Distribuerad energiproduktion som sociotekniskt system

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Distribuerad energiproduktion som sociotekniskt system"

Transkript

1 UPTEC STS Examensarbete 30 hp Juni 2015 Distribuerad energiproduktion som sociotekniskt system Stefan Hvalgren

2 Abstract Distributed energy production as a sociotechnical system Stefan Hvalgren Teknisk- naturvetenskaplig fakultet UTH-enheten Besöksadress: Ångströmlaboratoriet Lägerhyddsvägen 1 Hus 4, Plan 0 Postadress: Box Uppsala Telefon: Telefax: Hemsida: This thesis aims to examine and explain growth rate of distributed energy production in Sweden from a sociotechnical perspective. In Germany, growth rate of such systems has been very high for a long period of time where Sweden has seen lower growth rates. The two countries have access to same technology through free trade agreements so differences must be explained with sociotechnical factors. Previous studies has shown that profitability is the most important incentive for an end user s decision to invest in own energy production, hence the growth rate of such technology in a country, where this report focus on finding, assessing and ranking sociotechnical factors that affects profitability. Technologies examined are small scale solar and wind power plants according to the definition of a microproducer. Customers were all assumed to have the investment as an optional supply of own energy and not their primary, hence no risk for black outs or freezing. Cultural, economic and political differences between Sweden and Germany greatly impact profitability of distributed energy production which could explain the difference in growth rate. Where good profitability can be achieved in Germany, no realistic scenario in Sweden showed profitability. Most notably, the German government provides long term beneficial feed-in tariffs, low interest loans and investment support in addition to a pronounced plan to change the counties energy system. For someone that decides to invest in distributed energy production despite poor profitability, the areas of investment cost per KWp, plant utilization and current price of electricity are the three most important to consider to increase profitability. Handledare: Joakim Byström Ämnesgranskare: Marcus Lindahl Examinator: Elisabet Andrésdóttir ISSN: , UPTEC STS 15021

3 Sammanfattning Denna rapport syftar till att undersöka distribuerad elproduktion hos förbrukaren från ett sociotekniskt perspektiv, med systemens lönsamhet ur ett konsumentperspektiv som huvudinriktning. I rapporten undersöks solceller och vindkraft, men metoden och resultatet kan användas mera generellt även för andra energislag. Traditionellt har elsystemet varit uppbyggt med stora centrala produktionsanläggningar som i Sverige har varit de tre kärnkraftverken och vattenkraftverken längs de stora älvarna. Ett stjärnformat elnät har sedan transporterat elen långa vägar till de många olika brukarna som betalat en fast summa för maxkapacitet (huvudsäkringens storlek) samt en variabel summa för förbrukad mängd el där kostnad för el och elnätsavgift ingår. Beskattningen av den variabla delen är ungefär 40 % av totalpriset vilket indikerar att det finns potential att sänka elkostnaden genom att undvika beskattning. Lönsamhet är antaget vara den främsta drivkraften till att investera i egen produktion av el, antingen i egen anläggning i den egna fastighetens elnät eller i gemensamt ägd större anläggning i Sverige. Därför har särskild vikt lagts vid att undersöka flertalet sociotekniska aspekter som påverkar systemets lönsamhet, från internationella priser på komponenter till nationella förutsättningar, regler och stimulansåtgärder. Kundgrupperna som undersökts är storskaliga gemensamägda anläggningar, bostadsrättsföreningar, två sorters företag och ett typiskt privathushåll. Genom intervjuer med befintliga/presumtiva kunder och leverantörer samt litteraturstudier av teknik, regler, stimulansåtgärder, finansieringsmöjligheter och lönsamhetsberäkningar har sedan ett normalscenario med avseende på ett flertal parametrar valts för respektive kundgrupp för att utvärdera lönsamheten. Även känslighetsanalys för respektive variabel har utförts för att utvärdera vilka variabler som har störst påverkan Slutsatsen är att distribuerad energiproduktion kan beskrivas med teorierna och begreppen inom Large Technical Systems (LTS), Innovationsekonomi samt Multi- Level Perspective (MLP) vilket gör att det går att se som ett sociotekniskt system. Teorierna om tekniska artefakter stämmer även väl överens med solceller respektive vindkraftverk. I de undersökta normalscenarierna uppnås inte lönsamhet för någon av kundgrupperna som väljer att investera i egen distribuerad energiproduktion inom den egna fastigheten. Ett eller flera mera optimistiska antagen än normalscenariot måste göras för att kalkylerna ska uppvisa lönsamhet.

4 De tre variabler som påverkar systemens lönsamhet mest är investeringskostnaden (kr/kwp), anläggningens utnyttjande av toppeffekten (KWh/KWp) samt investerarens marginalpris för extern el. Gemensamägd storskalig produktion av elkraft i ekonomisk förening är mera lönsamt än att investera i egen produktionsanläggning inom egna fastigheten. Det finns ingen uppenbar övervikt åt något håll mellan sociotekniska eller helt tekniska variabler som påverkar systemets lönsamhet, båda perspektiven måste beaktas. 1

5 Förord Det här examensarbetet påbörjades redan i början av 2010 hos Absolicon Solar Concentrator AB i Härnösand som tillverkade medelstora solenergianläggningar och syftade ursprungligen till skapa en anpassad affärsmodell utifrån rådande tekniska, ekonomiska och juridiska förutsättningar som möjliggjorde ökad försäljning genom förbättrad lönsamhet för kapitaltunga investeringar med lång återbetalningstid, men också mycket lång teknisk livslängd. Solenergi var då, och är fortfarande, en av många ansedd omogen bransch med stora osäkerheter. Denna osäkerhet gör också att kostnaderna associerade med hög ekonomisk och kunskapsbaserad risk blir orimligt höga och gör investeringen olönsam. Hypotesen var att om det går att flytta risken till den aktör som har mest kunskap, så borde även totalkostnaden vara som lägst. Detta skulle åstadkommas genom att flytta betalströmmar till närmare i tiden, ägande och åtaganden mellan aktörer till den som har mest kunskap och på så sätt reducera risken som orsakat de höga investeringskostnaderna. Examensarbetet hann dock aldrig slutföras innan författaren erbjöds arbete hos Sandvik Materials Technology AB, en högteknologisk materialleverantör som intresserat sig för nya energikällor som storskalig termisk solenergi. Affärsmodellen gick ut på att genom att öka prestanda och därmed intäkterna för termiska solenergianläggningar genom nya förbättrade material och anpassade produkter. Nästa anställning var hos Siemens Industrial Turbomachinery AB som tillverkar bland annat ångturbiner för samma storskaliga termiska solenergianläggningar. Affärsmodellen var även här att erbjuda avancerad service, underhåll och uppgraderingar i syfte att öka intäkterna för solkraftverken genom att uppnå hög effektivitet och hög tillgänglighet för anläggningarna. Efter att finanskrisen minskat betalningsviljan för miljövänlig el och stater minskat på subventionerna samtidigt som elpriset fallit kraftigt har både Sandvik och Siemens har idag lagt ner eller kraftigt minskat sitt engagemang i storskalig termisk solenergi på grund av bristande lönsamhet med stora personalneddragningar som följd. Båda företagen satsade mycket på att höja intäkterna för sina kunder men mindre på att sänka investeringskostnaderna. Absolicon som inte hade några andra affärsområden att stödja sig på är idag försatt i konkurs. Småskalig sol och vindkraft på konsumentsidan befinner sig dock inte i samma dystra situation utan leverantörerna av anläggningar har genomgått en strukturell kostnadssänkning samtidigt som beslutsvägarna är kortare, anläggningarna skalbara i storlek och intäkterna är större för decentraliserade anläggningar trots låga elpriser på marknader med höga energiskatter. Exjobbets nya inriktning syftar till att undersöka denna inriktning närmare. Jag vill rikta ett mycket stort tack till Joakim, Johan, Stefan och övriga från Absolicon som bidragit med sin tid och resurser för kunskapsuppbyggande som ligger till grund 2

6 för detta exjobb, liksom mina chefer Per-Ola och Anders från min nuvarande arbetsgivare Sandvik Mining som bidragit med arbetstid och resurser. Stefan Hvalgren Sandviken

7 Innehållsförteckning Sammanfattning... 0 Förord... 2 Innehållsförteckning Inledning Elsystemet ett sociotekniskt system? Syfte och forskningsfrågor Avgränsningar Metod Tillvägagångssätt och datainsamling Beräkningsmetoder, antaganden och begreppsanvändning Signifikanta variabler Käll- och metodkritik Teori Det sociotekniska perspektivet Large Technical systems (LTS) Innovationsekonomi Tekniska artefakter och dess politik Multi Level Perspective (MLP) Investeringsteori Vad är en investering? Investeringskalkylering: Payback - ett mått på ekonomisk risk Kostnaden för pengar över tid med riskjustering Investeringskalkylering: Avkastning Känslighetsanalys Att jämföra olika investeringars lönsamhet Empirisk studie Elmarknaden och elnätet Ett historiskt perspektiv Sverige Energimarknaden från konsumentens vinkel Vad är en mikroproducent? Jordabalken Organisationer Jämförelse med Tyskland Solenergi Förutsättningar för produktion - solinstrålning Undersökta anläggningar

8 4.3.3 Systemets investeringskostnader Ekonomiskt investeringsstöd och ROT Vindkraft Förutsättningar för produktion Undersökta anläggningar Systemets investeringskostnader Ekonomiskt investeringsstöd Systemets intäkter - Värdet av producerad energi Två modeller för att beräkna värde Egenproducerad energi som ersätter tillköpt energi Egenproducerad energi som säljs till elhandlare Inkomstskattereduktion Systemets kostnader Utgifter för producerad energi Kapitalkostnader och kalkylränta Service och underhåll Empiriska värden för signifikanta variabler Investeringens storlek och finansieringskostnad Produktion och utnyttjandegrad Försäljning och konsumtion Tre kundsegment Storskalig produktion i gemensamägd anläggning Bostadsrättsförening Den enskilda brukaren Analys och diskussion Ett sociotekniskt systemperspektiv Large technical system (LTS) Innovationsekonomi Tekniska artefakter och dess politik Multi-Level Perspective (MLP) Analys av normalkalkyler för de tre kundgrupperna Den enskilda brukaren Storskalig produktion i ekonomisk förening Bostadsrättsförening Kund till ekonomisk förening Känslighetsanalys av signifikanta variabler Slutsatser Referenser

9 1. Inledning 1.1 Elsystemet ett sociotekniskt system? Denna uppsats handlar om att analysera förutsättningar för kompletterande och decentraliserade småskaliga energiproduktionssystem (ibland kallad mikroproducent) för energi (el och värme) nära konsumenten med avseende på systemperspektivet, här innefattandes produktionsteknik, risker, lönsamhet, juridik och miljö. Empirisk produktionsfokus är på sol och vindkraft, två tekniker som lämpar sig väl för ändamålet då de kräver lite underhåll, inte ger lokala utsläpp och är storleksmässigt skalbara även i små anläggningar. Två grundantaganden har gjorts som fungerar som begränsningar för rapporten. Det första antagandet är att konsumenten inte är beroende av det nytillkomna komplimenterande systemet för att trygga sin energiförsörjning utan att det nya endast är ett komplement. Det andra grundantagandet är att god ekonomisk lönsamhet är den avgörande enablern som möjliggör för att nuvarande konsumenter ska investera i distribuerade energisystem i så hög utsträckning att det får stor spridning i samhället. På motsvarande sätt är negativ lönsamhet en barrier som hindrar investering. Geels (2007, sida 1032) framhåller att ingen prisskillnad är det starkaste argumentet för ökad efterfrågan av grön energi, inom vilket både sol och vind återfinns. Det finns även historiska belägg för att lönsamhet i form av kostnadssänkning är den starkaste drivkraften för förändring av stora och komplexa system, som till exempel det hästbaserade transportsystemet under sent 1800 och tidigt 1900-tal (Geels 2005, sida 446) En lönsam kalkyl är i de flesta fall ett krav för att ens få tillgång till kapitalmarknader för lån och räntekostnaden är direkt beroende på den risk kapitalmarknaden ser. Utan en lönsam kalkyl måste investeraren förlita sig helt på eget kapital vilket i praktiken inte är möjligt då fastigheter och dess system i normalfallet finansieras med lån. (R. Margolis and J. Zuboy 2006, sida 4-8) Elsystemet kan beskrivas som ett sociotekniskt system bestående av fysiska artefakter, organisationer, regler och lagar samt sociala konstruktioner för att nämna några. Fysiska artefakter kan vara omformare, kraftledningar och produktionsanläggningar. Organisationer kan vara tillverkare, kraftbolag, kunder, konsumenter och intresseorganisationer. Regler och lagar styr över tillverkning, användande och med ekonomisk stimulans och bestraffning i form av bidrag och skatter.(new Directions in the Social Construction of Technological Systems, Wiebe E. Bijker, Thomas P. Hughes, Trevor Pinch, Deborah G. Douglas, sida 45-55) Uppsatsen är ämnad att undersöka ovan nämnda områden från i huvudsak konsumentperspektivet med i ett normalscenario samt även utvärdera ett positivt och ett negativt scenario för de undersökta variablerna. Genom beräkningar med reella data kan 6

10 variablers påverkan beräknas och där igenom kan sedan det sociotekniska systemets olika delars påverkan värderas mot varandra. Dagens eldistribution fungerar huvudsakligen genom att ett flertal stora producerande anläggningar, främst vatten- och vindkraft i norr och kärnkraft i söder, förser landets konsumenter med el genom fyra nivåer av elnät med olika spänningsnivåer. (svk.se 2013) Genom att producera elen där den används och därmed minska mängden el som behöver överföras långa sträckor och transformeras om kan den totala överföringskostnaden sänkas, ett flertal skatter undvikas och konsumenten kan skydda sig mot framtida elprishöjningar. (Framtida målgrupper för solel, Elforsk rapport 07:45, sida 1-10, Kundens elkostnader, Svensk Energi 2013 sida 1-3) I till exempel Tyskland är distribuerad mikroproduktion hos konsumenten i form av solenergi en stor etablerad industrigren sedan många år tillbaka och står nu för en betydande del av hela energiförsörjningen genom starkt stöd i en långsiktig politisk enighet som lett till statliga långsiktiga åtaganden som garanterar generösa inmatningstariffer under många år, låga förutsägbara räntor vilket ger god lönsamhet (5-10%) för investerare genom det så kallade roofs program som ämnade installera solceller på tyska tak. (Jacobsson, Lauber 2006 sida 268, ) Industrialiseringen har lett till förbättring av produktionsutrustning och kostnadssänkningar för inköp, finansiering och installation av produktionsutrustningen. (ise.fraunhofer.de, 2013, Deutsche Bank Group DB Climate Change Advisors, 2012, The German Feed-in Tariff: Recent Policy Changes, sida 5-7) Samma utvecklingstrend kan anas även i Sverige då stora energibolag har börjat erbjuda befintliga och nya kunder att köpa solcellssystem och vindturbiner, men även att sälja sin överskottsproduktion via deras nät och elhandelsbolag trots att det potentiellt kan minska mängden köpt energi och sänka deras intäkter. (vattenfall.se, EON.se, Telge.se ). 7

11 1.2 Syfte och forskningsfrågor Syftet med rapporten är att från ett kundperspektiv identifiera och analysera sociotekniska faktorer som påverkar utbyggnaden i hög grad genom att undersöka faktorer som påverkar lönsamheten i investeringar i distribuerad energiproduktion och därmed fungerar som underliggande möjliggörare och hinder för systemens fortsatta utbyggnad. Utbyggnaden i Tyskland har gått väsentligen snabbare än Sverige. Syftet är att undersöka varför utifrån sociotekniska teorier och ramverk, och även undersöka vilka faktorer som påverkar systemets lönsamhet och rangordna dessa efter hur stor påverkan de har. Är det inga väsentliga skillnader i lönsamhet mellan de båda länderna för investeraren så att skillnaden i utbyggnad måste förklaras på annat sätt? En stor del av priset för ett nyckelfärdigt solenergi- eller vindkraftsystem består av komponenter som solpaneler och växelriktare eller vindturbin där priserna globalt sjunkit kraftigt vilket gynnar även svenska priser. Men övriga kostnader som följer med systemet som finansieringskostnad, installationskostnader, reglementen, skatter och juridik är mera beroende av en nationell mognad även om ett harmoniserat reglemente genom EU bidrar positivt. Det är inte möjligt att dra slutsatser om distribuerad sol och vindenergi i Sverige utifrån att bara titta på globala faktorer som komponentpriser utan även nationella och politiska variabler i det lokala systemet, alltså de sociotekniska variablerna, måste tas med vilket är vad denna rapport syftar till att göra. Det sociotekniska systemperspektivet för Sverige i denna rapport innefattar bland annat: Produktionsutrustning Produktionsförutsättningar Konsumtionsförutsättningar Lager och regler Lönsamhet och investeringskalkyler Finansiering och låneräntor Miljömedvetenhet Statliga styrmedel För jämförelse tas även ett alternativ med där kunden inte behöver vara mikroproducent med egen anläggning utan kan köpa in sig i en del av en större gemensam anläggning för att på så sätt få samma positiva miljöpåverkan men med den lägre risken att inte själv behöva upphandla, installera och driva en mikroproducentanläggning. 8

12 Detta leder fram till rapportens forskningsfrågor: Hur kan distribuerad energiproduktion beskrivas utifrån ett sociotekniskt perspektiv? Hur kan skillnaderna i utbyggningshastighet mellan Sverige och Tyskland förklaras från ett sociotekniskt perspektiv? Vilka sociotekniska faktorer bör en potentiell investerare undersöka mest inför ett investeringsbeslut om kostnadsneutralitet eller lönsamhet är ett krav? Vad är mest lönsamt för den potentiella investeraren, energiproduktion i egen anläggning jämfört med gemensamägd storskalig produktion med samma miljönytta? 9

