Emissionsdatabas för Värmlands län 2007

Transkript

1 RAPPORT Emissionsdatabas för Värmlands län 2007 För Länsstyrelsen i Värmland Annika Svensson Håkan Blomgren Martin Jerksjö Martin Ferm Jenny Westerdahl Åke Sjödin Arkivnummer: U2746 Rapporten godkänd: Karin Sjöberg Enhetschef Box 21060, SE Stockholm Box 5302, SE Göteborg Valhallavägen 81, Stockholm Aschebergsgatan 44, Göteborg Tel: +46 (0) Tel: +46 (0) Fax: +46(0) Fax: + 46 (0)

2 Organisation IVL Svenska Miljöinstitutet AB Adress Box Göteborg Telefonnummer Rapportförfattare Annika Svensson, Håkan Blomgren, Martin Jerksjö, Martin Ferm, Jenny Westerdahl och Åke Sjödin Medarbetare Ett stort antal personer från IVL och Länsstyrelsen i Värmland har deltagit i arbetet med att ta fram en emissionsdatabas för Värmlands län: Karin Sjöberg, Annika Svensson, Håkan Blomgren, Åke Sjödin, Markus Liljeberg, Martin Jerksjö, Martin Ferm, Jenny Westerdahl, Tomas Gustafsson, Karin Kindbom, Helena Danielsson, Tina Skårman och Marie Haeger-Eugensson på IVL. Cecilia Andersson och Olof Åkesson på Länsstyrelsen Värmland. Rapporttitel Emissionsdatabas för Värmlands län

3 Innehållsförteckning 1 INLEDNING EMISSIONSDATABASER GENERELLT UPPBYGGNAD AV EN EMISSIONSDATABAS ANVÄNDNINGSOMRÅDE DATABASBESKRIVNING EDB VÄRMLAND SYSTEMKRAV DATABASSTRUKTUR METODIK FÖR FRAMTAGNING AV EMISSIONER ENERGIFÖRSÖRJNING INDUSTRI ÖVRIGA PUNKTKÄLLOR TRANSPORTER ARBETSMASKINER LÖSNINGSMEDELSANVÄNDNING JORDBRUK AVLOPP DEPONIER METODIK FÖR GEOGRAFISK FÖRDELNING AV EMISSIONER PUNKTKÄLLOR LINJEKÄLLOR AREAKÄLLOR OLJEFÖRBRUKNING JÄMFÖRELSE MED SCB JÄMFÖRBARHET MED RUS ENERGIFÖRSÖRJNING INDUSTRIPROCESSER BENSINSTATIONER TRANSPORTER LÖSNINGSMEDELSANVÄNDNING JORDBRUK AVLOPP DEPONIER REFERENSER... 53

4 Bilageförteckning Bilaga 1 Manual för databas Bilaga 2 Sammanställning av emissionsfaktorer Bilaga 3 Resultat av enkätundersökning avseende C- och U-anläggningar samt förfrågan om bensinstationer till kommunerna i Värmland Bilaga 4 Småskalig eldning Bilaga 5 Emissioner av NMVOC exklusive terpener från skogsindustrier i Värmland Bilaga 6 Resultat av enkätundersökning avseende trafikarbete på kommunala vägar och gator till kommunerna i Värmland Bilaga 7 Resultat av enkätundersökning avseende sjöfart samt fördelning av tvåtakts- och fyrtaktsmotorer i motorbåtar och fritidsbåtar Bilaga 8 Jordbruk Bilaga 9 Avlopp - antal personer som inte var anslutna till kommunalt reningsverk 2008 Bilaga 10 Deponier Bilaga 11 Redovisning av emissioner Bilaga 12 Uppdatering av aktivitetsdata för fritidsbåtar, arbetsmaskiner och lösningsmedel Bilaga 13 Kompletterande uppgifter för spridningsberäkningar

5 1 Inledning På uppdrag av Länsstyrelsen i Värmland har IVL Svenska Miljöinstitutet upprättat en databas för emissioner till luft i Värmlands län. Databasen innehåller beräkningsunderlag i form av emissionsfaktorer och underliggande aktivitetsdata 1 samt beräknade emissioner för Värmlands län år Databasen är utformad så att det är möjligt att förändra beräkningsunderlaget för att kunna uppdatera emissionsfaktorer och underliggande aktivitetsdata och för att kunna lägga in data för olika år. Databasen har upprättats för att i framtiden också kunna utnyttjas för att erhålla indata till spridningsberäkningar med valfri spridningsmodell. De föroreningskomponenter som omfattas av databasen är svaveldioxid (SO 2), kväveoxider (NO X), partiklar (PM, PM 10 och PM 2,5), ammoniak (NH 3), flyktiga organiska ämnen (NMVOC), flyktiga organiska ämnen exklusive metanol och etanol (NMVOC exkl. MeOH, EtOH), koldioxidekvivalenter (CO 2ekv), fossilt koldioxid (CO 2), metan (CH 4), lustgas (N 2O), fluorklorväten (HFC), perfluorkarboner (PFC) och svavelhexafluorid (SF 6). 2 Emissionsdatabaser generellt 2.1 Uppbyggnad av en emissionsdatabas Storlek, innehåll och funktioner kan variera mellan olika databaser. Inför uppbyggnaden av en emissionsdatabas är det viktigt att bestämma syfte och målsättning med databasen (IVL m.fl., 2008). Detta är av största vikt för valet av ambitionsnivå avseende emissionsdatabasens: geografisk omfattning, geografisk upplösning, tidsmässig upplösning, fullständighet avseende ämnen, utsläppskällor och branscher, kvalitetskrav, kontinuitet och ajourhållning samt möjlighet att leverera indata till spridnings- och depositionsberäkningar. Valet av målsättning och ambitionsnivå är helt avgörande för det fortsatta EDB-arbetets detaljutformning under såväl uppbyggnad som drift. Det är därför viktigt att i ett tidigt skede bilda sig en uppfattning om vilken ambitionsnivå man kan uppnå i förhållande till tillgängliga resurser. I detta sammanhang innebär det ett klargörande av behovet av: tekniska lösningar, personella resurser, kompetens och ekonomiska resurser. 1 De aktiviteter som orsakar emissionerna. 1

6 Beroende på vilken målsättning man har med sin emissionsdatabas kan processen betraktas som enkelriktad eller som en återkommande delvis cyklisk process. Om man t.ex. har för avsikt att bygga upp en emissionsdatabas för en specifik frågeställning, vilket slutar med ett antal driftsfall, kan processen betraktas som tillfällig och enkelriktad. Om man däremot har målsättningen att bygga upp en emissionsdatabas för uppföljning av uppsatta miljömål, är processen att betrakta som kontinuerlig och delvis cyklisk med återkommande inventering, inmatning, verifiering, drift och ajourhållning. I det andra fallet är det viktigt att ambitionsnivån har satts så att det med en rimlig arbetsinsats är möjligt att uppdatera emissionsdatabasen kontinuerligt. I en ideal beräkning relateras en emissionsgenererande aktivitet till en korresponderande emissionsfaktor. När man praktiskt bygger upp en emissionsdatabas konstaterar man snabbt att detta ofta kan vara svårt att uppfylla. Ofta måste man acceptera förenklingar. De vanligaste skälen till att man accepterar förenklingar är: anpassning till tillgängliga aktivitetsdata och emissionsfaktorer, anpassning till en rimlig ambitionsnivå avseende arbetsinsats, anpassning till vedertagen beräkningsmetodik samt samordning med andra emissionsinventeringar med syfte att skapa enhetlig struktur över ett större område. 2.2 Användningsområde En emissionsdatabas (EDB) kan förenklat betraktas som ett avancerat register för lagring av information om, i detta fall, utsläpp till luft (delvis ur IVL m.fl., 2008). Det övergripande syftet med en emissionsdatabas är att tillhandahålla stöd för att kunna beräkna och efterlikna verkliga utsläppsförhållanden och dess fördelning i tid och rum över ett område. Utsläppsförhållande i en emissionsdatabas redovisas som utsläppsmängd per tidsenhet (t.ex. kg/år). Väl samlad kan denna information ligga till grund för olika sammanställningar och beräkningar, bl.a. av framtida utsläppsscenarier. En emissionsdatabas kan ha flera olika användningsområden t.ex.: Öka kunskaperna om emissioner till luft i ett område. Utgöra underlag för upprättande av utsläppsstatistik. Utgöra underlag vid miljöprövningar och tillsyn enligt miljöbalken. Som utgångspunkt för upprättande av regionala och lokala miljömål. Som underlag för bedömning av måluppfyllelser. Utgöra underlag för miljöplanering. För bedömning av effekten av olika framtida handlingsalternativ Emissioner till luft Luftföroreningar orsakar skador på människors hälsa och på miljön. Genom internationella samarbeten har luftkvaliteten delvis förbättrats under de senaste årtiondena. Mycket arbete kvarstår dock med att minska emissioner till luft om vi ska kunna andas frisk luft i framtiden. För att kunna bedöma vilka åtgärder som ger bäst effekt på luftkvaliteten och för att följa upp åtgärder som redan införts behövs god kännedom om emissionerna i landet, länet eller kommunen. En emissionsdatabas kan underlätta detta arbete genom att man relativt enkelt kan inhämta uppgifter för att göra trendanalyser av ett områdes emissioner. Det är även möjligt att ta ut data för att 2

7 jämföra ett läns emissioner med andra län eller nationellt. Dessutom kan emissionsdatabasens data användas för att underlätta arbetet med miljöprövningar då man relativt enkelt kan sätta en enskild källas emissioner i relation till andra källor eller till totala emissioner i en kommun eller ett län Miljökvalitetsnormer och miljömål Förordningen om miljökvalitetsnormer för luft (SFS 2001:527), inbegriper förekomst och halt i luft av olika föroreningar. Av nuvarande förordningen framgår att Sveriges kommuner ska kontrollera att miljökvalitetsnormerna uppfylls och att kontrollen kan ske genom mätningar, beräkningar eller annan uppföljning (se vidare avsnitt 2.2.3). Kontrollen kan ske genom samverkan mellan flera kommuner där länsstyrelsen har ansvar för att ta fram ett regionalt program för kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft. För att kunna styra utvecklingen på längre sikt har riksdagen även infört miljömål för flera luftföroreningar. Miljömålen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är miljömässigt hållbara på lång sikt. Miljömålen innebär i flera fall mera långtgående krav än miljökvalitetsnormerna. Detta för att normerna ses som styrmedel för att uppnå miljömålen. Flera av miljömålen handlar om utsläpp till luft av olika föroreningar, t.ex. Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet och Storslagen fjällmiljö. Mängden emissioner till luft av olika föroreningar används som delmål för att ett miljökvalitetsmål ska kunna uppnås, men även som indikatorer för att följa upp miljömålet. Delmål för att uppfylla miljökvalitetsmålen finns på nationell, regional och ibland även på kommunal nivå. EDB Värmland är utformad så att det är möjligt att ta fram uppgifter på läns- och kommunnivå eller sektorsvis för att följa upp befintliga miljömål. Informationen kan även ligga till grund vid arbetet med att utforma nya miljömål Övervakning av luftkvalitet med modeller EU:s direktiv för luftkvalitet och de svenska miljökvalitetsnormerna (MKN) medför ett behov av luftkvalitetsövervakning. För att effektivisera övervakningen av aktuella haltnivåer i relation till fastställda gränsvärden och normer rekommenderas användning av spridningsmodeller i kombination med mätningar. Ett av syftena med EDB Värmland är att den i framtiden ska kunna användas för att generera indata till spridningsmodellering av emissioner till luft. Modeller kan användas som verktyg för att: identifiera de ur föroreningssynpunkt mest belastade områdena, beskriva föroreningssituationen i ett område där haltnivåerna överskrider miljökvalitetsnormerna samt utvärderingströsklarna för utomhusluft, utgöra underlag för olika former av bedömningar (såsom förändrade emissioner till följd av förändrad industriprocess eller stadsplanering) samt för att simulera framtida åtgärder planerade av enskilda kommuner och/eller industrier. 3

8 3 Databasbeskrivning EDB Värmland 2007 Databasen EDB Värmland har utformats för att kunna lagra aktivitetsdata, emissionsfaktorer och emissioner från samtliga källor av utsläpp till luft i Värmland. Vid leverans av databasen innehåller den data för år Via startsidan kan man kopiera alla data för ett år till ett nytt år. På detta sätt är det enkelt att börja med ett nytt år och endast korrigera det som är ändrat. Utdata kan fås som Excelfiler. Uppgifterna i databasen är sökbara fördelade på kommuner, sektorer, anläggningar och föroreningskomponenter. Samtliga källors koordinater har lagts in i databasen, vilket gör det möjligt att koppla databasen till olika GIS-program för kartpresentation av emissionerna. Databasen har utformats med funktioner som även ger möjlighet att använda den för att ge indata till spridningsmodellering. Den kan uppdateras med indata nödvändiga för modellering, t.ex. industriers och värmeverks skorstenshöjder, rökgastemperaturer, flödeshastigheter m.m. En manual för hantering av databasen återfinns i Bilaga Systemkrav Emissionsdatabasen med tillhörande inmatningsapplikation är utvecklad i Microsoft Access. Databasen är testad med Access 2003, 2007 och 2010, vilket kräver att denna mjukvara finns installerad på den dator man vill använda för att administrera emissionsdatabasen. 3.2 Databasstruktur Databasstrukturen för EDB Värmland 2007 framgår av Figur 1 (punktkällor) och Figur 2 (linje- och areakällor). Vid beräkning av en emission används generellt formeln: Emission = Aktivitet * Enhetsomvandling * Emissionsfaktor Punktkällor I databasen är punktkällor lagrade enligt följande tabellhierarki: Kommun Anläggning - Emissionskälla - Emission/Aktivitet. Detta betyder att i varje kommun finns ett antal anläggningar som kan ha en eller flera emissionskällor. Emissionskällorna för energiförsörjning och industri är uppdelade på Processrelaterade emissioner respektive emissioner från Energiframställning. Det är även möjligt att fördela emissionskällorna på t.ex. olika pannor eller produktionsenheter. Varje emissionskälla kan ha ett antal aktiviteter (t.ex. förbrukning av bränsle) kopplade till sig. Varje emissionskälla har dessutom emissioner som antingen är beräknade från aktivitetsdata eller uppmätta (angivna i miljörapport). Kopplingen till en viss sektor görs utifrån typ av emissionskälla. Befintliga sektorer i EDB Värmland 2007 redovisas i Tabell 1. 4

9 Figur 1 Databasstruktur för punktkällor Linje- och areakällor För linje- och area-källor har en delvis annorlunda databasstruktur används för att kunna applicera aktivitetsdata på en högre nivå än på ett enskilt linjeobjekt eller areagrid (rutnät), se Figur 2. För linjekällor har skapats sammanlänkade raka linjer som beskriver den önskade källan. T.ex. har alla järnvägssträckor lagts in i databasen. En viss aktivitet kopplas sedan till en viss uppsättning delsträckor och emissionerna fördelas lika över den totala sträckan. För areakällor utgås från ett 1x1 km rutnät (grid) över Värmland (i databasen kallas tabellen GridKomMark). För varje ruta i nätet finns information i databasen om vilken kommun som har störst area i rutan samt befolkningsmängd och fördelning av marktyper i rutan. För varje aktivitet som skall fördelas har det sedan skapats ett fördelningsgrid som fördelar aktiviteten över länet. T.ex. fördelas jordbrukets emissioner över jordbruksmarken. Varje aktivitet är kopplad till en viss sektor i databasen. 5

10 Figur 2 Databasstruktur för area och linjekällor. 4 Metodik för framtagning av emissioner Det finns många olika sätt att angripa problemet med att beräkna emissioner till luft från en stor mängd olika verksamheter i ett större område, t.ex. ett län. Två olika angreppssätt som ofta används är top-down - och bottom-up-beräkningar. En top-down beräkning utgår från en uppskattning av emissionen över ett större geografiskt område, t.ex. hela Sverige. Utifrån den skattningen kan den totala emissionen fördelas ner över mindre geografiska områden såsom län och kommuner. I vissa fall kan metoden betraktas som relativt grov, men den är användbar för att beräkna emissioner över ett större område. I sådana fall 6

11 då detaljerade uppgifter saknas, eller inte är möjliga att ta fram, på lokalnivå kan en top-down beräkning vara den enda framkomliga vägen. En bottom-up beräkning utgår från detaljerad information om en specifik föroreningskälla, t.ex. en enskild industri, en viss väglänk eller en deponiverksamhet. Om tillräckligt detaljerade uppgifter finns att tillgå kan emissionsberäkningarna för en enskild källa göras mycket noggranna. För att kunna få en helhetsbild av de totala emissionerna över ett större område måste alla utsläppskällor i området beskrivas var för sig och därefter slås ihop. Att uppgifterna om samtliga källor ska kunna slås ihop på ett hanterbart sätt i en EDB förutsätter att aktivitetsdata är homogena och att relevanta emissionsfaktorer finns att tillgå. I EDB Värmland har beräkningar enligt både top-down och bottom-up metoderna används. Där möjlighet funnits att ta fram detaljerade aktivitetsdata för aktuell sektor på kommunal nivå har främst bottom-up beräkningar använts. I de fall det ej varit möjligt att erhålla detaljerade och fullständiga aktivitetsdata för en sektor på kommunal nivå har top-down beräkningar använts. I dessa fall har data generellt hämtats från SMED 2. EDB Värmland innehåller aktivitetsdata, emissionsfaktorer och emissioner för nio huvudsektorer; Energiförsörjning, Industri, Övriga punktkällor, Transporter, Arbetsmaskiner, Lösningsmedelsanvändning (konsumenter), Jordbruk, Avlopp och Deponier. Varje huvudsektor kan bestå av en eller flera undersektorer. I Tabell 1 redovisas samtliga huvud- och undersektorer, vilken beräkningsmetod ( bottom-up eller top-down ) som använts för respektive sektor och vilka föroreningskomponenter som beräknats för respektive sektor. I avsnitten nedan (4.1 till 0) redovisas metodiken för framtagning av aktivitetsdata, emissionsfaktorer och emissioner för varje sektor på en mer detaljerad nivå. För varje avsnitt redovisas: Vilken typ av utsläppskällor som ingår i aktuell sektor. Vilken typ av aktivitetsdata som använts för att beräkna emissionerna i respektive sektor, inklusive en beskrivning av hur aktivitetsdata tagits fram/var aktivitetsdata hämtats. Vilka emissionsfaktorer som applicerats på aktivitetsdata i respektive sektor. En kortfattad beskrivning av hur emissionerna fördelats geografiskt i respektive sektor (för mer information hänvisas till kapitel 6). För punktkällor inom El- och värmeverk, Övrig uppvärmning, Industrier, Deponier samt Krematorier har denna information inte ansetts nödvändig. Dessa är placerade enligt angiven x- och y-koordinat. 2 SMED står för Svenska MiljöEmissionsData och är namnet på det konsortium inom vilket de fyra organisationerna IVL, SCB, SLU och SMHI samarbetar ( Konsortiet SMED bildades 2001 med syftet att långsiktigt samla och utveckla kompetensen i Sverige inom emissionsstatistik kopplat till åtgärdsarbete inom områdena luft- och vattenföroreningar, avfall samt farliga ämnen och kemikalier. En viktig uppgift för SMED är att långsiktigt säkerställa framtagandet av underlag till Sveriges internationella rapportering inom områdena utsläpp till luft och vatten samt inom avfallsområdet. 7

12 Tabell 1 Sammanställning över vilka föroreningskomponenter som beräknats/redovisats för respektive huvudsektor. Huvudsektor Undersektorer Delsektorer Beräkningsmetod SO 2 NO X Stoft/ NH 3 NMVOC NMVOC exkl. CO 2- CO 2 CH 4 N 2O HFC PFC SF6 PM 10 1) MeOH, EtOH ekv. Energiförsörjning El- och värmeverk Bottom-up Ja Ja Ja Ja Ja 4) Ja Ja Ja Ja Övrig uppvärmning Bottom-up Ja Ja Ja Ja Ja 4) Ja Ja Ja Ja Egen uppvärmning småskalig eldning Ja Ja Ja Ja Ja 4) Ja Ja Ja Ja Olja Pellets, boilers+stoves Ved, boilers m. ack. tank Ved, boilers u. ack. tank Ved, stoves Ved, öppen spis Top-down utifrån NUTS2-nivå Industri Processer Bottom-up Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Energiförsörjning Bottom-up Ja Ja Ja Ja Ja 4) Ja Ja Ja Ja Övr. punktkällor Bensinstationer Bottom-up Ja 4) Ja Transporter Vägtrafik Vectura Ja Ja Ja Ja Ja 4) Ja Ja Ja Ja Sjöfart Fritidsbåtar Top-down Ja Ja Ja Ja Ja 4) Ja Ja Ja Ja Övrig sjöfart 2) Bottom-up Flyg Cruise Bottom-up Ja Ja Ja - Ja 4) Ja Ja Ja Ja LTO Tåg Bottom-up Ja Ja Ja Ja Ja 4) Ja Ja Ja Ja Arbetsmaskiner Lösningsmedelsanvändning Jordbruk Top-down Ja Ja Ja Ja Ja 4) Ja Ja Ja Ja Skogsbruk Top-down Ja Ja Ja Ja Ja 4) Ja Ja Ja Ja Industri och anl. Top-down Ja Ja Ja Ja Ja 4) Ja Ja Ja Ja Hushåll Top-down Ja Ja Ja Ja Ja 4) Ja Ja Ja Ja Konsumenter Top-down Ja 4) Ja Ja Jordbruk Svin Bottom-up 3) Ja - - Ja - Ja Ja Ko Bottom-up 3) Ja - - Ja - Ja Ja Fågel Bottom-up 3) Ja - - Ja - Ja Ja Häst Bottom-up 3) Ja - - Ja - Ja Ja Åkermark Bottom-up 3) Ja - - Ja - - Ja Övrigt (fiskodling) Bottom-up 3) Ja - - Ja Avlopp Bottom-up Ja - - Ja Deponier Bottom-up Ja - Ja ) I EDB Värmland 2007 redovisas stoft och PM 10. I de fall värden från miljörapporter används (Industri - processer) saknas i vissa fall emissioner av PM 10. Om industrierna i sina miljörapporter har angett mängd utsläppt stoft redovisas detta under stoft i EDB Värmland. Då andelen PM 10 inte är känd saknas emissioner av PM 10 i dessa fall i EDB Värmland. Om industrierna i sina miljörapporter har angett mängd utsläppt PM 10 redovisas detta under PM 10 och stoft i EDB Värmland. 2) Torrlastfartyg, tankfartyg, passagerarfartyg och fiskebåtar. 3) I möjligaste mån har aktivitetsdata för beräkningar av emissioner från jordbruk hämtats på kommunnivå i Värmland. I några fall bygger aktivitetsdata på nationella uppg., se mer detaljerad information i avsnitt ) NMVOC exkl. MeOH, EtOH redovisas speciellt för Industriproc. För övr. sektorer har, enligt önskemål från Läns. i Värmland, samma emission som för NMVOC ansatts även för NMVOC exkl. MeOH, EtOH. 8

13 4.1 Energiförsörjning I huvudsektorn Energiförsörjning ingår emissioner till luft av SO 2, NO X, stoft, PM 10, NH 3, NMVOC, CO 2, CH 4 och N 2O från tre undersektorer: El- och värmeverk Övrig uppvärmning - panncentraler Egen uppvärmning småskalig eldning med delsektorerna Olja, Pellets (boilers + stoves), Ved (boilers med ackumulatortank), Ved (boilers utan ackumulatortank), Ved (stoves) och Ved (öppen spis) Aktivitetsdata och emissioner avseende speciellt El- och värmeverk som är klassade som A- och B- anläggningar har hämtats från anläggningarnas miljörapporter. Där anläggningarna angivit aktivitetsdata i form av t.ex. mängd förbrukat bränsle har emissionerna dessutom beräknats i EDB:n. I EDB Värmland 2007 kallas emissioner som hämtats från miljörapporter för Uppmätta och emissioner som beräknas i EDB:n Beräknade, se vidare Bilaga 1. För att undvika risken för att en emission ska räknas två gånger i de resultatrapporter som kan sammanställas i EDB:n, hämtar rapportfunktionen uppgifter från i första hand emissioner från miljörapporter (Uppmätta) och i andra hand emissioner som har beräknats utifrån aktivitetsdata och emissionsfaktorer (Beräknade). Orsaken till valda ordningsföljd är att anläggningarna själva sannolikt har den bästa kunskapen om sina specifika processer och därmed sina emissioner till luft. Det kan ibland vara stora skillnader mellan de emissioner som angivits i miljörapporter och de som beräknats utifrån bränsleförbrukning och emissionsfaktorer. Skillnaderna kan bero på olika saker t.ex. nationella emissionsfaktorer och att anläggningarna endast rapporterar de emissioner de är skyldiga enligt sitt tillstånd. De nationella emissionsfaktorerna inom SMED är fördelade på olika bränsleslag och olika typer av verksamheter (Elkraftverk, Fjärrvärme, Industri och Övrigt), se Bilaga 2. Emissionsfaktorerna är framtagna för att beräkna nationella emissioner av olika föroreningar och är inte framtagna för varje enskild verksamhet. Detta gör att beräknade emissioner utifrån bränsleanvändning stämmer olika bra överens med verkligheten för olika verksamheter. Varje enskild anläggning har ett tillstånd för sin verksamhet som inkluderar villkor på hur verksamheten ska skötas, kontrolleras och vad anläggningen ska rapportera till myndigheter. I den miljörapport som en anläggning sammanställer varje år finns en del där anläggningen rapporterar emissioner till bl.a. luft, den s.k. emissionsdeklarationer. Vilka delar som ska ingå i emissionsdeklarationen regleras av tillståndet och dess villkor. Om en anläggning inte är skyldig att rapportera samtliga emissioner till luft kan det medföra att emissionsdeklarationen inte är fullständig och att emissioner saknas. I databasen kan användaren skriva ut en rapport för punktkällor där uppmätta och beräknade emissioner kan jämföras relativt enkelt. Rapporten tas fram i applikationen Hantera punktkällor genom att trycka på knappen Punktkällor sammanställning. Om användaren anser att det beräknade värdet är mer tillförlitligt än det uppmätta och önskar inkludera det beräknade värdet i summeringar istället för det uppmätta är detta möjligt genom att radera det uppmätta värdet från EDB Värmland. 9

14 EDB Värmland innehåller ett antal anläggningar som varken angivit aktiviteter eller emissioner och som därför saknar uppgifter om detta. De uppgifter som finns om respektive anläggning har lagts in i EDB Värmland som underlag vid framtida uppdateringar/kompletteringar av databasen El- och värmeverk I undersektorn El- och värmeverk ingår emissioner till luft från förbränningen vid de energiproducerande verk som är klassade som A- och B-anläggningar. I Värmland fanns 15 stycken eloch värmeverk som klassades som B-anläggningar år 2007, se Tabell 2. El- och värmeverk klassade som A-anläggningar saknades i Värmland Aktivitetsdata i form av anläggningarnas bränsleslag och bränsleförbrukning har hämtats ur miljörapporten för respektive anläggning. I de fall där anläggningarna rapporterat uppmätta/beräknade emissioner till luft har även dessa uppgifter hämtats från miljörapporterna. Uppgifterna behandlas och presenteras enligt beskrivning i avsnitt 4.1 ovan. De emissionsfaktorer som använts vid beräkningarna har i första hand hämtats från SMED och redovisas i Bilaga 2 under rubriken Energiförsörjning och industri - SMED. Genom sin roll som tillsynsmyndighet har Länsstyrelsen i Värmland stor lokalkännedom om många av El- och värmeverken i länet. Länsstyrelsen har därför önskat ersätta SMED:s emissionsfaktorer avseende NMVOC och CH 4 med egna emissionsfaktorer för vissa utvalda anläggningar. Även dessa emissionsfaktorer redovisas i Bilaga 2 under rubriken Energiförsörjning och industri Länsstyrelsen i Värmland. Tabell 2 Antal el och värmeverk som klassades som B-anläggningar i Värmland El- och värmeverk klassade som A-anläggningar saknades i Värmland Kommun Antal Prövning Arvika 1 B Hagfors 1 B Karlstad 6 B Kristinehamn 1 B Munkfors 1 B Storfors 1 B Sunne 1 B Säffle 2 B Torsby 1 B Övrig uppvärmning - panncentraler I undersektorn Övrig uppvärmning ingår emissioner till luft från de energiproducerande verk som är klassade som C- och U-anläggningar. Enligt länsstyrelsens önskemål har även emissioner från krematorier tillförts denna sektor. För att få uppgifter om aktivitetsdata i form av bränsleförbrukning och bränsleslag och/eller beräknade emissioner till luft från anläggningarna skickades en enkät till samtliga 16 kommuner i Värmland. Sju av kommunerna besvarade enkätens förfrågan om C- och U-anläggningar 3, se Bilaga 3. För att inkludera de verksamheter som inte täcktes upp genom enkätundersökningen gjorde Länsstyrelsen i Värmland en tilläggsundersökning, vilket resulterade i ytterligare 35 stycken C- och U-anläggningar. Antalet C- och U-anläggningar där kommunerna angav att verksamheten var 3 Information om bensinstationer finns under Övriga punktkällor i avsnitt

15 energiproduktion vid fastbränsleanläggning/panncentral redovisas i Tabell 3. I EDB:n redovisas beräknade emissioner samt, i den mån det finns, emissioner hämtade från miljörapporter. De emissionsfaktorer som använts vid beräkningarna har hämtats från SMED och redovisas i Bilaga 2 under rubriken Energiförsörjning och industri. Tabell 3 Antal anläggningar för energiproduktion som klassades som C- eller U-anläggningar i Värmland Kommun Antal C-anläggningar Antal U-anläggningar Arvika 1 2 Eda 2 1) Forshaga 8 2) Grums C- och U-anläggningar saknas enligt uppgifter från kommunen Hagfors 1 - Hammarö 11 3) Karlstad 3 4) Kil 3 Kristinehamn 1 1 Munkfors 1 3 Sunne 3 1 Säffle - - Årjäng 1-1) Informationen från Eda var bristfällig. Eda kommun hade inte angivit om anläggningarna var klassade som C- eller U. Inte heller hade de angivit typ av verksamhet. 2) Informationen från Forshaga var bristfällig. Kommunen har angivit att de har två C-anläggningar. Information om de sex övriga anläggningarna saknas. 3) Informationen från Hammarö var bristfällig. Kommunen har angivit att de har tre C-anläggningar. Information om de åtta övriga anläggningarna saknas. 4) Informationen från Karlstad var bristfällig. Kommunen har angivit att de har två C-anläggningar. Information om den tredje anläggningen saknas. Krematorier I Sveriges internationella rapportering igår krematorier i sektorn Avfall avfallsförbränning. I EDB Värmland tillhör krematorier sektorn Energiförsörjning övrig uppvärmning. I gruppen ingår fyra krematorier, se Tabell 4. Krematorierna har inte angivit några emissioner i miljörapporter utan emissionerna har beräknats utifrån angiven bränsleförbrukning. De emissionsfaktorer som använts vid beräkningarna har hämtats från SMED och redovisas i Bilaga 2 under rubriken Energiförsörjning och industri - SMED. Tabell 4 Krematorier i EDB Värmland Kommun Anläggning Prövningsnivå Arvika Arvika krematorium B Filipstad Krematoriet Trons kapell B Karlstad Krematoriet på Rud B Kristinehamn Ljusets kapell B 11

