt för den nyanlända familjen att ta till sig all information så upprepning av en del information återkommer därför vid varje möte och på föräldramötet (se s.12). Efter detta visas elev och vårdnadshavare runt i skolans lokaler. Alternativt kallar rektor till inskrivningsmöte då ovanstående information gås igenom Tolk anlitas så gott som alltid vid dessa möten. Klassbesök Eleven bör få besöka sin klass före skolstart. Om kommunen tillämpar inskrivning både i förberedelseklass och i hemklass är det bra om eleven får besöka båda. Läraren förklarar hur undervisningen är upplagd och hur dagarna kommer att se ut. Det är viktigt att gå igenom elevens schema noggrant med både elev och vårdnadshavare, eftersom eleverna har 24 Om elevens vårdnadshavare inte kan läsa ska informationen ges muntligt. 25 Se artikel: Föräldrasamverkan,(Asovic & Azizi Sarvari, 2008), I: Modersmålslärare berättar, (Hessel & Ekberg (red). Malmö högskola. 10

15 individuella scheman. Om det finns en modersmålslärare får elev och vårdnadshavare tillfälle att träffa och prata med honom/henne om vikten av modersmålsundervisning parallellt med undervisningen i Svenska som andraspråk. Skriftlig information om detta ges till vårdnadshavare 26. Skolstart När eleven börjar i skolan ska undervisningen koncentreras på ett vardags- och skolspråk för att eleven så snabbt som möjligt ska kunna börja kommunicera med lärare och andra elever. Skolan bör ha ett faddersystem där en eller flera elever kan stötta den nyanlända eleven. Faddrarna kan vara antingen från hemklassen, förberedelseklassen eller från en annan klass på skolan. Under elevens första veckor görs djupare intervjuer för att kartlägga hans/hennes förkunskaper 27. Om ett utarbetat förkunskapsmaterial finns börjar eleven arbeta med det tillsammans med modersmålslärare. Förkunskapsmaterialet syftar till att bedöma elevens kunskapsnivå med fokus på begrepp, förståelse och förmåga till problemlösning. Även lästest på modersmålet är aktuellt. Ansvarig lärare bör också undersöka elevens sociala behov. Materialet används som underlag till IUP. Med utgångspunkt i skolans kartläggning och förkunskapsmaterial tas beslut om eventuella åtgärder. För varje enskild elev skrivs ett åtgärdsprogram (exempel - se bilaga 3) för anpassad studiegång vilket gäller för introduktionsperioden. Åtgärdsprogram Eftersom skolan vidtar särskilda åtgärder för den nyanlända eleven upprättas ett åtgärdsprogram. Där står att eleven undervisas i särskild undervisningsgrupp förberedelseklass och att han/hon enbart ska delta i vissa ämnen under introduktionsperioden. Observera att Svenska som andraspråk inte är en stödåtgärd utan ett eget ämne och ska därför inte omfattas av åtgärdsprogrammet. Elevhälsoteamet brukar vara en betydelsefull resurs i planerandet av insatser som behöver göras. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. 28 Ämnesintroduktion När eleverna introduceras i ett nytt ämne bör modersmålsläraren vara med och förtydliga innehållet. Detta är extra viktigt i t.ex. trä- och metallslöjd där säkerhetsföreskrifterna ska förklaras på modersmålet. Elever som kommer till skolan med grundläggande kunskaper i svenska kan börja delta i teoretiska ämnen men undervisningen bör då vara i form av grundkurser med fokus på ämnets basord, beroende på elevens kunskapsnivå. Utvecklingssamtal med IUP Elevens klasslärare/mentor kallar varje termin elev och målsman till utvecklingssamtal där en individuell utvecklingsplan (IUP) skrivs. Elevens IUP ska vara tillgänglig för elev, målsman och samtliga lärare som undervisar eleven. Det är viktigt att inte enbart fokusera på att fylla i elevens kunskapsluckor utan att också lyfta fram hans/hennes starka sidor. Läraren i Svenska som andraspråk utvärderar regelbundet elevens språkutveckling i Svenska som andraspråk Broschyren Växelvis på modersmål och svenska, (Skolverket, 2006) finns på 17 olika språk. 27 För kartläggning av elevens sammantagna språkkunskaper i olika språk rekommenderas Europeisk språkportfolio (ESP), vilket är ett pedagogiskt verktyg som bidrar till att eleven blir medveten om sin egen inlärning och språkutveckling.. Portfolion ska sedan följa eleven under hela skolgången. Se: 28 Allmänna råd och kommentarer För arbete med åtgärdsprogram (Skolverkets allmänna råd 2008) 29 Detta sker med fördel med hjälp av Performansanalys, se: Tankarna springer före att bedöma ett andraspråk i utveckling, Abrahamsson & Bergman (red) (2008), Stockholms universitets förlag. 11

16 Föräldramöte Ansvarig person kallar, under introduktionsperioden, till ett föräldramöte för målsman till nyanländ elev. Där upprepas informationen från skolan och ges möjlighet att diskutera elevens skolgång med skolans pedagoger. Uppföljning Mot slutet av den första fasen kallar rektor/samordnare till en träff med alla berörda lärare. Lärarna gör tillsammans de sista delarna i kartläggningen som berör elevens skolgång, värderingar och motorik. Utifrån resultatet beslutas vilka fortsatta insatser som ska gälla för eleven, både socialt och kunskapsmässigt. Samordnare och berörda lärare träffar elev och målsman för att utvärdera elevens första tid i den svenska skolan. Eleven får nu mer tid i sin hemklass och undervisas i ämnet Svenska som andraspråk och får skriftligt omdöme/betyg i Svenska som andraspråk. Om undervisningen i Svenska som andraspråk efter introduktionsperioden sker tillsammans med förberedelseklass ska det finnas olika grupper för nybörjare och mer avancerad nivå. Den andra fasen Målen med den andra fasen är att ge eleven en god grund i det svenska språket, att ge eleven en aktiv kunskapsutveckling samt att aktivt främja elevens flerspråkiga utveckling. 30 Dessa mål uppnås bäst genom en kombination av Svenska som andraspråksundervisning, modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet. Berörda lärare bör fortsättningsvis samverka så mycket som möjligt. Elever som befinner sig i grundskolans senare del ska informeras av skolans studie- och yrkesvägledare om dennes möjligheter inför gymnasievalet samt om vidare studier och framtida yrkesval Överlämning Inför överlämning från förberedelseklass till hemklass eller från en skola till en annan ska mottagande mentor i god tid få ta del av all nödvändig dokumentation kring eleven. Beroende på elevens ålder och hur långt han/hon kommit i introduktionen kan överlämningen se olika ut. Ansvarig person kallar samtliga berörda lärare till överlämnandesamtal. Samtalet bör fokusera på elevens tid i den svenska skolan och behandla hans/hennes kunskapsutveckling i de olika ämnena samt elevens sociala utveckling (t.ex. förmåga till grupp- och självständigt arbete samt ansvarstagande). Elevens nya klasslärare bör dock även få ta del av dokument om elevens bakgrund från kartläggningen. Lärarna redogör för särskilda insatser som har gjorts för eleven. Lärare i Svenska som andraspråk gör en bedömning av elevens kunskapsnivå i svenska. I de allra flesta fall ska eleven undervisas i Svenska som andraspråk istället för svenska. Eftersom Svenska som andraspråk är ett eget ämne med egen kursplan har eleven rätt att kunna få G, VG och MVG i ämnet. 30 Kursplan för Modersmål SKOLFS: 2000:135 12

