Kan Demand-Side Management överleva på en omreglerad elmarknad?

Transkript

1 Kan Demand-Side Management överleva på en omreglerad elmarknad? Jurek Pyrko, Lunds Tekniska Högskola, Inst. för Värme- och kraftteknik, Sverige SAMMANFATTNING Från och med den 1 januari 1996 avreglerades elmarknaden i Sverige i syfte att genom konkurrens, effektivitet och rörlighet skapa bättre förutsättningar för ett välfungerande elsystem med lägre priser och bättre service. Hittills har många svenska energiföretag varit flitigt engagerade i omfattande Demand-Side Management-program och energieffektiviseringsrådgivning. Omreglerad elmarknad skapar helt nya förutsättningar för både energiföretagen och användarna. I artikeln diskuteras andra länders erfarenheter från de avreglerade elmarknadernas inverkan på DSM-åtgärderna. Vidare ges en kort analys av hur de nya förutsättningar som omregleringen av elmarknaden skapat i Sverige påverkar och kan tänkas påverka energieffektivisering och DSM-strategierna hos energiföretagen och kunderna. De viktigaste slutsatser som har dragits från analysen är följande: x Erfarenheterna från de länder som infört avreglerade elmarknader visar en relativt liten aktivitet inom DSM-satsningar. x DSM och energieffektivisering byter roll på en avreglerad elmarknad från ett sätt att minska energi- och effektbehov hos slutanvändaren till ett säljargument. x DSM-program lanseras som ett sätt att minska kundens energinota i framtiden. x Stora elproducenter/leverantörer i Sverige har ökat utbudet av DSM- och energieffektiviseringspaket men tjänsterna är inte gratis. x Mindre energiverk upplever satsningar på energieffektivisering som dubbla budskap och vill helst slippa detta ansvar i kommunen. x Nya finansieringssätt måste införas x Eltariffernas struktur kan motarbeta energieffektivisering. BAKGRUND Från och med den 1 januari 1996 gäller en ny lagstiftning på elområdet i Sverige. Syftet med den nya avreglerade (eller snarare omreglerade) elmarknaden är att genom konkurrens, effektivitet och rörlighet skapa bättre förutsättningar för ett välfungerande elsystem med lägre priser och bättre service. Hittills har många svenska energiföretag varit flitigt engagerade i omfattande Demand-Side Management-program och energieffektiviseringsrådgivning. Omreglerad elmarknad skapar helt nya förutsättningar för energieffektivisering och DSM-åtgärder för både energiföretagen och användarna. I DSM sammanhang finns det framförallt två typer av aktörer: energiföretag och användare. De första svarar för energiproduktion och distribution och kan, genom tariffer, kontrakt, laststyrning, information och energitjänster, påverka kundens energianvändning. Kunderna bestämmer effektbehovets och energianvändningens nivå genom sitt beteende, behov, investeringar m m. Syftet med DSM-åtgärderna är att genom samarbete mellan energitjänstföretag

2 och slutanvändare främja effektivare energianvändning till båda parternas (och samhällets) förtjänst. Åtskilliga utredningar och studier över avregleringens konsekvenser i Sverige har berört frågan huruvida energiföretag även i framtiden kommer att intressera sig för DSM- och energieffektiviseringsprogram. Steen (1993) kar konstaterat att den ökade konkurrensen på energimarknaden kan vara en drivfjäder för DSM. Speciellt med tanke på att den kan främja införandet av olika typer av energieffektiviseringstjänster, vilket i sin tur, kan förbättra konkurenssituationen för energiföretag. Därför bör energiföretagen se olika typer av energitjänster (med energirådgivning bland dem) som ett aktivt konkurrensmedel på marknaden. I annat fall kan man tänka sig att andra typer av konsultföretag tar över energieffektiviseringsfrågorna. På långt sikt bör konkurrensen också främja ett ökat samarbete mellan leverantörer, användare och utrustningstillverkare på energiområdet. Nilsson (1995) har diskuterat samma fråga och drar slutsats att man kan förvänta sig att DSMprogrammen kommer att ersättas av kundanpassade energitjänster. En elleverantör måste övertyga sina kunder om att de blir väl omhändertagna och att det energiföretag som de har valt är det bästa som finns. Därför kommer energieffektiviseringsprogrammen att användas som ett tungt argument i marknadsföringen. DSM-idéen att reducera totala kostnader och optimera anläggningarnas kapacitet genom att påverka kundens energianvändning, kommer då att lanseras som en metod att minska kundens energikostnader. Roos (1994) fokuserar frågan på att elleverantörerna kommer att se till att undvika onödig priskonkurrens samt att leda bort uppmärksamheten från en ensidig prisorientering genom att differentiera produktsortimentet. En mer differentierad, förädlad produkt knyter kunden närmare leverantören och minskar risken för framtida leverantörbyten och forluster. Europeiska Unionens koordinator för programmet SAVE, Derek Fee (1995) anser att avreglering av elmarknad, som sakta börjar sprida sig genom Europa, är en stor utmaning för energisektorn. DSM-konceptet, eller snarare energieffektiviseringstjänster, bör utgöra en stadig grund för energiföretagens marknadsstrategi. Johansen et al (1995) konstaterar att energiproducenterna har en väldigt dålig motivation att stödja kundernas energihushållning. Kostnad för icke genererad energi är ett meningslöst begrepp på en avreglerad marknad. Genom att stödja energieffektiviseringsprogram utsätter sig producenterna själva för förluster. Man måste därför noga överväga vilka typer av satsningar som krävs för att styra den fria marknaden mot energieffektivisering och generella nationella energi- och miljömål. I föreliggande artikeln diskuteras erfarenheterna kring de avreglerade elmarknadernas inverkan på DSM-åtgärderna. Vidare ges en kort analys av hur de nya förutsättningar som omregleringen av elmarknaden skapat i Sverige påverkar och kan tänkas påverka energieffektivisering och DSM-strategierna hos energiföretagen och kunderna.

3 AVREGLERING AV ELMARKNAD Avreglering av elmarknaden har hittils genomförts eller påbörjats i Argentina, Chile, Norge, England/Wales, USA, Nya Zeeland och Sverige. Norge Sedan 1991 är elmarknaden avreglerad i Norge. Innan, var den statliga prisregleringen ett av effektivitetsproblemen. Staten garanterade att priset på högspänd el skulle höjas i takt med utbyggnaden av vattenkraftverk. Detta resulterade i kraftiga överinvesteringar i nya anläggningar och så småningom i ett gap mellan priserna på kontrakts- och börsmarknaden. Dessutom rådde stora prisskillnader för olika kunder på marknaden. Reformen innebär att alla, både elverken och större industrier, kan köpa högspänd el av vilken leverantör som helst. Kunder anslutna till lokalnäten kan fritt välja elleverantör. England/Wales År 1990 fick alla elanvändare med effektbehov större än 1 MW (ca 4500) möjlighet att köpa el på en omstrukturerad, konkurrensutsatt marknad. Det helstatliga CEGB (Central Electricity Generating Board) delades upp i fyra företag i syfte att skilja på produktion, överföring och distribution. Dessa företag introducerades på börsen i december samma år blev ytterligare abonnenter, med effekbehov mellan 100 kw och 1 MW (ca ) infasade på den avreglerade elmarknaden. Sista steget i avregleringen ska äga rum 1988 då marknaden öppnas för samtliga elanvändare i England och Wales (ca 22 miljoner kunder). En särskild tillsynsmyndighet OFFER (Office of Electricity Regulation) övervakar elförsörjningen, utfärdar tillstånd och skyddar elkonsumenterna. OFFER leds av en General Direktör utsedd av regeringen på fem år, som dock är helt oberoende i sina beslur under mandatperioden. Elkraftpriserna på marknaden började i högre grad än tidigare återspegla kostnaderna för produktion och distribution. Energiföretagen är mera uppmärksamma på abonnenternas krav och önskemål (Arpi, 1994). Hittills har ca 45 % av över 1MW -kunder och ca 24 % av 100 kw-1 MW -kunder bytt elleverantör. En oberoende undersökning publicerad av Electricity Association visar att många elabonnenter förlorar på att inte utnyttja de möjligheter som skapas av den avreglerade elmarknaden. Studien visar att ca 50 % av de kw-1 MW -kunder inte har gjort några som helst försök att skaffa sig bättre kontrakt. En tredje del av cheferna hade ingen aning om att man kunde sänka sina energikostnader på detta sätt. 40 % visste inte att det fanns skräddarsydda kontrakt (Anderson, 1996). Nya Zeeland Nya Zeelands avreglering av elmarknaden, som har pågått i tre år, kan så länge ses som ett experiment. Elmarknaden har ännu inte släppts helt fri. Vissa övergångsbestämmelserna ska skydda abonnenterna från den totala konkurrensen. Staten, som äger hela produktions- och

4 överföringssidan, bevakar abonnenternas intressen och hotar med uppregleringar om energiföretagen inte sköter sig och elpriserna höjs utan anledning. Experimentet är ännu inte utvärderat men de som redan idag har vunnit på avregleringen är de stora elabonnenterna som kunnat skaffa sig förmånligare kontrakt. För hushållsabonnenterna ska elförsörjningen ske i oförändrad form fram till 2013, vilket gör att de ännu inte har märkt någon större skillnad (Nutek, 1995). USA I USA pågår för närvarande diskussioner kring omstrukturering av elmarknaden i 36 delstater. Avregleringsprocessen befinner sig på olika stadier i många delstater men det är osäkert om alla kommer att genomföra den. Nio delstater ( Kalifornien, Wisconsin, Illinois, Michigan, Nevada, Ohio, Texas, Utah och Vermont) har redan deklarerat sin avsikt att införa elbörs. Kraftbolagens ansträngningar för att erbjuda bredare utbud av produkter och tjänster har ökat betydligt under de senaste åren. De flesta av de nya produkter och tjänster har en stark anknytning till elförsäljningen. Man erbjuder finansiell service i form av finansiering, uthyrning, servicekontrakt, garantier och rabbater för utrustning. Man erbjuder kommunikationsservice som kabel-tv, telekommunikation, hemautomation, laststyrning och datornät. Informationsservice omfattar energirevision, energieffektivisering och konsulthjälp. Till exempel har UtiliCorp United (som är en sammanslutning av sju kraftbolag och ett gasföretag, och är verksam i åtta delstater) infört ett standariserat produktpaket EnergyOne. Paketet innehåller all energirelaterad service (särskilda kontrakt, energieffektivisering, finansiering osv). UtiliCorp United marknadsför sig via Internet, CNN och Wall Street Journal som USA:s första nationella energileverantör från kust till kust (Lannefors, 1996). DSM-PROGRAM I Norge har energiföretagen inte visat ett speciellt stort intresse för DSM och energieffektivisering. Ett antal regionala energieffektiviseringskontor har startats i syfte att reducera konkurrenshämmande ingrepp på marknaden genom att statligt finansiera energieffektiviseringsprogram hos elleverantörer. En undersökning genomfört av Bakken och Wilhite (1995) har visat att själva industriföretagen inte heller har ökat sitt intresse för energieffektiviseringsfrågor. Detta trots att de flesta av industriföretagen har en rejäl energibesparingspotential. I Storbritannien är DSM-program på utvecklingsstadiet. I en rapport förberedd för OFFER av LE Energy och SRC International anser man att det finns en stor potential för DSM-åtgärder hos samtliga abonnenttyper. Inom bostadssektorn kan man förvänta sig en minskning av elanvändningen på ca 2% per år under de kommande 10 åren, vilket innebär ca 1990 GWh och 315 MW per år (OFFER, 1992). Erfarenheter från Storbritannien visar att intresset för energieffektiviseringsåtgärder minskat hos energiföretagen (på kort sikt) efter avregleringen (Steen, 1993) men OFFER har ändå

5 konstaterat att energiföretagen måste få längre tid på sig att utvecklas och därför anser inte att det behovs kraftigare åtgärder redan nu. En privat fond Energy Saving Trust bildades 1992 i syfte att främja energihushållning och jobba mot de miljömål som Storbrittanien åtog sig genom att underteckna Riodeklaratinen. Regeringen stöder EST genom anslag. I Nya Zeeland inrättades 1992 ett nytt oberoende statligt organ EECA (Energy Efficiency and Conservation Authority) i syfte att uppnå energi- och miljömålen, framförallt när det gäller reducering av CO 2 utsläpp. Ca 10 % av elleverantörer har hittills varit involverade i någon form av DSM-program (Johansen et al, 1995). I USA ökade DSM-programmen starkt fram till Sen dess har de kraftbolag som varit mest aktiva inom DSM (t ex Pacific Gas & Eletric och Southern California Edison) gjort kraftiga nedskärningar i sina DSM-satsningar. I debatten kring energieffektiviseringsfrågor hävdas det till och med att DSM-satsningarna bara orsakat elprisökning med ca 2,7%. Det är dock uppenbart att innehåll och finansiering av DSM-program måste ses över om de ska överleva på en avreglerad marknad. T ex måste energiföretagen utveckla skräddarsydda kundanpassade energieffektiviseringsprogram, istället för generella energitjänster. Syftet med DSM är att påverka energianvändning hos abonnenter på ett sådant sätt att både kunden och leverantören har nytta av det. De ekonomiska incitamenten är de mest effektiva, men det har visat sig att kunder kräver oerhört korta återbetalningstider, ett eller max två år, om de själva ska stå för hela energieffektiviseringskostnaden. Därför måste man förmodligen införa ett nytt finansieringssätt där energiföretaget inledningsvis står för investeringskostnaden men ersätts sedan för sina utgifter t ex i form av 50% av energibesparingen, tills dess att investeringen är återbetald. Detta kan öka investeringsviljan. Samtidigt drabbas inte de kunder som inte vill vara med av solidariskt högre taxor (Lannefors, 1996). Erfarenheterna visar att en relativt liten uppmärksamhet ägnas åt DSM-satsningar i de länder som infört avreglerade elmarknader. Energiföretagen är inte villiga att helhjärtat satsa på energieffektivisering på grund av begränsade möjligheter att både ta hänsyn till sina egna och samhällets intressen. AVREGLERING AV ELMARKNAD OCH DSM-PROGRAM I SVERIGE I Sverige sker produktion och handel med el redan i konkurrens. Däremot är nättransporterna fortfarande monopoliserade. Nätkostnaderna ska särredovisas vilket gör att produktion eller handel med el inte kan bedrivas tillsammans med nätverksamhet i samma företag. Elnätet ska kunna utnyttjas av alla parterna på marknaden till rättvisa priser. NUTEK har fått i uppgift att bevaka och kontrollera nätavgifterna. Energiföretagen försöker etablera sig på marknaden med hjälp av TV-, tidnings- och direktreklam. Många har tänkt tanken att bli nationella energiföretag. De flesta har presenterat sig som kompletta energitjänstföretag och erbjuder, som t ex Stockholm Energi (1996), kvalificerade energitjänster för kostnadseffektiva, konkurrenskraftiga, miljömässiga, långsiktiga lösningar.

6 Sydkraft har t. ex. infört ett produktutbud SPEKTRA för bostadsabonnenter i form av fyra paket: ElVit - för hushållsabonnenter, ElGul - för fritidshus, ElBlå - för el kombinerad med olja samt ElRöd för elvärme med hushållsel. Varje paketerbjudande innehåller service och tjänster under tre rubriker: Du får (kundkontakt, tidning, energirådgivning), Välj fritt (betalningssätt, förfallodag) och Köp till (service och tjänster mot avgift), (Sydkraft, 1996). När det gäller DSM-satsningar är det för närvarande svårt att dra några säkra slutsatser fast man kan observera vissa generella trender. En telefonförfrågning genomförd under april 1996 bland ett 10-tal kraftbolag och ett 20-tal före detta kommunala energiverk har i stort sett visat följande: - De största elproducenterna och -leverantörerna i Sverige har ökat sina satsningar på energieffektivisering och har skaffat sig en hel palett av olika typer av energitjänster att erbjuda sina kunder. Energieffektiviseringsprogram och energiinventering används av kraftföretagen som argument i marknadsföringen för att övertyga kunder om att man bryr sig om deras ekonomi och komfort. Tjänsterna är dock inte gratis längre. - Mindre energiverk, som hittills varit kommunalägda, har idag hamnat i en annorlunda situation och måste slås för sin överlevnad. Många känner sig hotade då antalet energiföretag, som idag är ca 240, bedöms sjunka inom några år till kanske 50. Av den anledning har man idag stora problem med att överhuvudtaget satsa på DSM-åtgärder eller gratis energirådgivning. Ansvaret för energieffektiviseringsfrågorna vill man helst lägga över till någon annan inom kommunförvaltningen. Att syssla med energieffektiviseringsfrågor upplevs också som att gå ut med dubbla budskap till kunderna. Energianvändarnas intresse för energieffektivisering är idag väldigt svårt att uppskatta. Vissa farhågor finns att detta intresse och vilja att satsa på energihushållning motarbetas idag av att eltarifferna består av en fast och en rörlig avgift, där den fasta delen ska återspegla eldistributionskostnaderna. Det återstår att tilläga att energieffektiviseringspotentialen i Sverige är avsevärd, ca % inom industrin, 10-15% i lokaler och ca 20-25% i bostäder (BFR, 1995). SLUTSATSER 1. Erfarenheterna från de länder som infört avreglerade elmarknader visar att en relativt liten uppmärksamhet ägnas åt DSM-satsningar. 2. DSM och energieffektivisering byter roll på en avreglerad elmarknad från ett sätt att minska energi- och effektbehov hos slutanvändaren till ett säljargument som ska övertyga kunden att välja just denna elleverantör.

7 3. DSM-program lanseras som ett sätt att minska kundens energinota i framtiden, även om han själv ska betala investeringen. 4. Stora elproducenter/leverantörer i Sverige har redan ökat utbudet av DSM- och energieffektiviseringspaket men tjänsterna är inte gratis. 5. Mindre energiverk upplever idag satsningar på energieffektivisering som dubbla budskap och vill helst slippa detta ansvar i kommunen. 6. Nya finansieringssätt måste införas som incitament för kunder för att öka deras vilja att satsa på energieffektivisering. 7. Eltariffernas struktur (fast och rörlig avgift) kan motarbeta användarnas intresse för energieffektiviseringsfrågor. REFERENSER Anderson Per Okunnighet är dyrbart. Notis UK från Sveriges Tekniska Attachéer. Stockholm. Lannefors Nils Elmarknad i förändring - erfarenheter från USA. Utlandsrapport USA Sveriges Tekniska Attachéer. Stockholm. Stockholm Energi Elprislista. Stockholm. Sydkraft Spektra - bostadsel från Sydkraft. Sydkrafts www-hemsida. Bakken Jon Iver, Wilhite Harold Energieffektivitet i et fritt kraftmarked - en kvalitativ analyse av industribedrifter. IFE/KR/E-95/007. Institutt for energiteknikk. Kjeller. Norge. BFR Energiboken. Rapport T21:1995. Byggforskningsrådet. Stockholm. Fee Derek The Future of DSM and Energy Services in the European Union. Proceedings of the Int. Conference DA/DSM Europe 95. Nov , Rome. Italy. Johansen Ståle et al DSM and Energy Services Programs in Restructured Markets. Proceedings of the Int. Conference DA/DSM Europe 95. Nov , Rome. Italy. Nilsson Mats O Aspects on DSM Strategy on a Deregulated Electricity Market. Proceedings of the Int. Conference DA/DSM Europe 95. Nov , Rome. Italy. Nutek Nya Zeelands elmarknad. Info Nutek. Stockholm. Pyrko Jurek Effekthushållning blir allt viktigare. Energiboken. Kapitel 7, s Byggforskningsrådet. Stockholm.

8 Arpi Jan Konkurrensutsatt elmarknad i England och Wales - mätning, datainsamling och rapportering. Utlandsrapport Storbritannien Sveriges Tekniska Attachéer. Stockholm. Roos Patrik Inköp av el på en avreglerad elmarknad. Ex.arbete LUTMDN/TMIO- 94/ LTH. Inst för Produktionsekonomi. Lund Steen Peter Konsekvenser för miljön och energieffektiviseringen av en reformerad elmarknad. Försvarets Forskningsanstalt. Sundbyberg OFFER Demand-Side Measures. LE Energy Ltd & SRC Int. ApS.