KOOPERATIV SOM ALTERNATIV TILL SAMHALL

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KOOPERATIV SOM ALTERNATIV TILL SAMHALL"

Transkript

1 KOOPERATIV SOM ALTERNATIV TILL SAMHALL 1

2 Kooperativ som alternativ till Samhall...3 Inledning...3 Framtidens samhälle... 4 Viktiga behov för individ och samhälle... 5 Kooperativ organisering...6 Kooperativa värden... 6 Kooperativ... 6 Arbetskooperativ i Sverige... 6 Kooperativ och framtidens krav... 7 Sociala arbetskooperativ en definition... 8 Kooperativ metod för arbete och rehabilitering... 9 Arbetshindrade som sociala entreprenörer... 9 Vilka grupper?... 9 Organisationsformer Lokala gemenskapsföretag Möjligheter att utveckla sociala arbetskooperativ i samverkan med Samhall...11 Synergieffekter av en samverkan mellan Samhall och kooperativ utveckling? Vad behövs för att utveckla sociala arbetskooperativ i samarbete med Samhall? Samverkan på regional och nationell nivå Lämpliga modeller Lokal förankring Associationsformer Affärsområden...16 Vad kan man lära från erfarenheterna idag? Framtidens företagande Kooperativa handledare...17 Kooperativa handledare en ny yrkesroll Anställning av handledare Utbildningsbehov Ekonomi...18 Utgå från dagens verklighet Merkostnadsersättning - Kooperativbidrag Juridiska begränsningar och möjligheter...18 Konkurrensfrågor och upphandling Kommunalt stöd Personligt ansvar Jämförelse med andra länder Förslag till ett startprojekt...19 Projektorganisation Bilaga Värden för världen- om kooperation som idé...21 Bilaga Uttalanden om Sociala arbetskooperativ Bilaga Nya perspektiv på människor och företag - vitsen med arbete

3 Kooperativ som alternativ till Samhall Inledning Idag ställs många (nästan en femtedel i produktiv ålder) utanför möjligheten att bidra med sina resurser till samhället i ett arbete. Samhället står inför en strukturomvandling där bl a traditionella näringsområden håller på att avvecklas, enklare arbetsuppgifter sköts av maskiner och bristen på inflytande över sin egen arbetssituation leder till utslagning och långtidssjukskrivningar. Behovet av mångfald på arbetsmarknaden leder inte till några enkla lösningar. En öppen arbetsmarknad för alla måste innebära en palett av olika möjligheter. Funktionshindrade med arbetshinder har sedan flera årtionden erbjudits arbete av staten genom Samhall. Aktivitetsgarantin har införts som en möjlighet för långtidarbetslösa och andra statliga arbetsmarknadsåtgärder förenklar möjligheterna för arbetsgivare att anställa personer med arbetshinder av olika slag. Kommunerna har utifrån SOL och LSS, genom olika sysselsättningsåtgärder och daglig verksamhet skapat arbete för vissa av dem som inte kunnat få plats på Samhall. Försäkringskassans har möjlighet till rehabilitering för långtidsjukskrivna att arbetsträna och praktisera för att komma tillbaka till arbetslivet. Trots dessa satsningar har många hamnat utanför en möjlighet att få använda sin kapacitet. I slutet på 80-talet uppkom därför en rörelse med sociala arbetskooperativ som ett alternativ, på den tiden framförallt för människor med psykisk ohälsa, som är de som har det allra svårast att få möjlighet till praktik och arbete på arbetsmarknaden. Sociala arbetskooperativ och andra alternativa lösningar på välfärdsproblemen genom en utveckling av den sociala ekonomin har skjutit fart under hela 90-talet som ett svar på nedrustning av offentliga sektorn, ideella organisationers förändrade inriktning från intresseorganisationer till producenter av välfärdsservice och inflytande från andra länder i EU som har en lång tradition av social ekonomi. Under senare delen av 90-talet utvecklades de sociala arbetskooperativen till att erbjuda alltfler grupper att skapa sig ett eget arbete när inte någon annan möjlighet stod till buds. Grupper med socialmedicinsk problematik, långtidssjukskrivna, fysiskt funktionshindrade, långtidsarbetslösa med mer diffusa arbetshinder etc. Utvecklingen ledde också till en andel mer affärsinriktade kooperativa företag, med lönebidragsanställda och en större omsättning än de första sociala arbetskooperativen som många inriktade sig på gemenskapen och den sociala delen av sin affärsverksamhet. Idag finns en ökad legitimitet och intresse för sociala arbetskooperativ bland företrädare för myndigheter och intresseorganisationer. Trots att företeelsen idag är liten (cirka 90 st med 1100 personer), kan man med rätt stöd från samhället se en utveckling av detta alternativ, som tillsammans med Samhall och andra lösningar kan ge oss möjlighet till en öppen arbetsmarknad för alla och en större mångfald 3

4 Om man enligt grundlagens intentioner anser att arbete är en rättighet och utgår från individen, blir allt mycket enklare än dagens system av rigida regelsystem. Det gäller att utgå från individens behov och se individen själv som en resurs I allt fler kommuner övergår man från entreprenadupphandling till penga-modellen, dvs oavsett entreprenör eller driftsform får man med sig en summa för att få tillgång till offentligt finansierad service i form av t ex barnomsorg, skola eller äldrevård. Varför kan det inte fungera på liknande sätt i detta fall? Dvs individen har med sig sin merkostnadsersättning (eller motsvarande) och ordnar med eller utan hjälp sitt eget arbete och/eller arbetsrehabilitering. Det kan vara hos Samhall, något kooperativ, privat företag, eller Det bör kunna uppstå en mängd olika alternativ. Ju fler möjligheter, desto bättre för både individ och samhälle. Med detta synsätt uppnår man två stora fördelar: a) Många fler kommer i arbete. Det kommer naturligtvis att kosta, men ett utanförskap kostar säkerligen ännu mer (men det är kanske från en annan påse ). Dessutom kommer skatteintäkterna att öka. b) Skillnaderna mellan den öppna arbetsmarknaden och andra lösningar minskar dramatiskt. Det känns helt enkelt som en gammaldags och konstlad skillnad mellan riktiga jobb och olika slags arbeten med arbetsmarknadspolitiskt stöd. Framtidens samhälle Vi lämnas industrisamhället bakom oss, men vad kommer istället? En känd framtidsforskare sa ungefär så här: Om framtiden vet vi ingenting, förutom att det inte kommer att se ut som det har gjort. Däremot kan man sia, se trender och försöka att förstå och förutsäga. Vissa linjer är: - En ökad globalisering Det innebär att turism som en av de snabbast växande industrigrenarna kommer att betonas ytterligare. - En ökad individualisering Det bör betyda att allt runt upplevelseindustri och events kommer att öka, åtminstone i västvärlden. - En ökad flexibilitet på arbetsmarknaden Flexibiliteten kan upplevas som frihet för de starka, men skapar otrygghet och oklara framtidperspektiv för de övriga. Trygga, fasta jobb minskar, tidbegränsade uppdrag ökar. - Ökade utbildningskrav Nu krävs gymnasiekompetens för i stort sett alla arbeten. De enklare arbetsuppgifterna försvinner. Det innebär också att övergången till vuxenvärlden och arbetslivet därmed blir svårare för en del. Det är snart bara att steka hamburgare som är kvar. 4