16 4.1.3 Egen uppvärmning - småskalig eldning I undersektorn Egen uppvärmning ingår emissioner till luft från hushållens uppvärmning med småskaliga värmesystem (t.ex. pannor, braskaminer och öppna spisar) i småhus, fritidshus och flerbostadshus. Undersektorn är dessutom uppdelad på sex delsektorer: Olja Pellets, boilers + stoves Ved, boilers med ackumulatortank Ved, boilers utan ackumulatortank Ved, stoves Ved, öppen spis Statistik över förbrukade mängder olja, ved, pellets/briketter och flis/spån som användes 2007 av hushållens uppvärmning via småskalig eldning produceras årligen av SCB. Statistiken för 2007 är dock uppdelad på NUTS2-regioner (NUTS - Nomenclature of Territorial Units for Statistics), vilket i Sverige innebär en uppdelning på åtta regioner (Stockholm, Östra Mellansverige, Småland och öarna, Sydsverige, Västsverige, Norra Mellansverige, Mellersta Norrland och Övre Norrland). Värmland ingår i område Norra Mellansverige (SE06) tillsammans med Dalarna och Gävleborgs län. För att skala ned förbrukningsuppgifter för 2007 på kommuner inom Värmlands län användes statistik från 2003 som allokeringsmodell. Undersökningen av förbrukning inom småskalig förbränning 2003 baserades på ett stort antal hushåll, varför SCB har en större uppdelning ned på kommunnivå för detta år. Uppgifter för 2003 användes således som vikt för att proportionellt fördela förbrukningsuppgifterna för 2007 på enskilda kommuner i Värmlands län, se resultat i Tabell 5. Fördelen med denna metod är att den baseras på nationell statistik från SCB, medan nackdelen är att varje kommun får samma viktningsfaktor som 2003 oavsett om det ändrats sedan dess eller inte. Länsstyrelsen i Värmland har haft önskemål om att det i EDB Värmland 2007 skall tas hänsyn till om en panna är miljögodkänd eller inte. Länsstyrelsen i Värmland har erhållit information om antal pannor och lokaleldstäder i Värmlands län från sotarregistret, se Bilaga 4. Utifrån denna information framgår att som ett medelvärde över kommunerna var ca 70 % av fastbränslepannorna inte miljögodkända och ca 30 % miljögodkända år Enligt Länsstyrelsens önskemål har denna fördelning applicerats på ovan nämnda statistik över förbrukade mängder fastbränsle som användes för hushållens uppvärmning i pannor 2007 och lagts in i EDB Värmland Vid leverans av EDB:n används dock samma emissionsfaktor för de båda grupperna av orsaker som förklaras i avsnittet nedan. Uppdelningen i EDB:n möjliggör dock för framtida skillnader i emissionsfaktorer för de båda grupperna. Flertalet av SMED:s emissionsfaktorer för småskalig eldning har uppdaterats enligt förslag i en SMED-rapport från 2006 (Paulrud et. al, 2006). Om pannorna är miljögodkända eller inte har dock inte varit ett huvudkriterium vid framtagandet av emissionsfaktorerna till SMED. I rapporten framgår att variationerna i uppmätta emissionsfaktorer är stor för flera av ämnena. För t.ex. kolmonoxid, partiklar, dioxin, NMVOC och PAH är tillvägagångssättet vid förbränning och bränslets egenskaper av avgörande betydelse, då dessa ämnen till stor del är produkter vid ofullständig förbränning. Detta innebär att hanteringen vid förbränning kan ha större inverkan på en emission än om förbränningsutrustningen är miljögodkänd eller inte. Inom SMED finns således inte särskilda emissionsfaktorer för miljögodkända respektive icke miljögodkända pannor. Att båda typer av pannor förekommer är inkluderat i emissionsfaktorerna, men kan inte särskiljas. 12

17 Inom varje kommun fördelas emissionerna geografiskt efter boyta per kvadratkilometer för respektive hustyp. Boytorna är hämtade från fastighetsregistret. Inom områden med fjärrvärmenät antas emissionerna endast uppgå till 30 % av vad de skulle ha varit utan fjärrvärmenät (Segersson m.fl., 2009). Tabell 5 Mängd förbrukad energi per kommun år 2007 utifrån SCB-statistik på NUTS2-nivå. Kommun Olja (GWh) Wood logs Boilers (GWh) Wood logs Stoves (GWh) Wood logs Open fire place (GWh) Wood chips Boilers (GWh) Pellets Boilers (GWh) Pellets Stoves (GWh) Kil 7,40 14,41 4,81 0,19 2,06 7,79 1,64 Eda 9,15 21,88 7,30 0,29 4,43 2,78 0,58 Torsby 12,63 32,30 10,78 0,42 1,21 5,35 1,13 Storfors 4,79 8,00 2,67 0,10 0,35 1,73 0,36 Hammarö 6,97 4,17 1,39 0,05 0,00 3,93 0,83 Munkfors 3,92 6,15 2,05 0,08 0,40 2,67 0,56 Forshaga 12,63 11,43 3,81 0,15 0,94 9,22 1,94 Grums 6,10 11,21 3,74 0,15 0,25 7,65 1,61 Årjäng 6,10 19,61 6,55 0,26 3,47 3,26 0,69 Sunne 10,45 32,02 10,69 0,42 1,67 9,74 2,05 Karlstad 32,67 34,51 11,52 0,45 0,09 14,72 3,09 Kristinehamn 21,34 17,47 5,83 0,23 0,00 4,84 1,02 Filipstad 10,45 17,19 5,74 0,22 0,00 3,22 0,68 Hagfors 18,73 12,77 4,26 0,17 0,29 11,24 2,36 Arvika 15,24 40,59 13,55 0,53 2,03 9,18 1,93 Säffle 13,94 26,87 8,97 0,35 11,44 4,12 0, Industri I huvudsektorn Industri ingår emissioner till luft av SO 2, NO X, stoft, PM 10, NH 3, NMVOC, NMVOC exkl. MeOH 4 och EtOH, CO 2, CH 4, N 2O, HFC, PFC och SF 6 från två undersektorer: Industriprocesser Industrins energiförsörjning Aktivitetsdata och emissioner avseende industrier som är klassade som A- och B-anläggningar har hämtats från anläggningarnas miljörapporter. Där anläggningarna angivit aktivitetsdata i form av t.ex. mängd förbrukat bränsle har emissionerna dessutom beräknats i EDB:n. I EDB Värmland 2007 kallas emissioner som hämtats från miljörapporter för Uppmätta och emissioner som beräknas i EDB:n Beräknade, se vidare Bilaga 1. För att undvika risken för att en emission ska räknas två gånger i de rapporter som kan sammanställas i EDB:n, hämtar rapportfunktionen uppgifter från i första hand emissioner från miljörapporter (Uppmätta) och i andra hand emissioner som har beräknats utifrån aktivitetsdata och emissionsfaktorer (Beräknade). Orsaken till valda ordningsföljd är att anläggningarna själva sannolikt har den bästa kunskapen om sina specifika processer och därmed sina emissioner till luft. 4 NMVOC exkl. MeOH, EtOH redovisas speciellt för Industriprocesser. För övriga sektorer har, enligt önskemål från Länsstyrelsen i Värmland, samma emission som för NMVOC ansatts även för NMVOC exkl. MeOH, EtOH. 13

18 Undantaget från denna regel är emissioner från skogsindustrierna i Värmland, se avsnitt nedan och Bilaga 5. EDB Värmland innehåller ett antal anläggningar som varken angivit aktiviteter eller emissioner och som därför saknar uppgifter om detta. De uppgifter som finns om respektive anläggning har lagts in i EDB Värmland som underlag vid framtida uppdateringar/kompletteringar av databasen Industriprocesser I undersektorn Industriprocesser ingår emissioner till luft från industrier som är klassade som A-, B-, C- eller U-anläggningar. I Värmland fanns 13 A-anläggningar och 62 B-anläggningar år 2007, se Tabell 6. Uppgifter om anläggningarnas emissioner till luft från tillverkningsprocessen har hämtats ur miljörapporten för respektive anläggning. För att få uppgifter om emissioner till luft från C- och U-anläggningarna skickades en enkät till samtliga 16 kommuner i Värmland. Sju av kommunerna besvarade enkätens förfrågan om C- och U-anläggningar 5, se Bilaga 3. För att inkludera de verksamheter som inte täcktes upp genom enkätundersökningen gjorde Länsstyrelsen i Värmland en tilläggsundersökning, vilket resulterade i ytterligare 44 stycken C- och U-anläggningar. Antalet C- och U-anläggningar där kommunerna angav att verksamheten var någon form av industriverksamhet redovisas i Tabell 6. Aktivitetsdata i form av anläggningarnas bränsleslag och bränsleförbrukning har hämtats ur miljörapporten för respektive anläggning. I de fall där anläggningarna rapporterat uppmätta/beräknade emissioner till luft har även dessa uppgifter hämtats från miljörapporterna. Uppgifterna behandlas och presenteras enligt beskrivning i avsnitt 4.2 ovan. I skogsindustriernas emissioner till luft ingår olika typer av terpener som är en grupp reaktiva kolväten. Barrträd innehåller terpener som avges naturligt i låga halter. Då träden skadas, t.ex. vid skogsavverkning och vid bearbetning i sågverk och massaindustri avges terpener i större utsträckning än naturligt. Inom Sveriges internationella rapportering ingår inte terpener i skogsindustrins emissioner till luft av NMVOC. I enhetlighet med detta önskar Länsstyrelsen i Värmland exkludera terpenerna från EDB Värmland Emissioner av NMVOC från skogsindustriernas processer har, som nämnts ovan, hämtats från miljörapporter. Då skogsindustrierna beräknar sina emissioner av NMVOC används generellt schablonvärden där terpener ingår till viss utsträckning. För att exkludera terpenerna från NMVOC-emissionerna har dessa emissioner istället beräknats med emissionsfaktorer från SMED där terpener inte ingår. I Bilaga 5 redovisas de skogsindustrier där beräkningar gjorts för emissioner av NMVOC exklusive terpener. De emissionsfaktorer som använts vid beräkningarna har hämtats från SMED och redovisas i Bilaga 2 under rubrikerna Energiförsörjning och industri - SMED samt Skogsindustrin - NMVOC exklusive terpener. 5 Information om bensinstationer finns under Övriga punktkällor, se avsnitt

19 Tabell 6 Antal industrier som klassades som A-, B-, C- eller U-anläggningar i Värmland Kommun Antal A- anläggningar Antal B- anläggningar Antal C- anläggningar Antal U- anläggningar Arvika Eda ) Filipstad ) Forshaga ) C- och U-anläggningar saknas enligt uppgifter från kommunen Grums 1 1 Hagfors ) Hammarö ) Karlstad Kil ) Kristinehamn ) 2 Munkfors - 3 Information saknas Storfors - 2 Information saknas Sunne Säffle ) - Torsby Årjäng ) 1) Informationen från Eda, Filipstad, Forshaga och Kil var bristfällig. Kommunerna hade inte angivit om anläggningarna var klassade som C- eller U. Inte heller hade de angivit typ av verksamhet. 2) Informationen från Hagfors var bristfällig. Kommunen har angivit att de har två C-anläggningar och en U- anläggning. Information om de två övriga anläggningarna saknas. 3) Angiven U-anläggning är Hammarö golfklubb som endast angivit emissioner till luft från arbetsfordon. 4) Två av C-anläggningarna i Kristinehamns kommun är motorbanor utan angivna emissioner till luft. 5) Säffle kommun har angivit att de har sju stycken C-anläggningar samt ytterligare en anläggning där information om prövningsnivå saknas. 6) Informationen från Årjäng var bristfällig. Kommunen har angivit att de har två C-anläggningar. Information om de fyra övriga anläggningarna saknas. 15

20 4.2.2 Industrins energiförsörjning I undersektorn Industrins energiförsörjning ingår emissioner till luft från industrier som är klassade som A-, B-, C- eller U-anläggningar. I Värmland fanns 13 A-anläggningar och 62 B-anläggningar år 2007, se Tabell 6. Uppgifter om aktivitetsdata i form av bränsleförbrukning och bränsleslag och/eller beräknade emissioner till luft har hämtats ur miljörapporten för respektive anläggning. För att få uppgifter om aktivitetsdata i form av bränsleförbrukning och bränsleslag och/eller beräknade emissioner till luft från C- och U-anläggningarna skickades en enkät till samtliga 16 kommuner i Värmland. Sju av kommunerna besvarade enkätens förfrågan om C- och U-anläggningar 6, se Bilaga 3. För att inkludera de verksamheter som inte täcktes upp genom enkätundersökningen gjorde Länsstyrelsen i Värmland en tilläggsundersökning, vilket resulterade i ytterligare 44 stycken C- och U-anläggningar. Antalet C- och U-anläggningar där kommunerna angav att verksamheten var någon form av industriverksamhet redovisas i Tabell 6. Aktivitetsdata i form av anläggningarnas bränsleslag och bränsleförbrukning har hämtats ur miljörapporten för respektive anläggning. I de fall där anläggningarna rapporterat uppmätta/beräknade emissioner till luft har även dessa uppgifter hämtats från miljörapporterna. Uppgifterna behandlas och presenteras enligt beskrivning i avsnitt 0 ovan. De emissionsfaktorer som använts vid beräkningarna har i första hand hämtats från SMED och redovisas i Bilaga 2 under rubriken Energiförsörjning och industri - SMED. Genom sin roll som tillsynsmyndighet har Länsstyrelsen i Värmland stor lokalkännedom om många av industrierna i länet. Länsstyrelsen har därför önskat ersätta SMED:s emissionsfaktorer avseende NMVOC och CH 4 med egna emissionsfaktorer för vissa utvalda anläggningar. Även dessa emissionsfaktorer redovisas i Bilaga 2 under rubriken Energiförsörjning och industri Länsstyrelsen i Värmland. 4.3 Övriga punktkällor I huvudsektorn Övriga punktkällor ingår emissioner till luft av NMVOC från bensinstationer Bensinstationer I undersektorn Bensinstationer ingår emissioner till luft av NMVOC från hantering av bensin och E85 (etanol) vid bensinstationer i Värmland. För att få uppgifter om aktivitetsdata i form av antal befintliga bensinstationer och deras försäljningsuppgifter skickades en enkät till samtliga 16 kommuner i Värmland (se Bilaga 3). Totalt tretton av kommunerna lämnade information om stationerna, antingen via enkäten eller via telefonsamtal. I EDB Värmland 2007 ingår knappt 130 stationer med bensinförsäljning fördelade över länets kommuner enligt uppgifter i Tabell 7. Utöver dessa stationer finns även ett antal stationer med dieselpumpar inlagda i databasen. För dessa finns inga uppgifter om sålda volymer och därmed inga beräknade emissioner till luft. Det finns några skillnader i antal stationer mellan uppgifterna i Bilaga 3 och i Tabell 7 nedan. Detta beror bl.a. på att enkätsvaren inkluderade några stationer som tillkommit efter år 2007 samt några stationer med dieselpumpar. 6 Information om bensinstationer finns under Övriga punktkällor, se avsnitt

21 Utsläpp av NMVOC från bensinstationer har beräknats utifrån sålda volymer bensin och E85. Försäljningsuppgifter har i de flesta fall erhållits från kommunernas miljökontor (se ovan). I de fall då miljökontoren inte har haft denna information har försäljningssiffror från EDB Värmland 2001 ansatts. Då inte heller försäljningssiffror för 2001 funnits, har schablonvärden ansatts. Två olika schablonvärden har använts; ett för lanthandlare och ett för övriga stationer. Båda siffrorna är ett medelvärde av försäljningen på lanthandlar respektive övriga stationer år Alla stationer i Sverige har idag återföringssystem enligt steg 1 och steg 2. Steg 1 innebär utrustning för återföring av bensinångor till tankbil vid cisternpåfyllning. Steg 2 innebär utrustning för återföring av bensinångor till cistern vid tankning av fordon (exklusive mopeder). Emissionsfaktorn som använts vid utsläppsberäkningarna är 0,58 kg NMVOC/m 3 bensin, (se Tabell 8). Faktorn är beräknad utifrån volymandelar bensin som avdunstar under påfyllning av cisterner, vid spill och vid tankning enligt Concawe 85/54, se Tabell 9. Tabellen visar också hur mycket avdunstningen minskar med respektive återföringssystem. Tabell 7 Antal bensinstationer fördelat per kommun i EDB Värmland Kommun Antal bensinstationer 2007 Arvika 12 Eda 7 Filipstad 7 Forshaga 3 Grums 6 Hagfors 6 Hammarö 2 Karlstad 26 Kil 1 Kristinehamn 9 Munkfors 6 Storfors 1 Sunne 10 Säffle 10 Torsby 13 Årjäng 9 Tabell 8 Emissionsfaktorer för NMVOC från bensinstationer. Utrustningsnivå för återföring av bensinångor NMVOC (kg/m 3 ) Steg 0 2,6 Steg 1 återföring vid cisternpåfyllning 1,5 Steg 1+2 återföring vid cisternpåfyllning samt tankning av fordon (ej moped) 0,58 Tabell 9 Avdunstning vid bensinhantering på bensinstationer enligt Concawe 85/54. Avdunstning (%-vol) Minskad avdunstning (%-vol) Påfyllning av cistern Spill Tankning av fordon Steg I (påfyllning cistern) Steg II (tankning av fordon) 0,16 % 0,01 % 0,18 % 90 % 70 % 17

22 4.4 Transporter I huvudsektorn Transporter ingår emissioner till luft av SO 2, NO X, stoft, PM 10, NH 3, NMVOC, CO 2, CH 4 och N 2O från fyra undersektorer: Vägtrafik Sjöfart med delsektorerna Fritidsbåtar och Övrig sjöfart Flyg med delsektorerna Cruise och LTO Tåg Vägtrafik I undersektorn Vägtrafik ingår utsläpp till luft från personbilar, lätta lastbilar, tunga lastbilar, bussar, mopeder och MC. Utifrån mätdata finns idag en god uppfattning om aktivitetsdata, i form av trafikarbete fördelat på olika fordonstyper, på statliga vägar. Informationen om trafikdata på kommunala vägar och gator är sämre och mätdata finns inte i samma utsträckning som för de statliga vägarna. För att förbättra kunskapen om trafikarbetet på Värmlands kommunala vägar och gator skickades en enkät ut till samtliga 16 kommuner i Värmland. Tolv av kommunerna besvarade enkätens förfrågan om trafikarbete, se Bilaga 6. På nationell nivå beräknas utsläppen generellt genom Trafikverkets (f.d. Vägverkets) försorg. Utsläppen av CO 2 och SO 2 beräknas utifrån tillgänglig nationell statistik över drivmedelsleveranser (den s k energistatistiken, som SCB tar fram på uppdrag av Energimyndigheten). Övriga utsläppsämnen beräknas med utnyttjande av den europeiska emissionsmodellen ARTEMIS (Sjödin et al., 2009), utgående från tillgänglig nationell statistik för trafikarbetet (fordonskm). ARTEMIS är en av de nyaste och mest avancerade emissionsmodellerna i Europa, och bygger på utsläppsmätningar på ett stort antal olika typer av fordon under så realistiska körförhållanden som möjligt. Den geografiska fördelningen av vägtrafikens utsläpp grundar sig på SIMAIR (SMHI och Vägverket, 2005). SIMAIR är ett system som utvecklats av SMHI, Naturvårdsverket och Vägverket för kartläggning av vägtrafikens påverkan på luftkvaliteten. I SIMAIR finns information om hela det statliga vägnätet (NVDB, ca väglänkar) inklusive information om trafikflöden på varje väglänk avseende olika fordonstyper, hastighetsgränser, kallstartsandel m.m. Dessutom finns motsvarande information om det kommunala vägnätet (tätorter) i hela Sverige. Därmed ges en heltäckande bild vad gäller svensk vägtrafik. För det kommunala vägnätet är informationen om trafikflöden m.m. baserad på modellsimuleringar av trafikflöden som är utförda av Vägverket med modellen SAMPERS. Under 2011 har särskilda SAMPERS-simuleringar gjorts för trafikarbetet på statliga och kommunala vägar och gator i Värmland avseende år 2007 av Vectura, se Figur 3. För dessa simuleringar har resultaten från enkätundersökningen om trafikarbete på kommunala vägar och gator i Värmland (se Bilaga 6) kunnat utnyttjas. Framöver kommer kommunerna successivt att i SIMAIR ersätta modellsimulerad med faktiskt uppmätt trafikinformation för Sveriges tätorter. För fördelningen har emissionsraster extraherats ur SIMAIR i ett rutnät med upplösningen 1*1 km. Extraktionerna har gjorts för tio olika ämnen samt för trafikarbete uppdelat på tre olika fordonstyper; lätta fordon, (personbilar, lätta lastbilar och mindre bussar), tunga fordon (lastbilar och bussar) samt motorcyklar/mopeder. De extraherade rastren används vid fördelningen av det ämne de motsvarar. För de ämnen som inte är möjliga att extrahera ur SIMAIR används trafikarbetet som fördelningsnyckel. 18

23 Beräkningarna i SIMAIR görs bottom-up. Eftersom det finns en liten mängd trafik som inte fångas upp genom bottom-up-metodiken ger SIMAIR en total emission som skiljer sig marginellt från den totala emission som beräknas på nationell nivå, och som används inom den internationella rapporteringen. Emissionerna från SIMAIR skalas av detta skäl om så att de totala emissionerna överensstämmer exakt med emissionerna enligt den internationella rapporteringen. Figur 3 Trafikarbete (fkm) på statliga och kommunala vägar och gator i Värmland år 2007 enligt simuleringar med SAMPERS-modellen (Vectura 2011). I figuren är resultaten från simuleringarna genomgående redovisade i rutor om 1x1km för både de statliga vägarna och för de kommunala vägarna och gatorna. Trafikarbetet ökar efter färgskalan från grönt (litet trafikarbete) via gult och orange till rött (stort trafikarbete). 19

24 Enskilda vägar En mindre del av det svenska vägnätet utgörs av enskilda vägar. Enligt den så kallade Trafikarbetsmodellen (TA-modellen), som är den officiella modellen för skattning av det totala trafikarbetet i Sverige, utförs 4 % av det svenska trafikarbetet på enskilda vägar (Edwards et al., 1999). I samband med implementeringen av ARTEMIS-modellen i Sverige uppskattades att av det totala trafikarbetet på enskilda vägar går ca 75 % på landsbygd och 25 % i tätort (Ericsson och Larsson, 2007). Länsstyrelsen i Värmland har uppskattat hur stort trafikarbetet på det enskilda vägnätet i Värmland är (personlig kontakt: Olof Åkesson). Trafikverket har uppgifter om hur många mil enskilda vägar av olika kategorier (beroende på hur mycket trafik som går på vägen) som finns i varje län, se Tabell 10. Det totala trafikarbetet på enskilda vägar i Värmland uppskattas således till 147 miljoner fordonskilometer Enligt Trafikverket uppgick det totala trafikarbetet i Sverige år 2007 till 79,7 miljarder fordonskilometer. Enligt SIMAIR-modellen utgjorde det totala trafikarbetet i Värmland 3,6 % av det totala trafikarbetet i Sverige. Utgående från dessa uppgifter uppgick år 2007 andelen trafikarbete som går på enskilda vägar således till 5,1 % av det totala trafikarbetet i Värmland. Tabell 10 Uppskattning av trafikarbetet på enskilda vägar i Värmland 2007 (Åkesson, 2010). Enskilda vägar med stadsbidrag Fr.o.m. (f/d) T.o.m. (f/d) Mittpunkt (f/d) Väglängd (km) (fordonskm/d) (fordonskm/år) Klass Klass Klass Klass Klass Summa Enskilda vägar med stadsbidrag Summa ) ) Antaget värde Sjöfart Undersektorn Sjöfart är uppdelad på två delsektorer: Övrig sjöfart - torrlastfartyg, tankfartyg, passagerarfartyg och fiskebåtar Fritidsbåtar I delsektorn Övrig sjöfart ingår emissioner till luft från torrlastfartyg, tankfartyg, passagerarfartyg samt fiskebåtar som färdades inom Värmlands län och anlöpte till någon av de värmländska hamnarna vid Vänern år Emissioner från torrlastfartyg, tankfartyg, passagerarfartyg samt fiskebåtar har beräknats bottom-up utifrån statistik och en enkätundersökning. I undersektorn Sjöfart ingår även emissioner till luft från fritidsbåtar och dessa har hämtats från SMED. Övrig sjöfart - torrlastfartyg, tankfartyg, passagerarfartyg och fiskebåtar Som aktivitetsdata för torrlastfartyg, tankfartyg och passagerarfartyg har statistik över antal anlöp till Vänerhamn (Karlstad och Kristinehamn) samt antal anlöp till industrihamnarna Gruvön, Stora Enso Skoghall, Casco och Akzo Nobel använts. Kompletterande aktivitetsdata gällande destination och längd på resorna samt information om de olika fartygens motorer erhölls via en enkät som skickades ut till de olika svenska rederierna vars fartyg anlöpt någon av ovanstående hamnar under 20

25 2007. Ingen information har erhållits om de fartyg som ägs av utländska rederier då enkäten enbart skickades till svenska rederier. Aktivitetsdata för fiskebåtar baseras på en enkät som skickades ut till samtliga registrerade yrkesfiskare inom Värmlands län. I enkäten efterfrågades information om fiskebåtarnas motorer samt driftsinformation. En sammanfattande beskrivning av svarsfrekvens och möjlighet att beräkna emissioner utifrån erhålld information görs i Bilaga 7. Emissionsfaktorer för torrlastfartyg, tankfartyg, passagerarfartyg samt fiskebåtar drivna på MDO/- MGO (marine diesel oil/marine gas oil) har i huvudsak hämtats från SMED. Emissionsfaktorer för PM har hämtats från en undersökning som publicerats i Journal of Air and Waste Management (Winnes & Fridell, 2009). För de mindre fiskebåtar som använder bensin eller diesel användes emissionsfaktorer från EMEP/EEA Emission Inventory Guidebook Då enkätsvaren saknade information om utifall de bensin- och dieseldrivna fiskebåtarna hade tvåtakts- eller fyrtaktsmotorer användes den genomsnittliga fördelningen i riket för att välja lämpliga emissionsfaktorer för dessa (SLB-analys, 1997), se Bilaga 7. Samtliga emissionsfaktorer som använts vid beräkningarna återfinns i Bilaga 2. Emissioner av svaveldioxid har beräknats utifrån bränsleförbrukning och det procentuella innehållet av svavel i bränslet. För att förenkla hanteringen i databasen har en medelemissionsfaktor per hamn för torrlastfartyg respektive tankfartyg räknats fram utifrån de uppgifter som erhölls i ovan nämnda enkätundersökning. Denna emissionsfaktor är inlagd i databasen och den enda aktivitetsdata som läggs in i databasen är antalet anlöp per hamn och fartygstyp. Så länge fördelningen mellan olika motortyper och storleken på fartyg är någorlunda lika så räcker det med att ändra antalet anlöp för att uppdatera fartygsemissionerna. Emissionerna från fartygen och fiskebåtarna redovisas både som punkt- och/eller linjekällor i EDB Värmland När fartygen ligger i hamn betraktas emissionerna som punktkällor från en skorsten och när de färdas till sjöss som linjekällor längs en farled, se även avsnitt 6.2. Undantaget är fiskebåtarna, vars totala mängd emissioner förlagts som punktkällor i angiven hemmahamn. Orsaken till detta är att fiskebåtarnas rutt till sjöss är okänd. Fiskebåtarna är dock få och emissionerna mycket små, vilket innebär att denna felkälla i den geografiska fördelningen är mycket liten. Tabell 11 Antal anlöp av torrlastfartyg och tankfartyg till de Värmländska hamnarna Hamn Anlöp av svenska Anlöp av utländska Totalt antal anlöp rederier rederier Karlstad Kristinehamn Billerud, Gruvön ~200 ~ Stora Enso, Skoghall Akzo Nobel, Skoghall Casco, Kristinehamn

26 Fritidsbåtar Uppgifter om emissioner till luft från fritidsbåtar i Värmland har hämtats från SMED. Utsläpp från fritidsbåtar baseras på uppgifter från SCB:s undersökning om båtliv (SCB, 2005: Båtlivsundersökningen ). I undersökningen ingick fritidsbåtar som förbrukade ca m 3 bränsle/år. Fritidsbåtsanvändningen skiljer sig mellan olika geografiska områden i Sverige. Statistik över användningen av fritidsbåtar i Sverige finns geografiskt uppdelad i fem regioner. Dessa regioner är Norrlandskusten, Ostkusten, Sydkusten, Västkusten och Inlandet (se Figur 4). Värmland ingår i region Inlandet 7. Metodiken för att beräkna emissioner från fritidsbåtar baseras på SMED-rapporten Update of gasoline consumption and emissions from leisure boats in Sweden for international reporting (Gustafsson, 2005). I rapporten jämförs tre olika metoder för att uppskatta bränsleförbrukningen för fritidsbåtar. Jämförelsen resulterade i slutsatsen att den bränsleförbrukning som identifierades i Båtlivsundersökningen var den som borde användas vid beräkning av emissioner från fritidsbåtar. Denna bränsleförbrukning har, inom SMED, använts vid beräkningar av emissioner från fritidsbåtar sedan Aktivitetsdata för Sjöfart - fritidsbåtar består av bränsleförbrukning på nationell nivå. Att aktivitetsdata är på nationell nivå beror på att officiell statistik för dessa aktiviteter saknas på läns- och kommunnivå. Eftersom aktivitetsdata är på nationell nivå beräknas i EDB Värmland en nationell emission för respektive parameter. Vid den geografiska fördelningen tas därefter hänsyn till hur stor del av den nationella emissionen som ska tillfalla Värmland och endast denna del fördelas ut över Värmlands kommuner (se även avsnitt 6.3). Om Länsstyrelsen avser uppdatera EDB Värmland 2007 genom att lägga in data för kommande år, ska således aktivitetsdata vara på nationell nivå enligt beskrivningen i detta avsnitt, se även Bilaga 12 Emissionsfaktorer för NO X, NMVOC, CH 4 och N 2O har hämtats från CORINAIR och för CO 2 och SO 2 från SMED, se Bilaga 2. CORINAIR:s emissionsfaktorer finns uppdelade på 2- och 4- taktsmotorer och hänsyn har tagits till detta enligt redovisning i Bilaga 7. Variationen på beräknade emissioner under åren varierar p.g.a. att emissionsfaktorerna uppdaterats och att fördelningen mellan motortyper förändrats. Fördelningen av emissioner från fritidsbåtar görs separat för kust och inland. De flesta båtar finns vid kusten. Båtarna i inlandet viktas med hjälp av statistik från Båtlivsundersökningen över användningen av fritidsbåtar och befolkningsstatistiken på kommunnivå och fördelas sedan över vattendragen. I EDB Värmland 2007 redovisas emissionerna från fritidsbåtarna som areakällor. 7 Inom projektet EDB Värmland 2007 har det diskuterats om Värmland kan representeras av region Inlandet eller om båtlivet i Vänern skiljer sig från övriga inlandet. Johan Löfgren (f.d. Eriksson) på SCB och en av författarna till Båtlivsundersökningen svarar att undersökningens designades för att kunna redovisa resultaten efter fem regioner. Undersökningen syftade inte till att undersöka, och gav således inget svar på, hur båtlivet ser ut inom respektive region. Regionerna har använts i tidigare undersökningar och användes därför även 2004 för att kunna jämföra med tidigare undersökningar. 22

