Linerbladet. Linda summerar årslångt projekt. nr TOBIAS HÖÖK GÖR KÅSÖRSDEBUT sidan 15. Personalledare. utifrånperspektiv.

Transkript

1 nr Linerbladet EN TIDNING FÖR ANSTÄLLDA VID SMURFIT KAPPA KRAFTLINER PITEÅ Personalledare med utifrånperspektiv Sid 4-5 Det är huvudsakligen människorna, deras kunskap som i slutändan bestämmer effektiviteten hos bruket. Sid 2 Linda summerar årslångt projekt TOBIAS HÖÖK GÖR KÅSÖRSDEBUT sidan 15 Sidorna 8-9

2 Editorial PITEÅ NOVEMBER 2011 Ärade kollegor, Nu har jag varit i Piteå i fyra månader och jag är fylld av nya intryck och jag börjar så smått att förstå hur livet ter sig här i norra Sverige. Som ni minns så hade vi en underbar juli månad med temperaturer upp till 30 grader så för mig så var det en behaglig start. September var inte lika trevlig; mycket regn och de flesta pratade om det dåliga vädret. Som ni vet kommer jag från Österrike, norr om alperna, där det ibland regnar under långa perioder. Den stora skillnaden hittills för mig är de långa dagarna när det inte blev riktigt mörkt, men det var inga problem för mig att sova i alla fall. Nu är vi inne i den mörka och kalla perioden vilket kommer att bli en ny upplevelse för mig. Jag har förberett mig genom att köpa längdåkningsskidor som jag hoppas kunna nyttja så snart snön har kommit. Att jag började den här texten med att prata väder beror på att jag läst i böcker om Sverige där det står att svenskar alltid pratar om vädret och jag ville bete mig som en svensk men min personliga uppfattning är att det är ingen skillnad mellan Sverige och andra länder i det här avseendet. Nu kommer jag till den viktigaste delen; det handlar om människor och om hur man fungerar tillsammans. Som jag har nämnt tidigare så är kontakten människor emellan den viktigaste delen i våra liv och det gäller även på jobbet. Jag känner mig hemma här, kollegor och alla jag möter är trevliga och jag känner att jag har deras stöd. Naturligtvis finns det en del kulturella skillnader; folk här är väldigt artiga och undviker att nämna negativa saker jag kommer från en kultur där människor är mer direkta och därför saknar jag ibland direkt respons när man har olika uppfattningar. Det tog mig lång tid att förstå skillnaden mellan regler och rekommendationer. Nu har jag lärt mig att de är mer eller mindre samma sak. Jag tror det är nödvändigt med regler om hur man arbetar ihop, det gör det lättare att komma överens. Här vill jag särskilt påpeka AERO som är ett viktigt arbete i den riktningen. Vid vårt 50-årsfirande i somras kände vi alla att vi var en familj Smurfit Kappa Kraftliner Piteå-familjen. Det fanns dom som tyckte att varje dag borde vara på det sättet. Jag tror det är uppenbart att varje dag inte kan vara som ett 50-årsfirande, men jag tror det är möjligt att ha ett beteende och ett sätt att arbeta tillsammans som gör att vi alla kan känna glädje och prestera vårt bästa. Vi är alla beroende av bruket och dess utveckling och tillsammans ska vi tävla mot andra bruk. Så vilken är skillnaden mot våra konkurrenter? Ja, det är vi som är skillnaden. Det är huvudsakligen människorna, deras kunskap som i slutändan bestämmer effektiviteten hos bruket. Årets stopp var det längsta stoppet någonsin. Vi investerade ca 250 miljoner kronor i modernisering av bruket. Det dominerande projektet var givetvis renoveringen av sodapannan och bland övriga projekt kan nämnas en ny dysbalk på PM1 och ett nytt kontrollsystem för ytterligare höjning av kvalitén. På turbinerna är omfattande åtgärder gjorda, och görs fortfarande på generator 3, och spetsdragningen på pappersmaskinerna är förbättrad ur säkerhetssynpunkt. Stoppet var även en logistisk utmaning; under stoppet var all egen personal i arbete tillsammans med ca 500 externa specialister och entreprenörer. Arbetet på sodapannan tog mer kraft och tid än planerat och även uppstarten av fabriken blev en stor utmaning. Jag vill tacka alla