Kan Demand-Side Management överleva på en omreglerad elmarknad?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kan Demand-Side Management överleva på en omreglerad elmarknad?"

Transkript

1 Kan Demand-Side Management överleva på en omreglerad elmarknad? Jurek Pyrko, Lunds Tekniska Högskola, Inst. för Värme- och kraftteknik, Sverige SAMMANFATTNING Från och med den 1 januari 1996 avreglerades elmarknaden i Sverige i syfte att genom konkurrens, effektivitet och rörlighet skapa bättre förutsättningar för ett välfungerande elsystem med lägre priser och bättre service. Hittills har många svenska energiföretag varit flitigt engagerade i omfattande Demand-Side Management-program och energieffektiviseringsrådgivning. Omreglerad elmarknad skapar helt nya förutsättningar för både energiföretagen och användarna. I artikeln diskuteras andra länders erfarenheter från de avreglerade elmarknadernas inverkan på DSM-åtgärderna. Vidare ges en kort analys av hur de nya förutsättningar som omregleringen av elmarknaden skapat i Sverige påverkar och kan tänkas påverka energieffektivisering och DSM-strategierna hos energiföretagen och kunderna. De viktigaste slutsatser som har dragits från analysen är följande: x Erfarenheterna från de länder som infört avreglerade elmarknader visar en relativt liten aktivitet inom DSM-satsningar. x DSM och energieffektivisering byter roll på en avreglerad elmarknad från ett sätt att minska energi- och effektbehov hos slutanvändaren till ett säljargument. x DSM-program lanseras som ett sätt att minska kundens energinota i framtiden. x Stora elproducenter/leverantörer i Sverige har ökat utbudet av DSM- och energieffektiviseringspaket men tjänsterna är inte gratis. x Mindre energiverk upplever satsningar på energieffektivisering som dubbla budskap och vill helst slippa detta ansvar i kommunen. x Nya finansieringssätt måste införas x Eltariffernas struktur kan motarbeta energieffektivisering. BAKGRUND Från och med den 1 januari 1996 gäller en ny lagstiftning på elområdet i Sverige. Syftet med den nya avreglerade (eller snarare omreglerade) elmarknaden är att genom konkurrens, effektivitet och rörlighet skapa bättre förutsättningar för ett välfungerande elsystem med lägre priser och bättre service. Hittills har många svenska energiföretag varit flitigt engagerade i omfattande Demand-Side Management-program och energieffektiviseringsrådgivning. Omreglerad elmarknad skapar helt nya förutsättningar för energieffektivisering och DSM-åtgärder för både energiföretagen och användarna. I DSM sammanhang finns det framförallt två typer av aktörer: energiföretag och användare. De första svarar för energiproduktion och distribution och kan, genom tariffer, kontrakt, laststyrning, information och energitjänster, påverka kundens energianvändning. Kunderna bestämmer effektbehovets och energianvändningens nivå genom sitt beteende, behov, investeringar m m. Syftet med DSM-åtgärderna är att genom samarbete mellan energitjänstföretag

2 och slutanvändare främja effektivare energianvändning till båda parternas (och samhällets) förtjänst. Åtskilliga utredningar och studier över avregleringens konsekvenser i Sverige har berört frågan huruvida energiföretag även i framtiden kommer att intressera sig för DSM- och energieffektiviseringsprogram. Steen (1993) kar konstaterat att den ökade konkurrensen på energimarknaden kan vara en drivfjäder för DSM. Speciellt med tanke på att den kan främja införandet av olika typer av energieffektiviseringstjänster, vilket i sin tur, kan förbättra konkurenssituationen för energiföretag. Därför bör energiföretagen se olika typer av energitjänster (med energirådgivning bland dem) som ett aktivt konkurrensmedel på marknaden. I annat fall kan man tänka sig att andra typer av konsultföretag tar över energieffektiviseringsfrågorna. På långt sikt bör konkurrensen också främja ett ökat samarbete mellan leverantörer, användare och utrustningstillverkare på energiområdet. Nilsson (1995) har diskuterat samma fråga och drar slutsats att man kan förvänta sig att DSMprogrammen kommer att ersättas av kundanpassade energitjänster. En elleverantör måste övertyga sina kunder om att de blir väl omhändertagna och att det energiföretag som de har valt är det bästa som finns. Därför kommer energieffektiviseringsprogrammen att användas som ett tungt argument i marknadsföringen. DSM-idéen att reducera totala kostnader och optimera anläggningarnas kapacitet genom att påverka kundens energianvändning, kommer då att lanseras som en metod att minska kundens energikostnader. Roos (1994) fokuserar frågan på att elleverantörerna kommer att se till att undvika onödig priskonkurrens samt att leda bort uppmärksamheten från en ensidig prisorientering genom att differentiera produktsortimentet. En mer differentierad, förädlad produkt knyter kunden närmare leverantören och minskar risken för framtida leverantörbyten och forluster. Europeiska Unionens koordinator för programmet SAVE, Derek Fee (1995) anser att avreglering av elmarknad, som sakta börjar sprida sig genom Europa, är en stor utmaning för energisektorn. DSM-konceptet, eller snarare energieffektiviseringstjänster, bör utgöra en stadig grund för energiföretagens marknadsstrategi. Johansen et al (1995) konstaterar att energiproducenterna har en väldigt dålig motivation att stödja kundernas energihushållning. Kostnad för icke genererad energi är ett meningslöst begrepp på en avreglerad marknad. Genom att stödja energieffektiviseringsprogram utsätter sig producenterna själva för förluster. Man måste därför noga överväga vilka typer av satsningar som krävs för att styra den fria marknaden mot energieffektivisering och generella nationella energi- och miljömål. I föreliggande artikeln diskuteras erfarenheterna kring de avreglerade elmarknadernas inverkan på DSM-åtgärderna. Vidare ges en kort analys av hur de nya förutsättningar som omregleringen av elmarknaden skapat i Sverige påverkar och kan tänkas påverka energieffektivisering och DSM-strategierna hos energiföretagen och kunderna.