27 Figur 4 Regional indelning för statistik över fritidsbåtar. Källa: Båtlivsundersökningen (SCB, 2005) Flyg Undersektorn Flyg är uppdelad på två delsektorer: Cruise emissioner under flygsträckan LTO - emissioner vid start och landning I undersektorn Flyg ingår emissioner till luft från inrikesflyg, utrikesflyg, aerial work, privatflyg, skolflyg, militärflyg och taxiflyg som landade eller startade på flygplatserna i Karlstad, Torsby och Hagfors under Dessutom ingår emissioner till luft från plan som används inom flygklubbar i Värmland. Emissionsberäkningar för flyg i EDB Värmland 2007 avser utsläpp vid start och landning (LTO) samt utsläpp från flygsträckan där emellan (cruise). Emissioner från flygplan som flugit över Värmland utan att landa/starta på någon av Värmlands flygplatser inkluderas inte i beräkningarna. Som aktivitetsdata i EDB Värmland 2007 används officiell statistik över antalet landningar per flygplats som publiceras av Transportstyrelsen varje år, se Tabell 12. Eftersom den officiella statistiken bara innehåller uppgifter om antal landningar och inga uppgifter om flygresornas längd eller om vilka typer av flygplan som används har för EDB Värmland 2007 tagits fram viktade medelavstånd för flygresor till/från Värmland och viktade medelemissionsfaktorer som skall spegla en genomsnittligt plan som landar/startar på flygplatserna i Värmland. Medelvärdena är uppdelade per rörelseklass (utrikesflyg, charterflyg, areal work, privatflyg, skolflyg, militärflyg och taxiflyg) och har räknats fram med hjälp av statistik, som är mer detaljerad än den officiella, och som har erhållits av Sissi Hamnström Cole (Transportstyrelsen). Utöver antal landningar innehåller denna statistik även antal starter, avreseort/destination, rörelseklass samt flygplanstyp. Avstånd mellan flygplatser har hämtats från Great Circle Mappers hemsida ( ). I EDB Värmland 2007 ansätts samma medelavstånd och medelemissionsfaktorer för Torsby och Hagfors flygplatser som för Karlstads flygplats. Detta bedöms vara rimligt då medelvärdena är uppdelade per rörelseklass. 23

28 Beräkningsmetoden för cruise bygger på att allokera hälften av alla utsläpp från en resa som startar eller slutar i Värmland till den aktuella flygplatsen. Genom en jämförelse av antal starter med antal landningar samt destinationer för resor från Värmland med avreseorter för resor till Värmland har det bedömts rimligt att anta att utsläppen från resor som startar i Värmland är lika stora som utsläppen från resor som slutar i Värmland. Därför utförs beräkningarna endast på flygresor som slutar i Värmland och då allokeras utsläpp från hela resan till aktuell värmländsk flygplats. Emissionsfaktorer för CO 2, NO X och NMVOC som använts i de detaljerade beräkningarna för att ta fram medelemissionsfaktorer har hämtats från NTM (Nätverket för Transporter och Miljön), där unika faktorer anges per flygplansmodell. Emissionsfaktorer för övriga föroreningar finns inte tillgängliga genom NTM varför emissionsfaktorer från SMED har ansatts. Dessa emissionsfaktorer anges inte per flygplanstyp utan per förbrukad bränslemängd. Bränsleförbrukningen har i samtliga fall uppskattats från CO 2-utsläpp enligt NTM. Antalet olika flygplansmodeller i statistiken är stort varför det inte varit möjligt att i beräkningarna ansätta bränsleförbrukning och emissionsfaktorer som är specifika för varje enskild flygplanstyp. För större flygplansmodeller, samt för vissa mindre flygplansmodeller som används frekvent vid flygningar till och från Värmland, har bränsleförbrukning och emissionsfaktorer för den specifika flygplansmodellen används (eller i vissa fall för ett plan i samma storleksklass). För övriga flygplan har schablonvärden ansats. De medeldistanser och medelemissionsfaktorer som räknats fram och som används i EDB Värmland 2007 redovisas i Bilaga 2 under rubriken Flyg. För att beräkna utsläpp från plan som används inom flygklubbar i Värmland har först gjorts en sammanställning över vilka flygplan som finns registrerade på flygklubbarna i Värmland. För varje plan har det ansatts en uppskattad flygtid på 400 timmar per år och en medelbränsleförbrukning på 35 liter per timme, vilket är uppgifter för planen på Karlstads flygklubb Antalet flygplan per klubb är hämtade från Transportstyrelsen och klubbarnas hemsidor. Denna urvalsmetodik tar ej med de privata plan som inte är registrerade i någon klubb. Antalet sådana plan bedöms vara så pass få att de inte nämnvärt påverkar den totala bilden. Som emissionsfaktorer för CO 2, NO X, HC och SO 2 har använts uppgifter från Totalförsvarets Forskningsinstitut avseende kolvmotordrivna flygplan mellan 0-1 ton. Som emissionsfaktorer för PM, CH 4 och N 2O har använts emissionsfaktorer från SMED. De emissionsfaktorer som använts redovisas i Bilaga 2 under rubriken Flyg. Emissionerna från LTO har fördelats geografiskt som linjekällor från respektive flygplats upp till meter. Emissionerna från cruise har allokerats som punktkällor till respektive flygplats. Mer information om den geografiska fördelningen finns i kapitel 6. Tabell 12 Antal landningar 1) vid flygplatserna i Karlstad, Torsby och Hagfors Karlstad Torsby Hagfors Inrikesflyg Utrikesflyg Aerial work Privatflyg Skolflyg Militärflyg Taxiflyg ) Observera att den officiella statistiken redovisar landningar och inte starter, (se 24

29 4.4.4 Järnväg I undersektorn tåg ingår emissioner till luft från tåg med diesellok. Som aktivitetsdata används uppskattad årlig dieselförbrukning inom länet. Uppgifterna i EDB Värmland 2007 har erhållits från Green Cargo, Tågab och Hector Rail. För övriga operatörer har dieselförbrukningen slagits samman. Dieselförbrukningen hos övriga operatörer har ansatts till samma som 2001, se Tabell 13. Emissionsfaktorer och data för bränslets energiinnehåll har hämtats från SMED. De emissionsfaktorer som använts redovisas i Bilaga 2 under rubriken Tåg. Emissioner från rörelser av tåg med diesellok har fördelats jämnt över de järnvägssträckor där de aktuella operatörerna normalt kör. Uppgifterna om vilka sträckor det rör sig om kommer från operatörerna själva och från internetsidan Järnväg.net guiden till Sveriges tåg och järnvägar ( ). Tabell 13 Uppskattad dieselförbrukning för diesellok i Värmland Tågoperatör Diesel (m 3 ) Green Cargo 142 Tågåkeriet i Bergslagen AB (Tågab) 300 Hector Rail 200 Övriga 20 5 Arbetsmaskiner I huvudsektorn Arbetsmaskiner ingår emissioner till luft av SO 2, NO X, stoft, PM 10, NH 3, NMVOC, CO 2, CH 4 och N 2O från arbetsfordon och arbetsredskap uppdelade på fyra undersektorer: Jordbruk Skogsbruk Industri och anläggning Hushåll Uppgifter om emissioner till luft från arbetsmaskiner i Värmland har hämtats från SMED. Aktivitetsdata och emissioner från arbetsmaskiner beräknas med en metodik som tagits fram inom ett SMED-projekt under 2008 (Fridell m.fl., 2008). Beräkning av aktivitetsdata för större (effekt >37kW) dieseldrivna arbetsmaskiner baseras på en bottom-up -inventering för 2006 (Wetterberg m.fl., 2007) och som innehåller uppgifter om antal, åldersfördelning och årlig driftstid för respektive maskintyp. Antal och åldersfördelning för större arbetsmaskiner för övriga år baseras på uttag ur SCB:s traktorregister för år Aktivitetsdata och antalsberäkningar för mindre arbetsmaskiner bygger på Flodström m.fl För skotrar kommer antalsdata från SCB:s register och aktivitetsdata från ISMA (Internationella snöskotertillverkarnas organisation) samt Edin (2007). Aktivitetsdata för Arbetsmaskiner består av bränsleförbrukning(bensin och diesel) på nationell nivå fördelat på arbetsfordon och arbetsredskap inom jordbruket, skogsbruket, industri och anläggning (mobila) samt hushåll. Att aktivitetsdata är på nationell nivå beror på att officiell statistik för dessa 25

30 aktiviteter saknas på läns- och kommunnivå. Eftersom aktivitetsdata är på nationell nivå beräknas i EDB Värmland en nationell emission för respektive parameter. Vid den geografiska fördelningen tas därefter hänsyn till hur stor del av den nationella emissionen som ska tillfalla Värmland och endast denna del fördelas ut över Värmlands kommuner (se även avsnitt 6.3). Om Länsstyrelsen avser uppdatera EDB Värmland 2007 genom att lägga in data för kommande år, ska således aktivitetsdata vara på nationell nivå enligt beskrivningen i detta avsnitt, se vidare i Bilaga 12. Emissionsfaktorer för NO X, stoft, PM 10, NH 3, NMVOC, CH 4 och N 2O har tagits fram inom ovan nämnda SMED-projekt (Fridell m.fl., 2008). Dessa emissionsfaktorer inkluderar korrektioner för motorslitage, belastningsgrad och utsläppslagstiftning. Emissionsfaktorer för SO 2 och CO 2 för varje enskilt emissionsår har tagits fram med hjälp av uppgifter från SCB, SPI och NV och korrigerats med avseende på fordonens miljöklasser. Samtliga emissionsfaktorer redovisas i Bilaga 2. En beskrivning av hur emissionerna fördelats geografiskt över Värmland görs i avsnitt Lösningsmedelsanvändning I huvudsektorn Lösningsmedelsanvändning ingår emissioner till luft av NMVOC och CO 2 från: Lösningsmedelsanvändning av privatpersoner/konsumenter 8 Emissioner från privatpersoners/konsumenters lösningsmedelsanvändning innefattar målning med färg, användning av lösningsmedel i tvätterier och övrig användning. Aktivitetsdata och emissionsfaktorer har tagits från SMED. Aktivitetsdata hämtas ur det Svenska Produktregistret som handhas av Kemikalieinspektionen. I Produktregistret finns uppgifter om kemiska produkter som importeras eller tillverkas i Sverige registrerade. SMED gör ett urval av organiska ämnen bland de ämnen som är registrerade i Produktregistret. Detta urval innebär att i ämneslistan ingår ämnen med ångtryck >0,01 kpa vid 293ºK, vilket är gränsen för NMVOC enligt 1999/13/EC (European Comission, 1999). För att inte datamängden ska bli ohanterligt stor utesluts kvantiteter som understiger 100 ton/år. Detta medför en underskattning av mängden lösningsmedel på cirka 0,03 % av den totala nationella lösningsmedelsförsäljningen på cirka ton/år (2004), (se Kemikalieinspektionens hemsida). Aktivitetsdata, i form av såld och importerad mängd, kan ej erhållas på ämnesnivå från Kemikalieinspektionen pga. sekretesskäl. Därför levereras data summerat som NMVOC- respektive C- innehåll per produktfunktion, samt vilken bransch som produkten har försålts till. Även antal produkter redovisas i uttaget. Nationella aktivitetsdata för år 2007 redovisas i Tabell 14 nedan. Aktivitetsdata för Lösningsmedelsanvändning består av mängd NMVOC och C i försåld vara på nationell nivå. Att aktivitetsdata är på nationell nivå beror på att officiell statistik för dessa aktiviteter saknas på läns- och kommunnivå. Eftersom aktivitetsdata är på nationell nivå beräknas i EDB Värmland en nationell emission för respektive parameter. Vid den geografiska fördelningen tas därefter hänsyn till hur stor del av den nationella emissionen som ska tillfalla Värmland och 8 Inom SMED/RUS ingår även emissioner till luft från lösningsmedelanvändning inom industrin i denna sektor. Emissioner från industrins lösningsmedelsanvändning är uppdelad på målning med färg, bil- och gummiindustri samt färgtillverkning, träimpregnering, grafisk industri, läderindustri, textilindustri. I arbetet med EDB Värmland har emissioner till luft av NMVOC från industrierna hämtats från miljörapporter. I EDB Värmland 2007 ingår dessa emissioner således i sektorn Industri. 26

31 endast denna del fördelas ut över Värmlands kommuner (se även avsnitt 6.3). Om Länsstyrelsen avser uppdatera EDB Värmland 2007 genom att lägga in data för kommande år, ska således aktivitetsdata vara på nationell nivå enligt beskrivningen i detta avsnitt, se vidare i Bilaga 12. Utsläppen av NMVOC och CO 2 beräknas utifrån uppgifter om kvantitet NMVOC och andelen kol (C) i de kemiska produkter som innehåller lösningsmedel. Metoden för att beräkna emission av CO 2 visas i ekvation (1) nedan. Produktregistret innehåller uppgifter om produkter som har importerats till Sverige och tillverkats i Sverige per år. Att en produkt importeras eller tillverkas under ett visst år betyder inte att den används samma år. Därför beräknas utsläppen på aktivitetsdata som glidande treårsmedelvärden. Utsläppen från lösningsmedelsanvändning 2007 bygger således på aktivitetsdata från åren En mer utförlig beskrivning av den metod som används inom SMED återfinns i Skårman m.fl., Emission av CO 2=(C Ingående) x EF x 44,0098/12,011 (1) där C Ingående är glidande treårsmedelvärde av mängd kol i sålt lösningsmedel EF är emissionsfaktor enligt Tabell 2:17 i Bilaga 2 44/12 är omvandling från C och CO 2. Inom SMED används nationella emissionsfaktorer, vilka redovisas i Bilaga 2 under rubriken Lösningsmedelsanvändning. Tabell 14 Nationella aktivitetsdata för beräkning av emissioner av NMVOC och CO 2 från konsumenters användning av lösningsmedel år Undersektor Mängd NMVOC i sålt lösningsmedel (ton) Mängd C i sålt lösningsmedel (ton) Målning med färg, exkl. råvara 1) Målning med färg, råvara 2) 0 0 Tvätterier och avfettning, exkl. råvara Tvätterier och avfettning, råvara 0 0 Övrigt, exkl. råvara Övrigt, råvara Övrig, de-iser, exkl. råvara 0 0 Övrig, de-iser, råvara 0 0 Övrig, frostskydd, exkl. råvara Övrig, frostskydd, råvara 0 0 Övrig, konstruktion och byggnader, exkl. råvara Övrig, konstruktion och byggnader, råvara Källa: SMED 1) Med exkl. råvara avses generellt emissioner vid användning av produkten. 2) Med råvara avses generellt emissioner vid tillverkning av produkten. 27

32 5.2 Jordbruk I huvudsektorn Jordbruk ingår emissioner till luft av NH 3, CH 4 och N 2O uppdelade på sex undersektorer: Svin Ko Fågel Häst Åkermark Övrigt (utgörs i EDB Värmland 2007 av fiskodlingar) Emissionerna från jordbruk beskrivs ämnesvis (d.v.s. fördelat under rubrikerna ammoniak, lustgas och metan) istället för aktivitetsvis eftersom aktiviteterna skiljer sig åt för respektive ämne. Aktivitetsdata avseende åkerareal redovisas i Tabell 15 och avseende antal djur i olika kategorier i Värmlands läns kommuner i Tabell 16. Utgångspunkten för beräkning av emissionsfaktorer har varit den nationella emissionen. Den har anpassats till tillgängliga aktivitetsdata för kommunerna i Värmlands län. I huvudsektorn Jordbruk ingår emissioner till luft av NH 3 från: Stallgödsel fördelat på kor för mjölkproduktion, kor för uppfödning av kalvar, kvigor, tjurar och stutar, kalvar under ett år, baggar och tackor, lamm, galtar för avel, suggor för avel, slaktsvin 20 kg och däröver, smågrisar under 20 kg, höns, värpkycklingar, slaktkycklingar, kalkoner och hästar. Betesdrift fördelat på kor för mjölkproduktion, kor för uppfödning av kalvar, kvigor, tjurar och stutar, kalvar under ett år, baggar och tackor, lamm och hästar. Grödor. I huvudsektorn Jordbruk ingår emissioner till luft av N 2O från: Åkermark fördelad på handelsgödsel, kvävefixering, skörderester, odling på organogena jordar, gödsling med slam, kväveläckage och odling av mineraljordar. Atmosfärisk kvävedeposition. Stallgödsel fördelad på kor för mjölkproduktion, kor för uppfödning av kalvar, får, svin, fjäderfä och hästar. Betesdrift fördelad på kor för mjölkproduktion, kor för uppfödning av kalvar, får och hästar. I huvudsektorn Jordbruk ingår emissioner till luft av CH 4 från: Tarmjäsning från idisslare fördelat på kor för mjölkproduktion, kor för uppfödning av kalvar, kvigor, kalvar under ett år, får, svin, fjäderfä och hästar. Stallgödsel fördelat på kor för mjölkproduktion, kor för uppfödning av kalvar, kvigor, kalvar under ett år, får, svin, fjäderfä och hästar. 28

33 5.2.1 Ammoniak Nedfall av atmosfärisk ammoniak bidrar till både försurning och eutrofiering. Uppehållstiden i atmosfären är mycket kort (timmar-dagar). Merparten av den ammoniak som emitteras till luft från jordbruket härrör från gödsel från djurhållningen. Den största andelen kväve, i form av så kallat stallgödsel, kommer från nötkreatur, och därefter kommer svin och fjäderfä. Ammoniak avgår både från stall och lager samt efter gödselspridning på åkermark. Emissionens storlek beror till stor del på vilken jordbrukspraxis som används på gårdarna. Till exempel ger flytgödsel mindre förluster än fastgödsel. En snabb bortförsel av gödsel från stallet liksom täckta brunnar minskar ammoniakförlusten. En snabb nedmyllning av gödsel i jorden minskar ammoniakemissionen drastiskt. Uppgifter om aktuell jordbrukspraxis för Värmland har emellertid inte funnits tillgängliga. Enligt SCB (2009) avgick ton NH 3 från jordbruket i Sverige under 2007, varav ton kom från betesdrift och ton kom från användandet av handelsgödsel. I rapporten finns emissionen uppdelad på följande djurkategorier: nötkreatur, svin, häst, fjäderfä, får och mink. Antalet djur i Värmlands kommuner har hämtats från SCB:s hemsida ( Djuren är uppdelade i kategorierna: kor för mjölkproduktion, kor för uppfödning av kalvar, kvigor, tjurar och stutar, kalvar under ett år, baggar och tackor, lamm, galtar för avel, suggor för avel, slaktsvin 20 kg och däröver, smågrisar under 20 kg, höns, värpkycklingar, slaktkycklingar, kalkoner och hästar. Antalet hästar hittades dock inte i SCB:s statistik eftersom det inte finns krav på att registrera antalet hästar. Antalet hästgårdar i varje kommun har erhållits från Länsveterinär vid Länsstyrelsen i Värmland. Antalet hästar i Värmland var år 2007 enligt Jordbruksverket och Statistiska centralbyrån (2009). De har fördelats på kommunerna efter antalet hästgårdar per kommun. Antalet kalkoner (5 308 stycken) har samtliga fördelats till Karlstad kommun där det finns tre stycken kalkonfarmar. För att erhålla emissionsfaktorer för kategorier på kommunnivå (se Tabell 16) istället för de kategorier som användes i rapporten för Sverige (SCB, 2009) användes antal djurenheter. Antalet djurenheter när det gäller gödsel har hämtats från jordbruksverkets hemsida ( De finns angivna i Tabell 8:1 i Bilaga 8. Emissionsfaktorerna för de nötkreaturkategorier som finns på kommunnivå erhölls genom att dividera totala emissionen från nötkreatur i Sverige med antalet djurenheter av nötkreatur i Sverige och sedan multiplicera den siffran med antal djurenheter av respektive kategori (se Tabell 8:1 i Bilaga 8). Samma förfarande användes för får, svin och höns. Ammoniak avges även vid betesdrift. Här fanns det enbart uppgifter för nötkreatur samt får + häst. Emissionsfaktorerna har beräknats på samma sätt som för stallgödselhanteringen och redovisas i Tabell 8:2 i Bilaga 8. Uttag av kväve från jordbruket via köttprodukter och spannmål samt förluster av kväve till luft och vatten ersätts med handelsgödsel. Det finns uppgifter om den totala förbrukningen av handelsgödsel i Sverige, men siffror på kommunnivå kunde inte hittas. En genomsnittlig emissionsfaktor för Sverige togs därför fram. Förlusterna sker inte från själva handelsgödslet utan från grödorna som avger ammoniak. En emissionsfaktor för åkerarealens storlek har därför beräknats. Ammoniakförlusten från grödor har uppskattats till ton år 2007 i Sverige (SCB, 2009). Sveriges totala åkerareal är ha (Jordbruksverket och Statistiska centralbyrån, 2009), vilket ger en emissionsfaktor av 0,83 kg NH 3/ha/år. Storleken på åkerarealen i Värmlands läns kommuner redovisas i Tabell

34 Tabell 15 Åkerareal (ha) i Värmlands läns kommuner. Kommun Areal (ha) Kil Eda Torsby Storfors Hammarö 404 Munkfors 799 Forshaga Grums Årjäng Sunne Karlstad Kristinehamn Filipstad Hagfors Arvika Säffle Lustgas Lustgas (dikväveoxid, N 2O) är mycket långlivad i atmosfären (ca 100 år) och bidrar både till den ökande växthuseffekten och till nedbrytning av det UV-ljusskyddande ozonskiktet i stratosfären. Största källan till lustgas från jordbruk är brukad mark. Ju större kvävetillförsel till marken, ju större blir lustgasavgången. Den högsta emissionen per ytenhet kommer från bruket av organogena jordar 9. Lustgas avges även från stallgödselhanteringen samt i viss mån från betesdrift. Emissioner av lustgas från åkermark fördelas på handelsgödsel, kvävefixering, skörderester, odling på organogena jordar, gödsling med slam, kväveläckage och odling av mineraljordar. Olika kvävekällors bidrag till lustgasemissionen från åkermark i Sverige redovisas i Tabell 8:4 i Bilaga 8. Aktivitetsdata fördelad på dessa kategorier för olika kommuner i Värmland har inte kunnat tas fram via officiell statistik. En genomsnittlig faktor togs därför fram genom att dividera den nationella N 2O-emissionen (11,6 kton/år) från dessa källor i Sverige med Sveriges åkerareal ( ha). En medelemission av 4,46 kg N 2O/ha åkerareal erhölls då. Denna siffra har använts för beräkningar på kommunnivå. Storleken på åkerarealen i Värmlands läns kommuner redovisas i Tabell 15. Det atmosfäriska nedfallets bidrag till lustgasavgång från åkrar har räknats separat eftersom uppgifter om kvävenedfallet i Värmland finns att tillgå. Nedfallet, huvudsakligen i form av våtdeposition har uppskattats till 6 kg N/ha för Den siffran har multiplicerats med 0,16 kg N 2O per kg tillfört kväve från atmosfären och sedan multiplicerats med respektive kommuns åkerareal. Aktivitetsdata för stallgödselhantering och betesdrift i form av antal djur inom olika kategorier för Värmlands kommuner återges i Tabell 16. Emissionsfaktorerna från stallgödselhantering har beräknats från den nationella emissionen dividerat med antalet djur av respektive kategori i Sverige. Emissionsfaktorer från betesdrift har beräknats på analogt sätt. Emissionsfaktorerna redovisas i Tabell 8:5 i Bilaga 8. 9 Organogena jordar är jordar med en hög andel organiskt material såsom torvjordar och gyttjejordar. 10 Källa: Nationell miljöövervakning av halter i luft och nederbörd ( 30

35 5.2.3 Metan Metan (CH 4) bidrar till att förstärka växthuseffekten, men har en kortare uppehållstid i atmosfären än lustgas (ca 10 år). Största källan till emissioner av metan från jordbruk är tarmjäsningen hos idisslare, men även gödselhantering bidrar till emissionen. Aktivitetsdata för tarmjäsning och stallgödselhantering i form av antal djur inom olika kategorier för Värmlands kommuner återges i Tabell 16. Emissionsfaktorerna har hämtats från UNFCCC 11 (2010) och återges i Tabell 8:7 i Bilaga 8. Emissionsfaktorer för kvigor och kalvar saknas i denna referens. Dessa har uppskattats genom att multiplicera emissionsfaktorn för kor för mjölkproduktion med antalet djurenheter för kvigor (1/3) och kalvar (1/10), se Tabell 8:1 i Bilaga FN:s Klimatkonvention. 31

36 Tabell 16 Antal djur av olika kategorier i värmländska kommuner som använts till beräkningarna. Kommun Kor för mjölkproduktion Kor för uppfödning av kalvar Kvigor, tjurar och stutar Kalvar, under 1 år Baggar och tackor Lamm Galtar för avel Suggor för avel Slaktsvin, 20 kg och däröver Smågrisar, under 20 kg Höns Värpkycklingar Slaktkycklingar Kalkoner Hästar Kil Eda Torsby Storfors Hammarö Munkfors Forshaga Grums Årjäng Sunne Karlstad Kristinehamn Filipstad Hagfors Arvika Säffle

37 5.3 Avlopp I huvudsektorn Avlopp ingår emissioner till luft av N 2O från avloppsvatten fördelade på: Avloppsvatten från industrier Avloppsvatten från hushåll och reningsverk Emissioner till luft av N 2O från avloppsvattnet sker dels under själva reningsprocessen, dels när det renade vattnet släppts ut till recipient. Med den kunskap man har idag räknar man endast på den del som avgår till luft när vattnet släppts ut till recipient. Emissioner från processdelen saknas således både i nationella beräkningar och i EDB Värmland Orsaken till detta är att det, speciellt avseende industrierna, förekommer många olika typer av reningsanläggningar. I dagsläget råder det brist på relevanta mätdata från anläggningarna och relevant kunskap om processerna. Således finns ännu inte tillräckligt med information för att kunna ta fram emissionsfaktorer för reningsprocessen Avloppsvatten från industrier Sektorn Avloppsvatten från industrier omfattar utsläpp av N 2O från industrier som själva renar/hanterar sina utsläpp till vatten 13. Nationellt härrör den största andelen utsläpp till luft från denna verksamhet från massa- och pappersindustrin. Andra branscher av nationell betydelse är oljeindustri, kemisk industri, järn- och stålindustri, livsmedelsindustri och verkstadsindustri. I EDB Värmland redovisas emissioner till luft från denna sektor för sju pappersbruk och fem fiskodlingar, se fördelning på kommuner i Tabell 17. Vid beräkningarna av emissioner till luft av N 2O från industrins avloppsvatten har den metodik som används inom SMED tillämpats. Skattning av N 2O-emissioner från industrins avlopp har beräknats enligt följande: Emission av N 2O=(N Industriutsläpp) x EF x 44/28 (2) där N Industriutsläpp är kväveutsläpp från industrier med egen avloppshantering EF är 0,01 kg N 2O-N per kgn UtsläppFlytande (IPCC:s default emissionsfaktor) 44/28 är omvandling från N 2O-N till N 2O. Uppgifter om industriernas/anläggningarnas kväveutsläpp via utgående avloppsvatten (efter reningssteg) har hämtats från miljörapporter. Emissionerna har lokaliserats till industriernas/anläggningarnas geografiska placering (x- och y-koordinat) i Värmland. 12 IVL och SCB har lämnat in en ansökan om att utreda hur man ska kunna räkna även på utsläpp från processdelen. I dagsläget (hösten 2010) har inte utslaget av ansökan erhållits. 13 Avloppsvatten från industrier utan eget reningsverk redovisas under sektorn Avloppsvatten från hushåll och reningsverk. 33

38 5.3.2 Avloppsvatten från hushåll och reningsverk Sektorn Avloppsvatten från hushåll och reningsverk omfattar utsläpp av N 2O från kommunala avloppsreningsverk. De kommunala avloppsreningsverken tar emot och renar hushållens avloppsvatten och dagvatten samt en viss andel avloppsvatten från industrier utan eget avloppsreningsverk, se antal reningsverk fördelade på kommun i Tabell 17. Sektorn omfattar även utsläpp av N 2O från enskilda avlopp, se antal i Tabell 17. Vid beräkningarna av emissioner till luft av N 2O från hushållens och reningsverkens avloppsvatten har den metodik som används inom SMED tillämpats. Skattning av N 2O-emissioner från hushållens (3) och reningsverkens (4) avlopp har beräknats enligt följande: Emission av N 2O från hushåll=(protein x Nr BefolkningEnskildaAvlopp x 0,16) x EF x 44/28 (3) Emission av N 2O från reningsverk=(n KommunalaAvloppsreningsverk) x EF x 44/28 (4) där PROTEIN är den årliga konsumtionen av protein per capita Nr BefolkningEnskildaAvlopp är antalet personer som inte är anslutna till kommunala avloppsreningsverk 0,16 är fraktion kväve i protein EF är 0,01 kg N 2O-N per kgn UtsläppFlytande (IPCC:s default emissionsfaktor) 44/28 är omvandling från N 2O-N till N 2O N KommunalaAvloppsreningsverk är kväveutsläpp från kommunala reningsverk. Den årliga konsumtionen av protein har tagits från Jordbruksstatistisk årsbok Mellan 1980 och 2005 har det årliga intaget av protein ökat från 32 kg/person till 37 kg/år. I beräkningarna för EDB Värmland användes det årliga intaget av protein för år 2005, eftersom senare siffror inte anges i Jordbruksstatistisk årsbok Antalet personer som inte är anslutna till kommunala avloppsreningsverk har hämtats från SCB och gäller år 2008, se Bilaga 9. Uppgifter om reningsverkens kväveutsläpp via utgående avloppsvatten (efter reningssteg) har hämtats från miljörapporter. I EDB Värmland 2007 finns data från 21 stycken reningsverk. Emissionerna från de kommunala reningsverken har lokaliserats till verkens geografiska placering (x- och y-koordinat) i Värmland. Hushållen emissioner har fördelas efter befolkningen inom de delar av länet som har en befolkningstäthet som är mindre än 10 invånare per kvadratkilometer. 34

