10 TESER OM ARBETSMARKNADEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "10 TESER OM ARBETSMARKNADEN"

Transkript

1 10 TESER OM ARBETSMARKNADEN

2 SÅ HÄR KAN VI INTE HA DET MEN DET TÄNKER VI INTE HÄNGA LÄPP FÖR.

3 Trelleborgs kommun har sedan 2011 en arbetsmarknadsnämnd för att hantera det som i grunden är ett statligt uppdrag. Vi har det för att den nationella politiken inte fungerar på ett tillfredsställande vis ur ett lokalt perspektiv, och har inte gjort så på länge. Vi har lång erfarenhet, kan området och vi är frustrerade. Samhällets strukturer och system kring arbetslöshet fungerar inte särskilt väl idag, särskilt inte för den stora grupp av människor som står långt från arbetsmarknaden. Människor snurras runt i systemet, vilket kostar oerhörda summor, gröper ur tilltron till vår välfärdsmodell och hämmar tillväxten. Vi är övertygade om att det finns alternativ.

4 TIO TESER OCH EN FÄRDRIKTNING. Vi vill bidra till att få igång en dialog, få igång en förändrings process, samla alla goda krafter och skapa insiktsgenombrott. Vi menar att alla aktörer på såväl den politiska som den administrativa arenan äger ansvar för sakernas tillstånd. Alla kan inte göra allt men låt oss alla göra det vi kan göra. Detta är vårt bidrag. Våra tio teser är förstås inte en färdig lösning. Vårt blygsamma mål är att skapa en dialog; vad är det som inte fungerar idag? Hur ser behovet av ett språng och perspektiv skifte ut? I vilken riktning bör vi röra oss? Vad är nästa steg? Enskilt och gemensamt. Lokalt och nationellt?

5 ETT PROVOCERANDE, MEN NÖDVÄNDIGT ANSLAG. Vissa saker kommer säkert att uppröra, men vi slaktar gärna heliga kor så länge det bidrar till något som fungerar bättre än dagens modell, som i alltför hög grad bidrar till att vidmakthålla strukturer och makt. VÄLKOMMEN ATT DELTA I DIALOGEN OCH FÖRVANDLA PRAT TILL VERKSTAD. Vi förväntar oss inte att du som läser detta ska hålla med oss i allt. Men vi hoppas att du som läser detta reagerar, reflekterar och väljer att agera. Med oss eller med andra. Våra kontaktuppgifter hittar du längst bak i denna skrift.

6 # 1 INGET ÄR LÄNGRE SOM FÖRUT

7 Dagens arbetsmarknadspolitik och lösningar på arbetslösheten är i allt väsentligt formad under 70-talet, utifrån den tidens förutsättningar och spelregler. Detta fungerar inte särskilt väl på 10-talets arbetsmarknader med helt nya problem, utmaningar och målgrupper.

8 De förändringar som sker i arbetslivet verkar på något sätt gå det offentliga förbi. Vi hanterar nya frågor med gamla lösningar och är förvånade över det uteblivande resultatet. Vi bygger på, lägger till och ritar nya organisatoriska rutor men i själva verket gör vi som vi alltid har gjort. Den frågan vi behöver börja ställa är i grunden enkel: Har du mod att se verkligheten? På 70-talet talade vi om arbetslöshetsnivåer på enstaka procent idag talar vi om nivåer på 7% 14%. Vi har gått från begränsad arbetslöshet till massarbetslöshet. Vi har ett volymproblem där roller och ansvar för att hantera frågan är mycket oklara. Varje procents ökning av arbetslösheten innebär en årlig kostnad på cirka 35 Mdr kronor. Ökningen från 70-talets 3% till dagens 7% innebär alltså en årlig samhällsförlust på 140 Mdr kronor. 70-talet handlade om att matcha relativt lättplacerade personer till rätt jobb idag handlar det om komplicerade sökprocesser. Tillgången på enkla arbetsuppgifter för personer med kort utbildning idag är i motsats till på 70-talet mycket begränsad. Inträdeströsklarna på arbetsmarknaden har blivit betydligt högre än tidigare, inte minst vad gäller formella kompetenskrav, vilket mer eller mindre utestänger vissa grupper från arbetsmarknaden. Under 70-talet var rollerna och uppdragen inom arbetsmarknadspolitiken mer tydliga och avgränsade. Aktörerna och instrumenten var tämligen få.. Idag är det precis tvärtom; en mängd aktörer med oklara uppdrag, roller och mandat samt en uppsjö av olika insatser och försörjningsvägar utan inbördes samordning röran och oredan är omfattande. Näringslivet och dess karaktär har utvecklats. Idag är näringslivet mångfacetterat och i ständig utveckling. De byråkratiska systemen har inte utvecklats i takt med näringslivets krav och förväntningar det råder en betydande disharmoni mellan olika delar av samhällssystemen.

9 Trots allt detta tycks merparten av det vi gör inom arbetsmarknadspolitikens område fortfarande vara präglat av 70-talets tänkande och lösningarna av karaktären; more of the same. Vi ser ut att på strukturnivå befinna oss i en återvändsgränd. Detta innebär för den enskilde att man får åka varv efter varv i den arbetsmarknadspolitiska karusellen.

10 #2 VIKTIGT MEDDELANDE! JORDEN ÄR INTE PLATT OM DET NÖDVÄNDIGA PERSPEKTIVSKIFTET

11 För att ta sig an framtidens utmaningar krävs ett perspektivskifte i hur man ser på arbetslösheten. Vi måste lämna tron att snart är det över! Tillväxten är helt avhängig av att denna fråga löses. Det krävs ett nytt sätt att se på världen, människorna, rollerna, uppdragen och inkluderingen. Man kan inte fortsätta styra med hjälp av backspegeln och drömmen om hur det var förr. För övrigt var det inte bättre, bara annorlunda.

