årsredovisning höganäs kommun

Transkript

1 09 årsredovisning höganäs kommun 1

2 09 Vi har idag täckning för vad vi konsumerar och skyfflar inget v idare på våra barn i framtiden. Våra buffertfonder är klokt placerade med låg risk och vi gjorde i princip inga förluster när krisen slog till. Péter Kovács, Kommunstyrelsens ordförande 2

3 INNEHÅLL Kommunstyrelsens ordförande har ordet 4 Förvaltningsberättelse 6 Ekonomisk analys 6 Personalredovisning 14 Verksamhetsberättelser 22 Kommunfullmäktige 22 Revision 23 Överförmyndarnämnd 24 Kommunstyrelse 25 Kommunstyrelse: egen verksamhet 25 Kommunledningskontor 26 Teknisk förvaltning: skattefinansierad verksamhet 28 Teknisk förvaltning: avgiftsfinansierad verksamhet 31 Räddningstjänst 33 Fastighetsförvaltningen 34 Byggnadsnämnd 36 Kultur- och fritidsnämnd 38 Utbildningsnämnd 40 Socialnämnd 44 Miljönämnd 49 Finansförvaltningen 51 Ekonomisk översikt 52 Fem år i sammandrag 52 Resultaträkning 53 Kassaflödesanalys 54 Balansräkning 55 VA 56 Renhållning 57 Investeringsbudgetavräkning 58 Redovisningsprinciper och noter 61 Resultatbudgetavräkning 68 Revisionsberättelse 70 3

4 Nådens år utnämndes vi till Sveriges mest ekonomiskt välskötta kommun 4 Nådens år. Ja, så kanske man hade börjat ett bokslut med denna världssituation på 1700-talet. Men nu är det 2010 och då tror jag att inledningen blir så här: 2009 ekonomisk kris i världen, ekonomisk kris i Europa och ekonomisk kris i Sverige. Inte sedan talet har världen skådat en djupare ekonomisk kris och det påverkade givetvis även Höganäs. Den som har lite kunskaper om kommunekonomi vet att vi inte drabbas med full kraft av krisens efterverkningar förrän Det finns en tröghet och fördröjning i vårt skattesystem som ger denna effekt. Men vad gör man när en störtflod närmar sig? Jo, antingen så flyr man eller så bygger man fördämningar och ser över sin visthusbod för att kunna överleva tills åkrarna ger full skörd igen. Det är precis vad Höganäs kommun har gjort. Vi har använt år 2009 och vi använder år 2010 för att rusta oss för år 2011 och år För de som tvivlar på att störtfloden verkligen kommer så måste jag tyvärr säga att denna gång vet vi med säkerhet att det är så och att floden är relativt stor. Underlaget som ligger till grund för skatteintäkterna för år 2011, är betydligt mindre än det var för år Redan i november 2008 kallade kommunstyrel sen till en krisövning, inte i vanlig mening med snökaos och olyckor. Nej, denna gång var scenariot ekonomisk världskris precis innan den blev verklighet. Övningen gav Höganäs kommun möjlighet att reagera i tid och hinna förebygga. Redan i mars 2009 kunde vi revidera budgeten i syfte att minska kostymen och få lite överskott att leva på år 2011 och år Våra förvaltnings chefer och alla våra medarbetare ställde upp och därför kan vi nu presentera ett bokslut för år 2009 som ger oss större trygghet inför kommande tuffa år. Det är inte många kommuner i Sverige som har samma lyckliga och stabila position. Höganäs kommun har inga egna lån, vi finansierar fullt ut vår pensionsskuld och kostnaderna kommer inte att öka eftersom vi har byggt upp buffertfonder för de mest kostsamma åren runt år Vi har idag täckning för vad vi konsumerar och skyfflar inget vidare på våra barn i framtiden. Våra buffertfonder är klokt placerade med låg risk och vi gjorde i princip inga förluster när krisen slog till. Vi utnämndes 2009 till Sveriges mest ekonomiskt välskötta kommun av tidningen Kommunexperten. Denna utmärkelse är vi mycket stolta över, det är hårt arbete som ligger bakom. Den 1 januari 2009 blev Höganäs officiellt Euro-city, vilket innebär att vårt näringsliv och kommunen accepterar euro på samma sätt som vår svenska krona. Handlarna och näringslivet har varit drivande i arbetet och i november lanserades vår egen valuta, Euronäs. Under november och december hand lades det i Höganäs för Euronäs alltså 1,35 Mkr. På nedersta raden i bokslutet 2009 läser vi 57,8 Mkr. Ett fantastiskt resul tat för ett krisår. Vi har medvetet arbetat mot ett överskott genom att minska vår kostym. Alla nämnder har i stort sett följt den reviderade budgeten. Att notera är att socialnämnden har full gjort sitt uppdrag och ändå lämnar tillbaka ca 9,4 Mkr. Jag är

