UTVECKLING AV INNOVATIVA OCH FOKUSERADE BESTÄLLARSTRATEGIER FÖR BÄTTRE HANTERING AV VÅRDTUNGA PATIENTER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UTVECKLING AV INNOVATIVA OCH FOKUSERADE BESTÄLLARSTRATEGIER FÖR BÄTTRE HANTERING AV VÅRDTUNGA PATIENTER"

Transkript

1 UTVECKLING AV INNOVATIVA OCH FOKUSERADE BESTÄLLARSTRATEGIER FÖR BÄTTRE HANTERING AV VÅRDTUNGA PATIENTER 2 november 2009

2 SLUTSATSER OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG Denna rapport utgör en sammanställning av det arbete kring vårdtunga patienter som bedrivits under hösten 2009 av Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning (HSN-f), under ledning av Ann Fjellner, medicinsk rådgivare och Patrik Hansson, stabschef. Arbetet har genomförts av Scandinavian Health Partner AB (SHP) med stöd av HSN-f. Rapporten ska förse HSN-f med ett faktabaserat perspektiv och fungera som ett beslutsstöd i det fortsatta utvecklingsarbetet för att förbättra beställarorganisationens arbete med vårdtunga patienter. Rapporten är ett verktyg för strategiska ledningsbeslut och ska inte betraktas som ett vetenskapligt dokument. Det är välkänt att en liten andel av befolkningen står för en stor del av sjukvårdskostnaderna. kostnaderna. Dock har en analys och riskstratifiering av patienterna, kopplad till ett strategiskt investeringsperspektiv med tydliga rekommendationer på vilka patienter som samhället underinvesterar i, inte gjorts av SLL/HSN-f tidigare eller enligt vår kännedom av något annat landsting ng i Sverige. Den analys som nu genomförts visar att: Nya analysmetoder och analysverktyg gör det möjligt att skapa fokuserade program för de mest vårdtunga patientgrupperna. Investeringar i dessa patientgrupper ger avkastning i form av bättre hälsa och bättre ekonomiskt resursutnyttjande. HSN-f kan implementera tre strategier för att förbättra vården för dessa patientgrupper och samtidigt förbättra resursutnyttjandet. Dessa slutsatser beskrivs kort i det följande och fördjupas i rapporten. NYA ANALYSMETODER OCH ANALYSVERKTYG GÖR DET MÖJLIGT ATT SKAPA FOKUSERADE PROGRAM FÖR DE MEST VÅRDTUNGA PATIENTGRUPPERNA SHP:s analysmetodik gör det möjligt att identifiera de få patienter som driver största delen av kostnaderna och möjliggör därigenom en investering i dessa patienters hälsa på ett tidigt stadium. Ett fåtal patienter står för en stor del av kostnaderna inom sjukvården. Kartläggningen av de mest vårdtunga patienterna (de mest resurskrävande patienterna som har högst sjukvårdskostnader per individ) som nu genomförts, visar att under 2008 stod ca 10% av befolkningen inom SLL ( individer) för uppskattningsvis 79% av den sjukvårdskostnad på ca 22 miljarder kronor som genom interna databaser (VAL) går att koppla samman med ett visst vårdtillfälle 1 ; ca 1% av befolkningen ( individer) stod för ca 33% av kostnaderna. Inom den slutna somatiska vården står en liten andel vårdtunga patienter för en ännu större del av totala resursinsatsen de 1% mest vårdtunga patienterna ( individer) står för 48%, eller knappt 6 miljarder, av den totala slutenvårdskostnaden om ca 12 miljarder kronor. De mest vårdtunga patienterna inom SLL får vård till en snittkostnad på 1,25 miljoner kr per person per år (jämfört med ca kr per år i genomsnitt per invånare). De mest vårdtunga patienterna kan identifieras och beskrivas för att förstå vad som driver deras vårdbehov. De mest vårdtunga patienterna under 2008 var typiskt multisjuka, vårdfrekventa patienter, med en medianålder av 71 år, hos vilka hjärt-kärlsjukdomar var kraftigt överrepresenterade. Båda könen var lika representerade i gruppen: 51% kvinnor/49% män till skillnad från sjukvården i övrigt totalt sett där 60% av patienterna är kvinnor. 1 Totala kostnader för somatisk specialistvård, psykiatri, primärvård och geriatrik inom SLL uppgick till ca 32 miljarder kronor

3 På en övergripande nivå drivs dessa patienters vårdkostnad av en kombination av flera olika faktorer: Flera diagnoser, varav många kroniska patienterna har i genomsnitt nio olika diagnoser konstaterade i slutenvården per år, där de vanligast förekommande är: hjärtsvikt, lårbensfraktur och cerebral infarkt. Många inläggningar, varav merparten akuta drygt fyra inläggningar per år i snitt (varav 60% akuta), och fler än 500 patienter som har över 10 akuta inläggningar inom slutenvården per år. Totalt stod de mest vårdtunga patienterna för drygt akuta inläggningar. Långa vårdtider över hälften av vårdtillfällena varar mer än sex dygn (genomsnittlig vårdtid: nio dygn). Hög ålder drygt 60% över 65 år (genomsnittsålder: 65 år, medianålder: 71 år) Dessa patienter är ingen statisk grupp över tid, dock finns det betydligt högre risk för denna grupp än för populationen som helhet att finnas kvar i en vårdtung grupp över tid. Av de mest vårdtunga patienterna år 2008 återfanns 20% bland de mest vårdtunga 2007, och 6% år En slumpmässigt utvald invånare har per definition en risk på 1% att återfinnas i denna grupp. SHP:s analysmetodik och beslutsverktyg kan förutspå de framtida mest vårdtunga patienterna med mycket större precisionsnivå än i dag och därmed kan investeringar i deras hälsa göras på ett tidigare stadium. SHP identifierar och beskriver de patientgrupper som i en mer oprecis analys ofta kallas för kroniker och multisjuka. Nyheten i den analysmetodik och de verktyg som SHP använder är att precisionen i modelleringen gör att patienter i riskgruppen som löper förhöjd risk att försämras, akut hospitaliseras och öka sin vårdtyngd kan prediceras med avsevärt förbättrad precision (en faktor 30 relativt en tillfällig selektion av patienter) med första generationens modelleringsverktyg som används. Dessa identifierade högriskpatienter kan således hanteras proaktivt, genom direkt förebyggande insatser, som i bästa fall kan förhindra ett försämrat tillstånd i närtid eller på längre sikt. Som en följd av riktade och proaktiva insatser kan patienter undvika onödigt lidande (t.ex. kan många oplanerade akutsjukhusbesök sannolikt undvikas i dessa patientgrupper om patienten får rätt vård tidigare och oftast på en lägre och mindre kostsam nivå, i enlighet med LEON-principen 2 ). INVESTERINGAR I DESSA PATIENTGRUPPER GER AVKASTNING I FORM AV BÄTTRE HÄLSA OCH BÄTTRE EKONOMISKT RESURSUTNYTTJANDE Riktade program för så kallad Aktiv Hälsostyrning (vars utformning och innehåll närmare beskrivs i rapporten) för dessa patientgrupper kan försvaras enbart baserat på de positiva hälsoeffekterna som skapas för befolkningen, men utöver detta tillkommer de ekonomiska vinsterna i form av bättre resursutnyttjande som gör att programmen kan vara självfinansierande på 1-2 års sikt. Redan små förbättringar för de patienter som har identifierats kan ge en mycket stor förbättring i livskvalitet och hälsa. De patientgrupper som har identifierats i analysen är patienter som generellt anses prioriterade i vården. Internationella erfarenheter av riktade program för dessa patientgrupper visar att betydande förbättringar är möjliga att uppnå, både i direkta kvalitetsmått och i självupplevd livskvalitet. Exempel ifrån USA med riktade program för hjärtsviktspatienter visar på uppemot 65% färre akuta inläggningar och 5% förbättrad 1-årsöverlevnad. SHP:s analys har inte haft som syfte att försöka översätta dessa resultat till svenska förhållanden, och det finns faktorer som tyder på att det svenska systemet generellt kan vara bättre på att hantera dessa patientgrupper än många andra länder. Dock finns en generell övertygelse inom vården att det borde vara möjligt att vårda dessa grupper på ett bättre sätt som ger bättre hälsa och bättre livskvalitet for patienterna, inte minst för de kroniskt sjuka som har många akuta vårdkontakter. 2 LEON-principen = lägsta effektiva omhändertagande nivå. 2