13 1.3 Avgränsningar Arbetet är avgränsat genom att endast undersöka energiproduktionssystem som kompletterar befintliga huvudsystem. Avbrott i driften av dessa komplimenterande system medför alltså huvudsakligen finansiell skada utan risk för utebliven leverans av el eller värme. Det befintliga huvudsystemet är vanligtvis tillköpt el från en elhandlare med tillkommande elnätsavgifter till nätägaren. Detta huvudsystem kräver ingen egen kapitalinsats utan är vanligtvis uppbyggt som en mindre fast kostnad per år beroende på maxkapacitet samt en rörlig kostnad per tillköpt kilowattimma. Resultatet från undersökningen av energisystemens lönsamhet och risk bör alltså jämföras med främst finansiella investeringar eller investeringar som också har mycket liten egen arbetsinsats. Valet av undersökta energiproduktionssystem har gjorts så att endast system som kräver mindre mängd eget arbete och kunskap under drift i syfte att kunna göra en så nära finansiell jämförelse som möjligt. Systemen har också valts så att de har låg miljöpåverkan lokalt och inga utsläpp. Restvärdet bedöms i samtliga fall vara försumbart efter av tillverkaren angiven teknisk livslängd. I de fall där tillverkare anger en längre teknisk livslängd än 20 år har dock analysen begränsats till denna livslängd eftersom nuvärdet över lång tid blir så litet att det kan försummas samt att det är mindre troligt att några alternativa investeringar görs på sådan lång sikt. Ytterligare ett skäl att begränsa analysen till kortare tid än den tekniska livslängden är att det går att anta att betydande teknisk utveckling kommer att ske inom området under den tekniska livslängden. I de fall den potentiella kunden har en begränsad möjlighet till investeringar av praktiska skäl, som till exempel endast ett tak på sitt hus att bygga på. I de fall där den tekniska utvecklingen går fort kan det bli så att det är lönsammare att bygga en ny anläggning med högre prestanda innan den tekniska livslängden löpt ut så begränsas det gamla energiproduktionssystemet istället av sin ekonomiska livslängd. Eftersom denna rapport är avgränsad till befintlig kommersiell teknik antas den ekonomiska och tekniska livslängden vara den samma om maximalt 20 år eller den av tillverkaren förespråkade tekniska livslängden. Som en del av livslängdens påverkan på lönsamhetskalkylen ingår både kortare och längre livslängder dock. Kravet på kommersiellt tillgänglig teknik innebär att Absolicon produkter utgår då företaget är försatt i konkurs vid tidpunkten skrivandet av rapporten. 10

14 2. Metod 2.1 Tillvägagångssätt och datainsamling Arbetet med rapporten har skett i två perioder; den första under våren 2010 i dåvarande Absolicons huvudkontor i Härnösand och den följande under somrarna i egen regi. Den första företagsspecifika perioden kännetecknades av insamling av teknisk kunskap om solenergianläggningar, solenergiproduktion, men också energimarknaden i Sverige och utlandet med dess stödsystem och energipolitik. Den andra generellare perioden kännetecknades av investeringsteori, analysmetoder, och inkluderingen av mikroproduktion av vindkraft. Tillsammans bör de ge ett systemperspektiv som täcker stora delar av frågeställningarna som finns för mikroproduktion. Den kvalitativa informationen kommer i större utsträckning från förstahandskällor som intervjuer och den kvantitativa informationen kommer i större utsträckning från andrahandskällor som befintliga rapporter. Det teoretiska ramverket om investeringskalkylering och finansiering är resultatet av en litteraturstudie. Denna del av rapporten är avsedd att vara av generell karaktär för alla typer av energiinvesteringar ur konsumentperspektivet och egentligen inte vara begränsad i användning för den senare valda empirin. De empiriska delarna är uppbyggda i tre sektioner; energimarknaden i Sverige och dess stödsystem, produktionstyperna solenergi och vindkraft samt kundsegment. Varje sektion innehåller sedan flera undersektioner. Energimarknaden i Sverige behandlar energimarknadens uppbyggnad historiskt, tekniskt, ekonomiskt och juridiskt och definierar mikroproducenter. Kapitlen om Solenergi respektive Vindkraft innehåller både kapitel om tekniska förutsättningar för elproduktion, de undersökta anläggningarna och dess kostnader samt en överblick om vilka nationella ekonomiska stödsystem som finns. Datainsamlingen till dessa kapitel har skett genom både löpande intervjuer under tiden hos Absolicon och litteraturstudier. Ett kapitel har även ägnats åt tre kundgrupper som kan anses vara intresserade av olika storlekar av system och dess olika förutsättningar. Den mest storskaliga gruppen är energibolag eller ekonomiska föreningar var huvudsaklig sysselsättning är energi, den relativt storskaliga gruppen företag eller bostadsrättsföreningar vars huvudsakliga syfte inte är energi men där energi indirekt är viktigt samt privatpersoner och enskilda brukare med friare ekonomiska beslutsramar. Datainsamlingen från dessa grupper har i huvudsak skett via intervjuer. Analys av studien har huvudsakligen skett genom konsument eller kundperspektivet snarare än att fånga hela marknaden. Detta för att fånga drivkrafter för den aktör som investerar egna medel i en anläggning. Resultatet är tänkt att vara generellt på det sättet att aktören kan göra en analys av sina förutsättningar för att investera i sol eller vindkraft och sedan kunna väga resultatet mot helt andra investeringar som energieffektivisering eller investering av andelar i en större gemensam anläggning. 11

15 Analys och ranking av risker genom känslighetsanalys med investeringen syftar till att rekommendera var aktören bör lägga större fokus med att undersöka sina förutsättningar. 2.2 Beräkningsmetoder, antaganden och begreppsanvändning För att ta reda på vilka variabler som ger störst påverkan på investeringens konkurrenskraft används en Excelbaserad modell för att justera variabler där resultatet ges på formen som nedan exempel Figur 1: Risk och lönsamhetsmått, exempelsiffor För samtliga lönsamhetsberäkningar har investeringens kostnader jämnats ut över investerings livslängd med annuitetsmetoden i syfte att få ett jämnare resultat eftersom också intäkter i form av elproduktion är jämt fördelade för varje år (utan hänsyn tagit till politiska styrmedel). Detta är samma metod de svenska elföretagens samarbetsförening för forskning och utveckling kallad Elforsk valt. Samtliga skatter är också medtagna i beräkningen till skillnad mot hur Elforsk beräknar lönsamhet. Syftet med det är att undersöka lönsamhet ut ifrån ett konsumentperspektiv i nuvarande system snarare än att undersöka teknikens underliggande lönsamhet. Restvärdet antas vara noll för alla system efter dess beräknade livslängd. 2.3 Signifikanta variabler Investeringskalkyl Internränta investering 5,7% ROCE (nuvärdesjusterat) 1,5% ROE (nuvärdesjusterat) 3,0% Produktionskostnad (KWh) 0,72 kr Payback tid (år) 12 Payback tid diskonterad (år) 17 Nuvärde investering kr Denna rapport omfattar analys av nedan följande variabler och några tänkbara scenarier för dessa antagna variabler. Variablerna är utvalda efter diskussioner med Absolicon under 2010 och vissa hämtade från Elforsk rapport El från nya och framtida anläggningar 2011 som behandlar storskaliga investeringar i elproduktion. Vissa variabler går att fullt ta ställning till vid investeringskalkyleringen, vissa variabler kan uppskattas rimligen och kommer inte att ändras under investeringens livslängd medan vissa alltid är ett risktagande. I vissa fall är det även möjligt att köpa bort risk genom att teckna långtidsavtal. De variabler och värden som nämns nedan är avsedda att vara realistiska förenklingar av en större mängd antagna undervariabler. Eftersom syftet är att undersöka variabelns påverkan för hela kalkylen har mindre uppskattningsfel för 12

16 enskilda variabler endast begränsad påverkan. De analyserade variablerna för vindkraft respektive solenergi är: Investeringen Investeringskostnaden per KWp Kalkylränta Anläggningens storlek Investeringsstöd andel Livslängd anläggning Belåningsgrad Produktion och utnyttjandegrad Utnyttjandegrad KWp>KWh/år Försäljning och konsumtion Andel egenförbrukad el Marginalpris externt inköpt el Marginalprisutveckling externt inköpt el Inmatningsersättning Inkomstskattereduktion 2.4 Käll- och metodkritik Rapporten är avsedd att beskriva förutsättningarna för sol och vindkraft från ett systemperspektiv med många variabler. Detta har dock inneburit att detaljnivån i varje ämneskategori har fått reduceras. Det ger sig uttryck i att enskilda leverantörer och undertekniker inte jämförs mot varandra för att utvärdera lönsamhet utan har klumpats ihop. Data har hämtats från bransch- och akademiska rapporter och uppgifter från enskilda leverantörer har bara använts för att kontrollera aktualiteten i rapporterna och exemplifiera det kommersiella utbudet. För solenergi finns ett flertal tekniker för solceller (monokristallina, polykristallina, tunnfilm och koncentrerande) och även för 13

17 vindkraft finns flera tekniker (vertikal- och horisontalaxlade). Dessa tekniker har undersökts under examensarbetets första period men skillnaderna mellan dessa tekniker har varit för små för att ägna del av rapporten åt detta. Kommersiella data har reducerats till att innefatta en investeringskostnad som avser nyckelfärdigt system där leverantören garanterar anläggningens lyckade installation och uppstart. Ett nyckelfärdigt system är dyrare för köparen men tar hänsyn till kostnader för risk och kompetens arbete som annars inte synliggjorts och därmed blivit missvisande. De priser för nyckelfärdiga system som anges är dock av det generellare slaget och leverantörerna har med stor säkerhet angett schablonpriser för till exempel tak av standardkonstruktion. 14

18 3. Teori 3.1 Det sociotekniska perspektivet Large Technical systems (LTS) Inom det traditionella sociotekniska forskningsfältet beskriver Hughes (The Evolution of Large Technological Systems, 1987) den ursprungliga teorin om LTS (Large Technological Systems) som stora tekniska system som både innehåller tekniska fysiska artefakter som generatorer och kraftledningar men också sociala konstruktioner som organisationer (exempelvis tillverkare, kraftbolag, och banker). Även andra helt sociala konstruktioner som lagar och regler som styr det stora tekniska systemet ingår. En artefakt som är en komponent i systemet kan interagera med andra artefakter och på så sätt påverka hela systemet. Även tekniska komponenter är egentligen delvis sociala konstruktioner eftersom de har skapats inom ett system av sociala konstruktioner av människor, värderingar och regler. De som arbetar med att forma systemets helhet kallas systembyggare och kan vara ingenjörer, politiker, lobbyister, finansiärer och intressenter. (Hughes 1987, sida 51-60) Ett annat nyckelbegrepp är de fyra olika faserna Innovationsfas, Spridningsfas, Tillväxtfas och Momentumfas som beskriver hur ett LTS skapas. Elsystemet har genomgått samtliga faser under 1900-talet och befinner sig nu i det mogna Momentumfasen där etablerade aktörer har satt upp hinder för fortsatt förändring av systemet eftersom det inte gynnar dem. (Hughes 1987, sida 51-80) Figur 2: I bilden ges exempel på delar i det LTS som omger biltransporter med oljebaserade bränslen som till slut segrade över el- och ångdrivna bilar (Geels 2005) Geels (2005, sida ) har undersökt hur ett LTS ändras till i ett annat system och det stigberoende som finns kvar från det gamla systemet. Geels har undersökt hur tre sorters bilar (drivna av bensin, el och ånga) tävlade mot det rådande transportsystemet 15

19 på väg nämligen hästar, som då befanns sig i Momentumfasen. Hästsystemet var vid studiens början väl utvecklat med allt från enkla ryttare till kollektivtrafik i form av hästdragna spårvagnar ägda av företag som hade över 1000 hästar i trafik och kringtjänster som stallpojkar och hovslagare. Det fanns dock ett flertal sociotekniska faktorer som talade mot hästar som drivkälla; höga kostnader, hygienproblem från allt mer hästgödsel på gatorna med tillhörande lukt, skadade kunder på grund av hästar som bits och sparkas och epidemier som spreds i stallen som orsakade sjukdom och ibland dödsfall bland hästarna. Ett flertal olika nischer fanns för dessa framdrivningssystem; persontaxi, rekreationsfordon i parker och korta turer, rekreationsfordon för längre resor på landsbygden och racing av fordon som underhållning. Samtliga mer eller mindre för överklassen. Först senare uppstod användningsområden som spårvagnar och bussar för kortare och längre resor, lastbilar för kortare och längre resor och egenägda personbilar för medelklassen i och med den med då revolutionerande T-Forden som hade ett väsentligt lägre inköpspris än tidigare bilar. (Geels 2005, sida ) Den spårbundna trafiken var snabbast att byta till elektrisk drivkraft för sina spårvagnar eftersom kostnaden för drift gick ner radikalt. Påhejare var även elbolagen som såg att spårvagnarna komplimenterade elbehovet av belysning på natten väl och landägare strax utanför centrum som gärna såg att värdet på deras byggnader gick upp när det blev enklare att ta sig in till centrum och befolkningen kunde resa billigare vilket ökade resandet och gjorde det möjligt att bo på avstånd från där man arbetade. Många delar av LTS systemet som synes i bilden ovan delades av de tre olika framdriftteknologierna. Bland bilarna kom dock bensin/fotogenmotorn ut som vinnare mycket eftersom bilar drivna av sådana hade längre räckvidd, tillät högre hastighet på de nybyggda motorvägarna och var billigare i inköp. Elbilar var dock konkurrenskraftiga under en längre tid inom vissa nischer som rekreationsfordon i parker då de var tysta, fungerade mycket bra i låga hastigheter och med frekventa stopp. Även som stadstaxi var elbilen konkurrenskraftig under längre tid. (Geels 2005, sida ) Bilar drivna av ånga var tunga på grund av ångpannan och kunde ta 5 minuter att starta upp. Dessa lämpade sig mera för större fordon som bussar och lastbilar där viss framgång åtnöjts under 1900-talets början. Hastighet, acceleration och flexibilitet kunde dock inte matcha förbränningsmotorn som med tiden tog över(geels 2005, sida 459) 16

20 3.1.2 Innovationsekonomi Inom forskningsområdet kallat economics of innovation, där teknik och ekonomi överlappar varandra i syfte att förklara vad som gör en innovation, att en viss teknik får spridning och ekonomisk framgång. Lauber och Jacobsson (2004) har studerat den framväxten av den tyska sol och vindkraften med hjälp av teorierna om innovationsekonomi och dess fyra områden; institutional changes, market formation, the formation of technology-specific advocacy coaltitions och the entry of firms and other organisations. Dessa är ett sätt att se den formativa fasen i uppbyggnaden av ett nytt socioteknisk system, som inträffar ungefär samtidigt som de av Huges (1987) betecknade Innovationsfasen och Spridningsfasen. Institutional change innebär att det institutionella ramverket möjliggör tillgång till resurser, marknader och verkar för att skapa legitimitet för en viss teknologi och med dess associerade aktörer. I vissa fall kan det vara mycket direkt påverkan (lyfta förbud) men i andra fall mera indirekt påverkan (uttalad strategi för minskade utsläpp). (Jacobsson, Lauber 2004, sida 259) Market formation innebär att det uppstår små men riktiga marknader (nischmarknader) för den nya tekniken är konkurrenskraftig. Detta kan vara en mindre skyddad marknad som uppstår genom statliga bidrag eller andra faktorer men som leder till en lärprocess där pris/prestanda för teknologin utvecklas positivt. Ofta är dessa demonstrationsanläggningar som både ämnar testa och utveckla teknologin men även som referens för framtida kommersialisering. Att bygga en anläggning leder ofta till att ett verkligt leverantörsnätverk skapas vilket ger informationsspridning av den nya tekniken. (Jacobsson, Lauber 2004, sida 259) Advocacy coalitions innebär att andra organisationer än företag närmar sig den nya tekniken. Det kan vara universitet eller icke-kommersiella organisationer (ex miljöorganisationer) som på något sätt stödjer och legitimerar den nya tekniken. Dess påverkan på samhället genom skapande av förväntningar på tekniken som lösning på ett samhällsproblem är mer betydande än den direkta kommersiella påverkan. (Jacobsson, Lauber 2004, sida 259) Entry of new firms innebär att nya aktörer engagerar sig i den nya tekniken och bidrar med kunskap, kapital och andra resurser. Det kan vara att en teknik får geografisk spridning till större områden eller att tekniken förpackas in med andra kring system som kräver mindre detaljkunskaper för att engagera sig. Det kan vara kompletterande produkter som finansiella produkter och produkter för att hantera risk (försäkringar). (Jacobsson, Lauber 2004, sida 260) 17