12 Detta kommer inte att gå över det har precis börjat och kommer att fortsätta under lång tid. Detta leder till att vi måste ta tag i de underliggande orsakerna bakom de akuta symptomen. Vi ser ett antal nödvändiga språng i synsätt, tänkande och handling. Vi måste gå från: Den hjälplöse individen som ska tas om hand till den ansvarstagande individen som väljer. En människosyn som bygger på att man rör sig från offerrollen till att se individen som ansvarstagande, kapabel och väljande. Kravlöshet i arbetet med den enskilde som ersätts med insikten om att krav och förväntningar är kärlek. Begrepp som egenmakt och KASAM blir centrala i arbetet med den enskilde. Staten som allsmäktig och kommunerna som fysisk arena till att se och förstå att kommunernas förmåga att skapa enkelhet och attraktivitet i relation till näringslivet kommer att vara avgörande för tillväxten. För att hantera framtiden behöver kommunerna agera sig in i den med ett tydligt mandat och uppdrag att göra så. Bidragssystemen förvandlas från att vara en oöverskådlig röra till enkelhet och tydlighet. Samma förvandling sker kring frågor som berör roller, ansvar och mandat kring arbetsmarknadspolitiken. Kortsiktiga och stuprörsbaserade insatser till strukturell och systematisk samverkan samt långsiktighet. En följd av detta är att vi anlägger ett socialt investeringsperspektiv kring dessa frågor. Att se det offentliga som unika bärare i denna fråga till att se samspel och samverkan med näringsliv och ideell sektor som viktiga inslag.

13 Hur kan vi skapa insikt om det nödvändiga perspektivskiftet? Förnekandet förefaller vara omfattande, särskilt på central nivå. Finns det en böjelse att kollektivt stoppa huvudet i sanden för att slippa ta i de stora och smärtsamma strukturbesluten? Vi inser att vi har väldigt lång väg att vandra. Vi är, i kollektiv mening medvetna om att vi inte är i närheten av ett insiktsgenombrott kring detta.

14 #3 MAN KAN INTE VARA DELVIS GRAVID OM ATT TA ETT NÖDVÄNDIGT SPRÅNG

15 För att uppnå en önskvärd förändring krävs ett dramatiskt språng i tänkandet och handlandet, ett helt nytt sätt att se på dessa frågor. Det man inom förändrings teorin kallar förändring av andra graden ett mentalt språng.

16 Vi har identifierat behovet av förändring. Vi förstår behovet av förändringen. Då behöver vi ställa oss frågan: kan vi inte, eller vill vi inte agera för en lösning? Våra offentliga system har en utomordentligt välutvecklad motståndskraft mot förändring men behöver förändringsimpulserna bli så starka att systemet krackelerar av sig självt innan något sker? Vi ser mängder av försök i denna riktning; välvilliga och positiva men utan systematik och genomtänkt metodik. Att göra ett språng innebär ett uppbrott från rådande tankar, modeller och strukturer. Detta innebär ett betydande inslag av osäkerhet. Detta förutsätter också förmågan att tänka och agera utanför boxen att skapa lösningar utanför de strukturer som låser oss idag. Ett språng förutsätter ett ställningstagande och att man gjort ett aktivt val att ta detta språng trots osäkerhet. Ett sådant språng förutsätter insikt om behovet samt modet att göra det. Konkreta förändringsimpulser kan fungera som katalysatorer och utlösare av språnget. Stundtals krävs att någon utropar; kejsaren är naken! systemet fungerar faktiskt inte som det var tänkt. Detta är naturligtvis både obekvämt och smärtsamt. Man kan se detta som ett paradigmskifte i hur vi ser på medborgare, näringsliv och ansvaret för att hantera arbetsmarknadsfrågorna, ett paradigmskifte som uppstår när tillräckligt många lokala aktörer i konkret handling gått mot strömmen.

17 Vad är det som hindrar oss från att ta ett språng trots insikten om att det inte fungerar idag och behovet av att spränga dagens gränser? Rädsla, oviljan att lämna komfortzonen? Vill eller vågar vi inte se verkligheten?

18 #4 MAN KAN FAKTISKT SPELA FOTBOLL I EN HOCKEYRINK EN HELT NY MENTAL KARTA MÅSTE RITAS

19 Framtidens arbetsmarknadspolitik kommer främst att utformas och definieras på den lokala arenan med kommunen som huvudaktör och där staten, näringslivet tillsammans med andra offentliga aktörer och den ideella sektorn kommer att vara viktiga partners.

20 Att bedriva förändring inom offentlig förvaltning kräver ett nytt agerande. Vi behöver utmana oss själva i både tanke och handling. Vi behöver göra detta systematiskt och med en tydlig målbild där vi sätter medborgaren och arbetslivet i fokus. Vi behöver göra handling av orden och vara professionella i vårt agerande. Vårt driv behöver finnas för medborgarna och tillväxten, inte för egen tillfredsställelse eller i värsta fall för att härbärgera vår rädsla. Var har du och din organisation sitt driv? Det krävs ett stort antal positionsförändringar i arbetsmarknadspolitiken och hur man ser på denna. Vi behöver helt enkelt rita en helt ny mental karta över detta område. Dagens fokusering på att det är individen som är ett problem ersätts med en grundsyn där man söker strukturlösningar som kan bidra till att skapa förändring och reducera marginaliseringsmekanismerna. Dagens brist på överblick, rörigheten i ersättningsformerna och oklarhet i gränser mellan olika aktörers uppdrag ersätts av en enkel princip; en dörr in. En dörr in för företag och individ och en plånbok för alla försörjningsformer. Vi behöver bryta med regelverkens tyranni. Den otakt i tempo, synsätt, värderingar och arbetsformer som råder mellan arbetsmarknadspolitiken och många andra samhällsaktörer ersätts med att man går i takt med varandra. Synen på arbetslösa förflyttas från ett omhändertagande socialtjänstperspektiv till ett inkluderande arbetsmarknadsperspektiv.en mindsetförflyttning från abstrakta drömmar och visioner till konkreta frågor som; hur ska du försörja dig? Man slutar med att betrakta individen som offer och ser den enskilde som ansvarstagande och fullt kapabel att fatta egna beslut. Kräv mer - det förtjänar människor!