inblandade för deras insatser och engagemang under denna intensiva period. Jag tror vi har lärt en hel del av detta stopp och även sett möjligheter att göra saker bättre; vi måste se till att dra nytta av dessa erfarenheter i framtiden. Jag har tidigare nämnt att ett viktigt mål är att skapa en ständig förbättringsprocess som kallas MFCI (management for continuous improvement) med vilken alla processer kan förbättras, oavsett om det är i produktion, underhåll eller administration. Om vi gör det på rätt sätt kommer vi exempelvis att kunna minska störningarna och som en följdeffekt även reducera vår egen stressnivå. Stegvis ska vi bli bättre och bättre och var och en kan bidra till Smurfit Kappa Kraftlinerfamiljen. MFCI kommer vi att presentera i en egen artikel i nästa nr av Linerbladet. REINHARD REITER 2

3 Tur och retur Haraholmen med DME i tanken Nu rullar de två första Volvobilarna i området runt Piteå med DME istället för diesel i bränsletankarna. Bränslet är i dagsläget DME framställt av andra råvaror än svartlut men inom kort kommer den av Chemrec framställda svartlutsbaserade DME:n att fylla tankarna. Den ena bilen körs med massaved av åkaren Yngve Holm för Sveaskogs räkning, den andra transporterar liner från Smurfit Kappa Kraftliner till Haraholmen. Linerbladet tog chansen att åka med ToR Haraholmen. Lars-Göran Johansson hinner sju vändor per skift till Haraholmen om det hela tiden finns ett fyllt utlastningsbord som väntar när han kommer tillbaka till magasinet vid Smurfit Kappa Kraftliner. Lars- Göran har kört ett tiotal år åt Burlink som tidigare hette Lindkvist Åkeri men det här är första skiftet han kör med den nya Volvon som går på DME. Lars-Göran har som alla andra ordinarie chaufförer hos Burlink genomgått en utbildning speciellt för DME-bilen. Det är mest rutinerna runt tankning som är annars än på en vanlig bil, säger Lars-Göran. Man måste ha skyddskläder, handskar och visir när man fyller de extra stora tankarna med DME som måste hållas under tryck för att vara flytande. Bilens tankvolym är större än i en vanlig bil eftersom förbrukningen per km ligger högre än i en dieselbil, men väl bakom ratten är allt sig likt. Det är ingen skillnad alls att köra Bilen i lossningsläge i Magasin 4 på Haraholmen bilen jämfört med en konventionell dieselbil, säger Lars-Göran. Den drar lika bra som en dieselbil och den är minst lika tyst. Automatlådan gör sitt jobb och på den här typen av körning finns ingen anledning att använda möjligheten till manuell växling. Och avgaserna är en historia för sig; på en vanlig dieselbil mynnar avgasröret i takhöjd på hytten, på den här bilen leds avgaserna ut på sidan av bilen, strax bakom hytten i knähöjd och att det varken luktar eller ryker det kan Linerbladets utsände intyga efter att ha haft handen i hetluften i avgasrörets mynning. Bilen står under speciell uppsikt av Volvo; på Nordiska Bil finns en speciellt utbildad tekniker som ansvarar för bilarnas service. Chaufförerna har även tillgång till ett journummer där de dygnet runt och under helger kan komma i kontakt med specialister hos Volvo i Göteborg. ANDERS LINDBERG Lars-Göran Johansson bakom ratten. Ingenting på instrumentpanelen skiljer sig från en standardbil Dekalen på dörren talar sitt tydliga språk 3

4 Nya personalledare med lång erfarenhet från andra branscher Att Smurfit Kappa Kraftliner kan vara en attraktiv arbetsplats skriver gärna Daniel Jonsson och Håkan Lindberg under på. De har gått från jobb som projektingenjör respektive verkstadschef, jobb där de trivts och de har lockats av utmaningen att jobba som personalledare inom den stora organisationen mek/serviceteknik vid Smurfit Kappa Kraftliner. Avdelningen mek/serviceteknik är uppdelad i tio arbetslag med var sin personalledare. Det är arbetslaget Bygg som sedan februari leds av Daniel Jonsson och laget Mek Kraft som leds av Håkan Lindberg. Chef för avdelningen är Peder