21 3.1.3 Tekniska artefakter och dess politik Langdon Winner beskriver i Do artifacts have politics? att det inte är någon överraskning att moderna tekniska system är ihop vävda tillsammans med förutsättningarna inom den moderna politiken. De tekniska systemen har inte själva inbyggda politiska egenskaper men tillsammans med hur människor använder dem för olika ändamål med varierande framgång blir de ändå en del av politiken. Vad som spelar roll är inte bara tekniken själv, utan i vilket socialt och ekonomiskt system den finns inbäddad. Speciellt tydligt blir det i storskaliga tekniska system där stort momentum (politiskt, ekonomiskt, socialt) behövs för att göra förändringar. (Langdon 1980, sida ) Tekniska arrangemang kan ha stor påverkan på sociala och ekonomiska faktorer. Winner tar upp höjden på broar i New York som exempel på hur låg höjd under några broar omöjliggör för bussar att passera under dessa vilket får till följd att bussresenärer inte kan ta sig förbi. Det krävs en lägre bil för att kunna passera vilket implicit betyder att de som passerar under bron behöver ha en viss ekonomisk inkomst för att kunna passera, vilket oftast fanns hos den vita medelklassen. Även exempel på hur investeringar i industriproduktion görs inte bara av direkta ekonomiska skäl utan även för att minska påverkan av fackligt inflytande från de anställda. Ett annat exempel är den mekaniserade tomtatplockaren som ersätter många anställda som tidigare plockade tomater för hand. Dock är den mekaniserade tomatplockaren dyr i inköp men effektiv i sitt arbete, vilket skapar incitament för att bedriva tomatodling centraliserat och storskaligt på ett fåtal men stora plantager istället för många små självägda farmer. Detta resulterade i att flera tiotusentals anställda inom tomatodling förlorade sina arbeten vilket fick stor social och politisk påverkan när systemet för tomatodling ändrades mycket och hastigt. (Langdon 1980, sida ) Även inom kraftproduktion finns liknande politisk påverkan. Genom att välja kärnkraft för energiproduktion accepterar samhället också en rad andra egenskaper som ligger i kärnkraftens natur (inom teknik, vetenskap, industri, militär). Kärnkraften är mycket centralstyrd (få men stora anläggningar), teknisk krävande (svårt att bygga och driva anläggningar), kräver politisk långsiktighet (riskhantering och betydande investering i anläggning och kraftnät samt i avfallshantering) och nära bunden till militären (som förutsättning för tillverkning av atombomber). Solenergi kräver i sin tekniska natur inte att samhället ställer upp på samma villkor då solenergiproduktionen går att bygga decentraliserad, med mindre krav på tekniskt kunnande och underhåll samt ingen direkt koppling till militära intressen. Solenergi möjliggör ett decentraliserat samhälle med högre grad av självstyre i mindre grupper än kärnkraft. (Langdon 1980, sida ) 18

22 3.1.4 Multi Level Perspective (MLP) Frank Geels beskriver i en artikel i Energy Policy 35 (2007)hur ett multi-nivå perspektiv (MLP) kan användas för att studera nya förnybara energitekniker och strukturella trender i det existerande elektriska systemets regim. Tre nivåer kan urskiljas; Makronivå (sociotekniskt landskap), Mesonivå (socioteknisk regim) och Mikronivå (nischer) med relation enligt bilden nedan. Figur 3: Multipla nivåer som nästlad hierarki (Geels, 2002) Den översta makronivån (sociotekniskt landskap) formar den exogena miljön som ofta ändrar sig långsamt men påverkar nischer och regimer. Landskap används för att beskriva den materiella aspekten av samhället redan existerar med till exempel städer, fabriker, motorvägar och elektrisk infrastruktur. Dessa är för stora för någon enskilt aktör att ändra snabbt (Geels 2004 sida 913, 2007 sida 1026) Mellan eller mesonivån (socioteknisk regim) består av tre sammanlänkade dimensioner: Ett närverk av aktörer och sociala grupper som till exempel elbolag, staten genom olika myndigheter, stora industriella användare och hushåll Formella, normativa och kognitiva regler som guidar aktiviteter hos aktörer som till exempel lagar och regler, värderingar och problematiseringar. Materiella och tekniska element som till exempel kraftverk, elnät, bränslen 19

23 Dessa sociotekniska regimer karaktäriseras av stigberoende inom alla dimensioner vilket stabiliserar och hämnar förändring. Till exempel vill ett aktörsnätverk lösa uppgifter inom sitt befintliga nätverk och inte demontera det, lagar och reglementen har ofta växt fram under lång tid och stabiliserat sig i en typ av konsensus vilket gör det svårt att se utveckling utanför nuvarande scope, samt att existerande maskiner och infrastruktur ofta har långa ekonomiska avbetalningstider kvar och tekniskt är sammanlänkade med varandra i en komplex struktur. (Geels 2007, sida 1026) Mikronivån (Nischer) fungerar som inkubatorer för nya tekniker. I en nisch skyddas den tidiga tekniken från den allmänna konkurrensen, ofta genom statliga bidrag, eftersom de flesta nya tekniker har låg konkurrenskraft just eftersom de är nya, till exempel finns inga befintliga industriella nätverk av leverantörer och inga skalfördelar för rationaliserad produktion. Det är även troligt att många tekniska förändringar behöver göras som en del av utvecklingen vilket får till följd att det finns ett egenvärde i att inte låsa fast en design för att uppnå billigare tillverkning. En nisch kan vara antingen en teknisk nisch för ny teknik, eller en marknadsnisch för befintlig teknik eller en kombination av dessa. Viktiga interna processer i en nisch är till exempel Bygga sociala nätverk mellan aktörer Bygga lärandeprocesser Etablera en förväntansprocess att guida lärandeprocessen Nya tekniker i en nisch har svårt att växa och ta sig ur nischen när existerande teknikregimer är stabila och förankrade. Historisk har det visat sig att det krävs att alla tre nivåer utvecklar sig åt samma håll för att en ny teknik skall etablera sig storskaligt. 20

24 3.2 Investeringsteori Vad är en investering? En investering definieras vanligen som en resurs av betydande storlek som anskaffats i syfte att förbrukas under en längre tid som kan vara många år. I praktiken är detta ofta maskiner, inventarier och fastigheter men kan även vara i kunskap, organisation eller varumärke. Anskaffningen av resursen leder initialt till en eller flera stora utbetalningar i början av investeringens livslängd som senare i tiden skall ge en eller flera ännu större inbetalningar alternativt minska andra typer av utbetalningar. Samma typ av investeringskalkylering kan användas för alla investeringar oavsett om det är en fysisk maskin eller kunskap, och oavsett om investeringen syftar till att öka framtida inbetalningar eller minska framtida utbetalningar. Ofta är en investering en kombination av ett flertal mindre investeringar, som till exempel om ett företag köper en maskin måste även personalen utbildas i att använda maskinen. (Greve 2003 sida ) Skälet till att marknaden sätter värde på snabba pengar är att dessa alltid kan placeras så att de ger ytterligare avkastning, därmed ökar placerararen sin totala förmögenhet" Jan Greve (2003, sida 44) Investeringskalkylering: Payback - ett mått på ekonomisk risk Ett av de enklaste och vanligaste måtten för att utvärdera en investering är dess återbetalningstid (även kallad payoff eller payback). Måttet innebär att en tidsperiod beräknas för när framtida intäkter av investeringen överstiger de initiala utgifterna investeringen orsakar, alltså när investeringen betalt sig. Payback säger egentligen inte så mycket om lönsamheten i investeringen eftersom investeringens livslängd inte tas med i beräkningen utan är istället ett riskmått. En investering med lång payback tid (oavsett hög eller låg lönsamhet) är en hög risk eftersom antagandena som gjordes när det beslutades att göra investeringen kan ändras under tiden och investeringen är en belastning under lång tid. Payback tid beräknas ofta genom att titta på investeringens kassaflöde. Investeringen anses vara återbetalt när det ackumulerade betalningsöverskottet från investeringen är större än grundinvesteringen: Grundinvestering <= Betalningsöverskott år 1 + Betalningsöverskott år 2 +Betalningsöverskott år (n) För att räkna ut mera exakt än antal år kan månaden interpoleras genom att dividera summan som återstår efter det näst sista inbetalningsåret (Grundinvesteringen minus ackumulerat betalningsöverskott) med betalningsöverskottet det sista året. Resultatet avrundas uppåt för att få hela antal månader. (Greve 2003 sida ) Det finns dock många risker med att endast titta på återbetalningstid eftersom måttet inte tar hänsyn till grundinvesteringens storlek eller lönsamheten för investeringen. 21

25 Grundinvestering Betalningsöverskott År 0 År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 Alternativ A Alternativ B I exemplet ovan har båda investeringsalternativen 3 års återbetalningstid men alternativ A avsevärt högre risk men också lägre lönsamhet. Dessutom anstränger alternativ A bolagets likviditet betydligt mera eftersom mera kapital behövs. Payback avser när hela grundinvesteringen är återbetald vilket är missvisande när betalningsöverskotten inte är lika stora varje år. I exemplet ovan har alternativ B redan betalat tillbaka 80 % av investeringen efter ett år och det återstår bara 100. Alternativ A har bara betalat tillbaka 12,5% av investeringen och det återstår 700. Alternativ B har avsevärt mindre risk. (Greve 2003 sida ) De betalningsströmmar som uppstår från payback analysen kan även diskonteras med kalkylräntan för att ta hänsyn till investeringens använda kapital. Detta är speciellt viktigt för investeringar med längre återbetalningstid eller i scenarier med höga räntor.(bergknut et al, 1993, sida 40-41) Grundinvesteringarnas lönsamhet har dock ännu inte utretts. För att göra detta måste hänsyn tas till att kapitalet för grundinvesteringen kostar pengar, och denna kostnad är förknippad med hur mycket pengar som behövs, hur länge pengarna behövs och hur stor risk ägaren till pengarna tar. I payback beräkningen saknas även helt vad som händer att investeringen är återbetald vilket måste tas med för att beräkna en investerings lönsamhet. (Greve 2003, sida 113, Kinnander 1996, sida 30) Sammanfattning av brister med paybackmetoden för att mäta lönsamhet: Konsekvenser av grundinvesteringens storlek för likviditet saknas Ingen bedömning av risk möjlig för tidpunkter innan återbetalning uppnåtts Ingen hänsyn tas till kapitalkostnad för grundinvestering i normalfallet Vilka betalningsöverskott som finns efter att återbetalning uppnåtts ingår inte i bedömningen 22

26 3.2.3 Kostnaden för pengar över tid med riskjustering Kalkylränta I de flesta fall är det inte möjligt att i ett företag, förening eller för en person att ha olika lönsamhetskrav för olika investeringar i sin verksamhet. Även om en investering finansieras helt av separata banklån kommer den ökade totala skuldsättningen för företaget, föreningen eller personen att få kostnaden för det egna kapitalet att öka eftersom andelen eget kapital då minskar i förhållande till allt kapital. Går bolaget med förlust förbrukas det egna kapitalet först och externa långivare skyddas så långt det är möjligt (Greve 2003, sida 62-63) Begreppet kalkylränta används för att spegla hela företaget, föreningens eller personens mix av eget och lånat kapital samt vilken genomsnittlig risk det kapitalet utsätts för. Så även om leverantören till investeringen också finansierar investeringen så kommer det egna företagets betalningsflöden. En genomsnittlig kapitalkostnad av eget och lånat kapital brukar kallas WACC (Weighted Average Cost of Capital) och tar hänsyn till riskjusterat avkastningskrav som ägare och externa långivare har för bolaget. WACC kan dock ändras snabbt på grund av faktorer som ligger utanför investeringsprojektet så istället används begreppet kalkylränta som är ett strategiskt bestämd ränta som används för att jämföra alla investeringar i bolaget med liknande affärsrisk. När kalkylräntan bestäms måste hänsyn tas för alternativa investeringar som skulle kunna generera bättre avkastning som investeringen konkurrerar med om det tillgängliga kapitalet, eller att betala ut kapitalet till ägarna istället. Att beräkna en helt korrekt kalkylränta är alltså mycket komplext och ofta används en tumregel istället. Kalkylräntan kommer alltid att vara högre än bankräntan eftersom risken är högre. (Greve 2003, sida 44, ) 23

27 WACC och skuldsättning Den genomsnittliga kapitalkostnaden WACC visar hur stor avkastning investeringen minst måste ge för att motsvara långivarnas samt ägarnas avkastningskrav. Beroende på hur skuldsättningen ser ut kommer avkastningskravet att variera och därmed också WACC. I exemplet nedan antas hela tiden affärsrisken vara densamma för bolaget, investeringen, föreningen eller den enskilda personen. Endast skuldsättningsgraden ändras. Scenario A: Ingen skuldsättning Affärsris k 100% Eget kapital 100% Affärsrisk Externt 100% kapital 0% Det egna kapitalet står för hela affärsrisken, då motsvarar 1 % eget kapital 1 % affärsrisk Scenario B: Medelskuldsättning Eget kapital 50% Affärsrisk Externt 100% kapital 50% Det egna kapitalet står för hela affärsrisken, då motsvarar 1 % eget kapital 2 % affärsrisk Tabell 1: Ökad affärsrisk för ägare vid ökad belåning Scenario C: Hög skuldsättning Eget kapital 25% Externt kapital 75% Det egna kapitalet står för hela affärsrisken, då motsvarar 1 % eget kapital 4 % affärsrisk Vid ökad skuldsättning ökar den relativa affärsrisken för ägarna, som då måste öka sitt avkastningskrav på bolagets egna kapital. Blir den externa skuldsättningen för hög kommer också långivarna av det externa kapitalet att anse att de nu tvingas ta del av affärsrisken och antingen neka nya lån när de gamla lånen löper ut och/eller höja räntan. För att få så låg genomsnittlig kapitalkostnad i förhållande till risk sett utifrån bolaget eller investeringen finns det alltså en optimal skuldsättningsnivå att sträva mot. Vad denna nivå är beror ett flertal variabler som dessutom kan ändra sig snabbt. En hög upplåning ger det egna kapitalet en hävstångseffekt, Scenario C kan bygga en fyra gånger så stor sol- eller vindkraftsanläggning än Scenario A som bara har sitt eget kapital. Det kan därför ibland vara intressant att mäta avkastningen på det egna kapitalet separerat från det totala kapitalet, även om procentuell avkastning på eget kapital inte tar hänsyn till den ökade risken som hög upplåning ger(greve 2003, sida 62-70, 115, 285) De projekt som skall genomföras är de som kan bära kapitalkostnaden. Finns det många attraktiva projekt att välja mellan kommer WACC att öka genom självjustering. Finns det få attraktiva projekt att välja mellan sjunker WACC och ett scenario kan uppstå där inga projekt kan bära kapitalkostnaden. Om situationen uppstår i ett aktiebolag kan ledningen välja att istället för att investera i företaget istället betala ut pengarna till ägarna. (Greve 2003, sida 71) 24

28 Skillnaden mellan kalkylränta och WACC är att kalkylränta används för att göra beräkningar och antaganden inför en förändring som en investering och se vilken avkastning den ger, medan WACC beräknas genom att titta bakåt i tiden på idag existerande tillgångar. Kalkylräntan bör bestämmas med hänsyn till WACC räntan. (Greve 2003, sida 115) Investeringskalkylering: Avkastning Nuvärdeskalkyl, slutvärdeskalkyl och annuitetskalkyl Gemensamt för nuvärdes-, slutvärdes- och annuitetskalkylen är att de syftar till att jämföra grundinvestering och betalningsöverskott vid samma tidpunkt för att kunna ta hänsyn till kapitalkostnader som uppstår över tid. Nuvärdeskalkylen översätter alla framtida betalningsöverskott till vad de är värda nu (tidpunkt 0) genom formeln nedan, där t är antal år från start och r är investeringens kalkylränta Nuvärdesfaktor = 25 1 (1 + r) t För hela investeringen beräknas sedan kapitalvärdet med formeln nedan där G är grundinvesteringen, B t är betalningsöverskott år t och n är investeringens ekonomiska livslängd. Är kapitalvärdet positivt är investeringen lönsam (Greve 2003, sida 118). n Kapitalvärde = G + (Bt Nuvärdesfaktor) t=1 Slutvärdeskalkylen fungerar på samma sätt men flyttar alla betalningar till slutet av investeringens livslängd. Då ger kalkylräntan tidiga inbetalningar en positiv ränteeffekt, som dessutom innefattar ränta-på-ränta effekten. Denna typ av lönsamhetsberäkning fungerar bara när livslängden för de investeringar som jämförs är lika lång. Grundinvesteringen måste räknas upp för att flyttas till tiden t. Slutvärdesfaktor = (1 + r) t För hela investeringen beräknas sedan kapitalvärdet med formeln nedan. Är kapitalvärdet positivet är investeringen lönsam (Greve 2003, sida 119). Kapitalvärde = (G (1 + r) t ) + (Bt Slutvärdesfaktor) Annuitetskalkylen är fördelaktig att använda vid tillfällen då betalningsöverskotten är ungefär lika stora och ger ett genomsnittligt värde för investeringen per år under n t=1

29 perioden t. Kalkylen kan jämföras med ett annuitetslån, där låntagaren betalar en fast summa varje tidsperiod men fördelningen mellan ränta och amortering ändrar sig så att under lånets första tid bestå till stor del av ränta men andelen som består av amortering ökar mot slutet. (Greve 2003, sida 121). Annuitetsfaktor = Nuvärdet Nuvärdesfaktor I nedan bild går det att se hur annuitetsmetoden skjuter betalströmmar i tiden för att jämna ut dessa. Ett större betalöverskott i investeringens slutfas byts mot ett mindre överskott i samtliga betalningsperioder. Figur 4: Annuitetsmetodens påverkan på kassaflödet för en investering (Wikipedia.se ) 26

30 Internräntekalkyl avkastning på investeringens kapital Nuvärde-, slutvärde- och annuitetskalkyl ger alla en summa kronor som resultat. Dock är det ibland bättre att undersöka vilken investering som ger bäst avkastning för det upplåsta kapitalet för de scenarier där tillgången på kapital är begränsande, vilket är vanligt. Investeringen kan då jämföras med ett bankkonto som ger ränta och kan på så sätt enkelt jämföras med andra investeringar inom samma bransch men också helt andra sorters kapitalplaceringar. Praktiskt innebär det att beräkna vilken ränta en alternativ placering av samma belopp som grundinvesteringen och under samma tidsrymd som investeringens ekonomiska livslängd måste ha för att ge samma avkastning. En metod är att beräkna räntan när kapitalvärdet är satt till 0 med följande formel 0 = Grundinvestering + (Betalingsöverskott) t (1 + r) n Där den negativa Grundinvesteringen är investeringens initiala kostnad var vid alla Betalningsöverskott för respektive år summeras ihop men först justeras med räntan r för vid vilken tidpunkt t de inträffar. (Greve 2003, sida , Andersson 1983, sida 25) Om internräntan visar sig vara större än företagets beslutade kalkylränta bör investeringen genomföras. Står företaget och väger mellan att genomföra olika investeringar så bör företaget göra den investering vars internränta är högst. Internräntemetoden har vissa begränsningar i sitt användningsområde för kalkyler med komplexa Betalningsöverskott med teckenbyten eller mycket stora variationer. Se nedan exempel. (Greve 2003, sida 126). n t=1 27