5 Kommunstyrelsens ordförande har ordet imponerad över deras effektivitet och profession alism. Givetvis förekommer missar och fel, men inte på något sätt allvarliga missar och definitivt inte i stort antal. Vi är alla människor och vi kan göra fel, vi måste kunna förlåta och ta lärdom. 46,2 Mkr av överskottet hittar vi på finans förvaltningen genom en blandning av bättre skatte utfall och andra poster som blivit bättre än väntat. I mina ögon har vi fört en klok ekonomisk politik som gett resultat och framförallt trygghet. När krisen är över måste vi inrikta oss på att prioritera nyckeltalen inom skolan och barn omsorgen. I den framtida planeringen finns också två andra stora poster dels ytterligare ett vårdboende och dels etapp två för Höganäs Sportcenter med utbyggnad av fotbollsplaner, såväl levande gräs som konstgräs och friidrotts möjligheter. Till sist vill jag rikta ett stort tack till vår fantastiska personal, våra chefer och arbetsledare. Tack för ett gott samarbete i alliansen och med oppositionen. En bidragande orsak till vårt välstånd är just det goda samarbetet på politisk nivå. Oppositionen har valt att vara med och påverka och ta ansvar istället för att stå vid sidan om. Péter Kovács, Kommunstyrelsens ordförande händelser 2009 l Kommunen genomförde den största satsningen genom tiderna på fritid och friskvård, Höganäs Sportcenter. Arbetet med Hälsans stig fort sätter. l Invigning av utegym vid Kvickbadet. l Inflyttningen fortsatte trots krisen och vi l igger i fas för att klara vårt befolkningsmål till år l Skolan blev uppmärksammad för väldigt goda resultat och höjda meritpoäng. l Vi genomförde Vision 09 där många nya visioner och idéer fanns att beskåda på Biblioteket. Nästa visions utställning är schemalagd till år 2011 men redan nu har vi nya idéer och skisser för att fylla en ny utställning, så kanske får det bli en extra Vision 10, l Kommunen fick utmärkelsen Guld kärnan för bästa marknadsföring. l Beslut togs och arbetet med bevaran det av vårt kulturarv, keramiken i Höganäs, genom Keramiskt Center fortsätter. l Vi hamnade högst på listan över utlånade böcker per invånare. Vi har en fantastisk biblioteksverksamhet. 5

6 förvaltningsberättelse Den finansiella krisen vände tillväxt till nedgång Efter förra höstens kollaps på de finansiella marknaderna, det stora raset i världshandeln och det därmed sammanhängande fallet i produktionen föll Sveriges BNP år 2009 med 4,3 % på årsbasis. Nedgången var bred. Både varu- och tjänsteproduktion drabbades av stora efterfrågeminskningar och industriproduktionen föll dramatiskt. Antalet personer varslade om uppsägning ökade därefter till mycket höga tal. Konjunkturnedgången påverkar skatteunderlaget framförallt via arbetsmarknaden. Lägre sysselsättning och en därmed långsammare löneutveckling försvagar skatteunderlagets tillväxt. Lågkonjunkturen och fallet i sysselsättningen ledde till att skatteunderlagsprognoserna för 2009 och framåt reviderades ner kraftigt. Under senare delen av året har dock en viss återhämtning skett. De låga räntorna, finanspolitiska stimulanser och återhämtning i världshandeln har varit drivkrafterna bakom uppgången. Antalet personer varslade om uppsägning har på kort tid sjunkit från förra vinterns mycket höga tal till mer normala nivåer. Den öppna arbetslösheten har inte heller ökat så snabbt som tidigare bedömning innebar. Det innebar något bättre skatteunderlagsutveckling jämfört med tidigare bedömningar, men den är även fortsättningsvis väsent ligt lägre än Ändrade ekonomiska förutsättningar för kommuner och landsting Den snabba och överraskande kraftiga konjunkturförsvagningen försämrade drastiskt de ekonomiska förutsättningarna för kommuner och landsting. De skatteintäktsprognoser som budgetarbetet inför 2009 hade baserats på gällde inte längre, utan reviderades successivt ned med stora belopp. I maj beräknade SKL skatteintäkterna bli nästan 25 miljarder kronor lägre 2009 än vad som beräknades ett år tidigare när budgetarbetet inför 2009 startade. Prognosskillnaden var ännu större för För kommuner och landsting har detta inneburit att planeringen 2009 vilat på extra osäkra prognoser. Många kommuner startade olika åtgärdsprogram för att hantera ekonomin. Exempel är skattehöjningar, revidering av budgetramar och olika sparprogram. Syftet med dessa är inte bara att få ekonomin till att gå ihop 2009 men framförallt skapa ett bättre utgångsläge inför 2010 och 2011 då skatteintäkterna har beräknats bli lägre. Höganäs kommun var tidig med att vidta åtgärder Sämre skatteintäkter i riket innebär sämre ekonomiska förutsättningar för Höganäs kommun. Det beror på att Sverige har ett långtgående skatteutjämningssystem. Det innebär att alla kommuner i landet efter utjämning erhål ler samma skatteintäkter i kronor per invånare. I februari 2009 beräknades skatteintäkterna realt i Höganäs bli drygt 7 Mkr lägre jämfört med budgeten. Därutöver prognostiserades en avvikelse på -4 Mkr bland nämnder och förvaltningar. Det fattades således 11 Mkr jämfört med budgeten Bedömningen för 2010 och 2011 var då att det saknades 23 respektive 43 Mkr. Mot denna bakgrund beslutades det tidigt under våren om ett åtgärdsprogram. Programmet omfattade rutiner för anställningar och konferenser, inköp, fastighetsanvändning, översyn av IT-kostnader, fastighetsunderhåll, energianvändning samt en allmän nedrevidering av nettokostnader för samtliga verksamheter motsva rande 0,4 %. Syftet med ovanstående åtgärder var framförallt att förbättra utgångsläge inför 2010 och