17 Bilaga 1 KARTLÄGGNING INSKRIVNINGSSAMTAL Denna kartläggning görs av kommunens samordnare. 31 PERSONUPPGIFTER Kartläggare Namn Kartläggningsdatum Elev (använd pass) Namn (pojke/flicka) Personnummer Adress Hemland Modersmål, andra språk Vårdnadshavare Mamma Pappa Annan vårdnadshavare Adress (om annan än barnets) Tel. nr. Syskon Namn och bostadsort 31 Kartläggningen är baserad på: Mottagning och kartläggning av nyanlända elever. Gunnareds modell. 13

18 SKOLA Förskole- och skolerfarenhet (utanför Sverige) Har du gått i förskola? Var? Hur länge? Varje dag? Har du gått i skola? Var? Hur länge? Varje dag? Vilka ämnen hade du? (Stryk under dem och lägg till de som saknas.) Favoritämne? Speciella behov? Matematik, engelska, historia, geografi, samhällskunskap religion, fysik, kemi, biologi, teknik, idrott, bild, musik, hemkunskap, syslöjd, träslöjd, språk. Förskole- och skolerfarenhet (i Sverige) Har du gått i förskola? Var? Namn på förskola och avdelning? Hur länge? Varje dag? Har du gått i skola? Var? Namn på skola och klassföreståndare? Hur länge? Varje dag? Vilka ämnen hade du? (Stryk under dem och lägg till de som saknas.) Favoritämne? Speciella behov? Matematik, engelska, historia, geografi, samhällskunskap religion, fysik, kemi, biologi, teknik, idrott, bild, musik, hemkunskap, syslöjd, träslöjd, Svenska som andraspråk, språk. Elevens uppfattning om skolan Beskriv hur du tyckte att det var att gå i skolan. 14

19 Vårdnadshavarnas uppfattning om elevens skolgång Beskriv hur ni upplevde ert barns skolgång. Skolan i Sverige Vilka förväntningar har ni på skolan? FLYTT/FLYKT Vårdnadshavarnas beskrivning När lämnade du/ni hemlandet? När kom du/ni till Sverige? Har du/ni bott i något annat land innan? Kom hela familjen samtidigt? Om inte, vem kom barnet med? LIVSSITUATION Fritidsintressen Har du haft någon hobby? Vilken? Vill du ha någon hobby här? Kan du simma? Kan du cykla? 15

20 Vårdnadshavarnas arbete Mamma Pappa Annan vårdnadshavare Elevens uppfattning om familjens ursprungliga livssituation Beskriv kort din livssituation i hemlandet. Vårdnadshavarnas uppfattning om familjens ursprungliga livssituation Beskriv er livssituation utifrån boende, utbildning, fritid, hälsa och relationer. Övrigt 16

21 HÄLSA Elevens fysiska hälsa (besvaras av vårdnadshavare) Har barnet blivit hälsoundersökt innan han/hon kom till Sverige? När, var och varför? Har barnet blivit hälsoundersökt i Sverige? När, var och varför? Har barnet fått någon diagnos/behandling/ medicinering? När, var och varför? Har barnet någon pågående behandling/medicinering? Har barnet fått tandvård innan han/hon kom till Sverige? Behöver barnet tandvård nu? Har barnet några allergier eller äter specialkost? Har barnet sömnsvårigheter? Har barnet magbesvär, huvudvärk, ryggont eller andra besvär? Anser du att barnet är friskt? 17

22 Bilaga 2 KARTLÄGGNING FÖRKUNSKAPER elevens ämneskunskaper och andra kunskaper (Denna bilaga bör utarbetas gemensamt av kommunerna) 18

23 Bilaga 3 KARTLÄGGNING INFÖR ÖVERLÄMNING Obs! Frågeställningarna skall inte framställas som direkta frågor varken till barnet eller till vårdnadshavarna. Elevens lärare ska använda sig av observationer, enskilda och allmänna samtal under den normala dagliga verksamheten. Sammanställningen görs inför överlämningen vid en EVK. 32 Skolvana Kommer i tid till skolan/träffar. Följer reglerna i gemensamma skolutrymmen. Kan läsa sitt schema. Lyssnar på läraren. Lyssnar på klasskamraterna. Kan läsa tyst. Gör sina hemläxor. Kan arbeta självständigt. Kan arbeta i grupp. Stämmer inte Stämmer delvis Stämmer helt Tidsbegrepp och tidsuppfattning Kan den analoga klockan. Kan den digitala klockan. Kan förhållandet mellan dygn, timmar, minuter och sekunder. Kan den västerländska almanackan. Stämmer inte Stämmer delvis Stämmer helt Motorik Kan simma. Stämmer inte Stämmer delvis Stämmer helt Kan cykla. Kan åka skridskor. Kan åka skidor. Kan röra sig rytmiskt till musik. 32 Kartläggningen är baserad på: Mottagning och kartläggning av nyanlända elever. Gunnareds modell. 19