31 3.3 Känslighetsanalys De värden eller variabler som används för investeringskalkylering är uppskattade, beräknade, antagna eller ibland en kombination. Det finns anledning att anta att kalkylen kommer att ändras när kalkylens värden ändras av faktorer som ligger utanför investeringsprojektets ramar. Innan en investering genomförs bör en analys göras för vad som händer när något värde ändras. Blir investeringen olönsam och en annan investering varit bättre? För att undersöka detta kan kalkylen förutom med normalvärdet också ett positivt men realistiskt scenario och ett negativt men realistiskt scenario tas med. Känslighetsanalysen innehåller två viktiga steg Identifiera strategiskt viktiga variabler som har stor påverkan på kalkylen Uppskatta tre realistiska scenarion för varje variabel: Positivt, Normalt, Negativt Vissa av dessa variabler har beslutsfattaren inflytande över och vissa har beslutsfattaren inte lika stort inflytande över. Vissa variabler, som exempelvis bankränta, kan väljas med hög eller låg risk men eftersom risk och kostnad ofta hänger ihop kan en fast räntesats ofta vara högre än en variabel. När känslighetsanalysen görs kan ett kritiskt värde som gör att investeringen inte bör genomföras för varje variabel identifieras antingen enskilt eller en funktion av flera variabler. (Bergknut et al, 1975, sida , Greve 2003, sida , Kinnander 1996, sida 25) 28

32 3.4 Att jämföra olika investeringars lönsamhet Rangordning av två investeringsalternativ med nuvärdesmetoden och internräntemetoden kan ge olika alternativ beroende på hur kapitalintensiva de är och när betalningsöverskotten inträffar. Nuvärdesmetoden använder företagets kalkylränta för att kunna jämföra betalningar som inträffar vid olika tidpunkter, medan internräntemetoden kommer att använda den framräknade internräntan. Dessa två räntesatser, kalkylränta och internränta, kan skilja sig mycket åt och ger då olika resultat eftersom internräntemetoden förutsätter att alternativ placering av Grundinvesteringen och Betalningsöverskott sker till samma ränta som internränta. Så är dock inte fallet utan företagets alternativa placeringsmöjligheter ligger ofta närmare kalkylräntan, och det är därför kalkylräntan definieras just så. (Greve 2003, sida ) Exempel: I exemplet Greve (2003, sida 128) tar upp har Alternativ B en stor inbetalning på slutet i sin kalkyl som skulle kunna vara försäljning av ett restvärde. Denna intäkt blir för lågt värderad med Internräntemetoden som kräver en alternativ avkastning på 15 %, men med Nuvärdesmetoden krävs bara en alternativ avkastning på 10 % eftersom kalkylräntan är 10 %. Stora betalningar långt fram i tiden kan alltså göra att metoderna ger vitt skilda resultat beroende på vald metod. Kalkylränta Internränta Nuvärde 10% Alternativ A Alternativ B Alternativ A Alternativ B Grundinvestering BÖ år BÖ år BÖ år BÖ år Resultat 18% 15% För att kunna göra en komplett bedömning av hur attraktiva en eller flera potentiella investeringar är jämfört med varandra eller andra typer av placeringar bör beslutsfattaren alltså titta på samtliga följande: Vad som är aktuell kalkylränta Payback för risk och likviditet En typ av kapitalvärdeskalkyl (nuvärde, slutvärde eller annuitetsvärde) Internräntekalkyl Känslighetsanalys för de viktigaste variablerna 29

33 4. Empirisk studie 4.1 Elmarknaden och elnätet Ett historiskt perspektiv Sverige Dagens eldistribution fungerar huvudsakligen genom att ett flertal stora producerande anläggningar, främst vatten- och vindkraft i norr och kärnkraft i söder, förser landet med el genom fyra nivåer av elnät. Det nationella högspänningsnätet ägs och drivs av svenska staten via Svenska Kraftnät, och mindre regionala och lokala nät med lägre spänning drivs av antingen energijättarna Vattenfall, Eon och Fortum eller lokala bolag som ofta är kommunalt ägda. För varje ändring i spänning mellan näten måste elen transformeras om vilket orsakar förluster. Nätavgiften som betalas av konsumenten betalas vanligen till den lokala nätägaren, som sedan i sin tur får betala den regionala nätägaren för överföringskostnader. Att bygga långa elnät med hög överföringskapacitet för även med sig höga kostnader som läggs på elnätsavgiften. (Svk.se, 2013) För ca 100 år sedan fanns dock inget nationellt sammankopplat elnät utan varje industri eller stad stod själva för produktion och distribution av el. Marknaden var mycket fragmenterad och stora Figur 5: Elnätets uppbyggnad (http://www.eon.se/privatkund/produkter-ochpriser/elnat/sa-har-funkar-elnatet/ ) skillnader i utbud och prissättning fanns. Under mitten av 1900 skedde ett trendbrott. Elnäten byggdes ihop till ett stort nationellt elnät under med hjälp av ny överföringsteknik som även möjliggjorde produktion av el där produktionen var som effektivast och kraftverken växte i storlek. En centralisering av marknaden skedde med ett fåtal stora producenter (vattenkraften i norr och kärnkraften i söder) och många konsumenter. Under de senaste 30 åren har dock kraftvärmeverken byggts ut kraftigt och levererar förutom fjärrvärme även el direkt till regionala och lokala elnäten nära konsumenterna, samtidigt som många industrier som tidigare konsumerade stora mängder el istället exporterar el genom egen produktion.(malarenergi.se 2013, svenskfjarrvarme.se 2013) Produceras elen närmare där den används och därmed reducera mängden el som behöver överföras långa sträckor kan den totala överföringskostnaden sänkas, en besparing som skulle kunna komma konsumenten till godo. Eftersom skattesystemet är 30

34 uppbyggt genom att beskatta den handlade elen och inte den konsumerade elen finns även möjligheter att reducera konsumentens kostnad genom att minska systemets skatteinbetalningar. En kilowattimma som på elbörsen Nord Pool endast kostar öre har värdet 1,25 kronor väl framme hos konsumenten när överföringsavgifter och skatt tillkommit, en ökning med 500 %. Produktionskostnaden för el har enorma skalfördelar och den skillnad i värde på en KWh på elbörsen Nord Pool respektive hos konsument (förutom den reella produktionskostnaden för nätöverföringen) är en konsekvens av politiska beslut som beskattning av miljöpåverkan och risker. Teoretiskt skulle dessa skatter kunna tas bort och omöjliggöra investeringar i distribuerad elproduktion hos kunderna, men trenden har under de senaste 15 åren istället varit kraftiga skattehöjningar som drivit upp kundpriset. Incitamenten för konsumenter att investera i egen produktion för att skydda sig mot energiprisökningar har alltså ökat. (Elforsk rapport 07:45, sida 1-10, Svensk Energi 2013 sida 1-3) Energimarknaden från konsumentens vinkel Det vanligaste scenariot för en konsument är tillköpt el från en elhandlare med tillkommande elnätsavgifter till nätägaren. Detta huvudsystem kräver ingen egen kapitalinsats utan är vanligtvis uppbyggt som en mindre fast kostnad per år beroende på maxkapacitet samt en rörlig kostnad per tillköpt energimängd. Kontrakt gällande priser och leverans kan sedan tecknas för olika tidsperioder, från rörligt pris till ett fast pris per energimängd under flera år. Det finns inget tvång eller begränsning för hur mycket eller lite el en konsument måste köpa eller får köpa, och en vanlig elkonsument har inget balansansvar för elnätet. (vattenfall.se, 2013, svk.se 2013) Vad är en mikroproducent? Enligt Energimyndigheten är en mikroproducent en privatperson eller ett företag med en fast ansluten produktionsanläggning för el som är ansluten till lågspänningsnätet (max 400V) genom en huvudsäkring om maximalt 63 A och som inte producerar mer än 43,5 KW som inmatningseffekt. De flesta elbolag har även kravet att sett över hela året måste tillköpt el överstiga såld el för samma säkring och elmätare. Begreppet mikroproducent används mest av elbolagen för elhandelsavtal. Det är möjligt att söka investeringsstöd och elcertifikat även om anläggningen inte klassas som mikroproducent. (energimyndigheten.se 2013) Jordabalken En sol eller vindkraftsystem som integreras i en fastighets energisystem och anses anbragts för stadigvarande bruk kan komma att ingå i fastigheten enligt Jordabalken (1970:994) som fast egendom även om det är fysiskt möjligt att enkelt demontera produktionsutrustning. Detta innebär att en energiproduktionsanläggning anses tillhöra fastigheten och inte kan medföras om privatpersonen eller företaget vill sälja fastigheten. (Jordabalk (1970:994) 31

35 4.1.5 Organisationer Det finns ett flertal organisationer som helt eller delvis arbetar med olika aspekter av miljövänlig mikroproduktion. Från skattefinansierat håll är några exempel SP, Swerea, Energimyndigheten, Naturvårdsverket, länsstyrelser och universitet som bedriver forskning och utbildning. Från icke statligt finansierat håll finns branschföreningar som Solenergiföreningen, Vindkraftbranschen, Svensk energi, de stora energibolagen (Vattenfall, Eon, Fortum). 32

36 4.2 Jämförelse med Tyskland Den tyska tillväxten av sol och vindenergi har varit väsentligt större än många andra delar av världen. I detta kapitel ges en snabb överblick av historien från sent 1970-tal till take off under 1990-talet och tidigt 2000-tal av Jacobsson och Lauber (Energy Policy 34, 2006) Energikrisen under 1970-talet skapade en ny syn på energi och energisäkerhet i Tyskland och många andra länder i världen. Tyskland hade ingen egen tillgång till olja utan regeringens reaktion var att istället öka sitt intresse för inhemsk kolkraft och kärnkraft för att säkra tillgången på energi. Samtidigt växte motståndet hos befolkningen mot dessa två energislag vilket resulterade i att mängden pengar som gick till forskning av andra energislag var relativt stor. Ytterligare hårda motgångar för kol och kärnkraft under slutet av 1980-talet genom Tjernobylolyckan 1986 och sura regn som troddes vara orsakade av orenade utsläpp från kolkraftverk. Tyskland var i många avseenden tvungen att förlita sig på kol och kärnkraft även om opinionen mot dessa var stor. Vissa lokala regioner förlitade sig dock starkt på kol för arbetsmöjligheter och kraftbolagen var mäktiga och välorganiserade genom subventionering av det annars olönsamma kolet. Stödet hos befolkningen för forskning mot energieffektivisering, vindkraft, solkraft och andra energislag var även det parallellt starkt och visade sig i flera forskningsprogram där demonstrationsanläggningar byggdes och drevs. Detta skapade en liten industrinäring där nätverk växte fram och de långsiktiga forskningsprogrammen skapade även en långsiktighet i hela sektorn gällande pengaflöden och energivisioner. Viktigt var Feed-in lagen som möjliggjorde ersättning per producerad kilowattimma för förnybara energislag baserat på deras produktionskostnader. Det var olika ersättning för vatten, vind och solkraft. För solkraft fanns dessutom ett program, 1000 roofs som gav 60-70% investeringsbidrag till solenergianläggningar. Denna utbyggnad förstärkte ytterligare industrinäringen kring solenergi och skapade opinion för fortsatt utbyggnad i ett roofs program 1999 som bidrog med investeringsbidrag, feed-in tariffer under 20 år och fördelaktiga lånevillkor. Parallellt med de nationella programmen fanns även regionala program för utbyggnad av solenergi som höll uppe och växte den lilla marknaden mellan de två programmen. När roofs programmet sattes igång började även industriell tillverkning (bl. a Siemens och RWE-Schott Solar) av solenergikomponenter i Tyskland roofs programmet var så lönsamt för investerare att kvoten var fylld redan efter tre år. Den snabba tillväxten är möjlig genom att flera nya aktörer söker sig till sektorn och branschföreningar finns redan sedan tidigare forskningsprogram. Noterbart är dock att investeringstakten sjunker väsentligen 2003 när lågräntelånen upphör eftersom programmet nått maximalt 350 MWp även om feed-in ersättningen finns kvar och är oförändrad. Feed-in ersättningen var under år 2001 hela 0,506 EUR/KWh, ,457 EUR/KWh och sedan tänkt sjunka med ca 5 % 33

37 per år. I april 2012 var feed-in ersättningen 0,195 EUR/KWh. (bundesnetzagentur.de 2012) Den gröna energisektorn med små och storskalig vatten, vind och solkraft har starkt stöd och sysselsätter tio tusentals personer, men kostnaden för subventionerna är höga och röster hörs för att de hotar konkurrenskraften i Tyskland. 34

38 4.3 Solenergi Förutsättningar för produktion - solinstrålning Solinstrålningen för en produktionsanläggning beror på många faktorer som inte direkt har med anläggningen själv att göra utan med hur den används, de med störst påverkan är: Årstid och väderstreck Geografisk placering och anläggningens lutning Spektral påverkan energimängd Förklaring av dessa faktorer sker här nedan Årstid, väderstreck och lutning Figur 6: Solinstrålningen fördelning över året (SMHI faktablad nr 31:2007 sida 1) I SMHIs modell framgår hur solen rör sig över ett dygn sett från en mätpunkt i Mellansverige över ett år. Under sommartid står solen högt och når solen över 50 grader i höjdled medan under vintern står solen lågt och når inte 10 grader i höjdled. Beroende på när på året energiproduktionen önskas bör solenergianläggningen anpassas efter solkurvan för årstiden. För att effektivt tillvarata solenergin under vinterhalvåret bör solcellerna ha en hög vinkel, helst grader, eller följa solkurvan genom att solcellen vinklas med styr och reglerteknik. Då solen rör sig mindre i öst-västlig riktning under vinterhalvåret är räcker det med att följa solen på den vertikala axeln. (SMHI faktablad nr 31:2007 sida 1, Absolicon intervju Johan ) 35

39 Geografisk placering och lutning Den geografiska placeringen har även påverkan på den instrålade mängden energi. Förutom olika långa årstider påverkar även moln och indirekt strålning från reflektioner från till exempel snö. Kustområden har generellt sett större instrålning än icke kustnära områden. Geografisk placering har störst påverkan under vinterperioden, då mängden instrålad energi i södra Sverige kan vara upp till 100 gånger större än i nordligaste Sverige. Under sommaren är skillnaderna betydligt mindre, och det är istället om platsen är kustnära som påverkar solinstrålningen mest eftersom det påverkar t ex molnigheten. Över tid har en positiv trend om 0,5 % ökad instrålning per år identifierats (http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/stralning, , SMHI faktablad nr 31:2007, sida 6, Absolicon intervju Johan , SMHI klimatdata 2013) Figur 8: Solinstrålning i december (http://www.smhi.se/klimatdata/meteorolo gi/stralning/1.3050) Figur 8: Årsvis solinstrålning geografiskt (http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi /stralning/1.2927) 36

40 För en fast yta riktad mot solen kan följande tumregel användas. Om den plana ytan mot marken utgör 100 % av solinstrålningen på en plats, så kommer en 45 graders vinkling i rakt söderläge att ge ungefär 112 % av samma solinstrålning i Mellansverige. I norra Sverige ger 45 graders lutning något mer än 112 % och i södra Sverige något mindre än 112 %. En högre lutning ger dock renare solpaneler eftersom smuts och snö lättare ramlar av. Det är alltså av många skäl viktigt att vid nordliga breddgrader ha en stor lutning för sina solpaneler. Fem procent större lutning än vad som är optimalt i simuleringar ger i praktiken ofta högre produktion. Den totala solinstrålningen skiljer sig mycket lite på årsbasis vid mindre lutning öst-västlig riktning, men finns det större energibehov på morgonen kan det dock ändå löna sig att vrida solpanelen åt öster, eller väster om störst energibehov finns på kvällen. (Solelprogrammet.se, , Bengt Stridh blogg solinstrålning 2013, Absolicon intervju Johan ) Figur 9: Solinstrålningen i procent av globalstrålningen mot platt mark. Källa: solelprogrammet.se ) 37

41 Instrålning per kvadratmeter Månad plan markyta (kw/h per månad) Januari 20 Februari 30 Mars 70 April 105 Maj 140 Juni 170 Juli 145 Augusti 120 September 80 Oktober 40 November 20 December 10 Helår 950 KWh Tabell 2: Global solinstrålning per månad i Mellansverige (smhi.se ) Spektral påverkan energimängd i ljuset Endast en begränsad del av ljusspektret är möjligt att se med mänskliga ögon, huvuddelen av energin har våglängder längre än 700nm och betecknas därför som infrarött ljus. För att ta tillvara på mer energi ur solljuset kan en solpanel innehålla flera lager solceller som var och en omvandlar olika våglängder till el (SMHI.se, 2013, SMHI faktablad nr 31:2007, sida 2, Absolicon intervju Johan ) Figur 10: Energifördelning solstrålning (http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/stralning/1.3050) 38

42 4.3.2 Undersökta anläggningar Den undersökta skalbara anläggningen är så kallad turn key och är en blandning av hypotetisk anläggning med uppgifter från rapporten National Survey Report of PV Power Applications in Sweden 2012 skriven av Johan Lindahl för Energimyndighetens räkning inom ramen för International Energy Agency s PVPS program tillsammans med färska priser och tekniska uppgifter från några leverantörer (PPAM, Egenel, Direct Energy, Naps Sweden och de stora energibolagen Vattenfall, Eon och Fortum). Tekniska prestandaskillnader baserat på tillverkarnas produktblad skiljer sig bara åt något. De bästa solpanelerna tillverkade med den lite dyrare monokristallina tekniken har ca % verkningsgrad och de bästa solpanelerna tillverkad med den lite billigare polykristallina tekniken har ca % verkningsgrad. Verkningsgraden anges som den procentuella konverteringsgraden från instrålat solljus till el från panelen för en given area. (solarplaza.com 2013) Invertern, den apparat som omvandlar solcellernas likström till växelström, har en verkningsgrad om ca 98 % i genomsnitt. (solarplaza.com 2013) En gynnsam installation av en solcellspanel ger en konverteringsgrad (eller yield ) av ca 900 KWh/år per installerad KWp, medan en mera genomsnittlig ger ca 800 KWh/år per KWp samt installationer i mindre fördelaktiga områden ger ca 700 KWh/år per KWp. (fraunhofer.de 2013, Bengt Stridh villablogg 2013, The Swedish National Photovoltaics Status Report 2012 sida 36, soldata.se 2013) 39