3 AVREGLERING AV ELMARKNAD Avreglering av elmarknaden har hittils genomförts eller påbörjats i Argentina, Chile, Norge, England/Wales, USA, Nya Zeeland och Sverige. Norge Sedan 1991 är elmarknaden avreglerad i Norge. Innan, var den statliga prisregleringen ett av effektivitetsproblemen. Staten garanterade att priset på högspänd el skulle höjas i takt med utbyggnaden av vattenkraftverk. Detta resulterade i kraftiga överinvesteringar i nya anläggningar och så småningom i ett gap mellan priserna på kontrakts- och börsmarknaden. Dessutom rådde stora prisskillnader för olika kunder på marknaden. Reformen innebär att alla, både elverken och större industrier, kan köpa högspänd el av vilken leverantör som helst. Kunder anslutna till lokalnäten kan fritt välja elleverantör. England/Wales År 1990 fick alla elanvändare med effektbehov större än 1 MW (ca 4500) möjlighet att köpa el på en omstrukturerad, konkurrensutsatt marknad. Det helstatliga CEGB (Central Electricity Generating Board) delades upp i fyra företag i syfte att skilja på produktion, överföring och distribution. Dessa företag introducerades på börsen i december samma år blev ytterligare abonnenter, med effekbehov mellan 100 kw och 1 MW (ca ) infasade på den avreglerade elmarknaden. Sista steget i avregleringen ska äga rum 1988 då marknaden öppnas för samtliga elanvändare i England och Wales (ca 22 miljoner kunder). En särskild tillsynsmyndighet OFFER (Office of Electricity Regulation) övervakar elförsörjningen, utfärdar tillstånd och skyddar elkonsumenterna. OFFER leds av en General Direktör utsedd av regeringen på fem år, som dock är helt oberoende i sina beslur under mandatperioden. Elkraftpriserna på marknaden började i högre grad än tidigare återspegla kostnaderna för produktion och distribution. Energiföretagen är mera uppmärksamma på abonnenternas krav och önskemål (Arpi, 1994). Hittills har ca 45 % av över 1MW -kunder och ca 24 % av 100 kw-1 MW -kunder bytt elleverantör. En oberoende undersökning publicerad av Electricity Association visar att många elabonnenter förlorar på att inte utnyttja de möjligheter som skapas av den avreglerade elmarknaden. Studien visar att ca 50 % av de kw-1 MW -kunder inte har gjort några som helst försök att skaffa sig bättre kontrakt. En tredje del av cheferna hade ingen aning om att man kunde sänka sina energikostnader på detta sätt. 40 % visste inte att det fanns skräddarsydda kontrakt (Anderson, 1996). Nya Zeeland Nya Zeelands avreglering av elmarknaden, som har pågått i tre år, kan så länge ses som ett experiment. Elmarknaden har ännu inte släppts helt fri. Vissa övergångsbestämmelserna ska skydda abonnenterna från den totala konkurrensen. Staten, som äger hela produktions- och

4 överföringssidan, bevakar abonnenternas intressen och hotar med uppregleringar om energiföretagen inte sköter sig och elpriserna höjs utan anledning. Experimentet är ännu inte utvärderat men de som redan idag har vunnit på avregleringen är de stora elabonnenterna som kunnat skaffa sig förmånligare kontrakt. För hushållsabonnenterna ska elförsörjningen ske i oförändrad form fram till 2013, vilket gör att de ännu inte har märkt någon större skillnad (Nutek, 1995). USA I USA pågår för närvarande diskussioner kring omstrukturering av elmarknaden i 36 delstater. Avregleringsprocessen befinner sig på olika stadier i många delstater men det är osäkert om alla kommer att genomföra den. Nio delstater ( Kalifornien, Wisconsin, Illinois, Michigan, Nevada, Ohio, Texas, Utah och Vermont) har redan deklarerat sin avsikt att införa elbörs. Kraftbolagens ansträngningar för att erbjuda bredare utbud av produkter och tjänster har ökat betydligt under de senaste åren. De flesta av de nya produkter och tjänster har en stark anknytning till elförsäljningen. Man erbjuder finansiell service i form av finansiering, uthyrning, servicekontrakt, garantier och rabbater för utrustning. Man erbjuder kommunikationsservice som kabel-tv, telekommunikation, hemautomation, laststyrning och datornät. Informationsservice omfattar energirevision, energieffektivisering och konsulthjälp. Till exempel har UtiliCorp United (som är en sammanslutning av sju kraftbolag och ett gasföretag, och är verksam i åtta delstater) infört ett standariserat produktpaket EnergyOne. Paketet innehåller all energirelaterad service (särskilda kontrakt, energieffektivisering, finansiering osv). UtiliCorp United marknadsför sig via Internet, CNN och Wall Street Journal som USA:s första nationella energileverantör från kust till kust (Lannefors, 1996). DSM-PROGRAM I Norge har energiföretagen inte visat ett speciellt stort intresse för DSM och energieffektivisering. Ett antal regionala energieffektiviseringskontor har startats i syfte att reducera konkurrenshämmande ingrepp på marknaden genom att statligt finansiera energieffektiviseringsprogram hos elleverantörer. En undersökning genomfört av Bakken och Wilhite (1995) har visat att själva industriföretagen inte heller har ökat sitt intresse för energieffektiviseringsfrågor. Detta trots att de flesta av industriföretagen har en rejäl energibesparingspotential. I Storbritannien är DSM-program på utvecklingsstadiet. I en rapport förberedd för OFFER av LE Energy och SRC International anser man att det finns en stor potential för DSM-åtgärder hos samtliga abonnenttyper. Inom bostadssektorn kan man förvänta sig en minskning av elanvändningen på ca 2% per år under de kommande 10 åren, vilket innebär ca 1990 GWh och 315 MW per år (OFFER, 1992). Erfarenheter från Storbritannien visar att intresset för energieffektiviseringsåtgärder minskat hos energiföretagen (på kort sikt) efter avregleringen (Steen, 1993) men OFFER har ändå