4 Fokuserade program för dessa grupper kan frigöra ekonomiska resurser för SLL. SHP:s preliminära bedömning är att direkta ekonomiska effekter i form av förbättrad resursanvändning är stora nog för att fokuserade program för vårdtunga patienter kan vara självfinansierande inom en period på 1-2 år. Analysen indikerar att resurser särskilt kan frigöras inom den kostsamma och ködrabbade akutsjukvården genom förebyggande av undvikbara akuta vårdkontakter. Varje procentenhets minskning av akuta inläggningar hos de mest vårdtunga patienterna skulle innebära 500 färre inläggningar eller ca färre vårddygn. Ett vårddygn inom SLL kostar i dag i genomsnitt ca kronor, vilket medför att varje procents förbättring frigör resurser motsvarande ca 40 miljoner kronor per år. Välfungerade och riktade program för vårdtunga patienter inom t.ex. diagnosgruppen hjärtsvikt har visat sig kunna resultera i uppemot 65% färre akuta inläggningar och 60% sänkta hälso- och sjukvårdskostnader. 3 Om motsvarande resultat skulle uppnås för de mest vårdtunga hjärtsviktspatienterna inom SLL så skulle akuta inläggningar undvikas, vårdygn frigöras och 180 miljoner kronor antingen kunna sparas eller er den frigjorda kapaciteten utnyttjas till att kapa köer inom de mest prioriterade vårdområdena eller ta hand om det ökade vårdbehovet som inflyttningen av nya invånare till SLL innebär. Erfarenheter från andra program som fokuserar på de mest vårdtunga patienterna, oavsett diagnos, visar på liknande resultat (30-40% färre akuta inläggningar och vårddygn) 4 och skulle dessa resultat uppnås för de mest vårdtunga patienterna inom SLL så skulle ca akuta inläggningar undvikas och ca vårddygn frigöras, vilket motsvarar ett minskat resursbehov, eller frigjord behandlingskapacitet för att kapa vårdköer, för slutenvård med ca 1,5 miljarder kronor per år. Även utan att ta hänsyn till hälsovinsten, visar kalkylen ovan att SLL borde vara beredd att investera 40 miljoner kronor för varje procentenhet som de akuta inläggningarna hos de mest vårdtunga kan minskas (kostnadsneutralitet uppnås). Vår uppskattning, som stöds av internationella studier och erfarenheter av dessa program som inhämtats i flera länder, är att riktade program kan minska de akuta vårdkontakterna i de mest vårdtunga målgrupperna till en bättre kostnadseffektivitet än så. Program för vårdtunga patienter bedrivs kostnadseffektivt och med största möjliga hälsovinst för befolkningen genom effektiva verktyg för prediktiv modellering som ser till att programmen riktar sig till de individer där effekten är störst i form av t.ex. undvikbara akuta vårdkontakter och undvikbar försämring. Programmen utformas sen efter den stora internationella erfarenhet som finns inom s.k. disease management och case management, som på svenska kan benämnas Aktiv Hälsostyrning (AHS). AHS fungerar genom en aktiv motivering av båda patienter och vårdproducenter, samt en styrning och samordning för patienten och de vårdgivare som ingår i dennes vårdkedja för att öka hälsa och förebygga försämring. Programmen är uppbyggda på internationella erfarenheter r av diagnosfokuserad hälsostyrning (disease management), individfokuserad hälsostyrning (case management) ) samt folkhälsostyrning (population health management), och anpassad av SHP till svenska förhållanden. AHS syftar inte till att förändra vårdens organisering eller dess medicinska innehåll utan fokuserar på riktad koordinering/ samordning av vårdgivare och patient, en mer sammanhållen vårdkedja och en mer proaktiv hantering av vårdtunga patienter. 3 Galbreath, et al. Long-term healthcare cost outcomes of disease management in a large, randomized, community-based population with heart failure, American Heart Association, 2004: Knox, et al. Implementing a congestive heart failure disease management program to decrease length of stay and cost, Journal of Cardiovascular Nursing,, 1999: Oct, 14 (1):v-vii. DMAA. 4 Sweeney, et al. Patient-centered management of complex patients can reduce costs without shortening life, American Journal of Managed Care, 2007:

5 HSN-F KAN IMPLEMENTERA TRE STRATEGIER FÖR ATT FÖRBÄTTRA VÅRDEN FÖR DESSA PATIENTGRUPPER OCH SAMTIDIGT FÖRBÄTTRA RESURSUTNYTTJANDET HSN-f kan följa tre möjliga strategier för att utnyttja den insikt som analyserna genererar: A. Dela analysen med existerande vårdgivare och uppmuntra existerande vårdgivare att själva vidta åtgärder för att förbättra vården för de patientgrupper där analysen har påvisat stora förbättrings- möjligheter vad gäller hälsoresultat och ekonomiskt resursutnyttjande. B. Vidareutveckla beställarens strategiska arbete för att ge dagens vårdproducenter (sjukhus, vårdcentraler, etc.) konkreta incitament till att förbättra hanteringen av dessa patienter inom den existerande vårdstrukturen. Dessa incitament kan innehålla både ekonomiska och icke-ekonomiska ekonomiska komponenter, och bygger fullt ut på den existerande vårdstrukturen. C. Komplettera dagens vårdproducenter genom att skapa möjligheter för nya aktörer att introducera konkreta program för s.k. Aktiv Hälsostyrning (AHS) som är anpassad för svenska förhållanden. SHP:s rekommendation är att HSN-f använder sig av alla dessa tre strategier parallellt. Om 2-3 år bör en noggrann utvärdering av resultaten göras, både för att utvärdera de resultat som skapats inom den existerande vården, och för att utvärdera de resultat som skapas av potentiella nya aktörer som bidrar till att vidareutveckla området med nya tjänster. 4

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Slutsatser och åtgärdsförslag... 1 Bakgrund och metodik... 6 Projektorganisering... 7 Definitioner och avgränsningar... 7 Metodik för analys av vårdtunga patienter och hantering av brister i tillgängliga data... 8 Metodik för utvärdering av internationella erfarenheter av Aktiv Hälsostyrning... 9 Resultat av kartläggningen av de mest vårdtunga patienterna Fokuserade och innovativa strategier för förbättrad hantering av vårdtunga patienter Strategiska implikationer av kartläggningen för HSN-f Appendix: Information om Scandinavian Health Partner

7 BAKGRUND OCH METODIK Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning (HSN-f) strävar efter att kontinuerligt förbättra beställningen, styrningen och uppföljningen av sjukvården inom Stockholms läns landsting (SLL). Som ett led i detta arbete har HSN-f i samarbete med Scandinavian Health Partner (SHP) kartlagt vårdtunga patienter och koncept som kan förbättra och effektivisera omhändertagandet och vården av denna grupp. Hälso- och sjukvården är idag organiserad och finansierad utifrån ett befolkningsperspektiv. Primärvårdsenheterna tar hand om de stora massorna och sjukhusen tar hand om dem med akuta behov och komplicerade tillstånd. En organisering och finansiering av hälso- och sjukvården utifrån ett individ- och hälsoinvesteringsperspektiv skulle fokusera mycket mer på ett fåtal mycket vårdtunga patienter som har störst behov av resurser och där t.ex. en ökad samordning av vårdkedjan kring patienten har störst potential att förbättra individens hälsa och effektivisera resursutnyttjandet. Med begränsade resurser blir det allt viktigare att hantera vårdtunga patienter på ett bättre sätt framöver för att säkerställa bästa hälsa och bästa resursutnyttjande för hela befolkningen. Kartläggningen har omfattat följande områden: Detaljerad analys av de mest resursdrivande/vårdtunga patienterna inom SLL; en så kallad stratifiering (analytiskt driven segmentering) av de mest resursdrivande patienterna inom SLL. Vilka är dessa patienter/populationer av patienter? Varför driver just dessa patienter så stora kostnader? Analys av de största sjukdomsgrupperna inom SLL. Vad är kostnaden per sjukdomsgrupp t.ex. vad kostar diabetesvården, hjärtsviktsvården, etc. Beskrivning av Aktiv Hälsostyrning (AHS) och internationella erfarenheter av att arbeta med AHS. Urval av 1-3 lämpliga sjukdomsgrupper/patientgrupper för utveckling av AHS. Identifiering av utmaningar för introduktion av AHS och förslag på eventuella åtgärder för att överkomma dessa. Slutsatserna från kartläggningen som presenteras i denna rapport syftar till att förse HSN-f med ett faktabaserat perspektiv och fungera som beslutsstöd i det fortsatta utvecklingsarbetet. Rapporten ska inte betraktas som ett vetenskapligt dokument och de slutsatser som presenteras här gör inte anspråk på att vara vetenskapligt underbyggda i alla sina delar. 6