43 Teknisk livslängd anläggning Den tekniska livslängden för solceller i Sverige har visat sig vara 25 år eller mera förutsatt att de inte skadas. Energimyndigheten har utfört mätningar på solcellsmoduler från så långt tillbaka som 1978 har visat att dess åldrande inte påverkat prestanda i större grad. Dessa har varit monterade på fyrar och liknande. (energimyndigheten.se om livslängd solceller, 2013) Den solcellsanläggning som Riksbyggen monterade upp i Huvudsta 1984 är den näst äldsta anläggningen i drift i Sverige. Från soldata.se går det att utläsa att anläggningen producerar el med nästan oförändrad verkningsgrad fortfarande. Figur 11: Solcellsanläggning i Huvudsta från 1984 fortfarande i drift (soldata.se, ) 40

44 4.3.3 Systemets investeringskostnader För jämförelse så kostar ett nyckelfärdigt system i Tyskland före eventuella bidrag ungefär 1,4 EUR/Wp för ett system som är mindre än 100 KWp. Kostnaden har sjunkit från 1,7 EUR/Wp år 2012 och 2,3 EUR/Wp (photovoltaic-guide.de 2014) Figur 12: Tyska priser för nyckelfärdiga anläggningar, EUR per KWp (http://www.photovoltaik-guide.de/pv-preisindex, ) De svenska priserna har också sjunkit under de senaste åren, även om de inte är lika låga som de Tyska, för en 15 KWp anläggning tar till exempel leverantören PPAM nästan 21 SEK/Wp och Vattenfall ca 19 SEK/Wp för 3,2 KWP anläggning. Leverantören SolEl Dalbys pris är14-15 SEK/Wp nyckelfärdigt för en 10 KWp anläggning. Baserat på uppgifter från SolelDalby.se, lundsenergi.se och PPAM uppgår arbetskostnaden till mellan 15-30% av totalbeloppet för en nyckelfärdig installation. Figur 13: Exempel på prislista, denna från PPAM.se ( ) 41

45 4.3.4 Ekonomiskt investeringsstöd och ROT Investeringsstöd till både privatpersoner och företag hanteras av Energimyndigheten. Upp till 35 % av investeringskostnaden kan fås i bidrag. Det totala stödet för en anläggning uppgår till maximalt 1,2 miljoner kronor för kostnader som uppkommer från projektering, solcellsmoduler, stativ, mätare, övervakningssystem, växelriktare samt arbete vid montering. Dock är anslutningsavgiften till energibolaget inte bidragsgrundande. Stödet har sedan 2009 sänkts från först 60 % av investeringskostnaden till senare 45 % av investeringskostnaden för att efter 1 februari 2013 täcka 35 % av investeringskostnaden. (Förordning (2009:689) om statligt stöd till solceller) För de arbetskostnader i samband med installation som inte täcks av eventuellt investeringsstöd kan privatpersoner göra ROT-avdrag för. ROT-avdraget täcker 50 % av arbetskostnaden. (PPAM.se, , energimyndigheten.se om solcellsbidrag 2013) 42

46 4.4 Vindkraft Förutsättningar för produktion Avgörande för ett vindkraftsverks produktion är hur mycket det blåser på platsen. Den marknära vinden saktas ner av hinder som höga byggnader eller skog vilket gör att vindmätningar görs ovanför nollplansförskjutningen (betecknad d) som beräknas utifrån ¾ av höjden av omliggande hinder (betecknad h). (energimyndigheten.se om främjande av vindkraft 2013)) Figur 14: Beräkning av nollplansförskjutning (energimyndigheten.se ) En tumregel för att vindkraftverk skall fungera bra i öppet landskap är att navhöjden placeras på minst 30 meters höjd över nollplansförskjutningen vilket ger ungefär 4,5-5,5 m/s i medelvind. Skulle vindkraftverket placeras exempelvis på kalfjället gäller inte nedan tabell utan det höga läget och låga nollplanet gör att produktionen blir mycket större. Tabellen nedan kan användas för att med tumregel beräkna förändringen i mängden vindenergi för samma vindkraftverk beroende på mastens höjd. Det är alltså viktigt att investera i en hög mast för att nå god produktion. För den brittiska marknaden rekommenderar BWEA en årsmedelvind på minst 6 m/s för att överväga installera ett vindkraftverk. (Marknadsöversikt av små vindkraftverk i Sverige, sida 5, 2013, Energy saving trust 2009, sida 7) Navhöjd 12 m 16 m 24 m 30 m 40 m 50 m 60 m Medelvind (m/s) 4,2 4,4 4,8 5 5,3 5,5 5,7 Energi 58% 69% 87% 100% 119% 136% 152% Tabell 3: Årsmedelvindens påverkan av tornhöjd (Marknadsöversikt av små vindkraftverk i Sverige, sida 5) 43

47 Geografiskt kustnära områden är mest lämpliga eftersom vindhastigheten ökar över det öppna havet och träffar land med större hastighet. Mätningar och beräkningskartor som gjorts är i huvudsak anpassade för stora vindkraftverk och 49 meter ovanför nollplansförskjutningen är den lägsta höjd som vinddata som finns tillgänglig. ( Domestic small-scale wind field trial report 2009, sida 3) Figur 15: Årsmedelvind på 49 m höjd ovan nollplansförskjutningen (Bergström, 2007, sida 8) Vinden varierar både med årstid och över dygnet. Det blåser mest under vår och höst, men mindre under vintern och allra minst under sommaren. Årsvinden fördelar sig med ungefär 2/3 under vinterhalvåret och 1/3 under sommarhalvåret. Vinden varierar också med dygnet, på högre höjd är skillnaden större och på lägre höjd något lägre. Det förekommer dock stora variationen dagar emellan vilket gör att dygnsvariationen inte alltid är ett användbart mått. (Statens energiverk 1985, sida 97-99, Arise Windpower 2012, sida 28-31) 44

48 Figur 16: Dygnsmedelvariation (Arise Windpower: Pilotprojekt Vindkraft Vind och produktionsanalys för södra Sverige 2012, sida 29) Undersökta anläggningar Avsaknaden av en standard för att mäta prestanda för småskalig vindkraft försvårar jämförande vid investeringar. Vanligtvis hävdar tillverkare att deras vindkraftverk tar tillvara 30-60% av energin i vinden, samtidigt som den teoretiska maximala effektiviteten är 59 % (Betz lag) vilket tyder på olika mätmetoder vilket har gjort många investerare besvikna. En 6 KW turbin med 30 % årsverkningsgrad kommer att producera ungefär KWh om den placeras fritt, men placerad även i gles bebyggelse kan samma turbin få mindre än 10 % årsverkningsgrad och då producera 6000 KWh per år. Med begränsade resurser är det viktigare att fokusera projekteringsarbetet på vilken plats turbinen ska stå på snarare än vilken modell som ska användas. När det gäller modell så är tornhöjden av störst betydelse. (Domestic smallscale wind field trial report 2009, sida 7, 17) Figur 17: Skystream 3,7m rotordiameter som producerar ca 5000 KWh vid 5,5 m/s årsmedelvind (ecokraft.se ) 45

49 Den undersökta skalbara anläggningen är även för vindkraft så kallad turn key och en blandning av hypotetisk anläggning med uppgifter från rapporten Marknadsöversikt av små vindkraftverk i Sverige av Svensk Vindkraftförening på uppdrag Energimyndigheten och uppgifter om priser och prestanda från tillverkares hemsidor (gardsvind.se, windon.se, ecokraft.se) Figur 18: Utbyteskurva årsmedelvind till elproduktion för 30 KW modell (gardsvind.se, ) Gårdsvind AB illustrerar hur utbytet från deras 30 KW modell ändras med årsvinden. Verket har en starthastighet omkring 2.5 m/s men effektiviteten är lägre tills vindhastigheten ökat till 5 m/s vilket kan ses på kurvans lutning. (gardsvind.se 2013) Skulle detta vindkraftverk placeras vid kustområde i södra Sverige skulle det kunna ge en årsproduktion om ca KWh. I ett scenario med likvärdig årsförbrukning av energi är tumregeln enligt SVIF att ca 2/3 av produktionen kan ersätta köpt energi, men att då 1/3 av KWh måste säljas och då fortfarande motsvarande mängd köpas in från elhandlare eftersom elproduktion och konsumtion oftast inte är helt i balans. (SVIF 2013, sida 6) 46

50 4.4.3 Systemets investeringskostnader De huvudsakliga kostnadsdrivarna i en stor vindkraftinstallation är själva vindkraftverket med generator, (ca 60 %), mast, fundament och uppförande(ca 25 %) och där efter följer elinstallation och ledningsdragning (ca 9 %). Det tillkommer även ytterligare kostnader för projektering, transport och försäkringar. Beroende på anläggnings storlek och antalet verk så ändras dessa kostnader något. För vindkraftparker i fjälltrakter kan marken vara billig men kostnaderna för att dra elnät och bygga vägar är höga. (vei.fi, 2013, SVIF 2013, sida 22-39) Ekonomiskt investeringsstöd Det huvudsakliga stödsystemet för vindkraft är elcertifikat, men i vissa län går det även att söka investeringsstöd om 30 % från respektive länsstyrelse om vissa kriterier uppfylls. Vanligtvis måste den som ansöker om investeringsstöd vara lantbrukare. (vindlov.se 2013, Länsstyrelsen Östergötland 2013) För de arbetskostnader i samband med installation som inte täcks av eventuellt investeringsstöd kan privatpersoner göra ROT-avdrag för. ROT-avdraget täcker 50 % av arbetskostnaden. (Energimyndigheten ROT-avdrag 2013) 47

51 4.5 Systemets intäkter - Värdet av producerad energi Två modeller för att beräkna värde Samma mängd energi (KWh) kan variera mycket i värde beroende på när den producerats och hur den används eller säljs. Huvudsakligen kan en indelning i två kategorier göras (Elforsk 08:13 sida 14, Bengt Stridh blogg, 2013): Egenproducerad energi som ersätter tillköpt energi Egenproducerad energi som säljs till elhandlare Egenproducerad energi som ersätter tillköpt energi Värdet av att inte köpa en KWh energi från en extern leverantör är högt eftersom det innefattar elen, elnätsavgifter, skatter och moms. Det genomsnittliga konsumentpriset under 2012 var 1,37 SEK/KWh för en småhusfastighet med årlig konsumtion över KWh för alla pristyper utom Tillsvidarepris vilket är en abonnemangsform som tilldelas konsumenter som inte gjort ett aktivt val ännu. Priserna innefattar dock även fasta kostnader för elnätsabonnemanget och elhandelsabonnemanget, vilket gör att den rörliga marginalkostnaden blir något lägre beroende på enskilda el och elnätleverantörer, ungefär ca 1,25 SEK/KWh 2012 inklusive moms. (energimarknadsbyran.se, 2013). 48

52 Figur 19: Prisutveckling el inkl. avgifter för konsument (energimarknadsbyran.se, ) Energiprisets uppbyggnad för konsument Elpriset för konsumenter består huvudsakligen av tre komponenter, elhandel, elnätsavgifter och skatter som ungefärligen fördelar sig som nedan diagram Skatter 40% Elhandel 40% Nätavgifter 20% Figur 20: Uppbyggnad kundpris el (svenskenergi.se, ) 49

53 Faktorer som påverkar är vilken elleverantör och vilket elprisområde kunden befinner sig i (påverkar Elhandelspriset), vilket elnät som kunden har (påverkar nätavgiften) samt om kunden bor i vissa delar av Norrland där tillgången på el är god och staten valt att lämna subventioner (påverkar skatter). (Kundens elkostnader 2013, svenskenergi.se, ) Elhandel Elhandelspriset påverkas i högst grad av vilken elhandlare och vilken abonnemangsform kunden valt, men också om vilket elprisområde i Sverige elen handlas i. Kunden kan fritt välja elhandlare utan begränsningar av vilket elnät denne är knuten till. I elhandelspriset ingår även elcertifikatavgift. Det rörliga elpriset är ca 0,30 SEK/KWh och elcertifikatavgift ca 0,035 SEK/KWh. (http://www.svk.se, elskling.se, 2013) Elnät Elnätsavgiften bestäms av respektive elnätsbolag och kan variera stort över landet, de med högst avgifter har över 250 % högre pris än de med lägst. Baserat på en förbrukning av KWh per år ger det en skillnad på 5500 kr. Genomsnittet för de tio billigaste elnätbolagen var 0,21 SEK/KWh och genomsnittet för de tio dyraste elnätbolagen var 0,36 SEK/KWh, samt medianpriset 0,28 SEK/KWh. De medelstora kommunala energibolagen har ofta lägre elnätsavgifter medan de stora börsnoterade energibolagen har de högsta avgifterna. (nilsholgersson.nu, 2013, villaägarna.se 2013) Energiskatter Det finns två nivåer på elskatt, normal och reducerad. Huvuddelen av Sverige har normal elskatt förutom vissa Norrlandskommuner med god tillgång på vattenkraft och låga överföringsförluster där staten valt att använda skattesatsen som ekonomiskt styrmedel. Även moms ingår i elskatten. Normal elskatt 2013: 36,625 öre/kwh inklusive moms, Reducerad elskatt 2013: 24,25 öre/kwh inklusive moms. Tillverkande industri och yrkesmässig växthusodling betalar endast 0,5 öre/kwh exklusive moms i energiskatt. (energimarknadsbyran.se 2013) 50

54 Avstämningsperiodens längd För att den egenproducerade energin skall kunna ersätta tillköpt energi och därmed beräknas ha ett marginalvärde om 1,25 SEK/KWh måste fastighetens energiförbrukning alltid vara större än den tilltänkta anläggningens produktion vilket sällan är fallet. Istället kan både förbrukning och produktion periodiseras över en tidsperiod, populärt kallat nettodebitering där förbrukning kvittas mot produktion. Detta är mycket viktigt för intermittenta produktionstekniker som är beroende av sol eller vind där det inte går att styra produktion efter konsumtion. En längre periodisering ger fördelaktigare kalkyl för egenproducenten, där årsvis mätning är mest optimal då det ger möjlighet att kvitta hela vinterns förbrukning mot sommarens produktion för till exempel solceller eller våroch höststormar mot sommarens och vinterns stiltje för vindkraft. Kortare perioder som per månad (normalfall) eller per timma ger sämre ekonomi. (Elforsk 08:13 sida 14-17, egenel.se, ) 51

55 4.5.3 Egenproducerad energi som säljs till elhandlare Den egna el som produceras men som inte används inom den egna fastigheten kan istället säljas förutsatt att en anpassad elmätare finns. Nätbolagen är skyldiga att byta ut elmätaren till en anpassad så att försäljning är möjligt. Ersättning ges för elhandel, nätnytta och eventuellt även för elcertifikat. (Eon.se, ) Elhandel Den el som produceras kan säljas till valfri elhandlare som vill köpa denna och sälja vidare, eller till en elnätsleverantör som använder elen för att täcka överföringsförluster i det egna distributionsnätet. Priset varierar kraftigt från Nordpools spotpris (ca 0,25 SEK/KWh) minus några öre upp till 1 SEK/KWh från mindre kommunala leverantörer som till exempel Dalaenergi. (Telgeenergi.se , eon.se, , dalaenergi.se ) Nätnytta Nätägare har nytta av att elen inte behöver färdas lika långt genom överföringskablar samt inte transformeras om till andra spänningsnivåer eftersom det då uppstår vissa förluster. Vad energibolagen betalar för dessa varierar beroende på vilket lokalt elnät elen matas in i. I de undersökta elnätbolagen betalar EON 0,026-0,056 SEK/KWh och Vattenfall 0,075 SEK/KWh. (eon.se, , Vattenfall Mikroproducent, ) 52

56 Elcertifikat Syftet med elcertifikatsystemet är att stimulera produktionen av förnybar el genom att vara marknadsbaserat och teknikneutralt. Systemet är även till för att vara internationellt och Sverige har idag en gemensam elcertifikatmarknad med Norge. Avgiften fungerar praktiskt så att förnybar elproduktion tilldelas elcertifikat giltiga i ett år från Svenska och Norska myndigheter som sedan kan säljas på den öppna marknaden till kvotpliktiga aktörer som är tvungna att köpa en viss del certifierad el. Priset på ett elcertifikat varierar med efterfrågan, men har genomsnittligen kostat ca 204 SEK/MWh under 2013, men lägre (189 SEK/MWh) under Mars-September när solenergiproduktionen är som störst. För att kunna handla med elcertifikat för all el krävs dock fasta kostnader som ett extra inmatningsabonnemang, men för producerad el utöver egen förbrukning räcker ett certifikathandelskonto hos Svenska kraftnät och en certifierad elmätare. Ett förslag på ändring av reglerna för de administrativa kostnaderna är dock på remiss under (energimyndigheten.se, , svk.se 2013, Elforsk rapport 08:13, sida 10) Månad Medelpris för elcertifikat (SEK) 2012 juli 173, augusti 176, september 183, oktober 195, november 199, december 211, januari 210, februari 223, mars 208, april 218, maj 194, juni 180, juli 179,22 Tabell 4: Medelpriser för elcertifikat (Svenska kraftnät, ) 53

57 4.5.4 Inkomstskattereduktion Regeringen har lämnat förslag om skattereduktion för mikroproducenter av förnybar el gällande privatpersoner, föreningar och företag. Skattereduktionen motsvarar 2 gånger energiskatten (ca 2x29 öre/kwh) upp till KWh per år, vilket motsvarar ca kr/år, för el som matas in på det allmänna elnätet. Höjningen över tidigare förslag innebär att även lite större producenter som bostadsrättsföreningar och företag kan tillgodoräkna sig en större summa för att öka attraktionskraften. Lagförslaget föreslås träda i kraft 1 juli (nyteknik.se, ) 54