5 konstaterat att energiföretagen måste få längre tid på sig att utvecklas och därför anser inte att det behovs kraftigare åtgärder redan nu. En privat fond Energy Saving Trust bildades 1992 i syfte att främja energihushållning och jobba mot de miljömål som Storbrittanien åtog sig genom att underteckna Riodeklaratinen. Regeringen stöder EST genom anslag. I Nya Zeeland inrättades 1992 ett nytt oberoende statligt organ EECA (Energy Efficiency and Conservation Authority) i syfte att uppnå energi- och miljömålen, framförallt när det gäller reducering av CO 2 utsläpp. Ca 10 % av elleverantörer har hittills varit involverade i någon form av DSM-program (Johansen et al, 1995). I USA ökade DSM-programmen starkt fram till Sen dess har de kraftbolag som varit mest aktiva inom DSM (t ex Pacific Gas & Eletric och Southern California Edison) gjort kraftiga nedskärningar i sina DSM-satsningar. I debatten kring energieffektiviseringsfrågor hävdas det till och med att DSM-satsningarna bara orsakat elprisökning med ca 2,7%. Det är dock uppenbart att innehåll och finansiering av DSM-program måste ses över om de ska överleva på en avreglerad marknad. T ex måste energiföretagen utveckla skräddarsydda kundanpassade energieffektiviseringsprogram, istället för generella energitjänster. Syftet med DSM är att påverka energianvändning hos abonnenter på ett sådant sätt att både kunden och leverantören har nytta av det. De ekonomiska incitamenten är de mest effektiva, men det har visat sig att kunder kräver oerhört korta återbetalningstider, ett eller max två år, om de själva ska stå för hela energieffektiviseringskostnaden. Därför måste man förmodligen införa ett nytt finansieringssätt där energiföretaget inledningsvis står för investeringskostnaden men ersätts sedan för sina utgifter t ex i form av 50% av energibesparingen, tills dess att investeringen är återbetald. Detta kan öka investeringsviljan. Samtidigt drabbas inte de kunder som inte vill vara med av solidariskt högre taxor (Lannefors, 1996). Erfarenheterna visar att en relativt liten uppmärksamhet ägnas åt DSM-satsningar i de länder som infört avreglerade elmarknader. Energiföretagen är inte villiga att helhjärtat satsa på energieffektivisering på grund av begränsade möjligheter att både ta hänsyn till sina egna och samhällets intressen. AVREGLERING AV ELMARKNAD OCH DSM-PROGRAM I SVERIGE I Sverige sker produktion och handel med el redan i konkurrens. Däremot är nättransporterna fortfarande monopoliserade. Nätkostnaderna ska särredovisas vilket gör att produktion eller handel med el inte kan bedrivas tillsammans med nätverksamhet i samma företag. Elnätet ska kunna utnyttjas av alla parterna på marknaden till rättvisa priser. NUTEK har fått i uppgift att bevaka och kontrollera nätavgifterna. Energiföretagen försöker etablera sig på marknaden med hjälp av TV-, tidnings- och direktreklam. Många har tänkt tanken att bli nationella energiföretag. De flesta har presenterat sig som kompletta energitjänstföretag och erbjuder, som t ex Stockholm Energi (1996), kvalificerade energitjänster för kostnadseffektiva, konkurrenskraftiga, miljömässiga, långsiktiga lösningar.

6 Sydkraft har t. ex. infört ett produktutbud SPEKTRA för bostadsabonnenter i form av fyra paket: ElVit - för hushållsabonnenter, ElGul - för fritidshus, ElBlå - för el kombinerad med olja samt ElRöd för elvärme med hushållsel. Varje paketerbjudande innehåller service och tjänster under tre rubriker: Du får (kundkontakt, tidning, energirådgivning), Välj fritt (betalningssätt, förfallodag) och Köp till (service och tjänster mot avgift), (Sydkraft, 1996). När det gäller DSM-satsningar är det för närvarande svårt att dra några säkra slutsatser fast man kan observera vissa generella trender. En telefonförfrågning genomförd under april 1996 bland ett 10-tal kraftbolag och ett 20-tal före detta kommunala energiverk har i stort sett visat följande: - De största elproducenterna och -leverantörerna i Sverige har ökat sina satsningar på energieffektivisering och har skaffat sig en hel palett av olika typer av energitjänster att erbjuda sina kunder. Energieffektiviseringsprogram och energiinventering används av kraftföretagen som argument i marknadsföringen för att övertyga kunder om att man bryr sig om deras ekonomi och komfort. Tjänsterna är dock inte gratis längre. - Mindre energiverk, som hittills varit kommunalägda, har idag hamnat i en annorlunda situation och måste slås för sin överlevnad. Många känner sig hotade då antalet energiföretag, som idag är ca 240, bedöms sjunka inom några år till kanske 50. Av den anledning har man idag stora problem med att överhuvudtaget satsa på DSM-åtgärder eller gratis energirådgivning. Ansvaret för energieffektiviseringsfrågorna vill man helst lägga över till någon annan inom kommunförvaltningen. Att syssla med energieffektiviseringsfrågor upplevs också som att gå ut med dubbla budskap till kunderna. Energianvändarnas intresse för energieffektivisering är idag väldigt svårt att uppskatta. Vissa farhågor finns att detta intresse och vilja att satsa på energihushållning motarbetas idag av att eltarifferna består av en fast och en rörlig avgift, där den fasta delen ska återspegla eldistributionskostnaderna. Det återstår att tilläga att energieffektiviseringspotentialen i Sverige är avsevärd, ca % inom industrin, 10-15% i lokaler och ca 20-25% i bostäder (BFR, 1995). SLUTSATSER 1. Erfarenheterna från de länder som infört avreglerade elmarknader visar att en relativt liten uppmärksamhet ägnas åt DSM-satsningar. 2. DSM och energieffektivisering byter roll på en avreglerad elmarknad från ett sätt att minska energi- och effektbehov hos slutanvändaren till ett säljargument som ska övertyga kunden att välja just denna elleverantör.