7 ekonomisk analys Nu är vi invånare! Kommunens befolkning har för nionde året i rad ökat. Under 2009 steg invånarantalet från till , d v s med 232 personer. Befolkningsutveckling Jämfört med föregående år ökade det totala antalet barn och ungdomar (1-18 år) med 18 personer. Bland de äldre ökade antalet personer i åldern 65 till 79 år med 182 och gruppen 80-w år ökade med 40 invånare. Befolkningsförändringar påverkar kommunens skatteintäkter och utjämning. I genomsnitt ger en befolknings ökning med en person ökade skatte intäkter med cirka 40 tkr. Befolkningens fördelning på olika tätorter per den 31 december respektive år: 2008 Ort Diff Höganäs Viken Lerberget Nyhamnsläge Jonstorp Mölle Väsby Strandbaden Mjöhult Arild Farhult Skäret Ingelsträde Lerhamn Övriga områden Kommunen Bostadsproduktion Bostadsbyggandet i kommunen har avmattats till följd av den ekonomiska nedgången. Under år 2009 har omkring 35 bostäder färdigställts i kommunen. De största pågående projekten är: l Vikens Ry II (Skanska Sverige AB), ca 25 villor med äganderätt. l Backalyckan III (Riksbyggen) i Viken, 20 villor med äganderätt. l Jonstorp 12:20 Norra (Götenehus AB), 11 villor med äganderätt. l Bölsåkra 5:9 (Götenehus AB), 9 villor med äganderätt. l Kv. Polaris (AB Höganäshem) påbyggnad med 12 hyreslägenheter. Försäljning av 14 tomter för styckebyggda småhus på Eleshultsområdet i Nyhamnsläge har avslutats under hösten Nästa projekt blir Östra Lerberget med byggstart år Arbetsmarknad Lågkonjunkturen visar tydliga tecken på att inte bli så djup som förväntades bara för ett halvår sedan. Arbetsförmedlingens omfattande undersökning om arbetsgivarnas syn på sysselsättningen den närmaste tiden ger nu en mer optimistisk bild än tidigare. Av Arbetsförmedlingens statistik framgår att den öppna arbetslösheten i Höganäs per december 2009 uppgick till 3,8% mot 3% året innan. Motsvarande siffror för Skåne och riket är 4,5 respektive 4,4 % mot 3,3 respektive 3,2 % ett år tidigare. Vidare framgår av statistiken att Höganäs vid samma tidpunkt hade en ungdomsarbetslöshet på 4,9 %, vilket motsvarar samma nivå som året innan. För Skåne och riket uppgick andelen ungdomsarbetslösa per december 2009 till 4,7 respektive 5,1 %. Årets verksamhet Kommunstyrelse, nämnder och övriga politiska organ har avlämnat verksamhetsberättelser för sina respektive ansvarsområden. Berättelserna ingår i denna årsredovisning och redovisas under ett särskilt avsnitt längre fram. 7

8 förvaltningsberättelse Nedan kommenteras vissa förhållanden som särskilt bör uppmärksammas: Kommunens samverkan med handel och fastighetsägare för att stärka Höganäs som handelsstad har lett till ett flertal nyetableringar i kommunen. Höganäs Design Outlet befäste sin ställning som turistmål genom flera nytillskott och en upprustning av områdets infrastruktur. Det unika greppet att marknadsföra sig som Euro-City, en kommun där handel, restauranger och hotell accepterar Euro, gav eko både nationellt och utomlands. Kommunen vann Guldkärnan som bästa marknads förare. Kommunens företagsklimat rankas fortfarande högt i Svenskt Näringslivs årliga kartläggning. Höganäs kommun hamnade 2009 på 13:e plats bland landets 290 kommuner. Likaså rankades Höganäs som bästa kommun i Nord västra Skåne 2009 för utvecklingen av nyföretagande. I en ny rapport från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) lyfts skolan i Höganäs kommun upp som ett gott exempel. Enligt rapporten är det den övergripande ledningen från politiker via tjänstemän till rektorer och lärare samt styrningen som är avgörande för vad som skapar en framgångsrik skolkommun. Biblioteken i Höganäs kommun har högst utlåningsoch besökstatistik i Skåne! Enligt statistik från Kulturrådet leder Höganäs kommun med sina fem bibliotek topplistan i Skåne vad gäller den totala utlåning per invånare och delar 1:a plats med Lund vad gäller biblioteksbesök per invånare. Om- och nybyggnationen av Höganäs Sportcenter har pågått under hela året. Denna är nu klar och invigdes den 8:e januari Framställning och förädlingen av lergods och stengods har haft en stor betydelse för det skånska kultur arvet. För att förvalta denna tradition har kommunen, tillsammans med Region Skåne och G W Nybergs Stiftelse för Höganäs kommun beslutat att bilda ett Kera miskt Center. Stiftelsen Höganäs Keramiskt Center kommer att innehålla museum, konsthall, verkstäder, prova på aktiviteter och kursverksamhet samt industrikeramik med nya, spännande interaktiva möjligheter för besökaren. Höganäs kommun investerar i friskvård. I maj invigdes ett utegym vid Kvickbadet. Redskapen kommer att komplettera Hälsans Stig, en promenadled som sträcker sig 8 km runt Höganäs. Dessutom finns det möjlighet att spela streetbasket eller helt enkelt ta ett dopp eller bada bastu på Kvickbadhuset. 8 Framtidsutställningen VISION 09 på Café Amanda i huvudbiblioteket genomfördes. Allmänheten bjöds in för att lämna sina synpunkter om den framtida utbyggnaden av Höganäs kommun.