58 4.6 Systemets kostnader Utgifter för producerad energi En betydande del av systemets totala kostnader är kapitalkostnader just eftersom urvalet av tekniker i metodkapitlet är formulerat så att energiproduktionssystemen ska kräva lite underhåll och eget arbete och då kräver hög automationsgrad. Detta är i sin tur ofta förknippat med höga investeringskostnader. Låg ränta och lång amorteringstid som är anpassad efter systemets långa livslängd är avgörande för att få god ekonomi. (svensksolenergi.se, 2013) Kapitalkostnader och kalkylränta Produktionskostnaden för egenproducerad sol och vindkraft beror till stor del på investeringskostnaden som i sin tur är mycket beroende av kostnaden för kapitalet. (svensksolenergi.se, 2013) Eget kapital De egna sparade pengarna på kontot har idag ofta sparräntor kring 2 % för 1-2 års bindning eller under 1 % för obundet sparande på konton som skyddas av den statliga insättningsgarantin, vilket är en av de mest säkra placeringar som går att göra för att minska den finansiella risken. Banker och finanstjänster som inte omfattas av den statliga insättningsgarantin har något högre ränta och risk, upp till 3-3,5 % effektiv ränta vid 2-3 års bindningstid. (Nordea.se, 2013) Lånat kapital utan säkerhet Ett banklån utan säkerhet, ibland kallat blancolån eller privatlån, kostar mellan 4-6% med aktuell rörlig ränta och går att söka för belopp upp till SEK. (Nordea.se, 2013)) Lånat kapital med hela fastigheten som säkerhet Ett sol- eller vindkraftsystem som integreras i fastighetens energisystem är att betrakta som en del av fastigheten precis som en badrumsrenovering. Sänker systemet dessutom driftkostnaden per år så finns det stora möjligheter att värdera upp fastighetens hela värde och där igenom finanserna investeringen med bolån. Bedömning sker på samma sätt som vid till exempel lån för att tilläggsisolera vinden i fastigheten. (Kontorschef Handelsbanken Härnösand, intervju ) 55

59 Bolåneräntorna är idag låga jämfört med historiska mått. Vid mitten på 1990-talet var även de kortaste räntorna över 10 % men inflationen var vid samma tidpunkt betydligt högre än idag. Under de senaste 5 åren har räntorna varit som lägst 2009 med ett listpris på 1,49 %. (scb.se, 2013, Nordea.se historiska räntor ) Bindningstid (cirkatider) Räntesats Förändring Senaste ränteändring 3 mån 2,78 % -0, år 2,74 % -0, år 2,78 % -0, år 2,88 % -0, år 3,05 % -0, år 3,13 % -0, år 3,73 % -0, Tabell 5: Listpriser för boräntor (Nordea.se ) För att beräkna den verkliga kapitalkostnaden måste även rabattsats för bolån samt ränteavdrag för kapitalförluster tas med i beräkningarna eftersom det är tillåtet att kvitta kapitalförlust mot inkomst av tjänst. Den genomsnittliga rabattsatsen för bolån är 0,3 % under listpriset och ränteavdrag får göras av privatperson med 30 % mot betald inkomskatt samt kapitalvinst för belopp upp till SEK/år och däröver 21 % av beloppet. (svd.se 2013, skatteverket.se, 2013) 56

60 4.6.2 Service och underhåll Normalt kräver varken vindkraft eller solkraft större underhåll, vilket var en del av kriteriet i rapportens metod vid val av tekniker. Solenergianläggningar som har normal lutning (mer än 25 grader) tvättas i regel genom naturligt regn och har tillräcklig vinkel för att snön ska glida av det hala glaset. Livslängden för själva solcellerna är oftast år men något kortare för växelriktaren som bedöms vara ca 15 år. Det kan alltså bli aktuellt att göra ett växelriktarbyte under solcellernas livslängd. I övrigt kräver solenergianläggningen ingen personal eller fasta underhållsarbeten. (solelprogrammet.se, 2013 svensksolenergi.se2013) Vindkraftverk har också ett lågt underhållsbehov, vid normala förhållanden behöver endast inspektion av vingarna göras för att upptäcka skador samt om vajrar använts för att stabilisera vindkraftverket också kontrollera om dessa behöver spännas (windon.se 2013) 57

61 4.7 Empiriska värden för signifikanta variabler Här sammanfattas antagna värden för analys från kapital 4 för de variabler som enligt metoden anses vara signifikanta för anläggningens lönsamhet tillsammans med motivering Investeringens storlek och finansieringskostnad Solenergi Bruttoinvesteringskostnaden per kilowatt toppeffekt (KWp) beror i stor uträckning på hur stort systemet är även om samma paneler används, eftersom de fasta kostnaderna (t ex transporter, installationsmaterial, personalkostnader och så vidare) ökar långsammare än själva komponentkostnaderna. Det är även lättare att förhandla ner priset per panel desto större antal paneler som köps. Priserna är nyckelfärdig installation före eventuella bidrag. Moms påverkar kalkylen för privatpersoner. Investeringskostnad per KWp SEK/KWp Motivering Litet system System för liten villa 3-5 KWp Medelstort system System för medelstor villa 5-10 KWp Stort system System för större villa/liten näringsverksamhet KWp Mycket stort system System för näringsverksamhet KWp Kraftverksstorlek System för storskalig produktion ( KWp) Vindkraft För vindkraft finns inte samma standardiserade mått för toppeffekt som för solenergi, utan i nedan tabell har KWp vid vindhastighet 11 m/s vid navhöjd och årsproduktion vid årsmedelvind 5 m/s använts som tagits fram av IEA Wind och Svensk Vindenergi som referenspunkter. Samma resonemang som för solenergi kan användas där investeringskostnaden per KWp sjunker för större anläggningar eftersom de fasta kostnaderna och kostnaderna för tornet per meter höjd utgör mindre andel per KWp men även att konstruktionen kan göras effektivare. Effekter och priser är hämtade från rapporten Marknadsöversikt små vindkraftverk i Sverige 2011 av Svensk Vindkraftförening på uppdrag av Energimyndigheten. Investeringskostnad per KWp SEK/KWp Motivering Litet system System för villa, 3 KWp Medelstort system System för liten näringsverksamhet, 5 KWp Stort system System för näringsverksamhet, KWp Mycket stort system System för näringsverksamhet, KWp 58

62 Gemensamt Räntesatsen som används i investeringskalkylen beror mycket på vem ägaren till anläggningen är. För privatpersoner som har sin boningsfastighet som referensvärde både för egen del och som banken belånar kan mycket låna räntor antas, speciellt i kombination med rådande skatteavdrag. För ett företag är räntesatsen oftast högre. Kalkylränta Procentsats Motivering Låg 2 % Finansiering med låg boränta efter rabatt och skatteavdrag Medel 4 % Finansiering med medelhög boränta efter rabatt och skatteavdrag Hög 6 % Elforsks kalkylränta, normalt för stora investeringar inom energibranschen I Sverige har myndigheter valt att subventionera investeringskostnaden till viss del, upp till 35 % för solenergisystem och upp till 30 % för vindkraft för jordbruksföretag. I andra länder finns andra system. Investeringsstöd Investeringsandel Motivering Ja % % av investeringskostnaden kan i vissa fall finansernas av Energimyndigheten eller Jordbruksverket Projektet genomförs utan finansiellt stöd av Nej 100 % Energimyndigheten 59

63 Anläggningens livslängd begränsas av antingen att den tekniska utrustningen slutar fungera eller av att den blir så oekonomisk att använda att det är bättre att skrota den. Detta kan bero på att andra anläggningar som konkurrerar om samma resurser (till exempel ett hustak) är mer ekonomiska eller att anläggningens underhållskostnader ökar med ökande ålder så att produktionskostnaden blir för dyr. Livslängd Antal år Motivering Kort livslängd 15 år Begränsad av antingen teknisk livslängd eller ekonomisk livslängd Medel livslängd 20 år Begränsad av antingen teknisk livslängd eller ekonomisk livslängd Lång livslängd 25 år Begränsad av antingen teknisk livslängd eller ekonomisk livslängd Belåningsgraden på anläggningen, som en del av fastigheten, kan ge en häftstångseffekt till investerat eget kapital under förutsättning att externfinansieringen har ett lägre avkastningskrav än det egna kapitalet. Om den som äger anläggningen inte är ett aktiebolag så kan det dock ge ökad risk. Belåningsgrad Procentsats Motivering Obelånad anläggning 0 % Fastighet och anläggning är till fullt eget kapital Lågt belånad anläggning 25 % Fastighet och anläggning är till största delen eget kapital Medelbelånad anläggning 50 % Fastighet och anläggning är till hälften del av eget kapital Högt belånad anläggning 75 % Fastighet och anläggning är till störta delen lånat kapital 60

64 4.7.2 Produktion och utnyttjandegrad Solenergi Utnyttjandegraden av anläggningens maximala effekt beror i sin tur på många variabler som solinstrålning på platsen från geografiskt läge och närhet till kusten, skuggning, nedsmutsning, snö och is, lutning vertikalt och lutning horisontellt. 1 KWp -> KWh/år Motivering Låg 700 Låg utnyttjandegrad av anläggningen Medel 800 Medelhög utnyttjandegrad av anläggningen Hög 900 Hög utnyttjandegrad av anläggningen Vindkraft Utnyttjandegraden av anläggningens maximala effekt beror i sin tur på många variabler som påverkar årsvindhastigheten som närhet till andra höga objekt, tornets höjd, rotorarea, startvind och kustnära placering 1 KWp -> KWh/år Motivering Låg 1000 Navhöjd <15m, liten rotor, 4-5 m/s årsmedelvind Medel 1500 Navhöjd 15-25m, medel rotor, 5-6 m/s årsmedelvind Hög 2500 Navhöjd 25-35m, stor rotor, 6-7 m/s årsmedelvind 61

65 4.7.3 Försäljning och konsumtion Andelen egenförbrukad el beror på flera faktorer som när produktionen inträffar fördelat över året och dygnet, och när konsumtionen inträffar fördelat över året och dygnet samt anläggningens storlek jämfört med den egna förbrukningen. Den överskjutande produktionen måste säljas externt och överskjutande behov måste köpas in från externa leverantörer. Nedan beskrivs tre realistiska men något förenklade scenarier för andel egen elförbrukning beroende på en kombination av matchning av anläggningens produktion mot egen förbrukning, dimensionering av produktionssystemets storlek och avstämningsperiodens längd (nettodebiteringsperiod per timma eller per månad). Det är till exempel troligt att med en kort avstämningsperiod att en fastighet långt norr ut använder mer el för uppvärmning och belysning när det är mörkt ute och ingen solenergiproduktion sker och då får en lägre andel egen förbrukning medan en fastighet långt söder ut använder mera el för att driva kylanordningar och bevattningspumpar och kan då utnyttja en större andel egenproducerad el. Med längre avstämningsperiod blir skillnaden mindre. Andel egen Procent Motivering förbrukning Ingen 0 % Direkt försäljning av producerad el Låg 25 % Låg matchning produktion/behov och kort avstämningsperiod Medel 50 % Medelgoda förutsättningar Hög 75 % God matchning produktion/behov och lång avstämningsperiod Marginalpris för externt inköpt el genom elnätet beror på gällande regler om inköparen är t ex en privatperson som måste betala moms och energiskatt eller ett tillverkande företag som varken behöver betala moms eller energiskatt. Elnätsavgifter ingår i samtliga alternativ. Marginalpris inköpt el Pris/ KWh Motivering Tillverkande företag 0,60 kr Varken moms eller energiskatt Vanligt företag 1,00 kr Ej moms men energiskatt Privatperson 1,25 kr Samtliga avgifter inklusive moms Priset för tillköpt el varierar ständigt, men den långsiktiga trenden har varit stigande elpriser under lång tid på grund av ökade priser för råvaror, ökade miljökrav och ökade skatter utöver den generella inflationen. Teknisk utveckling av energiproducerande system går dock framåt och det är inte rimligt att anta en energiprisökning kring 5-6 % pågår under lång tid framåt när den underliggande inflationen är låg. Tre scenarier med små svängningar har valts där alla har mindre elprisökningar än tidigare. 62

66 Marginalprisutveckling el Trend Motivering Minskar 1 % /år Elpriset faller något Oförändrat + 1 % /år Elpriset ökar sakta, främst inflationsdrivet Elpriset ökar något fortare av inflation och ökad Ökar + 3 % /år efterfrågan Den överskjutande elproduktionen som varken kan förbrukas eller kan kvittas måste säljas, antingen till en elhandlare eller till ett elnätsbolag för att täcka nätförluster. Priset för denna inmatningsersättning brukar kallas feed in tariff. Elnätsbolaget betalar alltid ut så kallad nätnytta för all producerad el, ca 2-7 öre/kwh beroende på elnätsleverantör. Till detta tillkommer försäljningen av själva elen och försäljning av eventuella elcertifikat. Vissa lokala elbolag och elnätsbolag har specialkampanjer för inmatning av egenproducerad el och betalar då upp till 1 SEK/KWh för inköpt el + nätnytta och elcertifikat, totalt 1,25 SEK/KWh intäkt förutsatt att såld energi inte är större än köp. I undantagsfall har elbolag, som till exempel Telge energi, betalat upp till 1.50 SEK/KWh under en begränsad kampanjtid för el, certifikat och nätnytta. Inmatningsersättning Pris/ KWh Motivering Lågt 0,40 kr Nätnytta 5 öre/kwh + spotpris Nordpool-avdrag 3 öre/kwh Medel 0,60 kr Ovan + elcertifikat om 20 öre/kwh Högt 1,15 kr Genomsnittlig kampanjpris flertal elbolag/elnätsbolag Mycket högt 1,30 kr Begränsat kampanjpris Telge Energi Extremvärde 4,50 kr Solel Sala Heby till SHE energi Inkomstskattereduktion är föreslagen för privatpersoner med dubbla energiskatten för upp till KWh/år för den el som ej förbrukas inom den egna fastigheten. Inkomstskattereduktion Skattesänkning Motivering Ja, privatperson 60 öre/kwh Privatpersoner med tillräcklig inkomst av tjänst Nej, övriga - Alla utom privatpersoner 63

67 4.8 Tre kundsegment Storskalig produktion i gemensamägd anläggning Denna kundgrupp och dess information om produktionsanläggningar är med som referens för läsarens information att jämföra med alternativen för anläggningar inom den egna fastighetens elnät. Sol-El i Sala Heby ekonomisk förening Figur 21: Solel i Sala-Heby ekonomisk förening, anläggning i Sala (solelisalaheby.se ) Den ekonomiska föreningen Solel i Sala och Heby bildades 2009 och har fyra anläggningar, två markbaserade och två takmonterade om totalt ca 200 KWp. Föreningen beskriver på sin hemsida hur inköpspriser har sjunkit från 48 kr/kwp 2009 till 13 kr/kwp under Föreningen säljer all producerad el till Sala Heby Energi AB för 4,50 kr/kwh exklusive moms för upp till kwh/år, vilket motsvarar hela årsproduktionen av anläggningar om totalt ungefär KWp. Den nyaste anläggningen på Ösby naturbruksgymnasium är takbaserad på 38 KWp med låg lutning och investeringskostnaden nyckelfärdigt var kr, varav kr från investeringsbidrag från Länsstyrelsen. Anläggningen ger ca 800 KWh/KWp per år. En ännu större anläggning, Heby Arnebo, om 312 KWp projekteras för byggnation. (solelisalaheby.se 2013, intervju Kenneth Mårtensson, VD Sala-Heby Energi , Länsstyrelsen Västmanland, 2013, Elforsk rapport 10:40, sida 8, soldata.se ) 64

68 En konsument kan investera i en eller flera andelar i den ekonomiska föreningen till en kostnad av 5000 kr/andel. Vinsten för konsumenten uppkommer genom att föreningsstämman beslutar om utdelning av vinstmedel till föreningens medlemmar om ingen investering i utökad produktion görs. För vinsten måste konsumenten betala kapitalinkomstskatt. (Stadgar för Solel i Sala och Heby Ekonomisk Förening, sida 1-7) Sveriges Vindkraftkooperativ ekonomisk förening (SVEF) Figur 22 vänster: Börstadverket, ett av SVEF vindkraftverk. (Foto Birgitta Carlsson, svef.nu ) Figur 23 höger: Jämförelseprisillustration ur Nu kan du bli vindkraftsproducent av SVEF, sida 2 Den ekonomiska föreningen fungerar genom att konsumenter köper andelar i föreningen för 7500 kr/st. som berättigar till inköp av 1000 KWh/år av föreningen. Föreningen genererar ingen vinst utan säljer producerad el till självkostnadspris till andelsägarna genomsamarbete med energibolaget Falkenberg Energihandel AB som även åtagit sig balansansvar för produktionen. Konsumenten måste även vara elhandelskund hos Falkenberg Energihandel AB. Föreningens elpris är 19,2 öre/kwh (60,25 öre/kwh inklusive elcertifikatavgift, energiskatt och moms) under 2013 vilket innefattar samtliga kostnader för underhåll och drift med avsikten att inte öka elpriset över tiden. Föreningen har 9st vindkraftverk av storleken 0,7MW till 2,1 MW placerade på flera platser i Sverige. (Stadgar för Sveriges Vindkraftkooperativ Ekonomisk Förening, sida 1-5) 65