5 - Förändrade krav för en förändrad arbetsmarknad Behovet av tvärvetenskapliga bakgrunder och social kompetens ökar att vara allmänorienterad och kunna ta sig fram ökar i betydelse i förhållande till formella meriter. - Från varu- till tjänsteproduktion Det är redan en känd sanning, eftersom vi till stor del redan är där. Men den trenden kommer att fortsätta. - Omstrukturändring av offentlig sektor Oavsett ideologi kommer den offentliga sektorn att förändras. Behoven ökar utan att resurserna ökar i motsvarande grad, samtidigt som det inom framför allt inom vård, omsorg och läraryrket är svårt att rekrytera personal. - Individen mer i centrum Industrisamhällets produktionsresurser ligger mycket i maskiner och utrustning. Kunskapssamhället (eller vad vi nu ska kalla det) kännetecknas av att mycket av produktionsresurserna bärs upp av de enskilda individerna i form av kunskap. Det innebär att mer hänsyn måste tas till individernas önskemål, även om nuvarande grundläggande maktstrukturer bibehålls. P g a ökad utbildningsnivå mm kommer också människor att ha högre anspråk på sitt arbetsliv. - Medarbetaren i centrum På ett slappt sätt talas det ofta om att personalen är vår viktigaste resurs, utan att man tar det på ett verkligt allvar. Men det kommer nya tider. Självstyrande grupper, platta organisationer, grupporienterat arbetssätt i industrin, medarbetarägande Redan på SAS-tiden predikade Jan Carlzon om att riva pyramiderna. Det finns många tecken på att individens behov av arbetstillfredsställelse, delaktighet och helhetssyn måste komma i fokus på ett helt annat sätt än tidigare. Viktiga behov för individ och samhälle Utifrån från ovanstående kan ett par slutsatser dras: a) Det offentligt finansierade välfärdsproduktionen kommer att stå inför stora utmaningar om den ska klara av ökade kvalitativa och kvantitativa krav från människor. Det innebär att det kommer att finnas ett stort behov både av alternativa lösningar och kompletterande resurser för att klara av framtidens välfärd. Här finns därför en stor utmaning för arbetshindrade att lösa både sitt behov av arbete och samtidigt bidra till nya lösningar till fördel för det omgivande samhället. b) Vi måste hitta nya lösningar i arbetslivet som är mer fokuserade på individens behov i arbetslivet. Det räcker inte med att få ett jobb. Att betona delaktighet, empowerment och ansvarstagande efter förmåga blir naturligt. Men det är ännu viktigare för människor i utsatta grupper. Då blir det direkt en metod för att uppnå självtillit och ökad självkänsla. Det bör leda till att det blir lättare att komma in i samhällsgemenskapen, både vad det gäller arbete och i övrigt. 5

6 c) Om man inte aktivt tar ansvar för utmaningarna och möjligheterna enligt a) och b), är det en uppenbar risk att utslagningen ökar på arbetsmarknaden, d v s att utvecklingen går åt fel håll på arbetsmarknaden och att segregeringen därmed ökar. Kooperativ organisering Kooperativa värden Kooperation är ett sätt att organisera ekonomisk verksamhet i företagsform. Det är också ett sätt att se på samhället med vissa grundläggande värderingar. Det betyder att ett företagande kan utvecklas med mervärde om det är rätt organiserat och den kooperativa metoden används rätt. Grundläggande värderingar bakom kooperativ är: självhjälp, personligt ansvar, demokrati, jämlikhet och solidaritet. Det är kodord som mycket väl passar in i sammanhanget att hitta lösningar för att människor med arbetshandikapp ska ha meningsfulla arbeten och/eller erbjudas arbetsrehabilitering. Med dessa värderingar som grund har den internationella kooperationen antagit ett antal principer som riktlinjer, se bilaga 1. Det uppstår naturligtvis inte automatiskt ett företag som fungerar på marknaden och där alla arbetare är i harmoni med varandra, bara för att det är ett kooperativt företag. Men det är ändå intressant att det finns en modell för företagande som så tydligt har struktur och värderingar som väldigt bra passar Samhalls grundläggande uppdrag. Man kan säga att modellen utgör en plattform för lyckat resultat. Kooperativ Det grundläggande kriteriet är principen en medlem en röst. Man kan inte köpa sig inflytande. Medlemmarna har makten över företaget, inte några externa intressenter. Det gör också att företaget inte dräneras externt på kapital (förutom räntor på lån eller speciella avtal). Allt ev överskott går till medlemmarna eller finns kvar i företaget. Föreningsstämman som består av alla medlemmar väljer en styrelse. I övrigt kan organisationen se ut på många olika sätt. Om det kommer att uppstå ett flera kooperativ som alternativ till Samhall, är det en poäng i sig att prova olika organisatoriska lösningar, se nedan. Arbetskooperativ i Sverige Arbetskooperativ är en ganska okänd företeelse i Sverige. När man nämner ordet kooperativ, associerar de flesta till Konsum, som formellt är ett konsumentkooperativ. I Sverige valde arbetarrörelsen tidigt väg. Det är en logisk kedja mellan starka fackföreningar-social ingenjörskonst-folkhemmet-det starka samhället. Det är uttryck för ett centralistiskt och ett top-down-perspektiv. Med denna ideologiska och organisatoriska uppbyggnad av samhället, är det svårt att få plats med starka arbetskooperativa företag. Ansatser har funnits, t ex med det tidigare fackföreningsägda byggföretaget BPA, men fortfarande utan att lämna uppifrånperspektivet. 6

7 En annan del av den s k etablerade kooperationen är hela den bondeägda producentkooperationen. Under lågkonjunkturen i början av 1980-talet var det populärt att prata om löntagarägda företag. D v s det handlade då om företag där de etablerade företagsägarna hade misslyckats med sina företag och att de anställda då skulle erbjudas att ta över sina företag. Det finns få företag kvar från den tiden. Ett framgångsrikt exempel är dock Österby gjuteri i Norduppland med ett 80-tal anställda/delägare. Den är vanligast idag med arbetskooperativ i anslutning till offentlig sektor; inom barnomsorgen, äldreomsorgen, skolor och sociala arbetskooperativ. Andra former som är relativt vanliga är arbetskooperativ inom tjänstesektorn, t ex bland arkitekter och journalister. Ett framgångrikt uttryck för kooperativ organisering är småföretagare i samverkan, t ex bland konsthantverkare och turismföretagare. Man är enskilda småföretagare som samverkar kring en gemensam butik, marknadsföring, kompetensutveckling, etc. Det är också förhållandevis vanligt med ett kooperativt organiserande av företag, fast man inte använder sig av den terminologin. Ofta kallas de istället för personalägda företag och är i form av aktiebolag. En alltmer förekommande företagsform är där personalen är medägare/partners och därmed liknande kooperativa företag. Det är en form som är mycket vanlig i USA bland t ex revisionsbyråer och advokatfirmor. Sammanfattningsvis kan man säga att arbetskooperativ inte har någon stark historisk förankring i Sverige. Men det finns ändå flera intressanta företeelser som är väldigt lika. Dessutom har attityderna förändrats under de senaste åren. Det visar sig bl a i en del kortare intervjuer med företrädare för fackförening, staten och andra organisationer, se bilaga 2. Kooperativ och framtidens krav Viktiga kodord för framtidens arbetsmarkand kommer att vara: flexibilitet, delaktighet, nätverk, kunskap. Hur passar då kooperativt företagande in i den bilden? Självständiga och självstyrande arbetskooperativ bör kunna ha en mycket stor flexibilitet både gentemot marknadens krav och i förhållande till de anställdas behov. Kooperativ bygger på delaktighet, det är ett självklart fundament. Vi ser redan idag att kooperativen i Sverige och utomlands är framgångsrika att utnyttja nätverksmodellen som ett effektivt sätt att nå marknaden. På det område som de marknadsorienterade arbetskooperativen märks mest i Sverige, är de som är kunskapsorienterade tjänsteföretag. Kooperativ är en personassociation det bygger på att människor sluter sig samman. Bolag är en kapitalassociation det bygger på att det är kapital som sammanförs. Det är två bra företagsformer men för olika behov. 7