21 Konsten är kanske att gå från det hjälplöshetsskapande och omhändertagande sättet å ena sidan och undvika det hjärtlösa krav ställande å den andra. Hur hittar man den sunda balansen mellan krav och empati?

22 #5 KAOS ÄR GRANNE MED GUD DET KRÄVS EN HELT NY LOKAL SPELPLAN, MED NYA SPELREGLER OCH NYA AKTÖRER

23 Framtidens arbetsmarknadspolitik utgår från en nätverksliknande organisations modell med en nedtonad men fortfarande viktig statlig roll. Kommunen utgör navet i denna modell och det föreligger ett aktivt partnerskap med andra offentliga aktörer och inte minst den privata och den ideella sektorn.

24 Vi ser framför oss en partssammansatt organisation där delar av dagens arbetsförmedling, försäkringskassa, socialtjänst, arbetsmarknadsenheter och vuxenutbildning liksom näringslivskontor, gymnasieskola ingår tillsammans med samordningsförbund, öppenvårdspsykiatri och primärvård. Allt utifrån de lokala förutsättningarna och behoven. Där ingår också det lokala näringslivet liksom den ideella sektorn. Verksamheten präglas av ett antal principer: All verksamhet under ett tak. En dörr in både för den enskilde och för företagare som söker medarbetare. Tydlighet, enkelhet och flexibilitet som bärande stickord. Verksamheten leds och styrs lokalt utifrån vissa gemensamma nationella spelregler (ramar). Kommunen är den centrala aktören. Personal med kompetens att arbeta utifrån en arbetslinje i multikompetenta team. Tydlig struktur, metodik och systematik. Fokus på arbete från dag ett. Ett tydligt och modigt ledarskap. Gör om - gör rätt!

25 Man skulle kunna tro att vi redan styrs av dessa principer det gör vi inte. Vi vet att det gör ont att se verkligheten, vi har försökt att göra det och tyvärr drivs dagens organisationer, ledning och medarbetare alltför ofta av helt andra principer. Det är dags att sluta lappa och laga. Det är helt enkelt dags att göra om och göra rätt! I det sammanhanget behöver vi ställa oss frågan om vilken roll en central Försäkringskassa och Arbets förmedling kan ha i den värld vi här skisserar?

26 #6 DET VERKAR ENKELT OCH DET ÄR DET OCKSÅ OM DET FRAMTIDA UPPDRAGET OCH ARBETSFORMERNA

27 I den framtida organisationen finns ett samlat uppdrag och ett totalansvar för att hantera allt från arbetsmarknads- och arbetslöshetsfrågor till försörjningsfrågor, motivationsfrågor samt kompetens- och matchningsfrågor.

28 Man kan välja att göra det enkelt eller så kan man göra det mer komplicerat. Vi tror att det är svårt att ibland erkänna att det faktiskt inte är så avancerat. Det är hårt arbete som kräver sin arbetsinsats. Eftersom enkelhet, flexibilitet, långsiktighet och helhetssyn är bärande ord för den nya lokalt baserade arbetsmarknadspolitiken innebär det också att i uppdraget finns ett långsiktigt totalansvar som ska leda till att dagens svarte petterspel med medborgaren upphör. Roller, mandat och uppdrag går hand i hand. I förhållande till den enskilde med borgaren innebär det fyra uppdrag. 1. Vägledningsspåret förmågan att orientera sig i samhället och få underlag för att fatta välavvägda beslut om sitt liv. 2. Motivationsspåret förmågan att göra aktiva val och att ta konsekvenserna för de val och handlingar man väljer med ett arbete som mål. 3. Det hårda kompetensspåret förmågan att ha konkreta sakkompetenser för att utöva vissa yrken. Man förfogar i denna organisation över resurser för att fullgöra hela uppdraget såsom matchning, utbildning, kompetenspåfyllnad, försörjning, m.m. Arbetet är metodiskt samt präglas av struktur och systematik. Det är reflekterande, lärande och cykliskt; agera, reflektera, utvärdera och förändra. Man använder sig av och följer upp meningsfulla mätbara mål och adekvat jämförelsestatistik, inte enbart pinnstatistik. 4. Det mjuka kompetensspåret - kulturkompetens som handlar om att fungera på en arbetsplats och ha förståelse för de spelregler som gäller inom arbetslivet med fokus på matchning mot arbetslivets behov.

29 Man skulle kanske kunna tro att dessa förhållanden råder redan idag. Vi säger ju ofta detta. Men det finns ett alltför stort glapp mellan ord och handling kring dessa frågor.

30 #7 KRAV ÄR KÄRLEK & MÄNNISKAN ÄR ALDRIG ETT OFFER OM VÄRDEGRUND OCH MÄNNISKOSYN

31 En ny lokal arbetsmarknads politik är baserad på ett genuint och genomsyrande värdegrundsarbete. Kärnan i detta är en människosyn som ser människan som växande, väljande, kapabel samt ansvarstagande och som utgår från ett lösningsfokuserat synsätt.

32 Vi har i vår analys av dagens arbetsmarknadspolitik, såväl i kommunal regi som i statlig regi kunnat konstatera att det mesta av dagens arbetsmarknadspolitik bedrivs ur ett socialt perspektiv. Mycket av insatserna bygger på tesen att motivationshöjning och bekräftelse leder till att fler kommer i arbete. Vi vet inte om så är fallet. Det vi vet är att höga förväntningar leder till höga resultat! Toleransen och den överdrivna empatin för den andre och som en följd av detta kravlösheten, kan bli ett uttryck för ett förakt och en uppmuntran till inlärd hjälplöshet. Det finns mängder med sjukdomsvinster i våra offentliga system och akuta medberoendebeteenden bland de omhändertagande yrkena som motverkar syftet med de insatser man gör och en rädsla för att ställa krav som tenderar att leda till undvikande och passivitet de professionella hjälparnas dilemma. Detta bör omvandlas till ett krav på att bryta detta medberoendebeteende och möta den enskilde utifrån begrepp som egenmakt och KASAM. Arbetet bör präglas av grundsynen att människan i grunden är en väljande varelse, kapabel att med tillräcklig kunskap träffa goda val om sitt liv. Arbetsmarknadspolitikens uppgift är att ge kunskap om valen, bidra till viljan att välja, att motivationen stärks och att kompetensen i vid mening byggs upp. Detta kommer att kräva både mod och förmåga till empati både hos de som arbetar med frågan och de man ska bistå. Förhållningssättet ska vara lösningsfokuserat och relationen bygga på ett vuxen vuxenförhållande.