9 ekonomisk analys Mål enligt god ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen ska kommuner ange finansiella mål samt mål för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Dessa mål skall följas upp och utvärderas i förvaltningsberättelsen och redovisas i årsredovisningen. Kommunens målstruktur ser ut enligt följande: l Ledstjärna l Övergripande mål l Budgetmål Kommungemensamma mål Nämndsrelaterade mål. Finansiella mål Kommunens egna kapital skall inflationssäkras. Lånefinansiering av investeringar bör undvikas. Måluppfyllelse Målet har uppnåtts. Under året har KPI ökat med 0,9 %. Det egna kapitalet var vid årets början 345 Mkr och det utgående 402 Mkr. Det egna kapitalet har således ökat mer än KPI. Målet har uppnåtts. Inga nya lån har tagits under Samtliga investeringar har självfinansierats. Kommunfullmäktige fastställde 2007 att som ledstjärna för kommunen under perioden anta devisen Från kol till diamant och som övergripande mål att kommunens befolkning ska öka till invånare i Höganäs stad och till totalt invånare i kommunen år År 2009 gällde sex kommungemensamma mål: 1. Stärka boende- och fritidsutbudet i syfte att öka kommunens attraktivitet för fler invånare. 2. Öka befolkningen under fyraårsperioden ( ) med minst 700 invånare. 3. Stärka kommunens infrastruktur och ekologiska hållbarhet. 4. Utveckla kvalité i utbildning och omsorg så att kommunens attraktivitet som bostadsort stärks. 5. Öka kommunens attraktivitet för företagsutveckling. 6. Finansiella mål: Inflationssäkra kommunens egna kapital. Undvika lånefinansiering av investeringar. Intern kontroll Inför 2009 har samtliga nämnder tagit fram internkontrollplaner. Totalt sett har resultatet av årets interna kontroll varit tillfredsställande. Vissa brister har också identifierats och åtgärdats. Årets kontroll har bland annat resulterat i att hanteringen av diariesystemet har förbättrats och brister i redo visningen av representation har åtgärdats och kommer att följas upp. Gjorda kontroller av lönerutiner gav ett gott resultat. Nedskrivning av aktierna i Höganäs Fjärvärmebolag Höganäs Fjärrvärme AB, som ägs av Höganäs kommun (61%) och Öresundskraft AB (39%), hade per 31 december 2008 en ackumulerad förlust om 8 Mkr. Bolagsstyrelsen beslöt att göra en nedsättning av aktiekapitalet med motsvarande belopp. Kommunfullmäktige beslöt att göra en nedskrivning med 4,9 Mkr, vilket motsvarar kommunens andel. För varje nämnd finns det sedan fem mål för god ekonomisk hushållning. Utvärderingen av de nämndsrelaterade målen kopplade till god ekonomisk hushållning redovisas under respektive nämnd/styrelse. 9

10 förvaltningsberättelse 10 Finansiell analys Kommunen Den finansiella analysen bygger på fyra aspekter: Resultat: Vilken balans har kommunen mellan sina intäkter och kostnader under året och över tiden. Finns det varningssignaler? Hur utvecklas investeringarna? Kapacitet: Vilken finansiell motståndskraft har kommunen på kort och lång sikt? Risk: Vilka risker kan påverka kommunens ekonomi samt hur är kommunen exponerad finansiellt? Kontroll: vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? Ett tecken på god kontroll är att antagen budget och prognos har god överensstämmelse med utfallet. Avsikten med analysen är att identifiera eventuella finansiella problem och att klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning eller ej. Resultat och kapacitet Resultatet 2009 blev ett överskott på 57,8 Mkr, vilket är 57,6 miljoner bättre än det budgeterade. Resultatet förklaras av: l Ej använda reserver och fonder (27 Mkr) l Överskott på nämnder och styrelse (12 Mkr) l Återbetalning av personalförsäkringsavgifter (9,4 Mkr) l Lägre pensionskostnader (7 Mkr), samt l Bättre finansnetto (4,8 Mkr) l Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning (-2,6 Mkr) l Reavinster samt övrigt (0,1 Mkr) Viktigt att påpeka är dock att merparten av dessa poster är av engångskaraktär. Budgeterade reserver 2009 avser framför allt medel avsatta för driften av sportcenter och keramiskt centrum och som kommer att förbrukas 2010 när projekten är färdigställda och i drift. Som en följd av ett överskott i sjukförsäkringssystemet beslutades om en allmän sänkning av personalförsäkringsavgifterna under För Höganäs del motsvarar sänkningen 9,4 Mkr. Därutöver har pensionskostnaderna blivit 7 Mkr lägre än budgeterat som en följd av bromsen i pensionssystemet. Mkr Årets resultat (Mkr) ,8 13,0 27,3 Årets resultat 37,5 59,3 52,0 31,8 57, För kommunernas ekonomi gäller det lagstadgade balanskravet. Huvudprincipen är att intäkterna ska överstiga kostnaderna. Avstämning mot kommunallagens balanskrav, Mkr Årets resultat enligt RR 12,9 29,2 57,8 Avgår: Realisationsvinster -3,8-1,6 Pensionsutbetalningar -15,6-21,4-20,3 Tillägg: Årets skulduppräkning 18,5 26,2 27,8 Förändrat livslängdsantagande 39,1 Justerat resultat 54,9 30,2 63,7 Det justerade resultatet, 63,7 miljoner, innebär att kommunallagens balanskrav har uppfyllts. Skatte- och nettokostnadsutveckling Verksamheternas nettokostnader och finansnettots andel av skatteintäkter och utjämning visar hur stor del av skatteintäkter och utjämning som går till den löpande driften. Under perioden har verksamheternas nettokostnader inklusive finansnetto understigit 98 % av skatter och utjämning. Detta har gett utrymme att finansiera planerade framtida investeringar samt att tillföra pengar till pensionsfonden.