Ögren som ser mycket positivt på de två nya personalledarnas inträde i organisationen. De tillför otroligt mycket med sina breda erfarenheter från verksamheter annorlunda än vår; nytt tänk och nya infallsvinklar är precis vad vi behöver för att utveckla verksamheten. Brobyggare Daniel är 37 år och han har, trots sin ungdom, hunnit prova mycket i sin bransch. Efter att ha gått 2-årig bygg och anläggning fick han jobb hos Vägverket som brobyggare. Det byggdes mycket planskilda korsningar under de åren och där lärde jag mig mycket om armering, formsättning och stora betonggjutningar, säger Daniel. Men eftersom jag var utbildad snickare sa jag upp mig och började hos en mindre byggfirma där vi bl.a byggde lösvirkeshus i Piteå och Luleå. Har därefter jobbat hos PEAB, Skanska, men även provat på att vara husmontör åt Älvsbyhus ett tag. Hos Skanska och PEAB handlade det om byggservice, allt från markarbeten, anläggningsjobb, badrumsrenoveringar till kompletta hus- och industribyggnader. Men ofta var det jobb hemma hos folk där man trampade rakt in hos en familj. Det var självständigt, lärororikt och ansvarsfullt; man var i det läget företagets ansikte utåt. Blev byggnadsingenjör Efter en tid hos PEAB fick Daniel fast anställning hos Peab, ett jobb som han behöll fram till 2001 då han tillsammans med sin sambo flyttade till Umeå för att vidareutbilda sig. Det blev fyra års studier, ett år för att läsa in högskolekompetens och tre års utbildning till byggnadsingenjör. Inför sommaren 2004 blev jag erbjuden att jobba för Skanska som arbetsledare på ett bygge i Umeå, och med det i bagaget och efter sista årets studier så fick jag anställning 2005 hos Skanska som platschef. Det var rätt tufft som platschef på byggena med högt ställda krav på att leda och styra produktionen mot ställda projektmål. Hade ständigt stor nytta av den egna praktiska erfarenheten. Vi genomförde flera intressanta projekt i Umeå, från mindre hyreshus till stora bodstasrättsområden. Även flera ombyggnader där rättspsyk var speciellt med sina alldeles enorma krav ur säkerhetssynpunkt. Hösten 2009 blev Daniel projektingenjör vid Skanska i Umeå och blev bekant med en annan sida av byggprocessen. Jag jobbade med projektförberedelser, kalkyler och som inköpare till byggen. I den rollen hade man många och nära kontakter med konsulter, entreprenörer, beställare och med leverantörer. 4

5 Håkan Lockande Daniel hade under åren fått flertalet erbjudanden om jobb i hemstaden.men på senhösten 2010 såg han en annons om ett ledigt jobb som byggledare vid Smurfit Kappa Kraftliner som ändrade allt. Trots ett bra jobb och ett nybyggt hus som han och sambon både ritat och byggt själv strax utanför Umeå så blev längtan tillbaka till Piteå för stark. Jag kände att jag inte riktigt var på rätt plats trots allt; en gång pitebo alltid pitebo. Min sambo var däremot inte lika drivande att återvända. I februari 2011 började Daniel vid Smurfit Kappa. Veckopendlade första tiden tills vi hittade ett hus och ordnat med dagis och skola så resten av familjen kunde flytta upp. Sambon fick förflyttning till polisen i Luleå dit hon pendlar. Jag visste ganska mycket om Smurfit Kappa genom bekanta innan jag kom hit, säger Daniel. Har hållit mit uppdaterad om företagets stora investeringar genom åren. Hade även jobbat där under något stopp på 90-talet, men jag hade ingen koll på processen eller vad folk pratade om när jag började. Men företaget är fullt av väldigt kunnigt, trevligt och hjälpsamt folk som har assisterat och gett svar på mina frågor; jag har fått bra information och rundvandringar på olika processavsnitt. Det tar tid att lära sig alla namn och vem som gör vad i denna stora organisation, så det har tagit några månader Daniel innan man är inne i rutinerna. I dagsläget består byggavdelningen av åtta personer, jättefina killar med mycket erfarenhet och kompetens, säger Daniel. Min befattning är också