Hyressättning vid ombyggnation

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hyressättning vid ombyggnation"

Transkript

1 Institutionen för Infrastruktur Bygg- och fastighetsekonomi Kungliga Tekniska Högskolan Examensarbete nr 275 Hyressättning vid ombyggnation Författare: Ida Staffas Jenny Svensson Stockholm 2005 Handledare: Hans Lind

2 Förord Denna uppsats utgör ett examensarbete på lantmäterilinjen vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm. Arbetet har gjorts i samråd och med konsultation från CB Richard Ellis. Intervjuerna som ligger till grund för undersökningen har genomförts under hösten år Vi vill härmed framföra ett stort tack till samtliga intervjuade personer, vars medverkan har gjort denna undersökning möjlig. Vi vill tacka vår handledare Hans Lind, docent vid institutionen för Infrastruktur, för goda råd och sitt stora engagemang för arbetet och ämnet. Vi vill också tacka Sofie Blom och Mikael Fastén, CB Richard Ellis, för deras stöd och assistans under arbetet. Därtill riktas ett stort tack till Susanna Skogsberg, Hyresgästföreningen Riksförbundet, som har bistått med material och fungerat som kontaktperson. Stockholm, januari 2005 Ida Staffas Jenny Svensson 2

3 Master of Science thesis Title: Authors Department Rent settling when rebuilding Ida Staffas and Jenny Svensson Department of Infrastructure Building and Real Estate Economics Master Thesis number 275 Supervisor Hans Lind Keywords Real Estate, Residential, Rent Abstract The rent for a right of tenacy in Stockholm is governed by a legislated rent control system called bruksvärdesystemet. This makes the market unbalanced and results in a large gap between the legislated rent and the market rent. It can also create incentives for major rebuildings as it is possible to raise the rent level when such rebuildings are made. Ordinary maintenance will not lead to rent increases. The purposes of this study are to illustrate the rent negotiation process and create a comprehension of the insecurity and decision-making in rebuilding a residential building. The results of the study are in brief: The rent is settled in a negotiation. The parties of the negotiation refer to the expenses of rebuilding, respectively point out previously made rent agreements. Many property owners decide to carry out a rebuilding despite the insecurity in the following rent level. The insecurity is seen as part of the rebuilding business. The private property owners are, however, well informed about the factors that can lead to higher rents and partly adjust the rebuilding so it includes such factors. It is very hard to predict the result of a rent negotiation. Every property is unique. There is no such thing as a price list or firm standards when settling the rebuilding rent. The rent levels after rebuilding vary between different parts of Stockholm. The areas reputation, type of buildings and the bargaining strategy of the negotiating parties could explain the variation. 3

4 Examensarbete Titel: Författare Hyressättning vid ombyggnation Ida Staffas och Jenny Svensson Institution Institutionen för Infrastruktur Bygg- och Fastighetsekonomi Examensarbete nummer 275 Handledare Hans Lind Nyckelord Fastigheter, Bostäder, Ombyggnad, Bruksvärdesystemet. Sammanfattning Bostadsmarknaden i Stockholm präglas idag av en stor brist på hyreslägenheter. Hyressättningen av bostadsfastigheter styrs genom ett hyresregleringssystem, det s.k. bruksvärdessystemet, vilket resulterar i en hyresstruktur som gör att hyrorna kraftigt skiljer sig från de hyror som skulle råda på en fri bostadshyresmarknad. Detta faktum sätter igång starka diskussioner både på fastighetsägarsidan och på hyresgästsidan. Syftet med detta examensarbete är att klarlägga hyresförhandlingsprocessen, samt att skapa förståelse kring osäkerhet och beslut inför en ombyggnation. Den empiriska studien utgörs av intervjuer med utvalda fastighetsägare/förvaltare som genomfört ombyggnationer, samt av personer involverade i hyressättningsprocessen. De allmännyttiga företagen förhandlar i regel hyran med Hyresgästföreningen innan en ombyggnation påbörjas. De uppvisar både produktionskostnad och jämförelsematerial i en hyresförhandling. De privata företagen förhandlar hyran efter att en ombyggnation är färdig. De förhandlar främst utifrån jämförelsematerial. Hyresgästföreningen använder sig av jämförelsematerial ur allmännyttans bestånd. Parterna tar till alla tänkbara argument i en förhandling, för att den skall resultera i en så hög respektive låg hyra som möjligt. Strandar en förhandling måste hyran bestämmas i hyresnämnden. Argumentationen i hyresnämnden är mer saklig och formell.. För en fastighetsägare innebär en ombyggnation en investering på många miljoner kronor. Osäkerheten kring hyresnivån efter en ombyggnation innebär ett problem för många fastighetsägare, och medverkar till ökat incitament (i vart fall för små fastighetsägare) att istället sälja sin fastighet. Många fastighetsföretag genomför ombyggnationer idag, trots denna osäkerhet. Skulle en ombyggnation vara ett sämre alternativ än att sälja fastigheten, skulle den rationella fastighetsägaren aldrig bygga om. Osäkerheten om den framtida hyresnivån accepteras, och ses som en del av spelets regler. 4

5 Att bestämma hyran efter en ombyggnation innebär alltid en förhandling. Förhandlingens slutresultat påverkas av väldigt många faktorer, vilka alla varierar från fall till fall. Någon lista eller bestämd norm finns inte att tillgå, vid hyressättning av omfattande ombyggnationer. 5

6 Innehållsförteckning 1 INLEDNING BAKGRUND SYFTE METOD AVGRÄNSNINGAR DISPOSITION BRUKSVÄRDESSYSTEMET OCH FÖRHANDLINGSSYSTEMET HISTORIEN BAKOM BRUKSVÄRDESSYSTEMET BRUKSVÄRDESSYSTEMETS GRUNDER OCH UTVECKLING FÖRHANDLINGSSYSTEMET OMBYGGNADSPROCESSEN GRUNDLÄGGANDE FASTIGHETSEKONOMI DEFINITION OMBYGGNAD OSÄKERHETSFAKTORER VID OMBYGGNATION SAMRÅD OCH TILLSTÅNDSGIVANDE HYRESTVISTER I SAMBAND MED OMBYGGNATION URVAL AVGRÄNSNINGAR OCH URVALSKRITERIER FÖR OMBYGGNADSPROJEKTEN FASTIGHETERNAS LÄGE, ÄGAREKATEGORI OCH OMBYGGNADSÅR OMBYGGNADSOBJEKTENS HYRESNIVÅ BEDÖMNING OCH KALKYLERING VID OMBYGGNATION STRATEGISKA BESLUT INFÖR OMBYGGNATION BÄRIGHET OCH BERÄKNING AV FRAMTIDA HYRESINTÄKTER HYRESGÄSTINFLYTANDE OCH TILLSTÅNDSGIVANDE VID OMBYGGNATION HYRESFÖRHANDLING FÖRUTSÄTTNINGAR YRKANDEN VID HYRESFÖRHANDLING PARTERNAS TEKNIK OCH ARGUMENT I HYRESFÖRHANDLING ASPEKTER PÅ HYRESSÄTTNINGSSYSTEMET UNDERHÅLLSSTRATEGI VAD RESULTERAR I EN HYRESHÖJNING? ÅSIKTER OM DAGENS HYRESSÄTTNINGSSYSTEM INLEDNING SYNPUNKTER FRÅN INTERVJUPERSONERNA ANALYS AVSLUTNING...55 KÄLLFÖRTECKNING...57 BILAGA 1, RÄTTSFALL...59 BILAGA 2, INTERVJUFRÅGOR