7 3. DSM-program lanseras som ett sätt att minska kundens energinota i framtiden, även om han själv ska betala investeringen. 4. Stora elproducenter/leverantörer i Sverige har redan ökat utbudet av DSM- och energieffektiviseringspaket men tjänsterna är inte gratis. 5. Mindre energiverk upplever idag satsningar på energieffektivisering som dubbla budskap och vill helst slippa detta ansvar i kommunen. 6. Nya finansieringssätt måste införas som incitament för kunder för att öka deras vilja att satsa på energieffektivisering. 7. Eltariffernas struktur (fast och rörlig avgift) kan motarbeta användarnas intresse för energieffektiviseringsfrågor. REFERENSER Anderson Per Okunnighet är dyrbart. Notis UK från Sveriges Tekniska Attachéer. Stockholm. Lannefors Nils Elmarknad i förändring - erfarenheter från USA. Utlandsrapport USA Sveriges Tekniska Attachéer. Stockholm. Stockholm Energi Elprislista. Stockholm. Sydkraft Spektra - bostadsel från Sydkraft. Sydkrafts www-hemsida. Bakken Jon Iver, Wilhite Harold Energieffektivitet i et fritt kraftmarked - en kvalitativ analyse av industribedrifter. IFE/KR/E-95/007. Institutt for energiteknikk. Kjeller. Norge. BFR Energiboken. Rapport T21:1995. Byggforskningsrådet. Stockholm. Fee Derek The Future of DSM and Energy Services in the European Union. Proceedings of the Int. Conference DA/DSM Europe 95. Nov , Rome. Italy. Johansen Ståle et al DSM and Energy Services Programs in Restructured Markets. Proceedings of the Int. Conference DA/DSM Europe 95. Nov , Rome. Italy. Nilsson Mats O Aspects on DSM Strategy on a Deregulated Electricity Market. Proceedings of the Int. Conference DA/DSM Europe 95. Nov , Rome. Italy. Nutek Nya Zeelands elmarknad. Info Nutek. Stockholm. Pyrko Jurek Effekthushållning blir allt viktigare. Energiboken. Kapitel 7, s Byggforskningsrådet. Stockholm.

8 Arpi Jan Konkurrensutsatt elmarknad i England och Wales - mätning, datainsamling och rapportering. Utlandsrapport Storbritannien Sveriges Tekniska Attachéer. Stockholm. Roos Patrik Inköp av el på en avreglerad elmarknad. Ex.arbete LUTMDN/TMIO- 94/ LTH. Inst för Produktionsekonomi. Lund Steen Peter Konsekvenser för miljön och energieffektiviseringen av en reformerad elmarknad. Försvarets Forskningsanstalt. Sundbyberg OFFER Demand-Side Measures. LE Energy Ltd & SRC Int. ApS.

Energivisualisering. Energirelaterad feedback

Energivisualisering. Energirelaterad feedback Energivisualisering Energirelaterad feedback Jurek Pyrko Inst. för Energivetenskaper Lunds universitet - LTH E tot = 20,5 MWh/år P värme, max = 11 kw E tot MWh min max 20.5 15,3 42,1 P värme kw min max

Läs mer

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems System planning, EG2050 introduction Lennart Söder Professor in Electric Power Systems 1 World energy consumption 2007 130 000 TWh Oil Natural gas Hydro Coal Wind power Nuclear Hydro, wind, nuclear: Replaced

Läs mer

Utbildningsmodul 1. Grundläggande om Avtal om energiprestanda. Project Transparense Juni 2015. www.transparense.eu

Utbildningsmodul 1. Grundläggande om Avtal om energiprestanda. Project Transparense Juni 2015. www.transparense.eu Utbildningsmodul 1. Grundläggande om Avtal om energiprestanda Project Transparense Juni 2015 Översikt utbildningsmoduler I. Grundläggande om Avtal om energiprestanda II. Processen från projektidentifiering

Läs mer

Distributionsnätsföretagens roll i framtidens marknad

Distributionsnätsföretagens roll i framtidens marknad Distributionsnätsföretagens roll i framtidens marknad Ett samråd baserat på rapporten Future role of DSOs Medverkande: Lena Jaakonantti, Caroline Törnqvist, Anna Öhlund Agenda för dagens seminarium Syftet

Läs mer

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan 1 Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 Facket för Service och Kommunikation 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Drivkrafter för energieffektivisering i små- och medelstora industriföretag. Del av projektet MEGA

Drivkrafter för energieffektivisering i små- och medelstora industriföretag. Del av projektet MEGA Drivkrafter för energieffektivisering i små- och medelstora industriföretag Del av projektet MEGA Patrik Thollander, Linköpings Universitet Magnus Tyrberg, Energikontor, Sydost Januari, 2008 1 Inledning

Läs mer

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs.

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. 210x250_omslag_2.indd 1 2013-01-25 08.20 Sverige behöver energi för att fungera Energimarknadsinspektionen arbetar för att Sverige långsiktigt

Läs mer

Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015

Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015 2014-05-08 Er ref: Eva Centeno López Diarienr: N2014/734/E Lina Palm Lina.Palm@skogsindustrierna.org +46 8 762 7949 +46 70 397 1449 Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Cleantech och nätfrågor i ett internationellt perspektiv

Cleantech och nätfrågor i ett internationellt perspektiv Cleantech och nätfrågor i ett internationellt perspektiv Vindkraftens roll i USA nu och i framtiden Karin Widegren Teknisk vetenskaplig Attaché Tillväxtanalys, San Francisco Drivkrafter för Cleantech Globalt

Läs mer

Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris)

Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris) Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris) Priset räknas inte längre i ören De låga svenska energipriserna är ett minne blott. På en allt mer integrerad nordisk och

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

Bilaga 1 Enkät Frågeformulär. 1 Hinder för energieffektiviseringar. Frågorna besvaras, om inget annat anges med ett kryss (X).