8 Framtidens företagande kräver att individen och dess behov sätts i fokus på ett helt annat sätt än tidigare. För att låna den tyske filosofen Hanna Arendts terminologi: Gårdagens arbetsplatser präglades av ordet labour (latinets labore kan översättas med ordet pina!). Dagens arbete kan speglas av ordet work (som är släkt med ordet hantverk, dvs arbetet är mer skapande). Men framtidens krav kommer att kretsa kring ordet action (dvs höga krav på arbetstillfredsställelse). Flexibla kooperativa företag som bygger på människor och deras delaktighet, bör väl kunna motsvara framtiden krav. Samtidigt kan man fundera över aktiebolagsmodellens framtid. Den är uppbyggd kring de stora företagens behov att skaffa externt kapital till fabrikerna (grovt schematiserat). Även om forskning och utveckling är mycket kapitalkrävande för de framtida storföretagen, är det kanske ändå så att aktiebolagsmodellen inte har samma funktion i framtiden som för gårdagen. Sådana här tankar finns också inom det etablerade näringslivet, både som idéer inom etablerade maktstrukturer och som ett alternativ till dessa. Ett intressant exempel är boken Nya perspektiv på människor och företag av Rolf Österberg. Han har en bakgrund som SAF-anställd, vvd på Dagens Nyheter och VD för SF. Han menar att sätter man individen helt i centrum och skapar platta organisationer får man också framgångsrika och vinstgivande företag, se bilaga 3. Om vår uppgift är att skapa plattformar för arbete och rehabilitering för människor utanför den ordinarie arbetsmarknaden, ska vår ambition vara högre än bara att skaffa ett jobb. Speciellt för dessa grupper är det viktigt att ha ambition att människorna ska ha en god livskvalitet och känna sig delaktiga både på arbetsplatsen och i samhället i övrigt. Det måste bygga på att individen sätts i centrum och med en betoning på att individens egna möjligheter till ansvarstagande. Det är inte bara en positiv människosyn, det handlar om effektiv rehabilitering och därmed om lägre samhällskostnader. Ju bättre en människa mår och ju mer man ser sig själv som ett skapande subjekt, ju mer oberoende blir man av stöd, t ex i form av arbete på Samhall eller liknande. Sociala arbetskooperativ en definition I den rapport som Arbetslivsinstitutet har gjort (Eva Laurelii: Sociala arbetskooperativ funktionshindrades möjligheter till arbete, 2002), har följande definition tagits fram: Sociala arbetskooperativ är fristående sammanslutningar av personer som samverkar för att lösa behov av arbete och social gemenskap genom ett samägt och demokratiskt företag. Vinstmotivet är underordnat syftet att utveckla och göra bruk för vars och ens arbetsförmåga och medbestämmande i företagets angelägenheter. Personer som befinner sig utanför den ordinarie arbetsmarknaden p g a funktionshinder eller andra skäl är den dominerande medlemsgruppen. De sociala arbetskooperativen bedriver affärsverksamhet med varu- och tjänsteproduktion för försäljning och de har alltid en relation till offentlig sektor, genom olika typer av stöd, bidrag, försäljning av platser eller tjänster. 8

9 Kooperativ metod för arbete och rehabilitering Aktivt deltagande, ansvarstagande, gemenskap och makt över arbetet är nyckelord i det kooperativa företagandet. Arbetet ska vara kollektivt för att man ska kunna ge och få från varandra och därmed växa med sina uppgifter. Genom att arbeta tillsammans och 100-procentigt efter den förmåga man har, även om den är nedsatt på grund av ett funktionshinder, skapas ständigt lärande situationer. Konflikter uppstår och måste lösas mellan och av medlemmarna själva. Produktionen utvecklas i ett samspel, dels mellan medlemmarna, dels med handledare och med människor utifrån som har specialkunskaper. Eftersom kooperativet grundar sig på kooperatörernas gemensamma styrka, måste samtliga medlemmar på något sätt vara aktiva. Det håller inte att bara lita på de andra. Var och en har ett eget ansvar att efter förmåga bidra med sin del. Att starta och arbeta i ett kooperativ är en skapande och aktiverande metod för ökad individuell och kollektiv självtillit. Medlemsägandet ger också förutsättningar för ett ökat oberoende, även om man i grunden behöver merkostnadsersättning eller motsvarande. För människor som har varit beroende av vård, socialtjänst, särskild omsorg eller liknande från samhället, kan det vara befriande att arbeta i ett företag där det offentligas makt och kontroll inte når in i alla skrymslen och vrår. Vägen mot ökat oberoende är en väg till ökad självkänsla. Arbetshindrade som sociala entreprenörer Inte kan väl dom?, är en vanlig replik när man berättar om människor sociala arbetskooperativ. Jo, det kan de om de bara får chansen. Naturligtvis finns det många begränsningar p g a just funktionshindret, bristande kunskap och bristande självtillit. Men å andra sidan kan alla växa med uppgiften, inte minst om man börjar från en låg nivå beträffande t ex självtillit. Även gravt intellektuellt funktionshindrade kan känna en tillfredsställelse över att få bestämma över vissa saker och därmed bli sedda som subjekt. Det handlar då om andra saker än att leda företaget. Andra medlemmar som kanske har adekvat utbildning och något fysiskt funktionshinder kan ta ett annat ansvar på ett mer övergripande plan. En del medlemmar har mycket låg arbetskapacitet, medan andra kanske har tvärtom. Många f d missbrukare har ofta en mångsidig vana vid att lägga ned stor energi för att få ihop pengar. Vilka grupper? Kooperativ som metod passar inte bättre för den ena eller andra gruppen av människor. Den grundläggande idén om kooperativ organisering är universell. Likadant är det med sociala arbetskooperativ. Det kan vara en bra plattform för alla människor som är utanför den ordinarie arbetsmarknaden. I fokus står funktionshindrade, men om man inte får arbete p g a fel efternamn, fel kön, fel ålder eller fel bostadsort, kan man diskutera om det inte är bättre att människor kommer i arbete om än med hjälp än att de står utanför. 9

10 Utanförskapet i sig leder ofta i sig till en negativ spiral med bidragskostnader för samhället och bristande självförtroende, sämre ekonomi och färre sociala relationer för individen. Det leder sedan vidare till ökade kostnader på olika sätt för samhället och sämre livskvalitet för den enskilde. Det har flera fördelar om sociala arbetskooperativ har blandade medlemsgrupper. Man identifierar sig inte så mycket med sitt funktionshinder och man kan ofta komplettera varandra på ett bra sätt, som är utvecklande både för människor och produktionen. Organisationsformer Medlemmarna bildar kooperativet i form av en egen juridisk person, oftast en ekonomisk förening. Om kooperativet har låg omsättning och medlemmarna inte är anställda pga att de uppbär t ex sjukbidrag, kan den juridiska personen vara i form av en ideell förening. Medlemmarna utser på föreningsstämman/årsmötet styrelsen och det är styrelsen som utser olika ansvarsfunktioner till medlemmar inom eller utanför styrelsen. Den absolut vanligaste modellen är att kooperativet har handledare som resurspersoner. Till kooperativet kan olika externa resurspersoner knytas, t ex från det lokala näringslivet. Formen kan variera från att vara ordförande i styrelsen, till att vara adjungerad eller att vara en resurs vid behov. Ett par kooperativ har VD utsedd, som då är en av de anställda handledarna eller motsvarande. Förutom i vissa kooperativ med enbart intellektuellt funktionshindrade, finns inte arbetsledare i traditionell bemärkelse. Där det förekommer, är det då de funktionshindrade själva har organiserat sig i arbetsgrupper med en ansvarig. Sammantaget kan man säga att det finns en grundmodell med många varianter. Det vore intressant att pröva en modell mellan ovanstående och den som dominerar i t ex Italien, dvs ha både funktionshindrade och andra anställda i kooperativet, men där de funktionshindrade har en dominerande ställning. Lokala gemenskapsföretag Gemenskapsföretag är en modell som är överförd från främst Skottland, där det heter Community business. Modellen har stora likheter med sociala arbetskooperativ, men man använder sig ibland av två juridiska personer. Den ena i form av ideell förening organiserar de arbetshindrade som arbetar i företaget. Även olika stödpersoner kan ingå. Den andra och ibland enda juridiska personen är i form av en ekonomisk förening eller aktiebolag som organiserar olika lokala krafter, t ex enskilda personer i samhället, intresseföreningar, folkbildning och kommunen. Det är den organisation som ansvarar för affärsverksamheten. 10