39 Tabell 17 Antal industrier med egen rening av avloppsvatten och antal kommunala avloppsreningsverk (KARV) 2007 samt antal personer som inte var anslutna till kommunalt avloppsreningsverk (KARV) Kommun Antal industrier med egen rening av avloppsvatten 2007 Antal KARV 2007 Antal personer som inte var anslutna till KARV 2008 Skogsindustri Fiskodling Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Deponier I huvudsektorn Deponier ingår emissioner till luft av CH 4 från deponier. Beräkningar av metangasemissioner från avfallsdeponier kan göras genom modellbaserade skattningar. Inom Sveriges nationella rapportering används två beräkningsmetoder från IPCC som utgår från statistik om deponerade avfallsmängder: IPCC:s Default Method (defaultmetoden) Metoden bygger på mängd deponerat avfall ett visst år och utgår från att all gas emitteras under det år avfallet deponerats. IPCC:s First Order Decay Model (FOD-metoden) Metoden bygger på mängd deponerat avfall ett visst år, men skiljer på det år avfallet deponerades och de år som gasen emitteras. Denna metod används för Sveriges internationella rapportering. De två metoderna är inte jämförbara, se resultat från de nationella beräkningarna i Figur 5. Eftersom defaultmetoden bygger på att all gas emitteras under det år avfallet deponerats ger den inte ett mått på den faktiska emissionen ett visst år utan på gaspotentialen hos det deponerade avfallet. Nationellt beräknad emission med defaultmetoden är negativ år 2007 (-4,7 Gg), vilket beror på att mängden återtagen metangas är större än gaspotentialen för det deponerade avfallet år Eftersom FOD-metoden skiljer på det år avfallet deponerades och de år som gasen emitteras ger den ett långsammare förlopp avseende emissionerna av metan. 35

40 Default method FOD method Figur 5 Emissioner av metan (Gg/år) från svenska deponier , beräknade med de två olika metodikerna från IPCC. Eftersom FOD-metoden tar hänsyn till att inte all gas emitteras under det år som avfallet deponeras ger den ett bättre mått på mängden emitterad gas under ett visst år. Som underlag till FODmetoden krävs aktivitetsdata som kan vara svåra att erhålla på finare skala än den nationella. I EDB Värmland 2007 görs därför beräkningarna med default-metoden enligt önskemål från Länsstyrelsen. Aktivitetsdata för Värmland har hämtats från deponiernas miljörapporter. År 2007 fanns nio aktiva deponier i Värmland. På sex av dessa förekom aktivitet under 2007, antingen genom deponering av avfall och/eller genom deponigasutvinning, se antal per kommun i Tabell 18. På resterande tre förekom varken deponering eller deponigasutvinning under Beräkningar med defaultmetoden sker enligt följande: Metanemission år T = (MSW T x MSW F x DOC x DOC F x MCF x F x 16/12 - R T) x (1 - OX) (5) där MSW T är total mängd genererat avfall år T MSW F är fraktion av avfallet som deponeras DOC är andel nedbrytbart kol i avfallet DOC F är andel av det nedbrytbara kolet som omvandlas till deponigas MCF är en korrigeringsfaktor som beror av deponins struktur F är andel metan i deponigas 16/12 är relativ molekylvikt metan/kol R T är mängd återtagen metangas år T OX är andel metan som oxideras i deponins ytskikt. De värden som används vid beräkningar av metan från deponier redovisas i Bilaga 10. I Bilaga 10 redovisas även beräknade emissioner från deponerat avfall på de sex aktiva deponierna (Tabell 10:3). Fyra av deponierna har metangasutvinning vilket medför att beräknad emission av metan på dessa deponier blir negativ (d.v.s. mindre än 0 ton/år). Emissionerna från deponierna har lokaliserats till deponiernas geografiska placering (x- och y- koordinat) i Värmland. 36

41 Tabell 18 Antal deponier med aktivitet per kommun i Värmland Kommun Antal aktiva deponier 2007 Arvika 1 Filipstad 1 Hagfors 1 Karlstad 1 Kil 1 Sunne 1 6 Metodik för geografisk fördelning av emissioner Det finns en stor mängd olika källor som emitterar föroreningar till luft. Det finns även stora variationer på utförande och egenskaper mellan de olika källorna. Vid en beskrivning av en emissionskällas geografiska lokalisering klassas källan ofta som en punkt-, linje- eller areakälla. Punktkällor är oftast stationära och med en begränsad geografisk omfattning. En punktkällas geografiska lokalisering är relativt lätt att beskriva med en x- och y-koordinat alternativt longitud och latitud. Exempel på punktkällor kan vara en industriskorsten, en bensinstation eller ett fartyg som ligger still i hamn. Typiska linjekällor är olika transportslag som t.ex. trafik på en väg, järnväg och sjöfart längs en förutbestämd rutt. Linjekällorna representerar i de här fallen ett stort antal rörliga punktkällor (bilar, lastbilar, lok, fartyg m.m.), eftersom det skulle vara svårhanterligt att beskriva varje enskild emittant separat. Svårigheten med att beskriva källorna var för sig ligger bl.a. i att det kan vara ohanterligt många källor eller att man inte har tillräckligt med information om varje källas rörelsemönster. Precis som för linjekällorna innehåller ofta en areakälla flera olika källor som kan vara både stationära eller rörliga, men som är svårhanterliga att beskriva var och en för sig. En areakälla kan innehålla många små källor som t.ex. emissioner av NMVOC från hushållens användning av lösningsmedel. Emissioner från arbetsmaskiner vid ett vägbygge eller skogsmaskiner på ett avverkningsområde kan fördelas till en area som innefattar aktuellt område. En areakälla kan även användas för att beskriva diffusa emissioner (läckage) från en industri, då läckaget kan ske över en stor del av industribyggnaden/området. Detta skiljer sig då från punktutsläppen från en industris skorstenar, d.v.s. punktkällor. I EDB Värmland förekommer punkt- linje och areakällor enligt Tabell 19. I avsnitten 6.1, 6.2 och 6.3 beskrivs mer detaljerat hur den geografiska fördelningen har utförts för respektive sektor/undersektor. 37

42 Tabell 19 Punkt-, linje- och areakällor i EDB Värmland Huvudsektor Undersektorer Delsektorer Punktkälla Linjekälla Areakälla Energiförsörjning El- och värmeverk JA - - Övrig uppvärmning JA - - panncentraler Egen uppvärmning - - JA småskalig eldning Industri Processer JA - - Energiförsörjning JA - - Övriga punktkällor Bensinstationer JA - - Transporter Vägtrafik - - JA 1) Sjöfart Fritidsbåtar - - JA Övrig sjöfart 2) JA JA - Flyg Cruise JA - - LTO - JA - Tåg - JA - Arbetsmaskiner - - JA Lösningsmedelsanvändning Konsumenter - - JA Jordbruk JA Avlopp Industrier JA - - Reningsverk JA - - Hushåll - - JA Deponier - JA - - 1) Genom att Länsstyrelsen i Värmland valt att lägga in emissioner från vägtrafiken utifrån Vecturas beräkningar är den geografiska fördelningen av dessa emissioner baserad på rutnät istället för på vägar (linjekällor) som var IVL:s offererade förslag. Länsstyrelsen i Värmland var medveten om detta då beslutet att använda Vecturas resultat togs. 2) Punktkällor: emissioner från fartyg i hamn samt från fiskebåtar (hamn+sjö), se även avsnitt Linjekällor: emissioner från fartyg till sjöss. 6.1 Punktkällor Emissioner från sektorerna El- och värmeverk, Övrig uppvärmning, Industrier, Bensinstationer, Sjöfart (fartyg i hamn och fiskebåtar), Flyg (cruise), Avlopp (Industrier och Reningsverk) och Deponier har fördelats geografiskt som punktkällor. Emissioner till luft från punktkällor har lokaliserats till en bestämd punkt med hjälp av x- och y-koordinater enligt Sveriges rikes nät. Emissioner från flygplanens cruise har förlagts som punktkällor på respektive flygplats i Värmland. Ett syfte med den geografiska fördelningen av beräknade emissioner är att data ska kunna användas till framtida spridningsberäkningar. Emissioner från cruise sker på hög höjd och inkluderas generellt inte i spridningsberäkningar för ett specifikt och begränsat område som t.ex. en kommun i Värmland. Detta beror på att emissionerna från cruise inte påverkar den marknära luftkvaliteten direkt under flygplanet. Emissionerna från cruise kan föras långt med de storskaliga vindsystemen innan de når marknivå. 38

43 6.2 Linjekällor Emissioner från sektorerna Sjöfart (fartyg till sjöss), Flyg (LTO) och Tåg har fördelats geografiskt som linjekällor. Undantaget är emissioner från fartyg i hamn och fiskebåtar som redovisas som punktkällor och fritidsbåtar som redovisas som areakällor. För sjöfart har sträckorna från Vänersborg till respektive hamn gjorts till ett antal raka linjer. Dessa dellinjer har förts till respektive kommun. Endast emissionerna från de delar som tillhör Värmlands län har medräknats. Emissionerna från flygplanens landningar och starter (LTO) har fördelats geografiskt som linjekällor från respektive flygplats upp till meter. Emissionerna från tåg har fördelats över de järnvägslinjer som respektive tågoperatör bedriver verksamhet på. Varje järnvägslinje är uppdelad i ett antal raka linjer. Varje dellinje är kopplad till en kommun för att kunna beräkna kommunvisa emissioner. 6.3 Areakällor Emissioner från sektorerna Egen uppvärmning - småskalig eldning, Arbetsmaskiner, Lösningsmedelsanvändning - konsumenter, Jordbruk, Avlopp och Sjöfart fritidsbåtar har fördelats geografiskt som areakällor. Alla areakällor är uppdelade i 1 000x1 000 meters rutor över Värmlands län. Varje sådan ruta hänförs till den kommun som har störst yta inom rutan. Aktivitetsdata för sektorerna Arbetsmaskiner, Lösningsmedelsanvändning konsumenter och Sjöfart fritidsbåtar är på nationell nivå medan aktivitetsdata för Egen uppvärmning - småskalig eldning, Jordbruk och Avlopp är på kommunnivå, se Tabell 20. Att aktivitetsdata för nämnda sektorer är på nationell nivå beror på att officiell statistik för dessa aktiviteter saknas. När aktivitetsdata är på nationell nivå beräknas i EDB Värmland en nationell emission för respektive parameter. Vid den geografiska fördelningen tas därefter hänsyn till hur stor del av den nationella emissionen som ska tillfalla Värmland och endast denna del fördelas ut över Värmlands kommuner. Emissionerna från respektive sektor fördelas med hjälp av en eller flera fördelningsnycklar som kopplats till areakällornas rutnät. Generellt fördelas emissionerna med hjälp av en fördelningsnyckel per sektor. Undantaget är sektorn Arbetsmaskiner som har fyra olika fördelningsnycklar beroende på typ av arbetsmaskin. Vilka fördelningsnycklar som använts redovisas i Tabell 20. I Figur 6 visas som exempel fördelningsnyckeln för Lösningsmedelsanvändning-konsumenter. Denna fördelningsnyckel utgår från hela Sveriges befolkningsmängd varav representativa andelar fördelas ut över Värmland. 39

44 Tabell 20 Geografisk fördelning av emissioner från areakällor. Sektor Aktivitetsdata Metod för fördelning Egen uppvärmning - småskalig eldning Kommunvis energiförbrukning Boyta per kommun, se vidare avsnitt Källa: SMED. Arbetsmaskiner Industri och anläggning Nationell bränsleförbrukning Samviktad fördelning av 32,5 % bygge, 32,5 % vägbygge, 26% industri, 6 % hamnar och 3 % gruvor. Källa: SMED. Nationell Småhus och fritidshus. Källa: SMED. Arbetsmaskiner Hushåll bränsleförbrukning Nationell bränsleförbrukning Fördelat över "åkermark+0,5*beteåkermark", Viktat med traktoreffekt på kommunnivå från Källa: SMED. Skogsmark. Källa: Corinair. Arbetsmaskiner Jordbruk Nationell Arbetsmaskiner Skogsbruk bränsleförbrukning Nationell mängd Befolkningsviktat år 2003 (BefNormSve), se Lösningsmedelsanvändning NMVOC och C i försåld Figur 6. Källa SMED. konsumenter vara Jordbruk Kommunvis Jordbruksmark. Källa: Corinair. Kommunvis Befolkningsviktat inom rutor med mindre än 10 Avlopp - Enskilda avlopp innevånare. Källa: SMED. Nationell Se avsnitt Källa: SMED. Sjöfart Fritidsbåtar bränsleförbrukning 40

45 Figur 6 Fördelningsnyckel för sektorn Lösningsmedelsanvändning-konsumenter. I EDB Värmland kallas fördelningsnyckeln för BefNormSve och återfinns under Hantera Linje- och areakällor/gridaktiviteter i kolumnen Fördelningsnyckel. Varje punkt i kartan representerar en befolkningsmängd som är en specifik andel av hela Sveriges befolkningsmängd. 41

46 7 Oljeförbrukning jämförelse med SCB För att göra en kontroll av storleksordningen på mängd förbrukad olja i EDB Värmland 2007 har jämförelser gjorts med statistik från SCB. Uppgifter om slutlig användning av eldningsolja 1 (EO1) och eldningsolja >1 (EO >1) har hämtats från SCB:s hemsida (se Tabell 21). Uppgifterna i EDB Värmland har hämtats ur databasen ( ) och har sitt ursprung i de bränslemängder (EO1 samt EO1-5 + WRD) som energianläggningar och industrier angivit i sina miljörapporter. Förbrukningen av EO1 år 2007 stämmer väl överens mellan SCB och EDB Värmland, se Tabell 21 och Figur 7. Förbrukningen av EO >1 är knappt 40 % lägre enligt SCB jämfört med EDB Värmland. Statistiken från SCB uppvisar en kraftigt minskad förbrukning (-70 %) av EO >1 mellan åren 2005 och 2007, se Figur 7. Det är möjligt att det förekommer en viss årsförskjutning av uppgifter mellan SCB och EDB Värmland beroende på t.ex. lagerhållning o.d. Ett syfte med jämförelsen var att kunna lägga till en restpost med oljeförbrukning i EDB Värmland 2007 om oljeförbrukningen i EDB:n var märkbart lägre än statistiken från SCB. Utifrån dessa uppgifter har det inte ansetts behövligt att lägga till någon restpost för oljeförbrukning i EDB Värmland Tabell 21 Oljeförbrukning (MWh/år) i Värmland år 2007enligt SCB respektive EDB Värmland. Källa EO1 (MWh/år) EO >1 (MWh/år) SCB Värmland ) EDB Värmland ) 1) SCB: 2) EO1-5 + WRD. (MWh/år) EDB Värmland 2007 EO1 EDB Värmland 2007 EO >1 SCB Värmland EO1 SCB Värmland EO >1 Figur 7 Årlig förbrukning (MWh/år) av EO1 och EO >1 enligt SCB och i EDB Värmland

47 8 Jämförbarhet med RUS Energiförsörjning El- och värmeverk, panncentraler samt industrins energiförsörjning För att jämföra emissioner från energiförsörjning har undersektorerna El- och värmeverk, Panncentraler och Industri-energiförsörjning från EDB Värmland och undersektorerna El- och värmeverk samt inom industri och Panncentraler från RUS 2007 summerats och resultaten visas i Tabell 22. Med undantag av NO X och CO 2 är emissionerna generellt något lägre i EDB Värmland än i RUS. Möjliga orsaker till skillnaderna mellan databaserna är att emissionerna dels tagits fram, dels fördelats geografiskt med olika metodiker. I EDB Värmland finns ofta uppgifter både om beräknade och uppmätta (hämtade från miljörapporter) emissioner från de olika punktkällorna. I sammanställningen nedan ingår i första hand uppmätta emissioner från anläggningarnas miljörapporter (se avsnitt 4.1). Emissionerna har fördelats till platsen där själva anläggningen är belägen. Grunddata till emissionsberäkningarna inom SMED utgörs huvudsakligen av bränslestatistik från SCB på anläggningsnivå. All statistik på anläggnings- eller individnivå som inkommer till SCB skyddas av statistiksekretess enligt svensk lag. För att inte data för en enskild anläggning ska kunna urskiljas måste data hanteras på kommunnivå. För de kommuner där antalet anläggningar är så få att resultatet omfattas av statistiksekretessen summeras utsläppen med utsläpp från ytterligare kommuner som skyddas av statistiksekretess till dess statistiksekretess ej längre gäller. De totala utsläppen från dessa kommuner fördelas sedan enhetligt över de kommunerna som ingår i kommungruppen. En kommungrupp kan bestå av kommuner från olika, men näraliggande, län i Sverige. Detta innebär att i RUS kan en kommun i Värmland delvis erhålla emissioner från en annan näraliggande kommun i Sverige. På motsvarande sätt kan emissioner från en kommun i Värmland utlokaliseras till en annan svensk kommun. 43

48 Tabell 22 Jämförelse mellan emissioner från energiförsörjning i EDB Värmland 2007 och RUS Observera att metodiken dels vid framtagning av emissioner, dels vid geografisk fördelning skiljer mellan de två databaserna, vilket gör att resultaten inte är direkt jämförbara. Databas EDB Värmland 2007 RUS 2007 Sektorer El- och värmeverk Panncentraler (inkl. krematorier 2) ) Industri-energiförsörjning El- och värmeverk samt inom industri Panncentraler Parameter (ton/år) (ton/år) SO NO X PM NH NMVOC 1) CO CH N 2O ) I EDB Värmland redovisas särskilt NMVOC exkl. MeOH, EtOH för Industriprocesser. För övriga sektorer har, enligt önskemål från Länsstyrelsen i Värmland, samma emission som för NMVOC ansatts även för NMVOC exkl. MeOH, EtOH. NMVOC exkl. MeOH, EtOH redovisas inte inom RUS och därför inkluderas inte denna parameter i tabellen. 2) I RUS ingår krematorier i sektorn avfall Egen uppvärmning småskalig eldning En jämförelse av emissioner från småskalig eldning visas i Tabell 23. Med undantag av CO 2 är emissionerna lägre i EDB Värmland än i RUS. Två sannolika förklaringar till skillnaderna är underliggande statistik och geografisk fördelning av statistik/emissioner från NUTS2-nivå (se avsnitt 4.1.3) till Värmlands kommuner. Som underlag till beräkningarna för RUS 2007 har använts statistik för 2006 tillsammans med preliminär statistik för I EDB Värmland ligger officiell statistik för 2007 till grund för beräkningarna. Inom NUTS2 ingår Värmland i område Norra Mellansverige tillsammans med Dalarna och Gävleborgs län. För att, i EDB Värmland 2007, skala ned förbrukningsuppgifter för 2007 på kommuner inom Värmlands län användes statistik från 2003 som allokeringsmodell (se vidare avsnitt 4.1.3). I RUS 2007 fördelades emissionerna från varje NUTS2-region efter boyta per kvadratkilometer för respektive hustyp. 44

49 Tabell 23 Jämförelse mellan emissioner från småskalig eldning i EDB Värmland 2007 och RUS Databas EDB Värmland 2007 RUS 2007 Sektorer Småskalig eldning Småskalig eldning Parameter (ton/år) (ton/år) SO NO X PM NH NMVOC 1) CO 2 (från olja) CH N 2O ) I EDB Värmland redovisas särskilt NMVOC exkl. MeOH, EtOH för Industriprocesser. För övriga sektorer har, enligt önskemål från Länsstyrelsen i Värmland, samma emission som för NMVOC ansatts även för NMVOC exkl. MeOH, EtOH. NMVOC exkl. MeOH, EtOH redovisas inte inom RUS och därför inkluderas inte denna parameter i tabellen. 8.2 Industriprocesser För att jämföra emissioner från industriprocesser visas resultaten från EDB Värmland och en summering av undersektorerna kemisk industri, metallindustri, mineralindustri samt pappers- och massaindustri från RUS 2007 i Tabell 24. I denna sektor är metodiken i stort lika mellan de två databaserna och innehåller anläggningsspecifika emissioner. Emissionerna har hämtats från anläggningarnas miljörapporter och fördelats geografiskt till den plats där anläggningen är placerad. Det finns dock några olikheter som i vissa fall kan ha betydelse för slutresultatet. Inom SMEDs undersektor Mineralprodukter (t.ex. cement- och kalkstensproduktion) finns emissioner per anläggning för de flesta källorna. För vissa typer av utsläppskällor förekommer dock endast beräknade nationella data som i RUS måste fördelas geografiskt med fördelningsnycklar. En sådan utsläppskälla inom SMED är kalkbränning med emissioner av bl.a. CO 2. Sannolikt har nationella emissioner från kalkbränning felaktigt lokaliserats ut på Gåsgruvan Kalcit AB i Filipstads kommun i RUS Detta är en del av förklaringen till att RUS har högre emissioner av CO 2 än EDB Värmland. En annan olikhet innefattar pappers- och massaindustrins rapportering av emissioner till luft. Enligt skogsindustriernas branschorganisation redovisar inte industrierna korrekta emissioner av SO 2, NO X och PM i sina miljörapporter. Därför beräknar SMED dessa emissioner utifrån uppgifter om respektive anläggning som erhålls av branschorganisationen. De beräknade emissionerna kan vara antingen högre eller lägre än de som angivits i miljörapporterna. Till exempel har Gruvöns bruk i Grums kommun redovisat emissioner av SO 2 om ca 7 ton år 2007 medan SMED beräknat dessa emissioner till drygt 200 ton år Omräkningar av emissioner av SO 2, NO X och PM från bl.a. Gruvöns bruk är en av orsakerna till att emissionerna av dessa parametrar skiljer sig något åt mellan EDB Värmland och RUS. 45

50 Tabell 24 Jämförelse mellan emissioner från industriprocesser i EDB Värmland 2007 och RUS Databas EDB Värmland 2007 RUS 2007 Sektorer Industriprocesser Kemisk industri Metallindustri Mineralindustri Pappers- och massaindustri Användning av fluorerade gaser 1) Parameter (ton/år) (ton/år) SO NO X PM NH NMVOC NMVOC exkl. MeOH, EtOH ) CO CH N 2O HFC 0,4 0 PFC 0 0 SF6 0 0,04 1) 1) NMVOC exkl. MeOH, EtOH redovisas inte inom RUS. 8.3 Bensinstationer I detta avsnitt jämförs emissioner från bensinstationer i EDB Värmland och från diffusa utsläpp från bränslehantering i RUS 2007, se Tabell 25. För denna sektor innehåller RUS emissioner från fler källor än endast bensinstationer, t.ex. emissioner från oljedepåer och från eldning med petroleumkoks t.ex. på raffinaderier. Emissioner från bensinstationer i EDB Värmland har beräknats utifrån anläggningsspecifika uppgifter om bränslehantering. I RUS är inte dessa uppgifter anläggningsspecifika och de har fördelats geografiskt över industrimark. Övriga emissioner i RUS grundar sig delvis på anläggningsspecifik statistik, men p.g.a. statistiksekretessen har denna statistik grupperats till regional nivå som i sin tur används för geografisk fördelning. Detta innebär att i RUS kan en kommun i Värmland delvis erhålla emissioner från en annan näraliggande kommun i Sverige som har depå- och/eller raffinaderiverksamhet. 46

51 Tabell 25 Jämförelse mellan emissioner från bensinstationer i EDB Värmland 2007 och diffusa utsläpp från bränslehantering i RUS Observera att EDB Värmland i denna jämförelse innehåller färre källtyper än RUS, vilket gör att resultaten inte är direkt jämförbara. Databas EDB Värmland 2007 RUS 2007 Sektorer Bensinstationer Diffusa utsläpp från bränslehantering Parameter (ton/år) (ton/år) SO 2 1) - NO X 1) 0,06 PM 10 1) 6,8 NH3 1) 0,002 NMVOC 2) CO 2-70 CH 4 1) 0,001 N 2O 1) 0,002 1) EDB Värmland innehåller dessutom emissioner från Koppomsmackens förbränning av pellets. Dessa redovisas inte i tabellen eftersom de inte härrör från själva bränslehanteringen vid bensinstationen. 2) I EDB Värmland redovisas särskilt NMVOC exkl. MeOH, EtOH för Industriprocesser. För övriga sektorer har, enligt önskemål från Länsstyrelsen i Värmland, samma emission som för NMVOC ansatts även för NMVOC exkl. MeOH, EtOH. NMVOC exkl. MeOH, EtOH redovisas inte inom RUS och därför inkluderas inte denna parameter i tabellen. 8.4 Transporter Vägtrafik I detta avsnitt jämförs emissioner från vägtrafik i EDB Värmland och RUS 2007, se Tabell 26. Emissionerna av NO X, PM 10, NMVOC, CO 2 är högre i EDB Värmland, medan emissionerna av SO 2, CH 4 och N 2O är högre i RUS. Tabell 26 Jämförelse mellan emissioner från vägtrafik i EDB Värmland 2007 och RUS Databas EDB Värmland 2007 RUS 2007 Sektorer Personbilar Tunga lastbilar och bussar Lätta lastbilar Mopeder och motorcyklar Parameter (ton/år) (ton/år) SO 2 2,1 2,9 NO X PM ( från slitage) NH 3-41 NMVOC 1) CO CH N 2O ) I EDB Värmland redovisas särskilt NMVOC exkl. MeOH, EtOH för Industriprocesser. För övriga sektorer har, enligt önskemål från Länsstyrelsen i Värmland, samma emission som för NMVOC ansatts även för NMVOC exkl. MeOH, EtOH. NMVOC exkl. MeOH, EtOH redovisas inte inom RUS och därför inkluderas inte denna parameter i tabellen. 47

52 8.4.2 Sjöfart I detta avsnitt jämförs emissioner från sjöfart i EDB Värmland och RUS 2007, se Tabell 27. Emissionerna i RUS baseras på nationella beräkningar som fördelats ut över Sverige. Emissioner från större fartyg fördelas utifrån data från fartygens positionsangivelser som finns lagrade i en databas på Sjöfartsverket. Fördelningen av emissioner från fritidsbåtar viktas med hjälp av statistik över användningen av fritidsbåtar, befolkningsstatistik på kommunnivå och antal bryggor. I EDB Värmland bygger emissionerna från större fartyg på statistik över antal anlöp till hamnar i Värmland samt kompletterande uppgifter från ett enkätutskick till svenska rederier och yrkesfiskare i Värmland. Emissioner från fritidsbåtar har hämtats från SMED/RUS. Tabell 27 Jämförelse mellan emissioner från sjöfart i EDB Värmland 2007 och RUS Databas EDB Värmland 2007 RUS 2007 Sektorer Sjöfart Inrikes civil sjöfart Parameter (ton/år) (ton/år) SO NO X PM 10 6,6 7,6 NH 3 0,03 0,08 NMVOC 1) CO CH 4 4,8 4,6 N 2O 0,28 0,29 1) I EDB Värmland redovisas särskilt NMVOC exkl. MeOH, EtOH för Industriprocesser. För övriga sektorer har, enligt önskemål från Länsstyrelsen i Värmland, samma emission som för NMVOC ansatts även för NMVOC exkl. MeOH, EtOH. NMVOC exkl. MeOH, EtOH redovisas inte inom RUS och därför inkluderas inte denna parameter i tabellen Flyg I detta avsnitt jämförs emissioner från Flyg (LTO/Cruise) i EDB Värmland med en summering av undersektorerna Inrikes flygtrafik och Internationell luftfart under meters höjd i svenskt luftrum från RUS 2007 i Tabell 28. I tabellen redovisas emissioner från både LTO (Landing and Take-off) och cruise för EDB Värmland, medan endast emissioner från LTO redovisas för RUS. I RUS 2007 har emissioner från cruise redovisats i undersektorn Övriga transporter och är där sammanslagna med emissioner från järnväg och militär luftfart och sjöfart samt militära landtransporter. Beräknade emissioner i de båda databaserna är inte direkt jämförbara med varandra. Emissionsfaktorer och beräkningsmetoder för emissioner från flyg är olika i EDB Värmland och SMED, vilket är ytterligare en orsak till att emissionerna skiljer sig mellan databaserna. I EDB Värmland har emissionsfaktorer för NO X, NMVOC och CO 2 hämtats från NTM (Nätverket för Transporter och Miljön) där unika faktorer anges per flygplansmodell. Emissionsfaktorer för övriga parametrar finns inte tillgängliga hos NTM och har hämtats från SMED. Beräkningsmetoden för cruise i EDB Värmland bygger på att allokera hälften av alla utsläpp från en resa (nationella och internationella) som startar eller slutar i Värmland till den aktuella flygplatsen. Som nämns ovan redovisas cruise i RUS i undersektorn Övriga transporter och fördelningen av emissioner baseras på flygplanstrajektorier till och från Luftfartsverkets flygplatser. 48

53 Tabell 28 Jämförelse mellan emissioner från flyg i EDB Värmland 2007 och RUS Observera att emissionsfaktorer och beräkningsmetoder skiljer mellan de två databaserna, vilket gör att resultaten inte är direkt jämförbara. Databas EDB Värmland 2007 RUS 2007 Sektorer Flyg (LTO/cruise) Inrikes flygtrafik under m höjd (LTO) Internationell luftfart under m höjd i svenskt luftrum (LTO) Parameter (ton/år) (ton/år) SO 2 0,6 / 2,1 1,4 NO X 5,8 / PM 10 0,03 / 0,1 0,1 NMVOC 1) 0,6 / 1,2 2,3 CO / ) CH 4 0,1 / - 0,18 2) N 2O 0,2 / 0,2 0,32 2) 1) I EDB Värmland redovisas särskilt NMVOC exkl. MeOH, EtOH för Industriprocesser. För övriga sektorer har, enligt önskemål från Länsstyrelsen i Värmland, samma emission som för NMVOC ansatts även för NMVOC exkl. MeOH, EtOH. NMVOC exkl. MeOH, EtOH redovisas inte inom RUS och därför inkluderas inte denna parameter i tabellen. 2) Endast emissioner från inrikes flygtrafik. Internationell luftfart under m höjd i svenskt luftrum saknas för dessa parametrar Tåg I detta avsnitt jämförs emissioner från Tåg i EDB Värmland med undersektorn Övriga transporter som inkluderar Tåg, Flyg över meter och Militär från RUS 2007 i Tabell 29. Emissionerna i EDB Värmland är lägre än de i RUS, vilket är väntat eftersom RUS innehåller fler källtyper som inte kan separeras i redovisningen. Tabell 29 Jämförelse mellan emissioner från tåg i EDB Värmland 2007 och RUS Observera att EDB Värmland i denna jämförelse innehåller färre källtyper än RUS, vilket gör att resultaten inte är direkt jämförbara. Databas EDB Värmland 2007 RUS 2007 Sektorer Tåg Övriga transporter som inkluderar: Tåg Flyg över meter (inrikes) Militär Parameter (ton/år) (ton/år) SO 2 0,01 1,3 NO X PM 10 2,4 2,9 NH 3 0,004 0,05 NMVOC 1) 1,8 8,4 CO CH 4 0,07 0,12 N 2O 0,67 0,89 1) I EDB Värmland redovisas särskilt NMVOC exkl. MeOH, EtOH för Industriprocesser. För övriga sektorer har, enligt önskemål från Länsstyrelsen i Värmland, samma emission som för NMVOC ansatts även för NMVOC exkl. MeOH, EtOH. NMVOC exkl. MeOH, EtOH redovisas inte inom RUS och därför inkluderas inte denna parameter i tabellen. 49