Bilaga 1 Enkät Frågeformulär. 1 Hinder för energieffektiviseringar. Frågorna besvaras, om inget annat anges med ett kryss (X). Bilaga 1 Enkät Frågeformulär Frågorna besvaras, om inget annat anges med ett kryss (X). Typ av hinder 1 Hinder för energieffektiviseringar Studier genomförda av forskare identifierar vanligtvis energieffektiviseringsmöjligheter

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Energi- och klimatpolitikens inverkan på svensk massa- och pappersindustri

Energi- och klimatpolitikens inverkan på svensk massa- och pappersindustri Energi- och klimatpolitikens inverkan på svensk massa- och pappersindustri Karin Ericsson & Lars J Nilsson IMES, Lunds universitet Måns Nilsson SEI Varför är massa- och pappersindustrin intressant m.a.p.

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 337 slutlig Förslag till

Läs mer

Nya kriterier Elenergi märkt Bra Miljöval Under 2009 kommer nya kriterier för Elenergi märkt Bra Miljöval införas. Under hela 2009 kommer de nu

Nya kriterier Elenergi märkt Bra Miljöval Under 2009 kommer nya kriterier för Elenergi märkt Bra Miljöval införas. Under hela 2009 kommer de nu Nya kriterier Elenergi märkt Bra Miljöval Under 2009 kommer nya kriterier för Elenergi märkt Bra Miljöval införas. Under hela 2009 kommer de nu gällande licenserna att finnas, men från och med den 1 januari

Läs mer

Innehåll. Varför ett nytt direktiv? 2013-12-04. Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? (Uppdatering avseende energitjänster)

Innehåll. Varför ett nytt direktiv? 2013-12-04. Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? (Uppdatering avseende energitjänster) Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? (Uppdatering avseende energitjänster) Nätverksträff 26-27 november 2013 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Varför ett nytt energieffektiviseringsdirektiv?

Läs mer

Energieffektivisering Energimyndighetens strategier

Energieffektivisering Energimyndighetens strategier Energieffektivisering Energimyndighetens strategier 2009-11-24 Carin Karlsson Avdelningen för hållbar energianvändning carin.karlsson@energimyndigheten.se Nya satsningar i Sverige I energipropositionen

Läs mer

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Gustav Melin, SVEBIO DI-Värmedagen, Stockholm 2016-06-01 2015 var varmaste året hittills Är biomassa och

Läs mer

Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot

Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2003/04:FPM78. Elförsörjningsdirektivet. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Näringsdepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2003/04:FPM78. Elförsörjningsdirektivet. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Näringsdepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Elförsörjningsdirektivet Näringsdepartementet 2004-03-09 Dokumentbeteckning KOM (2003) 740 slutlig Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om åtgärder för

Läs mer

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Förnybar el med Gröna certifikat André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Agenda Allmänt om elcertifikatsystemet - hur det fungerar Statistik,

Läs mer

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens MARKNADSIMPERFEKTIONER Ofullständig konkurrens Ofullständig information (asymmetrisk information) Externa effekter Kollektiva nyttigheter Ständigt fallande genomsnittskostnader (Jämviktsbrist/trögheter)

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 30.3.2012 2011/0274(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi till utskottet för

Läs mer

Organisering för energieffektivitet i sjöfarten

Organisering för energieffektivitet i sjöfarten Organisering för energieffektivitet i sjöfarten Hannes Johnson, M.Sc. Sustainable Ship Propulsion, Chalmers hannes.johnson@chalmers.se Varför organisering? Energieffektivitet ur ett redarperspektiv Hur

Läs mer

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Department of Technology and Built Environment Energiflödesanalys av Ljusdals kommun Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Examensarbete 30 hp, D-nivå Energisystem 1 Bakgrund Beställare av denna analys

Läs mer

Finansiella risker på dagens elmarknad

Finansiella risker på dagens elmarknad Finansiella risker på dagens elmarknad Lars Bergman Handelshögskolan i Stockholm Anförande vid Riskkollegiet den 18 mars 2016 Något om kraftsystemet Kraftsystemet har en vertikal struktur med fyra delsektorer:

Läs mer

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen Höga elpriser Yvonne Fredriksson GD Energimarknadsinspektionen Energiledargruppen Stockholm onsdag den 23 februari 2011 Agenda EI:s uppdrag Marknadsprissättning på Nord Pool Prisutvecklingen på Nord Pool

Läs mer

Vi övervakar energimarknaden

Vi övervakar energimarknaden Vi övervakar energimarknaden Vi finns till för dig. Energimarknadsinspektionen arbetar för att stärka energikundernas ställning och strävar efter att marknaderna för el, fjärrvärme och naturgas ska fungera

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-29

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-29 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2008/2006(INI) 16.4.2008 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-29 András Gyürk (PE404.466v01-00) Mot en europeisk stadga om energikonsumenters

Läs mer

Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Åtskillnad mellan handel och produktion av el

Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Åtskillnad mellan handel och produktion av el European Commission Directorate- Energy and Transport Matti Supponen Stockholm i november 2010 Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Åtskillnad mellan handel och produktion av el Sammanfattning

Läs mer

Styrmedel för energieffektivisering i energiintensiv industri

Styrmedel för energieffektivisering i energiintensiv industri Styrmedel för energieffektivisering i energiintensiv industri Fördjupat seminarium Energikommissionen 27 Nov 2015 Anders Heldemar Energy manager, Sweden Stora Enso AB Förädling av fibrer och energi till

Läs mer

Smarta nät och Kraftsamling Smarta Nät

Smarta nät och Kraftsamling Smarta Nät Smarta nät och Kraftsamling Smarta Nät Jimmy Ehnberg Chalmers Tekniska Högskola 031-772 16 56 jimmy.ehnberg@chalmers.se En presentation med Carolina Dolff (SP) 2016-02-11 Chalmers 2 2016-02-11 Chalmers

Läs mer

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.