33 En fråga man bör ställa sig är; när blir toleransen och kravlösheten ett uttryck för ett förakt för den andre? När blir kravlösheten en uppmuntran till inlärd hjälplöshet? Att inte ställa krav eller att ha positiva förväntningar kan vara ett uttryck för ett ofta omedvetet eller icke avsett förakt. Detta är kanske något vi idag alltför ofta förbiser.

34 #8 EN TUSENMILARESA BÖRJAR MED ETT FÖRSTA STEG VIKTEN AV MÖNSTERBRYTANDE HANDLINGAR

35 För att röra oss i riktning mot en ny lokalt baserad arbetsmarknads politik på det sätt vi här anger krävs att vi bryter ett antal mer eller mindre destruktiva mönster som idag styr vårt handlande.

36 Vi måste skapa insiktsgenombrott hos berörda beslutsfattare och i konkreta handlingar pröva gränserna för det möjliga genom att; Sluta ducka för obehagliga sanningar och istället börja sätta tydliga och synliggörande ord på den verklighet vi ser även om detta är både smärtsamt och mindre PK. Sluta vara rädda för att ställa krav och därmed förminska och göra människor hjälplösa. Ge istället människor rätten att ta ansvar för sina egna liv. Sluta bortse från kopplingarna mellan den misslyckade skolan och den misslyckade integrationspolitiken å ena sidan och misslyckanden på arbetsmarknaden å den andra och börja se kopplingen mellan våra olika utbildningssystem, som möjliggörare för en god integrationspolitik på arbetsmarknaden. Sluta negligera fel deltagare, dom längst bak i kön, dom som ingen vill se eller arbeta med, annat än möjligtvis dom som gör det för egen ekonomiskt eller psykologisk vinning skull och börja bli professionella genom att se alla medborgare, oavsett ålder, kön, etnicitet och förmåga. Sluta förneka att det finns en söndersubventionerad arbetsmarknad som utnyttjas av många aktörer aktörer som stundtals exploaterar våra offentliga system och utsatta människor. Börja se samhällets resurser i form av subventioner som en tillgång i en kompetensförsörjande fas, med höga krav på lärande så att subventionen kan fungera som en social investering med hög avkastning. Sluta bedriva en alltför stor del av arbetsmarknadspolitiken som kortlivade projekt som ofta leder till att den enskilde bara åker ännu ett varv i projektkarusellen och sällan kommer tillbaka in i arbetslivet. Det finns för många pysselssättningsinsatser. Låt oss istället arbeta med långsiktiga metoder som ger effekt. Sluta vara kollektivt rädda och lamslagna för att inte vara PK kring systemens sammanfall. Börja istället att på allvar ta tag i alla de svåra frågor som vi måste konfronteras med. Börja tala öppet om den utmaning vi alla måste ta ansvar för; att få in de som står utanför arbetslivet, tillbaka in i samhället.

37 Klichémässigt skulle vi kunna säga att det är dags att göra om för att göra rätt! Ett kanske slitet uttryck, men som i detta sammanhang kräver både mod och insikt om vi ska nå ett nytt agerande. Vi behöver vara i ständig rörelse!

38 #9 DET ÄR ALDRIG FÖR SENT ATT FÅ EN BRA BARNDOM DE STÖRSTA HINDREN SITTER I HUVUDET

39 Vanligtvis tänker vi oss att det som står i vägen för en förändring är regelverk, lagstiftning och andra påtagliga fenomen. I själva verket är det största hindret för förändring våra egna föreställningar om att det inte går.

40 Gräv där du står! Börja i din egen organisation. Öppna dialogen. Vi tror att både de som är politiskt ansvariga och de som är administrativt ansvariga måste våga mötas i frågan. Vi har alla en påverkan. Vi har alla ett ansvar. Vi har alla möjligheten och valet att agera nytt. Förändringsprocessen som behövs består av tre olika steg. Steg ett; att skapa insikt om och förståelse för sakernas faktiska tillstånd. Detta skapas i en pedagogisk process baserad på fakta och kunskap snarare än ideologi, storytelling och retorik. Steg två; att utifrån ett nytt perspektiv rita om de inre kartorna och föreställningarna om hur världen ser ut. Steg tre; handlar om att ta beslut, agera och handla på ett helt nytt sätt. Detta betyder att man måste tränga genom och förbi det beslutsfattande systemets ovilja, oförmåga, rädsla och bristande mod att inse och ifrågasätta det nuvarande. Detta gör man bland annat genom att leverera verklighetsbilder som skapar dessa insiktsgenombrott både lokalt och nationellt kejsaren är naken-effekten. Men det betyder också en förhoppningsvis godartad konfrontation med den lokala/kommunala oförmågan att professionellt arbeta med frågan eller mer tillspetsat att bryta den kommunala geggamojan och amatörismen. Detta leder till krav på att lokalt synliggöra det som uträttas, utvärdera det man gör, värdera vad som fungerar och inte fungerar, skapa strukturer och utveckla och tillämpa arbetsmetoder med ett lärande och reflekterande synsätt kort och gott vara mer professionella. En naturlig följd av detta är att den statliga och centrala maskinen utmanas och ifrågasätts. Kärnan i den svenska modellen som är starkt centralistisk modell (och som kanske aldrig varit så centralstyrd som idag) utmanas.

41 Detta betyder att den förändring som krävs kommer att ske som en dialektisk process där tesen (de nuvarande nationella perspektiven) utmanas av antitesen (de kommande kommunala initiativen kanske rentav den lokala civila olydnaden) för att i denna process skapa den nya syntesen.