11 Möjligheter att utveckla sociala arbetskooperativ i samverkan med Samhall Synergieffekter av en samverkan mellan Samhall och kooperativ utveckling? Regeringen beslutade 7 mars 2002 om en utredning av Samhall för att se över styrning och inriktning. I direktiven framhålls att Samhall ska: - skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt arbetshandikappade - ha en god arbetsmiljö - anpassa förutsättningarna för personer med arbetshandikapp. I uppdraget betonas att pröva om styrningen av Samhall kan förbättras för att uppnå högre grad av ändamålsenlighet och effektivitet. Samhall har haft återkommande problem med den nödvändiga beläggningen, vilket har lett till att sysselsättningskravet har sänkts från 31,9 till 28,5 miljoner timmar. Det innebär att antalet Samhallsanställda med arbetshandikapp har sjunkit till ca stycken idag. I Samhalls uppdrag ingår att minst 40% ska rekryteras från de prioriterade grupperna (intellektuellt och psykiskt funktionshindrade samt flerhandikappade), vilket Samhall klarar. Bl a LOSAM-utrdningen (SOU 1997:64) betonade vikten av Samhall som ett rehabiliteringsinstrument, d v s ett medel för att få människor (tillbaka) till den öppna arbetsmarknaden. Därför har staten successivt skärpt kraven på s k övergångar från 3 till 5 procent. Det ska dock framhållas att det är s k bruttoövergångar. Prövar man på ett arbete på öppna arbetsmarknaden har man rätt att återfå sitt arbete i Samhall inom ett år. Sker detta, räknas man dock in i den grupp som har övergått till den öppna arbetsmarknaden. Utredningen ska undersöka hur Samhall som ett instrument för rehabilitering kan öka mot bakgrund att det målet står i konflikt med Samhalls prioritering av kostnadseffektiviteten. I Samhalls bolagsordning framgår bl a att bolaget ska ha verksamhet där behoven finns. Samhall ska ta regionalpolitisk hänsyn och undvika att lägga ned verksamheter på orter med svag arbetsmarknad. Trots detta har Samhall lagt ned verksamheter som har inneburit en minskad geografisk täckning. Utredningen ska därför ta ställning till om det regionalpolitiska uppdraget ska tydliggöras och hur det ska finansieras. Vid Samhalls bildande 1980 var merkostnadsersättningen 143%. Nu är den drygt 90% (90% år 2000) i form av en fast nominell ersättning. Utredningen ska tydliggöra ev målkonflikter och vid behov föreslå ny finansieringsmodell. Under rubriken Alternativa insatser får utredaren i uppdrag att föreslå insatser där Samhall inte kan erbjuda sysselsättning inom bolaget. Den grundläggande frågan om Samhall alltid är den lämpligaste aktören ställs alltså inte. 11

12 Ovanstående är endast referat av delar från utredningsuppdraget och som har mest relevans för tankar kring alternativa former för att erbjuda funktionshindrade meningsfulla arbeten. Alternativa insatser skulle kunna vara att utifrån Samhalls eget nya affärsområde: KommunalKooperativ Samverkan hitta synergieffekter av en satsning på sociala arbetskooperativ som ett komplement till Samhalls egen verksamhet. Behoven av att anställa fler personer från svaga, prioriterade grupper, att skapa nya jobb när de gamla försvinner, att anpassa sig till en mer inriktning mot ett servicesamhälle och att kunna klara det regionalpolitiska uppdraget är intressanta uppgifter där en samverkan med den kooperativa rörelsen och andra aktörer inom den sociala ekonomin skulle kunna vara utvecklande. De resurser som finns hos sociala arbetskooperativ och social ekonomi är framförallt: Lokal förankring och närhet till behov, marknad och andra aktörer. Nätverk lokalt, regionalt och nationellt Småskalighet Socialt entreprenörskap och eldsjälar Rehabiliteringseffekt genom kraften i självhjälpsprincipen, delaktigheten och ansvarstagandet hos arbetskraften vilket skapar empowerment och självtillit. De resurser som Samhall har och som kan användas för en utveckling är bl a: Affärsmässig kompetens Uppbyggda arbetsplatser Utbildad personal Rehabiliteringstjänster/kompetens Nätverk lokalt, regionalt och nationellt inom Samhall och av kunder och leverantörer. Samhall har behov av att hitta arbete för vissa grupper som inte kan erbjudas arbete idag i den verksamhet man bedriver. Sociala arbetskooperativ skulle kunna erbjuda dessa arbete hos sig eller också skapas nya kooperativ för att tillgodose dessa grupper. Sociala arbetskooperativ kan vända sig till följande grupper: De som inte får plats idag på Samhall eftersom de inte har tillräcklig arbetskapacitet De som idag arbetar på Samhall, men inte har arbetsuppgifter eller vill utveckla andra arbetsuppgifter tillsammans med andra. De som arbetar på Samhall idag, men kan tänka sig att driva verksamheten själva i kooperativ. De som inte har funktionshinder, men annat arbetshinder som gör att de inte får annat arbete De som tycker om idén och vill arbeta i ett socialt arbetskooperativ, men inte har något arbetshinder. (En möjlighet som är ovanlig idag, men fullt möjlig imorgon) Detta gör att Samhall skulle kunna avveckla vissa verksamheter genom att stödja en kooperativ utveckling i verksamheten så att den kan knoppas av eller också överföra resurser till ett redan existerande lokalt socialt arbetskooperativ. Som ett komplement till den egna verksamheten när det gäller att skapa arbete för grupper som Samhall idag har svårt att hitta arbetsuppgifter till, kan resurser från Samhall överföras till en kooperativ utveckling för dessa. Material, lokaler och andra resurser kan erbjudas kooperativ som tar på sig uppgiften att ordna och organisera arbetstillfällen. Kooperativen kan köpa eller erbjudas 12

13 rehabiliteringstjänster som Samhall har, utbildningsinsatser och kooperativen kan erbjuda praktik och träningsplatser till Samhall. Vad behövs för att utveckla sociala arbetskooperativ i samarbete med Samhall? En utveckling av sociala arbetskooperativ kräver tid och en långsiktig planering som säkerställer den kooperativa metodens behov av nedifrån - organisering. Det är alltså ingenting som kan lösas genom uppifrån styrda projekt, utan måste föregås av ett välförankrat målsättningsarbete och tid för alla att bli delaktiga och ta ansvar för skapandet av verksamheten. Många gånger startar kooperativet med en kärngrupp som har energi och vilja att dra igång ett sådant arbete, varefter andra personer som inte vill dra ett sådant lass kan komma in efterhand som kooperativet tar form. Eldsjälar och sociala entreprenörer är viktiga i utvecklingsprocessen, liksom stöd från kunniga och erfarna kooperativa rådgivare och utbildningsanordnare. Får man en god process från början skapas ett klimat för lärande och utvärdering av processen i förhållande till målen där alla känner sig delaktiga. Alla kooperativ behöver lokal kompetens beträffande: - företagsledning - revisorer - ekonomi - marknadsplanering - handledning för handledarna. Om det bland kooperatörerna eller handledarna finns vana av företagsledning, kan den kompetensen lösas internt. Varje kooperativ kan hitta sina egna lösningar för att erhålla denna kompetens eller också kan ett par kooperativ gå ihop tillsammans i lokala nätverk. Det kan också vara lämpligt att ta in extern kompetens i styrelsen. Det kan vara någon från det lokala näringslivet eller för de kooperativ som samverkar med Samhall, någon därifrån eller andra engagerade personer. Det stärker också den lokala förankringen. Att köpa revisorsfunktionen utifrån förefaller självklart. Det bör vara en godkänd/auktoriserad revisor även om det i de flesta fall är tillåtet med andra lösningar enligt lagen ekonomisk förening, se nedan. Den revisorn kan med fördel kompletteras av en intern verksamhetsrevisor. Det är bra om kooperativet kan sköta sin bokföring själv med eller utan handledarhjälp. Det medför ökad kompetens och en ökad insyn och förståelse för företagets ekonomi. Finns inte den kompetensen, köper man den utifrån. Men det är då bra om man har en ambition att ta hand om det så småningom. Professionell kunskap om marknadsplanering kan också vara en tjänst som behöver som kan behöva köpas in utifrån. Samarbete med de Lokala Kooperativa Utvecklingscentrumen kring utbildning, rådgivning och extern kompetens är ofta en förutsättning för en lyckad kooperativ process och utveckling. 13

