Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmärken

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmärken 2004-05"

Transkript

1 Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Vägmärken

2 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner: Jan Moberg, Vägverket, Bengt Skagersjö, Svenska Kommunförbundet Publikation: 2004:80 Utgivningsdatum: ISSN: Nyckelord: Grundvärde, dimensioneringsgrund, sektion, vägrum, gaturum, linjeföring, korsning, trafikplats, sidoanläggning, busshållplats, vändplats, rastplats, vägutrustning, gatuutrustning, räcke, krockskydd, viltpassage, viltskydd, vägmarkering, vägkantstolpe, vägmärke, vägvisning, trafiksignal, vägbelysning, gatubelysning, vägtyp, motorväg, mötesfri väg, gångväg, cykelväg, gata, farthinder Distributör: Vägverket, Butiken, Borlänge. Telefon , fax , e-post: AB Svensk Byggtjänst, Stockholm. Telefon , fax e-post:

3 VÄGMÄRKEN Innehåll VÄGMÄRKEN Allmänt om vägmärken Inledning Författningar Förteckning över vägmärken och tilläggstavlor Publikationer Vägutrustningsplaner Vägutrustningsplan Trafikanordningsplan Vägvisningsplan Lokala trafikföreskrifter, hastigheter och andra regleringar Placering av samt storlekar på vägmärken Placering Placering i höjd- och sidled Inbördes placering Storlek på vägmärken Vägmärken och deras inpassning i väg- och gatumiljön Utgångspunkt Vägen och gatan är arkitektur Analys Projektering Varningsmärken Allmänt Siktavstånd Kommentarer till vissa märken Förbudsmärken Allmänt Kommentarer till vissa förbudsmärken Påbudsmärken Allmänt Kommentarer till vissa påbudsmärken Anvisningsmärken Allmänt Kommentarer till vissa anvisningsmärken Lokaliseringsmärken för vägvisning Allmänt Planering Vägvisningsprinciper Placering av lokaliseringsmärken Färgsättning Texter Textstorlek Blandning av textstorlekar Språkbruk Förkortningar VGU VV publikation 2004:

4 VÄGMÄRKEN 8.7 Symboler Infogade symbolers storlek Riktningspilar "Uppfällningsmetoden" Exempel på utformning och användning av lokaliseringsmärken Upplysning om körfält Körfältsvägvisare Tillämpning Vägnummer Vägvisning till orter Vägvisning till lokala mål Omledning Allmänt Kommentarer till vissa lokaliseringsmärken för vägvisning Omställbara vägmärken Inledning Definitioner Användningsområden Allmänt Indelning och regelverk som styr användningen Användning av upplysningsmärken Projekteringsgång Inventering och analys Precisering av syfte Effekter och lönsamhet Funktionella krav och utformning Tekniska krav Placering Genomförandeplan Meddelandestandard på upplysningsmärken Grundprinciper Skyltlayout Uppbyggnad av meddelanden Exempel på upplysningsmärken med infogade vägmärken Exempel på upplysningsmärken utan infogat vägmärke Bestämning av skyltstorlek Fristående vägmärken Vägmärken som är infogade i upplysningsmärken Körfältssignaler Vägmärken som är integrerade i skylthus för körfältssignaler Textstorlek på upplysningsmärken Färgsättning Lysande vägmärken Övriga vägmärken Växelvis blinkande gult ljus Placering i sektion VGU VV publikation 2004:

5 VÄGMÄRKEN Allmänt Vinkling av vägmärken över vägbanan Vinkling av vägmärken vid sidan av vägbanan Placering i längsled Körfältssignaler Vägmärken med reglerande budskap Vägmärken med varnande och informerande budskap Utmärkning av korsningar Allmänt Exempel på utmärkning med vägmärken i korsningar Utmärkning av trafikplatser Sekundärvägsanslutningar till trafikplatser Hastighetsbegränsning av av- och påfartsramper Utmärkning av mötesfri landsväg och motortrafikled Övergång från två till ett körfält Långa delsträckor Utmärkning med vägmärken av övergång mellan mötesfri 2+1-väg och vanlig 2-fältsväg Utmärkning i korsningar Utmärkning av övergång mellan mötesfri motortrafikled och motorväg Utmärkning av fyrfältsväg som inte är motorväg Primärvägsanslutning Tillåten trafik Övergång från fyrfältsväg till tvåfältsväg Utmärkning av fartdämpande åtgärder Allmänt Kombinerat övergångsställe och cykelöverfart med platågupp Upphöjd korsning Avsmalning Hastighetsdämpande korsning; liten cirkulationsplats Utmärkning av GC-vägar Allmänt Vägvisning för cykeltrafik Fjärrortsmodellen Närortsmodellen Cykelledsmodellen Informationskartor Gatunamnsskyltning Vägmärkesbelysning Allmänt Ljuskällor Belysningstekniska krav Vägmärken och skyltar i tunnel Allmänt Utmärkning med vägmärken VGU VV publikation 2004:

6 VÄGMÄRKEN Tunnel Tunnel upphör Hjälptelefon Nödfickor Omställbara vägmärken Trafiksignaler Körfältssignaler Informationsskyltar Brandsläckare Informationsskylt vid räddningsstation Nödutgångar Riktning till nödutgång VGU VV publikation 2004:

7 VÄGMÄRKEN VÄGMÄRKEN VGU VV publikation 2004:

8

9 VÄGMÄRKEN 1 Allmänt om vägmärken 1 Allmänt om vägmärken 1.1 Inledning Delen Vägmärken behandlar användningen av vägmärken generellt och i olika situationer. Generellt gäller att de olika kapitlen ger råd, tips och rekommendationer om användningen. Normalt finns inte författningstext eller föreskrifter som meddelats med stöd av författningar redovisade här. I de flesta situationer måste de redovisade exemplen ses som just exempel, och de kan tillämpas som de redovisas eller justeras efter rådande förhållanden. Det finns naturligtvis också utformningar och situationer som inte finns exemplifierade i de olika kapitlen. I sådana fall kan kanske något näraliggande exempel utgöra underlag för val och användning av vägmärken och eventuella andra trafikanordningar. Vägmarkeringar finns i VGU del Vägmarkeringar och vägkantsutmärkning och är normalt inte intagna i de typexempel på användning av vägmärken som redovisas här. I några fall finns dock vägmarkeringar medtagna men då endast för att förtydliga exemplet eller om det finns en koppling mellan vägmärke och vägmarkering. Det är sålunda viktigt att utformning och placering av vägmarkeringar sker med delen Vägmarkeringar och vägkantsutmärkning som underlag. 1.2 Författningar Vägmärkenas utformning och innebörd samt trafikregler som är kopplade till vägmärkena finns i Svensk Författningssamling, SFS och i Vägverkets författningar, VVFS, som utfärdats med stöd av bestämmelser i SFS. De författningar som ger de grundläggande bestämmelserna för vägmärken och deras användning är: Vägmärkesförordningen (1978:1001), VMF, Trafikförordningen (1998:1276) TrF, Vägverkets författningssamling, VVFS Vägmärkesförordningen, VMF avser anvisningar för trafik på väg och i terräng genom vägmärken, trafiksignaler, vägmarkeringar, säkerhetsanordningar vid järnvägs- eller spårvägskorsningar, tecken av polisman eller andra trafikanvisningar. Trafikförordningen, TrF innehåller bestämmelser för trafik på väg och i terräng. Vägverkets författningssamling, VVFS, ger ytterligare föreskrifter om vägmärken och andra anordningar enligt VMF med stöd av 83 VMF. VGU VV publikation 2004:

10 VÄGMÄRKEN 1 Allmänt om vägmärken 1.3 Förteckning över vägmärken och tilläggstavlor Nedan förtecknas samtliga vägmärken som finns upptagna i Vägmärkesförordningen och även de varianter som finns i VVFS. Vissa vägmärken kommenteras särskilt i VGU. Vilka dessa är framgår av förteckningen. Regler för utformning av symboler, teckensnitt, mått på bårder och snedstreck, färger mm regleras i Vägmärkesförordningen och i föreskrifter i VVFS som utfärdats med stöd av bestämmelser i Vägmärkesförordningen. Varningsmärken. Märke nr. och benämning Bild Kommenteras i VGU Märke nr. och benämning Bild Kommenteras i VGU Farliga kurvor, högerkurva Ja Farliga kurvor, vänsterkurva Ja Farliga kurvor, den första till höger Ja Farliga kurvor, den första till vänster Ja Brant lutning, nedförslutning Ja Brant lutning, uppförslutning Ja Avsmalnande väg, från båda sidor Ja Avsmalnande väg, från höger sida Ja Avsmalnande väg, från vänster sida Ja Rörlig bro Nej Kaj, strand eller färjeläge Nej Ojämn väg Nej Vägarbete Nej Slirig körbana Nej Stenras, stenras från höger Nej Stenras, stenras från vänster Nej Stenskott Ja Vägkorsning Ja Cirkulationsplats Ja Vägkorsning där förare av fordon på anslutande väg har väjningsplikt Ja Vägkorsning där förare av fordon på anslutande väg har väjningsplikt Ja Vägkorsning där förare av fordon på anslutande väg har väjningsplikt Ja Vägkorsning där förare av fordon på anslutande väg har väjningsplikt Ja Vägkorsning där förare av fordon på anslutande väg har väjningsplikt Ja Vägkorsning där förare av fordon på anslutande väg har väjningsplikt Ja Vägkorsning där förare av fordon på anslutande väg har Ja 8 VGU VV publikation 2004:

11 VÄGMÄRKEN 1 Allmänt om vägmärken väjningsplikt Vägkorsning där förare av fordon på anslutande väg har väjningsplikt Ja Väjningsplikt Ja Trafiksignal Ja Järnvägskorsning med bommar Ja Järnvägskorsning utan bommar Nej Avstånd till järnvägskorsning Nej Korsning med spårväg Nej Kryssmärke, vid korsning med ett spår Nej Kryssmärke, vid korsning med flera spår Nej Övergångsställe Nej Barn Ja Djur, älg Nej Djur, hjortdjur eller liknande Nej Djur, ko Nej Djur, häst Nej Djur, ren Nej Djur, får Nej Cyklister och mopedförare på körbanan Nej Korsande skidspår Nej Korsande ridväg Ja Lågt flygande flygplan Ja Farlig sidvind, från höger Ja Farlig sidvind, från vänster Ja Mötande trafik Ja Tunnel Ja Annan fara Nej VGU VV publikation 2004:

12 VÄGMÄRKEN 1 Allmänt om vägmärken Förbudsmärken Märke nr. och benämning Bild Kommenteras i VGU Märke nr. Bild Kommenteras i VGU Förbud mot fordonstrafik Ja Förbud mot infart med fordon Ja Förbud mot trafik med motordrivet fordon Ja Förbud mot trafik med motordrivet fordon som har flera hjul än två Ja Förbud mot trafik med motorcykel och moped klass I Ja Förbud mot trafik med motordrivet fordon med tillkopplad släpvagn Ja Förbud mot trafik med lastbil Ja Förbud mot trafik med traktor och motorredskap Ja Förbud mot cykel- och mopedtrafik Ja Förbud mot mopedtrafik Ja Förbud mot trafik med hästfordon Ja Förbud mot ridning Ja Förbud mot gångtrafik Ja Förbud mot trafik med terrängfordon Ja Begränsad fordonsbredd Ja Begränsad fordonshöjd Ja Begränsad bruttovikt på fordon Ja Begränsat axeltryck Ja Minsta avstånd mellan motordrivna fordon Ja Begränsad längd på fordon eller fordonståg Ja Begränsad bruttovikt på fordon eller fordonståg eller bärighetsklass på väg Ja Begränsat boggitryck Ja Förbud att parkera fordon Ja Förbud att stanna och parkera fordon Ja Stopp vid vägkorsning eller järnvägskorsning Ja Stopp vid tull Nej Stopp... Nej Skyldighet att lämna företräde för mötande fordon Ja Förbud mot högersväng Ja Förbud mot vänstersväng Ja Förbud mot vändning på väg (Usväng) Ja Omkörning förbjuden Ja 10 VGU VV publikation 2004:

13 VÄGMÄRKEN 1 Allmänt om vägmärken Omkörning med lastbil förbjuden Ja Begränsad hastighet Ja Förbud mot fordon lastade med farligt gods Nej Slut på omkörningsförbud Ja Slut på omkörningsförbud för lastbil Ja Zon med förbud att parkera fordon Nej Slut på zon med förbud att parkera fordon Nej Påbudsmärken Märke nr. och benämning Bild Kommenteras i VGU Märke nr. och benämning Bild Kommenteras i VGU Påbjuden körriktning, höger Ja Påbjuden körriktning, vänster Ja Påbjuden körriktning, rakt fram Ja Påbjuden körriktning, högersväng Ja Påbjuden körriktning, vänstersväng Ja Påbjuden körriktning, rakt fram eller högersväng Ja Påbjuden körriktning, rakt fram eller vänstersväng Ja Påbjuden körriktning, högereller vänstersväng Ja Påbjuden körbana, höger Ja Påbjuden körbana, vänster Ja Påbjuden körbana, höger eller vänster Ja Cirkulationsplats Nej Påbjuden gångbana Nej Påbjuden cykel- och mopedbana (moped klass II) Nej Påbjuden cykel- och mopedbana, gemensam bana (moped klass II) Nej Påbjuden gångbana och cykeloch mopedbana (moped klass II) Nej Påbjuden ridväg Nej Påbjuden led för terrängfordon Nej Början på körfält för fordon i linjetrafik m.fl. Nej Slut på körfält för fordon i linjetrafik m.fl. Nej VGU VV publikation 2004:

14 VÄGMÄRKEN 1 Allmänt om vägmärken Anvisningsmärken Märke nr. och benämning Bild Kommenteras i VGU Märke nr. och benämning Bild Kommenteras i VGU Motorväg Nej Motorväg upphör Nej Motortrafikled Nej Motortrafikled upphör Nej Huvudled Ja Huvudled upphör Ja Lågfartsväg Ja Lågfartsväg upphör Ja Gårdsgata Nej Gårdsgata upphör Nej Enkelriktad trafik Ja Gågata Nej Gågata upphör Tättbebyggt område upphör Nej Tättbebyggt område Nej Rekommenderad högsta hastighet Nej Nej Rekommenderad högsta hastighet upphör Nej Skyldighet för mötande fordon att lämna företräde Nej Återvändsväg Ja Övergångsställe Ja Mötesplats Ja Parkering Ja Taxistation Nej Anvisning om föreskriven färdväg för cyklister och mopedförare (moped klass I), stora svängen Ja 12 VGU VV publikation 2004:

15 VÄGMÄRKEN 1 Allmänt om vägmärken Lokaliseringsmärken för vägvisning Märke nr. och benämning Bild Kommenteras i VGU Orienteringstavla Ja Tabellvägvisare Ja Upplysning om körfält före vägkorsning Nej Upplysning om körfält, sammanvävning Nej Upplysning om körfält, körfält upphör Nej Orienteringstavla vid förbjuden vänstersväng Nej Vägvisare för allmän väg Nej Vägvisare till motorväg och motortrafikled Nej Vägvisare till lokalt mål i tätort Nej Vägvisare för enskild väg Nej Vägvisare till inrättning m.m. Nej Körfältsvägvisare Nej Förberedande upplysning om avfart från motorväg eller motortrafikled Nej Förberedande upplysning om avfart från annan väg än motorväg eller motortrafikled Nej Avfartsvisare Nej VGU VV publikation 2004:

16 VÄGMÄRKEN 1 Allmänt om vägmärken Lastbil Nej Personbil Nej Buss Nej Flygfält Nej Färja Nej Ortnamnsmärke Ja Vägnummermärke, europaväg Ja Vägnummermärke, andra riksvägar än europavägar samt länsvägar med nummer Vägnummermärke, vägvisning fram till numrerad väg Vägnummermärke vid omledning av trafiken Ja Ja Ja Avståndstavla Ja Lokaliseringsmärke för farligt gods Nej 14 VGU VV publikation 2004:

17 VÄGMÄRKEN 1 Allmänt om vägmärken Lokaliseringsmärken för gång- cykelvägar Märke nr. och benämning Bild Kommenteras i VGU Märke nr. och benämning Bild Kommenteras i VGU Märke Ja Märke för Ja för trafikantslag, trafikantslag, gående cykel- och mopedtrafik Märke för trafikantslag, rörelsehindrade Ja Orienteringstavlor Ja Vägvisare Avståndstavla Ja Ortnamnsmärke Ja Cykelledsmärke Ja Ja Lokaliseringsmärken för upplysning om allmänna inrättningar m.m. Märke nr. och benämning Bild Kommenteras i VGU Märke nr. och benämning Bild Kommenteras i VGU Post Nej Teleanläggning, telefonautomat Nej Radiostation för vägtrafikinformation Nej VGU VV publikation 2004:

18 VÄGMÄRKEN 1 Allmänt om vägmärken Lokaliseringsmärken för upplysning om serviceanläggningar m.m. Märke nr. och benämning Bild Kommenteras i VGU Märke nr. och benämning Bild Kommenteras i VGU Informationstavlor, informationsställe Bensinstation Nej Verkstad Nej Nej Servering Nej Restaurang Nej Hotell Nej Rastplats Nej Toalett Nej Första hjälpen Nej Industriområde Nej Vandrarhem Nej Stugby Nej Uppställningsplats för husvagnar Nej Campingplats Nej Badplats Nej Sevärdhet Nej Friluftsområde Nej Vandringsled Nej Stollift Nej Släplift Nej Försäljningsställe för fiskekort Nej Golfbana Nej 16 VGU VV publikation 2004:

19 VÄGMÄRKEN 1 Allmänt om vägmärken Tilläggstavlor Märke nr. och benämning Bild Komme n-teras i VGU Märke nr. och benämning Bild Kommen -teras i VGU Nej Vägsträckas Nej Vägsträckas längd längd med början vid med början bortom märket märket Avstånd till Nej Avstånd till Nej stoppskyldig-het Fri bredd Nej Totalvikt Nej Klockslag Nej Parkeringsförbud under viss tid Nej Nej Utsträckning Nej Utsträckning av av förbud att stanna förbud att stanna eller parkera, slutar eller parkera, gäller på båda sidor om märket Nej Utsträckning Nej Utsträckning av av särskilt anordnad förbud att stanna parkeringsplats, eller parkera, gäller gäller på båda sidor åt det håll pilen om märket visar Nej Utsträckning Nej Utsträckning av av särskilt anordnad särskilt anordnad parkeringsplats, parkeringsplats, gäller åt det håll pilen slutar visar Uppställning av fordon Uppställning av fordon Symboltavla för visst fordonsslag eller trafikantgrupp, tunga, höga eller Nej Uppställning av fordon Nej Uppställning av fordon Nej Symboltavla för visst fordonsslag eller trafikantgrupp, tunga, höga eller långa Nej Nej Nej VGU VV publikation 2004:

20 VÄGMÄRKEN 1 Allmänt om vägmärken långa fordon Symboltavla för visst fordonsslag eller trafikantgrupp, rörelsehindrade Symboltavla för visst fordonsslag eller trafikantgrupp, cykel Symboltavla för visst fordonsslag eller trafikantgrupp, personbil Symboltavla för visst fordonsslag eller trafikantgrupp, buss Symboltavla för visst fordonsslag eller trafikantgrupp, husvagn fordon Nej Symboltavla för visst fordonsslag eller trafikantgrupp, motorcykel Nej Symboltavla för visst fordonsslag eller trafikantgrupp, personbil Nej Symboltavla för visst fordonsslag eller trafikantgrupp, buss Nej Symboltavla för visst fordonsslag eller trafikantgrupp, husvagn Nej Symboltavla för visst fordonsslag eller trafikantgrupp, bil med husvagn Nej Nej Nej Nej Nej Nej Parkering Nej Symboltavla för med begränsning, visst fordonsslag parkering under viss eller trafikantgrupp, tid, bil med husvagn Farans art, Nej Farans art, Nej svag vägkant eller korsande timmerväg hög körbanekant Farans art, livsfarlig ledning Nej Riktningsangivelse Nej Riktningsangivelse Nej Riktningsangivelse Nej Riktningsangivelse Nej Riktningsangivelse Nej 18 VGU VV publikation 2004:

21 VÄGMÄRKEN 1 Allmänt om vägmärken Riktningsangivels e Riktningsangivels e Riktningsangivels e Riktningsangivels e Riktningsangivels e Nej Riktningsangivelse Nej Riktningsangivelse Nej Riktningsangivelse Nej Riktningsangivelse Nej Riktningsangivelse Nej Nej Nej Nej Nej Riktningsangivels e Nej Nedsatt syn Nej Nedsatt hörsel Nej Flervägsstopp Nej Nej Trafik i Nej Huvudleds båda riktningarna på fortsättning i cykel- och korsning mopedbana (moped klass II) VGU VV publikation 2004:

22 VÄGMÄRKEN 1 Allmänt om vägmärken 1.4 Publikationer Inom ämnesområdet vägmärken finns ett stort antal publikationer utgivna i form av handböcker, utredningar, forskningsrapporter, mm. Det är inte möjligt att här redovisa alla dessa publikationer, så följande urval är sådana handböcker och rapporter som kan vara särskilt värdefulla att ta del av vid projektering och vid upprättande av vägutrustningsplaner. Regler om vägmärken och trafik, RVT. RVT återger författningstext inom området vägmärken och trafik samt närmare föreskrifter som utfärdats av dåvarande Trafiksäkerhetsverket och i viss omfattning även Vägverket. RVT har under en längre tid inte hållits ajour och utgör därför inte en komplett redovisning av gällande författningar och föreskrifter. De flesta föreskrifter som finns i RVT är dock inte upphävda eller ersatta och har därför fortfarande giltighet. Huruvida RVT skall uppdateras eller ersättas med någon annan publikation är ännu inte beslutat. Vägvisningsplan för Sverige, VPS. Vägvisningsplan för Sverige innehåller fjärrorter, knutpunkter och närorter som skall finnas medtagna i vägvisningen längs riksvägarna och länsvägarna i nummergruppen Handbok VÄGMÄRKEN, Vägverkets Publikation 2002:160. Handbok VÄGMÄRKEN är avsedd att ge råd och stöd vid tillämpningen av vägmärkesförordningen, trafikförordningen och andra författningar och publikationer. Till vissa delar är handbok VÄGMÄRKEN och VGU delen Vägmärken lika. Handbok VÄGVISNING TILL INRÄTTNINGAR OCH SERVICE- ANLÄGGNINGAR SAMT REKLAM, ANSLAG OCH INFORMATION, Vägverkets Publikation 2003:19. Handboken innehåller rekommendationer om vägvisning och skyltning till inrättningar och serviceanläggningar samt reklam, anslag och information på vägar där staten svarar för väghållningen. Handboken är avsedd att användas av vägverkets handläggare men också av kommuner, företag och andra som vill ansöka om vägvisning eller reklam. Handbok VÄGVISNING TILL TURISTISKT INTRESSANTA MÅL, Vägverkets Publikation 2003:20. Handboken innehåller rekommendationer om vägvisning med brunvita lokaliseringsmärken s.k. turistvägvisning på väg där staten svarar för väghållningen. Handboken riktar sig i första hand till vägverkets handläggare, men kan även användas av kommuner och den som ansöker om vägvisning. 20 VGU VV publikation 2004:

23 VÄGMÄRKEN 2 Vägutrustningsplaner 2 Vägutrustningsplaner 2.1 Vägutrustningsplan En vägutrustningsplan skall normalt täcka hela objektet och i förekommande fall innehålla: vägmärken, vägskyddsutrustningar (räcken, påkörningsskydd, energiupptagande anordningar, mm), vägmarkeringar, vägkantsutmärkning, refuger, kantsten, stödmurar, trafiksignaler, hastighetsreducerande åtgärder, vägbelysning, Vägutrustning som kräver formella beslut skall särskilt markeras (se FIGUR 2-1). FIGUR 2-1 Exempel på markering av vägmärken som kräver lokal trafikföreskrift Skala 1:1000 används normalt på sträckor med få och relativt enkla trafikplatser, korsningar och liknande. Vid speciella behov såsom sträckor med komplicerade trafikplatser och korsningar och/eller rast- och VGU VV publikation 2004:

24 VÄGMÄRKEN 2 Vägutrustningsplaner informationsplatser där högre detaljeringsgrad erfordras än 1:1000 kan Vägutrustningsplanen upprättas i skala 1:400 (1:500). All utrustning på ritning skall ges en projektunik identitet som återfinns i andra planer som exempelvis trafikanordningsplaner, i mängdförteckning och i vägmärkestabell. I exempelvis vägvisningsmontage med flera vägvisare bör varje märke ges egen identitet. En vägutrustningsplan kan omfatta allt från ett stort nybyggnadsobjekt till en smärre förbättringsåtgärd. Det är viktigt att det alltid finns en plan och att denna upprättas i ett så tidigt skede som möjligt. Vid upprättandet av vägutrustningsplanen kan det exempelvis visa sig att storlek och placering av vissa lokaliseringsmärken kräver utökning av vägområdet och därmed också inlösen av extra mark. Det kan också finnas ett behov att justera den geometriska vägutformningen för att den visuella ledningen och informationen i övrigt till trafikanten ska fungera på ett bra sätt. Det kan exempelvis gälla trafikplatser och korsningar där vägvisning ska kunna ges i god tid innan trafikanterna ska göra sina vägval. Om det behövs kan delar av innehållet i vägutrustningsplanen brytas ut och ges egna planer. En sådan utbruten plan skulle då exempelvis kunna innehålla vägmärken, vägmarkeringar och andra trafikanordningar enligt Vägmärkesförordningen. Lämplig skala för en delplan med enbart trafikanordningar är 1:400. Vägutrustningsplan skall endast innehålla företeelser som skall finnas på plats efter vägens öppnande. Vid upprättandet av vägutrustningsplaner finns en "gyllene regel": Använd alltid så få vägmärken som möjligt men så många som nödvändigt. 2.2 Trafikanordningsplan. En trafikanordningsplan är en plan som upprättats för tillfälliga vägutrustningar i samband med vägarbete eller andra tillfälliga åtgärder på väg som kräver uppsättning av tillfälliga vägutrustningar. 2.3 Vägvisningsplan Vägvisning för riksvägarna och länsvägarna i nummergruppen skall enligt Vägmärkesförordningens 26 ske enligt "Vägvisningsplan för Sverige" som upprättats, fastställs och ajourhålls av Vägverket i Borlänge. Beslut om vägvisning på det övriga vägnätet fattas av respektive region och i förekommande fall av väghållande kommun. Vägvisningsplanen för Sverige är en verbal plan, dvs. vägvisningsmålen i form av fjärrorter, knutpunkter och närorter är uppställda i tabellform. Ett annat sätt att beskriva en vägvisningsplan kan vara i grafisk form, t.ex. en stam/gren-plan där vägnätet är illustrerat med linjer som kan vara i olika färger, linjetyper eller linjebredder för att ange vägvisningsmålen. Stam/gren-planer kräver en 22 VGU VV publikation 2004:

25 VÄGMÄRKEN 2 Vägutrustningsplaner teckenförklaring avseende vilka vägvisningsmål de olika linjetyperna representerar. Vägvisningens systemuppbyggnad för det övriga vägnätet och för gator i tätorter kan med fördel vara stam/gren-planer. Formatet skall om möjligt vara A4 alternativt A3. Om stam-/grenplan upprättas kan denna med fördel delas upp i flera planer där varje plan visar vägvisning enligt följande uppdelning: geografiska målangivelser (blå och gröna) lokala mål vägnummer inrättningar och serviceinrättningar. Angående upprättande av vägvisningsplaner se också Kapitel 8 Lokaliseringsmärken. 2.4 Lokala trafikföreskrifter, hastigheter och andra regleringar Uppsättning av vägmärken bör alltid föregås av någon form av beslut. Vilka slags beslut och vem som skall besluta är beroende av vilka märken som ska sättas upp och i vissa fall också vilken typ av väg det rör sig om. Ägare av enskild väg har rätt att besluta om uppsättning av de flesta vägmärkena men inte alla. Exempelvis kan inte en enskild vägs ägare besluta om förbud mot trafik med alla slags fordon eller gångtrafik, Han kan inte heller själv besluta om hastighetsbegränsning eller om stopp- eller väjningsplikt. Generellt sett kan väghållaren, eller i förekommande fall, enskild vägs ägare själva besluta om uppsättning av vägmärken och andra anordningar enligt Vägmärkesförordningen. Undantaget är ett antal förbudsmärken och vissa påbudsmärken. Lokala trafikföreskrifter utfärdas av kommun eller länsstyrelse. Beslut om vissa föreskrifter fattas av den myndighet som har hand om väg- eller gatuhållningen inom ett område. Polismyndigheten och Tullverket kan också utfärda vissa föreskrifter som skall märkas ut med vägmärken. Av Trafikförordningen (TrF) 10 kap. Lokala trafikföreskrifter m.m. framgår i detalj vilka föreskrifter och regler som gäller för lokala trafikförskrifter som får meddelas för en viss väg eller vägsträcka, samtliga vägar inom ett visst område, ett område eller en färdled i terräng. VGU VV publikation 2004:

26

27 VÄGMÄRKEN 2 Vägutrustningsplaner VGU VV publikation 2004:

28

29 VÄGMÄRKEN 3 Placering av samt storlekar på vägmärken 3 Placering av samt storlekar på vägmärken 3.1 Placering Regler och rekommendationer för placering av lokaliseringsmärken framgår av kapitel 8.4. Här nedan behandlas placering av andra vägmärken än lokaliseringsmärken Placering i höjd- och sidled Vid val av placering av vägmärken skall synligheten och läsbarheten av märkena vara avgörande. I vissa lokala trafikföreskrifter anges var märkena som utmärker föreskriften skall placeras. Läget i längsled är då i stort sett låst, det kan möjligen variera någon meter beroende på markförhållanden där märket placeras. Det är viktigt att placering i höjd- och sidled ger optimal synlighet och läsbarhet, särskilt om läget i längsled inte kan varieras. FIGUR 3-1 och TABELL 3-1 ger riktvärden för placering av standardmärken. H S H S FIGUR 3-1 Placering i sid- och höjdled av standardmärken Varnings-, förbuds- och påbudsmärken bör vara placerade enligt nedanstående tabell. Om flera märken eller tilläggstavlor förekommer i samma uppsättning räknas höjdmåtten till underkanten på det lägst placerade märket/tavlan. Om märken placeras lågt är det viktigt att kontrollera att inte uppställda fordon kan skymma märkena. VGU VV publikation 2004:

30 VÄGMÄRKEN 3 Placering av samt storlekar på vägmärken TABELL 3-1 Placering av standardmärken PLACERING H (M) S (M) Utanför vägbanan 0,8 1,8 0,5 4,0 Över gång- eller cykelbana > 2,5 m 0,5 4,0 m från Kommentar: körbanekant Rekommendationer för placering inom de angivna intervallen ges i Handbok Vägmärken, Publikation 2002: Inbördes placering Inbördes placering av flera märken i samma uppsättning samt vid kombinationer av olika slags märken illustreras i nedanstående figurer. FIGUR 3-2 Placering av förbudsmärken Kommentar: Om fler än ett vägmärke av samma slag förekommer i samma uppsättning skall det märke som anses viktigast vara placerat där det bäst kan uppfattas, normalt underst eller närmast körbanan. I FIGUR 3-3 visas vilka kombinationer med märke Väjningsplikt som normalt får förekomma. 28 VGU VV publikation 2004:

31 VÄGMÄRKEN 3 Placering av samt storlekar på vägmärken FIGUR 3-3 Placering av märke för väjningsplikt i kombination med andra märken Kommentar: Varningsmärken bör normalt inte kombineras med andra slags märken med undantag för hastighetsbegränsning där det i vissa fall kan vara motiverat att varna för farans art och samtidigt begränsa den högsta tillåtna hastigheten. FIGUR 3-4 visar ett antal exempel på kombinationer av olika märkestyper. FIGUR 3-4 Vanliga märkeskombinationer 3.2 Storlek på vägmärken För andra vägmärken än lokaliseringsmärken med text är storlekarna fastställda. TABELL 3-2 visar fastställda storlekar. Vägmärken som används tillfälligt, exempelvis i samband med vägarbete kan ha andra mått än de som anges i tabellen. VGU VV publikation 2004:

32 VÄGMÄRKEN 3 Placering av samt storlekar på vägmärken TABELL 3-2 Förteckning över vägmärkens storlek MÄRKE STORLEK (mm) Över Normal Under Varningsmärke (sida) Förbudsmärke (diameter) Märke Stopp vid vägkorsning eller Järnvägskorsning (höjd) Märke och Zontavla (höjd x bredd) 920x x600 Påbudsmärke (diameter) Märke Motorväg (höjd x bredd) 1200x x600 Märke Motorväg upphör (höjd x bredd) Märke Motortrafikled (höjd x bredd) Märke Motortrafikled upphör (höjd x bredd) Märke Huvudled (sida) Märke Huvudled upphör (sida) Märke Lågfartsväg ( sida) Märke Lågfartsväg upphör (sida) Märke Gårdsgata (höjd x bredd) 510x x480 Märke Gårdsgata upphör (höjd x bredd) Märke Enkelriktad trafik (höjd x bredd) 310x800 Märke Skyldighet för mötande fordon att lämna 720x x560 företräde (höjd x bredd) Märke Övergångsställe (sida) Märke Parkering (höjd x bredd) 720x x x200 Märke Taxistation (höjd x bredd) 310x480 Märke Anvisning om föreskriven färdväg för cyklister 1030x480 och mopedförare (höjd x bredd) Märken Allmänna inrättningar (höjd x bredd) 1160x x x590 Märken 1.9 Servicemärken (höjd x bredd) 1160x x x Vägmärken och deras inpassning i väg- och gatumiljön Utgångspunkt Vägmiljöer och gator som är konsekvent utformade förmedlar ett tydligt budskap till trafikanten. Det ger goda förutsättningar för att hantera och ordna de delar som bygger upp helheten, där vägmärkena ingår. Vägmärkets primära krav Synlighet Läsbarhet Systematik Logik Inte större än nödvändigt Vägmärkets uppgift Reglera och skapa förutsättningar för resan Visa vägen till orter och mål längs vägen 30 VGU VV publikation 2004:

33 VÄGMÄRKEN 3 Placering av samt storlekar på vägmärken Systemkrav Skylta inte mer än nödvändigt Skapa kontinuitet Var konsekvent (typsnitt, gemener/versaler eller bara versaler?) Skapa sammanhang Idag utsätts trafikanten för en mängd konkurrerande budskap. Det är svårt men viktigt att nå fram med det enskilda budskap ett vägmärke representerar. Vägmärket bör därför placeras och monteras med stor omsorg för att bidra till ett fungerande visuellt helhetsintryck. Samtidigt kan en vidare analys av trafikmiljön utvisa att helt andra faktorer än vägmärken och skyltar har betydelse om man vill åstadkomma en vacker, säker och överblickbar trafikmiljö. Vägmärkenas storlek, antal, och inbördes ordning, färg och form på skyltbärare och övrig utrustning samt valet av skyltarnas placering är gestaltningsfrågor som går att påverka innanför ramarna för gällande regelverk och bör omfattas i alla väghållningens faser. En väl genomförd analys av behovet av vägmärken kan även innebära ekonomiska fördelar eftersom resultatet ofta är färre skyltar vilket ger lägre underhållskostnader. De flesta symboler och färger på trafikskyltar har en inarbetad funktion och såväl typografisk utformning som storlek och i hög grad även placering av vägmärken styrs av Vägmärkesförordningen 1978:1001 och Vägverkets författningssamling VVFS. I detta avsnitt behandlas inte de reglerade aspekterna av skyltarnas utformning och placering utan avgränsas till åtgärder som ryms innanför regelverken eller hänvisar i förekommande fall till gällande regelverk och rekommendationer om typografisk utformning och placering Vägen och gatan är arkitektur Vägens eller gatans arkitektur förmedlar bl.a. genom sin sträckning, sitt läge eller skala information till trafikanten. Informationen kan vara påtaglig och starkt förnimbar, eller mera diffus och ändå nå trafikanten. Den helhet som väg- och gatumiljöns fysiska innehåll förmedlar byggs upp av delar som består av mer än skyltar och vägmärken. Räcken, vägmarkeringar, kantstenar, beläggning och vägsektionen i sig är samtliga symbolbärare som tillsammans skapar helheter och markerar var man befinner sig och vilken uppmärksamhet situationen kräver Analys Övergripande princip Använd alltid så få vägmärken som möjligt men så många som nödvändigt. Från vägarkitektonisk synpunkt är denna devis både användbar och riktig. Vägmärket i relation till sin omgivning I enlighet med den ledande principen bör vägmärket betraktas som en del av sin miljö. Miljön är därför utgångspunkt för den arkitektoniska analys som leder VGU VV publikation 2004:

34 VÄGMÄRKEN 3 Placering av samt storlekar på vägmärken fram till generella råd för placering med mera. Begreppen Landsbygd och Stad utvecklas inte vidare här. Begreppet Tätortszon är mera mångtydigt och kan behöva en förklaring. Begreppet står här för övergångszonen land/stad eller tätortssnära lägen. I vägens närmiljö präglas dessa ofta av industriområden, externa affärsetableringar och trafikanläggningar av olika slag. Definitionen är inte exakt. Genom att studera sträckan, platsen, och vägmärket (innehåll, storlek etc) utgår analysen från ett övergripande sammanhang till utformningen av detaljerna. FIGUR 3-5 Vägmärken i landsbygdsmiljö landskapets innehåll, topografi och skala avgör hur väl det framträder FIGUR 3-6 I tätortszonen är ofta vägmärket en av många informationsbärare. 32 VGU VV publikation 2004:

35 VÄGMÄRKEN 3 Placering av samt storlekar på vägmärken FIGUR 3-7 Vägmärket är en påtaglig möbel i gaturummet Landsbygd Landskapsvärden och kulturvärden Hänsynen till kulturmiljön är inskriven i väglagen och är dessutom styrd av landskapets formella skyddsvärde. Det allmänna intresset kan t.ex. handla om viktiga visuella samband i landskapet, vilka ställer särskilda krav på hur vägmiljön utformas. Det omfattar även hur vägmärken passas in i miljön. Det formella skyddet beror på hur allmänintresset är formulerat i antagna planer och program. Ett riksintresse är exempelvis en signal om att här finns så höga värden att de får företräde vid en avvägning med motstående intressen (förutsatt att de motstående intressena inte är av riksintresse). För den som företräder vägintresset kan den formella beskrivningen av riksintresset fungera som ledtråd när projekterings- och bygghandlingar ska upprättas. Viktiga utblickar En strävan att reducera vägmiljöns visuella intrång handlar om att inte störa viktiga utblickar. Oavsett om vyn upplevs från vägen eller från landskapet är placeringen av vägmärken en viktig fråga. Det handlar om att i ett första skede identifiera vilka vyerna är och varifrån de upplevs, och i nästa skede att analysera var eventuella konfliktpunkter finns mellan upplevelsevärdet och väganordningen. En generell kvalitet är upplevelsen av vägens egenvärde, dess linjeföring, broar med mera. Ett generellt råd är därför att undvika att placera vägmärken i innerkurvor, på krön och i samband med broar. VGU VV publikation 2004:

36 VÄGMÄRKEN 3 Placering av samt storlekar på vägmärken FIGUR 3-8 Vägmärken kan förta bilden av landskapet eller underordna sig densamma Stöd i landskapet. I lägen där behovet av vägmärket är klarlagt handlar det om att ge vägmärket dess exakta placering utifrån platsens förutsättningar så långt det är möjligt. Topografin, vegetationen och eventuell bebyggelse kan aktivt användas för att ge vägmärket visuellt stöd. 34 VGU VV publikation 2004:

37 VÄGMÄRKEN 3 Placering av samt storlekar på vägmärken FIGUR 3-9 Vägmärkets placering kan ordnas så att det tar stöd i vegetationen och frigör utblickarna Tätortszon Tätortszonen har ofta en karaktär av låga skötselambitioner där begrepp som kulturvärden eller upplevelsevärden sällan används. Anblicken av många orter presenteras ofta så för vägtrafikanterna. För att skapa sammanhang och ge vägmärket nödvändig meningsfullhet handlar uppgiften ofta om att minska det visuella bruset, eftersom vägmärket ofta konkurrerar med andra inslag om uppmärksamheten. Stad Staden är ett mångfacetterat begrepp som kan omfatta allt från förortsbebyggelse till tät stenstadsarkitektur. Vad gäller vägmärkenas anpassning till stadsmiljön handlar det främst om fyra aspekter: Placering, skala, material och grad av bearbetning. VGU VV publikation 2004:

38 VÄGMÄRKEN 3 Placering av samt storlekar på vägmärken FIGUR 3-10 Vägmärkenas skala är ett av flera inslag som signalerar hastighet och omsorg i gaturummet Generella aspekter Placeringen av vägmärket är starkt situationsanpassat. En rekommendation är att studera alternativa placeringar i väg- eller gaturummet med hjälp av perspektiv i bild alternativt fotomontage. Det är viktigt att vägmärken placeras rätt i längdled så att inte försentvägvisning uppstår, en trafiksäkerhetsfråga. Skalan beskriver en storleksanpassning till den skyltade hastigheten på gatan eller vägen. Det är således rätt att anpassa vägmärkets storlek utifrån om det är en 70-väg eller en 30-gata. Material och färgval kan ofta anpassas på samma sätt som vägmärkets storlek. I historiska stadsmiljöer kan galvaniserade stolpar vara ett mycket störande inslag. Felaktig färgsättning av stolpen kan vara lika störande, varför en gedigen analys fordras innan man bestämmer kulör. Grad av bearbetning är en samlande beteckning som har att göra med hur detaljer som rör infästning, baksidans färgnyans med mera. Infästningen är en viktig del av vägmärkets signalvärde och kan utföras på olika sätt. Placering vägmärket ska vara lätt att avläsa och helst inte störa miljön i övrigt. Tänk bl.a. på val av vägmärke i cirkulationsplatser (tabellvägvisare jämfört med stor orienteringstavla ). Portaler är svåra att inpassa i visuellt känsliga miljöer, där siluetter av märkesbyggnader eller andra värden helt kan förtas. 36 VGU VV publikation 2004:

39 VÄGMÄRKEN 3 Placering av samt storlekar på vägmärken FIGUR 3-11 Vägmärkenas placering i vägrummet kan påtagligt förstärka eller minska deras visuella dominans, men ändå klara att förmedla nödvändig information Markanslutning stolpen landar naturligt. Baksidan har lika stor yta som framsidan och bör därför ingå i analysen. VGU VV publikation 2004:

40 VÄGMÄRKEN 3 Placering av samt storlekar på vägmärken FIGUR 3-12 Exemplet visar baksidan av en s.k. VMS-skylt (Variabla Meddelande Skyltar) och berör flera aspekter som handlar om samordning och omsorg FIGUR 3-13 En sammanhållen rektangulär yta förmedlar vägmärkets information. Det är monterat på ett vertikalt element, stolpen. Resultatet är två komponenter med olika grundformer som bildar ett gemensamt sammanhang 38 VGU VV publikation 2004:

41 VÄGMÄRKEN 3 Placering av samt storlekar på vägmärken Snyggt och prydligt Vägmärket ska inge förtroende. Det uppnår man genom att placera det med omsorg, det ska sitta rakt och i rät vinkel i förhållande till vägen. Horisontella vägmärken kan visuellt uppfattas som lutande i viss topografi eller vägskevning, här fordras noggranna perspektiviska studier Projektering Kompetensbehov och projekteringshandlingar Vid sidan om juridisk och teknisk kompetens bör även gestaltningskunskap ingå i projekteringsgruppen. Vägutrustningsplanen bör föregås av studier i perspektiv vilket ställer krav på arkitektoniska kunskaper. Arbetet med vägutrustningsplaner bör vidgas till att även behandla befintlig situation. När vägen är terrasserad och det är dags för uppsättning av skyltarna skall placeringen utmärkas för att finna rätt läge. Detta kan göras exempelvis med en stakkäpp. Aktuell sträcka bedöms sedan av de personer som ansvarar för vägprojektets gestaltning och vägutrustningsplan tillsammans med projektledaren. Genom att köra sträckan, diskutera alternativa lägen och eventuellt flytta skyltarna för att pröva en optimal inplacering kan kvaliteten höjas åtskilligt. Detta kan innebära flyttningar på, i vissa fall, flera hundra meter. Detta moment är mycket viktigt för att nå ett gott slutresultat och undvika att vägmärkesplaceringen är en skrivbordsprodukt som saknar förankring i den fysiska miljön. Tunnelprojekt som förebild Moderna vägtunnlar såsom Götaledens tunnel i Göteborg eller Södra Länken i Stockholm är intressanta att studera som exempel. Av flera skäl tvingas väghållaren att eftersträva att både skyltarnas antal och storlek reduceras så långt möjligt. Motsvarande ambition i konventionella vägprojekt skulle säkert ge stora arkitektoniska mervärden. En annan reflektion är att när väghållaren råder över situationen och vägmiljön inte utsätts för störande brus så leder det till en vägmiljö som präglas av ordning och reda. VGU VV publikation 2004:

42 VÄGMÄRKEN 3 Placering av samt storlekar på vägmärken FIGUR 3-14 I de moderna vägtunnlarna är vägmärkenas antal och storlek noggrant analyserade och inpassade i rummet 40 VGU VV publikation 2004:

43 VÄGMÄRKEN 4 Varningsmärken 4 Varningsmärken 4.1 Allmänt Varningsmärken används för att varna för faror som kan vara svåra att upptäcka i tid. Det kan också vara befogat att sätta upp varningsmärken om vägstandarden försämras eller förändras på ett oväntat sätt. Exempel på detta kan vara avsmalningar eller skarpa kurvor längs en väg som i övrigt har god standard. Behov av varningsmärken kan också uppstå på platser där trafikolyckor inträffar. Det är dock viktigt att utreda orsaken till olyckorna för att se om fysiska förändringar i vägmiljön kan eliminera eller minska olycksriskerna. Uppsättning av varningsmärken är dock ofta den första åtgärden i avvaktan på att andra åtgärder vidtas. Om man vid nyprojektering eller planering för förbättringar av befintliga vägar konstaterar ett behov av varningsmärken bör ett första övervägande vara om man kan göra modifieringar som innebär att varningsmärken inte behövs. Om det som motiverat användningen av ett varningsmärke förändras så att varning inte längre behövs är det ytterst viktigt att märkena tas bort. I annat fall kommer trafikanternas förtroende för varningsmärken att försämras. 4.2 Siktavstånd Avgörande för behovet av att använda ett varningsmärke är ofta om platsen där faran kan finnas är synlig på tillräckligt avstånd. Nedanstående riktvärden kan i dessa fall användas som hjälpmedel vid bedömningen. TILLÅTEN HASTIGHET SIKTAVSTÅND 110 km/h 90 km/h 70 km/h < 70 km/h 300 m 200 m 150 m 125 m VGU VV publikation 2004:

44 VÄGMÄRKEN 4 Varningsmärken 4.3 Kommentarer till vissa märken Föreskrifter om märkenas innebörd och användning finns i Vägmärkesförordningen, VMF och i Vägverkets författningssamling, VVFS. Utöver detta kommenteras vissa av märkena nedan Farliga kurvor Varningsmärke används för att varna för farliga kurvor och bidrar därmed till att framhäva vägens linjeföring. En kurva kan anses som farlig när trafikanten häftigt måste minska hastigheten eller vidta en plötslig svängningsmanöver. Genom att varna för sådana kurvor reduceras överraskningsmomentet. I vissa fall kan det vara lämpligt att komplettera eller ersätta varningsmärke med Markeringspil för att förstärka den visuella linjeföringen. Andra anordningar som kan användas i samma syfte är vägmarkeringar, kantstolpar, belysning och vägräcken Brant lutning Varningsmärke används för att varna för lutningar som, i sig eller på grund av omgivande terräng, bedöms vara särskilt trafikfarliga Avsmalnande väg Vid förändring av antalet körfält, exempelvis där omkörningsfält upphör, används upplysningsmärke , Upplysning om körfält, i stället för varningsmärke 1.1.3, Avsmalnande väg. För att ytterligare uppmärksamma trafikanterna på den plats där vägbredden minskar kan det i vissa fall vara lämpligt att utmärka platsen med Markeringsskärm för sidohinder som ett komplement till utmärkningen med varningsmärke VGU VV publikation 2004:

45 VÄGMÄRKEN 4 Varningsmärken Stenskott Varningsmärke används för att varna för om löst stenmaterial finns på vägbanan t.ex. vid beläggningsarbete Vägkorsning Inom tättbebyggt område bör varningsmärke användas endast om särskilda skäl motiverar det. Varningsmärke används för att varna för vägkorsning som pga. siktförhållanden eller annat skäl kan överraska en trafikant Cirkulationsplats Inom tättbebyggt område bör varningsmärke användas endast om särskilda skäl motiverar det. Varningsmärke används för att varna för cirkulationsplats som pga. siktförhållanden eller annat skäl kan överraska en trafikant. VGU VV publikation 2004:

46 VÄGMÄRKEN 4 Varningsmärken Vägkorsning där förare av fordon på anslutande väg har väjningsplikt Vinkelrät anslutning från höger och vänster gradig anslutning från vänster och höger Vinkelrät anslutning från vänster, 45-gradig anslutning från höger gradig anslutning från vänster, vinkelrät anslutning från höger Vinkelrät anslutning från vänster gradig anslutning från vänster Vinkelrät anslutning från höger gradig anslutning från höger Varningsmärke kan användas även där korsande väg är enkelriktad. Symbolen på märket visar således inte tillåtna trafikriktningar. FIGUR 4-1 Exempel på användning av varningsmärke VGU VV publikation 2004:

47 VÄGMÄRKEN 4 Varningsmärken Väjningsplikt Det är lämpligt att meddela föreskrift om väjningsplikt där högerregeln visat sig fungera otillfredsställande. Finns det behov att reglera flera vägkorsningar på väg med genomgående trafik är det lämpligare att vägen i stället förklaras som huvudled. Raktframgående trafik bör i allmänhet prioriteras vid reglering i enstaka korsning även om den huvudsakliga trafikströmmen är svängande. Föreskrift om väjningsplikt för fordon i accelerationsfält bör användas endast i undantagsfall. Sådant undantagsfall kan vara att två högklassiga leder sammanvävs varvid den ena leden upphör i ett accelerationsfält och att den visuella ledningen inte ger tillräcklig information om detta Trafiksignal Utom tättbebyggt område får varningsmärke användas endast för att varna för anläggning med flerfärgssignaler. Inom tättbebyggt område bör varningsmärke användas endast på vägar med högsta tillåten hastighet 70 km/tim eller högre för att varna för anläggning med flerfärgssignaler. Varning för trafiksignalanläggning vid övergångsställe med varningsmärke får endast användas om anläggningens driftform är trefärgsdrift Järnvägskorsning med bommar Där en järnväg går intill en väg och en anslutande väg korsar järnvägen kan utmärkning ske enligt FIGUR 4-2 om en betydande del av trafiken är svängande trafik. VGU VV publikation 2004:

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmärken 2004-05

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmärken 2004-05 Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Vägmärken 2004-05 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner: n Moberg, Vägverket,

Läs mer

3 Placering av samt storlekar på vägmärken

3 Placering av samt storlekar på vägmärken 3 Placering av samt storlekar på vägmärken 3.1 Placering Regler och rekommendationer för placering av lokaliseringsmärken framgår av kapitel 8.4. Här nedan behandlas placering av andra vägmärken än lokaliseringsmärken.

Läs mer

4 Varningsmärken. 4.1 Allmänt. 4.2 Siktavstånd

4 Varningsmärken. 4.1 Allmänt. 4.2 Siktavstånd 4 Varningsmärken 4.1 Allmänt Varningsmärken används för att varna för faror som kan vara svåra att upptäcka i tid. Det kan också vara befogat att sätta upp varningsmärken om vägstandarden försämras eller

Läs mer

2004-06. Sveriges vägmärken, trafiksignaler, vägmarkeringar och polismans tecken.