8 PROJEKTORGANISERING Kartläggningen har utförts av en projektgrupp med externa resurser från SHP med stöd från medarbetare från Utvecklingsavdelningen och Medicinska staben inom HSN-f. Projektgruppen har rapporterat till en styrgrupp bestående av Ann Fjellner, medicinsk rådgivare, Birger Forsberg, beställarläkare, Patrik Hansson, stabschef, Henrik Gaunitz, CFO, och Gunilla Malmefeldt, enhetschef (enheten för geriatrik inom avdelningen för närsjukvård), samtliga från HSN-f. Arbetet har genomförts under perioden 31 augusti till 2 november (totalt 9 veckor). Slutsatserna har presenterats för HSN-f:s ledningsgrupp den 2:a november. Bild 1: Styrgruppen har utgjorts av representanter från HSN-f:s ledning och avdelningar. Projektmedarbetare inom HSN-f. Projektorganisering och gruppen har utgjorts av ett team från SHP som har fått kontinuerligt stöd av roller Styrgrupp Ann Fjellner Birger Forsberg Patrik Hansson Henrik Gaunitz Gunilla Malmefeldt Roller Diskutera analysunderlag och fokusera arbetet Fatta beslut om nästa steg Projektgrupp Team från Scandinavian Health Partner: Anna Dalgaard Emma Mårtensson Marit Vaagen Joachim Werr Erik Wiklund med stöd från HSN-f, särskilt: Eva Jensen Tore Johansson Göran Lord Håkan Lenhoff Amanda Waleh Åström Samla in data och genomför analyser Ta fram slutsatser och rekommendationer DEFINITIONER OCH AVGRÄNSNINGAR Vårdtunga patienter har här definierats som de mest resurskrävande patienterna inom SLL, dvs. de patienter som har högst sjukvårdskostnad per individ. Kostnader för vård och omsorg i kommunal regi har inte analyserats i detta projekt. Kartläggningen och utvärderingen av ett förbättrat omhändertagande av vårdtunga patienter har fokuserat på individfokuserade koncept för bättre samordning och styrning av patienter och vårdgivare, s.k. aktiv hälsostyrning (inom engelsk litteratur ofta beskrivet som disease management eller case management och i viss mån population health management). 5 5 Disease management är enligt WHO: En bred syn på lämplig koordinering av hela behandlingsprocessen, i vilken ofta ingår övergivande av dyrbar sjukhus- och akutvård till förmån för t.ex. förebyggande medicin, patientrådgivning och utbildning, och öppenvård. I denna syn ingår också bedömning av inverkan av lämplig kontra olämplig behandling på totalkostnaden och det kliniska utfallet för en enskild sjukdom. Case management är enligt WHO: Ett samlingsbegrepp för alla de åtgärder som en läkare eller annan medicinskt ansvarig vidtar för att t koordinera nödvändiga insatser för en patient. Det omfattar utredning, behandlingsplanering, remittering och uppföljning, så att kontinuerlig, effektiv och kostnadseffektiv behandling uppnås. 7

9 METODIK FÖR ANALYS AV VÅRDTUNGA PATIENTER OCH HANTERING AV BRISTER I TILLGÄNGLIGA DATA Kartläggningen av de mest vårdtunga patienterna och de största sjukdomsgrupperna inom SLL har gjorts genom utdrag av statistik för åren 2004 till 2008 från databasen VAL. Data för slutenvård och öppenvård (mottagning på sjukhus, primärvård och privatläkare) har inkluderats i analyserna men inte läkemedelsanvändande i öppenvården, då dessa data är sekretessbelagda och inte tillgängliga för HSN-f. Projektgruppens bedömning är att avsaknad av individbaserad läkemedelsstatistik försvagat analysresultat för de mest vårdtunga patienterna och att tillgång till sådana data är viktig för framtida liknande analyser. Totalt uppgår läkemedelskostnaderna inom öppenvården år 2008 till ca 4,5 miljarder kronor, eller ca 11% av HSN-f:s totala hälso- och sjukvårdsbudget för SLL. Förutom avsaknad av läkemedelsstatistik för öppenvården finns flera svagheter i tillgängliga data. Registrerade kostnadsdata i VAL skiljer sig något från de data som finns registrerade i HSN-f:s ekonomisystem, dels eftersom kostnaderna i VAL inte är faktiska kostnader utan endast uppskattningar baserat på DRG, men också för VAL helt saknar kostnadsdata för sluten psykiatrisk vård och ca 60% av psykiatriska öppenvårdskontakter, ca 25% av primärvårdskontakter, ca 22% av kontakter inom öppenvårdssomatik samt ca 62% av öppenvårdskontakter inom geriatriken en och ca 28% av geriatriska slutenvårdskontakter, se Bild 2 nedan. Projektgruppen har baserat analyserna alyserna på de 21,7 miljarder kronor i kostnader som kan hänföras till ett visst vårdtillfälle eller besök och inte gjort kostnadsuppskattningar för övriga kostnadsposter som inte registreras i VAL. Bild 2: I VAL-databasen saknas kostnadsdata för vissa vårdkontakter varför analyser baserat på statistik från VAL inte omfattar hela sjukvårdskostnaden inom SLL. Jämförelse av kostnader registrerade i VAL vs. ekonomisystemen Miljarder SEK, ,6 8,5 32,1 4,3 3,8 1,7 0,6 21,7 HSN-f:s totala kostnader enligt ÅR Uteslutna kostnadsposter* Somatisk specialistvård Psykiatri** Primärvård** Geriatrik** Primärvård Psykiatri Somatisk specialistvård Geriatrik Differens mellan VAL och ekonomisystemen pga. att Kostnader i VAL inte är faktiska kostnader utan endast uppskattningar baserat på DRG Kostnadsdata saknas helt och hållet för ca 25% av primärvårdsbesöken, all sluten psykiatrisk vård och ca 60% av psykiatriska besöken, ca 22% av somatiska besöken samt ca 62% av geriatrikbesöken VAL: slutenvård och öppenvård inkl privatläkare*** Not: Genom VAL data täcks 91% av somatisk vård, 14% av psykiatri, 38% av primärvård och 68% av geriatrik * Läkemedel (4,5 miljarder), Tandvård (0,8), Egen verksamhet (0,3) och Övrig vård och verksamhet (3,0) ** Exkl. läkemedel *** SLV, ÖVR och ARV Källa: HSN-f Årsredovisning 2008; VAL I den segmentering av vårdtunga patienter som gjorts har projektgruppen utgått från den somatiska slutenvårdsstatistiken där kostnadsdata är mer heltäckande än inom primärvården. Diagnosdata i VAL finns i stor utsträckning för slutenvården (97%) men är bristfällig inom öppenvården (endast 35% av läkarbesöken diagnossatta), se Bild 3 nedan. Projektgruppen har valt att inte komplettera dessa diagnosdata med vad som 8