11 ekonomisk analys Investeringar Under året har nettoinvesteringarna uppgått till 129 Mkr. Av investeringsbudgeten på 163 Mkr har således 21 % av anslagen inte utnyttjats under året. Detta kan jämföras med förgående år då 57 % av anslagen inte togs i anspråk. Följande större investeringar har utförts under året: l Höganäs Sportcenter, 73 Mkr. l Va-ledningar samt utbyggnad av avloppsreningsverket, 19 Mkr. l Förskola Vikens Ry 8,4 Mkr. l Inköp Försäkringskassan 6,0 Mkr. l Förtätning Vikhaga, 4,5 Mkr. l Hambergsskolan, 1,7 Mkr. l Inköp renhållningsbil 1,5 Mkr l Fjärrvärmeanslutningar, 1,3 Mkr. l Förskola, Jonstorp, 1,3 Mkr. l Förskola, Ö Lerberget, 1,1 Mkr. Finansiering av investeringarna och självfinansieringsgrad Av kassaflödesrapporten framgår att den löpande verksamheten skapade ett överskott på 202 Mkr. Överskottet på den löpande verksamheten finansierar investeringar och skapar dessutom ett överskott på 71 Mkr. Vid årsskiftet var kommunen skuldfri med undantag för lån som vidareförmedlas till dotterbolagen. Risk och kontroll Likviditet Vid årsskiftet hade kommunen 169 Mkr innestående på kassa och bank. Därav utgjorde 16 Mkr utlåning som skett till de kommunala bolagen och som finansierats ur den egna likviditeten. Om de likvida medlen relateras till externa utgifter var betalningsberedskapen 138 dagar. Detta är en förbättring jämfört med 2008 och beror främst på den förbättrade behållningen på kassa och bank. Ränterisk och finansnetto Finansnettot anger skillnaden mellan finansiella intäkter och finansiella kostnader. Ett negativt finansnetto minskar utrymmet för kommunens verksamheter. Kommunens riskexponering för ränteförändringar blir större vid hög upplåning. Kommunens totala upplåning uppgick till 136 Mkr. Hela skulden avsåg lån som vidareförmedlats till kommunens bolag. Denna del utgör ingen ränterisk för kommunen eftersom dessa lån utlånas på i stort sätt samma villkor som kommunen har gentemot kreditinstituten. Borgensåtagande och ägande av andra bolag innebär ett risktagande. Borgensåtagandena har under året minskat för Höganäs Fjärrvärme AB. De totala borgensåtagandena uppgick till 113 Mkr och avser bl.a. borgensåtagande för AB Sydvatten, Nordvästra Skånes renhållnings AB och Höganäs Fjärrvärme AB. Någon risk förknippad med borgensåtagandena bedöms för närvarande inte finnas. Kommunens totala pensionsförpliktelser och pensionsmedel Kommunens samlade pensionsåtagande uppgick till 519 Mkr. Åtagandet redovisas i sin helhet som avsättning i balansräkningen. Beräkningen är gjord enligt RIPS07. Mkr Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser -20,2-19,5 Pensionsskuld före ,0-499,7 Totala förpliktelser -512,2-519,2 Finansiella tillgångar Pensionsfond 105,5 115,7 Kommunen avsätter årligen pengar till en pensionsfond för att finansiera framtida pensionsutbetalningar. Årsskiftet 2009 uppgick pensionsskulden intjänade före 1998 inklusive löneskatt till 500 Mkr och pensionsfonden till 116 Mkr. Fonden motsvarar 23 % av skulden. Under merparten av året har medlen varit placerade på koncernkontot. Sedan november har dock 40 Mkr fastränteplacerats på Swedbank och 30 Mkr lånats ut till AB Höganäshem. Båda placeringarna har en löptid på 5 år och en genomsnittlig ränta på 4 %. Resterande del av fonden 35,7 Mkr finns kvar på koncernkontot i avvaktan på annan placering. Avkastningen på hela pensionsfonden har under året uppgått till 1,5 Mkr, vilket motsvarar 1,4 %. 11