Läs mer

Effektiv energianvändning

Effektiv energianvändning Effektiv energianvändning ndning Göteborg 2008-02 02-0606 Var tar strömmen vägen efter debiteringsmätaren? Peter Karlsson Över 360 besökta företag i olika branscher 7 Gjuterier 148 Tillverkning/Verkstadsindustrier

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Kommittédirektiv Översyn av energipolitiken Dir. 2015:25 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en parlamentariskt sammansatt kommission ska lämna underlag

Läs mer

Den avreglerade nordiska elmarknaden

Den avreglerade nordiska elmarknaden 2011-01-06 NAn Den avreglerade nordiska elmarknaden Varför avreglering av elmarknaden? EG:s vitbok om den inre marknaden 1985 och Produktivitetsdelegationen i Sverige (SOU1991:82) kom fram till att fri

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

Eftermiddagens program

Eftermiddagens program Eftermiddagens program 13.00-13.30 Inledning 13.30-14.30 Miljö och klimat 14.30-15.00 Fika 15.00-15.30 Energi 15.30-16.30 Energieffektivisering 16.30-16.50 Goda exempel 16.50-17.00 Avslutning och Utvärdering

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

teckna avtal sänk din elkostnad!

teckna avtal sänk din elkostnad! MedlemsEl LO verkar för ett rättvisare samhälle och vill därför förbättra villkoren för så många människor som möjligt. MedlemsEl är det elavtal som LO-förbundens medlemmar kan ansluta sig till för att

Läs mer

Klimatcertifikat för fordonsbränsle En idéskiss. Nils Andersson, Nilsan Energikonsult AB

Klimatcertifikat för fordonsbränsle En idéskiss. Nils Andersson, Nilsan Energikonsult AB Klimatcertifikat för fordonsbränsle En idéskiss Nils Andersson, Nilsan Energikonsult AB www.nilsan.se Elcertifikat Certifikat Certifikat pris MWh El El pris 2 IEAs granskning av Sveriges Energipolitik

Läs mer

Etablering av nya arbetssätt och affärsmodeller för energieffektivisering och förnybar energi i små och medelstora företag.

Etablering av nya arbetssätt och affärsmodeller för energieffektivisering och förnybar energi i små och medelstora företag. 1 Etablering av nya arbetssätt och affärsmodeller för energieffektivisering och förnybar energi i små och medelstora företag. En pågående förstudie: Energieffektiva företag i Östra Mellansverige Syfte

Läs mer

NODA Smart Heat Grid. Hur funkar det?

NODA Smart Heat Grid. Hur funkar det? NODA Smart Heat Grid Hur funkar det? Om NODA NODA grundades 2005 baserat på forskning på Blekinge Tekniska Högskola Bygger på en stark vetenskaplig grund inom datavetenskap, artificiell intelligens and

Läs mer

Anvisade elavtal. Näringsutskottets betänkande 2016/17:NU8. Sammanfattning. Behandlade förslag

Anvisade elavtal. Näringsutskottets betänkande 2016/17:NU8. Sammanfattning. Behandlade förslag Näringsutskottets betänkande 2016/17:NU8 Anvisade elavtal Sammanfattning Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i ellagen. Ändringarna gäller dels systemet med anvisade elleverantörer,

Läs mer

Richard Gustafsson, ABB AB Svensk Försäljning Motorer och Drivsystem, 2009-11-26 Svenskt Vatten energieffektivisering Energianalyser vid VA-verk

Richard Gustafsson, ABB AB Svensk Försäljning Motorer och Drivsystem, 2009-11-26 Svenskt Vatten energieffektivisering Energianalyser vid VA-verk Richard Gustafsson, ABB AB Svensk Försäljning Motorer och Drivsystem, 2009-11-26 Svenskt Vatten energieffektivisering Energianalyser vid VA-verk November 30, 2009 Slide 1 Motorer En ansenlig del av elanvändningen

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet

Läs mer

Utsikter för EUs system med handel med utsläppsrätter (ETS)

Utsikter för EUs system med handel med utsläppsrätter (ETS) Utsikter för EUs system med handel med utsläppsrätter (ETS) Miljöbalksdagarna 2013 Hans Bergman Climate Action Röd tråd - EU ETS är en viktig del av EUs klimatpolitik. - Omtyckt och mindre omtyckt; kommer

Läs mer

Nätanslutning av svenska solcellsanläggningar. Utredning av nätanslutning av förnybar el

Nätanslutning av svenska solcellsanläggningar. Utredning av nätanslutning av förnybar el Nätanslutning av svenska solcellsanläggningar Utredning av nätanslutning av förnybar el SolEl-seminarium 21-22 november 2007 First Hotel Royal Star, Älvsjö-Stockholm Lennart Söder Professor Elkraftsystem

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

Lokala energistrategier

Lokala energistrategier Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas

Läs mer

Omotiverad överdebitering från elnätbolag. En rapport från Villaägarnas Riksförbund

Omotiverad överdebitering från elnätbolag. En rapport från Villaägarnas Riksförbund Omotiverad överdebitering från elnätbolag En rapport från Villaägarnas Riksförbund Sammanfattning Följande rapport visar att många villaägare betalar mer till det lokala elnätbolaget än vad som kan motiveras

Läs mer

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi Ett svensk-norskt elcertifikatsystem Kjell Jansson Svensk Energi Alltid i fokus 2 3 155 000 153 000 151 000 GWh Elanvändningen i Sverige 1990- (rullande 12-månadersvärde) Total förbrukning inkl. förluster

Läs mer

Steget före med dina energiaffärer

Steget före med dina energiaffärer Steget före med dina energiaffärer Politiska klimatåtgärder Avgörande händelser och påverkan på elpriset Mia Bodin, Modity Energy Trading Agenda 1. Kort om Modity Energy Trading 2. Politiska klimatåtgärder

Läs mer

Basindustrin finns i hela landet

Basindustrin finns i hela landet Basindustrin finns i hela landet Viktig på orter med svag arbetsmarknad Efterfrågan på produkterna ökar varje år 375 000 direkt och indirekt sysselsatta 27 procent av varuexporten 1/3 del av industrins

Läs mer

Ansökan om att bli signatär av den europeiska uppförandekoden för avtal om energiprestanda. Ansökningsprocess och formulär

Ansökan om att bli signatär av den europeiska uppförandekoden för avtal om energiprestanda. Ansökningsprocess och formulär Ansökan om att bli signatär av den europeiska för avtal om Ansökningsprocess och formulär för avtal om Transparense-projektet Detta dokument har tagits fram inom ramen för projektet "Transparense Increasing

Läs mer

VÅRT BIDRAG TILL ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

VÅRT BIDRAG TILL ETT HÅLLBART SAMHÄLLE VÅRT BIDRAG TILL ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Fastighetsägares miljöarbete ska kännetecknas av långsiktighet, trygghet och samverkan inom ekonomiskt rimliga villkor. AKTIVT ARBETE FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLE En

Läs mer

Ägarmodeller för vindkraft - så blir nya aktörer energiproducenter. så har nya aktörer blivit energiproducenter

Ägarmodeller för vindkraft - så blir nya aktörer energiproducenter. så har nya aktörer blivit energiproducenter Ägarmodeller för vindkraft - så blir nya aktörer energiproducenter så har nya aktörer blivit energiproducenter Presentation Författare Vindkraft i teori och praktik, m.fl. Lärare Högskolan på Gotland SLU

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas?