tänkt att bli bredare i framtiden då även vissa delar av projektbiten ska ingå med anledning av pensioneringar. Det är svårt att jämföra jobben jag hade före med hur jag har det idag, men det är alltid spännande med nya människor och utmanande med nya arbetsuppgifter. Och Smurfit Kappa Kraftliner känns som ett stabilt företag med en god framtid och väldigt duktigt folk runt om i verksamheten. Håkans bakgrund Håkan har en annan bakgrund, hans lista över tidigare arbetsgivare är kort; där står ett enda företagsnamn: IVAB. Som nyutbildad så fick jag jobb hos IVAB och där blev jag kvar även om arbetsuppgifterna förändrades genom åren, säger Håkan. Som nyutbildad fick Håkan, som nu är 52 år, jobb på kalkylsidan, sedan blev det arbetsledning på jobb ute i fält och de sista 20 åren hos IVAB har han varit verkstadschef. Under åren som arbetsledare var han ute på tung processindustri, mestadels SCA, men även dåvarande AssiDomän, SSAB och Rönnskär. Totalt blev det 30 år hos IVAB och under tiden som verkstadschef varierade personalstyrkan på verkstan mellan pers. Många jobb hade anknytning till massa och pappersindustri, bl. a byggdes under Håkans år som verkstadschef Chemrecs förgasare för svartlut, den förgasare som nu producerar syntesgas som sen blir till dieselersättningen DME i den nya bioraffinaderidelen av Chemrecs anläggning. Olika verksamheter Idag ansvarar Håkan för mekaniska avdelningen på kraftsidan vid Smurfit Kappa Kraftliner där bemanningen är 7 personer. Verksamheten skiljer sig mycket från hur det var på IVAB, där handlade det mest om plåt och svets, här är det mest roterande maskiner, pumpar och rör, säger Håkan. Arbetslaget består av erfarna och duktiga mekaniker som väl känner till processavsnittet vilket har underlättat för mig. Och vad alla andra inom företaget som man har kontakt med heter och har för uppgift börjar så sakta klarna. Tufft under pannjobbet Visst kan det tyckas vara mycket administration här som kan upplevas trögt men å andra sidan så är exempelvis säkerhetstänket mycket väl utvecklat; där tror jag att vi ligger i framkant inom tung processindustri. Håkan har hunnit jobba i ett och ett halvt år och under den tiden har han varit mycket engagerad i den renovering som är gjord på sodapannan. Det har varit en väldigt tuff tid med mycket möten och med allt fokus på det nu genomförda stoppet, säger Håkan.Vi har haft man extra inom processavsnittet med anledning av detta under hösten, och det innebär att det har blivit alldeles för lite tid med det egna arbetslaget, en sak som jag hoppas kunna förbättra. Tog chansen Jag hade ett fritt och bra jobb på IVAB men det var Kjell Lundberg som sådde ett frö när den här tjänsten blev ledig och det slutade med att jag tog chansen att pröva något nytt, säger Håkan och konstaterar avslutningsvis: Överlappningstiden kunde ha varit längre; jag tror det var elva dagar efter att jag hade börjat som Donald Lind slutade, men nu efter ett och ett halvt år känns det som om de flesta bitarna fallit på plats. ANDERS LINDBERG 5

6 Säkerhetsmöte i Nettingsdorf Systemtekniks verkstad i Nettingsdorfer En gång per år träffas säkerhetsansvariga inom Smurfit Kappa koncernen i ett möte som kallas Safety Coordinators Meeting. Årets möte hölls i Nettingsdorf och en av deltagarna var Peder Eriksson, säkerhetschef vid Smurfit Kappa Kraftliner. Mötets syfte är att utbyta erfarenheter och föra kunskap vidare mellan enheterna. Samordnare för mötet är Alain Merle som är Health & Safety Manager inom koncernen. Han redovisar statistik och gör jämförelser med andra företag och berättar vad som är på gång inom området hälsa och säkerhet för Smurfit Kappa Group, säger Peder. Därefter ges varje enhet som deltar möjlighet att berätta om sånt som är aktuellt i deras verksamhet. Jag visade en film som jag fått från Stora Enso som heter Don t gamble with safety som nu också kan ses på vårt intranät, säger Peder. Och sen visade jag bilder och berättade om Pär Johanssons övningsrigg som Linerbladet berättade om i förra numret. Från bilderna om Pär Johanssons övningsrigg för säkert arbete på trycksatta system med heta aggresiva media. God ordning Besöket i Nettingsdorf avslutades med en rundtur där renseri, pappersmaskin och systemtekniks verkstad fick besök. Intrycket av de lokaler vi fick möjlighet att besöka var mycket positivt, rent, välstädat och god ordning. ANDERS LINDBERG 6