54 8.4.5 Arbetsmaskiner I detta avsnitt jämförs emissioner från arbetsmaskiner i EDB Värmland och RUS 2007, se Tabell 30. Uppgifter till EDB Värmland 2007 har hämtats från RUS 2007, vilket gör att emissionerna är i stort sett lika mellan databaserna. Orsaken till de små skillnader som finns beror sannolikt på hur gränserna dras då emissionerna ska fördelas över gridrutor som innehåller mer än en kommun respektive ett län. Tabell 30 Jämförelse mellan emissioner från arbetsmaskiner i EDB Värmland 2007 och RUS Databas EDB Värmland 2007 RUS 2007 Sektorer Arbetsmaskiner Verksamheter Hushåll Parameter (ton/år) (ton/år) SO 2 0,37 0,39 NO X PM NH 3 0,35 0,40 NMVOC 1) CO CH N 2O ) I EDB Värmland redovisas särskilt NMVOC exkl. MeOH, EtOH för Industriprocesser. För övriga sektorer har, enligt önskemål från Länsstyrelsen i Värmland, samma emission som för NMVOC ansatts även för NMVOC exkl. MeOH, EtOH. NMVOC exkl. MeOH, EtOH redovisas inte inom RUS och därför inkluderas inte denna parameter i tabellen. 8.5 Lösningsmedelsanvändning I detta avsnitt jämförs emissioner från lösningsmedelsanvändning i EDB Värmland och RUS 2007, se Tabell 31. Emissionerna i EDB Värmland är lägre än de i RUS, vilket är väntat eftersom denna sektor i EDB Värmland endast innehåller emissioner från konsumenters lösningsmedelanvändning, medan RUS även innehåller emissioner från industriernas lösningsmedelsanvändning. I EDB Värmland 2007 redovisas emissioner från industriernas lösningsmedelsanvändning i sektorn Industriprocesser. Detta beror på att i arbetet med EDB Värmland har emissioner till luft av NMVOC från industrierna hämtats från miljörapporter. I dessa är det svårt att särskilja emissioner av NMVOC från lösningsmedelanvändning från emissioner med andra ursprung eftersom industrierna oftast redovisar emissionerna som en totalsumma. För att undvika dubbleringar i EDB Värmland redovisas därför inte emissioner från industriernas lösningsmedelsanvändning i sektorn Lösningsmedelsanvändning. 50

55 Tabell 31 Jämförelse mellan emissioner från lösningsmedelanvändning i EDB Värmland 2007 och RUS Observera att EDB Värmland innehåller emissioner från konsumenters lösningsmedelanvändning medan RUS innehåller emissioner från lösningsmedelsanvändning av konsumenter och industri, vilket gör att resultaten inte är direkt jämförbara. Databas EDB Värmland 2007 RUS 2007 Sektorer Konsumenter Produkter - konsumenter och industri Färganvändning - konsumenter och industri Parameter (ton/år) (ton/år) NMVOC 1) CO ) I EDB Värmland redovisas särskilt NMVOC exkl. MeOH, EtOH för Industriprocesser. För övriga sektorer har, enligt önskemål från Länsstyrelsen i Värmland, samma emission som för NMVOC ansatts även för NMVOC exkl. MeOH, EtOH. NMVOC exkl. MeOH, EtOH redovisas inte inom RUS och därför inkluderas inte denna parameter i tabellen. 8.6 Jordbruk I detta avsnitt jämförs emissioner från jordbruk i EDB Värmland och RUS 2007, se Tabell 32. Emissionerna av ammoniak och lustgas är av samma storleksordning, medan emissionerna av metan är lägre i EDB Värmland jämfört med RUS. Beräkningsmetoderna för metan skiljer sig åt mellan EDB Värmland och RUS. För EDB Värmland har beräkningarna gjorts bottom-up utifrån antal djurenheter per kommun i Värmland, medan inom RUS har den nationella emissionen fördelats till Värmlands kommuner med hjälp av olika fördelningsnycklar. I EDB Värmland har emissionerna av ammoniak och lustgas beräknats delvis utifrån nationella data och delvis från data på kommunnivå. Eftersom emissionerna i RUS bygger på geografisk fördelning av en nationellt beräknad emission kan det vara en förklaring till att storleken på emissioner av ammoniak och lustgas är mer jämförbara mellan databaserna. Tabell 32 Jämförelse mellan emissioner från jordbruk i EDB Värmland 2007 och RUS Databas EDB Värmland 2007 RUS 2007 Sektorer Jordbruk Jordbruk Parameter (ton/år) (ton/år) NH CH N 2O Avlopp I detta avsnitt jämförs emissioner av lustgas från avloppsvatten i EDB Värmland och RUS 2007, se Tabell 33. I EDB Värmland ingår kommunala reningsverk inklusive industrier utan eget avloppsreningsverk samt enskilda avlopp. Industrier med eget avloppsreningsverk ligger under Industriprocesser och fiskodlingar under Jordbruk. 51

56 I RUS 2007 ingår emissioner till luft från kommunala reningsverk inklusive industrier utan eget avloppsreningsverk samt enskilda avlopp. Kväve från industriutsläpp har inte inkluderats vid fördelningen av SMED:s beräknade emissioner till RUS 2007 (Segersson, 2009). Tabell 33 Jämförelse mellan emissioner från avlopp i EDB Värmland 2007 och RUS Databas EDB Värmland 2007 RUS 2007 Sektorer Avloppsvatten från kommunala reningsverk Avloppsvatten från enskilda avlopp Avloppsvatten från kommunala reningsverk Avloppsvatten från enskilda avlopp Förbränning vid avloppsreningsverk Parameter (ton/år) (ton/år) SO 2 1) - NO X 1) - PM 10 1) - NH 3 1) - NMVOC 1) - CO 2 1) - CH 4 1) - N 2O ) EDB Värmland innehåller dessutom emissioner från förbränning av EO1 vid Forshaga, Hammarö och Kristinehamns avloppsreningsverk och Sjöstadsverket i Karlstad samt förbränning av pellets vid Munkfors och Årjängs avloppsreningsverk. Dessa redovisas inte i tabellen eftersom de inte härrör från avloppsvattnet. 8.8 Deponier I detta avsnitt jämförs metangasavgång från deponier i EDB Värmland och RUS 2007, se Tabell 34. Två helt olika beräkningsmodeller har använts, vilket medför att resultaten inte är jämförbara. För beräkningarna i EDB Värmland har IPCC:s Default Method (defaultmetoden) används. Metoden bygger på mängd deponerat avfall ett visst år och utgår från att all gas emitteras under det år avfallet deponerats. Emissionerna i RUS har beräknats med IPCC:s First Order Decay Model (FODmetoden). Denna metod utgår från mängd deponerat avfall ett visst år, men skiljer på det år avfallet deponerades och de år som gasen emitteras. Emissionerna av metan från deponier i Värmland 2007 har beräknats till ton/år från sammanlagt sex aktiva deponier. Att värdet är negativt beror på att den totala beräknade metangasutvinningen 2007 är högre än den totala beräknade metanemissionen från det deponerade avfallet Samtliga sex deponier har haft avfallsdeponering under 2007, medan fyra av deponierna även haft metangasutvinning. För de fyra sistnämnda deponierna är emissionerna av metan negativa under år På nationell skala har SMED beräknat metanemissioner från deponier med både default-metoden och FOD-metoden. Tabell 34 Jämförelse mellan emissioner från deponier i EDB Värmland 2007 och RUS Observera att två helt olika beräkningsmetoder har använts för att beräkna metangasavgång från deponier. Resultaten i de två databaserna är inte jämförbara. Databas EDB Värmland 2007 RUS 2007 Sektorer Deponier 1) Deponier 2) Parameter (ton/år) (ton/år) CH ) Beräkningar av metangasavgång har gjorts enligt IPCC:s Default Method. 2) Beräkningar av metangasavgång har gjorts enligt IPCC:s First Order Decay Model. 52

57 9 Referenser Concawe 85/54, Hydrocarbon emission from gasoline storage and distribution systems. Edin, R Terrängkörning i svenska fjällvärlden. Länsstyrelsen i Norrbotten, Rapportserie nr 13/2007 Edwards H., Nilsson G., Thulin H., and Vorwerk P. (1999): Trafikarbetet uttryckt i fordonskilometer på väg i Sverige VTI rapport 439. Ericsson, E., Larsson, H. (2007): Trafikrelaterad data till ARTEMIS. Lunds universitet/lunds tekniska högskola, Institutionen för teknik och samhälle. European Commission (1999): Council Directive 1999/13/EC on the limitation of emissions of volatile organic compounds due to the use of organic solvents in certain activities and installations , L85/1. Flodström E. Sjödin Å. och Gustafsson T. (2004): Uppdatering av utsläpp till luft från arbetsfordon och arbetsredskap för Sveriges internationella rapportering. IVL-rapport A1431. SMED-rapport 2:2004. Fridell E., Jernström M. och Lindgren M. (2008): Arbetsmaskiner. Uppdatering av metod för emissionsberäkningar. På uppdrag åt Naturvårdsverket. SMED-rapport. Juni Gustafsson, T. (2005): Update of gasoline consumption and emissions from leisure boats in Sweden for international reporting. SMED-rapport, juli IVL Svenska Miljöinstitutet, SMHI m.fl. (2008): Handbok för vägtrafikens luftföroreningar. Utgivare Vägverket och Naturvårdsverket. Publikation 2001:128 uppdaterad Jordbruksverket och Statistiska centralbyrån (2009): Jordbruksstatistisk årsbok 2009 med data om livsmedel. ISBN Jordbruksverket och Statistiska centralbyrån (2009): Jordbruksstatistisk årsbok 2009 med data om livsmedel, Sveriges officiella statistik, ISBN (print). Kindbom m.fl., (2003): Emissions of NMVOC in Sweden SMED Report Nr 6, Länsstyrelsen Värmland (2005): Utsläpp till luft samt energianvändning i Värmlands län 2001/2003. Rapport 2005:29. Paulrud S, Kindbom K. and Gustafsson T. (2006): Emissionfactors and emissions from residential biomass combustion in Sweden. SMED Report No SCB (2009): Utsläpp av ammoniak till luft i Sverige SCB rapport MI 37 SM Segersson D., SMHI, Verbova M., SMHI, Danielsson D., IVL och Gerner A., SCB (2009): Metod- och kvalitetsbeskrivning - Geografisk fördelning av emissioner till luft år SMED på uppdrag av Naturvårdsverket och RUS. Statistiska centralbyrån (2005): Båtlivsundersökningen 2004 en undersökning om svenska fritidsbåtar och hur de används. SFS 2001:527. Förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. (Utfärdad 7 juni 2001). 53

58 SMHI och Vägverket (2005): SIMAIR Modell för beräkning av luftkvalitet i vägars närområde. SMHI och Vägverket Sjödin Å., Jerksjö M., Sandström C., Erlandsson L., Almén J., Ericsson E., Larsson H., Hammarström U., Yahya M-R., Johansson H. (2009): Implementering av ARTEMIS Road Model i Sverige Slutrapport. IVLnummer B1831. Skårman T., Danielsson H., Henningsson E. IVL and Östman M. Swedish Chemicals Inspectorate (2006): Revises method for Estimating Emissions of NMVOC from Solvent and Other Product Use in Sweden. Report series SMED Nr 18, SLB-analys (1997): Fritidsbåtarnas utsläpp av luftföroreningar i Stockholms stad och län. Wetterberg C.(SMP), Magnusson R. (SMP), Lindgren M. (SLU) och Åström S. (IVL) (2007): Utsläpp från större dieseldrivna arbetsmaskiner Inventering, kunskapsuppbyggnad och studier och åtgärder och styrmedel. Slutrapport GE 99189/06. För Naturvårdsverket, Dnr: Ht. Winnes H. and Fridell E. (2009): Particle emissions from ships dependence on fuel type. Journal of Air and Waste Management. 59: Källor (personlig kommunikation) Hamnström Cole, Sissi, Transportstyrelsen: Flygplatsstatistik. Sandström, Johan, Green Cargo: Uppgifter om trafik med godståg. Svanström, Stefan, SCB: Uppgifter om antal personer som inte är anslutna till kommunalt reningsverk. Szudy, Mikael, SCB: Uppgifter om emissioner från avlopp och deponier. von der Burg, Lennart, Hector Rail: Uppgifter om trafik med godståg. Yngström, Lars, Tågåkeriet (Tågab): Uppgifter om trafik med godståg. Åkesson, Olof, Länsstyrelsen i Värmland: Uppskattning av trafikarbetet på enskilda vägar i Värmlands län. Hemsidor Great Circle Mapper ( avstånd mellan flygplatser. IVL Svenska miljöinstitutet ( nedfall av kväve i Värmland 2007 Jordbruksverket ( rnardetgallergodsel.4.4b00b7db11efe58e66b html) antal djurenheter/gödsel Järnväg.net guiden till Sveriges tåg och järnvägar ( järnvägssträckor i Värmland. Kemikalieinspektionen - ( omsättning av lösningsmedel i Sverige. 54

59 BILAGA 1 BILAGA 1 Manual för databas Databasen EDB Värmland har utformats för att kunna lagra aktivitetsdata, emissionsfaktorer och emissioner från samtliga källor av utsläpp till luft i Värmland. Vid leverans av databasen innehåller den data för år Manualen syftar till att användaren ska kunna hantera de uppgifter som redan finns i databasen samt att kunna redigera och uppdatera dessa. Manualen syftar även till att användaren ska kunna lägga till nya uppgifter i databasen. Vid leverans av databasen innehåller den alla förekommande uppgifter för år 2007 och användaren behöver inte lägga till några uppgifter för år En översiktlig sammanställning om hur de olika sektorernas emissioner redovisas i EDB Värmland görs i Tabell Säkerhetskopia För att inga uppgifter ska gå förlorade av misstag under arbete med databasen rekommenderas att alltid ha en säkerhetskopia av den senaste versionen sparad på lämpligt ställe. Arbete med att uppdatera databasen bör således ske i en arbetskopia. På startsidan finns en knapp för att kopiera datafilerna till underkatalogen backup med dagens datum tillagt i filnamnet, se Figur 1:1. Observera att databasen består av tre filer: 1. EmDBVärmland.mdb som innehåller alla formulär och program, 2. EmDBVärmland_be.mdb som innehåller data och 3. EmDBVärmlandGrid_be.mdb som innehåller data. Vid behov att återställa från backup så kopieras filer från lämpligt datum från backupkatalog till huvudkatalog och datumet tas bort från filnamnet. I Access sparas alla ändringar automatiskt och kontinuerligt. Inför vissa ändringar i databasen, t.ex. då användaren önskar ta bort en anläggning, visas en varningsknapp där användaren måste bekräfta att aktuell anläggning ska tas bort från databasen. 1

60 BILAGA 1 Tabell 1:1 En översiktlig beskrivning om hur de olika sektorernas emissioner redovisas i EDB Värmland. Huvudsektor Undersektorer Anläggningsuppgifter Förklaring Energiförsörjning Industri El- och värmeverk Övrig uppvärmning panncentraler och krematorier Egen uppvärmning småskalig eldning Processer Energiförsörjning Varje enskilt el- och värmeverk Varje enskild panncentral/krematorie Energislag per kommun fördelat på sex delsektorer Varje enskild industri Med möjlighet att i framtiden specificera emissionerna på anläggningens samtliga utsläppskällor. Med möjlighet att i framtiden specificera emissionerna på anläggningens samtliga utsläppskällor. Areakälla Med möjlighet att i framtiden specificera emissionerna på anläggningens samtliga utsläppskällor. Övriga punktkällor Bensinstationer Varje enskild bensinstation Ett samlat utsläpp för bensinstationens pump/pumpar Transporter Vägtrafik Trafikarbete för Värmland på Areakälla stora vägar resp. små vägar fördelat på: Personbilar, Tunga fordon och MC. För slitagepartiklar: totalemission från vägbana resp. däck och bromsar. Sjöfart Varje enskild hamn Fartygstyp/stäcka Fördelat på fritidsbåtar och övrig sjöfart Hamn - punktkälla Sträcka - linjekälla Fritidsbåtar - areakälla Arbetsmaskiner Lösningsmedelsanvändning Jordbruk Flyg Varje enskild flygplats fördelat på LTO och cruise Tåg Aktör och sträcka Linjekälla Jordbruk Typ av arbetsmaskin Areakälla Skogsbruk Typ av bränsle Industri och anl. Hushåll Konsumenter Typ av vara Areakälla Svin Ko Fågel Häst Åkermark Övrigt Åkerareal/kommun Djurenheter/kommun fördelat på olika djurslag LTO linjekälla Cruise punktkälla Areakälla Avlopp Industrier Varje enskild industri Punktkälla Reningsverk Varje enskilt reningsverk Punktkälla Hushåll Enskilda avlopp/kommun Areakälla Deponier - Varje enskild deponi Punktkälla 2

61 BILAGA 1 2 Startsida Databasen öppnas genom att användaren dubbelklickar på filen EmDBVärmland.mdb. När databasen öppnas presenterar systemet en startsida med översiktlig information om innehållet i databasen, se Figur 1:1. Från databasens startsida kan användaren komma vidare till inmatningsapplikationerna för punktkällor och för linje- och areakällor. Från startsidan kan användaren även nå sidan för resultatredovisning av emissioner (Summa emission per sektor eller kommun). I följande avsnitt beskrivs funktionerna för inmatningsapplikationen för punktkällor (avsnitt 3), inmatningsapplikationen för linje- och areakällor (avsnitt 4) och resultatredovisning av emissioner (avsnitt 5). Figur 1:1 Startsida för EDB Värmland. 3

62 BILAGA 1 3 Inmatningsapplikation för punktkällor Inmatningsapplikationen för punktkällor är uppdelad i fyra delar; Anläggningsuppgifter (överst till vänster), Administration (överst till höger), Emissionskällor (mitt på sidan), Emissioner och Aktiviteter (längst ner på sidan), se Figur 1:2. Hur de olika delarna kan användas redovisas i avsnitten nedan. Figur 1:2 Inmatningsapplikation för punktkällor i EDB Värmland. 3.1 Anläggningsuppgifter I denna del matas grundläggande uppgifter in om anläggningen; anläggningens namn, nummer, typ (prövningsnivå) och bransch (SNI-kod) samt kontaktuppgifter. Generellt är databasen uppbyggd så att en anläggning (i delen Anläggningsuppgifter) representeras av t.ex. en industri, en bensinstation eller en deponi. I vissa fall kan dock en anläggning (i delen Anläggningsuppgifter) representeras av en undersektor, se Tabell 1:1 ovan. Förutom de grundläggande uppgifterna ska eventuella variationer i tiden avseende anläggningens emissioner beskrivas här. Grundinställningen är kontinuerliga utsläpp, d.v.s. samma nivå på emissionerna under hela året. Det finns möjlighet att variera emissionerna för en källa under året, veckan och dygnet. Om man önskar lägga in fler varianter på tidsvariation i rullistorna År, Vecka och Dygn görs detta i delen Administration, se information i avsnitt 3:2 nedan. Knappen med * används för att skapa en ny anläggning. När användaren klickar på knappen kommer en blank sida upp i EDB:n. Då börjar man med att fylla i anläggningsuppgifter genom att 4

63 BILAGA 1 ställa markören i respektive cell i formuläret. Därefter fyller man i aktuella emissionskällor och tillhörande aktiviteter/emissioner. Om användaren fyllt i aktivitetsdata för att emissioner ska beräknas trycker man därefter på knappen Beräkna emission. Uppgifterna sparas automatiskt i EDB:n. Knappen med kikaren används då man vill söka efter en specifik anläggning i databasen. Det är inte möjligt att söka direkt i inmatningsapplikationen genom att t.ex. skriva in sökt anläggningsnummer i cellen för anläggningsnummer. Då riskerar användaren istället att ändra en uppgift för en anläggning. I sökfunktionen kan användaren söka på hela eller delar av anläggningens nummer, besöksadress, uppgiftslämnare, telefonnummer, typ, namn, kommun, e-postadress, bransch eller kommentar. Om användaren vill söka på anläggningsnummer är det enklast att ställa markören i cellen för anläggningsnummer och därefter trycka på knappen med kikaren. Då visas en sökruta, se Figur 1:3. I den första/översta cellen skriver användaren in hela eller delar av det anläggningsnummer man vill söka efter. I cellen Look in visas två förslag i en rullista som är beroende av i vilken cell i inmatningsapplikationen användaren ställt markören (t.ex. Anläggningsnummer). Det är möjligt att i detta skede flytta markören i inmatningsapplikationen och därmed få möjlighet att söka på en annan parameter. I cellen Match anger användaren om man vill att det sökta numret/ordet ska ingå någonstans i texten (Any Part of Field), om man vill söka efter just det numret/ordet (Whole Field) eller om man vill söka efter numret/ordet i början av texten (Start of Field). När användaren trycker på Find next visas resultatet av sökningen direkt i inmatningsapplikationens del Anläggningsuppgifter (d.v.s. inte i en egen ruta). Om ett nummer/ord ingår i flera anläggningar och den första som visas inte är den som användaren letar efter kan man fortsätta sökandet genom att trycka på Find next ännu en gång. 1:3 Sökfunktionen under knappen med kikare i delen Anläggningsuppgifter. Figur Knappen används för att stänga inmatningsapplikationen och komma tillbaka till startsidan. Knapparna med används för att navigera, ett steg i sänder, framåt eller bakåt mellan anläggningarna. Längs ner i inmatningsapplikationen finns ytterligare en blädderfunktion (Post) där användaren snabbt kan bläddra mellan de olika anläggningarna. Där syns även totala antalet anläggningar. Här finns också den farliga knappen Ta bort anläggning som man använder för att ta bort en hel anläggning och all dess underliggande data. Tar användaren bort en anläggning raderas 5

64 BILAGA 1 också automatiskt alla anläggningens emissionskällor och därtill kopplade aktiviteter och emissioner ur databasen. Om användaren trycker på knappen Ta bort anläggning kommer en varning upp om att bekräfta borttagandet av anläggningen. Enskilda emissionskällor och emissioner tar man bort genom att markera relevant rad och tryck Delete på tangentbordet, se vidare under Emissionskällor och Emissioner. Knappen Beräkna emission används om man har ändrat aktivitetsdata för en anläggning och vill beräkna nya emissioner för den anläggningen. Nya emissioner beräknas endast för den anläggning som är markerad. 3.2 Administration I denna del kan användaren förändra de grunduppgifter som databasen använder för att presentera och hantera data. Under denna rubrik är inte uppgifterna knutna till en specifik anläggning utan här finns samtliga grunduppgifter samlade. Under knappen Aktiviteter finns alla aktiviteter som ger upphov till en emission samlade. Här kan man ta bort aktiviteter som inte längre är aktuella eller lägga till nya aktiviteter. Om man vill ta bort en befintlig aktivitet ställer man sig i aktuell ruta längst till vänster i bilden (se Figur 1:4) så att rutan blir svartmarkerad med en pil och trycker på tangentbordets delete-knapp. En varning syns då på skärmen så att man har möjlighet att ångra sig. Om man vill lägga till en ny aktivitet görs det längst ner i bilden genom att ställa markören på sista raden med en asterix i vänsterkanten eller trycka på knappen användaren har lagt in en ny aktivitet sparas denna automatiskt. längst ner i formuläret. När På samma sätt kan man ta bort eller lägga till uppgifter med knapparna Emissionsfaktorer, Enhetsomv fakt (Enhetsomvandlingsfaktorer), Kommun, Enhet och Parameter. Figur 1:4 Lista under knappen Aktiviteter i delen Administration. För att förändra emissionernas tidsvariation från kontinuerliga till den önskade variationen använder man knapparna Årsvariation (olika emissioner under årets månader), Veckovariation (olika emissioner under veckans dagar) och Dygnsvariation (olika emissioner under dygnets timmar) i delen Administration. Där kan användaren skapa nya procentuella fördelningar för emissionernas fördelning över tiden, se exempel i Figur 1:5. När en ny tidsfördelning skapats i delen Administration kommer den även att vara väljbar i rullistorna under Utsläppsvariationer i tiden i delen Anläggningsuppgifter. 6

65 BILAGA 1 Figur 1:5 Den ruta som kommer upp om man vill ändra emissionernas variation i tiden genom att trycka på knappen Årsvariation i delen Administration. Under rubriken Rapporter finns fem knappar; Aktiviteter, Emissioner, Största punktkällorna, Emiss/Kommun/Sektor (Emission per kommun och sektor), och Punktkällor sammanställning. Genom att använda dessa knappar kan användaren skapa rapporter innehållande uppgifter ur databasen presenterade på olika sätt. Knappen Aktiviteter skapar en rapport i Access som i kommunvis ordning redovisar samtliga aktiviteter för samtliga anläggningar, se Figur 1:6. Rapporten kan skrivas ut till pappersformat eller som PDF-fil. Knappen Emissioner skapar en rapport i Access som i kommunvis ordning redovisar samtliga emissioner för samtliga anläggningar, se Figur 1:7. Rapporten kan skrivas ut till pappersformat eller till PDF-fil. I rapporten ser användaren om emissionen är beräknad (i EDB:n via aktiviteter och emissionsfaktorer) eller uppmätt (hämtad från miljörapport). Knappen Största punkkällorna skapar en sida i Access där användaren per parameter kan se totalemissionen per anläggning sorterad från största till minsta. Knappen Emiss/Kommun/Sektor skapar en sida i Access där användaren får några olika val för de uppgifter som visas. Användaren kan även komma åt denna sida via databasens startsida genom Summa emissioner per sektor eller kommun. Denna funktion redovisas speciellt i avsnitt 5 Summa emissioner per sektor eller kommun. Knappen Punktkällor sammanställning skapar en excelfil där användaren kan se samtliga emissioner, d.v.s. både Uppmätta och Beräknade, som finns inlagda i EDB Värmland för respektive anläggning. Här kan användaren t.ex. jämföra Uppmätta och Beräknade värden för en specifik anläggning. Om användaren anser att det beräknade värdet är mer tillförlitligt än det uppmätta och 7

66 BILAGA 1 önskar inkludera det beräknade värdet i summeringarna istället för det uppmätta är detta möjligt genom att radera det uppmätta värdet för anläggningen från EDB Värmland. Figur 1:6 Exempel på del av rapport som kan skapas med knappen Aktiviteter. Figur 1:7 Exempel på rapport som kan skapas med knappen Emissioner. 8

67 BILAGA 1 Längst upp i högra hörnet i delen Administration finns en knapp som heter Skapa indata till modellering. Genom att använda denna knapp ska användaren kunna göra ett antal önskemål för att få fram rätt indata till spridningsberäkningar. Eftersom denna del inte ingick i uppdraget med EDB Värmland 2007 saknas vid leverans funktioner kopplade till denna knapp. EDB Värmland innehåller inte heller alla de uppgifter som behövs för att göra en spridningsberäkning. Mer information om indata till spridningsberäkningar finns i avsnitt 3.3 nedan och i Bilaga Emissionskällor I delen Emissionskällor lägger användaren in uppgifter om emissionskällor för varje anläggning som angivits i delen Anläggningsuppgifter. När databasen levereras finns i huvudsak uppgifter om respektive källas namn, objekttyp, sektorid och geografiska placering angiven. Information om övriga uppgiftstyper redovisas i Tabell 1:2. Om en anläggning representeras av t.ex. en industri innehåller databasen vid leverans uppgifter på om industrins emissions- källa/ -källor representerar process- eller energirelaterade emissioner. Detta beskrivs i kolumnen med rubriken Namn. En anläggning kan ha flera olika källor (t.ex. ett antal olika skorstenar) med emissioner till luft och källornas namn och egenskaper kan beskrivas i tabellen i delen Emissionskällor. För att kunna använda databasen för att generera indata till spridningsberäkningar måste samtliga källor på t.ex. en industri beskrivas i databasen. Flera av kolumnerna i tabellen representerar uppgifter som måste beskrivas för varje källa för att skapa indata till spridningsberäkningar, se Tabell 1:2 nedan. Denna information finns inte i EDB Värmland 2007, då det inte prioriterats att ta fram dessa uppgifter i uppbyggnadsskedet. Emissionskällorna kan vara av typerna punkt-, linje- eller area/volymkälla, vilket redovisas i kolumnen under objekttyp. Emissionerna fördelas jämt över linjer, ytor och areor/volymer. I kolumnen sektorid beskrivs vilken sektor/undersektor som källan tillhör. För att ändra, eller lägga till nya, uppgifter om en emissionskälla ställer man sig i önskad ruta. För kolumnerna objekttyp och sektorid finns rullistor med olika val, i övriga kolumner skriver användaren själv in önskad uppgift. Rullistorna syns när användaren ställer markören i aktuell vit cell. Nederst i delen Emissionskällor finns en blädderfunktion (Post) där användaren kan bläddra mellan en anläggnings emissionskällor. Där syns även totala antalet emissions- källor/-uppgifter för aktuell anläggning. 9

68 BILAGA 1 Tabell 1:2 Uppgifter om emissionskällor Koordinater 1) X0, Y0 Information om uppgifter tillhörande delen Emissionskällor i inmatningsapplikationen. Uppgiften anges för Anmärkning punktkällor linjekällor area-, volymkällor JA JA JA En punktkällas koordinater. En linjekällas startkoordinater. En areakällas startkoordinater En volymkällas startkoordinater H0 NEJ JA JA En linjekällas höjd vid startkoordinaterna (X0, Y0). En areakällas höjd vid startkoordinaterna (X0, Y0). En volymkällas höjd vid startkoordinaterna (X0, Y0). Koordinater 1) X1, Y1 NEJ JA JA En linjekällas stoppkoordinater. En areakällas stoppkoordinater. En volymkällas stoppkoordinater. H1 NEJ JA JA En linjekällas höjd vid stoppkoordinaterna (X1, Y1). En areakällas 2) höjd vid stoppkoordinaterna (X1, Y1). En volymkällas 3) höjd vid stoppkoordinaterna (X1, Y1). Skorstenshöjd JA NEJ NEJ En punktkällas höjd [m]. Skorstensradie JA NEJ NEJ En punktkällas inre skorstensradie [m]. BEF JA JA JA Buoyancy enhancement factor sätter systemet automatiskt till 1 och det skall normalt inte ändras. Kommentar JA JA JA 1) Alla koordinater skall anges i Rikets nät, RT90. 2) Om H0=H1 är källan en areakälla. 3) Om H0 H1 är källan en volymkälla. 3.4 Aktiviteter och emissioner Aktiviteter Under fliken Aktiviteter längst ner i inmatningsapplikationen skriver användaren in information om en specifik emissionskällas aktiviteter. Aktiviter för den källa som är markerad i inmatningsapplikationens del Emissionskällor visas. Information om aktiviteter består av aktuellt datum, typ av aktivitet, storleksangivelse för aktiviteten, enhet för aktiviteten och kommentar. För kolumnerna aktivitet och enhet finns rullistor med olika val, i övriga kolumner skriver användaren själv in önskad uppgift. Underst i delen aktiviteter finns en blädderfunktion (Post) där användaren kan bläddra mellan en emissionskällas aktiviteter. Där syns även totala antalet aktiviteter för aktuell emissionskälla. Figur 1:8 Inmatningsapplikationens del Aktiviteter. 10