42 #10 I MORGON ÄR FÖRSTA DAGEN I RESTEN AV DITT LIV DETTA KAN VI BÖRJA MED DIREKT

43 De flesta större förändringar börjar med små och till synes obetydliga steg, men trots allt steg som tas. För att få till stånd en förändring är det avgörande att sådana små konkreta mönsterbrytande steg tas på olika ställen runt om i landet. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något.

44 Du som läser detta har säkert en egen tanke kring hur du bäst får till stånd trendbrottet i just din organisation. Vi tror att sättet och förändringsprocesserna kan variera utifrån sammanhang och lokal verklighet. Utifrån den erfarenhet vi har vill vi ge dig följande på vägen: Ett viktigt led i detta är att inspirera människor om nödvändigheten att söka sig nya vägar. Mycket i arbetet handlar om att i varje val visa mod och stolthet i det du gör. Genom ett sådant agerande representerar du dig själv, din organisation och medborgaren på bästa sätt! Gör något konkret som är tydligt och syns. Det kommer att fylla en viktig symbolfunktion. Från prat till verkstad - principen. Börja med något litet, avgränsat och enkelt för att på så sätt skapa lärande för den fortsatta processen. Börja med något där sannolikheten för att lyckas är stor framgång föder framgång. Bygg arbetet på att handplocka och samarbeta med de goda, konstruktiva och positiva krafterna oavsett deras formella roll i organisationen. Bygg allianser med likasinnade över politiska block- och förvaltningsgränser. Detta är inte en partiskiljande fråga. Värva personer med ett lösningsfokuserat synsätt som partners problembeskrivare finns det ett överflöd av. Ignorera och negligera inledningsvis gnällspikarna tids nog är det dags att ta tag i dem. Agera långsiktigt och konsekvent. Basera arbetet på en långsiktig plan även om den konkreta åtgärden kanske har ett kortsiktigt perspektiv. Ha inte för bråttom. Det kommer att ta tid i början - var i detta uthållig. Otåliga människor får alltid löskokta ägg, oavsett om de vill ha dem eller ej. Förstå och utgå från att det handlar om att sprida kunskap, förändra attityder och rita om de mentala kartorna detta är ett pedagogiskt uppdrag.

45 Det kan vara viktigt att här som i alla förändringsprocesser komma ihåg att det är riktningen (trendbrottet) inte tempot som är avgörande.

46 Vi har här valt att inte enbart vända blickarna inåt. Vi tror att vi alla har något att lära av varandra och att det är i samtalet vi når förändring. Ett extra tack vill vi rikta till Lena Lago, Södertälje kommun och national ekonom Ingvar Nilsson som har hjälpt oss att höja blicken, se utanför våra egna ramar och stundtals provocerat oss något. Vi hoppas att våra samlade teser leder till reflektion och eftertanke hos dig som läsare. Innan du lägger skriften ifrån dig vill ge dig en sista fråga. Ta den med dig. Fundera själv. Diskutera med andra. Hur väljer du att agera? Kontakta oss gärna. ina.liljeberg@trelleborg.se Ordförande Arbetsmarknadsnämnden Trelleborgs kommun cecilia.lejon@trelleborg.se Förvaltningschef Arbetsmarknadsförvaltningen Trelleborgs kommun ola.johnsson@trelleborg.se Arbetsmarknadschef Arbetsmarknadsförvaltningen Trelleborgs kommun

47

48

Arbetsmarknadsstrategi för Vårgårda kommun

Arbetsmarknadsstrategi för Vårgårda kommun Arbetsmarknadsstrategi för Vårgårda kommun Beslutat av: Kommunfullmäktigige för beslut: 11 oktober 2017 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige Ansvarig verksamhet: VIA - vuxenutbildning/integration/arbetsmarknad

Läs mer

NÅGRA UTMANINGAR OM UTANFÖRSKAP

NÅGRA UTMANINGAR OM UTANFÖRSKAP Projekt K2 13 teser OCH NÅGRA UTMANINGAR OM UTANFÖRSKAP Ett av resultaten av fyra filosofiska seminarier om utanförskap Södertälje kommun Projekt K2 1 en möjlighet att reflektera kring din egen bild av

Läs mer

Samordningsförbund 2.0 en idé och en vision. Ingvar Nilsson & Eva Nilsson Lundmark eva.lundmark@krutab.se & i.nilsson@seeab.

Samordningsförbund 2.0 en idé och en vision. Ingvar Nilsson & Eva Nilsson Lundmark eva.lundmark@krutab.se & i.nilsson@seeab. Samordningsförbund 2.0 en idé och en vision Ingvar Nilsson & Eva Nilsson Lundmark eva.lundmark@krutab.se & i.nilsson@seeab.se 2014 04 01 Tio personers försenade integration i arbetslivet fallet Trelleborg

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

SOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN

SOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN SOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN Ditt ansvar, vårt stöd. -Ett självständigt liv! Förändringar har blivit det normala i dagens samhälle. Förändringar berör alla delar av samhällslivet

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Agenda 2030 Varför vänta?

Agenda 2030 Varför vänta? Agenda 2030 Varför vänta? Efter 50-år kan vi konstatera att: 1. Hållbarhets ambitionerna finns idag överallt i samhället. - I FN - I vår grundlag - I varje kommun - I de flesta företag - Runt många köksbord

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att

Läs mer

Extended DISC Coachande ledarskap

Extended DISC Coachande ledarskap Utbildningen sträcker sig totalt över 8 utbildningsdagar och riktar sig till chefer som vill utveckla sitt ledarskap och lära sig och stärka sitt coachande förhållningssätt. Grunderna i utbildningen är

Läs mer

SAMMANFATTNING WORK SHOP LEDARSKAP OCH ORGANISATORISKA MELLANRUM DEN 12 NOVEMBER 2018

SAMMANFATTNING WORK SHOP LEDARSKAP OCH ORGANISATORISKA MELLANRUM DEN 12 NOVEMBER 2018 SAMMANFATTNING WORK SHOP LEDARSKAP OCH ORGANISATORISKA MELLANRUM DEN 12 NOVEMBER 2018 Under heldagen den 12 november om ledarskap och organisatoriska mellanrum ägnades eftermiddagen åt gemensam work shop.