2004-06. Sveriges vägmärken, trafiksignaler, vägmarkeringar och polismans tecken. 2004-06 Sveriges vägmärken, trafiksignaler, vägmarkeringar och polismans tecken. 1 Varningsmärken Farlig kurva, högerkurva. Flera kurvor, den första till höger. Brant lutning, nedförslutning. Avsmalnande

Läs mer

2 Vägutrustningsplaner

2 Vägutrustningsplaner 2 Vägutrustningsplaner 2.1 Vägutrustningsplan En vägutrustningsplan skall normalt täcka hela objektet och i förekommande fall innehålla: vägmärken, vägskyddsutrustningar (räcken, påkörningsskydd, energiupptagande

Läs mer

7 Anvisningsmärken. 7.1 Allmänt. 7.2 Kommentarer till vissa anvisningsmärken

7 Anvisningsmärken. 7.1 Allmänt. 7.2 Kommentarer till vissa anvisningsmärken 7 Anvisningsmärken 7.1 Allmänt Anvisningsmärken är, som namnet antyder, märken som ger anvisningar till trafikanterna. Anvisningar som ges med anvisningsmärken har oftast en direkt eller indirekt tvingande

Läs mer

14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder

14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder 14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder 14.1 Allmänt Olika färger och material i beläggningen kan användas för att framhäva gupp, förskjutningar mm, och för att komplettera utmärkning med vägmärken och

Läs mer

Vägverkets författningssamling

Vägverkets författningssamling verkets författningssamling verkets föreskrifter om lekar på vägmärken och andra anordningar; VVFS 2008:272 Utkom från trycket den 3 november 2008 beslutade den 13 oktober 2008. verket föreskriver med

Läs mer

Din guide till Sveriges vägmärken, trafiksignaler, vägmarkeringar och polismans tecken

Din guide till Sveriges vägmärken, trafiksignaler, vägmarkeringar och polismans tecken Din guide till Sveriges vägmärken, trafiksignaler, vägmarkeringar och polismans tecken 1 Innehåll Varningsmärken 5 Väjningspliktsmärken 7 Förbudsmärken 7 Påbudsmärken 9 Anvisningsmärken 10 Lokaliseringsmärken

Läs mer

Förslag på underbeteckningar för vägmärken

Förslag på underbeteckningar för vägmärken 1(32) Förslag på underbeteckningar för vägmärken Varningsmärken A1 Varning för farlig kurva A2 Varning för flera farliga kurvor A1-1 A1-2 A2-1 A2-2 A3 Varning för nedförslutning A4 Varning för stigning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i vägmärkesförordningen (2007:90); SFS 2007:448 Utkom från trycket den 15 juni 2007 utfärdad den 7 juni 2007. Regeringen föreskriver i fråga om vägmärkesförordningen

Läs mer

Vägverkets författningssamling

Vägverkets författningssamling Vägverkets författningssamling Vägverkets föreskrifter om vägmärken och andra anordningar VVFS 2007: 305 Utkom från trycket den 29 oktober 2007 beslutade den 11 oktober 2007. Vägverket föreskriver följande

Läs mer

Handbok Vägmärken för Leksands Kommun

Handbok Vägmärken för Leksands Kommun Handbok Vägmärken för Leksands Kommun FÖRORD Målet med Handbok Vägmärken inom Leksands kommun är att permanenta vägmärken ska användas, sättas upp och placeras på ett enhetlig sätt. Handboken är avsedd

Läs mer

SVENSK FÖRFATTNINGSSAMLING

SVENSK FÖRFATTNINGSSAMLING 1 SVENSK FÖRFATTNINGSSAMLING 1966 Nr 270 Utkom från trycket den 27 juni 1966 Nr 270 KUNGL. MAJ:TS KUNGÖRELSE om vägmärken m. m.; given Stockholms slott den 27 januari 1966. Kungl. Maj:t har funnit gott

Läs mer

Vägmärkesförordning (2007:90)

Vägmärkesförordning (2007:90) Sida 1 av 41 SFS 2007:90 Källa: Rixlex Utfärdad: 2007-03-08 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2007:448 Vägmärkesförordning (2007:90) [Fakta & Historik] 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Denna förordning innehåller bestämmelser

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i trafikförordningen (1998:1276); SFS 2014:1035 Utkom från trycket den 29 juli 2014 utfärdad den 17 juli 2014. Regeringen föreskriver i fråga om trafikförordningen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i vägmärkesförordningen (1978:1001); SFS 1998:1256 Utkom från trycket den 13 oktober 1998 utfärdad den 17 september 1998. Regeringen föreskriver i fråga

Läs mer

12 Utmärkning av mötesfri landsväg och motortrafikled

12 Utmärkning av mötesfri landsväg och motortrafikled 12 Utmärkning av mötesfri landsväg och motortrafikled 12.1 Övergång från två till ett körfält Utmärkning av övergång från två till ett körfält ska ske enligt samma princip som för stigningsfält, dvs. med

Läs mer

RIKTLINJE 2 (29) Lokaliseringsmärken för vägvisning har följande färgsättningar och texttyper om inte annat anges i 17.

RIKTLINJE 2 (29) Lokaliseringsmärken för vägvisning har följande färgsättningar och texttyper om inte annat anges i 17. RIKTLINJE 1 (29) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer Persson, Elenor, Sktm TRV 2011:309 [Ärendenummer] Fastställt av Dokumentdatum Version Chef VO Samhälle 2011-06-21 1.0 Dokumenttitel

Läs mer

Information om ny Vägmärkesförordning 2007:90 Reviderad

Information om ny Vägmärkesförordning 2007:90 Reviderad Publikation: 2007:90 Information om ny Vägmärkesförordning 2007:90 Reviderad 07-05-14 Innehållsförteckning 1 kap. Allmänna bestämmelser... 1 2 kap. Vägmärken och tilläggstavlor... 8 Varningsmärken... 10

Läs mer

A4 Varning för stigning A5-2. Varning för. avsmalnande väg från hö. A29-8 För definition, se A29-1. Varning för. stenskott A19-1

A4 Varning för stigning A5-2. Varning för. avsmalnande väg från hö. A29-8 För definition, se A29-1. Varning för. stenskott A19-1 Vägmärken A-VARNINGSMÄRKEN A1-1 för farlig vä kurva A1-2 för farlig hö kurva A2-1 för flera farliga kurvor A2-2 för flera farliga kurvor A3 för nedförslutning A4 för stigning A5-1 för avsmalnande väg A5-2

Läs mer

Märke H23 förberedande upplysning om vägnära service

Märke H23 förberedande upplysning om vägnära service RIKTLINJE 1 (11) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer Persson, Elenor, Sktm TDOK 2011:84 [Ärendenummer] Fastställt av Dokumentdatum Version Catrine Carlsson, csk 2011-02-09 1.0

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i trafikförordningen (1998:1276); SFS 1999:240 Utkom från trycket den 4 maj 1999 utfärdad den 15 april 1999. Regeringen föreskriver att 3 kap. 13, 17, 39

Läs mer

Vägmärken Trafiksignal

Vägmärken Trafiksignal Vägmärken Trafiksignal Vägmärken Sveriges vägmärken REGLER delas upp i följande huvudgrupper: A Varningsmärken B C Väjningspliktsmärken D Förbudsmärken Utöver de fem huvudgrupperna tillkommer lokaliseringsmärken,

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om ändring i Vägverkets föreskrifter (VVFS 2007:305) om vägmärken och andra anordningar;

Transportstyrelsens föreskrifter om ändring i Vägverkets föreskrifter (VVFS 2007:305) om vägmärken och andra anordningar; Transportstyrelsens föreskrifter om ändring i Vägverkets föreskrifter (VVFS 2007:305) om vägmärken och andra anordningar; beslutade den 20 oktober 2010. Transportstyrelsen föreskriver med stöd av 8 kap.

Läs mer

Hur får man reglera trafiken på enskilda vägar

Hur får man reglera trafiken på enskilda vägar Hur får man reglera trafiken på enskilda vägar Kort presentation av vilka möjligheter vägföreningar m fl har och inte har att reglera trafiken på sina vägar. Ytterligare information : malin.klasson@vellinge.se

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i vägmärkesförordningen (2007:90); SFS 2010:218 Utkom från trycket den 8 april 2010 utfärdad den 25 mars 2010. Regeringen föreskriver i fråga om vägmärkesförordningen

Läs mer

VU94S-2 12 Vägmärken 61 (73)

VU94S-2 12 Vägmärken 61 (73) VU94S-2 12 Vägmärken 61 (73) Supplement 3 12.2 Tillåten trafik 12 VÄGMÄRKEN 4F-väg ska ha ett stramt formspråk i syfte att öka trafikanternas uppmärksamhet och begränsa hastigheter. Detta innebär att den

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i vägmärkesförordningen (1978:1001); SFS 1999:720 Utkom från trycket den 3 augusti 1999 utfärdad den 1 juli 1999. Regeringen föreskriver i fråga om vägmärkesförordningen

Läs mer

Riktlinjer för utmärkning av förbudsmärken. Innehållsförteckning RIKTLINJE 1 (82)

Riktlinjer för utmärkning av förbudsmärken. Innehållsförteckning RIKTLINJE 1 (82) RIKTLINJE 1 (82) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer Daniel Bjelke TDOK 2013:0207 [Ärendenummer] Fastställt av Dokumentdatum Version Torbjörn Suneson S 2012-12-10 1.0 Dokumenttitel

Läs mer

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Väg- och gatuutrustning 2004-05

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Väg- och gatuutrustning 2004-05 Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Väg- och gatuutrustning 2004-05 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner:

Läs mer

RIKTLINJE 1 (5) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer. Persson, Elenor, Sktm TDOK 2011:80 [Ärendenummer]

RIKTLINJE 1 (5) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer. Persson, Elenor, Sktm TDOK 2011:80 [Ärendenummer] RIKTLINJE 1 (5) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer Persson, Elenor, Sktm TDOK 2011:80 [Ärendenummer] Fastställt av Dokumentdatum Version Catrine Carlsson, csk 2011-02-09 1.0

Läs mer

Vanliga vägmärken på enskild väg

Vanliga vägmärken på enskild väg Vanliga vägmärken på enskild väg Augusti 2015 Nedan följer information om vanligen förekommande vägmärken på enskild väg Saknas något kan ni vända er till REVs trafikingenjör för ytterligare information.