69 BILAGA Emissioner Under fliken Emissioner längst ner i inmatningsapplikationen visas information om den källa som är markerad i inmatningsapplikationens del Emissionskällor. Här finns uppgifter om beräknade (i EDB:n via aktiviteter och emissionsfaktorer) och uppmätta (hämtade från miljörapport) emissioner. De emissioner som beräknas utifrån aktivitetsdata och emissionsfaktorer i databasen hamnar automatiskt i denna del om alla uppgifter är fullständigt inmatade. Uppgifter om uppmätta/- beräknade emissioner som hämtas från miljörapporter måste matas in direkt i aktuell cell av användaren. Samtliga uppgifter för år 2007 ligger vid leverans redan inmatade i databasen. Det är viktigt att ange om en emission är Uppmätt eller Beräknad i kolumnen Typ. Om det finns både Uppmätt (enligt miljörapport) och Beräknat värde för en parameter används det uppmätta värdet vid sammanställning i resultatrapporter. Om användaren istället önskar använda ett beräknat värde i resultatrapporten måste man ta bort det uppmätta värdet. Information om emissionerna består av aktuellt datum, typ (beräknad eller uppmätt emission), parameter, värde, enhet och kommentar. För kolumnerna typ, parameter och enhet finns rullistor med olika val, i övriga kolumner skriver användaren själv in önskad uppgift. Till varje emissionskälla kan man koppla många olika föroreningskomponeneter som här redovisas i kolumnen parameter. I EDB Värmland ingår vid leverans tolv stycken; SO 2, NO X, PM, NH 3, NMVOC, NMVOC exkl. MeOH, EtOH, CO 2, CH 4, N 2O, HFC, PFC och SF6. Samtliga föroreningskomponenter anges med enheten [kg/år]. Även i denna del (kolumnen Parameter) finns möjlighet att mata in mer detaljerade uppgifter om varje källa för att t.ex. kunna utföra framtida spridningsberäkningar. För punktkällor måste, för att spridningsberäkningar ska kunna utföras, även källans rökgastemperatur [K], rökgashastighet [m/s], och fraktioner av NO/NOx och PM 2,5/PM 10 anges. För linje-, area- och volymkällor behöver bara föroreningskomponenten anges (t.ex. SO 2), vilken kommer fördelas jämt över emissionsobjektet. Underst i delen emissioner finns en blädderfunktion (Post) där användaren kan bläddra mellan en emissionskällas emissioner. Där syns även totala antalet emissionsuppgifter för aktuell emissionskälla. Figur 1:9 Inmatningsapplikationens del Emissioner. 11

70 BILAGA 1 4 Inmatningsapplikationen för linje- och areakällor Inmatningsapplikationen för linje- och areakällor är uppdelad i fem delar; Grid aktiviteter, Emissionsfaktorer gridkällor, Linje aktiviteter, Emissionsfaktorer linjekällor och Uppdatera emissionsresultat, se Figur 1:10. Hur de olika delarna kan användas redovisas i avsnitten nedan. Generellt bör användaren känna till att i dessa delar administreras aktiviteter och emissionsfaktorer för linje- och areakällor. För att se emissionerna hänvisas till resultatredovisning av emissioner i delen Summa emissioner per sektor eller kommun. I EDB Värmland 2007 finns följande areakällor: Egen uppvärmning-småskalig eldning, Vägtrafik, Arbetsmaskiner, Lösningsmedelsanvändning, Jordbruk, Avlopp och Sjöfart-fritidsbåtar. I EDB Värmland 2007 finns följande linjekällor: Tåg och Sjöfart-övrig sjöfart (exklusive fritidsbåtar). Figur 1:10 Inmatningsapplikation för linje- och areakällor i EDB Värmland. 4:1 Grid aktiviteter I denna applikation finns information om aktiviteter för areakällor samlade i en tabell. Informationen består av typ av aktivitet, vilken sektor aktiviteten tillhör, vilken nyckel som använts för den geografiska fördelningen, värde och enhet för aktiviteten. I Tabell 1:3 visas några exempel på vad tabellen under Grid aktiviteter kan innehålla. Indata till fördelningsnycklar och värde är antingen på nationell nivå eller på kommunnivå. Värden för sektorerna Lösningsmedel och Arbetsmaskiner är nationella p.g.a. svårigheter med att erhålla aktivitetsdata på kommunnivå. Till exempel användes det år 2007 färg med ett sammanlagt innehåll av NMVOC på kg i Sverige (se Tabell 1:3). Genom att använda statistik över befolkningsmängd i Sverige har Värmlands andel av dessa kg geografiskt fördelats ut 12

71 BILAGA 1 över Värmlands län. På liknande sätt har den nationella bränsleförbrukningen av bensin ( ,9 GJ/år) avseende arbetsmaskiner i verksamheter fördelats ut över industrimark i Värmland. Värden för sektorerna Vägtrafik, Avlopp, Jordbruk och Egen uppvärmning-småskalig eldning är på kommunnivå. Tabell 1:3 Exempel på uppgifter i tabellen för Grid aktiviteter. Aktivitet Sektor Fördelningsnyckel Värde Enhet Färganvändning: Mängd NMVOC Lösningsmedel BefNormSve kg/år i försåld vara, exkl. mängd i råvara Arbetsmaskiner Mobila 1a2f Arbetsmaskiner 1a2fArbmask GJ/år Bensin Verksamheter Antal personer med enskilda Avlopp EnskildaAvlopp 6539 st/år avlopp Torsby Torsby Antal kor för mjölkproduktion Jordbruk Jordbruksmark 1161 st/år Kristinehamn Kristinehamn Energiförbrukning Pellets Stoves Karlstad Egen uppvärmning - småskalig eldning SmåskaligEldning Karlstad GJ/år För att lägga till en ny aktivitet skrivs informationen in i tabellens sista rad. För uppgifterna sektor, fördelningsnyckel och enhet finns rullister med de alternativ som är valbara, medan för uppgifter avseende aktivitet och värde skrivs fritext in i rutorna. Det är även möjligt att ändra uppgifter för redan befintliga aktiviteter. För att tilläggen/ändringarna ska synas i resultatrapporterna måste användaren trycka på knappen Uppdatera Grid Emissions Resultat. 4:2 Emissionsfaktorer gridkällor I denna applikation finns information om emissionsfaktorer för areakällor samlade i en tabell. Informationen består av typ av aktivitet, parameter, emissionsfaktor, enhet in och enhet ut. I Tabell 1:4 visas några exempel på vad tabellen under Emissionsfaktorer gridkällor kan innehålla. Typ av aktivitet är de samma som i applikationen Grid aktiviteter, se Tabell 1:3 ovan. Parameter beskriver vilken föroreningskomponent som emissionsfaktorn (Faktor) avser. Enhet in avser aktiviteten och emissionsfaktorn. Enhet ut beskriver hur emissionen redovisas i resultattabellerna och är alltid kg/år. Enhetsomvandlingsfaktorer finns åtkomliga under knappen Enhetsomv fakt i inmatningsapplikationen för punktkällor (se även avsnitt 3.2 i denna bilaga). Tabell 1:4 Exempel på uppgifter i tabellen för Emissionsfaktorer gridkällor. Aktivitet Parameter Faktor Enhet in Enhet ut Färganvändning: Mängd NMVOC i NMVOC 0,95 kg/år kg/år försåld vara, exkl. mängd i råvara Arbetsmaskiner Mobila 1a2f Bensin CO 2 72,00 GJ/år kg/år Antal personer med enskilda avlopp N 2O 0,09 st/år kg/år Torsby Antal kor för mjölkproduktion NH 3 43,44 st/år kg/år Kristinehamn Energiförbrukning Pellets Stoves Karlstad SO 2 0,01 GJ/år kg/år 13

72 BILAGA 1 För att lägga till en ny emissionsfaktor skrivs informationen in i tabellens sista rad. För uppgifterna aktivitet, parameter, enhet in och enhet ut finns rullister med de alternativ som är valbara, medan för uppgifter avseende aktivitet och faktor skrivs fritext in i rutorna. ID-nummer läggs in per automatik. Det är även möjligt att ändra uppgifter för redan befintliga aktiviteter. För att tilläggen/ändringarna ska synas i resultatrapporterna måste användaren trycka på knappen Uppdatera Emissionsresultat på första sidan. 4:3 Linje aktiviteter I denna applikation finns information om aktiviteter för linjekällor samlade i en tabell. Informationen består av typ av aktivitet, vilken sektor aktiviteten tillhör, vilken nyckel som använts för den geografiska fördelningen, värde och enhet för aktiviteten. I Tabell 1:5 visas några exempel på vad tabellen under Linje aktiviteter kan innehålla. Fördelningsnycklar och värden avser den specifika aktivitet som anges i tabellen. Tabell 1:5 Exempel på uppgifter i tabellen för Linje aktiviteter. Aktivitet Sektor Fördelningsnyckel Värde Enhet Tåg - Tågåkeriet Diesel Tåg Frykdalsbanan 100 m 3 /år Torrlastfartyg Vänersborg-Kristinehamn Sjöfart Vänersborg - Kristinehamn 103 st/år För att lägga till en ny aktivitet skrivs informationen in i tabellens sista rad. För uppgifterna sektor, fördelningsnyckel och enhet finns rullister med de alternativ som är valbara, medan för uppgifter avseende aktivitet och värde skrivs fritext in i rutorna. Det är även möjligt att ändra uppgifter för redan befintliga aktiviteter. För att tilläggen/ändringarna ska synas i resultatrapporterna måste användaren trycka på knappen Uppdatera Emissionsresultat på första sidan. 4:4 Emissionsfaktorer linjekällor I denna applikation finns information om emissionsfaktorer för linjekällor samlade i en tabell. Informationen består av typ av aktivitet, parameter, emissionsfaktor, enhet in och enhet ut. I Tabell 1:6 visas några exempel på vad tabellen under Emissionsfaktorer linjekällor kan innehålla. Typ av aktivitet är de samma som i applikationen Linje aktiviteter, se Tabell 1:5 ovan. Parameter beskriver vilken föroreningskomponent som emissionsfaktorn (Faktor) avser. Enhet in avser aktiviteten och emissionsfaktorn. Enhet ut beskriver hur emissionen redovisas i resultattabellerna och är alltid kg/år. Enhetsomvandlingsfaktorer finns åtkomliga under knappen Enhetsomv fakt i inmatningsapplikationen för punktkällor (se även avsnitt 3.2 i denna bilaga). Tabell 1:6 Exempel på uppgifter i tabellen för Emissionsfaktorer linjekällor. Aktivitet Parameter Faktor Enhet in Enhet ut Tåg - Tågåkeriet Diesel NO X 53,80 m 3 /år kg/år Torrlastfartyg Vänersborg-Kristinehamn SO2 49,63 st/år kg/år För att lägga till en ny emissionsfaktor skrivs informationen in i tabellens sista rad. För uppgifterna aktivitet, parameter, enhet in och enhet ut finns rullister med de alternativ som är valbara, medan för uppgifter avseende aktivitet och faktor skrivs fritext in i rutorna. Det är även möjligt att ändra uppgifter för redan befintliga aktiviteter. För att tilläggen/ändringarna ska synas i resultatrapporterna måste användaren trycka på knappen Uppdatera Emissionsresultat på första sidan. 14

73 BILAGA 1 4:5 Uppdatera emissionsresultat För att emissionsdatabasen ska beräkna nya emissioner efter det att ändringar eller tillägg gjorts avseende aktiviteter och emissionsfaktorer för linje- och areakällor ska användaren trycka på knappen Uppdatera emissionsresultat. 5 Summa emissioner per sektor eller kommun Denna knapp skapar en sida i Access där användaren får några olika val för de uppgifter som visas, se Figur 1:11. Användaren kan även komma åt denna sida via Hantering av punktkällor genom knappen Emiss/Kommun/Sektor. Om användaren väljer ut en specifik kommun visas emissioner från samtliga sektorer i den kommunen. Det är även möjligt att få fram emissioner från samtliga sektorer i hela Värmlands län, se Figur 1:11a. Om användaren istället väljer en specifik sektor fås emissioner från den sektorn i samtliga kommuner, se Figur 1:11b. Observera att för att se samtliga kolumner i access-presentationen måste man scrolla åt höger i den nedersta listen. Vid export till Excel visas emissioner från samtliga kommuner och samtliga sektorer. I Excel kan användaren därefter sortera ut de uppgifter som är önskvärda för en viss presentation. Figur 1:11a Exempel på rapport som kan skapas med knappen Emission per kommun och sektor. 15

74 BILAGA 1 Figur 1:11b Exempel på rapport som kan skapas med knappen Emission per kommun och sektor. Figur 1:11c Exempel på rapport som kan skapas med knappen Emission per kommun och sektor. 16

75 BILAGA 2 BILAGA 2 Sammanställning av emissionsfaktorer Energiförsörjning och Industri - SMED Tabell 2:1a Källa: SMED Stationär förbränning elkraftverk och fjärrvärme. Aktivitet - Energiförsörjning och Industri kgso2/gj kgnox/gj kgpm/gj kgpm10/gj kgpm2.5/gj kgnh3/gj kgnmvoc/gj kgco2/gj kgch4/gj kgn2o/gj Elkraftverk Brännolja - Elkraftverk Deponigas - Elkraftverk Eldningsolja 1, Dieselolja - Elkraftverk Eldningsolja Elkraftverk Fotogen - Elkraftverk Koks - Elkraftverk Koksugnsgas - Elkraftverk Kol - Elkraftverk LD-gas - Elkraftverk Masugnsgas - Elkraftverk Naturgas - Elkraftverk Petroleumkoks - Elkraftverk Propan och butan - Elkraftverk Raffinaderigaser - Elkraftverk Sopor - Elkraftverk Stadsgas - Elkraftverk Tallolja - Elkraftverk Torv - Elkraftverk Trädbränsle - Elkraftverk Övriga biobränslen - Elkraftverk Övriga fasta fossila bränslen - Elkraftverk Övriga ospecifierade bränsle - Elkraftverk Övriga petroleumbränslen - Elkraftverk Fjärrvärme Brännolja - Fjärrvärme Deponigas - Fjärrvärme Eldningsolja 1, Dieselolja - Fjärrvärme Eldningsolja Fjärrvärme Fotogen - Fjärrvärme Koks - Fjärrvärme Koksugnsgas - Fjärrvärme Kol - Fjärrvärme LD-gas - Fjärrvärme Masugnsgas - Fjärrvärme Naturgas - Fjärrvärme Petroleumkoks - Fjärrvärme Propan och butan - Fjärrvärme Raffinaderigaser - Fjärrvärme Sopor - Fjärrvärme Stadsgas - Fjärrvärme Tallolja - Fjärrvärme Torv - Fjärrvärme Trädbränsle - Fjärrvärme Övriga biobränslen - Fjärrvärme Övriga fasta fossila bränslen - Fjärrvärme Övriga ospecifierade bränsle - Fjärrvärme Övriga petroleumbränslen - Fjärrvärme

76 Tabell 2:1a Källa: SMED BILAGA 2 Stationär förbränning industri och övrigt (med undantag av Egen uppvärmning småskalig eldning) Aktivitet - Energiförsörjning och Industri kgso2/gj kgnox/gj kgpm/gj kgpm10/gj kgpm2.5/gj kgnh3/gj kgnmvoc/gj kgco2/gj kgch4/gj kgn2o/gj Industri Brännolja - Industri Deponigas - Industri Eldningsolja 1, Dieselolja - Industri Eldningsolja Industri Fotogen - Industri Koks - Industri Koksugnsgas - Industri Kol - Industri LD-gas - Industri Masugnsgas - Industri Naturgas - Industri Petroleumkoks - Industri Propan och butan - Industri Raffinaderigaser - Industri Sopor - Industri Stadsgas - Industri Tallolja - Industri Torv - Industri Trädbränsle - Industri Övriga biobränslen - Industri Övriga fasta fossila bränslen - Industri Övriga ospecifierade bränsle - Industri Övriga petroleumbränslen - Industri Övrigt Brännolja - Övrigt Deponigas - Övrigt Eldningsolja 1, Dieselolja - Övrigt Eldningsolja Övrigt Fotogen - Övrigt Koks - Övrigt Koksugnsgas - Övrigt Kol - Övrigt LD-gas - Övrigt Masugnsgas - Övrigt Naturgas - Övrigt Petroleumkoks - Övrigt Propan och butan - Övrigt Raffinaderigaser - Övrigt Sopor - Övrigt Stadsgas - Övrigt Tallolja - Övrigt Torv - Övrigt Trädbränsle - Övrigt Övriga biobränslen - Övrigt Övriga fasta fossila bränslen - Övrigt Övriga ospecifierade bränsle - Övrigt Övriga petroleumbränslen - Övrigt

77 BILAGA 2 Energiförsörjning och Industri Länsstyrelsen i Värmland Tabell 2:2 Emissionsfaktorer från Länsstyrelsen i Värmland som använts i EDB Värmland 2007 för några utvalda värmeverk och industrier (g/gj) Dossienr Anläggningsnamn Kommun Typ av biobränsle Emissionsfaktor NMVOC (g/gj) CH 4 (g/gj) Hagfors Fjärrvärmeverk Hagfors Flis * Heden Kraftvärmeverk Karlstad Flis 20* Lyckeverket Arvika Flis, bark och avverkningsrester 20* Munkfors värmeverk Munkfors "Skogsbränsle" * Panncentralen vid Moelven-Notnäs sågverk Torsby Bark, spån och torrflis * Sannaverket Kristinehamn Kristinehamn Grot och bark 20* Sunne Energi AB Sunne Bark, spån, flis * Ångcentral vid Nordic Paper AB Säffle Bark * Ångcentral vid Nordic Paper AB Säffle Träpulver 20* Bäckebrons Sågverk Sunne Bark Bäckebrons Sågverk Sunne Torrflis Bäckebrons Sågverk Sunne Råflis Bäckebrons Sågverk Sunne Sågspån Bäckebrons Sågverk Sunne Kutterspån Hilmer Andersson Sågverk Eda Sågspån * Nordic Paper Seffle AB Säffle Sulfitlut * * Emissionsfaktorn i tabellen har samma värde som SMED:s emissionsfaktor i tabellen Stationär förbränning på föregående sida. Källa: Länsstyrelsen i Värmland. Skogsindustrin - NMVOC exklusive terpener Tabell 2:3 Emissionsfaktorer för skogsindustrins emissioner av NMVOC exkl. terpener (kg/ton producerad massa) Typ av massa Emissionsfaktor NMVOC (kg/ton) Sulfat med svaggasuppsamlingssystem 0,555 Sulfat utan svaggasuppsamlingssystem 0,855 Sulfit 1,055 CTMP 0,2 TMP 0,1 Källa: SMED 3

78 BILAGA 2 Egen uppvärmning småskalig eldning Tabell 2:4 Emissionsfaktorer för småskalig eldning med biobränsle (kg/gj) Bränsle SO 2 NO X TSP PM 10 PM 2,5 NH 3 NMVOC CH 4 N 2O Boilers Wood logs 0,01 0,08 0,15 0,15 0,15 0,002 0,3 0,254 0,005 Wood chips 0,01 0,08 0,1 0,1 0,1 0,002 0,15 0,203 0,005 Pellets 0,01 0,065 0,03 0,03 0,03-0,006 0,003 0,005 Stoves Wood logs 0,01 0,08 0,1 0,1 0,1 0,002 0,15 0,43 0,005 Wood chips 0,01 0,08 0,1 0,1 0,1 0,002 0,15 0,344 0,005 Open fire places Källa: SMED Pellets 0,01 0,065 0,03 0,03 0,03-0,006 0,007 0,005 Wood logs 0,01 0,08 0,15 0,15 0,15 0,002 0,2 0,318 0,005 Wood chips 0, , ,005 Pellets 0, ,005 Tabell 2:5 Emissionsfaktorer för småskalig eldning med olja (kg/gj) Bränsle SO 2 NO X TSP PM 10 PM 2,5 NH 3 NMVOC CO 2 CH 4 N 2O Olja 0,025 0,05 0,003 0,003 0,003 0,001 0,006 74,26 0,002 0,002 Källa: SMED Övriga punktkällor Tabell 2:6 Emissionsfaktorer för NMVOC från bensinstationer Utrustningsnivå för återföring av bensinångor NMVOC (kg/m 3 ) Steg 0 2,6 Steg 1 återföring vid cisternpåfyllning 1,5 Steg 1+2 återföring vid cisternpåfyllning samt tankning av fordon (ej moped) 0,58 Avdunstning (%-vol) Minskad avdunstning (%-vol) Påfyllning av cistern Spill Tankning av fordon Steg I (påfyllning cistern) Steg II (tankning av fordon) 0,16 % 0,01 % 0,18 % 90 % 70 % Källa: Concawe 85/54, Hydrocarbon emission from gasoline storage and distribution systems. Transporter Vägtrafik Tabell 2:7 Emissionsfaktorer för bensindrivna vägfordon (kg/gj). Engine type Fuel type NOx NMVOC NH 3 CO 2 CH 1) 4 N 2O Tunga fordon Bensin 0,928 NO NO 72 NO NO Lätta fordon Bensin 0,317 0,285 0, ,0150 0,002 Militärfordon Bensin 0,142 0,207 0, ,0087 0,002 Tvåhjulingar Bensin 0,130 1,321 0, ,0918 0,001 Personbilar Bensin 0,137 0,190 0, ,0074 0,002 Tabell 2:8 Emissionsfaktorer för dieseldrivna vägfordon (kg/gj). Engine type Fuel type NOx NMVOC NH 3 CO 2 CH 1) 4 N 2O Tunga fordon Diesel 0,696 0,029 0, ,0006 0,001 Lätta fordon Diesel 0,216 0,016 0, ,0003 0,001 Militärfordon Diesel 0,508 0,024 0, ,0005 0,001 Tvåhjulingar Diesel NO NO NO 72 NO NO Personbilar Diesel 0,240 0,017 0, ,0003 0,002 1) De resultat avseende emissioner från vägtrafiken som IVL erhållit från beräkningar med Sampers och Simair innehöll orimligt höga emissioner av metan. Värmlands andel var 15 % av Sveriges totala utsläpp från vägtrafiken Enligt David Segersson på SMHI borde därför metanemissionerna exkluderas från EDB Värmland IVL har istället använt emissionsfaktorer för metan från Artemis som bygger på ett Sverigesnitt. De nya beräkningarna resulterade i att Värmlands andel utgör 1,6 % av Sveriges totala emissioner av metan från vägtrafiken

79 Sjöfart BILAGA 2 Tabell 2:9 Emissionsfaktorer till sjöss för torrlastfartyg, tankfartyg, passagerarfartyg samt vissa fiskebåtar (g/kwh). Engine type Fuel type NOx NMVOC NH 3 CO 2 CH 4 N 2O SSD MD 17,0 0,3 0, ,006 0,031 SSD RO 18,1 0,3 0, ,006 0,031 MSD MD 13,2 0,2 0, ,004 0,031 MSD RO 14,0 0,2 0, ,004 0,031 HSD MD 12,0 0,2 0, ,004 0,031 HSD RO 12,7 0,2 0, ,004 0,031 SSD Slow Speed Diesel, MSD Medium Speed Diesel, HSD High Speed Diesel. MD Marine Distillate, RO Residual Oil. Källa: SMED, Methodology for calculating emissions from ships, Emissioner av svaveldioxid har beräknats utifrån bränsleförbrukning och det procentuella innehållet av svavel i bränslet. Tabell 2:10 Emissionsfaktorer i hamn för torrlastfartyg, tankfartyg, passagerarfartyg samt vissa fiskebåtar (g/kwh). Engine type Fuel type NOx NMVOC NH 3 CO 2 CH 4 N 2O MSD MD 13,8 0,2 0, ,004 0,031 MSD RO 14,5 0,2 0, ,004 0,031 HSD MD 11,8 0,5 0, ,01 0,031 HSD RO 12,0 0,5 0, ,01 0,031 Källa: SMED, Methodology for calculating emissions from ships, Emissioner av svaveldioxid har beräknats utifrån bränsleförbrukning och det procentuella innehållet av svavel i bränslet. Tabell 2:11 Emissionsfaktorer för partiklar för torrlastfartyg, tankfartyg, passagerarfartyg samt vissa fiskebåtar (kg/ton bränsle). Sulphur content: 0,10 % 0,20 % 0,50 % 1,50 % 2,70 % Engine type Fuel type EF PM EF PM EF PM EF PM EF PM SSD MD 0,541 0,721 1, SSD RO 2,416 2,609 3,189 5,121 7,440 MSD MD 0,488 0,651 1, MSD RO 0,843 0,910 1,112 1,787 2,596 HSD MD 0,488 0,651 1, HSD RO 0,843 0,910 1,112 1,787 2,596 Källa: Winnes H. and Fridell E. (2009): Particle emissions from ships dependence on fuel type. Journal of Air and Waste Management. 59: Tabell 2:12 Emissionsfaktorer för fiskebåtar som drivs på bensin och diesel (kg/ton bränsle). Fuel NOx PM NH 3 NMVOC CO 2 CH 4 N 2O Diesel 38,420 4,596 0,007 7, ,121 0,130 Gasoline, 2-stroke 3,627 12,642 0, , ,084 0,013 Gasoline, 4-stroke 26,658 0,188 0,005 26, ,683 0,070 Källa: EMEP/EEA Emission Inventory Guidebook Emissioner av svaveldioxid har beräknats utifrån bränsleförbrukning och det procentuella innehållet av svavel i bränslet. Tabell 2:13 Emissionsfaktorer för fritidsbåtar (kg/gj). SO 2 NO X PM NH 3 NMVOC CO 2 CH 4 N 2O Gasoline -Small boats 0,001 0,146 0,090 0,0001 6, ,0818 0,001 Källa: SMED 5

80 Flyg BILAGA 2 Tabell 2:14 Rörelseklass Medeldistanser och medelemissionsfaktorer för flygplan som startar och landar på flygplatserna i Karlstad, Torsby och Hagfors. Medel SO2 NOx TSP NMVOC CO2 CH4 N2O - distan s LTO Cruise LT Cruise LTO Cruise LTO Cruise LT Cruise LTO Cruise LTO Cruise O O km kg kg/km kg kg/k kg kg/km kg kg/km kg kg/k kg kg/k kg kg/km m m m Utrikesflyg 720 0,55 0,0022 4,6 0,023 0,22 0, ,14 0, ,3 0,10-0,19 0, Inrikesflyg (Karlstad) 243 0,29 0,0013 3,3 0,013 0,12 0, ,02 0, ,8 0,054-0,10 0, Inrikesflyg (Torsby och 330 0,13 0, ,2 0,0090 0,054 0, ,06 0, ,5 0,025-0,047 0, Hagfors) 7 2 Taxiflyg 330 0,13 0, ,2 0,0090 0,054 0, ,06 0, ,5 0,025-0,047 0, Areal work 251 0, , ,10 0,0010 0, , ,18 0, ,17 0, , , Privatflyg 243 0,11 0, ,0 0,0084 0,046 0, ,09 0, ,3 0,021-0,040 0, Skolflyg 200 0,029 0, ,51 0,0035 0,012 0, ,20 0, ,86 0,005-0,010 0, Militärflyg 214 0, , ,10 0,0010 0, , ,18 0, ,17 0, , , Flygklubbar 251 0, , ,10 0,0010 0, , ,18 0, ,17 0, , , Källor: SMED (emissionsfaktorer och bränsleförbrukning), NTM (emissionsfaktorer) och Transportstyrelsen (distanser, antal landningar och flygplanstyper). Järnväg Tabell 2:15 Emissionsfaktorer för diesellok (kg/m 3 ). SO 2 NOx TSP NH 3 NMVOC CO 2 CH 4 N 2O Diesellok 0, ,8 3,74 0, , ,111 1,01 Källa: SMED Arbetsmaskiner Tabell 2:16 Emissionsfaktorer för arbetsmaskiner (kg/gj). Bränsle Typ SO 2 NO X PM NH 3 NMVOC CO 2 CH 4 N 2O Diesel Farming 0,0002 0,658 0,045 0,0002 0,079 71,74 0,0044 0,031 Forestry 0,0002 0,578 0,034 0,0002 0,048 72,01 0,0044 0,031 Households 0,0002 0,702 0,050 0,0002 0,095 71,59 0,0044 0,031 Industry 0,0002 0,580 0,034 0,0002 0,049 72,00 0,0044 0,031 Other 0,0002 0,892 0,096 0,0002 0,225 70,24 0,0045 0,030 Bensin Farming 0,0004 0,165 0,108 0,0001 4,124 75,79 0,0553 0,0007 Forestry 0,0004 0,050 0,073 0,0004 5,003 67,78 0,0912 0,0001 Households 0,0004 0,200 0,042 0,0008 1,938 73,91 0,0401 0,0004 Industry 0,0004 0,159 0,022 0,0011 1,713 71,66 0,0443 0,0001 Other 0,0004 0,123 0,008 0,0014 0,576 68,48 0,0211 0,0001 Källa: SMED 6

81 Lösningsmedelsanvändning BILAGA 2 Tabell 2:17 Emissionsfaktorer för emissioner av NMVOC och CO 2 från konsumenters användning av lösningsmedel. Undersektor Emissionsfaktor NMVOC och CO 2 (ton/ton) Målning med färg, exkl. råvara 0,95 Målning med färg, råvara 0,001 Avfettning och tvätterier, exkl. råvara 0,57 Avfettning och tvätterier, råvara 0,000 Övrigt, exkl. råvara 0,95 Övrigt, råvara 0,95 De-iser, exkl. råvara 0,10 De-iser råvara 0,001 Frostskydd, exkl. råvara 0,10 Frostskydd, råvara 0,001 Konstruktion och byggnader, exkl. råvara 0,95 Konstruktion och byggnader, råvara 0,95 Källa: SMED Jordbruk Emissionsfaktorer för ammoniak, metan och lustgas från jordbruk redovisas i Bilaga 8. Avlopp Emissioner av lustgas från avloppsvatten har beräknats enligt den metodik som används inom SMED. Metodiken redovisas i avsnitten (industrier) och (hushåll och reningsverk). I beräkningsmetoderna ingår en emissionsfaktor (IPCC 14 ) för mängd utsläpp av N 2O-N per mängd kväve i utsläppt avloppsvatten: 0,01 kg N 2O-N per kgn UtsläppFlytande Deponier Emissioner av lustgas från avloppsvatten har beräknats enligt en av de två metoder som används inom SMED. Metoden kallas IPCC:s Default Method och redovisas i avsnitt Intergovernmental Panel on Climate Change 7