24 Värderingar Eleven: Stämmer inte Stämmer delvis Stämmer helt Har en uppfattning om vad som är rätt/fel i den svenska skolan. Har en tydlig uppfattning om vad mobbning är. Visar empati. Visar initiativförmåga. Visar känslor Respekterar andra och deras egendom. Visar självkännedom. Ger konstruktiv kritik. Tål kritik. Ger beröm. Kan ta emot beröm. 20

25 Bilaga 4 ÅTGÄRDSPROGRAM EXEMPEL (Hedlundaskolan i Umeå) 21

26 Bilaga 5 Plats för kommunlogo KOMMUNSPECIFIK INFORMATION UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I detta dokument fyller respektive kommun enbart i det som är specifikt för den kommunen och som skiljer sig från huvuddokumentet, under samma rubriker som huvuddokumentet om möjligt. Då förfarandet överrensstämmer hänvisas till huvuddokumentet. 22

27 Bilaga 6 INFORMATION TILL ELEV OCH MÅLSMAN FÖR ÖVERSÄTTNING Information om materialet Följande dokument finns redan översatt till några språk och finns att ladda ner - se länken: - under Material i menyn Umeåregionens gemensamma ansvar är att lämna in detta dokument för översättning när behov uppstår i respektive kommun. Enligt överrenskommelse ska varje ny översättning sedan läggas in på samma plats, vilken då skickas till Eva Westergren Holgén, Umeåregionens flyktingmottagning, VIVA: 23

28 SKOLANS INFORMATION TILL ELEV OCH VÅRDNADSHAVARE 24

29 SJUKANMÄLAN Om eleven är sjuk och måste vara hemma från skolan ska föräldern alltid ringa till skolan. Uppge elevnamn, klass och datum. ORDNINGSREGLER Varje skola har egna ordningsregler som gäller för alla elever. Läraren går igenom dessa med eleverna. ANHÅLLAN OM LEDIGHET Elevs ledighet Enligt grundskoleförordningen 33 får en skolpliktig elev beviljas kortare ledighet för enskilda angelägenheter. Rektor får bevilja sådan ledighet sammanlagt högst tio skoldagar under ett läsår. Av dessa får klassföreståndare bevilja högst två dagar i följd. Om synnerliga skäl finns får rektor bevilja längre ledighet. Så här går det till vid ansökan om ledighet Alla ledighetsansökningar görs av förälder/vårdnadshavare. Alla ledighetsansökningar ska lämnas till klassföreståndaren för beviljande. För längre ledighet än två dagar lämnar klassföreståndare ansökan till rektor. Sök inte ledighet i onödan. Ange tydligt skälen till önskad ledighet. Inlämna ansökan i god tid. SKOLPERSONAL Nedan förklaras funktioner för olika yrkeskategorier man möter inom skolan. 34 Rektor Klassföreståndare/ klasslärare SYV Kurator Skolsköterska Specialpedagog Rektor har högsta ansvar för skolan. Den lärare som har huvudansvaret för ditt barn i skolan. Kontaktas i första hand vid frågor. Studie och yrkesvägledare, hjälper till med t.ex. gymnasieval och praktikplats. När eleven behöver någon att prata med. Det kan handla om skolsituationen eller privatlivet. Kurator har högsta sekretess. Skolsköterskan kallar eleverna till hälsosamtal. Då kontrolleras syn, hörsel och längd. Om eleven blir sjuk eller skadad under skoltid kan han/hon söka upp skolsköterskan. Lärare som är utbildad för att hjälpa elev i behov av särskilt stöd i undervisningen. 33 (8 3 kap. 11 skollagen (1985:1100) 34 Informationen bygger på Umeå kommuns informationssida om den svenska skolan: feb01187db6237c html 25

30 Samordnare Samordnaren är kontakten mellan skolan och familjen. Han/hon hjälper nyanlända barn att introduceras i skolan. 26

31 SKOLÄMNEN - FÖRKORTNINGAR Nedan förklaras de olika förkortningar eleven möter inom skolan. 35 SO NO Tk Sv Sva En Ma Id Mu Hk Tmsl Txsl Bl Spr Ml Sth E-val Samhällsorienterade ämnen; historia, religion, samhällskunskap, geografi. Naturorienterade ämnen; biologi, kemi och fysik. Teknik Svenska Svenska som andraspråk Engelska Matematik (ofta förkortat matte ) Idrott och hälsa Musik Hem- och konsumentkunskap (ofta förkortat hemkunskap ) Trä- och metallslöjd Textilslöjd Bild Språkval (tyska, spanska eller franska) Modersmål Studiehandledning Elevens val Obs! Alla skolämnen är inte obligatoriska men de värderas lika högt. 35 Informationen bygger på Umeå kommuns informationssida om den svenska skolan: feb01187db6237c html 27

32 SKOLÄMNEN Nedan ges en förklaring av olika skolämnen. 36 Svenska som andraspråk (Sva) Elev med annat modersmål än svenska har rätt att få undervisning i Svenska som andraspråk. Eleven deltar då i undervisning av ämnet Svenska som andraspråk istället för svenska. Svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål fördjupade kunskaper i svenska vilka är nödvändiga för att bygga upp ett nyanserat språk med ett stort ordförråd. Eftersom Svenska som andraspråk är ett eget ämne med egen kursplan har eleven rätt att få betygen G, VG och MVG i ämnet, precis som i övriga ämnen i skolan. Språkval I årskurs 6 får eleven börja med språkval (tyska, spanska eller franska). Man kan även välja svenska eller engelska. Modersmål Syftet med modersmålsundervisning är att eleven ska bibehålla och utveckla sitt modersmål. Om eleven har en god grund i sitt modersmål underlättas inlärningen av andra språk. En aktiv tvåspråkighet är också viktig för elevens identitetskänsla samt kognitiva utveckling. Undervisningen är frivillig och kostnadsfri. Ansökan till modersmålsundervisning ska ske varje år. Eleven får betyg i ämnet. Elev erbjuds undervisning i sitt modersmål om fem elever i samma kommun med samma språk önskar undervisning. Idrott och hälsa Idrott är ett obligatoriskt ämne i skolan enligt läroplanen. Eleven skall vara omklädd till idrottskläder inför varje lektion och duscha efter varje lektion. För den elev som inte vill/kan duscha tillsammans med andra finns möjlighet till enskild dusch på skolan. Religion Religionsundervisningen är obligatorisk enligt läroplanen. I religionsundervisningen ingår etiska samtal samt övergripande kunskap om de olika religionerna. Ett viktigt inslag i detta ämne är förståelse för andras tankar och sätt att leva. Den svenska skolan tar inte ställning för eller emot någon religion. Bad Simundervisning är obligatorisk enligt läroplanen. Pojkar och flickor badar tillsammans. Elevens val Eleverna arbetar med något ämne som de själva valt. Det kan vara ett vanligt skolämne eller något speciellt som t.ex. matlagning, dans eller friluftsliv. Livskunskap Eleverna får möjlighet att arbeta med och diskutera värderingar och etiska/existentiella frågor. Detta utgör en viktig del i skolan som är plats där många olika människor med olika bakgrund och erfarenheter möts. 36 Informationen bygger på Umeå kommuns informationssida om den svenska skolan: feb01187db6237c html 28