7 1 Inledning 1.1 Bakgrund Bostadsmarknaden i Stockholm präglas idag av en stor brist på hyreslägenheter, inte bara i centrala delar utan också i övriga delar av regionen. Det innebär att efterfrågan på hyreslägenheter vida överstiger tillgången. Hyressättningen i bostadsfastigheter styrs genom ett hyresregleringssystem, det s.k. bruksvärdessystemet, vilket i Stockholm resulterar i en hyresstruktur som gör att hyrorna skiljer sig från de hyror som skulle råda på en fri bostadshyresmarknad. Bruksvärdesystemet innebär att hyrorna som de allmännyttiga bolagen har i princip lägger ett tak för hyresnivån på hela bostadshyresmarknaden. Stark kritik har riktats mot bruksvärdesystemet, både mot dess regler och hur det tillämpas. Regeringen har under åren tillsatt flera utredningar rörande detta ämne och man har i dagsläget presenterat en utredning med förslag på ändring i hyressättningssystemet 1. De stora parterna på hyresmarknaden i Stockholm; Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna samt SABO, bildade år 2001 en hyreskommitté. Denna kommittés uppgift var att komma fram till hur hyresgästerna värderar lägenheters olika egenskaper, vilket i förlängningen skall förändra hyressättningen 2. Hyran för en ombyggd lägenhet bestäms i en förhandling mellan en hyresgästorganisation och fastighetsägaren. Det faktum att varje ombyggnadsprojekt är unikt, och att hyran bestäms vid en för projektet individuell förhandlig, gör att resultatet kan variera utan synbar orsak. Strandar en hyresförhandling hänförs hyressättningen till hyresnämnden. Kritik avseende hyresnämndens oklara motiveringar vid bestämning av hyran har framförts både från hyresgästsidan och från fastighetsägarsidan. Parterna på marknaden menar att frånvaron av förutsägbarhet och förståelse för hur hyresnämnden resonerar innebär en stor osäkerhet. Hyressättning vid ombyggnation är ofta uppe till diskussion i olika medier. I pressen beskrivs ofta hyresgästen som en part som inte kan påverka ombyggnationen, utan blir överkörd av fastighetsägarens vilja. Faktum är att för den enskilde hyresgästen kan en ombyggnation innebära en avsevärd hyreshöjning som man inte anser vara motiverad utifrån ombyggnadsåtgärderna. Många anser att det är produktionskostnaden som är orsak till de höga ombyggnadshyrorna och verkar för att de ska kunna sänkas 3. 1 SOU 2004:91 2 Rapport från Hyresmarknadskommittén i Stockholm (2003) 3 Motion till riksdagen, 2004/05:Bo240 7

8 För fastighetsägaren innebär en ombyggnation ett ekonomiskt risktagande. Hyressättningssystemet gör att fastighetsägaren inte får höja hyran till den nivå som denne bedömer som nödvändig 4. Andelen äldre hus i det totala beståndet av bostadshyresfastigheter ökar, vilket också gör att moderniseringsbehovet ökar. Många av fastigheterna har uppnått en ålder då alternativet står mellan en genomgripande ombyggnation eller ett accelererande förfall 5. Dessa ombyggnationer kräver stora ekonomiska resurser från fastighetsägaren. Fastighetsägarens incitament att genomföra en ombyggnation kan tänkas påverkas av den osäkerhet som råder idag avseende hyressättningen. 1.2 Syfte Hyressättning vid ombyggnation av bostäder är en komplicerad process med många inblandade parter. Ett syfte med undersökningen är att klargöra hur hyresförhandlingsprocessen går till. För en fastighetsägare innebär dagens hyressättningssystem en stor risk att ta hänsyn till vid en större investering. Osäkerheten kring huruvida den framtida möjliga hyran kommer att göra investeringen lönsam, gör att många fastighetsägare idag drar sig för att genomföra en större ombyggnation. Hur påverkar detta faktum ombyggnadsprocessen? Vilka ekonomiska ställningstaganden och beslut, ställs en fastighetsägare inför vid en ombyggnation av bostäder? Ett mål med denna undersökning är att ge svar och förklaringar till vilka faktorer som styr hyreshöjningar vid större ombyggnationer av bostäder. Vidare studeras skillnader i hyresnivåer som sätts vid ombyggnationer av jämförbara lägenheter belägna i olika delar av Stockholm. Finns det någon förklaring till om hyrorna skiljer sig åt inom olika geografiska områden i samma region? 1.3 Metod Det empiriska materialet Metoden för detta examensarbete är att utifrån intervjuer och litteraturstudier analysera och belysa olika aspekter av hyressättning vid ombyggnation av bostäder. Insamling av information och data kan delas upp i fyra delar. Dessa bygger på varandra och har utförts i listad ordning: 4 Bejrum, H, m.fl. (2000), Upprustning av bostadshyreshus: Några aktuella problem och tänkbara åtgärder. 5 Tingvall, J (2002), Ombyggnad av bostadshyreshus i Stockholm. 8

9 Litteraturstudier Källorna består av facklitteratur i böcker och tidskrifter, beredningar och utlåtanden av politisk karaktär, artiklar i dagspressen samt information på Internet. Intervjuer Två intervjuundersökningar med dels utvalda fastighetsägare 6 som har utfört omfattande ombyggnationer under åren 2000 till 2004, dels de stora aktörerna i hyresförhandlingar. Analys av intervjumaterialet Studie av rättsfall avseende hyressättning Kartlagt rättsfall i hyressättningsärenden, vilka har behandlats i Hovrätten under åren 2000 till Ingående beskrivning finns i bilaga 1 för den särskilt intresserade. Två olika intervjuundersökningar gjordes på grund av studiens komplexitet. Den ena undersökningen riktade sig till fastighetsägare och kärnan i frågeställningen var ett utvalt ombyggnadsobjekt. En strävan har varit att intervjua personer med god helhetssyn kring det aktuella ombyggnadsprojektet. Intervjuade personers position inom företaget har varierat. I stora bolag har det funnits anledning att intervjua flera personer. Detta på grund av att de enskilda personerna har varit specialiserade inom ett visst område. Som exempel kan nämnas projektledare för genomförandet av ombyggnationen, ekonomer för kalkylering och jurister för hyresförhandling. I mindre bolag har det varit företagets VD, förvaltningschefer eller jurister. Sammanlagt deltog 16 personer i denna intervjuundersökning. Den andra intervjuundersökningen har syftat till att få djupgående information om hyressättningens tillvägagångssätt och regelverk. Personer från bl.a. Hyresgästföreningen Region Stockholm, SABO samt Fastighetsägarna Stockholm AB har intervjuats för att belysa de båda sidornas synsätt. Dessutom har en intervju med den första rättsinstansen i hyressättningsfrågor, hyresnämnden, gjorts. Sammanlagt deltog 9 personer i denna intervjuundersökning Felkällor Intervjuerna för detta examensarbete har varit mycket intressanta men också varierande avseende mängden och hur användbar informationen var. Vid en intervjuundersökning påverkas materialet av hur frågorna är ställda och hur svaren uppfattas. Resultatet är sedan en sammanställning av hur den som intervjuar uppfattat svaren. Då ämnet är stort och engagerande är det lätt att bli ofokuserad på kärnfrågorna och själva syftet med undersökningen. Intervjufrågorna har många gånger inga självklara svar. Det kan göra det svårare att sedan analysera svaren och risken för felaktiga tolkningar ökar. En annan aspekt är att intervjupersonerna lätt 6 Även förvaltare 9

10 halkar in på personliga ställningstaganden i stället för att representera företagets agerande. 1.4 Avgränsningar Avgränsningar tjänar flera syften, dels att fokusera på det material som är relevant för undersökningen, dels att ur en stor mängd material välja ut ett antal projekt som är representativa för urvalet och av intresse för undersökningen. Ovan beskrivs hur intervjupersonerna valts ut och i kapitel fyra beskrivs hur och efter vilka kriterier ombyggnadsobjekten valts ut. I undersökningen ingår även en omfattande studie av utvalda rättsfall. 1.5 Disposition Kapitel två är en teoretisk genomgång av bruksvärdesystemets grunder och utveckling till hur det ser ut idag. Kapitlet beskriver även regler och process för förhandlingssystemet, vilket syftar till att bestämma hyran för en bostadslägenhet. Kapitel tre innehåller grundläggande ekonomisk teori förestående ett ombyggnadsbeslut, samt beskriver de huvudsakliga steg och förfaranden en ombyggnation innebär för en fastighetsägare och en hyresgäst. Kapitel fyra beskriver på vilket sätt, och genom vilka kriterier ombyggnadsprojekten valts ut till undersökningen. Kapitlet innehåller även förutsättningar för ombyggnadsprojekten samt data från undersökningen i tabellform. Kapitel fem till sju redogör för vår empiriska studie. Intervjuundersökningens kärna är strategiska beslut inför ombyggnation samt förfarandet vid hyressättning. Varje underkapitel är uppbyggt med inledning, redogörelse av intervjusvar samt en avslutande analys. Kapitel åtta ger en bild av hur de intervjuade personerna anser hur dagens hyressättningssystem fungerar, samt hur systemet vid ombyggnation skulle kunna förändras i framtiden. Kapitel nio avslutar arbetet med en diskussion och slutsatser. Arbetet innehåller avslutningsvis bilagor vilka bl.a. innehåller rättsfall rörande hyressättning samt tillståndsgivande vid ombyggnation. 10