14 Samverkan på regional och nationell nivå. I Italien och i Storbritannien har sociala kooperativ och sociala företag organiserat sig i gemensamma konsortier (se Eva Laurelii: Sociala arbetskooperativ - funktionshindrades möjligheter till arbete 2002). En möjlig utveckling även här i Sverige, skulle kunna innebära att dessa organisationer stödjer sina medlemskooperativ när det gäller avtal, affärskontrakt, handledaranställningar, rekrytering och annat utifrån gemensamma beslut i medlemsgruppen. På nationell nivå skulle dessa konsortier kunna organisera servicefunktioner med följande kompetenser: - ekonomi - marknadsplanering - juridik - affärsutveckling och marknadskontakter - myndighetskontakter - forskning- och utvecklingsarbete. OBS att den nationella nivån inte är en överordnad nivå. Makten över den lokala verksamheten ligger hos det enskilda kooperativet. Den nationella organisationen skulle i huvudsak ha två funktioner: - förmedla expertkunskap som inte finns lokalt. - vara en kontaktlänk mellan marknaden och de lokala kooperativen, fr a beträffande större order där flera kooperativ måste samverka. Det kommer säkerligen finnas en del kooperativ som väljer att stå utanför, framför allt de som har en mindre verksamhet och en omsättning på mycket låg nivå. Det är nog en del av dem som finns idag och som inte är så marknadsorienterade. Till dessa behov kommer behovet av ett ständigt lärande, både för dem som är medlemmar och aktiva och för dem som kommer nya. Lämpliga modeller Vår utgångspunkt är att hitta organisationslösningar för arbete som gör att personerna med arbetshinder och deras intressen är i fokus. Det innebär med stor sannolikhet att det måste vara företag som domineras av dem som har funktionshinder. För att förhindra att dessa grupper att (återigen) bli undanskuffade och för att bygga på empowerment och stärka självförtroende och självtillit, kan man lite tillspetsat säga att det behövs separata lösningar för att nå integration. I en del andra länder i Europa har man en lång tradition av sociala arbetskooperativ, mycket pga av att samhället inte har tagit det ansvaret. Då har människor själva tagit initiativet med bl a skattesubvention som hjälp. Man har utvecklat modeller där man i det sociala företaget blandar människor med och utan funktionshinder. Det har antagligen skett både p g a att det har varit tvunget för att ha en bra produktionskapacitet, men också för att man tycker att den modellen är bra. 14

15 Det tänkandet är nytt för oss i Sverige och det skulle vara intressant att pröva den modellen utifrån den svenska definitionen, dvs att de som har ett arbetshinder och som verksamheten är skapad för, har ett dominerande inflytande. I Sverige har vi en annan tradition där välfärdssamhället är mer utbyggt. De kooperativ som finns idag är med människor som inte har en chans att få arbete hos Samhall p g a omfattande funktionshinder. Ändå har det varit angeläget att poängtera att den inneboende kraften i den kooperativa metoden ska komma de funktionshindrade till del. Det har lett till modeller där de funktionshindrade har en klart dominerande ställning med en bidragsfinansiering som grund från fr a kommunerna enligt SoL och LSS. Lokal förankring Sociala arbetskooperativ bygger på småskalighet och lokal förankring. Det är en förutsättning för att den rehabiliterande funktionen ska vara framgångsrik, dvs att de funktionshindrade själva är synliga och tar ansvar efter förmåga. Då når man gripbarhet över organisation och produktion och det är lättare att känna trygghet. Ett annat sätt att bygga en organisation är att ha ett större företag, men att det ändå byggs på de funktionshindrades kraft och att de är synliga och tar ansvar genom att man bygger på arbetsgruppens demokrati som t ex kooperativet San Patrignano i Italien. Där har ca f d missbrukare ett gemensamt kooperativ. Det demokratiska inflytandet och ansvarstagandet syns tydligast i varje arbetsgrupp/affärsområde, t ex repro, hästuppfödning eller jordbruk, som alla har sina egna budgetar. Den modellen är mer avancerad och svårgenomförd och är inte aktuell i dagsläget i den storleken. Att vara en lokal självständig juridisk person med eget ansvar gör också att man har förutsättningar för att ha en bra ställning på en lokal marknad. Utifrån affärsmässiga behov, intresse och inriktning på produktionen, samverkar kooperativen i olika omfattning med ett antal kollegor. Samtidigt kommer det finnas behov av en mer samlad styrka för att i vissa lägen vara en stor aktör på marknaden. En möjlighet i framtiden skulle kunna vara den konsortiemodell som presenterades ovan. Informella former kommer även säkert att utvecklas. Kooperativen lär successivt känna varandra och vet så småningom vilka som det kan vara lämpligt att samarbeta med inom olika produktionsområden. Den regional och centrala serviceorganisationen är också en aktör som är en förmedlande länk genom att hjälpa kooperativen med att skriva offerter och lämna anbud. Men det är alltid något av kooperativen som ansvarar gentemot kund för ordern. På så sätt trycker man ned ansvaret lokalt och man slipper motsättningar mellan central och lokal nivå. Även om det naturligtvis inte kommer att vara komplikationsfritt samarbete mellan kooperativen, kommer det vara stimulerande för medlemmarna att ha samarbete och olika slags kontakter mellan varandra i kombination med tryggheten i den egna organisationen. 15

16 Associationsformer Stiftelse kan aldrig vara aktuell som en juridisk form för ett kooperativ. Stiftelsen är inte öppen för medlemsinflytande och har som sitt huvudsakliga användningsområde förvaltning av en förmögenhetsmassa. Aktiebolag är teoretiskt möjligt men en onödig och besvärlig omväg för ett kooperativ som bygger på en medlem en röst. Som redan är visat kan den ideella föreningen vara en lämplig form i de fall man har en mycket begränsad omsättning och där de som arbetar har en annan ersättning än lön, t ex sjukbidrag. Det finns i Sverige ingen lagstiftning om ideella föreningar. Den juridiska form som återstår är ekonomisk förening. Det är form som passar utmärkt för kooperativa företag. Lagen om ekonomisk förening reglerar formerna. Som en sammanfattning kan man säga att aktiebolagets och den ekonomiska föreningens ansvar är i stort sett helt lika i förhållande till omvärlden, t ex gentemot skattemyndigheten, kunder och leverantörer. Inåt gentemot ägarna är de helt olika. Ett par skillnader är: Ekonomisk förening Aktiebolag Minimikapital Ej krav kr Minimiantal ägare: 3 1 Inflytande: 1 medlem 1 röst 1 aktie 1 röst. Man kan notera ett ökat intresse för not-for-profit -företagande efter bl a inspiration från USA där mycket av välfärdsproduktionen sker i sådana former. Det har lett till att regeringen har tillsatt en utredning för att undersöka förutsättningarna att specialdesigna en ny associationsform för just sådana företag. Det kan i framtiden också underlätta åtgärder som man vill rikta speciellt till sådana företag, t ex skattelättnader. En sådan eventuellt kommande företagsform kan därför också vara intressant för sociala arbetskooperativ. Affärsområden Vad kan man lära från erfarenheterna idag? De allra flesta av de sociala arbetskooperativen i Sverige idag är på en låg nivå som utvecklade företag på en marknad därför att Samhall finns. Däremot i t ex Italien och England finns det många exempel på sociala arbetskooperativ som är framgångsrika företag på marknaden (se Eva Laurelii: Sociala arbetskooperativ funktionshindrades möjligheter till arbete och KommunAktuellt nr ). Kooperativen i Sverige kan de vara duktiga att skapa sig lokala marknader med olika affärsidéer, t ex hästuppfödning, badrumsrenoveringar, hunddagis eller designad recycling. Det finns också en bild att kooperativen är duktiga i sitt rehabiliteringsarbete, d v s kooperativet är en plattform för mänskligt växande, vilket göra att man så småningom går vidare till annat arbete eller studier (medan en del människor når sitt kompetenstak genom att utvecklas inom kooperativets ram fr a inom gruppen psykiskt funktionshindrade). Men det behövs forskning och riktade utvärderingar för att verifiera detta. Här finns affärsområden som har dokumenterat rehabiliterande effekter, såsom odling, trädgårdsskötsel, arbete med djur eller hantverk. 16