7 Tema: LIVSSTIL OCH HÄLSA Doktorns hörna ULF NORDLUND f ö r e t a g s l ä k a r e Återhämtning självklart för elitidrottare men inte för yrkesarbetare FIGUR 1. En arbetshypotes om hur utmattningsprocessen kan utvecklas genom bristande återhämtning och dränage av energi. Elitidrottare lär sig konsten att vila och komma i balans efter hårda träningspass och tävlingar. Yrkesarbetande med hög arbetsbelastning negligerar i stället ofta behovet av sömn och vila med risk att hamna i en negativ stresspiral. Allt fler studier har visat att det finns tydliga samband mellan otillräcklig eller störd sömn och hälsoproblem (t ex insulinresistens, fetma och utmattningssyndrom). Andelen vuxna som upplever sitt arbete som både jäktigt och psykiskt ansträngande har ökat de senaste 25 åren. Allt större ansvar läggs på individen att definiera sina arbetsuppgifter och sätta gränser för hur omfattande arbetet ska vara, och även sätta gränser mellan arbete och övrigt liv. De krav på engagemang och prestation som ställs på människor i arbetslivet har stora likheter med dem som möter idrottare på elitnivå. Medan elitidrottare utbildas i att uppmärksamma och tillgodose kroppens behov av återhämtning, tenderar högpresterande människor i dagens arbetsliv att i allt högre grad nedprioritera återhämtning och betrakta sömnen som en quick fix i syfte att snabbt återställa arbetskapaciteten. Fysisk, liksom mental, belastning resulterar i nedsatt funktionsförmåga. Under den återhämtningsprocess som följer på ett träningspass eller tävlingstillfälle överkompenserar kroppen den fysiska ansträngningen genom att bygga upp en högre funktionsförmåga för att vara bättre rustad inför nästa belastning. När återhämtningen är otillräcklig i relation till belastningen, övergår processen till att vara nedbrytande, och den ackumulerade belastningen resulterar i en obalans som inom idrotten finns beskriven som överträningssyndrom. Hjärnans återhämtning är beroende av sömn. Ju mer stress och ansträngning, desto större behov av tillräcklig mängd sömn av god kvalitet. Under gynnsamma förutsättningar antas hög stress och belastning bidra till bättre sömn. Hjärnan reagerar på sömn- underskott genom att öka drivkraften för sömn, vilket gör att insomningstiden blir kortare och sömnen djupare och mer sammanhängande. Personer som drabbats av utmattningsdepression beskriver hur de inledningsvis under en långvarig period av intensivt arbete balanserade med god sömn och funktionella återhämtningsstrategier under dagen (vila, pauser, socialt umgänge, regelbundna måltider, fysisk träning). Till en början uppslukades de av engagemang och lust i arbetet, och de upplevde sig osårbara och immuna mot stress. I detta tillstånd uppfattade de inte signaler av trötthet eller sitt behov av sömn och vila, utan när belastningen ökade minskade de frivilligt sin sömn för att hinna med allt (Figur 1). Funktionella strategier för återhämtning, vila och sömn är fundamentala för att främja att människor kan behålla engagemang och hälsa. Högpresterande i arbetslivet och elitidrottare möter likartade krav på prestation och engagemang. Hur väl en idrottare lyckas upprätthålla hälsa och prestationsutveckling, trots en hög belastning, bestäms till stor del av den psykofysiologiska återhämtningsprocessen, vars främsta syfte är att eliminera trötthet och återställa vitalitet. Medan idrottare utbildas till att bli medvetna om sitt återhämtningsbehov och hur det ska tillgodoses, möter människor i yrkeslivet ofta hög belastning, höga krav och tidsbrist med en nedprioritering av sin återhämtning. Detta utmanar till att tänka och agera i nya banor. REFERENS: LÄKARTIDNINGEN NR