11 2 Bruksvärdessystemet och förhandlingssystemet 2.1 Historien bakom bruksvärdessystemet Före bruksvärdessystemet Industrialiseringen av Sverige innebar inte bara en urbanisering utan också en ny syn på nyttjanderätten. Liberala idéer om avtalsfrihet och ägarens rätt att förfoga över sin egen egendom slog igenom. Detta kom till uttryck i 1907 års nyttjanderättslag som reglerade rättsområden som arrende, tomträtt och hyresrätt. Denna lag kan sägas ha lagt grunden för den moderna hyresrätten. Men den obegränsade avtalsfrihet visade sig ha negativa sociala effekter. Det var först vid andra världskrigets utbrott 1939 som permanenta regler om besittningsskydd infördes i lagstiftningen. Skadeståndet var dock begränsat till att i stort sett täcka flyttkostnader. Tre år senare infördes hyresregleringslagen. Den infördes under andra världskriget som en slags tillfällig åtgärd och innebar förbud mot hyreshöjning. Därmed så låstes hyrorna i princip till 1942 års nivå. I mitten av detta decennium påbörjades en successiv avveckling av hyresregleringen för allmännyttiga bostäder. I samband med detta infördes besittningsskyddet för de bostäder som inte omfattades av hyresregleringen. Därmed infördes en väsentlig förändring i synsättet på hyresutvecklingen. Principen om myndighetsbestämda hyror övergavs till förmån för en jämförelseprövning med likvärdiga lägenheter och för första gången gjordes en koppling till att taket för hyran skall bestämmas efter en jämförelse med andra lägenheter på orten. Denna idé lever alltjämt kvar i dagens lagstiftning även om formuleringar och förutsättningar har förändrats. År 1957 tillsattes Hyreslagkommittén, med uppgift att föreslå regler för ett effektivare besittningsskydd efter hyresregleringens avveckling. Kommittén ansåg bl.a. att hyresregleringen skulle bibehållas på marknader med bostadsbrist. Kommittén föreslog att hyran inte skulle få vara oskälig, men någon jämförelseprövning föreslogs inte. Regeringen var kritisk mot kommitténs resultat och beslöt att tillsätta en ny utredning 1963; Hyreslagstiftningssakkunniga. Uppdraget var nu att lämna förslag om besittningsskydd och hyresprövning, samt avskaffande av hyresregleringen. Utgångspunkten var att samma regler skulle gälla både på bostadsmarknader i balans och på orter med bostadsbrist, vilket man inte tidigare hade ansett. I utredningens betänkande Ny Hyreslagstiftning föreslogs bl.a. att hyresregleringen skulle ersättas med en friare hyresmarknad. Hyresgästerna skulle få ett direkt besittningsskydd som kompletterades med vissa hyresspärrar. Detta var också regeringens ambition. Regeringen lade fram förslaget till riksdagen som 1968 antog propositionen. De nya reglerna kom att gälla från och med Detta regelverk har i efterhand kommit att kallas för bruksvärdessystemet. 11

12 2.2 Bruksvärdessystemets grunder och utveckling Besittningsskydd Med besittningsskydd för hyresgäster avses ett skydd för hyresgästens intresse av att behålla den hyrda lägenheten. Det direkta besittningsskyddet ger hyresgästen rätt till förlängning av hyresförhållandet, så att denne kan bo kvar. Det indirekta besittningsskyddet ger inte hyresgästen någon rätt att bo kvar i lägenheten. Däremot har hyresgästen rätt till skadestånd om det vid en rättslig prövning visar sig att en uppsägning är ogrundad. Grunden till regeringens beslut om att införa ett permanent besittningsskydd för hyresgäster var att eftersträva en balans mellan besittningsskyddet och äganderätten. Departementschefen framhöll därför att besittningsskyddet skulle grundas på en avvägning mellan hyresgästens och fastighetsägarens intressen. Det skulle inte bli ett skydd för hyresgästerna mot motiverade hyreshöjningar. Lagens regler om bestämmelser av hyresvillkor vid förlängning av hyresförhållanden, bör vara så att en marknadsanpassad hyresbildning inte försvåras Hyresspärr Hyresgästens rätt till förlängning av ett hyresavtal förutsätter att det finns ett tak för hur hög hyran kan bli. Fastighetsägarna skall inte kunna dra nytta av att en hyresgäst kanske är villig att betala mer i hyra än vad den gör. Där full balans råder mellan tillgång och efterfrågan på lägenheter berättigas fastighetsägaren till att ta ut den hyra som han skulle kunna uppnå vid fri uthyrning till vem som helst, d.v.s. att få utnyttja lägenheternas fulla marknadsvärde. En jämförelse med hyresnivån för likvärdiga lägenheter skall vara utgångspunkt för den aktuella lägenhetens marknadsvärde. På längre sikt ska hyrorna i hela lägenhetsbeståndet anpassas till varandra efter lägenheternas varierande bruksvärden. I lägen då påtaglig brist på lägenheter råder bör däremot andra principer gälla för hyressättning, se nedan Jämförelseprövning Departementschefen har sammanfattat i en proposition hur en jämförelseprövning ska gå till: Den norm efter vilken den av hyresvärden fordrade hyran skall prövas bör ha den innebörden att hyresgästen inte skall vara skyldig att godta en hyra som är oskälig. De sakkunniga formulerar saken så att hyresgästen måste godta den fordrade hyran, om den inte väsentligt överstiger hyran för lägenheter som med hänsyn till bruksvärdet är likvärdiga. Med en lägenhets bruksvärde bör avses vad lägenheten med hänsyn till beskaffenhet och förmåner, samt övriga faktorer kan anses från hyresgästernas synpunkt vara värd i förhållande till likvärdiga lägenheter. Man skall därvid bortse från byggnadsår och produktions-, drifts- och förvaltningskostnader. På bedömningen av lägenhetens beskaffenhet bör alla faktorer av betydelse inverka, såsom storlek, modernitetsgrad, planlösning och läge inom huset, reparationsstandard och ljudisolering. Jämte den egentliga beskaffenheten bör bedömas vad som skulle kunna kallas förmåner knutna till lägenheten eller 12

13 fastigheten, såsom hiss, sopnedkast, tvättstuga, särskilda förvaringsutrymmen, god fastighetsservice, garage och biluppställningsplats. Också vissa andra faktorer måste tillåtas inverka på bruksvärdet. Hit hör inte blott husets allmänna läge och miljö, utan även sådant som tillgång till lekplats och parkeringsutrymmen. Samtliga på bruksvärdet inverkande omständigheter skall bedömas objektivt, dvs. utan avseende på den enskilde hyresgästens värdering eller behov. Departementschefen tillägger att det inte är att uppskatta lägenhetens hyresvärde i pengar utan det gäller bara att jämföra lägenheternas beskaffenheter med varandra. För att lägenheterna ska vara likvärdiga fordras att de i grova drag motsvarar varandra. När det gäller urvalet av jämförelseobjekt understryker Hyreslagstiftningssakkunniga att vissa grundläggande, och för lägenhetens karaktär avgörande faktorer, måste motsvara varandra. Detta innebär att en prövning av hyror i en större stad kan jämförelsen endast göras med lägenheter som har ett i grova drag motsvarande läge, så som exempel i samma kommun. Det är inte onaturligt att jämförelselägenheterna som motsvarar prövningslägenheten har varierande hyra. Tillvägagångssättet är då att icke representativa topphyror utesluts från jämförelsematerialet och lägenheterna med de högsta hyrorna därefter får utgöra riktpunkt för bedömningen. Det ska även starkt betonas enligt departementschefen att man inte ska eftersträva någon detaljprövning. Jämförelsen ska som de sakkunniga uttalat ske i tämligen grova drag. Genom att man tillåter hyran för den ifrågavarande lägenheten att något överstiga hyresnivån för jämförliga lägenheter ges dessutom, som förut anförts utrymme för en allmän uppjustering av hyresnivån, när detta motiveras av den aktuella situationen på hyresmarknaden Bristorter Regeringens uppfattning var att samma regler skulle gälla både på bostadsmarknader i balans och på orter med bostadsbrist, men att kompletterande regler skulle gälla på orter med lägenhetsbrist. Grundregeln var avtalsfrihet och möjlighet till jämförelseprövning när hyresvärden begärde hyreshöjning. På bristorter skulle hyresgästerna dessutom få möjlighet till prövning av förstagångshyran inom ett år från hyresförhållandets början. Detta för att hyresgästen inte ska vara helt utlämnad till det fria marknadsprissättningen. Departementschefen föreslog att vid en skälighetsbedömning av hyran skall man beakta det allmänna hyresläget på orten för lägenheter i nybyggda bostäder. Eftersom de allmännyttiga företagen vid denna tidpunkt stod för större delen av nyproduktionen, skulle deras hyror därmed bli styrande i bristorter. Motivet till att just allmännyttans lägenheter skall vara styrande var för att hyressättningen styrs av självkostnadsprincipen. Det blev sedan regeringens sak att bestämma om vilka orter som skulle beaktas som bristorter Allmännyttans roll På bristorter skulle allmännyttan spela en stor roll för hyressättningen. De oacceptabla hyror som var möjliga på grund av avskaffande av hyresregleringen skulle motverkas. Dels skulle man vid jämförelseprövning bortse från enstaka topphyror, dels skulle allmännyttans självkostnadsbestämda hyror tjäna som norm 13