17 Framtidens företagande a) Utvecklingen går mot en ökad betoning på tjänsteproduktion och service. Därför ska även de sociala arbetskooperativen finnas där. b) Den stora utmaningen på arbetsmarknaden kommer att vara den framtida offentliga välfärdsproduktionen. Där kommer not-for-profit-företag att ha en stor marknad, alltifrån fastighetsskötsel till äldrevård, bl a genom riktade anbudsförfrågningar. c) Det innebär inte att varuproduktion, t ex i form av legoarbeten kommer att försvinna. Men det behövs nog en tyngdpunktsändring till att mer arbeta på lokala marknader i jämförelse med t ex Samhalls tidigare Ericsson-beroende. d) Turism e) Det behövs också utveckling av arbetsplatser med mer intellektuella arbetsuppgifter, vilket skulle kunna vara till exempel research -tjänster etc. Kooperativa handledare Kooperativa handledare en ny yrkesroll Att vara handledare är nog många gånger både spännande och svårt att finna en roll som inte är given och som hela tiden är föränderlig. Rollen innebär att stödja kooperatörerna individuellt och i grupp. Det handlar både om den dagliga produktion som den demokratiska styrningen av företaget och affärsutvecklingen. Det finns stora möjligheter till kreativitet och förändringsmöjligheter för både kooperatörer och handledare med att slippa överordnadunderordnad-rollen. Handledare är en person som står vid sidan om för att mycket ha en stödjande och vägledande funktion. Därför måste man ha en stor fingertoppskänsla för att vara lagom - inte vara för aktiv och ta över, men heller inte för passiv så att olika processer går fel. Det är nog bra om handledarna har olika bakgrund, t ex från privata näringslivet respektive från offentlig sektor. Vissa handledare bör också förmedla konkreta yrkeskunskaper. För att handledarna inte ska dra åt olika håll utan istället komplettera varandra, behövs ordentliga diskussioner om rollen och uppgifterna som handledare. Ibland kan handledaren ha ett konkret ansvar för t ex ekonomi, men då är det på delegation från styrelsen. För många som tidigare har varit arbetsledare för funktionshindrade, är det svårt att finna den nya rollen, speciellt om de arbetar på en redan existerande verksamhet som konverteras till kooperativ form. Även om handledarna i praktiken har ett stort inflytande, är det ändå fråga om ett grundläggande maktförändring. Anställning av handledare Det pågår för närvarande fler och fler diskussioner bland handledare i sociala arbetskooperativ, om att försöka hitta fristående lösningar för anställning. I Norrtälje finns en sådan lösning, som det går att bygga vidare på och dra erfarenheter ifrån. Sociala kooperativprojektet kommer att vara aktivt i att stödja framväxten av regionala handledarkoperativ, som i huvudsak ska ägas av handledarna. Dessa kooperativs främsta uppgift är att vara arbetsgivare och ansvarig för handledarnas kompetensutveckling. Mellan de olika kooperativen och ett handledarkooperativ finns ett avtal som reglerar villkoren runt kooperativens handledare. 17

18 Möjligheterna med en konsortielösning enligt ovan skulle också kunna lösa behovet av en fristående organisation för handledarnas anställning. Utbildningsbehov Det kommer att vara utomordentligt viktigt att handledarna deltar i gemensamma utbildningar. Det gäller både innan ett socialt arbetskooperativ startar, efter start, men även sedan verksamheten är etablerat. Sociala kooperativ-projektet kommer att försöka att initiera en processinriktad utbildning i nätverksform till stor del via Internet under Då kan man få inspiration från kollegor, utan att utbildningen blir för tidskrävande. Dessa erfarenheter bör tas till vara vid utformningen av framtida utbildningar för handledare. Ekonomi Utgå från dagens verklighet Utgångspunkten för ovanstående resonemang är att de ekonomiska ramarna ska vara desamma som gäller Samhall under aktuell period. Det blir antagligen en tyngdpunktförskjutning av centrala kostnader till lokal nivå. Det kommer att krävas medel för omställning/start av sociala arbetskooperativ. Merkostnadsersättning - Kooperativbidrag Det hittillsvarande resonemanget bygger på att merkostnadsersättningen eller motsvarande finns med individen även om denne arbetar i ett socialt arbetskooperativ. Driftsformen av företaget bör inte påverka ersättningen för att individen har ett arbetshinder. Samtidigt finns Sonja Franssons utredning om de framtida lönebidragen. Den utredningen ska också utreda förutsättningarna för ett s k kooperativbidrag till sociala arbetskooperativ. Det är naturligtvis intressant att veta den utredningens resultat. Juridiska begränsningar och möjligheter Konkurrensfrågor och upphandling Sociala arbetskooperativs verksamhet regleras precis som för Samhall av den lagstiftning som råder för företag. Det finns en mycket stor rädsla att företag med bidrag ska konkurrera ut andra företag. Den i detta sammanhang helt avgörande frågan är att man inte får missbruka en dominerande ställning på marknaden. D v s det förutsätter för det första att man har en dominerande ställning, för det andra att man missbrukar den ställningen. Det kan anses att man har en dominerande ställning om marknadsandelarna är minst 25% av en viss produktion. Då gäller det också att ta ställning till om vad som är relevant marknad. Det kan vara alltifrån hela världen till en del av en stad (t ex om man driver ett café). OBS att det går att bedriva av samhället stöttat företagande även om man har en dominerande ställning på marknaden, men man får inte använda subventionerna till att dumpa priserna. 18

19 Generellt sett ska man i alla händelser försöka att konkurrera med bättre kvalitet, service, etc än med lägre priser eftersom det skapar stolthet och självförtroende hos dem som producerar. Då riskerar man inte heller en negativ debatt, även om man beter sig juridiskt korrekt. Upphandlingskommittén föreslog förra inte någon ny lagstiftning i sitt betänkande som kom förra året. Däremot finns det möjligheter till upphandling som sätter sociala företag i gynnsam position. Kommunalt stöd Samhall samverkar redan med kommuner på ett 80-tal platser i landet. Samtidigt bedriver de flesta av de existerande sociala arbetskooperativen i Sverige sin verksamhet med kommunalt stöd. Det sker inom den kommunala kompetensen och fr a med stöd av SoL och LSS som ger kommunen ett ansvar för meningsfull sysselsättning för människor med olika typ av funktionshinder Personligt ansvar Som förut nämnts har ett kooperativ i förhållande till omvärlden ett ansvar som motsvarar aktiebolagets. Det innebär att det personliga ansvaret för företaget är mycket begränsat, vilket är viktigt att veta, när nya grupper av människor kommer in i en företagarroll. Det är alltså den juridiska personen som ansvar för kooperativets åtaganden, inte medlemmarna personligen. Det man kan riskera vid t ex en konkurs är i första hand sin medlemsinsats, som ofta är en mycket begränsad summa i jämförelse med situationen i ett aktiebolag. Det finns också ett visst personligt ansvar för skatteskulder. Styrelsen har dock alltid ett ansvar för att i tid se upp om verksamheten äventyras. OBS att bedrägligt beteende naturligtvis alltid är att hänföra till personligt ansvar. Vilket ansvar man har i kooperativet har också inverkan på a-kassan. Om man är ordförande, firmatecknare eller på annat sätt har ett avgörande inflytande på kooperativets verksamhet, kan det vara rimligt att rollen som företagare tar överhanden över rollen som anställd. Det betyder att i det enskilda fallet är Småföreföretagarnas a-kassa den lämpliga framför någon annan som gäller människor i rollen som anställda. Jämförelse med andra länder Det är intressant att jämföra med länder i södra Europa. Där finns det en positiv segregering. Man inser att t ex sociala arbetskooperativ och transnationella kommersiella företag är olika sorts företag. Det innebär att lika villkor inte är rättvisa villkor. Därför finns det i dessa länder skattelättnader för sociala arbetskooperativ, t ex befrielse av arbetsgivaravgift. Det gör att man har möjlighet att agera framgångrikt på en kommersiell marknad, trots att man har funktionshindrade anställda. Förslag till ett startprojekt Det finns anledning att pröva sociala arbetskooperativ utifrån samverkan med Samhall, speciellt i följande fall: a) där Samhall lägger ned eller har problem att organisera arbete för vissa grupper 19