69 Även O2 El Ekonomisk Förening har ett liknande upplägg som SVEF med lägre andelskostnad men högre elpris. Andelskostnaden för 1000 KWh/år är 6700 kr men elpriset är 20 öre/kwh vilket ger ett totalpris om 66,63 öre/kwh inklusive energiskatt och moms. (o2.se 2013) Utöver detta antas kalkylräntan vara 6 % baserat på Elforsk (Rapport 11:26), all elproduktion säljs (egen förbrukning antas vara försumbar), för nya solenergianläggningar antas investeringsstöd om 35 % och 0 % stöd för vindkraft samt ingen skattereduktion är möjlig. Tabell 6: Förutsättningar ekonomisk förening Ekonomisk förening För beräkningar gällande har följande normalvärden antagits: Solenergi Investeringskostnaden per KWp (Normalvärde SEK/KWp) Anläggningens storlek (Normalvärde 100 KWp) Investeringsstöd andel (Normalvärde 35 % stöd) Utnyttjandegrad KWp>KWh/år (Normalvärde 800 KWh/KWp) Vindkraft Investeringskostnaden per KWp (Normalvärde SEK/KWp) Anläggningens storlek (Normalvärde 45 KWp) Investeringsstöd andel (Normalvärde 35 % stöd) Utnyttjandegrad KWp>KWh/år (Normalvärde 2000 KWh/KWp) Gemensamt Kalkylränta (Normalvärde 4 %) Belåningsgrad (Normalvärde 50 %) Livslängd anläggning (Normalvärde 20 år) Andel egenförbrukad el (Normalvärde 0 %) Marginalpris externt inköpt el (N/A) Marginalprisutveckling externt inköpt el (Normalvärde 1 %) Inmatningsersättning (Normalvärde 0,60 SEK/KWh) 66

70 4.8.2 Bostadsrättsförening BRF Örnen, Timrå Figur 24: Solceller monterade på BRF Örnen (www.hsb.se/mitt/ornen ) Bostadsrättsföreningen Örnen i Timrå med 280 lägenheter har totalt investerat 5,2 MSEK (ca 3 MSEK efter investeringsbidrag) i solceller och solvärme tillsammans med 2,1 MSEK i styr och reglertekniska investeringar sedan Totalt sett beräknas de årliga besparingarna bli ca 1,2 MSEK, fördelat på kr uppvärmning och kr el. (hallbarstad.se 2013) Solcellsanläggningen i etapp 3 är ca 400 kvm stor placerade på byggnadernas taknockar enligt Figuren ovan med sydvästlig inriktning och med 40 graders lutning. (hsb.se 2013) För BRF Örnen har vindkraft inte diskuterats på samma sätt som solenergi då boende i föreningen inte uppfattar det som ett alternativ. De främsta anledningarna är störande av närmiljön (ljud, skuggor, utseende) och säkerheten för de boende. (Intervju, Bertil Lehto ) 67

71 Figur 25: , Figur 26:

72 HSB Granegården, Uppsala Figur 27: Brf Granegården i Uppsala vars solcellsanläggning är under uppbyggnad (presentation-granegaarden-workshop-3, sida 20) Bostadsrättsföreningen Granegården i Uppsala har i samband med takrenovering under 2013 byggt en 250 kvm solcellsanläggning om ca 40 KWp med en totalkostnad av ca 600 tkr. Anläggningen består av 146 stycken paneler monterade på taken med knappt 30 graders vinkel. Solcellsanläggningen är tänkt att täcka ca 13-15% av föreningens årsförbrukning av el och ha en återbetalningstid kortare än 10 år. (unt.se 2013, Workshop UppSol , stunsenergi.se 2013) 69

73 Tabell 7: Förutsättningar Bostadsrättsförening Generell bostadsrättsförening För beräkningar gällande solenergi har följande normalvärden antagits: Investeringen Investeringskostnaden per KWp (Normalvärde SEK/KWp) Kalkylränta (Normalvärde 4 %) Anläggningens storlek (Normalvärde 40 KWp) Investeringsstöd andel (Normalvärde 35 % stöd) Livslängd anläggning (Normalvärde 20 år) Belåningsgrad (Normalvärde 50 %) Produktion och utnyttjandegrad Utnyttjandegrad KWp>KWh/år (Normalvärde 800 KWh/KWp) Försäljning och konsumtion Andel egenförbrukad el (Normalvärde 75 %) Marginalpris externt inköpt el (Normalvärde 1,25 SEK/KWh) Marginalprisutveckling externt inköpt el (Normalvärde 1 %) Inmatningsersättning (Normalvärde 0,60 SEK/KWh) 70

74 4.8.3 Den enskilda brukaren Jord och skogsbruksfastighet Figur 28: Smedsbo Gård sett from söder (maps.google.com ) Jord och skogsfastigheten drivs som enskild firma och har en elförbrukning om ca KWh per år fördelat mellan månaderna som i tabellen nedan. Det finns stora variationer i förbrukning mellan månaderna under året. Fastigheten har idag inte investerat i egen energiproduktion men har lämpliga ytor både för installation av solenergi och för vindkraft. Dock finns mycket skog som minskar vindhastigheten. Några problem att få bygglov bedöms inte finnas. Den övergripande viktigaste faktorn för investeringar är lönsamhetsaspekten. Lantbruksföretag har vissa skattesubventioner för energi som ger lägre energiskatt än många andra typer av bolag. (Intervju Lars Eliasson, Smedsbo gård ). Figur 29: Smedsbo Gård elförbrukning

75 Tabell 8: Förutsättningar jord och skogsbruksfastighet Jord och skogsbruksfastighet För beräkningar gällande har följande normalvärden antagits: Solenergi Investeringskostnaden per KWp (Normalvärde SEK/KWp) Anläggningens storlek (Normalvärde 30 KWp) Investeringsstöd andel (Normalvärde 35 % stöd) Utnyttjandegrad KWp>KWh/år (Normalvärde 800 KWh/KWp) Vindkraft Investeringskostnaden per KWp (Normalvärde SEK/KWp) Anläggningens storlek (Normalvärde 30 KWp) Investeringsstöd andel (Normalvärde 35 % stöd) Utnyttjandegrad KWp>KWh/år (Normalvärde 1500 KWh/KWp) Gemensamt Kalkylränta (Normalvärde 4 %) Belåningsgrad (Normalvärde 50 %) Livslängd anläggning (Normalvärde 20 år) Andel egenförbrukad el (Normalvärde 25 %) Marginalpris externt inköpt el (Normalvärde 0,60 SEK/KWh) Marginalprisutveckling externt inköpt el (Normalvärde 1 %) Inmatningsersättning (Normalvärde 0,60 SEK/KWh) 72

76 E-handelsföretag Aktiebolaget är verksamt inom postorderförsäljning av varor och har en av energibolaget Gävle Energi uppskattad årsförbrukning på KWh som fördelar sig relativt jämnt under året. Lägsta förbrukningen förväntas vara minst 1800 KWh/månad. Bolaget är inte berättigat till reducerad energiskatt. Ovanpå lagerlokalen finns ett ca 600 kvadratmeter stort tak med halva arean lutar uppskattningsvis ca 3-5% lutning några grader åt sydost som är lämpligt för solenergi. Det bedöms inte möjligt att få bygglov för vindkraftverk. (intervju Jeff Jansson, CCO G9 Media AB ) Figur 30: Elförbrukning G9 Media AB Tabell 9: Förutsättningar små aktiebolag E-handelsföretag För beräkningar gällande solenergi har följande normalvärden antagits: Investeringen Investeringskostnaden per KWp (Normalvärde SEK/KWp) Kalkylränta (Normalvärde 6 %) Anläggningens storlek (Normalvärde 30 KWp) Investeringsstöd andel (Normalvärde 35 % stöd) Livslängd anläggning (Normalvärde 20 år) Belåningsgrad (Normalvärde 25 %) Produktion och utnyttjandegrad Utnyttjandegrad KWp>KWh/år (Normalvärde 800 KWh/KWp) Försäljning och konsumtion Andel egenförbrukad el (Normalvärde 50 %) Marginalpris externt inköpt el (Normalvärde 1,00 SEK/KWh) Marginalprisutveckling externt inköpt el (Normalvärde 1 %) Inmatningsersättning (Normalvärde 0,60 SEK/KWh) 73

DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN DISPOSITION

DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN DISPOSITION DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN Fredrik Wahlström U.S.B.E. - Handelshögskolan vid Umeå universitet Avdelningen för redovisning och finansiering 901 87 Umeå Fredrik.Wahlstrom@fek.umu.se 090-786 53 84 DISPOSITION

Läs mer

» Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering

» Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering » Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering Norrköping 2013-01-29 Magnus Moberg Magnus Moberg 1 FÖ7 Investeringskalkylering» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition» Frågor? Magnus Moberg 2 » Definition

Läs mer

» Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering. Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg

» Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering. Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg » Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg FÖ4 Investeringskalkylering» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition» Frågor? » Definition Vad är en investering?

Läs mer

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren.

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren. Fråga 1 Förklara nedanstående: a. Kalkylränta b. Förklara skillnaden mellan realränta och nominell ränta. c. Vad menas internräntan och vad innebär internräntemetoden? Vi kan för att avgöra om ett projekt

Läs mer

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 Vilka uppgifter behövs om investeringen? Investeringskostnaderna Den ekonomiska livslängden Underhållskostnaderna

Läs mer

Investeringskalkyler och affärsmodeller för långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff

Investeringskalkyler och affärsmodeller för långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff Investeringskalkyler och affärsmodeller för långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Disposition Investeringens förutsättningar Betydande utmaningar

Läs mer

Solenergi och vindkraft i energisystemet

Solenergi och vindkraft i energisystemet Solenergi och vindkraft i energisystemet Skånes Vindkraftsakademi Malmö 18 Mars 2015 Martin Lindholm New Technology & Innovation Manager E.ON Climate & Renewables Agenda Introduktion Technology & Innovation

Läs mer

Investeringskalkylering

Investeringskalkylering Välkommen till Industriell Ekonomi gk Investeringskalkylering Kapitel 20: Investeringskalkylering 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Investeringar Klassificering Materiella investeringar Fastigheter

Läs mer

Stockholm 2015-04-30. Finansdepartementet 103 33 Stockholm

Stockholm 2015-04-30. Finansdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2015-04-30 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över regeringskansliets promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 (Diarienummer Fi2015/1733) Branschorganisationen

Läs mer

Ägarmodeller för vindkraft - så blir nya aktörer energiproducenter. så har nya aktörer blivit energiproducenter

Ägarmodeller för vindkraft - så blir nya aktörer energiproducenter. så har nya aktörer blivit energiproducenter Ägarmodeller för vindkraft - så blir nya aktörer energiproducenter så har nya aktörer blivit energiproducenter Presentation Författare Vindkraft i teori och praktik, m.fl. Lärare Högskolan på Gotland SLU

Läs mer

Solceller. Diedrik Fälth, energiingenjör och solcellsexpert

Solceller. Diedrik Fälth, energiingenjör och solcellsexpert Solceller Diedrik Fälth, energiingenjör och solcellsexpert Den största myten * En film om solel Så här sa ett elföretag år 2000 Sydgas och Sydkrafts intresse ligger i att få praktisk erfarenhet i småskalig

Läs mer

Investeringsbedömning. Avdelningen för byggnadsekonomi

Investeringsbedömning. Avdelningen för byggnadsekonomi Investeringsbedömning Investeringar i ett samhällsperspektiv Investeringar TILLVÄXT Dagens välfärd beror på resultatet av tidigare investeringar, morgondagens välfärd beror på dagens investeringar Varför

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

AGENDA. Energibesparing Produkt och/eller system? AGENDA AGENDA AGENDA. Hjälpmedel för. .utvärdering av. .energieffektiva produkter/system

AGENDA. Energibesparing Produkt och/eller system? AGENDA AGENDA AGENDA. Hjälpmedel för. .utvärdering av. .energieffektiva produkter/system Hjälpmedel för utvärdering av energieffektiva produkter/system Stockholm 2009-09-24 1.Kort inledning Energibesparing Produkt och/eller system? P 1 (P in ) P hydr P 2 4 2. Tre (3) olika hjälpmedel 1.Kort

Läs mer

Emmanouel Parasiris INVESTERINGSBEDÖMNING

Emmanouel Parasiris INVESTERINGSBEDÖMNING Emmanouel Parasiris INVESTERINGSBEDÖMNING INVESTERINGSBEDÖMNING VAD MENAS MED INVESTERINGSBEDÖMNING? VILKA METODER? DEFINITION : Hur man ska gå tillväga för att bedöma lönsamheten av ett investeringsbeslut

Läs mer

Vindkraft. En investering i framtiden

Vindkraft. En investering i framtiden Vindkraft En investering i framtiden Att som företag eller privatperson investera i vindkraft är säkert och lönsamt. Företagspresentation GoldWind är en ekonomisk förening som investerar i förnyelsebar

Läs mer

Investeringskalkyl. Investeringar. Investeringar. Kap 20 Investeringskalkylering. Klassificering Materiella investeringar

Investeringskalkyl. Investeringar. Investeringar. Kap 20 Investeringskalkylering. Klassificering Materiella investeringar Investeringskalkyl Kap 20 Investeringskalkylering ME1002 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 4 Thorolf Hedborg 1 Investeringar Klassificering Materiella investeringar Finansiella investeringar Immateriella

Läs mer

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26 Vindkraft - ekonomi Sara Fogelström 2013-03-26 Ekonomi Intäkter: Försäljning av el på Nord Pool Försäljning av elcertifikat Elpris Spotpris Fleråriga avtal 40 öre/kwh Elcertifikat Elcertifikatsystemet

Läs mer

Producera din egen el

Producera din egen el E.ON Elnät Producera din egen el Information om hur du blir mikroproducent Med mikroproduktion menar vi en elproduktion som kräver en säkringsstorlek på högst 63 ampere och en produktionseffekt upp till

Läs mer

Solpotential Osnabrück

Solpotential Osnabrück Solkartan i Lund Solpotential Osnabrück Department of Environmental Protection Rooves with excellent or good suitability for solar panels: 26,000 (out of 70,000) Result Profit Requirement Solar Power Generation

Läs mer

VINDKRAFT. Alternativ Användning

VINDKRAFT. Alternativ Användning Datum (2012-03-14) VINDKRAFT Alternativ Användning Elev: Andreas Krants Handledare: Anna Josefsson Sammanfattning Alternativa användningssätt för vindkraft är vad denna rapport handlar om, och med alternativ

Läs mer

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems System planning, EG2050 introduction Lennart Söder Professor in Electric Power Systems 1 World energy consumption 2007 130 000 TWh Oil Natural gas Hydro Coal Wind power Nuclear Hydro, wind, nuclear: Replaced

Läs mer

Investeringsbedömning. BeBo Räknestuga 12 oktober 2015. Gothia Towers, Göteborg

Investeringsbedömning. BeBo Räknestuga 12 oktober 2015. Gothia Towers, Göteborg BeBo Räknestuga 12 oktober 2015 Gothia Towers, Göteborg 1 Investeringsbedömning Företagens långsiktiga problem är att avgöra vilka nya resurser som skall införskaffas investeringar. Beslutet avgörs av

Läs mer

Alternativa affärsmodeller. ägandeformer för solenergi

Alternativa affärsmodeller. ägandeformer för solenergi Alternativa affärsmodeller och ägandeformer för solenergi Johan Nyqvist, Solar Region Skåne Energikontoret Skåne, September 2014, Malmö Innehåll Syfte och bakgrund... 3 Varför är solenergi intressant?...

Läs mer

Uppgift 5.1. Uppgift 5.2 (max 5 poäng) Namn...

Uppgift 5.1. Uppgift 5.2 (max 5 poäng) Namn... 1 Uppgift 5.1 D skönt AB tillverkar avstressningsprylar till överstressade direktörer m fl. Man tänker nu utvidga verksamheten och ska investera antingen i maskinen Karin eller i maskinen Marie. Karin

Läs mer

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet 1 Jan Bergstrand 2009 12 04 Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet Bakgrund Energimarknadsinspektionen arbetar f.n. med en utredning om reglering av intäkterna för elnätsföretag som förvaltar

Läs mer

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag 2013-09- 02 Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag Övergripande OE är positiva till förslaget om en skattereduktion istället för årsvis nettodebitering. Det är mycket

Läs mer

Remissvar PM om vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016

Remissvar PM om vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 2015-05- 04 Dnr Fi2015/1733 Finansdepartementet Skatte- och Tullavdelningen 103 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se Remissvar PM om vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016

Läs mer

Synpunkter inför utredningen om Solelstrategi

Synpunkter inför utredningen om Solelstrategi Energimyndigheten Uppdrag Solelstrategi Synpunkter inför utredningen om Solelstrategi Bakgrund Solelkommissionen är mycket positiv till regeringens uppdrag till Energimyndigheten om att ta fram en solelstrategi

Läs mer

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways

Läs mer

Vision för en svensk vindkraftsindustri

Vision för en svensk vindkraftsindustri Vision för en svensk vindkraftsindustri Presenterad på Chalmers seminarium för Gröna jobb Stefan Karlsson Global Segment Manager Renewable Energy 2012-02-24 Tillväxten i vindkraftsindustrin har just börjat..

Läs mer

Kvalité till rätt pris

Kvalité till rätt pris 2015 Innehåll Kvalité till rätt pris... 3 10 anledningar till varför jag inte kan vara utan en solcellsanläggning.... 4 Varför är det lönsamt?... 4 Om jag inte får någon ersättning alls då?... 5 Innosund

Läs mer

Making electricity clean

Making electricity clean Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta

Läs mer

I4 övning. praktikfallsövning. I5 datorlabb. I8 övning. Investeringsbedömning: I1 F (OS) Grundmodeller och begrepp I2 F (OS)

I4 övning. praktikfallsövning. I5 datorlabb. I8 övning. Investeringsbedömning: I1 F (OS) Grundmodeller och begrepp I2 F (OS) Investeringsbedömning: I1 F (OS) I2 F (OS) I3 F (OS) Grundmodeller och begrepp Prisförändringar och inflation Skatt I4 övning I5 datorlabb praktikfallsövning I6 F (OS) I7 F (OS) Uppföljning och tolkning

Läs mer

Lönsam solel idag och i framtiden. Johan Öhnell, ordf. Sol i Väst 22 september 2015. Vi bygger det hållbara samhället på riktigt

Lönsam solel idag och i framtiden. Johan Öhnell, ordf. Sol i Väst 22 september 2015. Vi bygger det hållbara samhället på riktigt Lönsam solel idag och i framtiden Vi bygger det hållbara samhället på riktigt Sol i Väst 22 september 2015 Johan Öhnell, ordf Kort om Solkompaniet Göteborg Örebro Stockholm Levererar nyckelfärdiga solcellsanläggningar.