14 vid direktjämförlighet. Departementschefen utgick från att de allmännyttiga bostadsföretagens hyressättning med tiden skulle komma att tjäna som riktpunkt vid hyresbedömningar. Två olika principer finns alltså här. Ena stunden ska ingen hänsyn tas till produktions-, drifts- och förvaltningskostnad, som vid en balanserad marknad. Å andra sidan skulle allmännyttans självkostnadsbestämda hyror tjäna som norm vid jämförlighet i fråga om lägenheternas bruksvärde på bristorter. Men så länge olika principer tillämpades i olika marknadslägen uppstod inga inre motsättningar Bruksvärdessystemet införs Avskaffande av hyresregleringen under 1960-talet var en viktig politisk fråga. Avskaffandet var ett tidigt exempel på statlig avreglering till förmån för marknadsmekanismen. Tiden ansågs mogen att ersätta hyresregleringen med bruksvärdessystemet, som innebar en i princip fri prisbildning på hyresmarknaden. Besittningsskyddet medgav rätt att fritt förfoga över sin egendom och till rätt att förlänga hyresavtalet. Avtalsfrihet skull få gälla för förstagångshyran och hyresgästerna skulle tryggas med hyresspärr. Med bruksvärde menades en grad av praktiska användbarheter och egenskaper hos lägenheten. Enskilda hyresgästers värderingar och behov skulle dock inte påverka bedömningen av bruksvärdet. Bruksvärdesregeln syftade således endast till att trygga befintliga hyresgästers besittningsrätt. Det fanns inget syfte att på marknaden i balans påverka den allmänna hyresnivån eller att påverka hyresstrukturen. Tvärtom betonades vikten av en marknadsmässig prissättning. Kompletterande särbestämmelser tillämpades på marknad med bostadsbrist, där det fanns risk för oskälig hyresstegring Utvärderingar och förändringar av bruksvärdessystemet För att säkerställa 1968 års principer för hyressättning, lades en proposition fram Den innehöll bland annat att hyresprövningen i alla lägen i första hand skulle göras genom en jämförelse med hyror i det allmännyttiga lägenhetsbeståndet. En hyra skulle även godtas som skälig om den inte väsentligt översteg hyran för likvärdiga lägenheter. En nivå på ca 5 procent ansågs sedan som skälig. Vid 1984 års översyn framstod syftet att i första hand vara att begränsa hyresutvecklingen. Under detta år anslöt sig regeringen till utredningens förslag om att parterna skulle jämställas, och hyresvärdens företräde skulle upphöra. Första punkten som togs upp var att om hyresvärden och hyresgästen tvistar om hyrans storlek, skulle hyran fastställas till skäligt belopp. Den andra punkten var att slopa bestämmelsen att vid en jämförelseprövning bortse från lägenheter, vilkas hyra inte var rimlig med hänsyn till hyresläget på orten för närmast jämförliga lägenheter i nybyggda bostadshus. Bruksvärdesystemet framställdes numer som ett självständigt hyressystem; en medelväg mellan statlig reglering och fria marknadshyror gav regeringen i uppgift åt Statens institut för byggnadsforskning att utvärdera det svenska systemet för hyressättning och konfliktlösning på bostadshyresmarknaden. En analys gjordes på hyresnivåns variation på och mellan olika lokala marknader. Resultatet visade att hyresnivån varierade mellan olika 14

15 kommuner, med högst hyra i storstadsregioner. I vissa kommuner (främst storstadsområden) fanns ett tydligt samband mellan fastigheternas ålder och hyresnivåer. En del av detta ålders beroende var dock uttryck för skilda standardnivåer. Justitiedepartementet gjorde 1993 en översyn av bland annat bruksvärdesreglerna och hyresförhandlingslagen. Bland annat fastslogs att allmännyttan inte längre skulle vara en förstahandsnorm vid prövning av hyran. Därigenom skulle en framtida hyra avspegla hyresgästernas värderingar, få hyressättningen flexibel och efterfrågan på orten skulle ge utslag på hyran. Förslaget togs aldrig med av regeringen i propositionen om ändringar i hyresförhandlingen. Kritiken innehöll bl.a. att vid allmännyttans hyressättning så skulle hyresgästernas värderingar tas med genom bl.a. att lägesfaktorn får en inverkan i hyressättningen. Man skulle även ta hänsyn till tillgång och efterfrågan på hyresbostäder i hyresförhandlingar, menade de. Bruksvärdesystemet har härigenom i viktiga avseenden återfått den flexibilitet som ursprungligen åsyftades, anser regeringen. Bestämmelsen kvarstår därmed med den lydelse den fick vid lagändringen, 1 januari, Den 1 april 1997 infördes nya bestämmelser om hyresgästinflytande vid förbättringsoch ändringsarbete. (18 d 18 h hyreslagen) År 2000 publicerade regeringen en utredning avseende hyresrättsliga frågor. Samtidigt upphävdes bestämmelsen i 55 a hyreslagen om att man vid en bruksvärdesprövning av hyran för en lägenhet inte skall beakta vissa förbättringsarbeten som hade utförts i lägenheten. Den nya ordningen innebär att en hyresvärd får utföra en standardhöjande åtgärd som har en inte obetydlig inverkan på en bostadslägenhets bruksvärde, eller en åtgärd som medför en inte obetydlig ändring av en lägenhet eller de gemensamma delarna av fastigheten. Hyresvärden får endast genomföra detta om åtgärderna har godkänts av den berörda hyresgästen. Om åtgärden avser de gemensamma delarna i fastigheten, måste hyresgästerna i minst hälften av de berörda lägenheterna ge sitt godkännande. Om samtycke inte erhålls, kan hyresvärden ansöka vid hyresnämnden om tillstånd till åtgärden. En utredning tillsattes och utredde bestämmelsen om hyresgästinflytande. Utredningens utvärdering visade att hyresgästernas inflytande har stärkts genom de bestämmelser som infördes Inflytandet blev numera direkt, och hyresgästerna kan alltså förhindra vissa åtgärder. Samrådet mellan hyresvärdar och hyresgäster har också ökat. Antalet uppsägningar som grundar sig på ombyggnad hade dessutom minskat kraftigt. Det fanns dock alltjämt vissa brister i regelsystemet. Utredningen har övervägt vissa förändringar. Bl.a. övervägde utredningen om bestämmelserna om tillståndprövning i hyresnämnden bör ändras. Ansökan om tillstånd till en förbättrings- eller ändringsåtgärd skall bifallas, om hyresvärden har ett beaktansvärt intresse av att åtgärden genomförs, och det inte är oskäligt mot hyresgästen att den genomförs. Vid prövning av om det är oskäligt mot hyresgästen att åtgärden genomförs, skall hyresvärdens intresse av åtgärden vägas mot det intresse som hyresgäster i allmänhet kan antas ha av att åtgärden inte vidtas (ett s.k. objektivt 15

Kommittédirektiv. En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion. Dir. 2016:100. Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016

Kommittédirektiv. En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion. Dir. 2016:100. Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016 Kommittédirektiv En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion Dir. 2016:100 Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska se över modellen för hyressättning

Läs mer

plattform för lokalt trepartssamarbete på hyresmarknaden

plattform för lokalt trepartssamarbete på hyresmarknaden plattform för lokalt trepartssamarbete på hyresmarknaden 2 förord SABO, Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen är ense om att hyresrätten och dess konkurrenskraft behöver utvecklas. Den 25 januari 2001

Läs mer

Stockholmarna säger ja till den svenska modellen och nej till marknadshyror

Stockholmarna säger ja till den svenska modellen och nej till marknadshyror Stockholmarna säger ja till den svenska modellen och nej till marknadshyror 1 DEN SVENSKA MODELLEN FÖR HYRESSÄTTNING När hyresregleringen skulle ersättas i slutet av 1960-talet lanserades bruksvärdessystemet

Läs mer

Välkommen till kursen

Välkommen till kursen Välkommen till kursen Gör rätt som hyresvärd Vilka är vi? Avsnitt 1 Definitioner Uppsägningstider 1 Hyresavtal Hus eller del av hus lägenhet Upplåtits Till nyttjande Mot ersättning Bostadslägenhet resp.