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Elforskdagen 3 december 2013 Tomas Wall, Desiderate AB 1 Utbuds- och efterfrågekurva i Norden (normalår) CO2 kostnad 10-30 /ton CO 2 Rörlig prod.kostnad (exkl.

Läs mer

FE-rapport 1999-371. Mats Strid och Mikael Bergmasth

FE-rapport 1999-371. Mats Strid och Mikael Bergmasth FE-rapport 1999-371 Mats Strid och Mikael Bergmasth : Rapporten bygger på en enkätundersökning som genomförts hos energiföretag i Sverige och Storbritannien. Det övergripande syftet med studien är att

Läs mer

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Envikens Elkraft ek för Envikens Elnät AB Elmarknadens aktörer och Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Jan-Erik Bergkvist Elverkschef / VD jan-erik.bergkvist@envikenselkraft.se Envikens Elkraft

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

Reglering av elnätsmonopol i Sverige. Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22

Reglering av elnätsmonopol i Sverige. Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22 Reglering av elnätsmonopol i Sverige Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22 Presentation Rebecka Thuresson Biträdande avdelningschef Avdelningen för tillstånd och prövning jurist 016-16

Läs mer

ELFORSK. Svenska Elföretagens Forsknings- och Utvecklings- ELFORSK AB

ELFORSK. Svenska Elföretagens Forsknings- och Utvecklings- ELFORSK AB ELFORSK Svenska Elföretagens Forsknings- och Utvecklings- ELFORSK AB Uppgift Uppgift z Samordna gemensamma forskningsinsatser för de svenska elföretagen samt Svenska Kraftnät Uppgift z Samordna gemensamma

Läs mer

Efterfrågeflexibilitet Kan elmarknaden hantera den? Efterfrågeflexibilitet i industrin

Efterfrågeflexibilitet Kan elmarknaden hantera den? Efterfrågeflexibilitet i industrin Efterfrågeflexibilitet Kan elmarknaden hantera den? Efterfrågeflexibilitet i industrin SCA-koncernen Personliga hygienprodukter, mjukpapper och skogsindustriprodukter Nettoomsättningen 2012 uppgick till

Läs mer

Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51

Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51 Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 2015 Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51 Instruktioner Skriv alla svar på det bifogade svarsbladet.

Läs mer

Energifrågans betydelse för produktionsplanering på SSAB

Energifrågans betydelse för produktionsplanering på SSAB Energifrågans betydelse för produktionsplanering på SSAB Martin Waldemarsson Doktorand, Produktionsekonomi Linköpings Universitet Linköping Tomas Hirsch Chef för strategisk energiförsörjning SSAB EMEA

Läs mer

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för transport och turism 2015/...(BUD) 23.6.2015 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för transport och turism till budgetutskottet över Europeiska unionens allmänna

Läs mer

Efterfrågeflexibilitet i konsumentledet. En kraft att räkna med?! NEPP seminarium Björn Berg 2013-06-14

Efterfrågeflexibilitet i konsumentledet. En kraft att räkna med?! NEPP seminarium Björn Berg 2013-06-14 Efterfrågeflexibilitet i konsumentledet. En kraft att räkna med?! NEPP seminarium Björn Berg 2013-06-14 2013-06-17 ngenic 2011 2 ngenic utvecklar och tillhandahåller tjänster till privatpersoner, fastighetsägare

Läs mer

Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi

Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi 2 Energihushållning är allas ansvar Energieffektiviseringar leder till minskad användning av energi och därmed indirekt till minskade utsläpp av växthusgaser

Läs mer

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk REMISSVAR Jernkontorets diarienr: 10/14 Stockholm 24 februari 2014 m.registrator@regeringskansliet.se fredrik.hannerz@regeringskansliet.se truls.borgstrom@regeringskansliet.se Yttrande över EUs klimat-

Läs mer

Klimatcertifikat för fordonsbränsle

Klimatcertifikat för fordonsbränsle Klimatcertifikat för fordonsbränsle en idéskiss Nils Andersson Nilsan Energikonsult AB www.nilsan.se I samarbete med Energigas Sverige Nilsan Energikonsult AB 17 maj, 2013 Sid 1(10) Innehållsförteckning

Läs mer

KONJUNKTURRAPPORT ELTEKNIKMARKNAD. KVARTAL 1-2 2008 September 2008. Elteknikmarknad 2000-2009

KONJUNKTURRAPPORT ELTEKNIKMARKNAD. KVARTAL 1-2 2008 September 2008. Elteknikmarknad 2000-2009 KONJUNKTURRAPPORT Elteknikmarknad 000-009 0 000 55 000 50 000 45 000 40 000 35 000 000 001 00 003 004 005 00 00 00 009 ELTEKNIKMARKNAD KVARTAL 1-00 September 00 0 000 0 000 50 000 40 000 30 000 0 000 000

Läs mer

Vi i Sverige är duktiga på att effektivisera energianvändningen!!??