82 BILAGA 3 BILAGA 3 Resultat av enkätundersökning avseende C- och U-anläggningar samt förfrågan om bensinstationer till kommunerna i Värmland Samtliga 16 kommuner i Värmland har fått en enkät med frågor om kommunernas C- och U-anläggningar inklusive bensinstationer. Sju av kommunerna har svarat på enkäten (Arvika, Eda, Grums, Hammarö, Karlstad, Kristinehamn, Säffle). Ytterligare sju kommuner har skickat separat information endast om bensinstationer. Två av kommunerna har inte svarat på förfrågningarna. Tabell 3:1 Resultat av enkätundersökning om C- och U-anläggningar samt på förfrågan om bensinstationer. Kommun Svar Antal C-anläggningar Antal U-anläggningar Antal bensinstationer Arvika JA Eda JA 11 1) 9 2) Filipstad JA Ingen uppgift Ingen uppgift 5 Forshaga 3) JA Ingen uppgift Ingen uppgift 8 Grums JA Hagfors NEJ Hammarö JA Karlstad JA Kil JA Ingen uppgift Ingen uppgift 1 Kristinehamn JA Munkfors 2) JA Ingen uppgift Ingen uppgift Se Forshaga Storfors NEJ Sunne JA Ingen uppgift Ingen uppgift 13 Säffle JA 2 0 Ingen uppgift Torsby JA Ingen uppgift Ingen uppgift 15 Årjäng JA Ingen uppgift Ingen uppgift 13 1) Eda har inte angivit om angivna anläggningar är C- eller U-anläggningar. 2) I underlagsmaterialet till EDB Värmland finns Koppomsmacken i Koppom angiven både under bensinstationer och C- och U-anläggningar. Hanterad mängd drivmedel (bensin och/eller diesel) finns inte angiven för Däremot anges att Koppomsmacken använde 8 ton pellets år I EDB Värmland har Koppomsmacken placerats i sektorn Bensinstationer. 3) Forshaga, Munkfors och Deje har svarat tillsammans. 1

83 BILAGA 4 BILAGA 4 Småskalig eldning Tabell 4:1 Uppgifter från sotarregistren om antal pannor och lokaleldstäder per kommun i Värmlands län samt andel icke miljögodkända/miljögodkända fastbränslepannor som ett medelvärde för länet. Fastbränslepannor Fastbränslepannor Pannor som eldas med Oljepannor pellets eller ur under 60 kw konventionella, med keramik eller sotningssynpunkt Lokaleldstäder Kommun (villapannor) < 60kW motsv. konstruktion motsv. bränsle Eda Torsby Årjäng Sunne Arvika Säffle Kristinehamn/Storfors Filipstad Karlstadsregionens Räddningstjänstförbund 1) (688) 3) (1 032) Klarälvdalens Räddningstjänstförbund 2) TOTALT FASTBRÄNSLE- PANNOR st (70 % av totalt antal fastbränslepannor) st (30 % av totalt antal fastbränslepannor) - - 1) Karlstad, Kil, Hammarö, Forshaga/Deje, Grums. 2) Hagfors, Munkfors. 3) Ingår i fastbränslepannor konventionella, kan ej särskiljas. Karlstadsregionens Räddningstjänstförbund uppskattar att fördelningen är 60 % miljögodkända och 40 % icke miljögodkända 1

84 BILAGA 5 BILAGA 5 Emissioner av NMVOC exklusive terpener från skogsindustrier i Värmland Generellt har emissioner till luft från industrier i Värmland hämtats från respektive industris miljörapport. Undantaget från denna regel är emissioner av NMVOC från fem skogsindustrier i Värmland, se Tabell 5:1 nedan. I sina miljörapporter anger samtliga fem skogsindustrier en summerad storlek på emitterad mängd NMVOC från process och förbränning. Dessa uppgifter återfinns inte i EDB Värmland 2007 utan har ersatts med beräknade emissioner från process respektive energiförsörjning. Orsaken till detta är dels att uppgifterna i miljörapporten inte är fördelade på process och energiförsörjning, dels att Länsstyrelsen i Värmland önskar redovisa NMVOC exklusive terpener i EDB Värmland Underlag till beräkningarna av NMVOC exklusive terpener har hämtats från SMED (se Tabell 5:1) och redovisas i undersektorn Industriprocesser. Tabell 5:1 Underlag till beräkningar av emissioner av NMVOC exklusive terpener från skogsindustrier i Värmland. Dossienr Anläggningsnamn Kommun Typ av massa Mängd tillverkad massa EF NMVOC 1) (kg/ton) 2007 (ton) Bäckhammars Bruk Kristinehamn Sulfatmassa, oblekt , Gruvöns bruk Grums Sulfatmassa, ECF-blekt NSSC-massa ,855 1, Nordic Paper Seffle Säffle Sulfitmassa , Rottneros Bruk Sunne CTPM-massa , Skoghalls bruk Skoghall Sulfatmassa, oblekt Sulfatmassa, ECF-blekt CTPM-massa ,855 0,855 0,2 1) Samtliga emissionsfaktorer avseende NMVOC exklusive terpener för skogsindustrin redovisas i Tabell 2:3 i Bilaga 2. 1

85 BILAGA 6 BILAGA 6 Resultat av enkätundersökning om trafikarbete på kommunala vägar och gator till kommunerna i Värmland Samtliga 16 kommuner i Värmland har fått en enkät med frågor om trafikarbetet på de kommunala vägarna och gatorna i sin kommun under Tolv av kommunerna har svarat på enkäten och fyra har inte svarat på förfrågningarna. Tabell 5:1 Resultat av enkätundersökning om trafikarbete på kommunala vägar och gator. Kommun Svar Format År Antal Anmärkning mätplatser Arvika JA excel Data i form av ÅDT fördelad på lätt/tung trafik, skyltat hastighet, kategori tätort/landsbygd. Eda NEJ Filipstad NEJ Forshaga Deje Forshaga 1) Deje 2) JA papper Data i form av ÅDT fördelad på lätt/tung trafik, skyltat hastighet, kategori tätort/landsbygd. Data innehåller även ÅDT specificerat på MC, tung lastbil, personbil med släp, personbil. Grums JA excel Data i form av ÅDT fördelad på lätt/tung trafik, skyltat hastighet, kategori tätort/landsbygd. Hagfors JA excel Hammarö JA excel Karlstad JA papperskartor 2007 med ÅDT 2008 Kil JA pdf Kristinehamn JA shape Olika år Munkfors JA rapport från 2001 (pdf och papper) Drygt 100 platser 3) en plats-två tillfällen tre platser Storfors NEJ Sunne JA excel Data i form av ÅDT (summa för alla fordonstyper), skyltat hastighet, kategori tätort/landsbygd. Data i form av ÅDT fördelad på lätt/tung trafik, skyltat hastighet, kategori tätort/landsbygd. Data innehåller även ÅDT specificerat på moped, MC, buss, tung lastbil, lätt lastbil, lastbil med släp, personbil. Data i form av ÅDT (summa för alla fordonstyper). Data i form av ÅDT (summa för alla fordonstyper), uppmätt/skyltad hastighet. Data innehåller även fördelning mellan MC, bil, lastbil, långtradare. Uppg. ej Data i form av flöden sammanställda 1999 Ca 20 Data i form av ÅDT (summa för alla fordonstyper), uppmätt hastighet (90- percentil). Data i form av ÅDT (summa för alla fordonstyper), skyltat hastighet, kategori tätort/landsbygd. 1

86 BILAGA 6 Fortsättning på Tabell 5:1 Resultat av enkätundersökning om trafikarbete på kommunala vägar och gator. Kommun Svar Format År Antal Anmärkning mätplatser Säffle 4) JA powerpoint Data för 2001 i form av ÅDT fördelad på fordon/lastbil, skyltad hastighet. Data för 2002 i form av ÅDT fördelad på personbil/lastbil, skyltad/uppmätt hastighet. Torsby JA pdf Beräknade trafikflöden för Torsby centrum Årjäng NEJ ) Mätningarna har skett på olika platser olika år (2002: fyra mätplatser, 2004: en mätplats, 2007: en mätplats, 2008: två mätplatser). 2) Mätningarna har skett på olika platser olika år (2002: två mätplatser, 2004: en mätplats, 2007: två mätplatser). 3) I stort samma mätplatser under både 2007 och ) Enligt Säffle kommun har de gjort senare trafikmätningar än de redovisade i tabellen. De har dock inte hunnit sammanställa dessa. Säffle kommun hävdar ett resultaten mellan redovisade data och senare data är jämförbara. 2

87 BILAGA 7 BILAGA 7 Resultat av enkätundersökning avseende sjöfart samt fördelning av tvåtaktsoch fyrtaktsmotorer i motorbåtar och fritidsbåtar Svarsfrekvens på enkätförfrågan För att få underlag till beräkningarna av emissioner till luft från fartygstrafiken i Värmland skickades en enkät till ett antal rederier som var verksamma i Värmland Några rederier besvarade enkäten med fullständiga uppgifter för att beräkna emissioner, andra skickade delar av efterfrågad information och vissa besvarade inte enkäten. Totalt antal anlöp av torrlast- och tankfartyg till hamnar i Värmland redovisas i Tabell 7:1 nedan. De svar som innehöll tillräckligt med uppgifter för att kunna beräkna emissioner från fartygen på ett tillförlitligt sätt innefattade drygt 70 %av totala antalet anlöp, se Tabell 7:1. Utifrån dessa svar har en medelemissionsfaktor per parameter och hamn för torrlastfartyg respektive tankfartyg beräknats. Dessa medelemissionsfaktorer har ansatts för att beräkna emissionerna från de resterande 30 % av anlöpen där uppgifter om fartygen saknades. Tabell 7:1 Totalt antal anlöp av torrlastfartyg och tankfartyg samt antal anlöp tillräcklig mängd uppgifter för att kunna utföra tillförlitliga emissionsberäkningar. Hamn Totalt antal anlöp Antal anlöp med tillräcklig mängd uppgifter för att kunna utföra tillförlitliga emissionsberäkningar Karlstad Kristinehamn Billerud, Gruvön Stora Enso, Skoghall 10 8 Akzo Nobel, Skoghall Casco, Kristinehamn 12 0 Totalt Gällande passagerarfartygen fanns två fartyg registrerade. Dock innehöll dataunderlaget inte tillräckligt med information för att emissioner för dessa fartyg skulle kunna beräknas, varvid dessa emissioner inte är inkluderade i EDB Värmland Aktivitetsdata för fiskebåtarna baserades på en enkät som gick ut till samtliga registrerade yrkesfiskare i Värmland. Av de 20 som fick enkäten svarade nio personer. Dock saknades uppgifter i vissa av de besvarade enkäterna, vilket medförde att emissionsberäkningar enbart kunde genomföras för fem av dessa. Fördelning av mellan tvåtakts- och fyrtaktsmotorer i motorbåtar för olika effektklasser En enkät skickades även ut till registrerade yrkesfiskare i Värmlands län. I de fall enkätsvaren saknade information om utifall de bensin- och dieseldrivna fiskebåtarna hade tvåtakts- eller fyrtaktsmotorer användes den genomsnittliga fördelningen i riket för att välja lämpliga emissionsfaktorer för dessa, se Tabell 7:2. 1

88 BILAGA 7 Tabell 7:2 Genomsnittlig fördelning i riket mellan tvåtakts- och fyrtaktsmotorer i motorbåtar för olika effektklasser. Tvåtaktsmotorer - motorbåtar Fyrtaktsmotorer - motorbåtar Effekt (kw) Antal Procent Antal Procent < , , , , , , , , , , , ,2 > , ,0 Källa: SLB-analys, Fritidsbåtarnas utsläpp av luftföroreningar i Stockholms stad och län, Fördelning av mellan tvåtakts- och fyrtaktsmotorer i fritidsbåtar CORINAIR:s emissionsfaktorer för fritidsbåtar finns uppdelade på 2- och 4-taktsmotorer enligt Tabell 7.3. Tabell 7:3 Fördelning mellan motortyp på fritidsbåtar Motortyp ) takt 0,51 0,53 0,55 0,57 0,59 0,61 0,63 0,65 0,67 0,69 0,71 0,73 0,75 0,77 0,79 4-takt 0,49 0,47 0,45 0,43 0,41 0,39 0,37 0,35 0,33 0,31 0,29 0,27 0,25 0,23 0,21 1) Från år 2004 och framåt. 2

89 BILAGA 8 BILAGA 8 Jordbruk Ammoniak - stallgödsel Tabell 8:1 Emissionsfaktor för ammoniak vid hantering av stallgödsel i kg NH 3/djurkategori/år samt de siffror som legat till grund för dess beräkning. Kategori - EDB Värmland Antal djur i Sverige Djurenheter Faktor (kg NH 3/djur/år) Kategori (SCB, 2009) NH 3-emission i Sverige (ton) Kor för mjölkproduktion ,6 Nötkreatur Kor för uppfödning av kalvar ,33 12,9 Kvigor, tjurar och stutar ,33 12,9 Kalvar, under 1 år ,1 3,9 Baggar och tackor ,1 3,1 Får 960 Lamm ,025 0,8 Galtar för avel ,33 12,4 Svin Suggor för avel ,33 12,4 Slaktsvin, 20 kg och däröver ,1 3,7 Smågrisar, under 20 kg ,0 Höns ,01 0,3 Fjäderfä Värpkycklingar ,01 0,3 Slaktkycklingar 0, Kalkoner 0,01 0,3 Hästar ,6 Hästar ) Ett djur motsvaras av det antal djurenheter som framgår av kolumnen. Källa: SCB (2009): Utsläpp av ammoniak till luft i Sverige SCB rapport MI 37 SM Ammoniak - betesdrift Tabell 8:2 Emissionsfaktor för ammoniak vid betesdrift i kg NH 3/djurkategori/år samt de siffror som legat till grund för dess beräkning. Kategori - EDB Värmland Antal djur i Sverige Djurenheter Faktor (kg NH 3/djur/år) Kategori (SCB, 2009) NH 3-emission i Sverige ton Kor för mjölkproduktion ,9 Nötkreatur Kor för uppfödning av kalvar ,33 1,6 Kvigor, tjurar och stutar ,33 1,6 Kalvar, under 1 år ,1 0,5 Baggar och tackor ,1 0,2 Lamm ,025 0,1 Hästar ,4 Hästar och får 760 1

90 BILAGA 8 Ammoniak - grödor Uttag av kväve från jordbruket via köttprodukter och spannmål samt förluster av kväve till luft och vatten ersätts med handelsgödsel. Det finns uppgifter om den totala förbrukningen av handelsgödsel i Sverige, men siffror på kommunnivå kunde inte hittas. En genomsnittlig emissionsfaktor för Sverige togs därför fram. Förlusterna sker inte från själva handelsgödslet utan från grödorna som avger ammoniak. En emissionsfaktor baserad på åkerarealens storlek har därför beräknats. Ammoniakförlusten från grödor har uppskattats vara ton år 2007 i Sverige (SCB, ). Sveriges totala åkerareal är ha (Jordbruksverket och Statistiska centralbyrån, ) vilket ger en emissionsfaktor av 0,83 kg NH 3/ha/år. Ammoniak - totalt Den sammanlagda ammoniakavgången från Värmlands kommuner har beräknats till 1,3 Mton och ges i Tabell 8:3. Tabell 8:3 Ammoniakavgång från Värmlands kommuner i ton under Kommun Stallgödsel Betesdrift Grödor Totalt Kil Eda Torsby Storfors Hammarö Munkfors Forshaga Grums Årjäng Sunne Karlstad Kristinehamn Filipstad Hagfors Arvika Säffle Värmland Utsläpp av ammoniak till luft i Sverige SCB rapport MI 37 SM Jordbruksverket och Statistiska centralbyrån (2009): Jordbruksstatistisk årsbok 2009 med data om livsmedel, Sveriges officiella statistik, ISBN (print). 2

91 BILAGA 8 Lustgas - åkermark Tabell 8:4 Emission av N 2O från åkermark i Sverige 2007 orsakad av olika kvävekällor. Jordbruksmark Kvävetillförsel (kton N/yr) Emissionsfaktor (kg N 2O-N/kg N) Emission av N 2O (kton/år) Handelsgödsel 167 0,008 2,08 Kvävefixering 33 0,012 0,65 Skörderester 52 0,012 1,03 Odling på organogena jordar (ha/år) 0,2 8 3,14 Gödsling med slam 1,3 0,009 0,02 Kväveläckage 66 0,025 2,61 Odling av mineraljordar (ha/år) 3 0,500 2,07 Summa N 2O emission 323 0,023 11,60 Källa kvävetillförsel: UNFCCC (2010): Sveriges rapportering av växthusgaser till FN:s Klimatkonvention (UNFCCC): php Lustgas atmosfärisk kvävedeposition Det atmosfäriska nedfallets bidrag till lustgasavgång från åkrar har räknats separat eftersom en siffra för Värmland fanns att tillgå. Nedfallet, huvudsakligen i form av våtdeposition har uppskattats till 6 kg N/ha för Den siffran har multiplicerats med 0,16 kg N 2O per kg tillfört kväve från atmosfären och sedan multiplicerats med respektive kommuns åkerareal. Lustgas stallgödsel och betesdrift Tabell 8:5 Emissionsfaktorer för N 2O-avgång från djurhållning i kg N 2O/djur/år. Kategori Hantering av stallgödsel Spridning av stallgödsel Betesdrift Summa djurhållning Kor för mjölkproduktion 0,91 3,40 0,76 5,08 Kor för uppfödning av kalvar 0,55 0,57 0,45 1,57 Får 0,10 0,08 0,17 Svin 0,07 0,32 0,38 Fjäderfä 0,01 0,01 Hästar 0,79 0,61 1,40 3

92 BILAGA 8 Lustgas - totalt Den totala emissionen av lustgas från Värmland finns sammanställd i Tabell 8:6. Ibland presenteras dessa siffror som CO 2-ekvivalenter istället för ton N 2O per år. Med CO 2-ekvivalenter menas den mängd CO 2 som ger samma växthuseffekt som N 2O-emissionen ger under en längre tidsperiod (vanligtvis 100 år). Man multiplicerar då emissionen med 310 kg CO 2-ekvivalent per kg N 2O. Tabell 8:6 Emission av N 2O i Värmland från olika källor inom jordbruket i ton per år. Kommun Stallgödsel Betesdrift Åkermark Atmosfärisk kvävedeposition Totalt Kil 3,9 0,9 31 0,7 37 Eda 4,7 1,7 21 0,4 27 Torsby 2,7 0,6 17 0,4 21 Storfors 1,0 0,3 13 0,3 14 Hammarö 0,4 0,3 2 0,0 3 Munkfors 0,2 0,1 4 0,1 4 Forshaga 1,6 0,5 13 0,3 15 Grums 2,5 0,9 20 0,4 24 Årjäng 3,4 1,8 25 0,5 31 Sunne 7,9 2,4 50 1,1 61 Karlstad 14 2, ,1 119 Kristinehamn 6,6 1,5 49 1,0 58 Filipstad 1,0 0,6 5 0,1 7 Hagfors 2,5 1,4 17 0,4 21 Arvika 5,8 1,7 36 0,8 44 Säffle 20 2,8 87 1,9 112 Värmland Metan tarmjäsning och gödselhantering Tabell 8:7 Emissionsfaktorer för CH 4 från djurhållning i kg CH 4/djur/år. Kategori Tarmjäsning Stallgödsel Kor för mjölkproduktion 1) Kor för uppfödning av kalvar 1) 54 6,7 Kvigor, tjurar och stutar 2) 44 6,5 Kalvar, under 1 år 2) 13 1,9 Får 1) 8,0 0,2 Svin 1) 1,5 3,2 Fjäderfä 1) - 0,08 Hästar 1) 18 1,4 1) Emissionsfaktorer har hämtats från UNFCCC FN:s klimatkonvention. 2) Emissionsfaktorer för kvigor och kalvar saknas hos UNFCCC. Dessa har uppskattats genom att multiplicera emissionsfaktorn för kor för mjölkproduktion med antalet djurenheter för kvigor (1/3) och kalvar (1/10, se Tabell 8:1). 4

93 BILAGA 8 Metan - totalt Den totala emissionen av metan från Värmland finns sammanställd i Tabell 8:8. Ibland presenteras dessa siffror som CO 2-ekvivalenter istället för ton CH 4 per år. Med CO 2-ekvivalenter menas den mängd CO 2 som ger samma växthuseffekt som CH 4 -emissionen ger under en längre tidsperiod (vanligtvis 100 år). Antalet CO 2-ekvivalenter erhålls genom att multiplicerar siffrorna med 21 kg CO 2-ekvivalent per kg CH 4. Tabell 8:8 Emission av CH 4 från olika kommuner i Värmlands län i ton/år. Kommun Tarmjäsning Gödselhantering Totalt Kil Eda Torsby Storfors Hammarö 10 0,8 11 Munkfors 14 1,8 16 Forshaga Grums Årjäng Sunne Karlstad Kristinehamn Filipstad 60 7,6 67 Hagfors Arvika Säffle Värmland

94 BILAGA 9 BILAGA 9 Avlopp - antal personer som inte var anslutna till kommunalt reningsverk 2008 Statistiska centralbyrån har uppgifter för 2008 på kommunnivå om: 1. Fastigheter med enskilt WC-avlopp och folkbokförd befolkning (permanent). 2. Fastigheter med enskilt WC-avlopp och utan folkbokförd befolkning ("fritid"-ej permanent). 3. Fastigheter utan enskilt eller kommunalt WC-avlopp men med folkbokförd befolkning (permanent). 4. Fastigheter utan enskilt eller kommunalt avlopp och utan folkbokförd befolkning ("fritid"-ej permanent). 5. Antal folkbokförda personer i fastigheter med enskilt WC-avlopp och folkbokförd befolkning. 6. Antal folkbokförda personer i fastigheter utan enskilt eller kommunalt WC-avlopp men med folkbokförd befolkning. I samråd med SCB har posterna 5 och 6 adderats för att ge antalet personer (på årsbasis) som inte är anslutna till kommunalt reningsverk, se Tabell 9:1. Tabell 9:1 Antalet personer (på årsbasis) som inte är anslutna till kommunalt reningsverk. Kommun A) Antal folkbokförda personer i B) Antal folkbokförda personer i A + B fastigheter med enskilt WC-avlopp och folkbokförd befolkning fastigheter utan enskilt eller kommunalt WC-avlopp men med folkbokförd befolkning Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Källa: SCB 1

95 BILAGA 10 BILAGA 10 Deponier Emissioner av metan från deponier i Värmland 2007 har beräknats med IPCC:s s.k. defaultmetod. Beräkningar med defaultmetoden sker enligt följande: Metanemission år T = (MSW T x MSW F x DOC x DOC F x MCF x F x 16/12 - R T) x (1 - OX) Tabell 10:1 Värden som använts vid beräkningar av emissioner till luft av metan från deponier i Värmland Parameter Förklaring Värde Källa till värde MSW T total mängd genererat avfall år T Se Tabell 9:2 MSW F fraktion av avfallet som Se Tabell 9:2 deponeras DOC andel nedbrytbart kol i avfallet Se Tabell 9:2 DOC F andel av det nedbrytbara kolet 0,5 SCB som omvandlas till deponigas MCF korrigeringsfaktor som beror av 1 SCB deponins struktur F andel metan i deponigas 0,5 1. SCB 2. Kumar S., Gaikwad S.A., Shekdar A.W., Kshirsagar P.S. and Singh R.N. (2004): Estimation method for national methane emission from solid waste landfills. Atmospheric Environment, Vol 38, Issue 21, July 2004, Pages /12 relativ molekylvikt metan/kol R T mängd återtagen metangas år T Se Tabell 9:2 OX andel metan som oxideras i deponins ytskikt 0,1 SCB Tabell 10:2 Information från miljörapporter om deponier i Värmland 2007 samt antagna DOCvärden för respektive avfallsslag. Deponi Avfall Deponigasutvinning Typ Mängd (ton) DOC (MWh) / (m 3 ) Mossebergs avfallsanläggning Utvunnen: 4000 MWh Facklad: MWh Holkemossen Slam från KARV 1) Slam från enskilda 192 0,07 Utvunnen: m 3 Facklad: m 3 brunnar och industri 8 0,07 Djupdalens deponi Hushållsavfall - latrin 13 0,15 Nej Lersätters Hushållsavfall - latrin 7 0,15 Nej avfallsanläggning Holmby avfallsupplag Avfall från KARV 55 0,01 Utvunnen: m 3 (769 MWh) Långskogens avfallsanläggning Avfall från KARV 77 0,07 Facklad: m 3 (1 910 MWh) 1) KARV kommunalt avloppsreningsverk 1

96 BILAGA 10 Beräkning från deponigas till metangas Densitet metan = 0,7175 kg/nm 3 Deponigas (MWh)/5 = Volym deponigas (1 000 m 3 ) Volym deponigas (1 000 m 3 ) x 0,5 = Volym metangas (1 000 m 3 ) Volym metangas (1 000 m 3 ) x 0,7175 = vikt metangas (ton) Tabell 10:3 Deponi Beräknad emission av metan från deponerat avfall, beräknad mängd återtagen och/eller facklad metangas samt total mängd beräknad emission av metan från deponierna år Beräknad emission av metan från deponerat avfall (ton/år) Beräknad metangasutvinning (ton/år) Total beräknad emission av metan (ton/år) Mossebergs avfallsanläggning Holkemossen 4,20 25,3-21,1 Djupdalens deponi 0,565-0,565 Lersätters avfallsanläggning 0,315-0,315 Holmby avfallsupplag 1,16 49,7-49,5 Långskogens avfallsanläggning 1, TOTALT 7,

97 BILAGA 11 BILAGA 11 Redovisning av emissioner (ton/år 2007) Tabell 11:1 Emissioner till luft (ton/år) i Värmland 2007 fördelat på sektorer och undersektorer. Sektor CH4 CO CO2 CO2 ekv HFC N2O NH3 NMVOC NOX PM10 PM2.5 SO2 Stoft Arbetsmaskiner Arbetsmaskiner-Hushåll Arbetsmaskiner-Jordbruk Arbetsmaskiner-Skogsbruk Arbetsmaskiner-Industri och Anläggning Arbetsmaskiner Total Avlopp 2) Deponier Energiförsörjning Egen uppvärmning - småskalig eldning Egen uppv. Olja Egen uppv. Pellets Egen uppv. Ved boilers med ack tank Egen uppv. Ved boilers utan ack tank Egen uppv. Ved stoves Egen uppv. Öppen spis Egen uppvärmning - småskalig eldning Total El- och värmeverk Övrig uppvärming - panncentraler Energiförsörjning Total Industri Industri - Energiförsörjning Industri - Processer Industri Total VOC ex alk

98 Tabell 11:1 fortsättning BILAGA 11 Emissioner till luft (ton/år) i Värmland 2007 fördelat på sektorer och undersektorer. Sektor CH4 CO CO2 CO2 ekv HFC N2O NH3 NMVOC NOX PM10 PM2.5 SO2 Stoft Jordbruk Fågel Får Hästar Jordbruk - Övrigt Ko Svin Åkermark Jordbruk Total Lösningsmedel-konsumenter Transporter Flyg Flyg-Cruise Flyg-LTO Flyg Total Sjöfart Fritidsbåtar Övrig sjöfart Sjöfart Total Tåg Vägtrafik Transporter Total Övriga punktkällor Bensinstationer 1) Övriga punktkällor Total Grand Total ) Emissioner av samtliga parametrar utom NMVOC härrör från Koppomsmacken i Eda som förbränner pellets. 2) Emissionerna av samtliga parametrar utom N 2O härrör från förbränning av EO1 vid Forshaga, Hammarö och Kristinehamns avloppsreningsverk och Sjöstadsverket i Karlstad samt förbränning av pellets vid Munkfors och Årjängs avloppsreningsverk. VOC ex alk

99 Tabell 11:2 BILAGA 11 Emissioner till luft (% av total) i Värmland 2007 fördelat på sektorer och undersektorer. Siffrorna redovisas med en decimal. Sektor CH4 CO CO2 CO2 ekv HFC N2O NH3 NMVOC NOX PM10 PM2.5 SO2 Stoft VOC ex alk Arbetsmaskiner Arbetsmaskiner-Hushåll 0.1% 26.4% 0.8% 0.7% 0.0% 0.2% 0.0% 1.9% 0.9% 0.6% 1.4% 0.0% 0.8% 2.0% Arbetsmaskiner-Jordbruk 0.2% 34.5% 2.5% 2.2% 0.0% 1.2% 0.0% 6.1% 3.1% 2.4% 5.5% 0.0% 3.4% 6.2% Arbetsmaskiner-Skogsbruk 0.1% 8.3% 2.1% 1.8% 0.0% 1.2% 0.0% 1.5% 2.7% 1.2% 2.7% 0.0% 1.6% 1.6% Arbetsmaskiner-Industri och Anläggning (blank) 0.1% 7.7% 4.9% 4.4% 0.0% 3.1% 0.0% 0.7% 6.9% 2.7% 6.0% 0.0% 3.6% 0.7% Arbetsmaskiner-Industri och Anläggning Total 0.1% 7.7% 4.9% 4.4% 0.0% 3.1% 0.0% 0.7% 6.9% 2.7% 6.0% 0.0% 3.6% 0.7% Arbetsmaskiner Total 0.5% 76.9% 10.3% 9.1% 0.0% 5.8% 0.0% 10.3% 13.6% 6.8% 15.5% 0.0% 9.5% 10.5% Avlopp 0.0% 0.0% 0.0% 0.4% 0.0% 2.1% 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% Deponier -33.4% 0.0% 0.0% -1.5% 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% Energiförsörjning Egen uppvärmning - småskalig eldning Egen uppv. Olja 0.0% 0.0% 4.4% 3.5% 0.0% 0.2% 0.0% 0.1% 0.5% 0.2% 0.5% 1.7% 0.3% 0.1% Egen uppv. Pellets 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% 0.3% 0.0% 0.0% 0.4% 1.3% 3.2% 0.4% 1.7% 0.0% Egen uppv. Ved boilers med ack tank 2.8% 0.0% 0.0% 0.2% 0.0% 0.2% 0.0% 1.4% 0.4% 5.2% 12.9% 0.4% 7.0% 1.4% Egen uppv. Ved boilers utan ack tank 6.5% 0.0% 0.0% 0.4% 0.0% 0.5% 0.1% 3.2% 1.0% 12.2% 30.1% 0.8% 16.4% 3.2% Egen uppv. Ved stoves 4.9% 0.0% 0.0% 0.3% 0.0% 0.2% 0.0% 0.7% 0.4% 3.7% 9.0% 0.4% 4.9% 0.7% Egen uppv. Öppen spis 0.1% 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% 0.2% 0.5% 0.0% 0.3% 0.0% Egen uppvärmning - småskalig eldning Total 14.4% 0.0% 4.4% 4.4% 0.0% 1.5% 0.2% 5.4% 2.8% 22.8% 56.3% 3.7% 30.6% 5.5% El- och värmeverk 1.6% 2.7% 6.9% 6.1% 0.0% 3.4% 0.6% 1.6% 4.2% 6.7% 1.0% 8.8% 10.3% 1.7% Övrig uppvärming - panncentraler 0.4% 0.0% 0.2% 0.2% 0.0% 0.3% 0.1% 0.1% 0.6% 1.6% 0.0% 1.1% 2.5% 0.1% Energiförsörjning Total 16.5% 2.7% 11.4% 10.7% 0.0% 5.2% 0.9% 7.1% 7.6% 31.1% 57.4% 13.6% 43.4% 7.2% Industri Industri - Energiförsörjning 1.8% 20.3% 22.3% 18.1% 0.0% 2.5% 0.4% 0.7% 9.7% 11.7% 25.3% 20.0% 16.4% 0.7% Industri - Processer 1.9% 0.0% 0.5% 2.0% 100.0% 8.9% 20.2% 18.8% 19.3% 21.6% 0.0% 64.3% 29.4% 17.5% Industri Total 3.6% 20.3% 22.8% 20.1% 100.0% 11.4% 20.7% 19.5% 29.0% 33.3% 25.3% 84.3% 45.8% 18.2%