10 finns tillgängligt i databasen KON (databas för primärvården) eftersom de vårdtunga patienterna framförallt återfinns i slutenvården där diagnosdata är tillgänglig 82% av de mest vårdtunga patienterna inom somatiska slutenvården är också bland de mest vårdtunga totalt sett (givet tillgängliga data). Bild 3: VAL-databasen innehåller diagnosstatistik i stor omfattning för slutenvården men mer bristfälligt för öppenvården. Tillgänglighet på diagnosdata i VAL-databaserna 2008 Slutenvård 100% = vårdtillfällen Data saknas 3% Öppenvård 100% = 7,1 miljoner läkarbesök Data finns 35% Not: Källa: 65% 97% Data saknas Data finns Läkarbesök står för 58% av registrerade kostnader för öppenvårdsbesök VAL (ÖVR, SLV och ARV) Saknas diagnosdata för många öppenvårdsbesök (både för somatisk specialistvård, psykiatri, primärvård och geriatrik) Det är projektgruppens bedömning att tillgänglig data, trots brister (avsaknad av läkemedelsstatistik inom öppenvården, kostnader inte fullständigt registrerade i VAL samt bristfällig diagnossättning inom öppenvården) är av tillräcklig kvalitet för att genomföra de analyser som presenteras i denna rapport och svara på de för HSN-f viktiga frågorna gällande kartläggningen av vårdtunga patienter. METODIK FÖR UTVÄRDERING AV INTERNATIONELLA ERFARENHETERENHETER AV AKTIV HÄLSOSTYRNING Aktiv Hälsostyrning (AHS) brukar i internationell litteratur delas in i flera nivåer: population health management; framförallt primärpreventiva insatser riktade mot hela befolkningen, disease management; främst sekundärpreventiva insatser för vårdtunga patienter med en viss diagnos i syfte att bättre koordinera patientens vårdutnyttjande samt case management; åtgärder för att identifiera och koordinera nödvändiga insatser för mycket vårdtunga patienter oavsett diagnos. Som en del av kartläggningen av AHS genomfördes sökningar av publicerad litteratur och intervjuer med internationella experter på området. Se Bild 4 nedan som övergripande beskriver den ansats projektarbetet har utgått ifrån. 9

11 Bild 4: Arbetet har fokuserat på de mest vårdtunga patienterna och utvärdering av AHS för att hantera dessa patienter. Beskrivning av projektets angreppssätt Kartläggning av de mest vårdtunga patienterna VAL-databasen Selektion och segmentering av mest vårdtunga (1% av befolkningen) Analys av diagnoser och kontaktmönster med sjukvården Utveckling av innovativa och fokuserade beställarstrategier för bättre hantering av vårdtunga patienter Kartläggning av innovativa och fokuserade metoder för att hantera vårdtunga patienter baserat på internationella erfarenheter Individfokuserade metoder för att bättre koordinera och incentivera vårdgivare och patienter, inte metoder som kräver förändring av vårdkedjan eller vårdens innehåll Beskrivning av de mest vårdtunga patienterna och perspektiv på hur innovativa och fokuserade strategier kan förbättra deras vård och minska deras vårdtyngd 10

12 RESULTAT AV KARTLÄGGNINGEN AV DE MEST VÅRDTUNGA PATIENTERNA Det är välkänt att en liten andel av befolkningen står för en stor del av sjukvårdskostnaderna, men det precisa förhållandet däremellan har sällan utretts inom SLL. Kartläggningen av de mest vårdtunga patienterna som nu genomförts visar att under år 2008 stod 10% av befolkningen inom SLL (dvs. ca individer) för ca 79% av den sjukvårdskostnad på ca 22 miljarder kronor som genom interna databaser (VAL) gick att koppla samman med ett visst vårdtillfälle. 1% av befolkningen (ca individer) stod för ca 33%, se Bild 5. Detta kostnadsförhållande är inte exakt för hela sjukvårdskostnaden eftersom de i analysen ingående kostnadsdata inte inkluderar vissa kostnader för bl.a. primärvård, psykiatri och geriatrik, men ger ändå en indikation om att en liten andel av befolkningen står för en stor del av sjukvårdskostnaderna. Denna relation mellan antal invånare och vårdtyngd är också jämförbar med vad som typiskt ses i andra länder. Bild 5: En liten andel av befolkningen står för en stor del av sjukvårdskostnaderna. Samband mellan antal invånare och sjukvårdskostnad 2008 Sjukvårdskostnader* (SEK miljarder) patienter = 1% av befolkningen patienter = 10% av befolkningen 17,1 miljarder kronor = 79% av kostnaden* 7,2 miljarder kronor = 33% av kostnaden* Not: Befolkningen i SLL uppskattas till 2 miljoner * Exklusive vissa kostnader för primärvård, psykiatri, rehab, hemsjukvård, palliativ vård, öppenvårdsläkemedel, tandvård och ambulansverksamhet som inte finns med i VAL Källa: VAL (SLV, ÖVR, ARV); SHP analys Invånare i SLL Inom den slutna somatiska vården är koncentrationen av vårdtyngd ännu högre då de 1% mest vårdtunga patienterna står för 48% av kostnaderna, se Bild 6. Endast ca 10% av befolkningen har fått vård i sluten somatisk vård under 2008, medan ca 77% av befolkningen har haft minst en vårdkontakt med öppenvården. De mest vårdtunga patienterna inom sluten somatisk vård är inte nödvändigtvis vis de mest vårdtunga inom öppenvården ca 22% av de mest vårdtunga individerna inom den somatiska slutenvården är också de mest vårdtunga inom öppenvården

13 Bild 6: Vårdtyngden är mer koncentrerad inom den somatiska slutenvården än inom öppenvården. Kostnader (SEK miljarder) Samband mellan antal patienter och sjukvårdskostnader uppdelat i slutenvård och öppenvård Slutenvård* 1% av befolkningen står för Öppenvård** 1% av patienterna står för 48% av kostnaden 25% av kostnaden 5,7 miljarder kronor = 48% av kostnaden individer = 1% av befolkningen Not: Befolkningen i SLL uppskattas till 1,945 miljoner. Ca 22% överlapp mellan mest vårdtunga individerna i slutenvården och i öppenvården * Inkluderar sluten somatisk vård och viss dagvård (ej besök i öppen vård) samt viss geriatrik ** Inkluderar mottagningsverksamhet på sjukhus, viss primärvård, viss psykiatri och viss geriatrik Källa: VAL (SLV, ÖVR, ARV); SHP analys Antal patienter 2,5 miljarder kronor = 25% av kostnaden individer = 1% av befolkningen De mest vårdtunga patienterna inom sluten- och öppenvård är inte en statisk grupp. Av de mest vårdtunga patienterna år 2008 återfanns endast 20% bland de mest vårdtunga 2007, se Bild 7. Av de mest vårdtunga patienterna 2008 återfanns 35% bland de mest vårdtunga Bild 7: Det är en hög omsättning av patienter i det mest vårdtunga segmentet över tiden. Andel av 1% mest vårdtunga patienter ( individer) år 2008 som återfanns bland 1% mest vårdtunga tidigare år Procent % % % % 100% 80% 89% 92% 94% individer återfinns i toppsegmentet under samtliga 5 år, framförallt är de patienter med njursjukdomar, som kräver dialys eller njurtransplantation 100% Källa: VAL (SLV, ÖVR, ARV); SHP analys 12

14 Patienter som tidigare år inte tillhört de 1% mest vårdtunga men som 2007 tillhörde den gruppen hade oftast (i 90% av fallen) konsumerat vård året innan (2006) men i betydligt mindre utsträckning. Patienterna som lämnar den mest vårdtunga gruppen gör så primärt för att de blir friskare och har ett mindre vårdbehov (totalt 67% har lägre vårdkostnader eller inga vårdkostnader påföljande år), men också för att de avlider (32%) eller flyttar från Stockholm (1%), se Bild 8. Bild 8: De patienter (1% av invånarna) som är mest vårdtunga ett år är inte en statisk grupp utan ca patienter lämnar gruppen och ersätts av nya som tidigare ej tillhörde gruppen. Flöden till och från den 1% mest vårdtunga gruppen Antal patienter Inflöden var kommer patienterna ifrån % stor vårdtyngd ( tkr) % mest vårdtunga patienterna 2007* Utflöden vad händer med patienterna % fortsatt stor vårdtyngd ( tkr) 21% viss vårdtyngd (15-50 tkr) % viss vårdtyngd (15-50 tkr) % ej vårdtunga (1-15 tkr) 43% ej vårdtunga (1-15 tkr) % avlidna 9% inga vårdkontakter 1% nyinflyttade % inga vårdkontakter 1% utflyttade Totalt inflöde = Totalt utflöde * Genomsnittskostnad per patient: kr. Här inkluderas kostnader för somatisk slutenvård, dagvård och öppenvård (inkl. geriatrik, primärvård och psykiatri). Exklusive kostnader för läkemedel i öppenvården samt övriga vårdtjänster (t.ex. ambulans) Källa: VAL (SLV, ÖVR, ARV); SHP analys För att ytterligare fördjupa kunskapen om de mest vårdtunga patienterna genomfördes en stratifiering av dessa utifrån vårdtyngd i fem olika segment, se Bild 9. Segment A-D motsvarar de 1% mest vårdtunga patienterna ( patienter). Segment E motsvarar nästkommande 2% ( patienter). Dessa fem segment med sammanlagt individer står för ca 75% av de i VAL registrerade kostnaderna för den slutna somatiska vården, varför övriga patienter grupperats i ett Övrigt segment. 13