8 SAP i drift och Linda summerar projektet Efter nästan ett års intensivt projektarbete är nu affärssystemet SAP i drift på ekonomi och inköp. Linda Eriksson har varit projektledare och hon summerar här intrycken tillsammans med tillförordnade ekonomichefen Andrew Richards. 8

9 SAP-projektet initierades av Group IS, dvs koncernens IT-avdelning, och inom den finns en speciell grupp som kallas GSCC som står för Group SAP Competence Center. De har i sin tur konsulter inlejda som jobbar med projekt ute på enheterna, i vårt fall var det Cap Gemini som under året jobbade med systemskiftet vid Smurfit Kappa Kraftliner. Tuff tidsplan Nu när systemet är i drift har konsulterna lämnat fabriken och det är de key users som funnits med i projektgruppen som användarna kan vända sig till med frågor och problem. Den tidplan som ursprungligen sattes upp var väldigt tuff och projektet drogs igång med minimala förberedelser, säger Linda. Projektgruppens medlemmar borde även ha haft möjlighet att ägna 100% av sin tid på projektet och dessa faktorer tillsammans medförde att idrifttagningen flyttades från juni till början av september. Komplext Detta är förmodligen det största SAPprojektet hittills inom koncernen, säger Andrew, och den här verksamheten är så mycket mer komplex än de flesta andra inom koncernen. Inom corrugated divisionen kan man i princip använda en enhet som mall och överföra lösningen till andra enheter rakt av. Vissa enheter har använt SAP tidigare så där är det mer en övergång från en version till en annan. Verksamheten vid ett nyfiberbruk är den mest komplexa och därmed svårast att implementera i ett nytt system och därefter kommer returfiberbaserade bruk och enklast är enheterna inom corrugated division, säger Andrew. Lära av andra Smurfit Kappa Eslöv går igång med sitt projekt i januari och när fabriken i Piteå nu är klar så innebär det att vi tidsmässigt är i mitten av alla Smurfit Kappa enheters övergång till SAP. Det finns mycket att lära för andra enheter från det här projektet, säger Andrew. Det här är i lika hög grad en förändring av hela affärsprocessen som ett byte av IT-system. Och det är också bakgrunden till att det i huvudsak inte är IT-folk som är key users. Projektet avslutas Nu pågår avslutande utbildning men även i fortsättningen kommer utbildning att behövas eftersom nya användare kommer till allt eftersom. Vi som varit med i projektet finns som stöd och support till användarna och manualer finns tillgängliga på intranätet, säger Linda. När vi inte själva kan svara på frågorna så kan vi vända oss Vi fascineras av den storslagna naturen och att ni alla är så bra på engelska.. ANDREW RICHARDS, t f ekonomichef direkt till GSSC-centret och få hjälp därifrån. Projektet kommer snart att avslutas men arbete med mindre förbättringar kommer att fortsätta och mycket talar för att ytterligare moduler kommer att installeras, närmast till hands är anläggningsreskontra. Återvänder Andrew Richards har varit tillförordnad ekonomichef sedan juni och han kommer att finnas kvar till i december när han återvänder till sitt jobb som controller vid Smurfit Kappa Townsend Hook. Han har varit tillförordnad under tiden som rekrytering av ekonomichef pågått efter det att Örjan Lindström slutade, en rekrytering som resulterade i Lars Lund som presenteras på sid 16. Townsend Hook, där Andrew jobbar som controller, är ett returfiberbruk med ca 170 anställda, produktionen är ca ton och anläggningen är mer än 100 år gammal. Andrew är generös med lovord över de personer han mött och jobbat ihop med under halvåret i Piteå, han har aldrig tidigare varit på dessa breddgrader. Min familj har varit hit på besök och vi