Läs mer

VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCK- HOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm

VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCK- HOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCK- HOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm Hyressättningen i Stockholms stad är och har varit föremål för debatt under en lång tid. Till grund för hyrorna ligger

Läs mer

Fastighetsägarna har strandat - frågor & svar

Fastighetsägarna har strandat - frågor & svar 1 (5) Handläggare Datum MH 2012-02-13 Fastighetsägarna har strandat - frågor & svar Varför har Fastighetsägarna Stockholm strandat hyresförhandlingarna? Fastighetsägarföreningen Stockholm (FÄF) och Hyresgästföreningen

Läs mer

Till statsrådet Lars-Erik Lövdén

Till statsrådet Lars-Erik Lövdén Till statsrådet Lars-Erik Lövdén Regeringen beslutade den 6 maj 1999 att tillkalla en särskild utredare för att ta fram underlag för kommande beslut om allmännyttiga bostadsföretag och för att göra en

Läs mer

HYRA I Allmänna nyttjanderätter, bostadshyra, II Lokalhyra, andra nyttjanderätter

HYRA I Allmänna nyttjanderätter, bostadshyra, II Lokalhyra, andra nyttjanderätter 1 HYRA I Allmänna nyttjanderätter, bostadshyra, II Lokalhyra, andra nyttjanderätter ALLMÄNNA NYTTJANDERÄTTER Nyttjanderätt, en rätt att använda något Många fler regler betr. nyttjanderätt till fast egendom

Läs mer

Hyresgästinflytande vid förbättrings- och ändringsarbeten

Hyresgästinflytande vid förbättrings- och ändringsarbeten Hyresgästinflytande vid förbättrings- och ändringsarbeten SÄRSKILT OM BETYDELSEN AV HYRESHÖJNINGAR Karin Wetterberg Baserat på författarens examensarbete i juridik, tillgängligt här. Innehåll 1 Inledning

Läs mer

Gällande lagar och regler

Gällande lagar och regler Gällande lagar och regler för uthyrning i andrahand och uthyrning av rum i bostad För dig som hyr ut Innehållsförteckning - Kortfattad Information Sida 3 - Vad är Andrahandsuthyrning Sida 3 - När får jag

Läs mer

Samfundet tillstyrker slutligen förslaget om skyldighet för hyresnämnden att motivera sina beslut.

Samfundet tillstyrker slutligen förslaget om skyldighet för hyresnämnden att motivera sina beslut. R-2004/1176 Stockholm den 7 januari 2005 Till Justitiedepartementet Ju2004/8235/L1 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 september 2004 beretts tillfälle att avge yttrande över Hyressättningsutredningens

Läs mer

Frågor och svar om den nya lagstiftningen, proposition 2009/10:185

Frågor och svar om den nya lagstiftningen, proposition 2009/10:185 1 (8) Frågor och svar om den nya lagstiftningen, proposition 2009/10:185 Lagen om allmännyttiga kommunala bostadsföretag 1. Är förändringarna genomgripande? De förändringar som sker i reglerna för de allmännyttiga

Läs mer

VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCKHOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm

VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCKHOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCKHOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm Debatten om hyressättningen i Stockholms stad har intensifierats under de två år som har gått sedan den första utgåvan

Läs mer

Regeringens proposition 2005/06:80

Regeringens proposition 2005/06:80 Regeringens proposition 2005/06:80 Reformerad hyressättning Prop. 2005/06:80 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 2 februari 2006 Göran Persson Mona Sahlin (Justitiedepartementet)

Läs mer

Här kommer en sammanställning av viktigare regler att tänka på kring andrahandsuthyrning.

Här kommer en sammanställning av viktigare regler att tänka på kring andrahandsuthyrning. Andrahandsuthyrning Här kommer en sammanställning av viktigare regler att tänka på kring andrahandsuthyrning. 1. Uthyrning av hel bostad Hyresavtal Hyresrätter, bostadsrätter och villor kan hyras ut i

Läs mer

Kan tyska marknadshyror lösa den svenska bostadsbristen? Jörgen Mark-Nielsen

Kan tyska marknadshyror lösa den svenska bostadsbristen? Jörgen Mark-Nielsen Kan tyska marknadshyror lösa den svenska bostadsbristen? Jörgen Mark-Nielsen Hyresbostadsmarknaden i Tyskland Hyresrätt är den vanligaste boendeformen De flesta hyresbostäderna ägs av privatpersoner Hyresrätten

Läs mer

C-UPPSATS. Hyreshöjning vid renovering

C-UPPSATS. Hyreshöjning vid renovering C-UPPSATS 2005:067 Hyreshöjning vid renovering En utredning av hyresvärdens möjligheter Anders Grahn Luleå tekniska universitet C-uppsats Rättsvetenskap Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap

Läs mer

Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt

Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt (SOU 2014:33) Justitiedepartementets diarienummer

Läs mer

Hyra eller avgift? Vad gäller för bostad med särskild service för vuxna enligt LSS?

Hyra eller avgift? Vad gäller för bostad med särskild service för vuxna enligt LSS? Hyra eller avgift? Vad gäller för bostad med särskild service för vuxna enligt LSS? Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Skrivelse. Det innebär att den innehåller

Läs mer

Det svenska systemet - bruksvärdesprincip och förhandlade hyror

Det svenska systemet - bruksvärdesprincip och förhandlade hyror 1 (8) Handläggare Datum P-GN 2013-10-18 Det svenska systemet - bruksvärdesprincip och förhandlade hyror Inledning Det svenska hyressystemet är komplicerat och i jämförelse med andra länder unikt. Det svenska

Läs mer

UPPSÄGNING AV LOKALHYRESAVTAL CHECKLISTA

UPPSÄGNING AV LOKALHYRESAVTAL CHECKLISTA UPPSÄGNING AV LOKALHYRESAVTAL CHECKLISTA 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 5 Det indirekta besittningskyddet 7 Uppsägning för villkorsändring 8 Enskilda förhandlingar 9 Särskilt om hotell- och 12 restaurangverksamhet

Läs mer

Ny bostadspolitik för Sverige

Ny bostadspolitik för Sverige Ny bostadspolitik för Sverige Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet maj 2015 2(8) Ny bostadspolitik för Sverige 3(8) Bostadssituationen i Sverige är inte som den ska vara I stora delar av Sverige

Läs mer

Villkor för upprustning av rekordårens bostäder. Sophia Mattsson-Linnala

Villkor för upprustning av rekordårens bostäder. Sophia Mattsson-Linnala Villkor för upprustning av rekordårens bostäder Sophia Mattsson-Linnala Statsstöd enligt Fastighetsägarna Underavskrivningar fastigheter: 592 mkr Stöd som reducerar lånekostnaden: 2 148 mkr Kostnad för

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2951. Ägarlägenheter i befintliga hyreshus. Förslag till riksdagsbeslut. Motivering. Utredningens direktiv

Motion till riksdagen: 2014/15:2951. Ägarlägenheter i befintliga hyreshus. Förslag till riksdagsbeslut. Motivering. Utredningens direktiv Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2951 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) Ägarlägenheter i befintliga hyreshus Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

CHECKLISTA. För uppsägning av lokalhyresavtal. www.svenskhandeljuridik.se

CHECKLISTA. För uppsägning av lokalhyresavtal. www.svenskhandeljuridik.se CHECKLISTA För uppsägning av lokalhyresavtal www.svenskhandeljuridik.se 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Inledning...3 Det indirekta besittningsskyddet...3 Hyresvärdens uppsägning för villkorsändring...3

Läs mer

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region BO 39 SM 1401 Hyror i bostadslägenheter 2013 Rents for dwellings 2013 I korta drag 1,7 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 1,7 procent mellan 2013 och 2014. Hyreshöjningen

Läs mer

Rapport 2014:13 REGERINGSUPPDRAG. Det svenska hyressättningssystemet

Rapport 2014:13 REGERINGSUPPDRAG. Det svenska hyressättningssystemet Rapport 2014:13 REGERINGSUPPDRAG Det svenska hyressättningssystemet Det svenska hyressättningssystemet Boverket mars 2014 Titel: Det svenska hyressättningssystemet Rapport: 2013:13 Utgivare: Boverket

Läs mer

VAD HÄNDER VID EN UPPRUSTNING?

VAD HÄNDER VID EN UPPRUSTNING? VAD HÄNDER VID EN UPPRUSTNING? 1 UPPRUSTNING PÅ GÅNG I DITT BOSTADSOMRÅDE Din hyresvärd planerar att genomföra en upprustning i ditt hus. En upprustning är en omfattande renovering av fastighetens lägenheter

Läs mer

Hyresförhandlingslagen

Hyresförhandlingslagen BENGT BILLQUIST LARS OLSSON Hyresförhandlingslagen (och anslutande lagstiftning) En kommentar NORSTEDTS JURIDIK AB Innehäll Förord 13 Förkortningar 14 Inledning 15 Kommentarens innehäll 15 Grundläggande

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i jordabalken; SFS 2009:180 Utkom från trycket den 24 mars 2009 utfärdad den 5 mars 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om jordabalken 2 dels att

Läs mer

snabbanalys Kan tyska marknadshyror lösa den svenska bostadsbristen? snabbanalys sabo jämför den tyska och den svenska hyresbostadsmarknaden mars 2014

snabbanalys Kan tyska marknadshyror lösa den svenska bostadsbristen? snabbanalys sabo jämför den tyska och den svenska hyresbostadsmarknaden mars 2014 snabbanalys sabo jämför den tyska och den svenska hyresbostadsmarknaden mars 2014 snabbanalys För mer information kontakta: Jörgen Mark-Nielsen 08-406 55 40 jorgen.mark-nielsen@sabo.se Kan tyska marknadshyror

Läs mer

Remissyttrande över betänkandet EU, allmännyttan och hyrorna (SOU 2008:38)

Remissyttrande över betänkandet EU, allmännyttan och hyrorna (SOU 2008:38) s. 1(6) Till Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över betänkandet EU, allmännyttan och hyrorna (SOU 2008:38) Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen överlämnar härmed sina synpunkter

Läs mer

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar 1 (6) Handläggare Datum PS 2014-01-13 Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar Bostadsbeskattningskommittén har nu lämnat sitt betänkande (SOU 2014:1). Bostadsbeskattningskommittén

Läs mer

Reformerad hyressättning

Reformerad hyressättning Bostadsutskottets betänkande 2005/06:BoU10 Reformerad hyressättning Sammanfattning I detta betänkande behandlar utskottet proposition 2005/06:80 Reformerad hyressättning jämte de motionsförslag som väckts

Läs mer

snabbanalys Kan tyska marknadshyror lösa den svenska bostadsbristen? snabbanalys sabo jämför den tyska och den svenska hyresbostadsmarknaden mars 2014

snabbanalys Kan tyska marknadshyror lösa den svenska bostadsbristen? snabbanalys sabo jämför den tyska och den svenska hyresbostadsmarknaden mars 2014 snabbanalys sabo jämför den tyska och den svenska hyresbostadsmarknaden mars 2014 snabbanalys För mer information kontakta: Jörgen Mark-Nielsen 08-406 55 40 jorgen.mark-nielsen@sabo.se Kan tyska marknadshyror

Läs mer

Hur bor du egentligen?!

Hur bor du egentligen?! En broschyr om boende Hur bor du egentligen?! Regler om hyra av bostad finns i Jordabalken (1970:994) kap. 12. I Jordabalkens mening räknas både studentrum och lägenhet som bostadslägenhet. En annan definition

Läs mer

Skatteverkets meddelanden

Skatteverkets meddelanden Skatteverkets meddelanden ISSN 1652-1447 Skatteverkets information om vissa frågor rörande 2010 års fastighetstaxering av hyreshus- och ägarlägenhetsenheter * SKV M 1 Inledning En förenklad fastighetstaxering

Läs mer

KOMMERSIELLA HYRESAVTAL

KOMMERSIELLA HYRESAVTAL ANDERS DAHLQUIST-SJOBERG KOMMERSIELLA HYRESAVTAL EN AVTALSTYP I OMVANDLING INNEHALL FORORD vn INNEHALL IX FORKORTNINGAR xvn I. INTRODUKTION 19 1 Inledning 21 1.1 Amnet 21 1.1.1 Utgangspunkt 23 1.1.2 Hypotes

Läs mer

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region BO 39 SM 1501 Hyror i bostadslägenheter 2014 Rents for dwellings 2014 I korta drag 1,3 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 1,3 procent mellan 2014 och 2015. Regionalt

Läs mer

Iris Åkerberg Boende 2006:1 Tel. 018-25496. Hyresstatistik 2006. Medelmånadshyra efter finansieringsform och byggnadsår, euro/m 2

Iris Åkerberg Boende 2006:1 Tel. 018-25496. Hyresstatistik 2006. Medelmånadshyra efter finansieringsform och byggnadsår, euro/m 2 Iris Åkerberg Boende 2006:1 Tel. 018-25496 15.11.2006 Hyresstatistik 2006 Medelmånadshyra efter finansieringsform och byggnadsår, euro/m 2 Landskapsbelånade Frifinansierade Totalt 8,20 8,00 7,80 7,60 7,40

Läs mer

REMISSYTTRANDE. Ökad privatuthyrning av bostäder. SABOs synpunkter. Allmänt

REMISSYTTRANDE. Ökad privatuthyrning av bostäder. SABOs synpunkter. Allmänt Till: Justitiedepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE Ökad privatuthyrning av bostäder SABOs synpunkter Allmänt SABO instämmer i bedömningen att en väl fungerande bostadsmarknad är viktig för Sveriges

Läs mer

Avtal om inflytande vid ombyggnadsprocessen

Avtal om inflytande vid ombyggnadsprocessen Avtal om inflytande vid ombyggnadsprocessen Parter/ Centrala förhandlingsparter: Familjebostäder i Göteborg AB Org.nr. 556114-3941 Hyresgästföreningen Org.nr. 802001-5106 Bakgrund I likhet med många bostadsbolag

Läs mer

Promemoria. Tillval i hyresrätt

Promemoria. Tillval i hyresrätt Promemoria Tillval i hyresrätt Underlag för kompletterande remissomgång i ärende nr Ju2008/9044/L1. Förslagen i promemorian är upprättade av Justitiedepartementet med utgångspunkt i Tillvalsutredningens

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Regeringens proposition 2008/09:27

Regeringens proposition 2008/09:27 Regeringens proposition 2008/09:27 Ökade möjligheter till andrahandsuthyrning Prop. 2008/09:27 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 18 september 2008 Fredrik Reinfeldt

Läs mer

riktlinjer för lägenhetsbyten sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag

riktlinjer för lägenhetsbyten sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag riktlinjer för lägenhetsbyten sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag Syftet med riktlinjerna Ett centralt inslag i de rättigheter som hyresgästerna har enligt hyreslagen är rätten att byta bostad med

Läs mer

Motion 38 Motion 39. med utlåtanden

Motion 38 Motion 39. med utlåtanden Motion 38 Motion 39 med utlåtanden 106 Motion 38 Kortare handläggningstider vid behov av tvångsförvaltning. Hyresgästföreningen får ibland ärenden om dålig teknisk förvaltning och bristande underhåll.

Läs mer

Kommittédirektiv. Stärkt ställning för hyresgäster. Dir. 2015:83. Beslut vid regeringssammanträde den 30 juli 2015

Kommittédirektiv. Stärkt ställning för hyresgäster. Dir. 2015:83. Beslut vid regeringssammanträde den 30 juli 2015 Kommittédirektiv Stärkt ställning för hyresgäster Dir. 2015:83 Beslut vid regeringssammanträde den 30 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska överväga vissa frågor om hyra av lägenheter. I uppdraget

Läs mer

Kommunstyrelsens kontor Datum 2015-08-19 Dnr KS 2015/0253

Kommunstyrelsens kontor Datum 2015-08-19 Dnr KS 2015/0253 Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens kontor Datum 2015-08-19 Dnr KS 2015/0253 15 NWT åp Til B Yttrande till Förvaltningsrätten i Stockholm, i mål nr 13833-15, angående laglighetsprövning enligt kommunallagen

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Bra att tänka på vid ombildning Antalet ombildningar av hyresrätt till bostadsrätt har ökat markant de senaste åren. Det väcker

Läs mer

SVEA HOVRÄTT Finansdepartementet 103 33 Stockholm

SVEA HOVRÄTT Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 2008-09-04 Dnr 319/08 SVEA HOVRÄTT Finansdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet (SOU 2008:38) EU, allmännyttan och hyrorna Sammanfattning Hovrätten instämmer i allt väsentligt med de överväganden

Läs mer

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Bostadsbeståndet i Stockholmsregionen förändring med nuvarande tendenser 140 120 100 80 60 Äganderätt Bostadsrätt Dyr

Läs mer

Ägarlägenheter i befintliga hyreshus. 2012 års ägarlägenhetsutredning

Ägarlägenheter i befintliga hyreshus. 2012 års ägarlägenhetsutredning Ägarlägenheter i befintliga hyreshus 2012 års ägarlägenhetsutredning Disposition Vilka arbetar i utredningen? Hur bedrivs arbetet i en statlig utredning? Utredningens uppdrag Vilka arbetar i utredningen?

Läs mer

OMBILDNING FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTTSFÖRENING

OMBILDNING FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTTSFÖRENING OMBILDNING FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTTSFÖRENING NÅGRA AV FÖRDELARNA MED ATT BO I EN BOSTADSRÄTTSFÖRENING Du kan själv vara med att påverka dina egna boendekostnader Du kan själv utforma din egen bostadsstandard

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN NÄTVERKET www.rädda-hyresrätten.nu

EN RAPPORT FRÅN NÄTVERKET www.rädda-hyresrätten.nu EN RAPPORT FRÅN NÄTVERKET www.rädda-hyresrätten.nu 1 1. Inledning Hyresmarknaden i Stockholm har kollapsat. I dag köar tiotusentals människor i åratal för att få tillgång till en hyreslägenhet. Siffror

Läs mer

AHM-PROVET 17.11.2012 BETYGSÄTTNINGSPRINCIPER 1 (5)

AHM-PROVET 17.11.2012 BETYGSÄTTNINGSPRINCIPER 1 (5) AHM-PROVET 17.11.2012 BETYGSÄTTNINGSPRINCIPER 1 (5) Fråga 1 a) Skyldighet att betala förmedlingsarvode uppkommer då ett hyresavtal ingås eller uppdragsgivaren vägrar ingå ett hyresavtal som är förenligt

Läs mer

Hyresstatistik 2009. Boende 2009:1 17.11.2009. Gerd Lindqvist/Iris Åkerberg Tel. 018-25496

Hyresstatistik 2009. Boende 2009:1 17.11.2009. Gerd Lindqvist/Iris Åkerberg Tel. 018-25496 Gerd Lindqvist/Iris Åkerberg Tel. 018-25496 Boende 2009:1 17.11.2009 Hyresstatistik 2009 Medelmånadshyran är 8,26 euro per kvadratmeter För de åländska hyresbostäderna var medelhyran i april i år 8,26

Läs mer

Tillval i hyresrätt. Betänkande av Tillvalsutredningen. Stockholm 2008 SOU 2008:94

Tillval i hyresrätt. Betänkande av Tillvalsutredningen. Stockholm 2008 SOU 2008:94 Tillval i hyresrätt Betänkande av Tillvalsutredningen Stockholm 2008 SOU 2008:94 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer

Läs mer

BOSTADSHYRES- MARKNADEN

BOSTADSHYRES- MARKNADEN Stockholm, mars 2014 Bokriskommittén ett initiativ för en bättre bostadsmarknad Bokriskommittén har i uppdrag att presentera konkreta förslag på reformer som kan få den svenska bostadsmarknaden i allmänhet

Läs mer

Skattefria underhållsfonder. Rotavdrag för hyresrätter. Miljöpremie för ombyggnad/upprustning av hyresrätter. Stärkt boendeinflytande vid ombyggnad

Skattefria underhållsfonder. Rotavdrag för hyresrätter. Miljöpremie för ombyggnad/upprustning av hyresrätter. Stärkt boendeinflytande vid ombyggnad Minst 15 000 nybyggda varje år fram till 2016 den gemensamma boendemiljön Slopad fastighetsskatt för Rotavdrag för Minst 15 000 nybyggda varje år fram till 2016 den gemensamma boendemiljön Slopad fastighetsskatt

Läs mer

BESLUT 2013-12-13 Stockholm

BESLUT 2013-12-13 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Avdelning 02 Rotel 020108 BESLUT 2013-12-13 Stockholm Mål nr ÖH 90-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hyresnämnden i Göteborg, beslut 2012-12-19 i ärende nr 3301-12, se bilaga A KLAGANDE 1. Monica

Läs mer

Motion 61 Motion 62 Motion 63. med utlåtanden

Motion 61 Motion 62 Motion 63. med utlåtanden Motion 61 Motion 62 Motion 63 med utlåtanden 160 Motion 61 Nu måste vår förhandlingssamordning stärkas! Den nya lagen om affärsmässiga principer mm och det faktum att vi i Stockholm numera förhandlar med

Läs mer

Utredningsförslag om vissa frågor om hyra och bostadsrätt

Utredningsförslag om vissa frågor om hyra och bostadsrätt Rune Thomsson Chefsjurist Fastighetsägarna Sverige 2008-05-12 Utredningsförslag om vissa frågor om hyra och bostadsrätt En pågående statlig utredning, Hyreslagsutredningen, har i uppdrag att göra en genomgripande

Läs mer

STATISTIK OM STHLM. BOSTÄDER: Hyror 2009. S 2010:14 2010-12-23 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB

STATISTIK OM STHLM. BOSTÄDER: Hyror 2009. S 2010:14 2010-12-23 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB STATISTIK OM STHLM BOSTÄDER: Hyror 2009 S 2010:14 2010-12-23 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport redovisar hyror i Stockholm år 2009.

Läs mer

Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, som anmodats yttra sig i rubricerat ärende, får härmed anföra följande.

Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, som anmodats yttra sig i rubricerat ärende, får härmed anföra följande. 1 (5) YTTRANDE 2009-10-15 Dnr SU 302-1242-09 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss: Moderna hyreslagar (SOU 2009:35) Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, som anmodats yttra sig

Läs mer

Motion 22 Motion 23 Motion 24 Motion 25. med utlåtanden

Motion 22 Motion 23 Motion 24 Motion 25. med utlåtanden Motion 22 Motion 23 Motion 24 Motion 25 med utlåtanden 63 Motion 22 Stärk hyresgästernas ställning i hyreslagen Hyresgästernas ställning i hyreslagen (JB kap 12) är betydligt svagare än de flesta tror.

Läs mer

Handledning avseende Regler och rutiner avseende förvaltning och upplåtelse av exploaterings-, jord- och skogsbruksfastigheter i Huddinge kommun

Handledning avseende Regler och rutiner avseende förvaltning och upplåtelse av exploaterings-, jord- och skogsbruksfastigheter i Huddinge kommun HANDLEDNING DATUM DIARIENR SIDA 2014-01-30 1 (14) Handledning avseende Regler och rutiner avseende förvaltning och upplåtelse av exploaterings-, jord- och skogsbruksfastigheter i Huddinge kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

EN NY SVENSK MODELL ÄR MÖJLIG

EN NY SVENSK MODELL ÄR MÖJLIG EN NY SVENSK MODELL ÄR MÖJLIG FÖRORD Listan kan göras lång över tunga institutioner och experter som råder svenska politiker att åtgärda de strukturella problem som finns på den svenska marknaden för hyreslägenheter.

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (10) meddelad i Stockholm den 5 oktober 2012 KLAGANDE AA Ombud: BB Deloitte AB 113 79 Stockholm MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGADE AVGÖRANDEN Kammarrätten

Läs mer

En skattereform för hyresrätten

En skattereform för hyresrätten 1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten

Läs mer

Stambyte och Upprustning. Informationsblad från Hyresgästföreningen.

Stambyte och Upprustning. Informationsblad från Hyresgästföreningen. Stambyte och Upprustning. Informationsblad från Hyresgästföreningen. Denna information skickas till medlemmar när vi hört talas om att stambyte och upprustning / ändrings- och förbättringsarbeten, börjar

Läs mer

Investeringsbidraget sänkte byggkostnaderna

Investeringsbidraget sänkte byggkostnaderna 1 (5) Handläggare Datum SB 2010-02-05 Investeringsbidraget sänkte byggkostnaderna Frågeställning Hade de villkorade investeringsbidrag som gavs till byggande av hyresrätter i bristorter någon effekt på

Läs mer

Rapport om hur dagens system för hyressättning kan utvecklas

Rapport om hur dagens system för hyressättning kan utvecklas Till Regeringskansliet Rapport om hur dagens system för hyressättning kan utvecklas Regeringen gav den 17 mars 2016 Claes Stråth uppdraget att som förhandlingsledare efter samråd med företrädare för parter

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2009 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Moderna hyreslagar (SOU 2009:35).