12 förvaltningsberättelse Budgetföljsamhet och prognos säkerhet En förutsättning för att kunna uppnå och bibehålla en god ekonomisk hushållning, är att avvikelserna mot budget inte blir för stora. Vid årets slut redovisade styrelsen och nämnderna sammantaget en avvikelse mot budget med 11,5 Mkr. Den största positiva avvikelse uppvisade socialnämnden med 9,4 Mkr. Den största negativa avvikelse redovisades av Utbildningsnämnden med 0,6 Mkr. Avvikelse mot budget Helårs-prognos Bokslut Mkr vid halvåret 2009 Kommunfullmäktige 0,0 0,6 Revision 0,0 0,0 Överförmyndarnämnd -0,1-0,1 Kommunstyrelse -1,3 1,4 Byggnadsnämnd -1,1 0,0 Kultur- och fritidsnämnd 0,0 0,5 Utbildningsnämnd -2,1-0,6 Socialnämnd -1,7 9,5 Miljönämnd 0,0 0,3 Summa -6,3 11,5 Samtliga nämnder och styrelse upprättar månadsvisa ekonomiska uppföljningar med en prognos för hela verksamhetsåret. Finansiell analys Koncernen Även om kommunen och dess bolag inte utgör en koncern i aktiebolagsrättslig mening, används begreppet koncern för att beskriva och avgränsa den ekonomiska och politiska beslutsenhet som kommunen och dess bolag utgör. Kommunkoncernen består av bostadsbolaget AB Höganäshem (100%) samt energibolagen Höganäs Energi AB (100%) och Höganäs Fjärrvärme AB (61%). Resultat före bokslutsdispositioner och skatt för bolagen. Mkr Höganäs Energi AB 4,8 7,1 AB Höganäshem 4,0 4,4 Höganäs Fjärrvärme AB -3,1-6,8 Höganäs Energi AB svarar för nätverksamheten och informationsöverföring på bredband. Årets reslutat uppgick till 7,1 Mkr, vilket var 3,3 Mkr högre än budgeterat. Högre energiomsättning, mindre nätförluster, ett överskott inom optoverksamheten samt ett bättre finansnetto var faktorer som bidrog till den positiva avvikelsen. Nedskrivning av förrådet och förändrad beräkning av pensionsskuld belastade resultatet med högre kostnader än vad som var planerat. AB Höganäshem är kommunens allmännyttiga bostadsbolag och har lägenheter. Vakansgraden vid årets slut uppgick till 0,2 %. Bolaget har en bostadskö som vid årsskiftet uppgick till sökande. Under 2009 färdigställdes ombyggnaden av 34 hyreslägenheter till trygghetsboende i Brorsbacke. Byggnationen av ett hus på Polaris pågick och färdigställs Under året har bolaget också genomfört ett omfattande upprustningsprogram av vvs-stammar, yttertak, fönsterbyte mm i det befintliga beståndet. Kommunfullmäktige har under året gett bolaget i upp drag att sälja 165 lägenheter i kvarteret Stataren 1 (Långaröd). Förhandlingar pågår med potentiella köpare och en försäljning förväntas ske under

13 ekonomisk analys Bland framtida projekt kan nämnas Oden/Balder samt Sälgen (Lugnet) med en planerad byggstart i slutet av Utöver dessa projekt hoppas bolaget kunna få vara med vid nybyggnation av folkparkstomten i centrala Höganäs. Höganäs Fjärrvärme AB ägs till 61 % av Höganäs kommun och till 39 % av Öresundskraft AB. Bolaget skall tillhandahålla miljövänligt producerad fjärrvärme till kunder i Höganäs centralort. Avtal om leverans av spillvärme har tecknats med Höganäs AB, som utvinner spillvärme från rökgaser i bolagets produktionsanläggning. Under året färdigställdes en ny anläggning inne på Höganäs AB:s område för ytterligare utvinning av spillvärme. Bolaget har under året haft väsentligt lägre spillvärmeleveranser som ett resultat av att Höganäs AB dragit ner produktionstakten. Kostnaderna för att ersätta spillvärme med bioolja har under året varit drygt 6 Mkr högre än budgeterat. Detta har lett till en kraftig resultatförsämring för bolaget För att undvika kontrollbalansräkning har bolaget skrivit ner aktiekapitalet med 8 Mkr. Utbyggnaden av nätet har under året varit begränsat till endast 2 större fastigheter och 2 villor. Total ledningslängd är idag omkring 19 km och det finns sammanlagt 132 fastigheter och 76 villor inkopplade på nätet. Koncernens ekonomiska resultat uppgick 2009 till 61,8 Mkr. Fastighetsinteckningar och borgenförbindelser uppgick till totalt 308,5 Mkr. Mkr Koncernens resultat , ,1 61, ,0 44,5 32, , , Framtiden Kommunen har under det gångna året fortsatt att stärka sin ekonomiska ställning. Resultatet blev 57,7 Mkr, vilket motsvarar ca 6 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Likviditeten är god och nämnder och förvaltningar har en mycket god budgetföljsamhet. Måluppfyllelsen bland verksamheterna är också hög och olika mättningar redovisar goda resultat. Tack vare god ekonomi och bra verksamhet är vi en kommun som är attraktiv att leva i. Av verksamhetsberättelserna framgår att vi går en spännande framtid tillmötes. Utmaningarna är många och finns inom alla områden. Tack vare en stabil ekonomi är förutsättningarna i Höganäs mycket bättre än på många andra håll. Den samhällsekonomiska utvecklingen indikerar dock att vi fortfarande har ett par år framför oss där ekonomisk återhållsamhet kommer att behövas. Arbetet med måluppföljningen måste också bli bättre. Målen ska inte bli flera! Däremot måste målarbetet på övergripande nivå lyfta fram flera dimensioner än ekonomi och befolkningstillväxt. I detta sammanhang kan nämnas att ekonomiavdelningen har fått ett uppdrag att inför nästa budgetarbete vidareutveckla kommunens målstyrning. 13

14 förvaltningsberättelse PERSONALEN I SIFFROR Antal anställda uppgick till personer. Antal anställda minskade med 26 medarbetare jämfört med årsslutet Minskningen förklaras främst av ett lägre behov av sjukvikarier. Största delen av medarbetarna, 86 %, hade en tillsvidareanställning medan 10 % hade vikariat och resterande del andra former av visstidsanställningar. Kommunen hade totalt 58 % heltidsanställningar och 42 % deltidsanställningar. Det är främst inom Socialförvaltningen och Utbildningsförvaltningen som deltidsanställningar förekommer. Medelåldern uppgick till 47,0 år, vilket var i stort sett samma jämfört med föregående år. Högst medelålder hade Tekniska förvaltningen med 50,2 år och lägst medel ålder hade Kultur- och Fritid med 46 år. Under året slutade 158 personer från sina tillsvidareanställningar. Drygt hälften slutade på egen begäran, resterande med ålderspension, sjukersättning eller annan orsak. Pensionsavgångarna har under de senaste åren varit ungefär 60 per år och beräknas vara på samma nivå de närmaste åren. Personalomsättningen 2009 uppgick till ungefär 10%. Under året rekryterades cirka 330 personer till tillsvidare- och visstidsanställningar. Under 2009 utannonserades 60 tjänster externt med ett genomsnittligt antal sökande på 37 personer till varje tjänst. Det fanns dock tidvis svårigheter att rekrytera utbildade fritidspedagoger och förskollärare. VAD KOSTAR PERSONALEN? Personal- och pensionskostnader Mkr Löner och ersättningar Löner, anställda 458,2 461,9 Ersättningar, uppdragstagare 5,9 6,6 Ersättningar, förtroendevalda 2,8 2,8 Kostnadersättning, rekrytering, friskvård m.m. 15,2 12,0 Summa 482,1 483,3 Arbetsgivaravgifter m.m. Lagstadgade avgifter 149,7 145,8 Avtalsförsäkringar 10,7 1,3 Summa 160,4 147,1 Pensionskostnader Pensioner 45,2 48,3 Särskild löneskatt på pensioner 11,4 12,2 Summa 56,6 60,5 Löner och ersättningar ökade mellan åren 2008 och 2009 med 1,2 Mkr, vilket var en mycket marginellt ökning. Den begränsade ökningen berodde framförallt på att antalet anställda har minskat med 26 heltids tjänster. De avtalsenliga löne ökningarna för 2009 uppgick till 4 % eller 18,6 Mkr inklusive PO. I december 2009 var den genomsnittliga heltidslönen kr per månad. LÄGRE SJUKFRÅNVARO Sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbetstid var för kommunens samtliga anställda 4,7 %. Det var en minsk ning jämfört med året innan, då sjukfrånvaron utgjorde 5,6 % av ordinarie arbetstid. Minskningen gäller både kvinnor och män. Minskning har skett främst i ålders gruppen 50 år och äldre, från 27 dagar till 19 per anställd. Sjukfrånvaron har minskat även i åldersgruppen 29 år och yngre, från 8 ner till 6 dagar per anställd och år. Långtidssjukfrånvaron har minskat med 32 procent. 14

15 PERSONALREDOVISNING Däremot har den korta frånvaron (under 14 dagar) ökat med 5 %. Nyckeltal Total sjukfrånvarotid Tid med långtidssjukfrånvaro (> 60 dagar) Sjukfrånvarotid för kvinnor Sjukfrånvarotid för män Sjukfrånvarotid i åldersgruppen 29 år och yngre Sjukfrånvarotid i åldersgruppen år Sjukfrånvarotid i åldersgruppen 50 år och äldre I förhållande till Sammanlagd tillgänglig arbetstid Total sjukfrånvarotid Sammanlagd tillgänglig arbetstid för kvinnor Sammanlagd tillgänglig arbetstid för män Sammanlagd tillgänglig arbetstid i gruppen 29 år och yngre Sammanlagd tillgänglig arbetstid i gruppen år Sammanlagd tillgänglig arbetstid i gruppen 50 år och äldre 2008 % 5,6 68,6 6,2 3,5 1,6 4,9 6, % 4,7 62,2 5,4 2,5 1,4 4,9 5,2 Orsakerna till den lägre sjukfrånvaron var dels de ändrade reglerna med rehabiliteringskedja för att effektivisera sjukskrivningsprocessen dels kommunens förebyggande arbete. Höganäs kommun har återkommande arbetsmiljöutbildningar för chefer/arbetsledare och arbetsplats/ skyddsombud. Alla anställda erbjuds delta i friskvårdsaktiviteter till förmånliga priser samt ett friskvårdsbidrag om 500:-/termin om man vill delta i andra friskvårdsaktiviteter. Under 2009 beslutades att fr o m den 1 januari 2010 införa rökfri arbetstid. KOMPETENSUTVECKLING Under höstterminen 2009 påbörjades Förskolelyftet, en utbildningssatsning, som innebär en möjlighet för förskollärare, barnskötare och pedagogiska ledare att stärka sin pedagogiska kompetens. Under höstterminen har tre anställda deltagit i förskolelyftet och en ny ansökningsomgång påbörjas under våren Inom Lärarlyftet, som startade 2007, kan lärare fördjupa och bredda sina ämneskunskaper och under 2009 deltog 16 lärare från utbildningsförvaltningen. Dessa kompetenssatsningar kommer att fortsätta under 2010 och Personalavdelningen arrangerar varje år vid två tillfällen gemensam introduktion av nyanställda. Under 2009 deltog 32 personer i introduktionen. Dessutom genomfördes också speciella introduktioner för nya chefer. Kommunerna i Skåne Nordväst har gemensamt upphandlat chefsutbildningar och under 2009 deltog två chefer från Höganäs i dessa utbildningar. Den tredje omgången av Skåne Nordväst-kommunernas traineeprogram startade den 1 september för att slutföras 31 december Flertalet av deltagarna har fått chefs- eller specielistbefattningar i någon av kommunerna i Skåne Nordväst. Höganäs kommun har haft deltagare i alla tre omgångarna. JÄMSTÄLLDHET Av samtliga tillsvidareanställda är andelen kvinnor 79% och andelen män 21 %. Männens andel har ökat med 1 procentenhet jämfört med Både inom Kulturoch Fritid, Utbildningsförvaltningen och inom Socialförvaltningen är kvinnodominansen stor. Tekniska förvalt ningen hade tidigare jämn i könsfördelningen, men sedan Fastighetsförvaltningen tog över städavdelningen dominerar männen på Tekniska förvaltningen. Kommunledningskontoret har en jämn könsfördelning. Förvaltningschefsgruppen domineras av män medan enhetschefsgruppen främst utgörs av kvinnor. 15

16 förvaltningsberättelse Antal anställda per förvaltning och kön den 31 dec respektive år (Beräknat på anställda med månadslön dvs tillsvidareanställda och visstidsanställda) 2008 antal anställda kvinnor andel kvinnor i % män andel män i % Kommunledningskontor Bygglovsavdelning Ekonomiavdelning Informationsavdelning Kommunkansli Planavdelning Miljöavdelning Personalavdelning Räddningstjänst Kultur och Fritid Socialförvaltning Teknisk förvaltning Utbildningsförvaltning Total Åldersstruktur uppdelat på kön och förvaltning (Beräknat på anställda med månadslön dvs tillsvidareanställda och visstidsanställda) 2008 upp till 29 år år år år 60 år och över kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män Kommunledningskontor Bygglovsavdelning Ekonomiavdelning inkl it Informationsavdelning Kommunkansli Planavdelning Miljöavdelning Personalavdelning Räddningstjänst Kultur och Fritid Socialförvaltning Teknisk förvaltning Utbildningsförvaltning Total

17 PERSONALREDOVISNING 2009 antal anställda kvinnor andel kvinnor i % män andel män i % upp till 29 år år år år 60 år och över kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män

18 förvaltningsberättelse Antal anställda per förvaltning, kön och sysselsättningsgrad (Beräknat på anställda med månadslön d v s tillsvidareanställda och visstidsanställda) 2008 Deltidsanställda Heltidsanställda totalt antal andel deltidskvinnor män kvinnor män anställda anställda % Kommunledningskontor Bygglovsavdelning % Ekonomiavdelning % Informationsavdelning % Kommunkansli % Planavdelning % Miljöavdelning % Personalavdelning % Räddningstjänst % Kultur och Fritid % Socialförvaltning % Teknisk förvaltning % Utbildningsförvaltning % Total % 18

19 PERSONALREDOVISNING 2009 Deltidsanställda Heltidsanställda totalt antal andel deltidskvinnor män kvinnor män anställda anställda % % % % % % % % % % % % % % 19

20 förvaltningsberättelse Anställda på olika befattningstyper (Beräknat på anställda med månadslön dvs tillsvidareanställda och visstidsanställda) Totalt kvinnor män Totalt kvinnor män antal antal % antal % antal antal % antal % LEDNINGSARBETE Ledningsarbete Soc Ledningsarbete Utb Ledningsarbete övriga ADMINISTRATION Handläggare Administratörer VÅRD- OCH OMSORGSARBETE Sjuksköterskor Undersköterskor Skötare/vårdare Vårdbiträden Personliga assistenter Rehabilitering o förebyggande Socialsekreterare Bistånds- och LSS-handläggare Socialt och kurativt arbete övr SKOL- OCH BARNOMSORGSARBETE Lärare Förskollärare/fritidspedagog Barnskötare Dagbarnvårdare Elev-/pedagogisk ass KULTUR- OCH FRITIDSARBETE Biblioteks- och kulturpersonal Bad-, turism- och fritidspersonal TEKNIKARBETE Ingenjörer mfl Tekniker Hantverksarbete mm Räddningstjänstarbete Köks- och måltidsarbete Lokalvård