fascineras av den storslagna naturen och att ni alla är så bra på engelska. Och min son fick en ny favorit när han fick smaka på falukorv. ANDERS LINDBERG Driftberedskap utbildas på brandfarliga varor De personer som normalt delar driftberedskapen i sulfatfabriken kommer att genomgå en utbildning rörande de tillståndspliktiga brandfarliga varor som finns i fabriken. De som är föreståndare för de brandfarliga vätskorna kommer att genomgå samma utbildning. Utbildningen genomförs under två dagar i början av december. Anledningen till utbildningen är att dels få mer kunskaper om de varor som hanteras inom Smurfit Kappa Kraftliner och dels att efter utbildningen kunna fungera som föreståndare och ersättare för varandra när det gäller de brandfarliga varorna. Utbildningen hålls av Brandskyddsföreningen i Norrbotten och utförs av Räddningstjänsten i Piteå. 9

10 Umeå universitets tvååriga processoperatörsutbildning startar en studiegrupp i Piteå hösten En nyhet för de studenter som då påbörjar programmet är att sju företag längs Norrlandskusten, däribland Smurfit Kappa Kraftliner och SCA Munksund, erbjuder betald traineeplats efter avslutad utbildning. En processoperatör arbetar med moderna IT-lösningar och ansvarar för att produktionen sker i så hög takt och med så hög kvalitet som möjligt. Traineeplatser kommer att ge de nyutexaminerade en unik möjlighet att lära känna företaget eftersom de varvar tjänstgöring med studieresor och kompetensutveckling. De får bra betalt för en grundlig introduktion till yrket och skaffar sig ett brett kontaktnät och värdefull kompetens inom branschen. Målet med traineeprogrammet är att förstärka företaget med medarbetare med hög kompetens och de som går traineeprogrammet kommer att vara med att utveckla verksamheten, säger Stefan Andersson, utbildningssamordnare vid Smurfit Kappa Kraftliner AB i Piteå. Teori och praktik Processoperatörsprogrammet är en yrkesinriktad utbildning där teori varvas med praktik under två år. Det är initierat och framtaget tillsammans med Norrlands processindustri. Syftet är att höja kompetensnivån och säkerställa rekryteringen av processoperatörer eftersom processindustrin står inför stora pensionsavgångar den närmaste 10-årsperioden. Det är absolut avgörande för oss att vi har tillgång till välutbildade processoperatörer. Branschen behöver både kvinnor och män som är intresserad av ett intressant, varierande och välbetalt jobb med goda utvecklingsmöjligheter, säger Fredric Westling, personalchef, SCA Packaging Munksund AB Fantastiskt erbjudande Det är sju industrier i Örnsköldsvik- och Piteåområdet som har tecknat ett samarbetsavtal med teknisk-naturvetenskapliga fakultet vid Umeå universitet. Deltagande företag i Piteå är Smurfit Smurfit Kappa Kraftliner erbjuder traineeplatser Glada miner då Umeå universitet och Industrin i Piteå och Örnsköldsvik enats om ett traineeår efter examen från processoperatörsutbildningen. Från vänster Susanne Vikström, utbildningsledare vid Tekniska högskolan vid Umeå universitet, David Albertsson, personalutvecklare vid Boliden Mineral AB, Stefan Andersson, utbildningssamordnare vid Smurfit Kappa Kraftliner i Piteå, Fredric Westling, personalchef vid SCA Munksund i Piteå, Staffan Andersson, prodekan vid teknisk-naturvetenskaplig fakultetoch Billy Nordin, personalchef vid Domsjö Fabriker i Örnsköldsvik. FOTO: MATTIAS PETTERSSON Kappa Kraftliner och SCA Munksund, i Örnsköldsviksområdet deltar AkzoNobel AB i Örnsköldsvik, Boliden Mineral AB Rönnskärsverken, Domsjö Fabriker AB i Örnsköldsvik, M-real Sverige AB i Husum och SCA Packaging Obbola AB. Anna Mannelqvist, projektsamordnare vid Enheten för näringsliv och samhälle vid Umeå universitet, är mycket nöjd med avtalet om traineeprogrammet som slutits mellan processoperatörsutbildningens samarbetsföretag och Umeå universitet. Att kunna erbjuda traineeplatser kopplat till utbildningen är helt fantastiskt och också unikt vid Umeå universitet. Företagen får hjälp med kompetensförsörjning och våra studenter får kvalificerade och intressanta jobb. Detta är samverkan när den är som bäst! Läs mer på: 10