15 Bild 9: De mest vårdtunga patienterna inom sluten somatisk vård har delats in i fem segment för vidare analys och förståelse av vilka dessa patienter är. Segmentindelning av patienter i slutenvården 2008 Kostnad per segment* SEK miljarder Segment A 1, Mest vårdtunga patienterna inom sluten vård i ordning: Snittkostnad per patient SEK miljoner 1,25 Segment B 1, ,41 Segment C 1, ,24 Segment D 1, ,16 Segment E 3, ,08 Totalt 8,9 miljarder** * Exklusive kostnader för rehab, hemsjukvård och palliativ vård ** 75% av totalt registrerade kostnader inom sluten vård (11,9 miljarder) Källa: VAL (SLV); SHP analys De 1% mest vårdtunga patienterna är i högre utsträckning an övriga patienter multisjuka, vårdfrekventa patienter runt 65 år och har ofta hjärt-kärlsjukdomar. Till kostnad är de största diagnoserna som patienterna söker vård för lårbensfraktur, hjärtsvikt och cerebral infarkt. Patienterna har i genomsnitt nio olika konstaterade diagnoser inom somatisk slutenvård per år. De har i genomsnitt drygt fyra inläggningar per år (varav 60% akuta) och fler än 5000 patienter har över 10 akuta inläggningar per år. Den genomsnittliga vårdtiden för dessa patienter är runt 9 dygn, mer än dubbelt så länge som den genomsnittliga vårdtiden för den samlade somatiska slutenvårdens patienter. Båda könen är lika representerade i gruppen: 51% kvinnor/49% män till skillnad från sjukvården i övrigt där 60% av patienterna är kvinnor. Demografiskt har de mer vårdtunga segmenten en större andel äldre och en något större andel män än övriga patientgrupper, se Bild 10 nedan. Patienterna i segment B, C och D är mest lika varandra med ca 60% över 65 år, varav nästan hälften av dem är över 80 år (medianålder: 71 år). De allra mest vårdtunga patienterna (segment A) har lägre genomsnittsålder än övriga segment, vilket både förklaras av att det består av betydligt fler små barn (ålder 0-5) men också färre 65+ (endast 33% mot ~60% i segment B-D). 14

16 Bild 10: Demografiska data för olika vårdtunga segment inom befolkningen. Ålders- och könfördelning inom de olika segmenten Slutenvård; 2008 Ålder % 28% % % % % % 14% 100% % 35% 33% 30% 27% 18% 18% Segment 13% 5% 7% 12% A 21% 9% 4% 3% 6% B 20% 7% 4% 3% 2% 19% 5% 2% 2% 20% 12% 10% 4% 3% Genomsnittsålder: Andel män: 58% 52% 52% 46% 42% C 9% D E 26% 8% 6% Övriga 46 38% Not: Källa: Totalt 60%/40% kvinnor/män VAL (SLV); SHP analys När det gäller de vanligaste diagnoserna i respektive segment finns det återigen stora likheter mellan segment B, C och D där hjärtsvikt och stroke är bland de fem mest kostnadsdrivande diagnoserna inom samtliga segment. Bland de allra mest vårdtunga patienterna (segment A) återfinns prematurt födda barn och blodförgiftningar (septikemi) men även mindre vanliga diagnoser som blodcancer (leukemi) och akut bukspottskörtelinflammation (akut pankreatit). Se Bild 11 nedan. 15

17 Bild 11: Diagnosdata baserat på huvuddiagnoser för samtliga vårdtillfällen, vilket visar de mest resurskrävande diagnoserna inom respektive segment av befolkningen. De fem mest kostsamma diagnosklasserna inom respektive segment, baserat på huvuddiagnos Slutenvård; Miljoner SEK; 2008 Återfinns bland topp-10 sjukdomsgrupper totalt Segment A Underburna barn Septikemi Intrakraniell skada Myeloiska leukemier Akut pankreatit Segment D Fraktur på lårben Cerebral infarkt Hjärtinsufficiens Anginösa bröstsmärtor Akut hjärtinfarkt Totalt Segment B Underburna barn Hjärtinsufficiens Cerebral infarkt Septikemi Fraktur på lårben Segment E Fraktur på lårben Segment C Fraktur på lårben Hjärtinsufficiens Cerebral infarkt Anginösa bröstsmärtor Akut hjärtinfarkt Totalt 277 Totalt 219 Höftledsartros Akut hjärtinfarkt Knäartros 113 Kejsarsnitt Övriga Vaginal förlossning Kejsarsnitt 120 Akut appendicit Förmaksflimmer Smärtor från buk och bäcken Topp 5 diagnoser inom varje segment står för ca 20% av kostnaderna i respektive segment Totalt 330 Totalt 608 Totalt 699 Källa: VAL (SLV); SHP analys Patienter i de mer vårdtunga segmenten har betydligt fler olika diagnoser än övriga patienter, med över 11 konstaterade diagnoser per år i snitt för de mest vårdtunga patienterna (segment A och B) jämfört med drygt 2 diagnoser i snitt för majoriteten av de patienter som behandlats i slutenvården (somatik och psykiatri) (ca av ca totalt), se Bild 12 nedan. Bild 12: Diagnosdata som visar antalet registrerade olika huvud- och bidiagnoser per segment. Genomsnittligt antal olika diagnoser per patient Slutenvård; 2008 Segment A B 11,2 11,0 C 9,1 D 7,0 E 4,4 Övriga 2,4 Källa: VAL (SLV); SHP analys 16

18 De mest vårdtunga patienterna är inte oväntat även vårdfrekventa patienter. De mest vårdtunga (segment A-D) hade i snitt cirka fyra inläggningar under 2008, se Bild 13. Patienterna har också en relativt stor andel (ca 60%) akuta inläggningar. Bild 13: Vårdkonsumtionsdata kring inläggningsfrekvens samt inläggningstyp (akut eller planerad) per segment. Antal sjukhusinläggningar per patient samt typ av inläggning Slutenvård; ,0 5,9 4,5 3,3 1,3 1,2 100% Akut 55% 62% 63% 62% 62% 75% Planerad 45% 38% 37% 38% 38% 25% Segment A B C D E Övriga Källa: VAL (SLV); SHP analys Vårdtyngden beror inte enbart på inläggningsfrekvens utan även på vårdtider. Inom de mest vårdtunga segmenten (A-D) hade ungefär hälften av patienterna vårdtider över sex dagar mot endast 12% för övriga patienter, se Bild 14 nedan. Den genomsnittliga vårdtiden per vårdtillfälle för patienter i segment A-D var 9 dagar. 17