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2009 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Moderna hyreslagar (SOU 2009:35). R-2009/0981 Stockholm den 14 oktober 2009 Till Justitiedepartementet Ju2009/3453/L1 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2009 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Moderna

Läs mer

Hyror i bostadslägenheter 2008, korrigerad Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2009 efter region

Hyror i bostadslägenheter 2008, korrigerad Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2009 efter region BO 39 SM 0901 Hyror i bostadslägenheter 2008, korrigerad 2010-04-29 Rents for dwellings 2008 I korta drag Korrigering är gjord i tabell 20 för Jämtlands län och för Östersund. Uppgifterna för Ny hyra per

Läs mer

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Promemoria 2012-04-12 Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Den globala skuldkrisen har påverkat också Sverige. Tillväxten har dämpats och arbetsmarknaden har försämrats. Det råder

Läs mer

STHLM STATISTIK OM. Hyror 2007 och 2008 BOSTÄDER: S 2009: Marianne Jacobsson

STHLM STATISTIK OM. Hyror 2007 och 2008 BOSTÄDER: S 2009: Marianne Jacobsson STATISTIK OM STHLM BOSTÄDER: Hyror 2007 och 2008 S 2009:10 2008-12-17 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport redovisar hyror i Stockholm

Läs mer

OCH TREDJE OMARBETADE UPPLAGAN AV HERMAN ZETTERBERG: HYRESREGLERINGEN JÅMTE KOMMENTAR TILL 1956 ÅRS LAGSTIFTNING OM HYRESREGLERINGENS AVVECKLING

OCH TREDJE OMARBETADE UPPLAGAN AV HERMAN ZETTERBERG: HYRESREGLERINGEN JÅMTE KOMMENTAR TILL 1956 ÅRS LAGSTIFTNING OM HYRESREGLERINGENS AVVECKLING HYRESREGLERING OCH BESITTNINGSSKYDD TREDJE OMARBETADE UPPLAGAN AV HERMAN ZETTERBERG: HYRESREGLERINGEN JÅMTE KOMMENTAR TILL 1956 ÅRS LAGSTIFTNING OM HYRESREGLERINGENS AVVECKLING OCH OM BESITTNINGSSKYDD

Läs mer

Info! Uppföljande information efter dialogmötet den 26 mars. Till dig som bor på Tuvgränd 7 och Västra Idrottsallén 10

Info! Uppföljande information efter dialogmötet den 26 mars. Till dig som bor på Tuvgränd 7 och Västra Idrottsallén 10 April 2014 Till dig som bor på Tuvgränd 7 och Västra Idrottsallén 10 Uppföljande information efter dialogmötet den 26 mars I mars bjöd vi in till ett möte där du fick komma med önskemål och förslag inför

Läs mer

Skutskär den 24 mars 2015. Projekt för Rättvisare Hyra

Skutskär den 24 mars 2015. Projekt för Rättvisare Hyra Skutskär den 24 mars 2015 Projekt för Rättvisare Hyra Vilka är vi? Eva Henebäck, VD - Älvkarlebyhus Tel: 026-83352 E-post: eva.heneback@alvkarlebyhus.se Martin Svaleryd, ekonomichef - Älvkarlebyhus Tel:

Läs mer

Ägarlägenheter kortfattad information om de nya reglerna

Ägarlägenheter kortfattad information om de nya reglerna Ägarlägenheter kortfattad information om de nya reglerna Produktion: Justitiedepartementet, april 2009 Tryck: Davidsons Tryckeri. Växjö Fler exemplar kan beställas per e-post: info.order@justice.ministry.se

Läs mer

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande Hyresgästernas Boendetrygghet på Bostadsvrålet 17 maj 2014 Ragnar von Malmborg 17 maj 2014 Hyresgästernas Boendetrygghet

Läs mer

STATISTIK OM STOCKHOLM. BOSTÄDER Hyror 2011

STATISTIK OM STOCKHOLM. BOSTÄDER Hyror 2011 STATISTIK OM STOCKHOLM BOSTÄDER Hyror 2011 Förord Denna rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2011. I rapporten beskrivs också hyresutvecklingen i staden för perioden 1998 2011. Den senast publicerade

Läs mer

Rev. 2008-11-03 HYRESJURIDIK

Rev. 2008-11-03 HYRESJURIDIK PM Rev. 2008-11-03 HYRESJURIDIK Att tänka på vid uppsägning av lokaler...3 Adressaten...3 Objektet...3 Tiden...3 Sättet...3 Innehållet...4 Bevakning...4 Acceptfristen...4 Hänskjuta till hyresnämnden...5

Läs mer

Förslag till. EN NY BOSTADS- POLITIK Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas.

Förslag till. EN NY BOSTADS- POLITIK Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas. Förslag till EN NY BOSTADS- POLITIK Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas. 1 ETT FÖRSLAG TILL EN NY BOSTADSPOLITIK INNEHÅLL Hyresgästföreningens mål 5 Hyresgästföreningens åtgärdsförslag

Läs mer

Statistik. om Stockholm Hyror Årsrapport 2013. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Hyror Årsrapport 2013. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Hyror Årsrapport 2013 The Capital of Scandinavia stockholm.se Förord Denna årliga rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2013. I rapporten beskrivs också hyresutvecklingen

Läs mer

Nr av herr Hermansson m. fl. angående hyressättningen i och äganderätten till flerfamiljshus. Mot. 1972: 1433

Nr av herr Hermansson m. fl. angående hyressättningen i och äganderätten till flerfamiljshus. Mot. 1972: 1433 Mot. 1972: 1433 9 Nr 1433 av herr Hermansson m. fl. angående hyressättningen i och äganderätten till flerfamiljshus. Den av 1971 års riksdag förändrade hyresregleringslagen gäller t. o. m. utgången av

Läs mer

Statistik. om Stockholm Hyror. Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Hyror. Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Hyror Årsrapport 2014 The Capital of Scandinavia stockholm.se Förord Denna årliga rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2014. I rapporten beskrivs också hyresutvecklingen

Läs mer

56 % NÅGRA SIFFROR OM BOSTADSMARKNADEN. eller mer än varannan ung vuxen saknar egen bostad. Det är den högsta uppmätta andelen någonsin.

56 % NÅGRA SIFFROR OM BOSTADSMARKNADEN. eller mer än varannan ung vuxen saknar egen bostad. Det är den högsta uppmätta andelen någonsin. HYRESGÄSTFÖRENINGEN REGION STOCKHOLM NÅGRA SIFFROR OM BOSTADSMARKNADEN 30 000 bostäder har byggts de senaste 5 åren. 75 000 hade behövts för att motsvara befolkningsökningen. 56 % eller mer än varannan

Läs mer

Mot. 1971: Nr 14GO

Mot. 1971: Nr 14GO Mot. 1971: 1460 4 Nr 14GO av herr Bohman m. fl. i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 103 med förslag tiu lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1942: 429) om hyresreglering m. m. dels ändring

Läs mer

2 Hyresnedsättning vid underhållsarbeten

2 Hyresnedsättning vid underhållsarbeten Stockholm 2008-09-19 Dnr 384/08 SVEA HOVRÄTT Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet (SOU 2008:47) Frågor om hyra och bostadsrätt (Ju2008/4174/L1) Sammanfattning Hovrätten instämmer i allt väsentligt

Läs mer

När vinstintresset tar över...

När vinstintresset tar över... När vinstintresset tar över... - En rapport om högerns planer på att sälja ut 3000 hem i Södertälje. 2(8) Inledning Sedan ska man betala för allt, som när en liten plastdetalj på torkskåpet går sönder,

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas.

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. En bättre värd? Allt fler kommuner planerar att sälja ut sina hyresrätter. Det väcker en hel del frågor och kanske du känner en

Läs mer

ÅTERBETALNING AV ÖVERHYRA GRANSKNING AV ÄNDRINGEN I 55 E HYRESLAGEN

ÅTERBETALNING AV ÖVERHYRA GRANSKNING AV ÄNDRINGEN I 55 E HYRESLAGEN Institutionen för Fastigheter och Byggande Examensarbete nr. 54 Samhällsbyggnad Kandidatnivå, 15 hp Mark- och fastighetsjuridik ÅTERBETALNING AV ÖVERHYRA GRANSKNING AV ÄNDRINGEN I 55 E HYRESLAGEN Författare:

Läs mer

SEMINARIUM SVARTHANDEL MED HYRESKONTRAKT MARIE ÖHRSTRÖM 7 OKTOBER 2015

SEMINARIUM SVARTHANDEL MED HYRESKONTRAKT MARIE ÖHRSTRÖM 7 OKTOBER 2015 SEMINARIUM SVARTHANDEL MED HYRESKONTRAKT MARIE ÖHRSTRÖM 7 OKTOBER 2015 SVARTHANDEL Otillåten ekonomisk kompensation, t.ex. HG tar betalt vid byte av hyreskontrakt. HG får rabatt vid byte i samband med

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas.

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. En bättre värd? Allt fler kommuner planerar att sälja ut sina hyresrätter. Det väcker en hel del frågor och kanske du känner en

Läs mer

Presumtionshyror. Åtgärder för att öka byggandet av hyresrätter

Presumtionshyror. Åtgärder för att öka byggandet av hyresrätter 0 (11) Presumtionshyror Åtgärder för att öka byggandet av hyresrätter En utvärdering av systemet med presumtionshyror och förslag till stimulanspaket för att öka byggandet av hyresrätter med rimliga hyror

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011

Kommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Kommittédirektiv Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning Dir. 2011:76 Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över reglerna

Läs mer

Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas. Förslag till en ny bostadspolitik. ett förslag

Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas. Förslag till en ny bostadspolitik. ett förslag Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas Förslag till en ny bostadspolitik ett förslag Innehåll Hyresgästföreningens mål... 5 Hyresgästföreningens åtgärdsförslag... 5 Bruksvärdessystemet

Läs mer