11 Pensionärerna lyssnade intresserat och ställde frågor till Fabrikschef Per Swärd Livsnjutare på besök i Tallkronan I mitten av oktober samlades 64 pensionärer i restaurang Tallkronan för att bilda en intresseförening för de som är pensionärer från Smurfit Kappa Kraftliner. Mötesordföranden Jalle Engström ställde frågan till mötesdeltagarna som med handuppräckning svarade ett enhälligt ja till att starta en förening. En interimsstyrelse bestående av Jalle Engström, Ingemar Johansson, Donald Lind och Stig Nilsson valdes. Vid decembermötet, som blir onsdag den 14/12, kommer det formella beslutet om att starta en förening att tas. Senaste nytt I en annons i PT hade alla pensionärer från Smurfit Kappa Kraftliner som var intresserade blivit inbjudna till träffen. Företaget bjöd på annonsen och smörgåsarna och innan träffen avslutades kom fabrikschefen Per Swärd förbi och berättade om senaste nytt från fabriken, bl.a om renoveringen av sodapannan under det långa höststoppet. Pensionärerna fick även möjlighet att ställa frågor till Per vilket uppskattades, det blev en direktkontakt med sin f d arbetsgivare. Lego i skolan Ett flertal skolor i Piteå deltar i ett 2-årigt projekt som heter Smart & förnybart där man jobbar med teknik, förnybar energi och hållbar utveckling. Målet med projektet är att inspirera ungdomar och öka kunnandet kring energi och hållbar utveckling. Ett nytt labb/experimentmaterial har visat sig sig fungera mycket bra i undervisningen om energi. Materialet är Lego förnyelsebar energi och Lego vetenskap och teknologi, avancerade legosatser pedagogiskt upplagda för maximal inlärning. Ett flertal skolor i kommunen har testat materialet Hemsidan igång Hur föreningen ska jobba i fortsättningen diskuterades men inga beslut togs, nu kommer interimsstyrelsen att jobba vidare med olika förslag till nästa mötestillfälle. Föreningens hemsida är igång och där finns även en blogg för utbyte av tankar och idéer. ANDERS LINDBERG via den utlåning som finns i Teknikens Hus regi, men efterfrågan är enorm. Som läget är idag så är materialet utlånat nästan hela läsåret. I projektet Smart och förnybart är det beslutat att köpa in Energilego så att fler Piteåelever får möjlighet att testa och inspireras, men pga begränsade projektmedel har man gått ut med en förfrågan till företag i Piteå om ekonomiskt stöd. Smurfit Kappa Kraftliner är ett av de företag i Piteå som kommer att bidra för att poolen för utlåning av legosatserna blir verklighet. 11

12 Följden av ett hett arbete i maj 2001 vid renseriets inmatningsbord. Vårt beteende påverkar försäkringspremierna OCH KAN I VÄRSTA FALL FÅ FÖRÖDANDE KONSEKVENSER AXA MATRIX Risk Consultants heter försäkringsbolaget som nyttjas av Smurfit Kappa Kraftliner Piteå. Det är ett stort franskt försäkringsbolag som används över hela Smurfit Kappakoncernen. Varje år görs två inspektioner som ligger till grund för bedömningen av premier och självrisk vid brand respektive maskinskada. Per Jonsson, brandskyddsledare vid Smurfit Kappa Kraftliner Varje år betalar Smurfit Kappa Kraftliner mångmiljonbelopp i försäkringspremier, och för att säkerställa att premien ligger rätt gör försäkringsbolaget de årliga inspektionerna. En normal inspektion tar 2-3 dagar i anspråk och den avslutas med ett möte där inspektörerna beskriver sin bedömning som kommer att bli en rapport med krav på åtgärder. Senaste tillfället för inspektionerna var under juli och månadsskiftet augustiseptember. Heta arbeten När det gäller risken för maskinhaverier tittar man på vilka rutiner vi har och hur dessa följs. Utifrån den bedömningen och anläggningens storlek bestäms sedan en premie. När det gäller brandförsäkringen tittar man på vilka risker 12