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

Boksammanfattning. Konsten att få andra att prestera

Boksammanfattning. Konsten att få andra att prestera Boksammanfattning Konsten att få andra att prestera Konsten att få andra att prestera är framför allt ett användbart verktyg för dig som vill utveckla dig själv och dem du leder. Med hjälp av både skisser

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

NUMEROLOGISKT NYHETSBREV

NUMEROLOGISKT NYHETSBREV NUMEROLOGISKT NYHETSBREV Nr 11, november 2014 November är en Numerologisk 9månad i ett Numerologist 7år. "En utmanande månad med avslut och bokslut med möjlighet att vända mörker till ljus". Hej Bästa

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

Karlsborgs kommun. Ledarskapspolicy. Bilaga 35 KF Diarienummer: Antagen:

Karlsborgs kommun. Ledarskapspolicy. Bilaga 35 KF Diarienummer: Antagen: Bilaga KF 7 201-0 - 0 Karlsborgs kommun Ledarskapspolicy Dokumenttyp: Policy Diarienummer: 66.201 Beslutande: Kommunfullmäktige Antagen: 201-0-0 Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentet gäller för: Samtliga

Läs mer

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP MiL PERSONLIGT LEDARSKAP träningsläger i personligt ledarskap MiL Personligt Ledarskap är en utmanande, intensiv och rolig process. Du får genom upplevelsebaserad träning, coachning, feedback och reflektion

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM Utbildning och kompetensutveckling Socialtjänst KOMMUNAL ARBETSMARKNADS- POLITIK Kommunfinansierad verksamhet och bolag Näringsliv Kommunfullmäktige februari 2010 VISION

Läs mer

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB Checklista utbildningar och andra möten Best practice 2013, Mongara AB Vi vill med detta dokument ge dig som håller föreläsningar, informationsmöten och utbildningar några tips som ger dig möjlighet att

Läs mer

Ur boken Självkänsla Bortom populärpsykologi och enkla sanningar

Ur boken Självkänsla Bortom populärpsykologi och enkla sanningar Ur boken Bortom populärpsykologi och enkla sanningar av Magnus Lindwall, Göteborgs universitet Begreppet självkänsla har under de senaste åren fått stor uppmärksamhet i populärvetenskapliga böcker. Innehållet

Läs mer

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Konsten att ta en chans och få saker att hända! Vad krävs för att vi ska nå våra mål och förverkliga våra drömmar? Hur blir man bra på något? Standardtipset

Läs mer

Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner

Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Analys av partiernas svar på Handikappförbundens tio krav Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Var femte väljare har en funktionsnedsättning. Handikappförbundens 39 medlemsförbund

Läs mer

KUNDUNDERSÖKNING 2014 RAPPORT MT-GRUPPEN PERSONLIGT LEDARSKAP. 63 personer deltog i undersökningen. De ger 6,4 i genomsnittligt betyg (skala 1-7)

KUNDUNDERSÖKNING 2014 RAPPORT MT-GRUPPEN PERSONLIGT LEDARSKAP. 63 personer deltog i undersökningen. De ger 6,4 i genomsnittligt betyg (skala 1-7) KUNDUNDERSÖKNING 2014 RAPPORT MT-GRUPPEN PERSONLIGT LEDARSKAP 63 personer deltog i undersökningen De ger 6,4 i genomsnittligt betyg (skala 1-7) 98,3 % rekommenderar MT-gruppen 93,3 % presterar bättre 95

Läs mer

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD INLEDNING Vi vill alla ha och behöver en chef som ser oss, som är tydlig med sina förväntningar och som inspirerar oss till att

Läs mer

Linköpings kommuns riktlinjer för arbetsmarknad och integration

Linköpings kommuns riktlinjer för arbetsmarknad och integration Arbetsmarknad och integration Linköpings kommuns riktlinjer för arbetsmarknad och integration Dokumenttyp: Riktlinjer Antaget av: Kommunstyrelsen 2018-11-13 414, bildningsnämnd Status: 2018-08-28 Giltighetstid:

Läs mer

Hur chefer kommunicerar

Hur chefer kommunicerar Hur chefer kommunicerar Undersökning BY& KRY BYLANDER KRYLANDER 1 Indikativ undersökning Syfte att öka förståelsen för organisationers utveckling av chefer till kommunikativa ledare Utförd oktober november

Läs mer

Häremellan ligger ett universum av handlingsalternativ Mahatma Gandhi

Häremellan ligger ett universum av handlingsalternativ Mahatma Gandhi Jana Söderberg Föreläsning 13/5-13 Drömmar som drivkraft (Anteckningar av Johanna Pansera och Ingela Frän) Brist på drömmar leder till stor kollektiv påverkan. Vi måste medvetandegöra våra egna val och

Läs mer

3 milj arder. till vilken nytta? En rapport från Trelleborgs kommun Arbetsmarknadsförvaltningen

3 milj arder. till vilken nytta? En rapport från Trelleborgs kommun Arbetsmarknadsförvaltningen 3 milj arder till vilken nytta? En rapport från Trelleborgs kommun Arbetsmarknadsförvaltningen Inledning 93 procent av Sveriges kommuner finansierar med egna medel någon form av enhet/avdelning eller förvaltning

Läs mer

- DET CIVILA SAMHÄLLET GÖR SKILLNAD. Arbetsförmedlingen i Uppsala & TRIS-tjejers rätt i samhället

- DET CIVILA SAMHÄLLET GÖR SKILLNAD. Arbetsförmedlingen i Uppsala & TRIS-tjejers rätt i samhället - DET CIVILA SAMHÄLLET GÖR SKILLNAD Arbetsförmedlingen i Uppsala & TRIS-tjejers rätt i samhället Uppnå en snabbare etablering i samhälls- och arbetslivet Ökat egenansvar och ekonomiska incitament för individen

Läs mer

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM Utbildning och kompetensutveckling Socialtjänst KOMMUNAL ARBETSMARKNADS- POLITIK Kommunfinansierad verksamhet och bolag Näringsliv Kommunfullmäktige februari 2010 VISION

Läs mer

1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet 2. Debattinlägg på Föräldrakrafts hemsida

1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet 2. Debattinlägg på Föräldrakrafts hemsida Till dig som är paneldeltagare vid Föräldrakrafts seminarium Vägen till arbete i Almedalen den 30 juni Stockholm i juni 2015 INSPEL INFÖR PANELSAMTAL 1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet

Läs mer

Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare

Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare Ny roll för chefer och för medarbetare Vår omvärld förändras i snabb takt och vår verksamhet berörs på många sätt. Det handlar om allt från digitalisering

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter.

Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter. www.byggledarskap.se Konflikthantering 1(5) Konflikthantering Vad är en konflikt? Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter. Andra

Läs mer

DILL HR BUSINESS PARTNER PROGRAM

DILL HR BUSINESS PARTNER PROGRAM DILL HR BUSINESS PARTNER PROGRAM Öka din genomslagskraft i rollen som coachande HR Business Partner och möjliggör organisationens strategiska förflyttning. Business unusual PROGRAM Dill Business Partner

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Denna barn- och elevhälsoplan ska bidra till att vi gör det goda livet möjligt och för att skapa alltid bästa möte

Läs mer

Kommittédirektiv. Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå. Dir. 2014:157

Kommittédirektiv. Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå. Dir. 2014:157 Kommittédirektiv Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå Dir. 2014:157 Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2014 Sammanfattning En kommitté

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

För ökat och utvecklat idéburet företagande

För ökat och utvecklat idéburet företagande PROGRAM För ökat och utvecklat idéburet företagande Detta utgör ett gemensamt program för idéburet företagande innehållande förslag på politiska förändringar som skulle kunna bidra till idéburet företagandes

Läs mer

Läget på arbetsmarknaden i Kronoberg

Läget på arbetsmarknaden i Kronoberg Kronoberg Växjö 2011-11-17 Läget på arbetsmarknaden i Kronoberg Socialdemokraterna i Kronoberg Liedbergsgatan 31 352 32 Växjö T: 0470-711 772 F: 0470-711 782 www.socialdemokraterna.se/kronoberg Ojämn arbetsmarknad

Läs mer

INDIVID OCH ORGANISATION

INDIVID OCH ORGANISATION Individuellt utvecklingssamtal -mall 1 VISION OCH MÅL Långsiktig inriktning 2 3 4 UPPFÖLJNING NULÄGE FRAMTID Återkoppla Utvärdera Planera Excellens - Passion - Handlingskraft 1 Vision och mål Reflektera

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030

Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030 Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030 Områden som Kraftsamlingarnas Unga Jämställdhet Mångfald Integration Självbilden som en röd tråd Områden som Kraftsamlingarnas Unga Kraftsamlingens deltagare

Läs mer

AAR After Action Review. Reflexiv dialog 1+1=3. After Action Review, AAR - En process för ständig utveckling. av Räddningstjänstens insatser AAR

AAR After Action Review. Reflexiv dialog 1+1=3. After Action Review, AAR - En process för ständig utveckling. av Räddningstjänstens insatser AAR After Action Review, - En process för ständig utveckling After Action Review av Räddningstjänstens insatser Reflexiv dialog 1+1=3 Projektidé Skapa ett pedagogiskt fundament för i samverkan. Projektmål

Läs mer

Förberedelsematerial för utvecklingssamtalet / M1. 1. Dåtid återblickar på året som gått.

Förberedelsematerial för utvecklingssamtalet / M1. 1. Dåtid återblickar på året som gått. Förberedelsematerial för utvecklingssamtalet / M1 Som en förberedelse inför vårt utvecklingssamtal ber jag dig reflektera över frågorna. Du är inte begränsad till dessa frågor. Frågeformuläret ska inte

Läs mer

VARUMÄRKESPLATTFORM FÖR MÖLNDALS STAD

VARUMÄRKESPLATTFORM FÖR MÖLNDALS STAD VARUMÄRKESPLATTFORM FÖR MÖLNDALS STAD Vi har skapat varumärkesplattformen tillsammans Vi började med att fråga 1000 Mölndalsbor hur de uppfattar Mölndal som plats och Mölndals stad idag. Svaren visar att

Läs mer

Tillsammans är vi Eductus

Tillsammans är vi Eductus Tillsammans är vi Eductus Du är Eductus I varje möte med omvärlden bygger vi bilden av Eductus och vi gör det tillsammans. För att vi ska lyckas kommunicera en enhetlig, tydlig och attraktiv bild är det

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning.

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning. Finn din kärna Allt fler styr med självledarskap. Självkännedom och förmågan att kunna leda dig själv gör det lättare att kunna se klart och att leda andra som chef. Självledarskap handlar om att behärska

Läs mer

Att driva förändring med kommunikation

Att driva förändring med kommunikation Att driva förändring med kommunikation 1 2 Vilken förändring stod vi inför? Antal propositioner fr o m 2006 området samhällsskydd och beredskap ses över Maj 2007 Förslag att Räddningsverket skulle läggas

Läs mer

Era svar på 4 frågor:

Era svar på 4 frågor: Era svar på 4 frågor: Vilka reflektioner har du gjort när du läst strategin? Vilka är de största utmaningarna för en fördubblad besöksnäring? Vilka frågor har du haft tillfälle diskutera med andra? Kommer

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.

Läs mer

Etikdokument för personligt ombud

Etikdokument för personligt ombud Etikdokument för personligt ombud Etikdokument för personligt ombud En god vän gjorde en gång liknelsen mellan människor och skåp med väldigt många dörrar och fack. En del människor får aldrig chansen

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller

Läs mer

Medarbetarpolicy för Samhall AB. Beslutad av styrelsen

Medarbetarpolicy för Samhall AB. Beslutad av styrelsen Medarbetarpolicy för Samhall AB Beslutad av styrelsen 2016-12-15 Medarbetarpolicyn beskriver hur det ska vara att arbeta i Samhall och vad som förväntas av medarbetare och chefer i företaget. Arbetet styrs

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller?

Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller? Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller? Handen på hjärtat Kan metoden reflekterande samtal medverka till en högre grad av brukarnas upplevelse av självbestämmande,

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program FÖRFATTNINGSSAMLING Personalpolitiskt program Antagen av kommunfullmäktige 2009-12-14, 274 1 Personalpolitiskt program Norrtälje kommun 2012-12-18 2 Personalpolitiken Det kommunala uppdraget formas genom

Läs mer

Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande

Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef dnr VON 133/18 Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller

Läs mer

Policy för socialt företagande

Policy för socialt företagande Policy för socialt företagande Antagen av kommunfullmäktige 2015-02-25 3 Policy Socialt företagande Innehållsförteckning Inledning... 1 Definition sociala företag... 1 Policy... 1 Syfte... 2 Möjligheter

Läs mer

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare

Läs mer

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition 8. Allmänt om medarbetarsamtal Definition En förberedd regelbundet återkommande dialog mellan chef och medarbetare syftande till att utveckla verksamhet och individ och som präglas av ömsesidighet. (A

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Finns det grader av lycka? ICF s 11 färdigheter Etik och

Läs mer

Hitta drivet i livet!

Hitta drivet i livet! Hitta drivet i livet! om drivkraft, motivation, fokus och inställning Vad är det som får oss att ticka och gå? Vilka parametrar är det som gör att vi tar de stora eller små besluten som förändrar våra

Läs mer

Södertälje kommuns värdegrund

Södertälje kommuns värdegrund Värdegrund 1 Södertälje kommuns värdegrund Värderingar: - Medborgaren först - Respekt för individen - Mer än förväntat Principer: - Utgå alltid från samhällsuppdraget - Olikheter är en styrka Våra värderingar

Läs mer

THE. The Human Element. Deltagarnytta. Eftersom organisationer består av människor

THE. The Human Element. Deltagarnytta. Eftersom organisationer består av människor THE The Human Element Du får en veckas upplevelser som vill utmana dig att ifrågasätta invanda tankesätt och se ärligt på dig själv och din påverkan på andra. Vi börjar med att fokusera på oss som individer

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

LÖNESÄTTANDE SAMTAL OCH SMHIs LÖNEKRITERIER 2009

LÖNESÄTTANDE SAMTAL OCH SMHIs LÖNEKRITERIER 2009 Utfärdad av: Dokumentnamn: LÖNESÄTTANDE SAMTAL OCH SMHIs LÖNEKRITERIER 2009 Den individuella lönesättningen sker i samtal mellan chef och medarbetare. Den individuella lönen medarbetarens förmåga att uppfylla

Läs mer

Introduktionsmaterial till Rotarys mentorprogram

Introduktionsmaterial till Rotarys mentorprogram Introduktionsmaterial till Rotarys mentorprogram 1. Mentorskap vad och varför? I den grekiska mytologin berättas att Odysseus, strax innan han lämnade ön Ithaka, anförtrodde sin son Telmachos uppfostran

Läs mer

Led dig själv med visioner

Led dig själv med visioner Var är du i livet Söker du färdigheter r och verktyg för att kunna Led dig själv med visioner en kurs i personligt ledarskap och effektivitet hantera förändringar? Är du intresserad av personlig utveckling

Läs mer

En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor

En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor Oavsett bransch och verksamhet så är alla organisationer i behov av utveckling och förändring. Vi vill att våra kunder inom offentlig sektor

Läs mer

Lärandet är som bäst när det utgår från uttalade behov i verksamheten och medarbetarens förutsättningar.

Lärandet är som bäst när det utgår från uttalade behov i verksamheten och medarbetarens förutsättningar. Inledning Medarbetarna är Försäkringskassans viktigaste tillgång. Kundernas upplevelse av Försäkringskassan avgörs när de möter våra medarbetare. Det är medarbetarnas kompetens som avgör i vilken utsträckning

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

Arbetsförmedlingens nationella strategi för karriärvägledning. Vägar till ökad karriärkompetens

Arbetsförmedlingens nationella strategi för karriärvägledning. Vägar till ökad karriärkompetens Arbetsförmedlingens nationella strategi för karriärvägledning Vägar till ökad karriärkompetens Uppdraget i Arbetsförmedlingens regleringsbrev 2018 Arbetsförmedlingen ska redovisa vilka åtgärder myndigheten

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Kartläggning av behov av förstegsinsatser och social rehabilitering

Kartläggning av behov av förstegsinsatser och social rehabilitering Kartläggning av behov av förstegsinsatser och social rehabilitering December 2015 Anna Hansdotter Sofia Karlsson Innehållsförteckning Inledning... 2 Bakgrund... 2 Syfte... 2 Metod... 2 Resultat... 3 Definitioner...

Läs mer

Siv Sagerberg.

Siv Sagerberg. Siv Sagerberg siv@sisag.se www.sisag.se Medierande effekt Ledarens beteende genererar olika följdeffekter hos medarbetare och i organisationen Målmedvetenhet, vilja, tro och kärlek till det man gör Lina

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer

REMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2

REMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2 REMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2 FRÅN SKOOPI SOCIALA ARBETSKOOPERATIVENS INTRESSEORGANISATION Presentation av SKOOPI I SKOOPI organiseras de sociala arbetskooperativen i Sverige.

Läs mer

Ledarskap. Ledarskap. Medvetet Personligt. Kursstart i mars 2013! Ledarskap är konkret,

Ledarskap. Ledarskap. Medvetet Personligt. Kursstart i mars 2013! Ledarskap är konkret, Medvetet Personligt Kursstart i mars 2013! Vårt mål är att du vågar ta steg i ditt ledarskap och liv du inte trodde var möjligamen bara till 100%! För en bättre värld. Vi vänder oss till dig som idag har

Läs mer