33 BEGREPP I SKOLAN Nedan beskrivs de olika begreppen man möter i skolan. 37 Betyg Första betyget ges i de olika ämnena efter höstterminen i årskurs 8. Därefter får de betyg varje termin. Betygsstegen är G = Godkänt, VG = Väl Godkänt och MVG = Mycket Väl Godkänt. Om eleven inte når målen för ämnet blir det IG= Icke Godkänt. Betygen räknas om till poäng när man söker till gymnasiet. G ger 10 poäng, VG 15 p och MVG 20 p. För att söka till ett nationellt program på gymnasiet måste eleven ha minst G i svenska eller Svenska som andraspråk, engelska och matematik. Utöver det måste eleven få ihop tillräckligt många poäng för att komma in på önskat program på gymnasieskolan. Bön Bön kan ske efter överenskommelse med personalen om tid och plats. Skolpersonalen hjälper till i möjligaste mån. Bönen får inte ske under lektionstid. Elevinflytande Alla elever har rätt till inflytande och ansvar. Det gäller både undervisningens utformning och innehåll, förhållandena i skolan och arbetsmiljön. Det är viktigt att eleverna kan se att deras inflytande ger resultat i frågor som rör deras vardag. Elevråd Elevrådet har två representanter från varje klass på skolan och träffas med jämna mellanrum för att diskutera förhållandena på skolan. Syftet är att skapa en bättre skola och en mer givande skolgång för eleverna. En viktig fråga för elevrådet är elevdemokratin. Elevvårdskonferens (EVK) Ett möte om en elev med svårigheter där viktiga beslut om skolgången ska tas. Med på mötet är elev, förälder, lärare, rektor samt någon från elevhälsan (skolsköterska, kurator, SYV). Fasta Erfarenheten visar att barn och ungdomar har svårt att orka med skoldagen när de fastar. Om eleven ska fasta är det viktigt att personalen informeras minst två veckor innan. Friluftsdag På friluftsdagar ställs ordinarie undervisning in och eleverna ägnar sig åt olika former av motion och idrott. Friluftsdagen är betygsgrundande. Var noga med att kolla klädseln. Föräldramöte En gång per termin är det föräldramöte för hela klassen. Målsmän och lärare är närvarande. Då informerar lärarna om saker som är viktiga för alla föräldrar i klassen. Handlingsplaner Skolorna i Umeåregionen arbetar för att förebygga och förhindra mobbing, kränkande behandling, hot och våld. Handlingsplaner finns på skolornas hemsida. Kontakta klasslärare vid behov. 37 Informationen bygger på Umeå kommuns informationssida om den svenska skolan: eppigrundskolan.4.32feb01187db6237c html 29

Utbildning av nyanlända elever. - organisation i Nordmalings kommun

Utbildning av nyanlända elever. - organisation i Nordmalings kommun Utbildning av nyanlända elever - organisation i Nordmalings kommun 2010 INLEDNING Bakgrund Flyktingmottagningen i Nordmalings kommun har i enlighet med Umeåregionens samverkansavtal från 2002 om flyktingmottagande,

Läs mer

STORUMANS KOMMUN HANDLINGSPLAN. för mottagande av nyanlända elever med annat modersmål än svenska i Storumans kommun 2013-09-01

STORUMANS KOMMUN HANDLINGSPLAN. för mottagande av nyanlända elever med annat modersmål än svenska i Storumans kommun 2013-09-01 STORUMANS KOMMUN HANDLINGSPLAN för mottagande av nyanlända elever med annat modersmål än svenska i Storumans kommun 2013-09-01 Syfte: Att öka de lokala förutsättningarna för en introduktion som tillvaratar

Läs mer

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 1 Handlingsplan för nyanlända elever på Brevikskolan Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar

Läs mer

Utbildning av nyanlända elever. kommungemensamma riktlinjer för grundskola och gymnasieskola

Utbildning av nyanlända elever. kommungemensamma riktlinjer för grundskola och gymnasieskola Utbildning av nyanlända elever kommungemensamma riktlinjer för grundskola och gymnasieskola Utbildning av nyanlända elever kommungemensamma riktlinjer för grundskola och gymnasieskola Kommuner som har

Läs mer

Utbildning av nyanlända elever

Utbildning av nyanlända elever Utbildning av nyanlända elever - organisation i Vännäs kommun 2010 Förord Riktlinjerna i det kommunövergripande dokumentet samt organisationen i det lokala dokumentet för Vännäs kommun ska, av kommunens

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Utbildning av nyanlända elever. kommungemensamma riktlinjer för grundskola och gymnasieskola

Utbildning av nyanlända elever. kommungemensamma riktlinjer för grundskola och gymnasieskola Utbildning av nyanlända elever kommungemensamma riktlinjer för grundskola och gymnasieskola Utbildning av nyanlända elever kommungemensamma riktlinjer för grundskola och gymnasieskola Kommuner som har

Läs mer

Undervisning för nyanlända vid Hedlundaskolan

Undervisning för nyanlända vid Hedlundaskolan 20130902 Undervisning för nyanlända vid Hedlundaskolan 1 Innehållsförteckning Hedlundaskolan Världens skola!... 3 Anmälan av ny elev (nyanländ)... 3 Inskrivning... 4 Pedagogiskt samtal... 4 Introduktionsperiod

Läs mer

Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever

Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever 2015-03-16 Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever Innehållsförteckning Handlingsplan för nyanlända elever på Lagersbergsskolan Lagersbergsskolans organisation kring nyanlända elever Välkomsten

Läs mer

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 2 (7) Syfte Språk är människans bästa redskap för att tänka, kommunicera och lära.