19 Bild 14: Vårdkonsumtionsdata med fokus på genomsnittliga vårdtider per vårdtillfälle inom respektive segment. Fördelning av vårdtillfällen enligt vårdtid Slutenvård; 2008 Segment >21 Genomsnittlig vårdtid (dygn)* A 24% 28% 15% 13% 20% 15 B 20% 31% 21% 16% 11% 10 C 21% 32% 23% 15% 9% 9 D 20% 35% 24% 15% 7% 8 E 25% 44% 18% 9% 4% 6 Övriga 47% 40% 6% 3% 3% 5 100% * Där inläggning och utskrivning skett samma dag har vårdtiden antagits vara 0,5 dygn Källa: VAL; SHP analys Utöver kartläggningen av de mest vårdtunga patienterna generellt sett, är det av intresse att förstå vilka de största sjukdomsgrupperna är eftersom dessa patientgrupper har mycket gemensamt och kan gynnas av en samlad ansats. Inom öppenvården finns begränsat med diagnosinformation varför kartläggningen fick avgränsas till att enbart omfatta somatiska slutenvården. De tio största diagnoserna enligt kostnader utgör nästan en fjärdedel av de totala kostnaderna inom den slutna somatiska vården, se Bild 15. Se Bild 16 för en samlad bedömning av vilka patientgrupper som lämpar sig för AHS. Förlossning är den totalt mest kostsamma diagnosen beroende på det stora antalet patienter. Prematurt födda barn är en vårdtung diagnos beroende på den höga vårdkostnaden per individ som är förknippad med behandlingen. Lårbensfrakturer är också en mycket vårdtung diagnos. I övrigt återfinns många hjärt-kärldiagnoser bland de totalt mest kostsamma; hjärtsvikt, stroke, hjärtinfarkt och bröstsmärtor. För hjärt-kärlsjukdomarna är vårdtyngden koncentrerad till en liten grupp patienter i ungefär samma förhållande som kan ses för befolkningen som helhet, dvs. även inom utvalda sjukdomsgrupper står en liten andel av patienterna för majoriteten av kostnaderna. Hjärt-kärlsjukdomar med cerebral infarkt, hjärtsvikt, akut hjärtinfarkt och anginösa bröstsmärtor står sammantaget för nära 1,1 miljard kronor i kostnader inom slutenvården. Hjärtsvikt utmärker sig, då detta inte är ett akut tillstånd utan en kronisk sjukdom med både höga kostnader per vårdtillfälle, stort antal vårdtillfällen per patient och ett stort antal patienter. Hjärtsvikt den vanligaste orsaken till sjukhusinläggning hos patienter över 65 år och majoriteten av inläggningarna är akuta, se Bild 17. Drygt 30% av hjärtsviktspatienterna återinläggs inom samma år och nästan 40% av inläggningarna varar mer än 6 dagar, se Bild 18. Sammantaget indikerar detta att hjärtsvikt är ett kroniskt tillstånd för vilket ett antal individer med jämna mellanrum drabbas av akuta försämringar vilket leder till oplanerade inläggningar i slutenvård, vilket också är välkänt inom professionen. 18

20 Bild 15: Beskrivning av de tio mest vårdtunga diagnoserna inom sluten somatisk vård och dess kostnadsdrivare (antal patienter, antal vårdtillfällen per patient och kostnad per vårdtillfälle). De tio mest vårdtunga diagnoserna inom sluten somatisk vård 2008 Total kostnad* SEK miljoner = Antal patienter Genomsnittligt antal vtf per patient Genomsnittlig kostnad per vtf SEK Förlossning** , Fraktur på lårben , Cerebral infarkt , Hjärtinsufficens , Underburna barn*** , Akut hjärtinfarkt , Kejsarsnittförlossning , Anginösa bröstsmärtor , Septikemi , Pneumoni , Totalt 2,8 miljarder 10 största diagnosgrupperna motsvarar 24% av registrerad slutenvårdskostnad* * Exklusive kostnader för hemsjukvård och palliativ vård ** Inkluderar diagnosavsnitt O80, O81, O83, O84 (ej kejsarsnitt) *** Rubbningar i samband med underburenhet och låg födelsevikt som ej klassas annorstädes Källa: VAL (SLV); Klassifikationer av sjukdomar och hälsoproblem (1997) Socialstyrelsen; SHP analys Bild 16: Sammanställning av bedömning av hur väl de största sjukdomsgrupperna (enligt kostnad) lämpar sig för AHS enligt de åtta uppställda kriterierna. Bedömning av lämpliga patientgrupper för AHS Mycket lämplig för AHS Lämplig för AHS Ej lämplig för AHS Bedömning av patientgrupper Kriterier för urval av målgrupper Förlossning Fraktur på lårben Stroke Hjärtsvikt Underburna barn God avkastning på investering i form av hälsoresultat Leder till en mer patientfokuserad och säker vård Reducerar ojämlikheter i vården Har ett flertal evidensbaserade åtgärder som enkelt kan införas inom nuvarande vårdorganisation Går att identifiera med tillgänglig data Utgör en hanterbar population Kostnadsbesparingar i närtid till oförändrad kvalitet Kan följas upp efter insatta åtgärder Källa: SHP analys 19

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial - Januari 2012 Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår å inom SLL två pilotstudier t för

Läs mer

Ett ledningsperspektiv på aktiv hälsostyrning och personcentrerad vård i Västra Götalandsregionen

Ett ledningsperspektiv på aktiv hälsostyrning och personcentrerad vård i Västra Götalandsregionen Ett ledningsperspektiv på aktiv hälsostyrning och personcentrerad vård i Västra Götalandsregionen Presentation för Hälsoekonomiskt nätverk i VGR 1 mars 2012 Vårdsystem med fokus på patientnytta Väl kända

Läs mer

DELÅRSRAPPORT. Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014. Bilaga 4

DELÅRSRAPPORT. Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014. Bilaga 4 Bilaga 4 DELÅRSRAPPORT Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-09-01 Diarienummer: 1406-0721 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Anna Nergårdh 08-123

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Anders Jacobsson www.socialstyrelsen.se/epc Hälsodataregister Cancerregistret 1958 Psykiatrisk vård 1962 Missbildningsregistret 1964 Antal födda per 1000 16 15,5

Läs mer

Rapport Aktiv hälsostyrning vårdcoacher 2013

Rapport Aktiv hälsostyrning vårdcoacher 2013 Rapport Aktiv hälsostyrning vårdcoacher 2013 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-01-30 Diarienummer: 1305-0614 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Anna Nergårdh 08-123 133 35 anna.nergårdh@sll.se

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård

Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård Författare: Johan Lyth, Erik Fransson, Annette Johansson, Karin Sörbin, Ann-Britt Wiréhn Datum: Augusti 2016 www.regionostergotland.se Sammanfattning Undvikbar

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre Smaka på den rubriken. Vem av oss vill inte att sjuka äldre ska få ett så gott liv som möjligt? Ändå är det så svårt att uppnå när våra

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar

Läs mer

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen Landstingsdirektörens stab 2015-01-09 Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad 2015-01-12 Kristine Thorell Anna Lengstedt Landstingstyrelsen För en bättre läkemedelsanvändning i Landstinget Blekinge Sammanfattning

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka.

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-05-16 1 (3) HSN 2017-0027 Yttrande över motion 2016:43 av Tuva Lund (S)

Läs mer

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt Hälsorelaterad forskning baserad påp landstingens administrativa databaser Ann-Britt Wiréhn FoU-enheten för f r närsjukvn rsjukvården rden i Östergötlandtland Nationella populationsbaserade register relaterade

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen

Läs mer

En personorienterad svensk hälso- och sjukvård

En personorienterad svensk hälso- och sjukvård En personorienterad svensk hälso- och sjukvård Copyright Forum för Välfärd www.forumforvalfard.se Vi är Forum för Välfärd Forum för Välfärd (FfV) lanserades under Almedalsveckan 2013 som en gemensam plattform

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Ett nationellt perspektiv Jan Olov Strandell Mål för hälso- och sjukvården 2 Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa

Läs mer

Patienter i specialiserad vård 2007

Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar

Läs mer

Framtidsplanen. - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län

Framtidsplanen. - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län Framtidsplanen - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län 1 Innehåll Stockholms län växer och vårdutbudet behöver öka Stockholms län växer 3 Vårdnätverket 4 Husläkaren

Läs mer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Thomas Davidson CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet VGR 3 december 2013 Agenda Kostnaden för förmaksflimmer Kostnadseffektiviteten

Läs mer

Snabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus. Uppföljande samtal inom 48 72 timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014

Snabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus. Uppföljande samtal inom 48 72 timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014 Snabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus Uppföljande samtal inom 48 72 timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014 Innehåll: Bakgrund Arbetsgrupp Beskrivning av arbetsmetod

Läs mer

Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting

Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting Lars Joakim Lundquist Catarina Andersson Forsman 2010-02-10 Då nu, men hur blir det sedan Två utredningar inom SLL 1. Långtidsutredning om sjukvården