20 b) där det finns intresserade inom Samhall att utvecklas i arbetet genom att pröva nya roller c) på lämpliga orter där Samhalls affärsområde Samverkan Kommuner/Kooperativ har kontakter där en kooperativ organisering kan vara en möjlig lösning på lokala behov. Vi vill betona att det är fullständigt omöjligt att uppifrån beordra en kooperativ utveckling. Människor som idag är aktiva inom Samhall, som arbetstagare eller arbetsledare, kan inte gå över till en kooperativ verksamhet utan vidare. Det handlar om helt olika roller och andra maktstrukturer. Därför måste verksamhet i kooperativ form byggas upp antingen vad det gäller nya verksamheter eller med de som är aktiva i Samhall och verkligen vill pröva något nytt. För att pröva den kooperativa metoden, skulle en början kunna vara att 1% av statens bidrag till Samhall avspjälkas till att utveckla ett kooperativt alternativ till Samhall för ungefär 1% av Samhalls arbetstagare. Till ett eventuellt kommande projekt bör ett kvalitetsarbete och en ordentlig utvärdering göras, där processen följs efter en genomtänkt modell där alla intressenter ingår och blir delaktiga. Viktigt är att metoden inte blir för tunggrodd utan är lätt att applicera och känns meningsfull. En processutvärdering på ett sådant sätt skulle innebära ett lärande och ett arbetssätt som kan byggas in i kooperativens verksamhet och säkerställa att de följer de målsättningar som man satt upp tillsammans. Ett tilltänkt projekt skulle också kunna kopplas till behovet att hitta kreativa lösningar för de alltfler långtidssjukskrivna som behöver aktiva och individanpassade rehabiliteringsinsatser. Projektorganisation Lämpliga projektpartners är Samhall i form av affärsområdet Samverkan Kommuner- Kooperativ och Sociala kooperativ-projektet. Ytterligare partners i detta utvecklingsarbete kan också vara Nutek, Socialstyrelsen, Arbetslivsinstitutet, Försäkringskasseförbundet, Kommunförbundet, SKAF och Företagarnas Riksförbund. För ett utvecklingsarbete som syftar till att öka människors anställningsbarhet, bör det vara mycket lämpligt med kompletterande finansiering från Växtkraft mål 3. Bosse Blideman Eva Laurelii 20

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Sociala arbetskooperativ inte starta eget - men starta vårat Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Att vara behövd Allas rätt till arbete måste betyda att alla har rätt till arbete - och

Läs mer

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag.

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag. Kon c e p t Regeringsbeslut 2010-04-22 N2010/1894/ENT Näringsdepartementet Adressat Entrepr e n ör s k a p Mari Mild Telefon 08-405 28 34 Handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag Regeringens

Läs mer

alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla PRESSMAPP Almedalsveckan 2009

alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla PRESSMAPP Almedalsveckan 2009 alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla 100% PRESSMAPP Arrangör: - Sociala arbetskooperativens intresseorganisation - och företagsrådgivaren

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Entrécoop - Din guide till ekonomisk förening

Entrécoop - Din guide till ekonomisk förening Entrécoop - Din guide till ekonomisk förening Dalarna, Gävleborg och Värmland i samverkan ... Ekonomisk förening - en företagsform för er? En ekonomisk förening ägs och drivs av minst tre medlemmar. Medlemmar

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Det är smart att driva företag kooperativt. Det förenar det bästa av två världar resultatorientering och mänsklighet.

Det är smart att driva företag kooperativt. Det förenar det bästa av två världar resultatorientering och mänsklighet. Det är smart att driva företag kooperativt. Det förenar det bästa av två världar resultatorientering och mänsklighet. Socialt Företagande Info om Coompanion Definition sociala företag Inuti och utanför

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge! Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse

Läs mer

Socialt företag en väg till egen försörjning

Socialt företag en väg till egen försörjning VÄSTERÅS STAD AMA arbetsm arknad Socialt företag en väg till egen försörjning Reidun Andersson & Sm ajo Murguz Socialt företagande En väg till arbetsmarknaden Tillväxtverkets definition av ett arbetsintegrerade

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Socialt Bokslut 2012. GF Chansen

Socialt Bokslut 2012. GF Chansen GF Chansen Socialt Bokslut 0 Sociala redovisning är en metod för att definiera GF Chansens mål samt i förhållande till målens indikatorer mäta och redovisa verksamhetens sociala/samhälleliga resultat.

Läs mer

Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345

Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-11-18 358 Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen

Läs mer

ALTERNATIVA DRIFTSFORMER

ALTERNATIVA DRIFTSFORMER PROGRAM FÖR ALTERNATIVA DRIFTSFORMER (KONKURRENSPROGRAM) Utkast INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 2 Bakgrund 3 Nulägesbeskrivning 3 Mål och syfte 4 Omfattning 4 Befintlig / ny verksamhet 4 Interna bud 4 Principer

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun STYRDOKUMENT Personalpolitiskt styrdokument för Hudiksvalls kommun Kommunen Hudiksvalls kommun ska vara en bra kommun att leva och verka i. Därför är det viktigt att vi har en kommunal verksamhet som kännetecknas

Läs mer

PRESSMAPP Samarbete för socialt företagande

PRESSMAPP Samarbete för socialt företagande PRESSMAPP Samarbete för socialt företagande Arrangör: SKOOPI - Sociala arbetskooperativens intresseorganisation - och Tillväxtverket i samarbete med företagsrådgivaren Coompanion och Allmänna Arvsfonden

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Socialt Bokslut 2013. GF Chansen

Socialt Bokslut 2013. GF Chansen GF Chansen Socialt Bokslut 0 Sociala redovisning är en metod för att definiera GF Chansens mål samt i förhållande till målens indikatorer mäta och redovisa verksamhetens sociala/samhälleliga resultat.

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Tillsammans är vi starka

Tillsammans är vi starka Tillsammans är vi starka Välkommen! Sättet vi lever vår vision och vår affärsidé på är vad som bland annat skiljer oss från våra konkurrenter. Det handlar om HUR vår omgivning upplever samarbetet med oss

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Socialt Bokslut 2011. GF Chansen

Socialt Bokslut 2011. GF Chansen GF Chansen Socialt Bokslut 0 Sociala redovisning är en metod för att definiera GF Chansens mål samt i förhållande till målens indikatorer mäta och redovisa verksamhetens sociala/samhälleliga resultat.

Läs mer

Kartläggning sociala företag VÄRNAMO

Kartläggning sociala företag VÄRNAMO Kartläggning sociala företag VÄRNAMO 1 Bakgrund till pågående kartläggning Värnamo kommun (2014) Ca 33 000 invånare. Befolkningen ökade med 27 personer i juli månad. Den öppna ungdomsarbetslösheten i Värnamo

Läs mer

Program för att stödja och utveckla sociala företag!

Program för att stödja och utveckla sociala företag! Program för att stödja och utveckla sociala företag! Detta är SKOOPIs viktigaste krav till myndigheter och politiker på främst riksnivå, men även i kommunerna. De arbetsintegrerande sociala företagen måste

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

EN MODERN SAMVERKANSFORM

EN MODERN SAMVERKANSFORM EN MODERN SAMVERKANSFORM Vad är Vård- och omsorgscollege? Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg.