Läs mer

Sammanfattning av Solelkommissionens förslag

Sammanfattning av Solelkommissionens förslag Sammanfattning av Solelkommissionens förslag De reformer av lagstiftningen som föreslås är förändringar som Solelkommissionen anser som absolut nödvändiga för att skapa tydliga förutsättningar och incitament

Läs mer

Förvärv av vindkraftverk

Förvärv av vindkraftverk KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Handläggare Datum 2015-04-28 Diarienummer KSN-2014-1682 Kommunstyrelsen Förvärv av vindkraftverk Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastlägga

Läs mer

Företag eftersträvar att ha unika strategier tex till sina kunder. Uppge och förklara de två vanligaste typstrategierna som tas upp i FE100.

Företag eftersträvar att ha unika strategier tex till sina kunder. Uppge och förklara de två vanligaste typstrategierna som tas upp i FE100. Uppgift/Fråga: 1 121101 BEDÖMNINGSMALL a) Fyll i perspektiven på rätt plats i bilden: (6p) Whi sid 9- b) Beskriv kort Whittingtons Klassiska och Evolutionistiska perspektiv. Whi sid 18- ORG Uppgift/Fråga:

Läs mer

Kvittning av egenproducerad el

Kvittning av egenproducerad el Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Kvittning av egenproducerad el Sollentuna kommun föreslår att Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) driver frågan om kvittning av egenproducerad el och

Läs mer

Utvecklingsmiljöer i nära samverkan med fastighetsägare, miljöteknikföretag och universitet

Utvecklingsmiljöer i nära samverkan med fastighetsägare, miljöteknikföretag och universitet Utvecklingsmiljöer i nära samverkan med fastighetsägare, miljöteknikföretag och universitet Vilken typ av produkt är solel? Det beror på Fyra exempel på olika affärsmodeller: - storskalig produktion

Läs mer

Detta är en annons från EgenEl. solceller. Ann väljer. solceller. Solcells paket. steg för steg

Detta är en annons från EgenEl. solceller. Ann väljer. solceller. Solcells paket. steg för steg solceller Ann väljer solceller 3 Solcells paket InstalLationen steg för steg Allt fler väljer solceller Vi kan nästan tala om en solcellsrevolution Under 2012 installerades det dubbelt så mycket solel

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

Lönsamhetsberäkning för småskalig biodiesel CHP

Lönsamhetsberäkning för småskalig biodiesel CHP Inledning Lönsamhetsberäkning för småskalig biodiesel CHP I förstudie kommer lönsamhetsberäkningar att göras för ett biodieselaggregat som har möjlighet att producera både el och värme hädanefter CHP.

Läs mer

Teknik, kostnader och ekonomi i en solcellsanläggning

Teknik, kostnader och ekonomi i en solcellsanläggning Teknik, kostnader och ekonomi i en solcellsanläggning Vår egen solcellsanläggning Energi/ekonomisnurr : Ett annat sätt att tänka, (kommer lite här och där). Pågående solcellsinstallation i Leksand Stödmöjligheter

Läs mer

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige. BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom

Läs mer

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Anna Bergek Linköpings universitet & UiO Presentationen är baserad på en rapport till Finansdepartementets

Läs mer

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Varför vindkraft? Möjligheter Utbyggnaden Ekonomi Våra frågor 2 Våra budskap Billigaste förnybara energikällan som finns att tillgå Bidrar till försörjningstrygghet

Läs mer

Akademiska Hus satsar på solceller

Akademiska Hus satsar på solceller Akademiska Hus satsar på solceller Seminarium Svensk Solenergi/Chalmers Uppsala 2015-10-16 Johan Tjernström, Energistrateg johan.tjernstrom@akademiskahus.se 1 Innehåll Kort om Akademiska Hus Våra energimål

Läs mer

Nätanslutna solcellsanläggnigar. Jacob Edvinsson 2014-09-18 Johan Johannisson Martin Skoglund Charlotta Winkler

Nätanslutna solcellsanläggnigar. Jacob Edvinsson 2014-09-18 Johan Johannisson Martin Skoglund Charlotta Winkler Nätanslutna solcellsanläggnigar Jacob Edvinsson 2014-09-18 Johan Johannisson Martin Skoglund Charlotta Winkler Agenda WSP Vilka är vi? Introduktion Varför förnybar energi? Varför egenproducerad el? Solcellsteknikens

Läs mer

Workshop Building Applied and Building Integrated PV Systems

Workshop Building Applied and Building Integrated PV Systems Workshop Building Applied and Building Integrated PV Systems Results from group discussions and interactive session Chalmers, Göteborg 2015-03-03 Barriärer för spridning Regelverken är komplicerade och

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

Vindkraft i Falköpings kommun - andelsägande

Vindkraft i Falköpings kommun - andelsägande Vindkraft - andelsägande Falköpings kommun kan genom att engagera sig påverka utvecklingen mot lokalt ägande och ställa krav på de som projekterar vindkraftverk. Kommunen erbjuder sig att bli delägare

Läs mer

Försäljning av vindenergi från Vindpark Stamåsen

Försäljning av vindenergi från Vindpark Stamåsen Erbjudandet gäller till och med 1 december 2013. Försäljning av vindenergi från Vindpark Stamåsen Statkraft SCA Vind AB Investera i förnybar energi och påverka dina elkostnader Nu kan du som har elabonnemang

Läs mer

Stödsystem för solceller

Stödsystem för solceller Stödsystem för solceller Björn Sandén Miljösystemanalys, Energi och miljö Chalmers Visionen The industrial transition Energy, materials and knowledge High efficiency solar energy (>100 kwh/m 2 yr) Fossil

Läs mer

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Karin Widegren, kanslichef, Samordningsrådet för smarta elnät Power Circle Summit 2014, Göteborg 6 november 2014 Samordningsrådet NÄRINGSLIV ORGANISATIONER

Läs mer

Smarta elnät För ett hållbart samhälle

Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Dagens kraftnät baserar sig på att elen produceras i stora kraftanläggningar och att flödet i transmissionsoch distributionsnäten

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer

Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer Viktigt för uppdraget har varit att samråda med berörda intressenter och aktörer för att få ta del av deras synpunkter, kunskaper och erfarenheter.

Läs mer

Del 4 Emittenten. Strukturakademin

Del 4 Emittenten. Strukturakademin Del 4 Emittenten Strukturakademin Innehåll 1. Implicita risker och tillgångar 2. Emittenten 3. Obligationer 4. Prissättning på obligationer 5. Effekt på villkoren 6. Marknadsrisk och Kreditrisk 7. Implicit

Läs mer

1 Fastställande av kalkylräntan för det fasta nätet

1 Fastställande av kalkylräntan för det fasta nätet Datum Vår referens Sida 2011-02-02 Dnr: 10-420/2.1.2 1(5) Konkurrensavdelningen Bengt G Mölleryd 08 678 55 64 bengt.molleryd@pts.se Reviderad 2 februari ersätter publicerat dokument 25 januari 2011 1 Fastställande

Läs mer

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion Solelsinvestering i Ludvika kommun Underlag för motion Vänsterpartiet i Ludvika 2013 Vänsterpartiet vill att Ludvika kommun tar en aktiv roll i omställningen av samhällets energiproduktion. Genom att använda

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Enkelhet för kunden. Elhandlarcentrisk modell

Enkelhet för kunden. Elhandlarcentrisk modell Enkelhet för kunden Elhandlarcentrisk modell I Sverige och i Norden har kunden en relation med elnätsföretaget och en med elhandelsföretaget. I vissa andra europeiska länder (Tyskland, Frankrike och England)

Läs mer

Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning

Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning Robert Bjärnemo och Damien Motte Avdelningen för maskinkonstruktion Institutionen för designvetenskaper LTH Inledning Kalkylmetoder Payback-metoden (återbetalningsmetoden)

Läs mer

Affären Gårdsten en uppdatering

Affären Gårdsten en uppdatering Affären Gårdsten en uppdatering Hans Lind Professor i fastighetsekonomi Avd f Bygg- och fastighetsekonomi Institutionen för Fastigheter och Byggande KTH Stockholm Mars 2014 TRITA-FOB-Rapport 2014:1 2 1.

Läs mer

Optimering av olika avfallsanläggningar

Optimering av olika avfallsanläggningar Optimering av olika avfallsanläggningar ABBAS GANJEHI Handledare: LARS BÄCKSTRÖM Inledning Varje dag ökar befolkningen i världen och i vår lilla stad Umeå. Man förutsäg att vid år 2012 har Umeås folkmängd

Läs mer

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas?

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Elforskdagen 3 december 2013 Tomas Wall, Desiderate AB 1 Utbuds- och efterfrågekurva i Norden (normalår) CO2 kostnad 10-30 /ton CO 2 Rörlig prod.kostnad (exkl.

Läs mer

100 % förnybart 2050.!?

100 % förnybart 2050.!? 100 % förnybart 2050.!? Jan-Olof Dalenbäck Professor Profilledare Styrkeområde Energi Svenska solenergiföreningen (Sekr.) International Solar Energy Society (Board) Svenska fjordhästföreningen (Styrelsen)

Läs mer

Analys och rekommendation från Hem och Fastighet avseende Räntestrategi för Brf Granatäpplet

Analys och rekommendation från Hem och Fastighet avseende Räntestrategi för Brf Granatäpplet Analys och rekommendation från Hem och Fastighet avseende Räntestrategi för Brf Granatäpplet Bakgrund... 2 Analys & rekommendation... 2 Sammanfattning... 5 Ordlista... 6 Bakgrund Hem och Fastighet har

Läs mer

Energi och förnybart. Maria Danestig Energisamordnare Stadsbyggnadskontoret

Energi och förnybart. Maria Danestig Energisamordnare Stadsbyggnadskontoret Energi och förnybart Maria Danestig Energisamordnare Stadsbyggnadskontoret Mål i Norrköpings kommuns Energiplan Energieffektivisering, 30% år 2005-2030 (50% egna verksamheten) Förnybart, 100% år 2030 Robust,

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Piteå tar satsningen på solenergi till nya höjder

Piteå tar satsningen på solenergi till nya höjder PRESSMEDDELANDE 2014-07-07 Piteå tar satsningen på solenergi till nya höjder Ny solpark på universitetstaket kan tiodubbla produktionen av solenergi Pite Energi tar ett stort steg i arbetet mot hållbar

Läs mer

INFORMATION FÖR ER SOM SKALL INSTALLERA SOLCELLER

INFORMATION FÖR ER SOM SKALL INSTALLERA SOLCELLER INFORMATION FÖR ER SOM SKALL INSTALLERA SOLCELLER Vi på SVEA Solar är glada för att ni är intresserade av att installera solceller och satsa på solel. Marknaden för solceller växer kraftig i Sverige och

Läs mer

Finansiering av miljöbussar

Finansiering av miljöbussar 1(5) 2009-08-18 Vår referens Gunnel Forsberg 08 686 1418 Styrelsen Dokumenttyp Finansiering av miljöbussar Bakgrund SLs inriktning har, alltsedan upphandling av busstrafiken inleddes i början på 1990-talet,

Läs mer

Biobränslebaserad kraftproduktion.

Biobränslebaserad kraftproduktion. Biobränslebaserad kraftproduktion. Mars 2015 Mars 2015 1 Biobränslebaserad kraftproduktion I Sverige användes under 2014: 41,2 TWh rena biobränslen av totalt 73 TWh bränslen i värme och kraftvärmeverk

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Vattenkraften har en centrala roll i kraftsystemet

Vattenkraften har en centrala roll i kraftsystemet Elforsk 14 juni 2013 Vattenkraften har en centrala roll i kraftsystemet Vattenkraft används för att reglera ut förbrukningsvariationer. 1-7 januari 2011. Reglering med vattenkraft är billig vilket ger

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

KLIMATSMARTA INKÖPSBESLUT - EL

KLIMATSMARTA INKÖPSBESLUT - EL KLIMATSMARTA INKÖPSBESLUT - EL Medverkande i el-gruppen Göteborgs stad Partille kommun Dalslands kommunerna Lerums kommun Mariestads kommun Strömstad kommun Västra Götalandsregionen Vårgårda kommun Uddevalla

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

STYRNING OCH STRATEGI (SOS) 7,5 högskolepoäng

STYRNING OCH STRATEGI (SOS) 7,5 högskolepoäng STOCKHOLMS UNIVERSITET Företagsekonomiska institutionen Tentamen STYRNING OCH STRATEGI (SOS) 7,5 högskolepoäng Datum: 2014-10-29 Skrivningstid: 09.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, med tömt minne.

Läs mer

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på

Läs mer

Investeringsanalysering

Investeringsanalysering Emma Granö Investeringsanalysering Beslutsunderlag åt caseföretag X Företagsekonomi 2014 VASA YRKESHÖGSKOLA Utbildningsprogrammet för företagsekonomi ABSTRAKT Författare Emma Granö Lärdomsprovets titel

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Solekonomi. Mot en solekonomi. Avancerad energiproduktion Energieffektiv produktion och/eller låga utsläpp

Solekonomi. Mot en solekonomi. Avancerad energiproduktion Energieffektiv produktion och/eller låga utsläpp Jens Bjöörn Mot en solekonomi Solekonomi Resurs-, och systemeffektivitet Hög Traditionell energiproduktion Ändliga resurser och hög miljöbelastning CHP Avancerad energiproduktion Energieffektiv produktion

Läs mer

Egenproducerad energi - så funkar det

Egenproducerad energi - så funkar det Page 1 of 6 Egenproducerad energi - så funkar det Taggar på denna artikel Byta solfångare, Köpa solfångare, solceller, solcellspanel Att producera egen energi till villan blir inte alltid en ekonomisk

Läs mer

Regional satsning på småskalig vindkraft i sydöstra Sverige inom Nätverk för vindbruk

Regional satsning på småskalig vindkraft i sydöstra Sverige inom Nätverk för vindbruk Regional satsning på småskalig vindkraft i sydöstra Sverige inom Nätverk för vindbruk Energimyndigheten Intelligent Energy Europe start 2008-12, avslut 2011-03 Småskalig vindkraft Genomförande - Kalmar

Läs mer

Boverket. vindkraft - M2015/2349/Ee. Yttrande. Miljö- och energidepartementet m.registrator(o regeringskansliet.se

Boverket. vindkraft - M2015/2349/Ee. Yttrande. Miljö- och energidepartementet m.registrator(o regeringskansliet.se Boverket Yttrande Datum 2015-07-07 Diarienummer 1793/2015 1(5) Myndigheten för semhattsptanermq, byggande oct, boende Miljö- och energidepartementet m.registrator(o regeringskansliet.se Remiss av Energimyndighetens

Läs mer

Hur investerar vi för framtiden?

Hur investerar vi för framtiden? Hur investerar vi för framtiden? SVC-dagarna, 27-28 januari 2010 Hans Lindström Asset manager Vattenfall Vattenkraft Vattenfall 100 år 1909 Vattenfall bildas 1910 Vattenkraft (Olidan) 1952 Transmission

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson ÄGARSTRUKTUR SHE-KONCERNEN Sala kommun 87,5% Heby kommun 12,5% Sala-Heby Energi AB 100% 100% Sala-Heby Energi Elnät AB HESAB SHEs AFFÄRSIDÉ Att vara en långsiktig modern

Läs mer

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.

Läs mer

Solelserbjudande från Södra. Egen solel

Solelserbjudande från Södra. Egen solel Solelserbjudande från Södra Egen solel Så här tillverkas solel Solelserbjudande från Södra För att producera din egen el från solens energi behöver du ett tak eller en markyta utan skuggor. Se över hur

Läs mer

c S X Värdet av investeringen visas av den prickade linjen.

c S X Värdet av investeringen visas av den prickade linjen. VFTN01 Fastighetsvärderingssystem vt 2011 Svar till Övning 2011-01-21 1. Förklara hur en köpoptions (C) värde förhåller sig till den underliggande tillgångens (S) värde. a. Grafiskt: Visa sambandet, märk

Läs mer

TENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering för fatighetsmäklare7,5 poäng

TENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering för fatighetsmäklare7,5 poäng HÖGSKOLAN I BORÅS Institutionen Handelsoch IT-högskolan (HIT) TENTAMEN Finansiell Planering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering för fatighetsmäklare7,5 poäng

Läs mer

Agenda. Bakgrund och vad vi gör. Utfall/status nationellt och regionalt. Erfarenheter och utmaningar

Agenda. Bakgrund och vad vi gör. Utfall/status nationellt och regionalt. Erfarenheter och utmaningar Riskkapital Agenda Bakgrund och vad vi gör Utfall/status nationellt och regionalt Erfarenheter och utmaningar Vad vi gör - Riskkapital som finansieringsform Investering i Eget Kapital, vanligtvis aktier

Läs mer

Exerum iuses est. tota soloremer Inti quiam isast licabo umni quat

Exerum iuses est. tota soloremer Inti quiam isast licabo umni quat Alis Arumquiam & Istibus Sumid Handlingsplan för kommunal solel Exerum iuses est i Ludvika kommun tota soloremer Inti quiam isast licabo umni quat Vänsterpartiet Ludvika 2012 2014 Vänsterpartiet vill se

Läs mer

E.ON satsar på vindkraft

E.ON satsar på vindkraft E.ON satsar på vindkraft Nationella vindkonferensen Kalmar 7 april, 2009 Lennart Fredenberg E.ON Sverige AB E.ON är ett av världens största privatägda energiföretag i världen stark position i Norden Renewables/JICDM

Läs mer