Läs mer

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut

Läs mer

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom Ledning: NSK-region (Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning)

Läs mer

Jämlik vård och hälsa i Västmanland. Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör

Jämlik vård och hälsa i Västmanland. Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Jämlik vård och hälsa i Västmanland Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Varför fokus på jämlik vård? Det finns stora ojämlikheter inom vård och hälsa nationellt och i Västmanland Skillnaderna

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning

Läs mer

Befolkningen i Kalmar län

Befolkningen i Kalmar län Analysarbete Kalmar län 213 Befolkningen i Kalmar län Andelen äldre ökar i Sverige och prognoser visar att år 225 kommer en stor del av Sveriges befolkning vara mellan 5 till 9 år. Kalmar län har i nuläget

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården

Framtidsplan för hälso- och sjukvården Framtidsplan för hälso- och sjukvården Framtidsplan för hälso- och sjukvården Vården står inför stora utmaningar Länet växer med ca 37 000 nya invånare varje år. Ytterligare 380 000 invånare till 2020

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Inledning Socialstyrelsen har baserat rekommendationerna på bästa tillgängliga kunskap om åtgärders effekter, kostnader och kostnadseffektivitet för personer

Läs mer

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar

Läs mer

Målgruppsanalys för Norrbottens Läns Landsting, Luleå kommun och Piteå kommun

Målgruppsanalys för Norrbottens Läns Landsting, Luleå kommun och Piteå kommun Målgruppsanalys för Norrbottens Läns Landsting, Luleå kommun och Piteå kommun December 2012 Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund... 4 Syfte och metod... 4 Organisering av arbetet... 4 Definitioner...

Läs mer

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg Monica Forsberg Jag kan åldras i Västerbotten i trygghet, med tillgång till god vård och omsorg Uppföljningen av multisjuka äldre från Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2010 visar att det saknas helhetsperspektiv

Läs mer

Multi7 bättre liv för sjuka äldre. Multi7. Sammanhållen vård och omsorg för äldre. Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting.

Multi7 bättre liv för sjuka äldre. Multi7. Sammanhållen vård och omsorg för äldre. Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Multi7 Sammanhållen vård och omsorg för äldre Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den

Läs mer

Yttrande över motion 2014:14 av Dag Larsson m.fl. (S) om åtgärder för effektivare behandling av KOLpatienter

Yttrande över motion 2014:14 av Dag Larsson m.fl. (S) om åtgärder för effektivare behandling av KOLpatienter Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Mitra Nordén TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-03-16 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-06-02, P 20 1 (4) HSN 1501-0136 Yttrande över motion 2014:14 av Dag Larsson m.fl.

Läs mer

Svar på skrivelse samt nya frågor och kommentarer ang. HSNV

Svar på skrivelse samt nya frågor och kommentarer ang. HSNV 1 2016-05-19 Till ledamöterna i Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden Västra Götalandsregionen Svar på skrivelse samt nya frågor och kommentarer ang. HSNV 2016-00042 Tack för ert svar på vår skrivelse! Vår

Läs mer

Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt (SVEA) Möte med styrgruppen för Vårdsamverkan i Solna 15 september 2015

Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt (SVEA) Möte med styrgruppen för Vårdsamverkan i Solna 15 september 2015 Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt () Möte med styrgruppen för Vårdsamverkan i Solna 15 september 2015 Agenda Bakgrund till och arbetet med sammanhållen vård Statistik för Solna stad Verktyg

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon. Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag

Läs mer

Standardiserad Utskrivning. Samordnande sjuksköterska på VC

Standardiserad Utskrivning. Samordnande sjuksköterska på VC Standardiserad Utskrivning Samordnande sjuksköterska på VC Bakgrund Arvika sjukhus pilot standardiserad utskrivning 2013- Pilotprojekt Verkstaden 2013 Samordnande sjuksköterska, funktion samordnande ssk

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Ekonomiska analyser Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Sedan 2004 har hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökat med 0,5 procentenheter medan socialtjänstens andel ökat med 0,2 procentenheter.

Läs mer

Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program

Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program 2015-2017 Idag finns det oacceptabelt stora skillnader i den vård och behandling som landets psoriasispatienter får

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Framtidens Hälso- och sjukvård. Livskvalitet för dig, vårdkvalitet för oss

Framtidens Hälso- och sjukvård. Livskvalitet för dig, vårdkvalitet för oss 1 Framtidens Hälso- och sjukvård Livskvalitet för dig, vårdkvalitet för oss Kompetens Kvalitet Befolkningsförändringar Ojämlik hälsa Folksjukdomar Tio utmaningar för Landstinget Blekinge Global sårbarhet

Läs mer

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar I många av indikatorerna inom psykiatrin har landstinget resultat i nivå med riket samt inom områdena; typ-1 diabetes, ortopedi, RA samt delvis inom hjärtsjukvård.

Läs mer

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS MÄTTAVLA Qulturum Marina Sumanosova Uppdaterad 7-- Påverkansdiagram Primära påverkansfaktorer Sekundära

Läs mer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull

Läs mer

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Socialstyrelsens lägesrapporter om patientsäkerhet Socialstyrelsen tar fram lägesrapporter på uppdrag av regeringen. De årliga rapporterna

Läs mer

Mobila Geriatriska Teamet

Mobila Geriatriska Teamet Mobila Geriatriska Teamet 151120 Arbetsgrupp Äldre, Norra distriktet. Daniel Gustafsson MGT 2015 Projekt mot Rosenlunds VC / Norrahammars VC nov 2013- nov2014. Utvidgas 2015. Förebilden från Västra Götaland

Läs mer

Medicinsk vårdplanering VPL

Medicinsk vårdplanering VPL Medicinsk vårdplanering VPL Solveig Wanland Distriktsläkare Vårdcentralen Tidan med förkärlek till döendet Tidningsrubrik i DN 18 mars 2010 1 Definitioner och begrepp Multisjuk Multisviktande Mest sjuka

Läs mer

Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser

Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser Analys från register i sluten och öppen vård Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport 6 från analysgruppen

Läs mer

Prehospitalt triage av äldre patienter -

Prehospitalt triage av äldre patienter - Prehospitalt triage av äldre patienter - Från forskning till implementering! Veronica Vicente Rn, MSN, PhD student. Karolinska Institutet, Department of Clinical Science and Education and Stockholm Prehospital

Läs mer

Resultat från Strokevården i Stockholms län

Resultat från Strokevården i Stockholms län Resultat från Strokevården i Stockholms län Faktafolder maj 2011 HSN-förvaltningen Box 69 09 102 39 Stockolm Tfn 08-123 132 00 Stroke är en av de stora folksjukdomarna och ca 3700 länsinvånare drabbas

Läs mer

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Agenda Frågeställning, data och metod Resultat En rad positiva effekter för både befolkningen i stort och

Läs mer

Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov?

Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov? Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov? Torsdag 16 oktober 2014 Florean Pietsch Verksamhetschef Geriatrik Medicin Södertälje Sjukhus AB 2014-10-15 Din nära specialistvård

Läs mer

Vårdtider och återinläggningsfrekvens på medicinkliniken SUS Malmö

Vårdtider och återinläggningsfrekvens på medicinkliniken SUS Malmö Vårdtider och återinläggningsfrekvens på medicinkliniken SUS Malmö Minskad vårdtid riskfaktor för återinläggning? Kvalitetsarbete i ST internmedicin för ST-läkare Jenny Klintman 2012-11-26 Bakgrund I dagens

Läs mer

Betänkande av utredningen om betalningsansvarslagen SOU 2015: Sektionen för vård och socialtjänst 1

Betänkande av utredningen om betalningsansvarslagen SOU 2015: Sektionen för vård och socialtjänst 1 Betänkande av utredningen om betalningsansvarslagen SOU 2015:20 2015-03-05 Sektionen för vård och socialtjänst 1 En vattendelare och.. lite av ett getingbo? 2015-03-05 Sektionen för vård och socialtjänst

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer

BEHOVET AV EN NATIONELL SMÄRTPLAN

BEHOVET AV EN NATIONELL SMÄRTPLAN BEHOVET AV EN NATIONELL SMÄRTPLAN 1012-1017 Långvarig smärta 20% av befolkningen har problem med långvarig smärta som kräver kontakt med sjukvården. 7% av befolkning har ett stort vårdbehov p g a långvarig