Läs mer

Mottagning och utbildning av flerspråkiga barn och elever

Mottagning och utbildning av flerspråkiga barn och elever Mottagning och utbildning av flerspråkiga barn och elever Organisation i Vännäs kommun 2014 Beslutat på ledarlag 2014-03-19 Innehåll FÖRUTSÄTTNINGAR, SYFTE OCH MÅL... 3 Syfte... 3 Mål... 3 ORGANISATION...

Läs mer

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever i Mölndal.

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever i Mölndal. Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever i Mölndal. Gällande från och med 2013-01-01 Rev: 2014 maj Kontaktinformation Modersmålsenheten Tanja Bozic Chef Modersmålsenheten Skolförvaltningen Besöksadress:

Läs mer

Rutin för mottagande av nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola

Rutin för mottagande av nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola Barn- och utbildningsförvaltningen RUTIN Datum 02015-04-30 Datum för beslut 2015-05-20 Beslutad av Tomas Hartikainen Förvaltningschef Sida 1(8) Dnr BUN/2015/0092/133 Revideras senast 2016-06-30 Rutin för

Läs mer

Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun.

Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun. Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun. Varje barn ha rätt till utbildning. Undervisningen ska syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter och respekt för mänskliga rättigheter.

Läs mer

Mottagnings- och Överföringsrutiner Hedlundaskolans förberedelseklasser

Mottagnings- och Överföringsrutiner Hedlundaskolans förberedelseklasser Mottagnings- och Överföringsrutiner Hedlundaskolans förberedelseklasser Dokumenttyp Rutiner för Umeå kommun Dokumentägare Rektor Hedlundaskolan Dokumentinformation Dokumentnamn Överföringsdokument Dokumentansvarig

Läs mer

Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN

Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN Ht 2016 Språkutvecklande plan Fagersjö-Magelungsskolan Bakgrund: Skolan skall sträva efter att varje elev: Utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår

Läs mer

Handlingsplan för nyanlända elever i Vindelns kommun

Handlingsplan för nyanlända elever i Vindelns kommun Handlingsplan för nyanlända elever i Vindelns kommun MOTTAGANDE Mål: Skapa förutsättningar för samverkan mellan skola och hem, där vårdnadshavare är delaktiga och har inflytande i verksamheten Kommunens

Läs mer

Plan för mottagande och lärande för nyanlända Riktlinjer anpassas till aktuell skolform

Plan för mottagande och lärande för nyanlända Riktlinjer anpassas till aktuell skolform Plan för mottagande och lärande för nyanlända Riktlinjer anpassas till aktuell skolform Verksamhet Bildning Reviderad 2014-11-24 0 Innehållsförteckning Bakgrund, mål och syfte s 2 Mottagande s 3 Introduktion

Läs mer

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun 2016-03-23 Flerspråkiga och nyanlända barn och elevers rättigheter kommunens skyldighet Alla barn och ungdomar har rätt till utbildning oavsett bakgrund.

Läs mer

Mottagande och lärande för nyanlända Anpassas till aktuell skolform

Mottagande och lärande för nyanlända Anpassas till aktuell skolform Mottagande och lärande för nyanlända Anpassas till aktuell skolform Verksamhet Bildning Reviderad 2015-02-23 0 Innehållsförteckning Bakgrund, mål och syfte s 2 Mottagande s 3 Introduktion s 5 Individuell

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA ELEVER I SKOLAN

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA ELEVER I SKOLAN Grästorps kommun Bildningsverksamheten 2014-08-21 RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA ELEVER I SKOLAN SKOLAN När skolan får kännedom om att ett nyanlänt barn har flyttat till kommunen

Läs mer

ÄLVDALEN 20150610. Handlingsplan för mottagande av nyanlända elever i skolor och förskolor i Älvdalens kommun.

ÄLVDALEN 20150610. Handlingsplan för mottagande av nyanlända elever i skolor och förskolor i Älvdalens kommun. Handlingsplan för mottagande av nyanlända elever i skolor och förskolor i Älvdalens kommun. 1 Innehållsförteckning FÖRORD... 3 DEFINITIONER... 4 FÖRSTA MÖTET... 5 RIKTLINJER FRÅN ALLMÄNNA RÅD GÄLLANDE

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd Utbildningschef Beslutsdatum Reviderat Handlingsplan Utbildningschef 2014-08-15 Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd Utbildningschef Beslutsdatum Reviderat Handlingsplan Utbildningschef 2014-08-15 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd Utbildningschef Beslutsdatum Reviderat Handlingsplan Utbildningschef 2014-08-15 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Anette Persson Castor Dokumentinformation Mottagande och 2 (7) Mottagande

Läs mer

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever,

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever, Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever, Melleruds Kommun 2014 1 Inledning Sammanfattning av de rutiner som tillämpas i Melleruds kommun anpassade till Skolverkets skrifter: Allmänna råd för utbildning

Läs mer

Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare

Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare Nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun Vårt gemensamma ansvar Mottagandet ska vara

Läs mer

Hur underlättar vi för de nyanlända eleverna att nå kunskapsmålen? RUC, Umeå universitet, och Skolverket

Hur underlättar vi för de nyanlända eleverna att nå kunskapsmålen? RUC, Umeå universitet, och Skolverket Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Hur underlättar vi för de nyanlända eleverna att nå kunskapsmålen? - Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund RUC, Umeå universitet, och Skolverket

Läs mer

Augusti Tyresö kommun

Augusti Tyresö kommun Augusti 2009 Tyresö kommun Tyresö kommun/modersmål Ann-Charlotte Strand Bitr. rektor Mångfaldsfrågor Lotta.strand@tyreso.se 08-5782 90 90 070-488 90 90 1 Dokument som styr vår verksamhet Nationell nivå