Vi i Sverige är duktiga på att effektivisera energianvändningen!!?? Vi i Sverige är duktiga på att effektivisera energianvändningen!!?? PFE-industrierna sparar 3 % EON hjälper kunderna spara 145 GWh Studie av Energikontor Sydost hos 360 st företag visar på besparingspotentialer

Läs mer

Hållbar Energi för Framtidens Näringsliv Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

Hållbar Energi för Framtidens Näringsliv Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv Hållbar Energi för Framtidens Näringsliv Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv Hur viktig är industrin för Sverige? 2 Jobben växter runt industrin 650 000 arbetar i industrin och 350 000 med industrinära

Läs mer

Hur främjar Energimyndigheten energitjänster?

Hur främjar Energimyndigheten energitjänster? Hur främjar Energimyndigheten energitjänster? Nätverksträff energieffektivisering och energitjänster, Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme 15 maj 2013, Göteborg Glenn Widerström, Energimyndigheten Bakgrund

Läs mer

Power to gas Karin Byman, ÅF 2014-10-23

Power to gas Karin Byman, ÅF 2014-10-23 Power to gas Karin Byman, ÅF 2014-10-23 Vad är power to gas? Integrerar energisystemen till Ett smart energisystem! ELSYSTEM - ELINFRASTRUKTUR Billig el BIOMASSA Elektrolys Rötning / Förgasning Gas O2

Läs mer

Remissvar Motion 2001:40 om att landstinget ska köpa miljömärkt el (3 bilagor)

Remissvar Motion 2001:40 om att landstinget ska köpa miljömärkt el (3 bilagor) 2002-04-25 LOC 0112-1145 LS 0112-0693 1(6) Landstingskontoret Registraturen Box 22550 104 22 STOCKHOLM Remissvar Motion 2001:40 om att landstinget ska köpa miljömärkt el (3 bilagor) Ärendet Remissvar på

Läs mer

Industrin är grunden f

Industrin är grunden f Industrin är grunden f En livskraftig industri är en förutsättning för sysselsättningen, tillväxten och välståndet i landet. Exportintäkterna ger ett mycket stort bidrag till vår handelsbalans. All industriverksamhet

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? 7 november 2013 Henrik Wingfors Svensk Energi

Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? 7 november 2013 Henrik Wingfors Svensk Energi Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? 7 november 2013 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Varför ett nytt energieffektiviseringsdirektiv? Vilka krav ställs på Sverige? Vad innebär

Läs mer

Elkundernas attityder till elpriset, kraftbolagen och miljön. En enkätundersökning av Villaägarnas Riksförbund

Elkundernas attityder till elpriset, kraftbolagen och miljön. En enkätundersökning av Villaägarnas Riksförbund Elkundernas attityder till elpriset, kraftbolagen och miljön En enkätundersökning av Villaägarnas Riksförbund Sammanfattning 19 av 20 är missnöjda med elpriset. Förtroendet för kraftbolagen är mycket lågt

Läs mer

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla?

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Arbetsgrupp Fredrik Karlsson, LST Päivi Lehtikangas, Energikontoret Efwa Nilsson, E.ON Jörgen Amandusson, Skogsstyrelsen Kristian Petersson, LRF

Läs mer

E.ON satsar på vindkraft

E.ON satsar på vindkraft E.ON satsar på vindkraft Nationella vindkonferensen Kalmar 7 april, 2009 Lennart Fredenberg E.ON Sverige AB E.ON är ett av världens största privatägda energiföretag i världen stark position i Norden Renewables/JICDM

Läs mer

Anders Pousette Johan Lundberg Lagen om Energikartläggning i stora företag

Anders Pousette Johan Lundberg Lagen om Energikartläggning i stora företag Anders Pousette Johan Lundberg 2016-03-21 Lagen om Energikartläggning i stora företag EKL Bakgrund Vem berörs av lagen om energikartläggning i stora företag? Så ska energikartläggning genomföras Rapportering

Läs mer

Litteraturgenomgång ESO

Litteraturgenomgång ESO John 2013-08-20 Litteraturgenomgång ESO Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) genomförde i juni 2013 ett seminarium på temat Infrastruktur på rätt väg. Vid seminariet presenterades två rapporter,

Läs mer

Schneider Electric är involverade i 72% av slutanvändarnas energiförbrukning. Vi kan hjälpa er att spara!

Schneider Electric är involverade i 72% av slutanvändarnas energiförbrukning. Vi kan hjälpa er att spara! Energieffektivitet Schneider Electric är involverade i 72% av slutanvändarnas energiförbrukning Vi kan hjälpa er att spara! Schneider Electric - Segment Industri & Automation - Augusti 2009 2 Byggnader

Läs mer

Smart Heat Grid. Hur funkar det? Noda Intelligent Systems Noda Smart Heat Grid

Smart Heat Grid. Hur funkar det? Noda Intelligent Systems Noda Smart Heat Grid Smart Heat Grid Hur funkar det? 1 Vad är Noda Intelligent Systems? Noda Intelligent Systems grundades 2005 och utvecklar intelligenta system för energieffektivisering och systemövergripande energioptimering

Läs mer

Beskrivningar av el- och naturgasmarknadens aktörer

Beskrivningar av el- och naturgasmarknadens aktörer ETT FAKTABLAD FRÅN ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN Uppdaterad 2015 01 08 Beskrivningar av el- och naturgasmarknadens aktörer Beskrivningarna i detta faktablad ska göra det enklare för dig som kund att förstå

Läs mer

Vad är energieffektivisering och hur gör man?

Vad är energieffektivisering och hur gör man? Vad är energieffektivisering och hur gör man? Vad är effektivare energianvändning och vad ska vi ha den till? Är det effektivare att bara använda mindre än vad man skulle ha gjort om man använt mer? FÖRENINGEN

Läs mer

Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best

Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best Sammanfattning Projektet gick ut på att simulera elförsörjningen med programmet Whats Best för att sedan jämföra med resultaten från programmet Modest.

Läs mer

Utbildningsmodul 1. Grundläggande om EPC. Project Transparense.

Utbildningsmodul 1. Grundläggande om EPC. Project Transparense. Utbildningsmodul 1. Grundläggande om EPC Project Transparense Översikt utbildningsmoduler I. Grundläggande om EPC II. EPC-processen från projektidentifiering till upphandling III. EPC-processen från kontakt

Läs mer