Läs mer

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2005 Nr 35 Med stöd av 83 vägtrafiklagen (1983:27) för landskapet Åland stadgas: Nr 35 LANDSKAPSFÖRORDNING om vägmärken ens President den Utfärdad i Mariehamn den 30 juni 2005

Läs mer

Uppdatering till Teoriboken

Uppdatering till Teoriboken Uppdatering till Teoriboken Ny vägmärkesförordning gäller fr o m den 1 juli 2007 Den nya vägmärkesförordningen, som här följer, innehåller såväl vägmarkeringar som vägmärken. Förordningen ersätter de vägmärken

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i trafikförordningen (1998:1276); SFS 2001:753 Utkom från trycket den 30 oktober 2001 utfärdad den 18 oktober 2001. Regeringen föreskriver att 3 kap. 6,

Läs mer

Förslag till utformning av cykelöverfart

Förslag till utformning av cykelöverfart INFORMATIONSMATERIAL 2015-06-16 1 (6) Tillväxt och samhällsbyggnad Erik Levander Förslag till utformning av cykelöverfart Cykelöverfart innebär en prioritering av cykeltrafikens framkomlighet. Cykelöverfarten

Läs mer

Vägars och gators utformning

Vägars och gators utformning Vägars och gators utformning E XEMPEL SAMLING VÄGMÄRK EN DEL 1 Tr af ik ve r ke t s p u b lik a tio n 20 12 : 20 0 A n lä g g nin g s s t y r nin g Titel: Vägars och gators utformning. Exempelsamling vägmärken,

Läs mer

Regelverk som påverkar gående

Regelverk som påverkar gående Dainis Ciparsons Transportstyrelsen dainis.ciparsons@transportstyrelsen.se 1 Disposition - Regelverket - generellt - Regler för - Regler för fordon mot - Utformning av trafikmiljöer 2 Trafikförordningen,

Läs mer

18.6 UTMÄRKNING AV DELSTRÄCKOR MED VÄGMÄRKEN

18.6 UTMÄRKNING AV DELSTRÄCKOR MED VÄGMÄRKEN VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 15 (59) 18.6 UTMÄRKNING AV DELSTRÄCKOR MED VÄGMÄRKEN Utmärkning av övergång från två till ett körfält ska ske enligt samma princip som för stigningsfält,

Läs mer

Förenklad vägvisning med F5 Vägvisare och F6 Tabellvägvisare

Förenklad vägvisning med F5 Vägvisare och F6 Tabellvägvisare RIKTLINJE 1 (11) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer Persson, Elenor, Sktm TRV 2010:308 [Ärendenummer] Fastställt av Dokumentdatum Version Chef VO Samhälle 2011-06-21 1.0 Dokumenttitel

Läs mer

Vägars och gators utformning Vägmärken del 1

Vägars och gators utformning Vägmärken del 1 RÅD FÖR Vägars och gators utformning del 1 Trafikverkets publikation 2015:088 Anläggningsstyrning Titel: Råd för vägars och gators utformning, del 1 Trafikverkets dokumentbeteckning: TRVK Vägars och gators

Läs mer

VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 21 (50) 11.4 Korsningar

VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 21 (50) 11.4 Korsningar VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 21 (50) 11.4 KORSNINGAR Tabell 11.4-1 Vägmarkeringsritningar. Beteckning Beskrivning 3-vägs, typ A1, utan refug: A-1m A-2m A-4m 4-vägs, typ A, utan refug:

Läs mer

Cykelöverfarter. Malmö stads arbete med cykelöverfarter och en policy för detta. Trafik och Gatudagarna 151019

Cykelöverfarter. Malmö stads arbete med cykelöverfarter och en policy för detta. Trafik och Gatudagarna 151019 Cykelöverfarter Malmö stads arbete med cykelöverfarter och en policy för detta Trafik och Gatudagarna 151019 Bakgrund Nya trafikregler då cyklister korsar körbana - Gäller från 2014-09-01 då alla cykelöverfarter

Läs mer

Förändringar i VGU 2015

Förändringar i VGU 2015 Generellt Den nya versionen av VGU har främst inneburit Justeringar av fel. Smärre förtydliganden. Kompletteringar av sådant som det fanns stora brister i eller helt saknades. Nedan finns lite översiktligt,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i trafikförordningen (1998:1276); SFS 1999:835 Utkom från trycket den 16 november 1999 utfärdad den 4 november 1999. Regeringen föreskriver att 4 kap. 18

Läs mer

Taxa för felparkeringsavgifter

Taxa för felparkeringsavgifter för felparkeringsavgifter Diarienummer: KS 2015/2132 Dokumentansvarig: Samhällsbyggnad/Trafik gata park/parkeringsansvarig Beredande politiskt organ: Samhällsbyggnadsutskottet Beslutad av: Kommunfullmäktige

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Övningsfrågor till utbildare av AM-elever ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

När du ska korsa en gata

När du ska korsa en gata När du ska korsa en gata Information från Örebro kommun I den här broschyren finns exempel som beskriver hur du som går, cyklar eller kör ett fordon ska bete dig vid olika typer av korsningar enligt trafiklagstiftningen.

Läs mer

Förordning (2001:651) om vägtrafikdefinitioner

Förordning (2001:651) om vägtrafikdefinitioner Förordning om vägtrafikdefinitioner [8551] Förordning (2001:651) om vägtrafikdefinitioner 1 [8551] Denna förordning gäller i anslutning till lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner ([8501] o.f.) och

Läs mer

BROTT MOT TRAFIKFÖRORDNINGEN (1998:1276) Kod Gärning Bot

BROTT MOT TRAFIKFÖRORDNINGEN (1998:1276) Kod Gärning Bot * Anger att anteckningar på baksidan av föreläggande av ordningsbot (ex 1) skall ifyllas i tillämpliga delar Bokstavskod: A B C D H - motordrivet fordon utom moped klass II - motordrivet fordon (i vissa

Läs mer

TSFS 2014:30 VÄGTRAFIK

TSFS 2014:30 VÄGTRAFIK VÄGTRAFIK Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om trafiksignaler Innehåll 1 kap. Inledande bestämmelser... 1 Tillämpningsområde... 1 Definitioner... 1 2 kap. Allmänna bestämmelser... 2 Uppsättande

Läs mer

De 16 stegen till körkortet En guide av Ringens Bilskola

De 16 stegen till körkortet En guide av Ringens Bilskola De 16 stegen till körkortet En guide av Ringens Bilskola 1. Körställning A Stol/bälte B Reglage 2. Inledande manövrering A Start/stannande B Krypkörning/styrning 3. Växling A Uppväxling B Bromsning C Nedväxling

Läs mer

Notera att illustrationerna i denna broschyr är förenklade.

Notera att illustrationerna i denna broschyr är förenklade. Stanna och parkera Informationen i denna broschyr baseras på Trafikförordningen (1998:1276) Vägmärkesförordningen (2007:90) Lag om felparkeringsavgift (1976:206) Förordning om felparkeringsavgift (1976:1128)

Läs mer

Trafikregler innanför & utanför arbetsplatsen

Trafikregler innanför & utanför arbetsplatsen Trafikregler innanför & utanför arbetsplatsen Niclas Nilsson, utredare sektion vägtrafik, väg- och järnvägsavdelningen, Transportstyrelsen 1 Disposition Lagstiftning Trafikregler, vägmärken Lokala trafikföreskrifter

Läs mer

Vägmarkeringsstandard för kantlinjer vid olika vägtyper, utan vägbelysning

Vägmarkeringsstandard för kantlinjer vid olika vägtyper, utan vägbelysning 2 Val av standard Vid val av vägmarkeringsstandard skall först standard för n enligt tabellen nedan väljas. Standard för övriga längsgående vägmarkeringar väljs därefter för respektive vägtyp enligt TABELL

Läs mer

Notera att illustrationerna i denna broschyr är förenklade.

Notera att illustrationerna i denna broschyr är förenklade. Stanna och parkera Informationen i denna broschyr baseras på Trafi kförordningen (1998:1276) Vägmärkesförordningen (1978:1001) Lag om felparkeringsavgift (1976:206) Förordning om felparkeringsavgift (1976:1128)

Läs mer

Vad är parkering? Parkering är en uppställning av ett fordon med eller utan förare av någon annan anledning än som

Vad är parkering? Parkering är en uppställning av ett fordon med eller utan förare av någon annan anledning än som Stanna och parkera Vad är stannande? Med stannande avses annat stillastående med ett fordon än som 1. sker för att undvika fara, 2. föranleds av trafi kförhållandena, eller 3. utgör parkering. Vad är parkering?

Läs mer

Remissvar - Vägverkets redovisning av uppdrag om lokaliseringsmärken och skyltar

Remissvar - Vägverkets redovisning av uppdrag om lokaliseringsmärken och skyltar TSV 2009-8132 N2008/7992/TR Yttrande 1(9) Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar - Vägverkets redovisning av uppdrag om lokaliseringsmärken och skyltar Transportstyrelsen lämnar

Läs mer

Stanna och parkera 4 1. 1. 5 När du har stannat eller parkerat ska du se till att fordonet inte kan komma i rörelse av sig självt. 1. Du måste se till att ingen av misstag kan använda fordonet. På en

Läs mer

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Väg- och gatubelysning 2004-05

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Väg- och gatubelysning 2004-05 Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Väg- och gatubelysning 2004-05 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner: Jan

Läs mer

Notera att illustrationerna i denna broschyr är förenklade.

Notera att illustrationerna i denna broschyr är förenklade. Cykelöverfarter Informationen i denna broschyr baseras på Trafikförordningen (1998:1276) Vägmärkesförordningen (2007:90) Lag om vägtrafikdefinitioner (2001:559) Förordning om vägtrafikdefinitioner (2001:651).

Läs mer

Exempel på fysiska åtgärder. Bilaga 1

Exempel på fysiska åtgärder. Bilaga 1 Dnr Sida 1 (5) 2016-09-16 Handläggare Lotten Svedberg 08-508 262 15 Exempel på fysiska åtgärder. Bilaga 1 Kontoret föreslår att arbeta med ett antal typåtgärder längs sträckorna för att få bättre hastighetsefterlevnad

Läs mer

Att cykla på enskilda vägar är tillåtet. Markägare får inte sätta upp skyltar som förbjuder cykling.

Att cykla på enskilda vägar är tillåtet. Markägare får inte sätta upp skyltar som förbjuder cykling. Cykling i naturen Att cykla i naturen är härligt och enligt allemansrätten får du cykla både i naturen och på enskilda vägar. Men tänk på att inte cykla över tomt, plantering eller mark som lätt kan skadas!

Läs mer

Rastanläggning kan utföras som endera av två principiellt skilda typer: rastficka rastplats

Rastanläggning kan utföras som endera av två principiellt skilda typer: rastficka rastplats 2 Rastanläggningar Kommentar: Detta kapitel har inte reviderats i samband med utgivningen av VGU. I avvaktan på revidering kan Publikation 1999:143 Naturrastplatser en idéskrift tillämpas utöver detta

Läs mer

13 Stigningsfält och omkörningsfält

13 Stigningsfält och omkörningsfält 13 Stigningsfält och omkörningsfält Med stigningsfält avses extra körfält i backar, placerat till vänster om ordinarie körfält i stigningens riktning. Med omkörningsfält avses extra körfält på begränsad

Läs mer

Riktlinjer för vägvisare i Burlövs kommun

Riktlinjer för vägvisare i Burlövs kommun 1 (5) Riktlinjer för vägvisare i Burlövs kommun 1 Vägar för vilka Burlövs kommun svarar Väghållaren ansvarar för anvisningar för trafik och utmärkning på väg enligt Vägmärkesförordningen. Burlövs kommun

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i vägtrafikkungörelsen (1972:603); SFS 1998:1261 Utkom från trycket den 13 oktober 1998 utfärdad den 17 september 1998. Regeringen föreskriver att 2, 7,

Läs mer

Remissyttrande på promemorian Cykelregler

Remissyttrande på promemorian Cykelregler 1(5) Handläggare Jens Plambeck Remissyttrande på promemorian Cykelregler Stockholms läns landsting yttrar sig över förslaget till cykelregler i den nationella cykelstrategin. Förslag till yttrande har

Läs mer

Väghållningsfordon. Utmärkning av fordon i väghållningsarbete. På vägar där Trafikverket är väghållare eller beställare, där

Väghållningsfordon. Utmärkning av fordon i väghållningsarbete. På vägar där Trafikverket är väghållare eller beställare, där Maj 2012 Väghållningsfordon Utmärkning av fordon i väghållningsarbete På vägar där Trafikverket är väghållare eller beställare, där TRVK Apv och TRVR Apv ingår i kontraktet Trafikverket 781 89 Borlänge

Läs mer

Anvisningar för vägvisning i Stockholms stad

Anvisningar för vägvisning i Stockholms stad Anvisningar för vägvisning i Stockholms stad Vägvisning för fordonstrafik 1 (8) Framtagen på uppdrag av: Erika Björnsson, trafikkontoret Uppdraget är utfört av: Linda Lundberg, Iterio Referensgrupp: Hanna

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i trafikförordningen (1998:1276); SFS 2011:178 Utkom från trycket den 15 mars 2011 utfärdad den 3 mars 2011. Regeringen föreskriver i fråga om trafikförordningen

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR SOM INFÖRTS I DATAKATALOG VERSION 7 Detta dokument beskriver de förändringar som har införts i version 7 av RDT datakatalog.

FÖRÄNDRINGAR SOM INFÖRTS I DATAKATALOG VERSION 7 Detta dokument beskriver de förändringar som har införts i version 7 av RDT datakatalog. Transportstyrelsen Förändringar i version 7 av datakatalogen Sida 1 av 12 FÖRÄNDRINGAR SOM INFÖRTS I DATAKATALOG VERSION 7 Detta dokument beskriver de förändringar som har införts i version 7 av RDT datakatalog.

Läs mer

Förslag till nya trafikregler vid cykelöverfarter och på cykelbanor

Förslag till nya trafikregler vid cykelöverfarter och på cykelbanor TSV 2009:2856 PM 1(20) Förslag till nya trafikregler vid cykelöverfarter och på cykelbanor TSV 2009:2856 PM 2(20) Sammanfattning... 3 Bakgrund... 5 Bestämmelser vid cykelöverfarter... 6 Beteende vid cykelöverfarter...

Läs mer

PUBLIKATION 2009:15. 700 m. Handbok Vägmärken

PUBLIKATION 2009:15. 700 m. Handbok Vägmärken PUBLIKATION 2009:15 700 m Handbok Vägmärken Titel: Handbok VägmärkenVägverkets strategiska inriktning för kommunikation Publikation: 2009:15 Utgivningsdatum: 2009-04-30 Utgivare: Vägverket Dokumentansvarig:

Läs mer

3 Längsgående markeringar

3 Längsgående markeringar 3 Längsgående markeringar Belagd väg som inte är enskild ska utom tättbebyggt område ha längsgående vägmarkeringar. Detta gäller även gator som är avsedda för genomfartstrafik inom tättbebyggt område.

Läs mer

Information gällande ansökan om vägvisning till företag, kommersiella inrättningar, allmänna institutioner, turistmål och liknande

Information gällande ansökan om vägvisning till företag, kommersiella inrättningar, allmänna institutioner, turistmål och liknande Vår referens: 845/005.3525 Information gällande ansökan om vägvisning till företag, kommersiella inrättningar, allmänna institutioner, turistmål och liknande Innan du söker: Allmänna riktlinjer: Landskrona

Läs mer

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmarkering och vägkantsutmärkning 2004-05

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmarkering och vägkantsutmärkning 2004-05 Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Vägmarkering och vägkantsutmärkning 2004-05 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner:

Läs mer

10 Gaturummets innehåll

10 Gaturummets innehåll 10 Gaturummets innehåll I gaturummet utgörs ofta rummets väggar av bebyggelsen längs vägen. Även träd eller högre häckar kan bilda väggar i gaturummet. Vanligen skiljs trafikantslagen åt av en liten höjdskillnad,

Läs mer

6 Övriga markeringar. Pildelar. 6.1 Körfältspilar

6 Övriga markeringar. Pildelar. 6.1 Körfältspilar 6 Övriga markeringar Markeringar som inte är längsgående eller tvärgående räknas som övriga markeringar. Till dessa hör följande: körfältspilar anvisning om körfältsbyte spärrområde texter uppställningsplats

Läs mer

Policy för vägvisningsskyltar och tillfälliga skyltar inom Lidingö stad Dnr TN/2012:110

Policy för vägvisningsskyltar och tillfälliga skyltar inom Lidingö stad Dnr TN/2012:110 2012-04-17 Policy för vägvisningsskyltar och tillfälliga skyltar inom Lidingö stad Dnr TN/2012:110 Antagen i tekniska nämnden 2012-05-03 TN_2012_110 - Policy f%f6r v%e4gvisningsskyltar och tillf%e4lliga

Läs mer

REGLER FÖR SÄKERHET VID. Gatuoch VÄGARBETE

REGLER FÖR SÄKERHET VID. Gatuoch VÄGARBETE REGLER FÖR SÄKERHET VID Gatuoch VÄGARBETE Där Torsby kommun är väghållare Torsby kommuns regler för säkerhet vid gatu- och vägarbete. Torsby kommun har som målsättning att åstadkomma en säker miljö vid

Läs mer

Cykelpassager och cykelöverfarter

Cykelpassager och cykelöverfarter Cykelpassager och cykelöverfarter 1 Vem är fordonsförare? Fordonsförare är den som för ett fordon, dvs. en anordning på hjul, band eller medar. Bestämmelser om fordonsförare gäller även för den som rider

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i trafikförordningen (1998:1276); SFS 2015:929 Utkom från trycket den 18 december 2015 utfärdad den 10 december 2015. Regeringen föreskriver i fråga om

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag om parkeringsplatser för elbilar

Redovisning av regeringsuppdrag om parkeringsplatser för elbilar PROMEMORIA 1(11) Redovisning av regeringsuppdrag om parkeringsplatser för elbilar 1. Sammanfattning Transportstyrelsen har efter beslut av regeringen den 18 februari 2010 fått i uppdrag att lämna förslag

Läs mer

PROTOKOLL Svar på medborgarförslag 2014:21 om att göra Forsbyvägen till huvudled KS-2014/1059

PROTOKOLL Svar på medborgarförslag 2014:21 om att göra Forsbyvägen till huvudled KS-2014/1059 Kommunstyrelsen Utdrag ur PROTOKOLL 2016-03-14 52 Svar på medborgarförslag 2014:21 om att göra Forsbyvägen till huvudled KS-2014/1059 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå

Läs mer

Torsby kommuns regler för säkerhet vid gatuoch vägarbete där Torsby kommun är väghållare

Torsby kommuns regler för säkerhet vid gatuoch vägarbete där Torsby kommun är väghållare Datum 2014-02-06 Torsby kommuns regler för säkerhet vid gatuoch vägarbete där Torsby kommun är väghållare Torsby kommun har som målsättning att åstadkomma en säker miljö vid gatu- och vägarbeten för så

Läs mer

Konsekvensutredning - symbol för vägmärke I3, landmärke

Konsekvensutredning - symbol för vägmärke I3, landmärke Konsekvensutredning 1 (8) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Monika Morén Väg- och järnvägsavdelningen Enheten för teknik och trafik Sektion vägtrafik Konsekvensutredning - symbol för vägmärke I3, landmärke

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i trafikförordningen (1998:1276); SFS 2004:296 Utkom från trycket den 26 maj 2004 utfärdad den 6 maj 2004. Regeringen föreskriver i fråga om trafikförordningen

Läs mer

7 Vägkantsutmärkningar

7 Vägkantsutmärkningar 7 Vägkantsutmärkningar Vägkantsutmärkning används för att förstärka den visuella ledningen. Syftet är att förbättra trafiksäkerheten och körkomforten. Exempel på vägkantsutmärkningar är: kantstolpar med

Läs mer

3 Placering och linjeföring

3 Placering och linjeföring KORSNINGAR 3 Placering och linjeföring 3 Placering och linjeföring För trafikanten är intrycket av ett möte mellan olika vägar beroende av hur mötet "annonseras". Intrycken kan förstärkas eller försvagas

Läs mer

[9201] Trafikförordning (1998:1276)

[9201] Trafikförordning (1998:1276) Skatter m.m./vägtrafikförfattningar m.m. 1 [9201] Ändrad enligt SFS 1999:240, 1999:547, 1999:719, 1999:721, 1999:835, 2000:289, 2000:456, 2000:869, 2001:357, 2001:667, 2001:753, 2002:943, 2003:818, 2004:285,

Läs mer

Trafikkonferen. sen 2015-06-03. Trafikreglering

Trafikkonferen. sen 2015-06-03. Trafikreglering Trafikkonferen sen 2015-06-03 Trafikreglering Nya trafikregler vid cykling - Gäller från 2014-09-01 då alla cykelöverfarter blev cykelpassager - Regeringen har ställt till det med en mellanlösning - skapar

Läs mer

8 Lokaliseringsmärken för vägvisning

8 Lokaliseringsmärken för vägvisning 8 Lokaliseringsmärken för vägvisning 8.1 Allmänt Föreskrifter och regler för utformning och användning av lokaliseringsmärken finns i Vägmärkesförordningen, VMF och Vägverkets författningssamling, VVFS.

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om förarprov, behörighet B;

Transportstyrelsens föreskrifter om förarprov, behörighet B; Transportstyrelsens föreskrifter om förarprov, behörighet B; beslutade den 16 februari 2011. Transportstyrelsen föreskriver 1 följande med stöd av 8 kap. 5 körkortsförordningen (1998:980) och 7 kap. 2

Läs mer

3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer

3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer 3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer 3.1 Dimensionerande trafikanter Karaktäristika för typfordon samt gående och cyklister finns i del Grundvärden. För dimensionering av körbanebredder

Läs mer

[9201] Trafikförordning (1998:1276)

[9201] Trafikförordning (1998:1276) Skatter m.m./vägtrafikförfattningar m.m. 1 [9201] Ändrad enligt SFS 1999:240, 1999:547, 1999:719, 1999:721, 1999:835, 2000:289, 2000:456, 2000:869, 2001:357, 2001:667, 2001:753, 2002:943, 2003:818, 2004:285,

Läs mer

11.7 VÄGKANTSUTMÄRKNINGAR

11.7 VÄGKANTSUTMÄRKNINGAR VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 45 (50) 11.7 VÄGKANTSUTMÄRKNINGAR Vägkantsutmärkning används för att förstärka den visuella ledningen. Syftet är att förbättra trafiksäkerheten och körkomforten.

Läs mer