Läs mer

VÄLKOMSTEN STENUNGSUND ARBETSGÅNG

VÄLKOMSTEN STENUNGSUND ARBETSGÅNG VÄLKOMSTEN STENUNGSUND ARBETSGÅNG 2016-02-16 1 Rutiner inskrivning, mottagning och överlämning Uppföljning och utvärdering Välkomstens riktlinjer som också är kommunövergripande utvärderas regelbundet

Läs mer

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola Denna plan avser elever i skolor med Kristianstads kommun som huvudman. Beslutad av Barn- och utbildningsnämnden

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Den här broschyren

Läs mer

Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn och elever,

Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn och elever, Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn och elever, Melleruds Kommun 2016 1 Innehåll Inledning s.2 Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn i förskolan s.3 Mottagande av nyanlända elever s.4

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

VÄLKOMSTEN STENUNGSUND ARBETSGÅNG

VÄLKOMSTEN STENUNGSUND ARBETSGÅNG VÄLKOMSTEN STENUNGSUND ARBETSGÅNG 2016-08-11 1 Rutiner inskrivning, mottagning och överlämning Uppföljning och utvärdering Välkomstens riktlinjer som också är kommunövergripande utvärderas regelbundet

Läs mer

RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47

RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47 Juni 2017 RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47 Inledning Dessa rutiner är en del av Utbildningsförvaltningens arbete med att skapa en utbildning som

Läs mer

i skolan och i fritidshemmet

i skolan och i fritidshemmet KALMAR Rättigheter och skyldigheter i skolan och i fritidshemmet Om dina rättigheter och skyldigheter Skolan ska upplysa dig och dina föräldrar om vilka rättigheter och skyldigheter ni har, vilka krav

Läs mer

Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv

Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv Symposium 2012 Lärarrollen i svenska som andraspråk Om att möta flerspråkiga elever i sin undervisning Nationellt

Läs mer

Att börja sjuan på Valstaskolan

Att börja sjuan på Valstaskolan Att börja sjuan på Till dig som går i 6:an I höst ska du börja sjuan. Vi vill hälsa dig välkommen till och vi är många som vill göra vårt allra bästa för att du ska trivas hos oss. Du kommer att mötas

Läs mer

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan Jelena Vasic lärare IK Mats Fahlgren lärare IK Kajsa Andersson rektor Agnetha Ehrenholm bitr rektor Organisation av nyanlända elever på

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Kronan F-6 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING

Läs mer

- Med betoning på det pedagogiska ledarskapet

- Med betoning på det pedagogiska ledarskapet Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Umeå och Luleå Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - Med betoning på det pedagogiska ledarskapet Skolverket RUC, Umeå universitet RUC Luleå tekniska

Läs mer

Lärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska

Lärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska 1(8) Lärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska Vi kan inte låta eleverna vänta tills de lärt sig ett andraspråk innan de kan lära sig allt annat. De lär sig saker medan de

Läs mer

Svenske erfaringer med integration af nyankomne elever i Malmö kommune Sverige

Svenske erfaringer med integration af nyankomne elever i Malmö kommune Sverige Svenske erfaringer med integration af nyankomne elever i Malmö kommune Sverige Beata Engels Andersson, Enhetschef Språkcentralen Grundskoleförvaltningen Malmö Stad Multikulturelle Skoler 25. november 2016

Läs mer

Mottagning av nyanlända barn i grundskolan

Mottagning av nyanlända barn i grundskolan Mottagning av nyanlända barn i grundskolan Rekommendationer från projekt Barnintroduktion i Jämtlands län. Dessa rekommendationer är ett förslag på hur mottagande och inskolning av nyanlända flyktingbarn

Läs mer

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 1 (14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever... 2 Inledning... 2 Planeringsmöte

Läs mer

Riktlinjer för mottagandet av nyanlända barn och elever. till förskolor och skolor i Oskarshamns kommun

Riktlinjer för mottagandet av nyanlända barn och elever. till förskolor och skolor i Oskarshamns kommun Riktlinjer för mottagandet av nyanlända barn och elever till förskolor och skolor i Oskarshamns kommun Dessa riktlinjer anpassas till aktuell skolform Uppdaterad 2013-02-20 Innehåll Mål... 3 Syfte... 3

Läs mer

Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN. Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014

Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN. Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014 2014 Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014 140910 Innehåll Rutiner för... 0 mottagande av nyanlända elever... 0 GRÖ NKULLASKÖLAN... 0 BAKGRUND...

Läs mer

Riktlinjer för utbildning av nyanlända och flerspråkiga elever i Danderyds kommun

Riktlinjer för utbildning av nyanlända och flerspråkiga elever i Danderyds kommun 2016-05-13 Riktlinjer för utbildning av nyanlända och flerspråkiga elever i Danderyds kommun (Förskoleklass, grundskoleutbildning och gymnasieutbildning) Utbildnings- och kulturkontoret 08-568 910 00 www.danderyd.se

Läs mer

S:t Olof Resursskola Simrishamns kommun. Verksamhetsbeskrivning

S:t Olof Resursskola Simrishamns kommun. Verksamhetsbeskrivning S:t Olof Resursskola Simrishamns kommun Verksamhetsbeskrivning 081120 St:Olof Resursskola: Skolan ligger i ett kulturlandskap med skog och hav i omedelbar närhet. Skolan erbjuder undervisning i alla kärnämnen,

Läs mer

Välkommen till skolan!

Välkommen till skolan! Till dig som är vårdnadshavare Välkommen till skolan! Ditt barn ska börja i förskoleklassen eller grundskolan. Här får du veta mer om hur skolan i Sverige fungerar. Ju mer du vet, desto mer kan du påverka

Läs mer

Nyanlända i Piteå. Utbildningsförvaltningen

Nyanlända i Piteå. Utbildningsförvaltningen Nyanlända i Piteå 20160411 Alla vägar bär till Piteå Karta här Antal 140 Antal nyanlända elever i grundskolan 130 120 110 100 90 80 70 60 50 40 EU medborgare Anknytning Kommunplacerade EKB Egen invandring

Läs mer

Kontaktinformation Språkcentrum Mölndal

Kontaktinformation Språkcentrum Mölndal Kontaktinformation Språkcentrum Mölndal Tanja Božić Chef Språkcentrum Mölndal Skolförvaltningen Besöksadress: Nämndemansgatan 3, våning 4 431 33 Mölndal Epost: tanja.bozic@molndal.se Tel: 031-315 20 47/mobil

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Likvärdig utbildning i svensk grundskola? Elevers möjligheter att uppnå goda studieresultat

Läs mer

Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål?

Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål? MODERSMÅL Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål? Utveckla flerspråkighet på hög nivå en tillgång att ta tillvara i vårt samhälle. Genom att stärka den egna

Läs mer

Hur gör ni pedagogisk kartläggning?

Hur gör ni pedagogisk kartläggning? LiSetten nummer 3/2013 hade tema pedagogisk kartläggning. I tidningen publicerades delar av en enkät om hur olika skolor arbetar med pedagogisk kartläggning. Detta dokument innehåller alla frågor och svar

Läs mer

Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket. Malmköping 2 juni 2014

Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket. Malmköping 2 juni 2014 Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket Malmköping 2 juni 2014 Rätten till utbildning Alla nyanlända barn och ungdomar i Sverige har rätt att gå i skolan. Denna rätt gäller oavsett skälet till

Läs mer

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet Strategiprogram för mångfald och likvärdighet om välkomnande av nyanlända barn, elever och familjer med annat modersmål än svenska, andraspråksinlärare, flerspråkighet, modersmålsstöd, modersmålsundervisning,

Läs mer

Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn och ungdomar

Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn och ungdomar 1 (12) Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn och ungdomar Syfte Syftet med detta formulär är att det ska följa eleven från det att han/hon anländer till Sverige och genom elevens skolgång.

Läs mer

Nyanländas lärande. Linda Castell, Lund 16 september 2016

Nyanländas lärande. Linda Castell, Lund 16 september 2016 Nyanländas lärande Linda Castell, Lund 16 september 2016 Framgångsfaktorer Mina guldkorn Tydlig organisation röd tråd Tydlighet i roll- och ansvarsfördelning på alla nivåer Bemötande och förhållningssätt

Läs mer

Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern

Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern Syfte Syftet med detta formulär är att det ska följa eleven från det att han/hon anländer till Sverige och genom elevens skolgång. På

Läs mer

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Malmö Stad Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Inledning Barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning,

Läs mer

Gruppinsamling elever i

Gruppinsamling elever i Konfessionella skolor Sameskolor Gruppinsamling elever i Grundskola Förskoleklass Fritidshem Elever per skola Mätdag: 15 oktober 2013 SCB tillhanda: senast 1 november 2013 Pappersblanketten är avsedd som

Läs mer

Riktlinjer för modersmålsundervisning. Hedemora kommun

Riktlinjer för modersmålsundervisning. Hedemora kommun Sida 1(6) Datum 2014-02-11 Riktlinjer för modersmålsundervisning Hedemora kommun Undervisningstid för modersmålslärare Modersmålslärare undervisar 22 tim/vecka vid heltidstjänst. Räknas om utifrån anställningsgrad.

Läs mer

Att börja sjuan på Valstaskolan

Att börja sjuan på Valstaskolan Att börja sjuan på Valstaskolan Till dig som går i 6:an I höst ska du börja sjuan. Vi vill hälsa dig välkommen till Valstaskolan och vi är många som vill göra vårt allra bästa för att du ska trivas hos.

Läs mer

Skolverkets kartläggningsmaterial. för bedömning av nyanlända elevers kunskaper

Skolverkets kartläggningsmaterial. för bedömning av nyanlända elevers kunskaper Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper Nya bestämmelser 2016 En nyanländ elevs kunskaper ska bedömas om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig. (3 kap. 12 c

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

Välkomna. till konferens för samordnare inom nyanländas lärande. Arlanda,

Välkomna. till konferens för samordnare inom nyanländas lärande. Arlanda, Välkomna till konferens för samordnare inom nyanländas lärande Arlanda, 2016-09-02 Skolverkets arbete Regeringsuppdrag: Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

All personal arbetar efter de nationella och lokala mål som finns för verksamheten.

All personal arbetar efter de nationella och lokala mål som finns för verksamheten. Grundsärskolans verksamhetsplan Mål och riktlinjer All personal arbetar efter de nationella och lokala mål som finns för verksamheten. Skollagen Läroplaner och kursplaner FN:s barnkonvention Bildningsnämndens

Läs mer

Riktlinjer för mottagning och undervisning för nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola i Säters kommun

Riktlinjer för mottagning och undervisning för nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola i Säters kommun Riktlinjer för mottagning och undervisning för nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola i Säters kommun 2012-10-26 1 Innehållsförteckning FÖRORD... 3 NYANLÄNDA ELEVER... 4 VILKA ÄR DE NYANLÄNDA

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning för Gärde skola och fritidshem 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Att nå framgång genom språket. ett informationsmaterial om andraspråksinlärning och dess förutsättningar.

Att nå framgång genom språket. ett informationsmaterial om andraspråksinlärning och dess förutsättningar. Att nå framgång genom språket ett informationsmaterial om andraspråksinlärning och dess förutsättningar. En mångkulturell skola Elever från hela världen i den svenska skolan. Minst 14 % av eleverna i grundskolan

Läs mer

RIKTLINJER FÖR FÖRBEREDELSEGRUPP Grundskola Enligt beslut i Kommunstyrelsen 2009.10.07, reviderad 2011.11.07

RIKTLINJER FÖR FÖRBEREDELSEGRUPP Grundskola Enligt beslut i Kommunstyrelsen 2009.10.07, reviderad 2011.11.07 RIKTLINJER FÖR FÖRBEREDELSEGRUPP Grundskola Enligt beslut i Kommunstyrelsen 2009.10.07, reviderad 2011.11.07 2 RIKTLINJER FÖR FÖRBEREDELSEGRUPP - grundskola Målsättning Målsättningen med en förberedelsegrupp

Läs mer

1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till?

1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till? Max Strandberg 1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till? Nej det kan man aldrig göra. Man får antingen sluta att ge läxor som eleverna behöver

Läs mer

Riktlinjer för utbildning av nyanlända barn och elever

Riktlinjer för utbildning av nyanlända barn och elever 1(9) Riktlinjer för utbildning av nyanlända barn och elever 2(9) Vilka är de nyanlända eleverna? (Ur Skolverkets allmänna råd) Begreppet nyanländ används om barn eller ungdomar som kommer till Sverige

Läs mer

Organisationsbeskrivning

Organisationsbeskrivning Organisationsbeskrivning Organisation Organisationen kring Individuella programmet (IV) på Österlengymnasiet i Simrishamn består av en studie-och yrkesvägledare, en specialpedagog, fyra pedagoger och en

Läs mer

Riktlinjer för Borlänge kommuns mottagande och utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever

Riktlinjer för Borlänge kommuns mottagande och utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever Riktlinjer för Borlänge kommuns mottagande och utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever 2016-11-16 Innehåll Förord sidan 3 Bakgrund sidan 3 Syfte sidan 3 Definitioner och begrepp sidan

Läs mer

Lidingö stads skolområde för särskilda pedagogiska verksamheter

Lidingö stads skolområde för särskilda pedagogiska verksamheter Lidingö stads skolområde för särskilda pedagogiska verksamheter Lidingö stads skolområde för särskilda pedagogiska verksamheter SKOLOMRÅDETS SÄRSKILDA pedagogiska verksamheter består av Särskolan, Ledviks

Läs mer

Grundsärskolan är till för ditt barn

Grundsärskolan är till för ditt barn Grundsärskolan är till för ditt barn Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-690 95 76 Fax: 08-690 95 50 E-post: skolverket@fritzes.se Beställningsnummer: 14:1403

Läs mer

Enheten för Mottagande och Kartläggning av nyanlända elever i Katrineholms grundskolor. Bryggan

Enheten för Mottagande och Kartläggning av nyanlända elever i Katrineholms grundskolor. Bryggan Katrineholms kommun Enheten för Mottagande och Kartläggning av nyanlända elever i Katrineholms grundskolor. Bryggan Beskrivning av enheten och verksamheten. Rutiner för mottagande, kartläggning och överlämning.

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Åsaka skola F-6 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING

Läs mer

Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum

Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad oktober 2011 Innehållsförteckning Innehållsförteckning ---------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652

Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652 Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun Delbeslut Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:1652 Delbeslut Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan Mjölby kommun Datum 2009-10-23 Dnr 43-2009:1652

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Manual Pedagogisk bedömning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum

Manual Pedagogisk bedömning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Manual Pedagogisk bedömning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad april 2014 Innehållsförteckning Innehållsförteckning ---------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Stavreskolan F-3 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningens riktlinjer för mottagande av nyanlända barn och elever i förskola, grundskola och gymnasium

Barn- och utbildningsförvaltningens riktlinjer för mottagande av nyanlända barn och elever i förskola, grundskola och gymnasium DATUM 2012-03-12 GN 2012/45.636 1 Barn- och utbildningsförvaltningens riktlinjer för mottagande av nyanlända barn och elever i förskola, grundskola och gymnasium 2 Innehåll sida Inledning s 3 Definitioner

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lyrfågelskolan 4-9 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lyrfågelskolan 4-9 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Lyrfågelskolan 4-9 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Modersmålsundervisningen Verksamhetsberättelse läsåret 2011/12

Modersmålsundervisningen Verksamhetsberättelse läsåret 2011/12 1 Modersmålsundervisningen Verksamhetsberättelse läsåret 2011/12 Innehåll: Inledning 2 Förutsättningar..2 Återblick 3 Mål och förbättringsåtgärder 5 Slutord.......6 Bilaga 1: Studieresultat grundskolan

Läs mer

Inriktning Kommun Kommunkod

Inriktning Kommun Kommunkod Skolblad avseende Prolympia, Umeå Umestans företagspark, hus 1 90347 UMEÅ Tel Fax wwwprolympiase Huvudman Fristående Inriktning Kommun Kommunkod Allmän Umeå 2480 Skolform Grundskola Skolkod 248011101 Skolid

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN 2016-08-11 1 Inledning Stenungsunds kommun tar emot nyanlända barn och elever i åldrarna 0-18 år. Barn 0-5

Läs mer

Två svenskämnenvarför. Lena Sjöqvist Anna Österlund

Två svenskämnenvarför. Lena Sjöqvist Anna Österlund Två svenskämnenvarför så lika? Lena Sjöqvist Anna Österlund En fråga vi måste ställa oss Svenska som andraspråk, varför så svårt att definiera? Universitetsämnet Ämnet i kursplanerna i Lgr 11 och Lgy 11

Läs mer

Riktlinjer för nyanlända elevers utbildning

Riktlinjer för nyanlända elevers utbildning Styrdokument, riktlinjer Kundvalskontoret 2015-04-28 Björn Axén 08-590 970 85 Dnr Fax 08-59073340 UBN/2015:17 bjorn.axen@upplandsvasby.se Riktlinjer för nyanlända elevers utbildning Nivå: Utbildningsnämnden

Läs mer

Utbildning för nyanlända elever

Utbildning för nyanlända elever Utbildning för nyanlända elever 2015-12-02 Åsa Strand Kunskapsresultat Behöriga till gymnasieskolan: 85 procent av eleverna födda i Sverige 26 procent av eleverna som kommit till Sverige de senaste fyra

Läs mer

Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret 2010-2011

Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret 2010-2011 Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret 2010-2011 Skola Tundalsskolan Ort Robertsfors Ansvarig rektor Jan

Läs mer

Utbildning av nyanlända elever i Hallstahammars kommun. Kommungemensamma riktlinjer för förskolan till gymnasium

Utbildning av nyanlända elever i Hallstahammars kommun. Kommungemensamma riktlinjer för förskolan till gymnasium Utbildning av nyanlända elever i Hallstahammars kommun Kommungemensamma riktlinjer för förskolan till gymnasium Dokumentinformation: Upprättad: 2011-02-07 Dokumentansvariga: Annechatrin Brandén, Anna Malmström,

Läs mer

Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: Institutionen för språkdidaktik

Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: Institutionen för språkdidaktik 1 (6) 2014-12-22 Nationellt centrum för svenska som andraspråk: Kommentar till regeringens proposition 2014/15:45 Utbildning för nyanlända elever mottagande och skolgång Definition och målgrupper Begreppet

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013.

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013. Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och

Läs mer