Läs mer

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam ViSam Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell WWW.regionorebro.se/visam 08:00-08:15 Introduktion ViSam Program 08:15-09:00 Triage METTS Bruno Ziegler, specialist allmänmedicin och medicinskt

Läs mer

Uppsala kommun, Mobilt närvårdsteam

Uppsala kommun, Mobilt närvårdsteam ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-03-01 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Uppsala Landstingsförvaltning(ar): Hälsa och Habilitering Fastställt av: Närvårdssamverkan Uppsala

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården - första steget i genomförandet

Framtidsplan för hälso- och sjukvården - första steget i genomförandet Framtidsplan för hälso- och sjukvården - första steget i genomförandet Beskrivning av inriktning för vården och förslag till investeringar för framtidens hälso- och sjukvård i Stockholm. Beslutas i Landstingsfullmäktige

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

För en välfungerande vårdkedja. Patientsäkerhetskonferensen 22 september 2016

För en välfungerande vårdkedja. Patientsäkerhetskonferensen 22 september 2016 För en välfungerande vårdkedja Patientsäkerhetskonferensen 22 september 2016 1 Syftet med arbetet var att öka kunskaperna kring överbeläggningar och utlokaliseringar Syfte Att öka kunskaperna kring hur

Läs mer

Akademiska enheter inom specialistvård diabetes och neurologi utanför akutsjukhus

Akademiska enheter inom specialistvård diabetes och neurologi utanför akutsjukhus Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-09-19 1 (5) HSN 2016-4301 Handläggare: Eva Lestner Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-10-25, p 5 Akademiska enheter inom specialistvård diabetes och

Läs mer

Nytt lagförslag: Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (prop. 2016/17:106)

Nytt lagförslag: Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (prop. 2016/17:106) Nytt lagförslag: Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (prop. 2016/17:106) Överenskommelser om utskrivningsprocessen Ökad tillit och förtroende Bättre samverkan och samordning Gemensamt

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

just kostnader för sjukdom. Man jämför inte olika alternativ utan man tittar på sjukdomskostnaden och jag kommer snart att visa ett sådant exempel.

just kostnader för sjukdom. Man jämför inte olika alternativ utan man tittar på sjukdomskostnaden och jag kommer snart att visa ett sådant exempel. Hälsoekonomi Det är säkert många av er som i vårddebatten hört talas om kostnadseffektivitet, men vad är egentligen kostnadseffektivitet och hur beräknar man kostnadseffektivitet? Det och lite till kommer

Läs mer

Geriatriskt forum 141010. Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det?

Geriatriskt forum 141010. Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det? Geriatriskt forum 141010 Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg Hur började det? Organisation Närvård västra Skaraborg Närsjukvårdsteamet 2008 Nätverk Politisk

Läs mer

Svensk hälso- och sjukvård

Svensk hälso- och sjukvård Svensk hälso- och sjukvård Värdsledande succé eller krisigt renoveringsobjekt? Anna-Lena Sörenson, vice ordf. Socialutskottet samt gruppledare (S) Mål för regeringens hälso- och sjukvårdspolitik Politiken

Läs mer

Den specialistutbildade sjuksköterskan i kommunen

Den specialistutbildade sjuksköterskan i kommunen Den specialistutbildade sjuksköterskan i kommunen Helle Wijk Docent Institutionen för Vårdvetenskap och hälsa Sahlgrenska Akademin/Sahlgrenska Universitetssjukhuset Utgångspunkter... Om en god vårdkvalitet

Läs mer

Vårdskador VAD TRODDE VI DÅ VAD VET VI NU?

Vårdskador VAD TRODDE VI DÅ VAD VET VI NU? Vårdskador VAD TRODDE VI DÅ VAD VET VI NU? Vårdskador VAD TRODDE VI DÅ VAD VET VI NU? Upplysningar om innehållet: Eva Estling, eva.estling@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, 2016 ISBN: 978-91-7585-404-5

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Regional handlingsplan 2012-2014 med fokus på Mest sjuka äldre Palliativ-senior alert 19 sept ann-christine.baar@vgregion.se tel 070 2398324 1 Varför en

Läs mer

Multisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset?

Multisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset? Multisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset? Per-Henrik Nilsson Verksamhetschef Medicinkliniken Växjö Varifrån kommer patienterna 75 år och äldre som läggs in på våra sjukhus

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 31 2013 0103 Bilaga 4. Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RiR

Läs mer

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne 1. Utvecklingsområden Avtalet omfattar fyra nedanstående prioriterade utvecklingsområden

Läs mer

Kvalitetssäkring av medicinska databaser. utbildning, analys och revision

Kvalitetssäkring av medicinska databaser. utbildning, analys och revision Kvalitetssäkring av medicinska databaser utbildning, analys och revision 25 mars 2011 Staffan Bryngelsson Emendors affärsidé: Att bidra till att beslut i hälso-och sjukvården fattas på grundval av korrekta

Läs mer

Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018

Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018 Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018 Inledning Under åren 2011-2014 har det pågått en satsning kallad Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Denna satsning med

Läs mer

Vårdval och vårdutnyttjande i primär- och specialiserad vård. Privatvårdsdagen 2014-11-18

Vårdval och vårdutnyttjande i primär- och specialiserad vård. Privatvårdsdagen 2014-11-18 Vårdval och vårdutnyttjande i primär- och specialiserad vård Privatvårdsdagen 2014-11-18 Vårdanalys har sedan myndigheten bildades 2011 studerat effekterna av vårdval 2 Dagens agenda 1. Några allmänna

Läs mer

DIVISION Landstingsdirektörens stab

DIVISION Landstingsdirektörens stab Landstingets ekonomiska förutsättningar Nettokostnad hälso- o sjukvård Strukturjusterad hälso- och sjukvårdskostnad 2013 Kostnad och resultat i hälso- och sjukvård Nettokostnad 2014 NLL per område Kostnad

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus

Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus Gemensam strategi för framtidens stöd och vård till personer med psykisk funktionsnedsättning 2016-05-25 Maria Andersson

Läs mer

Geriatrik Direkt. Daniel Gustafsson, överläkare Geriatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov. Seniordialogen

Geriatrik Direkt. Daniel Gustafsson, överläkare Geriatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov. Seniordialogen Geriatrik Direkt Daniel Gustafsson, överläkare Geriatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov Seniordialogen 2012-11-07 Geriatrik direkt bakgrund vad är geriatrik direkt vad patienterna tycker hur vet vi att

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om växande köer, stängda vårdplatser och försämrad tillgänglighet

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om växande köer, stängda vårdplatser och försämrad tillgänglighet Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Louise von Bahr Utvecklingsavdelningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-12-10 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-01-31 1 (5) HSN 2016-4461 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna

Läs mer

Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering

Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-11-22 P 5 Handläggare: Gunnel Wikström Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering Ärendebeskrivning

Läs mer

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Inledning Det är sedan länge känt att sekundärpreventiv behandling efter genomgången hjärtinfarkt är effektivt, och i europeiska riktlinjer publicerade

Läs mer

Influensa och pneumokocker Epidemiologi, smittskyddsåtgärder och hälsoekonomi. Vaccindagen Anders Nystedt, Smittskyddsläkare

Influensa och pneumokocker Epidemiologi, smittskyddsåtgärder och hälsoekonomi. Vaccindagen Anders Nystedt, Smittskyddsläkare Influensa och pneumokocker Epidemiologi, smittskyddsåtgärder och hälsoekonomi Vaccindagen 2016-10-04 Anders Nystedt, Smittskyddsläkare Kan man med vaccination påverka sjuklighet och överdödlighet i influensa?

Läs mer

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin. 3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av

Läs mer

BEHANDLING AV PSYKISK OHÄLSA I TYSKLAND

BEHANDLING AV PSYKISK OHÄLSA I TYSKLAND BEHANDLING AV PSYKISK OHÄLSA I TYSKLAND Seminarium i Riksdagen den 22 februari 2017 Stephan Hau Professor i klinisk psykologi, Stockholms universitet leg psykolog, leg psykoterapeut PSYKISK OHÄLSA I TYSKLAND

Läs mer