100 Tabell 11:2 fortsättning BILAGA 11 Emissioner till luft (% av total) i Värmland 2007 fördelat på sektorer och undersektorer. Siffrorna redovisas med en decimal. Sektor CH4 CO CO2 CO2 ekv HFC N2O NH3 NMVOC NOX PM10 PM2.5 SO2 Stoft VOC ex alk Jordbruk Fågel 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% 0.3% 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% Får 4.7% 0.0% 0.0% 0.3% 0.0% 0.2% 2.3% 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% Hästar 7.4% 0.0% 0.0% 0.5% 0.0% 1.3% 10.4% 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% Jordbruk - Övrigt 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% 0.1% 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% Ko 93.4% 0.0% 0.0% 5.3% 0.0% 6.3% 50.9% 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% Svin 6.6% 0.0% 0.0% 0.7% 0.0% 2.2% 9.0% 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% Åkermark 0.0% 0.0% 0.0% 10.4% 0.0% 63.8% 5.5% 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% Jordbruk Total 112.1% 0.0% 0.0% 17.2% 0.0% 73.9% 78.4% 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% Lösningsmedel-konsumenter 0.0% 0.0% 0.4% 0.3% 0.0% 0.0% 0.0% 26.2% 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% 26.6% Transporter Flyg Flyg-Cruise 0.0% 0.0% 0.5% 0.4% 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% 0.3% 0.0% 0.0% 0.2% 0.0% 0.0% Flyg-LTO 0.0% 0.0% 0.1% 0.1% 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% 0.1% 0.0% 0.0% 0.1% 0.0% 0.0% Flyg Total 0.0% 0.0% 0.7% 0.5% 0.0% 0.1% 0.0% 0.0% 0.4% 0.0% 0.0% 0.3% 0.0% 0.0% Sjöfart Fritidsbåtar 0.1% 0.0% 0.4% 0.3% 0.0% 0.0% 0.0% 4.9% 0.1% 0.5% 1.3% 0.0% 0.7% 5.0% Övrig sjöfart 0.0% 0.0% 0.4% 0.3% 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% 1.4% 0.1% 0.0% 1.5% 0.2% 0.0% Sjöfart Total 0.1% 0.0% 0.8% 0.6% 0.0% 0.0% 0.0% 4.9% 1.5% 0.6% 1.3% 1.6% 0.9% 5.0% Tåg 0.0% 0.1% 0.1% 0.1% 0.0% 0.1% 0.0% 0.0% 0.5% 0.2% 0.5% 0.0% 0.3% 0.0% Vägtrafik 0.5% 0.0% 53.5% 42.5% 0.0% 1.4% 0.0% 30.8% 47.3% 27.9% 0.0% 0.2% 0.0% 31.3% Transporter Total 0.6% 0.1% 55.1% 43.8% 0.0% 1.6% 0.0% 35.8% 49.8% 28.8% 1.8% 2.0% 1.2% 36.3% Övriga punktkällor Bensinstationer 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% 1.1% 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% 1.1% Övriga punktkällor Total 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% 1.1% 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% 0.0% 1.1% Grand Total 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%

101 Tabell 11:3 Sektor BILAGA 11 Emissioner av SO 2 (ton/år) i Värmland Generellt visas emissionerna med två värdesiffror, med undantag för tillfällen då emissionerna är < 0,1 ton/år eller >99 ton/år. Filip- Fors- Hag- Karl- Kristine- Munk- Stor- Arvika Eda stad haga Grums fors Hammarö stad Kil hamn fors fors Sunne Säffle Torsby Årjäng Grand Total Arbetsmaskiner Arbetsmaskiner-Hushåll Arbetsmaskiner-Jordbruk Arbetsmaskiner-Skogsbruk Arbetsmaskiner-Industri och Anläggning Avlopp Energiförsörjning Egen uppvärmning - småskalig eldning Egen uppv. Olja Egen uppv. Pellets Egen uppv. Ved boilers med ack tank Egen uppv. Ved boilers utan ack tank Egen uppv. Ved stoves Egen uppv. Öppen spis El- och värmeverk Övrig uppvärming - panncentraler Industri Industri - Energiförsörjning Industri - Processer

102 Tabell 11:3 fortsättning BILAGA 11 Emissioner av SO 2 (ton/år) i Värmland Generellt visas emissionerna med två värdesiffror, med undantag för tillfällen då emissionerna är < 0,1 ton/år eller >99 ton/år. Sektor Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Grand Total Transporter Flyg Flyg-Cruise Flyg-LTO Sjöfart Fritidsbåtar Övrig sjöfart Tåg Vägtrafik Övriga punktkällor Bensinstationer Grand Total

103 Tabell 11:4 Sektor BILAGA 11 Emissioner av NO X (ton/år) i Värmland Generellt visas emissionerna med två värdesiffror, med undantag för tillfällen då emissionerna är < 0,1 ton/år eller >99 ton/år. Filip- Fors- Hag- Karl- Kristine- Munk- Stor- Arvika Eda stad haga Grums fors Hammarö stad Kil hamn fors fors Sunne Säffle Torsby Årjäng Grand Total Arbetsmaskiner Arbetsmaskiner-Hushåll Arbetsmaskiner-Jordbruk Arbetsmaskiner-Skogsbruk Arbetsmaskiner-Industri och Anläggning Avlopp Energiförsörjning Egen uppvärmning - småskalig eldning Egen uppv. Olja Egen uppv. Pellets Egen uppv. Ved boilers med ack tank Egen uppv. Ved boilers utan ack tank Egen uppv. Ved stoves Egen uppv. Öppen spis El- och värmeverk Övrig uppvärming - panncentraler Industri Industri - Energiförsörjning Industri - Processer

104 BILAGA 11 Tabell 11:4 fortsättning Emissioner av NO X (ton/år) i Värmland Generellt visas emissionerna med två värdesiffror, med undantag för tillfällen då emissionerna är < 0,1 ton/år eller >99 ton/år. Filip- Fors- Hag- Karl- Kristine- Munk- Stor- Sektor Arvika Eda stad haga Grums fors Hammarö stad Kil hamn fors fors Sunne Säffle Torsby Årjäng Grand Total Transporter Flyg Flyg-Cruise Flyg-LTO Sjöfart Fritidsbåtar Övrig sjöfart Tåg Vägtrafik Övriga punktkällor Bensinstationer Grand Total

105 BILAGA 11 Tabell 11:5 Emissioner av stoft (ton/år) i Värmland Generellt visas emissionerna med två värdesiffror, med undantag för tillfällen då emissionerna är < 0,1 ton/år eller >99 ton/år. Filip- Fors- Hag- Ham- Karl- Kristine- Munk- Stor- Sektor Arvika Eda stad haga Grums fors marö stad Kil hamn fors fors Sunne Säffle Torsby Årjäng Grand Total Arbetsmaskiner Arbetsmaskiner-Hushåll Arbetsmaskiner-Jordbruk Arbetsmaskiner-Skogsbruk Arbetsmaskiner-Industri och Anläggning Avlopp Energiförsörjning Egen uppvärmning - småskalig eldning Egen uppv. Olja Egen uppv. Pellets Egen uppv. Ved boilers med ack tank Egen uppv. Ved boilers utan ack tank Egen uppv. Ved stoves Egen uppv. Öppen spis El- och värmeverk Övrig uppvärming - panncentraler Industri Industri - Energiförsörjning Industri - Processer

106 BILAGA 11 Tabell 11:5 fortsättning Emissioner av stoft (ton/år) i Värmland Generellt visas emissionerna med två värdesiffror, med undantag för tillfällen då emissionerna är < 0,1 ton/år eller >99 ton/år. Filip- Fors- Hag- Ham- Karl- Kristine- Munk- Stor- Sektor Arvika Eda stad haga Grums fors marö stad Kil hamn fors fors Sunne Säffle Torsby Årjäng Grand Total Transporter Flyg Flyg-Cruise Flyg-LTO Sjöfart Fritidsbåtar Övrig sjöfart Tåg Övriga punktkällor Bensinstationer Grand Total El- och värmeverk, panncentraler och industrier rapporterar oftast stoft, ibland PM 10 och i några enstaka fall stoft och PM 10. Då en anläggning har rapporterat stoft återfinns uppgiften som stoft i EDB Värmland och uppgift för PM 10 saknas då andelen av total mängd stoft inte är känd. Då en anläggning har rapporterat PM 10 återfinns uppgiften som stoft och PM 10 i EDB Värmland.

107 BILAGA 11 Tabell 11:6 Emissioner av PM 10 (ton/år) i Värmland Generellt visas emissionerna med två värdesiffror, med undantag för tillfällen då emissionerna är < 0,1 ton/år eller >99 ton/år. Filip- Fors- Hag- Ham- Karl- Kristine- Munk- Stor- Sektor Arvika Eda stad haga Grums fors marö stad Kil hamn fors fors Sunne Säffle Torsby Årjäng Grand Total Arbetsmaskiner Arbetsmaskiner-Hushåll Arbetsmaskiner-Jordbruk Arbetsmaskiner-Skogsbruk Arbetsmaskiner-Industri och Anläggning Avlopp Energiförsörjning Egen uppvärmning - småskalig eldning Egen uppv. Olja Egen uppv. Pellets Egen uppv. Ved boilers med ack tank Egen uppv. Ved boilers utan ack tank Egen uppv. Ved stoves Egen uppv. Öppen spis El- och värmeverk Övrig uppvärming - panncentraler Industri Industri - Energiförsörjning Industri - Processer

108 BILAGA 11 Tabell 11:6 fortsättning Emissioner av PM 10 (ton/år) i Värmland Generellt visas emissionerna med två värdesiffror, med undantag för tillfällen då emissionerna är < 0,1 ton/år eller >99 ton/år. Filip- Fors- Hag- Ham- Karl- Kristine- Munk- Stor- Sektor Arvika Eda stad haga Grums fors marö stad Kil hamn fors fors Sunne Säffle Torsby Årjäng Grand Total Transporter Flyg Flyg-Cruise Flyg-LTO Sjöfart Fritidsbåtar Övrig sjöfart Tåg Vägtrafik Övriga punktkällor Bensinstationer Grand Total El- och värmeverk, panncentraler och industrier rapporterar oftast stoft, ibland PM 10 och i några enstaka fall stoft och PM 10. Då en anläggning har rapporterat stoft återfinns uppgiften som stoft i EDB Värmland och uppgift för PM 10 saknas då andelen av total mängd stoft inte är känd. Då en anläggning har rapporterat PM 10 återfinns uppgiften som stoft och PM 10 i EDB Värmland.

109 Tabell 11:7 Sektor BILAGA 11 Emissioner av NH 3 (ton/år) i Värmland Generellt visas emissionerna med två värdesiffror, med undantag för tillfällen då emissionerna är < 0,1 ton/år eller >99 ton/år. Filip- Fors- Hag- Ham- Karl- Kristine- Munk- Stor- Arvika Eda stad haga Grums fors marö stad Kil hamn fors fors Sunne Säffle Torsby Årjäng Grand Total Arbetsmaskiner Arbetsmaskiner-Hushåll Arbetsmaskiner-Jordbruk Arbetsmaskiner-Skogsbruk Arbetsmaskiner-Industri och Anläggning Avlopp Energiförsörjning Egen uppvärmning - småskalig eldning Egen uppv. Olja Egen uppv. Pellets Egen uppv. Ved boilers med ack tank Egen uppv. Ved boilers utan ack tank Egen uppv. Ved stoves Egen uppv. Öppen spis El- och värmeverk Övrig uppvärming - panncentraler Industri Industri - Energiförsörjning Industri - Processer Jordbruk Fågel Får Hästar Ko Svin Åkermark

110 BILAGA 11 Tabell 11:7 fortsättning Emissioner av NH 3 (ton/år) i Värmland Generellt visas emissionerna med två värdesiffror, med undantag för tillfällen då emissionerna är < 0,1 ton/år eller >99 ton/år. Filip- Fors- Hag- Ham- Karl- Kristine- Munk- Stor- Sektor Arvika Eda stad haga Grums fors marö stad Kil hamn fors fors Sunne Säffle Torsby Årjäng Grand Total Transporter Sjöfart Fritidsbåtar Övrig sjöfart Tåg Övriga punktkällor Bensinstationer Grand Total

111 Tabell 11:8 Sektor BILAGA 11 Emissioner av NMVOC (ton/år) i Värmland Generellt visas emissionerna med två värdesiffror, med undantag för tillfällen då emissionerna är < 0,01 ton/år eller >99 ton/år. Filip- Fors- Hag- Ham- Karl- Kristine- Munk- Stor- Arvika Eda stad haga Grums fors marö stad Kil hamn fors fors Sunne Säffle Torsby Årjäng Grand Total Arbetsmaskiner Arbetsmaskiner-Hushåll Arbetsmaskiner-Jordbruk Arbetsmaskiner-Skogsbruk Arbetsmaskiner-Industri och Anläggning Avlopp Energiförsörjning Egen uppvärmning - småskalig eldning Egen uppv. Olja Egen uppv. Pellets Egen uppv. Ved boilers med ack tank Egen uppv. Ved boilers utan ack tank Egen uppv. Ved stoves Egen uppv. Öppen spis El- och värmeverk Övrig uppvärming - panncentraler Industri Industri - Energiförsörjning Industri - Processer Lösningsmedel-konsumenter

112 BILAGA 11 Tabell 11:8 fortsättning Emissioner av NMVOC (ton/år) i Värmland Generellt visas emissionerna med två värdesiffror, med undantag för tillfällen då emissionerna är < 0,01 Sektor ton/år eller >99 ton/år. Filipstad Arvika Eda Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Grand Total Transporter Flyg Flyg-Cruise Flyg-LTO Sjöfart Fritidsbåtar Övrig sjöfart Tåg Vägtrafik Övriga punktkällor Bensinstationer Grand Total

113 BILAGA 11 Tabell 11:9 Emissioner av NMVOC exkl. alkoholer (ton/år) i Värmland Generellt visas emissionerna med två värdesiffror, med undantag för tillfällen då emissionerna är < Sektor 0,01 ton/år eller >99 ton/år. Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Grand Total Arbetsmaskiner Arbetsmaskiner-Hushåll Arbetsmaskiner-Jordbruk Arbetsmaskiner-Skogsbruk Arbetsmaskiner-Industri och Anläggning Avlopp Energiförsörjning Egen uppvärmning - småskalig eldning Egen uppv. Olja Egen uppv. Pellets Egen uppv. Ved boilers med ack tank Egen uppv. Ved boilers utan ack tank Egen uppv. Ved stoves Egen uppv. Öppen spis El- och värmeverk Övrig uppvärming - panncentraler

114 Tabell 11:9 fortsättning Sektor BILAGA 11 Emissioner av NMVOC exkl. alkoholer (ton/år) i Värmland Generellt visas emissionerna med två värdesiffror, med undantag för tillfällen då emissionerna är < 0,01 ton/år eller >99 ton/år. Filip- Fors- Hag- Ham- Karl- Kristine- Munk- Stor- Arvika Eda stad haga Grums fors marö stad Kil hamn fors fors Sunne Säffle Torsby Årjäng Grand Total Industri Industri - Energiförsörjning Industri - Processer Lösningsmedel-konsumenter Transporter Flyg Flyg-Cruise Flyg-LTO Sjöfart Fritidsbåtar Övrig sjöfart Tåg Vägtrafik Övriga punktkällor Bensinstationer Grand Total

115 Tabell 11:10 Sektor BILAGA 11 Emissioner av CO 2 (ton/år) i Värmland Generellt visas emissionerna med två värdesiffror, med undantag för tillfällen då emissionerna är < 0,01 ton/år eller >99 ton/år. Filip- Fors- Hag- Ham- Karl- Kristine- Munk- Stor- Arvika Eda stad haga Grums fors marö stad Kil hamn fors fors Sunne Säffle Torsby Årjäng Grand Total Arbetsmaskiner Arbetsmaskiner-Hushåll Arbetsmaskiner-Jordbruk Arbetsmaskiner-Skogsbruk Arbetsmaskiner-Industri och Anläggning Avlopp Energiförsörjning Egen uppvärmning - småskalig eldning Egen uppv. Olja Egen uppv. Pellets Egen uppv. Ved boilers med ack tank Egen uppv. Ved boilers utan ack tank Egen uppv. Ved stoves Egen uppv. Öppen spis El- och värmeverk Övrig uppvärming - panncentraler Industri Industri - Energiförsörjning Industri - Processer Lösningsmedel-konsumenter

116 BILAGA 11 Tabell 11:10 fortsättning Emissioner av CO 2 (ton/år) i Värmland Generellt visas emissionerna med två värdesiffror, med undantag för tillfällen då emissionerna är < 0,01 ton/år Sektor Arvika Eda eller >99 ton/år. Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Grand Total Transporter Flyg Flyg- Cruise Flyg- LTO Sjöfart Fritidsb åtar Övrig sjöfart Tåg Vägtrafik Grand Total

117 BILAGA 11 Tabell 11:11 Emissioner av CO 2-ekvivalenter (ton/år) i Värmland Generellt visas emissionerna med två värdesiffror, med undantag för tillfällen då emissionerna är < 0,01 ton/år eller >99 ton/år. Sektor Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Grand Total Arbetsmaskiner Arbetsmaskiner-Hushåll Arbetsmaskiner-Jordbruk Arbetsmaskiner-Skogsbruk Arbetsmaskiner-Industri och Anläggning Avlopp Deponier Energiförsörjning Egen uppvärmning - småskalig eldning Egen uppv. Olja Egen uppv. Pellets Egen uppv. Ved boilers med ack tank Egen uppv. Ved boilers utan ack tank Egen uppv. Ved stoves Egen uppv. Öppen spis El- och värmeverk Övrig uppvärming - panncentraler Industri Industri - Energiförsörjning Industri - Processer Jordbruk Fågel Får Hästar Jordbruk - Övrigt Ko Svin Åkermark

118 BILAGA 11 Tabell 11:11 fortsättning Emissioner av CO 2-ekvivalenter (ton/år) i Värmland Generellt visas emissionerna med två värdesiffror, med undantag för tillfällen då emissionerna är < 0,01 ton/år eller >99 ton/år. Filip- Fors- Hag- Ham- Karl- Kristine- Munk- Stor- Sektor Arvika Eda stad haga Grums fors marö stad Kil hamn fors fors Sunne Säffle Torsby Årjäng Grand Total Lösningsmedel-konsumenter Transporter Flyg Flyg-Cruise Flyg-LTO Sjöfart Fritidsbåtar Övrig sjöfart Tåg Vägtrafik Övriga punktkällor Bensinstationer Grand Total

119 Tabell 11:12 Sektor BILAGA 11 Emissioner av CH 4 (ton/år) i Värmland Generellt visas emissionerna med två värdesiffror, med undantag för tillfällen då emissionerna är < 0,01 ton/år eller >99 ton/år. Filip- Fors- Hag- Ham- Karl- Kristine- Munk- Stor- Arvika Eda stad haga Grums fors marö stad Kil hamn fors fors Sunne Säffle Torsby Årjäng Grand Total Arbetsmaskiner Arbetsmaskiner-Hushåll Arbetsmaskiner-Jordbruk Arbetsmaskiner-Skogsbruk Arbetsmaskiner-Industri och Anläggning Avlopp Deponier Energiförsörjning Egen uppvärmning - småskalig eldning Egen uppv. Olja Egen uppv. Pellets Egen uppv. Ved boilers med ack tank Egen uppv. Ved boilers utan ack tank Egen uppv. Ved stoves Egen uppv. Öppen spis El- och värmeverk Övrig uppvärming - panncentraler Industri Industri - Energiförsörjning Industri - Processer Jordbruk Fågel Får Hästar Ko Svin

120 BILAGA 11 Tabell 11:12fortsättning Emissioner av CH 4 (ton/år) i Värmland Generellt visas emissionerna med två värdesiffror, med undantag för tillfällen då emissionerna är < 0,01 ton/år Sektor eller >99 ton/år. Filipstad Arvika Eda Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Grand Total Transporter Flyg Flyg-LTO Sjöfart Fritidsbåtar Övrig sjöfart Tåg Vägtrafik Övriga punktkällor Bensinstationer Grand Total

121 Tabell 11:13 Sektor BILAGA 11 Emissioner av N 2O (ton/år) i Värmland Generellt visas emissionerna med två värdesiffror, med undantag för tillfällen då emissionerna är < 0,01 ton/år eller >99 ton/år. Filip- Fors- Hag- Ham- Karl- Kristine- Munk- Stor- Arvika Eda stad haga Grums fors marö stad Kil hamn fors fors Sunne Säffle Torsby Årjäng Grand Total Arbetsmaskiner Arbetsmaskiner-Hushåll Arbetsmaskiner-Jordbruk Arbetsmaskiner-Skogsbruk Arbetsmaskiner-Industri och Anläggning Avlopp Energiförsörjning Egen uppvärmning - småskalig eldning Egen uppv. Olja Egen uppv. Pellets Egen uppv. Ved boilers med ack tank Egen uppv. Ved boilers utan ack tank Egen uppv. Ved stoves Egen uppv. Öppen spis El- och värmeverk Övrig uppvärming - panncentraler Industri Industri - Energiförsörjning Industri - Processer Jordbruk Fågel Får Hästar Jordbruk - Övrigt Ko Svin Åkermark

122 BILAGA 11 Tabell 11:13 fortsättning Emissioner av N 2O (ton/år) i Värmland Generellt visas emissionerna med två värdesiffror, med undantag för tillfällen då emissionerna är < 0,01 ton/år eller >99 ton/år. Filip- Fors- Hag- Ham- Karl- Kristine- Munk- Stor- Sektor Arvika Eda stad haga Grums fors marö stad Kil hamn fors fors Sunne Säffle Torsby Årjäng Grand Total Transporter Flyg Flyg-Cruise Flyg-LTO Sjöfart Fritidsbåtar Övrig sjöfart Tåg Vägtrafik Övriga punktkällor Bensinstationer Grand Total

123 BILAGA 11 Tabell 11:14 Emissioner av HFC (ton/år) i Värmland Generellt visas emissionerna med två värdesiffror, med undantag för tillfällen då emissionerna är < 0,01 ton/år eller >99 ton/år. Sektor Arvika Grums Hagfors Hammarö Kristinehamn Säffle Grand Total Industri Industri - Processer Grand Total

124 BILAGA 12 BILAGA 12 Uppdatering av aktivitetsdata för fritidsbåtar, arbetsmaskiner och lösningsmedel Fritidsbåtar Aktivitetsdata för Sjöfart - fritidsbåtar består av bränsleförbrukning på nationell nivå. Att aktivitetsdata är på nationell nivå beror på att officiell statistik för dessa aktiviteter saknas på läns- och kommunnivå. Eftersom aktivitetsdata är på nationell nivå beräknas i EDB Värmland en nationell emission för respektive parameter. Vid den geografiska fördelningen tas därefter hänsyn till hur stor del av den nationella emissionen som ska tillfalla Värmland och endast denna del fördelas ut över Värmlands kommuner. Om Länsstyrelsen avser uppdatera EDB Värmland 2007 genom att lägga in data för kommande år, ska således aktivitetsdata vara på nationell nivå. Data kan hämtas på Naturvårdsverkets hemsida, se Tabell 12:1. Tabell 12:1 Sektor Länk Utsläppsår Tabell Rad Kolumn Fritidsbåtar Fritidsbåtar 20YY TABLE 1.A(a) SECTORAL BACKGROUND DATA FOR ENERGY Inventory 20YY Fuel Combustion Activities - Sectoral Approach Submission 2010 v1.1 (Sheet 3 of 4) Gasoline under d. Navigation under 1.A.3 Transport AGGREGATE ACTIVITY DATA Consumption (TJ). Arbetsmaskiner Aktivitetsdata för Arbetsmaskiner består av bränsleförbrukning(bensin och diesel) på nationell nivå fördelat på arbetsfordon och arbetsredskap inom jordbruket, skogsbruket, industri och anläggning (mobila), hushåll och övrigt. Att aktivitetsdata är på nationell nivå beror på att officiell statistik för dessa aktiviteter saknas på läns- och kommunnivå. Eftersom aktivitetsdata är på nationell nivå beräknas i EDB Värmland en nationell emission för respektive parameter. Vid den geografiska fördelningen tas därefter hänsyn till hur stor del av den nationella emissionen som ska tillfalla Värmland och endast denna del fördelas ut över Värmlands kommuner. Om Länsstyrelsen avser uppdatera EDB Värmland 2007 genom att lägga in data för kommande år, ska således aktivitetsdata vara på nationell nivå. Data kan hämtas på Naturvårdsverkets hemsida, se Tabellerna 12:2 12:5. Observera att länkarna för arbetsmaskiner inte ger nationella aktivitetsdata (bränsleförbrukning) uppdelade på bensindrivna respektive dieseldrivna arbetsmaskiner. För att få aktivitetsdata för arbetsmaskiner uppdelat på bensin- respektive dieselförbrukning - kontakta SMED ( eller Naturvårdsverket. Dessa data finns i Naturvårdsverkets databas, TPS, som både Naturvårdsverket och SMED har access till. 1

125 BILAGA 12 Tabell 12:3 Sektor Länk Utsläppsår Tabell Rad Kolumn Tabell 12:4 Sektor Länk Utsläppsår Tabell Rad Kolumn Tabell 12:5 Sektor Länk Utsläppsår Tabell Rad Kolumn Tabell 12:2 Arbetsmaskiner inom industri Sektor Arbetsmaskiner inom industri Länk Utsläppsår 20YY Tabell TABLE 1.A(a) SECTORAL BACKGROUND DATA FOR ENERGY Inventory 2007 Fuel Combustion Activities - Sectoral Approach Submission 2010 v1.1 (Sheet 2 of 4) Rad Liquid Fuels under Machinery under f. Other under 1.A.2 Manufacturing Industries and Construction Kolumn AGGREGATE ACTIVITY DATA Consumption (TJ) Arbetsmaskiner inom hushåll Arbetsmaskiner inom hushåll 20YY TABLE 1.A(a) SECTORAL BACKGROUND DATA FOR ENERGY Inventory 20YY Fuel Combustion Activities - Sectoral Approach Submission 2010 v1.1 (Sheet 4 of 4) Liquid Fuels under b. Residential under 1.A.4 Other Sectors AGGREGATE ACTIVITY DATA Consumption (TJ) Arbetsmaskiner inom jordbruk och skogsbruk Arbetsmaskiner inom jordbruk och skogsbruk 20YY TABLE 1.A(a) SECTORAL BACKGROUND DATA FOR ENERGY Inventory 20YY Fuel Combustion Activities - Sectoral Approach Submission 2010 v1.1 (Sheet 4 of 4) Liquid Fuels under c. Agriculture/Forestry/Fisheries under 1.A.4 Other Sectors AGGREGATE ACTIVITY DATA Consumption (TJ) Arbetsmaskiner - övrig Arbetsmaskiner - övrigt 20YY TABLE 1.A(a) SECTORAL BACKGROUND DATA FOR ENERGY Inventory 20YY Fuel Combustion Activities - Sectoral Approach Submission 2010 v1.1 (Sheet 3 of 4) Liquid Fuels under Off-road vehicles and other machinery under e. Other Transportation under 1.A.3 Transport AGGREGATE ACTIVITY DATA Consumption (TJ) 2

126 BILAGA 12 Lösningsmedel Aktivitetsdata för Lösningsmedelsanvändning består av mängd NMVOC och C i försåld vara på nationell nivå. Att aktivitetsdata är på nationell nivå beror på att officiell statistik för dessa aktiviteter saknas på läns- och kommunnivå. Eftersom aktivitetsdata är på nationell nivå beräknas i EDB Värmland en nationell emission för respektive parameter. Vid den geografiska fördelningen tas därefter hänsyn till hur stor del av den nationella emissionen som ska tillfalla Värmland och endast denna del fördelas ut över Värmlands kommuner. Om Länsstyrelsen avser uppdatera EDB Värmland 2007 genom att lägga in data för kommande år, ska således aktivitetsdata vara på nationell nivå. För att erhålla aktivitetsdata för lösningsmedelsanvändning kontakta SMED ( 3

127 BILAGA 13 BILAGA 13 Kompletterande uppgifter för spridningsberäkningar EDB Värmland 2007 har utformats för att i framtiden kunna utnyttjas för att generera indata till spridningsberäkningar med valfri spridningsmodell. Olika modeller kan kräva något olika indata avseende både innehåll och format. Alla modeller kräver dock uppgifter om emissionernas storlek och lokalisering. Dessa uppgifter finns redan inlagda för samtliga källor i EDB Värmland I de flesta modeller skiljer man på punkt-, linje- och areakällor. Generellt behövs fler uppgifter för punktkällor än för linje- och areakällor. För punktkällor behöver man ofta känna till skorstenshöjd, skorstensradie, rökgashastighet och rökgastemperatur, medan det för linje- och areakällor kan vara tillräckligt med utsläppshöjd. För samtliga typer av källor kan det även vara nödvändigt att känna till emissionernas variation över tiden samt fraktioneringen av NO X/NO och FPM/APM FPM Fine Particulate Matter, APM All Particulate Matter 1