Läs mer

Riktiga jobb åt alla. Strategi för full sysselsättning för funktionshindrade september 2006. www.centerpartiet.se

Riktiga jobb åt alla. Strategi för full sysselsättning för funktionshindrade september 2006. www.centerpartiet.se Riktiga jobb åt alla Strategi för full sysselsättning för funktionshindrade september 2006 www.centerpartiet.se Arbetslösheten bland funktionshindrade har ökat Ingen grupp i samhället har drabbats så hårt

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Värdegrund. etisk. och

Värdegrund. etisk. och Antagen av SISAB:s styrelse den maj Reviderad den november Värdegrund Koncernstyrelsen beslutade på sammanträdet den 22 mars 2010 omm Värdegrund för Stockholms Stadshus AB, bilaga 1. Denna ersätter den

Läs mer

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2015-04-23 AMN-2015-0233 Arbetsmarknadsnämnden Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Läs mer

Riktlinjer för kompetensutveckling

Riktlinjer för kompetensutveckling Riktlinjer för kompetensutveckling Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR KOMPETENSUTVECKLING I HAPARANDA STAD Inledning Kompetens och kompetensutveckling är ord som vi kan

Läs mer

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset -juni 2012 Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 14 juni Uppföljning av vårens utvärdering Workshop om framtiden Fokusgrupper

Läs mer

Sociala företag. egenmakt i praktiken. Sociala företag

Sociala företag. egenmakt i praktiken. Sociala företag Social franchising När någon köper det som man själv har gjort, får man självförtroende eftersom föremålet blir värdefullt för någon annan. Därför är kunderna mycket viktiga. Möten med människor i missbrukssvängen

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag!

Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag! Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag! 22 februari 2012 Christoph Lukkerz, regional koordinator Nätverk Social

Läs mer

Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs.

Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs. Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs. Det som är gemensamt för partnerna är att de alla utgår från

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Kapitel: Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet.

Kapitel: Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. Kapitel: Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. 1 Inledning IOGT-NTO-rörelsens personalpolicy har fyra övergripande syften: 1. Alla medarbetare ska väl känna till IOGT-NTO-rörelsens och det egna

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT Personalpolicy DOKUMENTNAMN Personalpolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2014-06-16 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KF 2014-06-16 16 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION 1.0 DOKUMENTANSVARIG Personal- och

Läs mer

PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE

PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE fungera.se FEB2012 PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE Program med förslag på politiska insatser som bidrar till att idéburet företagande växer och utvecklas. PROGRAM För ökat och

Läs mer

Arbetsförmedlingen och arbetsintegrerande sociala företag

Arbetsförmedlingen och arbetsintegrerande sociala företag PM Sida: 1 av 5 Datum: 2014-09-23 Diarienummer: Af-2014/439613 Arbetsförmedlingen och arbetsintegrerande sociala företag Avdelningen Rehabilitering till arbete och Internationella staben har fått ett gemensamt

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Erbjud inte fyrkantiga lösningar till alla...

Erbjud inte fyrkantiga lösningar till alla... Erbjud inte fyrkantiga lösningar till alla... ...för en del människor är runda Vi har tomtar på loftet, missbruk i bagaget, kriminella tankemönster, funktionshinder, stresskänslighet och 11 sociala företag

Läs mer

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Arbetsmarknadsdepartementet Bilaga till regeringskansli beslut Arbetsmarknadsenheten Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Övergripande om uppdraget En utredare ska utreda förutsättningarna

Läs mer

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö.

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Personalpolicy Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Kommunens vision Finströms kommuns grundläggande uppgift är att ge finströmarna

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Sveriges största företagarorganisation och företräder omkring 75 000 företagare Medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

InItIatIvet för. socialt ansvar

InItIatIvet för. socialt ansvar InItIatIvet för socialt ansvar Initiativet för socialt ansvar Initiativet för Socialt ansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

För ökat och utvecklat idéburet företagande

För ökat och utvecklat idéburet företagande PROGRAM För ökat och utvecklat idéburet företagande Detta utgör ett gemensamt program för idéburet företagande innehållande förslag på politiska förändringar som skulle kunna bidra till idéburet företagandes

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Intressepolitiskt Program Antaget av ÅSS Förbundstyrelse i februari 2013 Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Inledning Förbundet ÅSS är en rikstäckande organisation. Medlemmar är lokalföreningar

Läs mer

Bakgrund. Fatme Ibrahim vid Yalla Trappans uteservering. Foto: Urszula Striner

Bakgrund. Fatme Ibrahim vid Yalla Trappans uteservering. Foto: Urszula Striner Bakgrund Det arbetsintegrerande sociala företaget och kvinnokooperativet Yalla Trappan på Rosengård i Malmö har sedan starten 2010 framgångsrikt verkat för att skapa arbetstillfällen för utrikes födda

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-27, 10

POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-27, 10 1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-27, 10 ATT GÄLLA FR O M 2005-03-01 Syfte Västerviks kommun vill tydliggöra förutsättningar

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Samlad kunskap kring den äldre människan

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Samlad kunskap kring den äldre människan Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Samlad kunskap kring den äldre människan Äldreforskningens Hus Vård och omsorg Folkhälsa ÄC Stockholms stad Stockholms läns landsting SDC Äldrecentrum Silviahemmet

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Livslångt Lärande Längs Livsmedelskedjan

Livslångt Lärande Längs Livsmedelskedjan Livslångt Lärande Längs Livsmedelskedjan Mål Skapa en fungerande kedja för Samverkan mellan livsmedelskedjans aktörer Rörlighet på arbetsmarknaden Möjligheter till livslång utveckling och karriär Jämställdhet

Läs mer

Folkhälsocentrum Norrbottens läns landsting

Folkhälsocentrum Norrbottens läns landsting Ett samhällsekonomiskt perspektiv på socialt företagande - en hållbar föreläsning i landstingshuset, Luleå eller online www.nll.se/folkhalsa den 6 okt 2014, kl 1530-1645 Folkhälsocentrum Norrbottens läns

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av förutsättningarna för ledarskap i kommunens verksamheter. Revisionsrapport. KPMG 9 mars 2005 Antal sidor 10

Söderhamns kommun. Granskning av förutsättningarna för ledarskap i kommunens verksamheter. Revisionsrapport. KPMG 9 mars 2005 Antal sidor 10 Granskning av förutsättningarna för ledarskap i KPMG 9 mars 2005 Antal sidor 10 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Projektets syfte 3 2.3 Metod och genomförande 3 2.4 Bemanning

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-04-01

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-04-01 .~.._o...,.. ~:. SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2014-04-01 s (29) 81 Projekt Sociala företag Dnr 2014/401 ~ 3 INLEDNING De sociala företagen erbjuder möjligheter

Läs mer

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb augusti 2010 Den viktigaste uppgiften för Centerpartiet och Alliansregeringen är att minska utanförskapet och

Läs mer

Policy för chefsuppdrag

Policy för chefsuppdrag 1(5) BILAGA 1 DNR: SLU ua 2013.1.1.1-5596 2014-01-14 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Personal Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Personalavdelningen Handläggare: Eva Jeppson-Eldrot

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 IF Metalls styrka bygger på att vi är många och kunniga, både när vi driver frågor på arbetsplatserna och i samhället i stort. Organisering handlar inte enbart

Läs mer

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen.

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Entusiastiska kollegor berättar om sina erfarenheter med arbetsintegrerande sociala företag - ASF. Att få ett jobb ska inte behöva vara omöjligt.

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Inbjudan att ansöka om medel för aktiveter under Kooperationens år 2012

Inbjudan att ansöka om medel för aktiveter under Kooperationens år 2012 UTLYSNING Kooperativ utveckling Inbjudan att ansöka om medel för aktiveter under Kooperationens år 2012 Sista ansökningsdag den 22 november 2011 Inbjudan att ansöka om medel för aktiveter under Kooperationens

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Förstudie sociala företag

Förstudie sociala företag Dnr 2009 3050051 Förstudie sociala företag Vi vill! Vi kan 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Resultat... 4 Jämställdhetsintegrering... 8 Tillgänglighet för personer med funktionshinder...

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer