Halmstad - rädda laholmsbukten
|
|
- Katarina Karlsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 60 Fysisk planering Halmstad - rädda laholmsbukten Halmstad kommun har nästan invånare, varav bor i tätorten. De vackra stränderna vid Laholmsbukten har starkt bidragit till att turistnäringen har vuxit sig stark i området. En viss intressekonflikt finns då det effektiva och intensiva jordbruket i Halland bedrivs på sandiga jordar som lätt läcker kväve. Kvävet förs ut i havet med algblomningar och bottendöd som följd, vilket kan påverka turismen och fisket negativt. Halmstad kommun tog därför tidigt initiativ till att anlägga våtmarker för att komma tillrätta med de förhöjda halterna av kväve i åarna. Kommunen är en föregångare inom området i Sverige. Sedan år 1990 har man anlagt runt 40 våtmarker motsvarande 100 ha och ett hundratal hinder för att fördröja vattnets väg ut i havet för att på så vis rena bort kvävet. Halland täcker en procent av Sveriges yta och har tre procent av landets befolkning. Det ställer höga krav på kommunernas fysiska planering. Våtmarkerna måste anläggas nedströms jordbruksmarken för att göra mest nytta, men på de bästa områdena för våtmarksrening finns kanske redan bebyggelse eller åkermark. Kattegatt innehåller två lager havsvatten. Vid 20 meters djup finns en tydlig salthaltsskillnad, en haloklin. När vårens och sommarens alger sjunker till botten förbrukas syret vid nedbrytningen. Vattnet under 20 meters djup byts ut långsamt, vilket gör att de bottenlevande organismerna riskerar att dö. Situationen är som sämst på hösten. I slutet av 1800-talet och under större delen av 1900-talet har våtmarker dikats ut och vattendrag rätats ut i Sverige för att vinna jordbruksmark. Vattnets snabbare väg ut till havet har gjort att naturens egen rening av det kväverika vattnet har satts ur spel talets åkrar i Sverige läckte lika mycket kväve som dagens! Ett av de 16 miljökvalitetsmål som Sverige har är myllrande våtmarker. Enligt målet ska totalt hektar (120 km 2 ) våtmark anläggas runt om i Sverige under åren Det krävs ungefär 25 km 2 våtmark för att halvera kvävetillförseln från enbart de vattendrag som mynnar i Laholmsbukten.
2 Fysisk planering 61 Det är tillgången på kväve som begränsar algernas tillväxt. Tillförseln av kväve från jordbruksmark via åar som mynnar i Laholmsbukten har minskat i samband att bönderna aktivt har arbetat med att få ner kväveläckaget från åkrarna och djurhållningen. De totala utsläppen av kväve ökar ändå eftersom kväveläckaget från skogsmark har ökat och de anlagda våtmarkerna inte räcker till för att rena bort kvävet. Skogsmarken i sydvästra Sverige är mättad på kväve efter många års nedfall av kväveoxider med ursprung från bilar och industrier. När skogen inte längre kan ta upp det extra kvävetillskottet rinner det kväverika vattnet ut i bäckar och åar. Ökningen, sedan tidigt 1970-tal, är runt tre procent per decennium. Fram till 1960-talet påverkade inte kvävetillförseln till Skagerrak och Kattegatt havsmiljön nämnvärt. Efter 1960-talet har tillförseln av kväve mångfaldigats. De största problemen med övergödning finns i Kattegatts grunda bukter. De mest utsatta områdena är Skälderviken och Laholmsbukten. Under sommarmånaderna är algtillväxten som störst. För Kattegatt som helhet är det bara en sjättedel av kvävet, som algerna använder, som kommer från de svenska vattendragen. Resten har sitt ursprung i bottenvatten från Skagerrak, Baltiska strömmen från Östersjön, luftdeposition och från nedbrytning av organiskt material. Bukterna i östra Kattegatt påverkas i högre grad av åarnas tillförsel eftersom omsättningstiden av det grunda kustvattnet är längre. Studieuppgifter och/eller diskussionsfrågor 1. Hur arbetar din kommun med vattenfrågor? Vilka intressekonflikter finns? 2. Varifrån tas dricksvattnet? Finns det en reservvattentäkt? 3. Har avloppsreningsverket ett kvävereningssteg? Finns det några våtmarker som är anlagda för att rena bort kväve? VÅTMARK UTANFÖR HALMSTAD Den nyanlagda, två hektar stora våtmarken, ligger i Halmstads kommun. Våtmarken beräknas rena bort drygt ett ton kväve per år. Det finns många fördelar med att anlägga våtmarker: kväve försvinner ut i atmosfären eller fastnar i bottensedimenten, vilket minskar problemen med algblomningar, badförbud, bottendöd och minskade fiskfångster, fosfor (ett växtnäringsämne som övergöder i sötvattenmiljöer), organiska miljögifter och tungmetaller binds i sedimenten, den biologiska mångfalden ökar, vattenflödet utjämnas och höga vattenstånd motverkas, de kan fungera som vattenreservoarer, de näringsrika miljöerna kan användas för att producera bioenergi, växtnäringsämnen från våtmarkerna går att återföra till jordbruket och de är vackra (rekreationsområde).
3 62 Fysisk planering Kiruna - att flytta en stad Underlag: Kiruna kommun & LKAB Kirunas läge Det samiska ordet giron (fjällripa) har givit Kiruna dess namn. Tätortens absoluta läge är N och O. Kiruna ligger öster om Kiirunavaara där stora järnmalmsfyndigheter finns. Berget, med sina karaktäristiska platåer av gråberg (slaggsten från brytningen), är ett tydligt landmärke som ses på långt håll. Den enda landsväg man kan nå Kiruna på är E10 som går genom staden. Järnvägen förbinder staden dels med Narvik och dels med södra Sverige med en förbindelse som går via Boden ett par gånger om dagen. Kiruna flygplats har avgångar till Tromsö, Stockholm, Östersund, Umeå och Luleå. Stockholm ligger 96 mil fågelvägen från Kiruna. Tätorten är en viktig kommunikationspunkt för upplevelseturism (jakt, fiske och fjällrekreation). Raketbasen Esrange finns 45 kilometer nordost om Kiruna. Där planerar man rymdturism med start år VY ÖVER KIIRUNAVAARA Klockan varje natt året om skakar samhället till då 70 ton sprängmedel detonerar tals ton malm rasar ner i gruvgångarna. För varje meter man spränger sig ner i järnmalmskroppen kommer gruvarbetarna en halv meter längre in under Kirunas centrum eftersom järnmalmskroppen lutar snett ner under staden. Gruvnäringen i Kiruna Världens idag största kända sammanhängande järnmalmskroppar finns i Kiruna. Luossavaara-Kiirunavaara AB, LKAB, bildades år Det var först i slutet av 1800-talet som järnvägen byggdes och gjorde det ekonomiskt lönsamt att utvinna de järnhaltiga mineralerna. Fram till 1950-talet skedde all brytning i ett dagbrott, det vill säga malmen bröts endast från ytan, inte i djupa gruvgångar. Från år 1962 övergick man helt och hållet till underjordsdrift. Världens nu största underjordsgruva
4 Fysisk planering 63 för järnmalm finns i berget Kiirunavaara. Malmen i berget (magnetit och hematit) ligger som en fyra kilometer lång och meter bred skiva orienterad neråt åt öster in under Kiruna med en vinkel på 60. Där finns minst miljoner ton brytvärd malm. Med dagens brytningstakt på 25 miljoner ton råmalm per år räcker den kända fyndigheten i nästan 100 år. I och med den nya huvudnivån, meter under Kiirunavaaras tidigare topp, och investeringar i ett nytt pelletsverk räknar LKAB med att gruvan ska vara lönsam i minst 25 år till. Därefter krävs åter nya stora investeringar, vilka högst troligt genomförs om världsmarknadspriset på järnmalm är tillräckligt högt. År 1957 blev LKAB helstatligt. Företaget har sedan dess tillfört många miljarder till statskassan och starkt bidragit till Sveriges välfärd. LKAB redovisade år 2006 en vinst på drygt sex miljarder kronor. LKAB producerar anrikad järnmalm i drygt centimeterstora pellets som transporteras med järnväg till Narvik och till Luleå. Därifrån skeppas järnmalmen ut till i huvudsak europeiska järn- och stålverk. Gruvan kallas Europas hemmagruva på grund av sin stora andel på den europeiska marknaden. När LKAB var som störst, år 1961, hade bolaget över anställda. Nu finns arbetstagare, varav arbetar i Kiruna. En stor arbetsgivare i en ort ger även indirekt upphov till andra arbetstillfällen. Det kallas multiplikatoreffekt och innebär att varje arbetare i företaget genererar ytterligare en förvärvsarbetande person i området. Arbetstillfällen som erbjuds finns t.ex. inom hotell- och restaurangbranschen, transportföretag eller turistnäringen. BRYTNING I KIIRUNAVAARA Skissen visar delar av malmkroppen och samhället ovanför. Brytningen av malm letar sig allt djupare ner. Vid brytningen spricker berget i riktning mot Kiruna. Idag bryts malmen på huvudnivån meters djup. Man beräknar att den nya huvudnivån ska ligga på meters djup år Källa: LKAB
5 64 Fysisk planering Mönsterstaden Kiruna fick sin första stadsplan år 1900, men blev inte stad förrän år När Kiruna byggdes fanns redan goda kunskaper om stadsplanering i Sverige. Stadsplanerarna ville bygga en mönsterstad där klimatförhållandena var de rätta och där all kommunikation fungerade bra. Hjalmar Lundbohm var LKABs förste chef och han var även stadens grundare. Lundbohm var också med och startade brytningen i Malmberget några år tidigare. Därifrån hade han erfarenheter av att ett samhälle måste planeras väl annars skulle det kunna växa okontrollerat och bli en kåkstad. Det hade nämligen skett med samhället Malmberget. Till sin hjälp anställde Lundbohm några av Sveriges främsta stadsplanerare och anammade den nya idén som hade kommit inom stadsplanering - klimatanpassning. Eftersom Kiruna ligger norr om polcirkeln, i höjd med tundran i Alaska, är klimatet bistert och det blåser hårda nordliga vindar under vinterhalvåret. För att skydda bebyggelsen placerades staden i lä för de kalla nordliga vindarna bakom gruvberget Kiirunavaara. Gatorna orienterades så att nordanvinden inte ska kunna ta fart via långa raka syd-nordliga gator. När Kiruna byggdes kallades orten Mönsterstaden. Stadsplanerarna tänkte på allt: klimatet, kommunikationerna, morgon- respektive kvällssolen. Politikerna planerar nu att bygga upp delar av Kiruna på en ny plats. Kommunfullmäktiges vision ser ut som följer: Visionen om framtidens Kiruna stad ser vi som en unik stadsbebyggelse i kontinuerlig utveckling i överensstämmelse med dagens och framtidens krav på en högteknologisk mönsterstad, ett ekologiskt samhälle i arktisk miljö. Kirunas framtid När malmen började brytas hade man inte de förutsättningar som krävdes för att kunna se var någonstans malmen fanns i berget. Brytningen genererar sprickbildningar i staden och nu måste delar av Kiruna flyttas. Hur snabbt sprickbildningen sker och hur stor Källa: LKAB BEDÖMD DEFORMATIONSZON I KIRUNA TÄTORT Årtalen i illustrationen anger när rörelserna i horisontalled är mer än två centimeter. Årtalen är ungefärliga och beror på hur snabbt och var gruvbrytningen kommer att ske i framtiden. LKAB uppskattar att cirka kirunabor måste flytta till ersättningsbostäder före år del av staden som kommer att drabbas är svårt att förutse, men enligt de beräkningar som gjorts kommer delar av samhället att hotas redan år I dagsläget finns stora klyftor utanför tätorten. Det är inte bara invånarna, Kiruna kommun och LKAB som är involverade i flytten av olika stadsdelar. Sprickorna i berget får även konsekvenser för infrastrukturen. Därför måste Banverket, Vägverket och Vattenfall också vara med i processen. Järnvägen ska byggas om i fyra etapper och arbetet beräknas vara färdigt i mitten av år Den nödvändiga flytten av vägarna E 10 och 870, som löper genom staden, beräknas vara färdig till mitten av år Båda vägprojekten ska påbörjas i början av år Det är mycket viktigt att kommunikationerna till och från staden fungerar bra, eftersom LKAB dagligen använder både vägar och järnvägar för transporter och arbetspendling. De olika aktörerna som är direkt involverade i arbetet med stadsomvandlingen (kommunen, LKAB, Banverket, Vägverket och Vattenfall) söker aktivt allmänhetens deltagande genom olika insatser. Det är viktigt att
6 Fysisk planering 65 föra en öppen dialog med allmänheten och de intressegrupper som berörs av stadsomvandlingen. Kiruna kommun arbetar också aktivt med att föra en dialog med sina invånare. Kommunens hemsida innehåller tydlig och omfattande information om planerna. Det har dock visat sig att intresset för en dialog är relativt svalt, vilket kommunen tolkar som att invånarna förstår problematiken och att de litar på att alla inblandade parter gör ett bra arbete. Kommunen har efter mycket noga övervägande valt ett av de två huvudförslagen gällande flytten av delar av Kiruna - det nordvästra alternativet valdes framför det nordöstra alternativet. Det nordvästra alternativet Kiruna kommun har beslutat sig för att bygga i nordväst. År 2050 beräknas den största delen av stadsomvandlingen vara klar. Det som nu måste göras för att komma igång med flytten är att besluta om hur och när allt ska genomföras. Det som Kiruna kommun vill bevara är energihushållningen, den minimala klimatpåverkan samt en fortsatt hållbar utveckling för Kiruna. En viktig fråga är även vad som händer i framtiden. Finns malmkroppen verkligen där LKAB beräknat att den ligger? Måste delar av Kiruna flyttas om 100 år igen? Enligt minerallagen är det gruvföretaget, det vill säga LKAB, som måste betala för de skador som gruvverksamheten orsakar. Det gäller exempelvis järnvägen och nya bostäder åt de invånare som bor i området som påverkas. Men exakt hur minerallagen ska tillämpas, vilka ekonomiska värden och intressen som ska ersättas och hur det ska ske är ännu inte bestämt. Ingen vet heller hur mycket den totala flytten kommer att kosta. Rör det sig om 20 miljarder kronor eller kanske 30 miljarder kronor? Vissa hus kan komma att få ett sämre läge, en del hus flyttas och några får bygga nytt. Minerallagen kan tolkas likvärdigt med försäkringsvillkoren för ett hus och husägarna kan då komma att ersättas efter det. Man kommer att försöka montera ner och flytta de flesta husen, men i de fall där det inte går ska ägarna få ut pengar för att kunna köpa sig ett nytt. De känslomässiga band som ägarna har till huset och miljöerna runt omkring går däremot inte att ersätta ekonomiskt, utan kommer att för alltid gå förlorade. Även Banverket, Vägverket och Vattenfall kommer att få betala en liten del av flytten. Av Vattenfalls nya högspänningsledning kommer LKAB att betala 60 procent och Vattenfall resten. Näringslivet, staten inklusive LKAB samt Kiruna kommun kommer att behöva samarbeta i mycket stor utsträckning för att kunna göra flytten så effektiv som möjligt. I Kiruna finns stora kulturella värden. Ett sådant är den timrade kyrkan som ritades av LKAB:s arkitekt, Gustaf Wickman, och stod klar år Byggnaden blev för några år sedan utsedd till Sveriges vackraste byggnad och den måste nu monteras ned, transporteras och byggas upp på ett nytt ställe. Även Kirunas stadshus har vunnit pris. År 1964 blev det utnämnt till Sveriges vackraste offentliga byggnad. Huset är byggt i holländskt tegel och italiensk marmor, vilket är betydligt svårare att montera ned. För att kunna behålla stadshuset intakt måste en 49 meter bred väg byggas inför transporten. PLATSEN FÖR KIRUNAS NYA CENTRUM? Enligt förslaget är det strax nedanför Luossavaara som det nya centrumet ska ligga.
7 66 Fysisk planering Skiss över det nordvästra alternativet Analys av det nordvästra alternativet Det nya centrumet kommer att ligga vid det 724 meter höga berget Luossavaara i sydligt läge och i nära anslutning till Kirunas befintliga bebyggelse. Centrumet kommer att placeras strax nedanför det gamla nordsydliga dagbrottet i Luossavaara. Strax norr om det planerade centrumet finns möjlighet att förlägga en festivalpark/musikarena. En sådan plats får en mäktig inramning! Den vackra kyrkan ska flyttas till ett läge nära centrum med stora öppna ytor runt omkring. Samhället, är enligt det nordvästra alternativet, tänkt att sedan växa åt nordväst från centrum. Den nya järnvägsstationen kommer att ligga knappt en kilometer från centrum intill sjön Luossajärvi. Den äldre bebyggelsen i Kiruna (Bolagsområdet) ska uppföras i egna kvarter i området intill järnvägsstationen. I förslaget ska skidbacken förlängas och övernattningsmöjligheter för turister byggas vid backens slut - allt med närhet till järnvägsstation och centrum. Lite längre åt nordväst ska offentliga byggnader för skola och sjukvård placeras. Bostadsbebyggelsen längre bort kommer att klättra upp på Luossavaaras och Bahpagobbas sluttningar. De flesta hus kommer att få ett sydligt eller sydvästligt läge med värmande sol. Utsikten från tomterna kommer att vara över fjällandskapet med Luossajärvi i förgrunden. Om Kiruna organiseras enligt skissen kommer det fysiska och mentala centrumet att sammanfalla.
8 Fysisk planering 67 VY ÖVER LUOSSAVAARA Från nertill i bild ses sjön Luossajärvi, järnvägen med de röda lokstallarna, E10 och slalombacken på Luossavaaras sluttning. Längst till höger ligger just nu Kiruna tätorts nordvästligaste hörn. Det rådde inte politisk enighet om förslaget när kommunfullmäktige tog beslut om att satsa på en utbyggnad i nordvästlig riktning. Kommunen har vägt in flera för- och nackdelar gällande det nordvästra alternativet. Fördelar Nackdelar Ligger på säker mark med avseende på markdeformation. Möjlighet till attraktiv strandnära bebyggelse. Möjlighet till en mer spektakulär och turistprofilerad stad. Fina fjällvyer för de som bor högt upp på Luossavaara. Innebär en mer utdragen stad med längre avstånd. Kärvare lokalklimat än i de östra delarna. Delvis osäkra och besvärliga markförhållanden, vilket begränsar utbyggnadsmöjligheterna och fördyrar byggandet. Kan på kort och medellång sikt vara mer riskfyllt för investerare, t.ex. fastighetsbolag och kommersiella näringar. Kräver stora investeringar i ny infrastruktur och teknisk service. Studieuppgifter och/eller diskussionsfrågor 1. Föreställ dig att din tätort skulle vara tvungen att flytta på grund av någon anledning. Var skulle den nya orten lokaliseras? Varför just där? Vilka och hur många skulle flytta med? Hur stor del av den nuvarande befolkningen har förankring i tätorten (arbete, socialt m.m.)? Vad måste göras för att få en helt ny tätort att fungera? Vad fungerar dåligt i den nuvarande tätorten och hur skulle det kunna bli på en helt ny plats? Hur ska centrum, bostäder, företag, grönområden, vattenförsörjning, avlopp, vägnät, kommunikationer m.m. planeras? Studera olika kartor och diskutera med föräldrar och vänner. 2. Vilka förändringar kommer din tätort att möta under de närmaste 100 åren? Kan man planera så långt fram i tiden? 3. Har din kommun tagit fram några skisser över hur framtida begyggelse kan se ut? Finns det några äldre skisser att titta på och jämföra med hur det egentligen blev? 4. Vad har hänt i Kiruna sedan den här boken gavs ut (
9 68 Fysisk planering Analys av en flygbild I befolkningstäta områden ställs höga krav på planering av den fysiska miljön. Industrier, jordbruk, bostadsbebyggelse, kulturbevarande och rekreationsområden måste alla få plats. I bilden ovan är den mänskliga närvaron påtaglig överallt. Bilden är tagen tidigt en söndagsmorgon, därav de långa skuggorna från träden och den sparsamma trafiken. Ungefär i mitten ligger en skola med en idrottsplats strax bakom. I skolans närmiljö finns skog. Det finns endast skog i sluttningen, all annan mark är uppodlad eller bebyggd. Genomfartsvägen som slingrar sig upp mot det stora företagskomplexet antyder att stigningen från floden är brant. Företaget har en gynnsam lokalisering nära genomfartsvägen och får därmed snabba och billiga transporter. Höghusen ligger närmare genomfartsvägen än villakvarteren. VÄLPLANERAT LANDSKAP, NECKARDALEN, TYSKLAND Ett annat kraftigt sluttande område syns längst bak, där vinodlingar klättrar upp längs bergssidorna i sydligt och sydvästligt läge. På andra sidan floden ligger bebyggelsen på det flacka flodplanet och längre till vänster finns bebyggelse hitom floden, strax nedanför den skogsbevuxna slänten. Tätorterna är tydligt avgränsade från varandra och förbinds med några mindre vägar. Det är ett fåtal påfarter på genomfartsvägen, troligen av trafiksäkerhetsskäl. Buskar och träd är planterade längs den stora vägen som bullerskydd. Vårbruket har precis börjat, men var finns bondgårdarna? Bondgårdarna ligger inte i anslutning till åkermarken, utan bönderna bor inne i byarna. Jordbruksmarken är på flera ställen uppdelad i små åkerremsor.
10 Regionalgeografi 69 Regionalgeografi UPPSALA SLOTT, UPPSALA Sedan 1600-talet är Sverige uppdelat i regionala förvaltningsområden. Landshövdingen i Uppsala län bor i Uppsala slott. En region har oftast en yta i storlek mellan kommun och världsdel. Regionens gräns utgörs av en eller flera egenskaper som skiljer den från intilliggande regioner. Regionens gräns blir därför en definitionsfråga. Ett land, ett län eller en kommun har tydliga gränser, men de regioner som har en annan indelningsgrund än den politiska har betydligt otydligare gränser. Det har blivit allt vanligare att använda begreppet regionalisering istället för region. Regionen ses inte som en statisk enhet, utan som ett område som ständigt ändrar egenskaper och storlek.
11 70 Regionalgeografi Gränser En gräns är en linje som skiljer ett område från ett annat. Egenskaperna som gränsen delar måste definieras. Några exempel på godtyckligt definierade skiljelinjer mellan olika områden kan vara: åker, där minst 50 % av arealen är uppodlad, landsbygd eller tät bebyggelse, där befolkningskoncentrationen överstiger 30 invånare/km 2 eller möjligheten att odla en viss gröda som kräver en vegetationsperiod på minst 130 dagar. Gränser är nödvändiga för att människan ska kunna organisera samhällen och deras olika funktioner. I många delar av Sverige hör man t.ex. till en vårdcentral. Vårdcentralen har ett avgränsat upptagningsområde. HADRIANUS VALL, ENGLAND Den romerske kejsaren Hadrianus reste till Britannien år 122 e.kr. Därefter uppfördes en vall för att markera Romarrikets gräns mot norr. Olika typer av regioner Regioner kan delas upp i tre olika huvudtyper: homogena, funktionella och politiska regioner. En homogen region har ett likartat innehåll. Exempel på homogena regioner är: Götalands södra slättbygder (jordbruk), Storstockholm (tät bebyggelse), Kurdistan (etnisk tillhörighet) och Amazonbäckenet (vegetation). Kurdistan och Amazonas är homogena regioner som återfinns i flera olika länder - så kallade transnationella regioner. KURDISKA FLAGGAN MÅLAD PÅ KLIPPA, IRAK Det finns drygt 20 miljoner kurder i främst Iran, Irak och Turkiet, men även i Syrien och Armenien. Bergsområdet mellan de fem länderna, med rika oljeförekomster och källflöden till Eufrat och Tigris, kallas Kurdistan. Många kurder har flytt och lever i exil i andra länder. Kurderna har en gemensam historia och tillhör samma språkfamilj och kulturområde. De områden som har en majoritet av kurder kan sägas utgöra en homogen region. Bilden på den kurdiska flaggan är från nordvästra Irak. Det irakiska Kurdistan har ett eget parlament och ett visst självbestämmande.
Kiruna en stad i omvandling
Kiruna en stad i omvandling Ända sedan Kiruna grundades har staden varit intimt förknippad med gruvbrytningen i Kirunavaara. Gruvans utbredning på såväl djupet som bredden har blivit mycket större än vad
Läs merHur flyttar man en stad? Foto: Thomas Nylund, Kiruna Kommun
Hur flyttar man en stad? GEOTEKNIK Malmen är Kirunas lycka. Men det som är stadens lycka är samtidigt dess problem. När LKAB följer malmkroppen allt djupare ner i berget leder sprängningarna till sättningar
Läs merRegionalgeografi. Världen i regioner
Regionalgeografi Världen i regioner Vad är regionalgeografi? NATUR- GEOGRAFI REGIONAL- GEOGRAFI KULTUR- GEOGRAFI Vanliga indelningar av jordens yta 1. Länder 2. Landskap & län 3. Kommuner 4. Världsdelar
Läs merBIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16
BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.
Läs merTankar kring flytten av Kiruna 2015 11 10. Thomas Björnström, Energichef, Tekniska Verken/Kiruna Kraft
Tankar kring flytten av Kiruna 2015 11 10 Thomas Björnström, Energichef, Tekniska Verken/Kiruna Kraft Arktis 24 000 innevånare 20 000 km 2 6000 sjöar 6 stora älvar 220 km 250 km POSITIVA PROGNOSER RYMDINDUSTRIN
Läs merUtveckling och hållbarhet på Åland
Lätt-Läst Utveckling och hållbarhet på Åland Det här är en text om Åland och framtiden. Hur ska det vara att leva på Åland? Nätverket bärkraft.ax har ett mål. Vi vill ha ett hållbart Åland. Ett Åland som
Läs merPå Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika,
EUROPA landskapet På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, Asien, Antarktis, Oceanien och Europa). Europa är den näst minsta av dessa världsdelar. Europas natur är väldigt omväxlande.
Läs merSamtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)
Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog
Läs merKiruna. Flytten av en stad - ett Feng Shui-perspektiv
Kiruna Flytten av en stad - ett Feng Shui-perspektiv En stad skall flyttas, en tilldragelse som är ovanlig för oss i Sverige men historiskt sett inte unik. I det gamla Kina inträffade ibland liknande händelser.
Läs merProjekt 2030 - stadsomvandling Kir una Kir una 2009 Defor mationer nära det gamla dagbrottet Deformationer ca 200-300 m från dagbrottet Ön-området hösten 2005 Vad påverkas och när? Stadskärnan inom 10-15
Läs merF Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till
Läs merStad möter land. Strategier för staden Ystad 2030
Stad möter land Strategin går ut på att hantera mötet mellan stad och land, den stadsnära landsbygden. Ystad är en väl avgränsad stad där gränsen mellan stad och land är viktig. Strategin tar ett grepp
Läs merDet var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.
Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall
Läs merVarför var landskapet öppnare förr? Delsbo Byaråd Öppet landskap
Varför var landskapet öppnare förr? Delsbo Byaråd Öppet landskap 190214 Träd fick ej finnas vid åkerkanten -de suger näring och vatten av grödorna Träden skuggar och kyler - grödorna växer sämre.. Träden
Läs merLedare: Gamla synder fortsätter att övergöda
Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda RÄDDA ÖSTERSJÖN Många åtgärder för att minska övergödning av sjöar och kustvikar har gjorts de senaste decennierna. Bland annat har reningsverken blivit effektivare,
Läs merLANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE
LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och
Läs merSpår i marken. av gruvans drift i Sala tätort
Spår i marken av gruvans drift i Sala tätort En informationsfolder om vad den historiska gruvbrytningen lämnat efter sig i vår närmiljö och vad vi bör och måste tänka på att göra för att minimera skadlig
Läs merVALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM
VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM I arbetet med Vallkärra Stationsby är det viktigt att finna områdets gränser och därmed dess form. Nedan följer en diskussion kring hur Vallkärra Stationsby bör växa. En av
Läs mer32(60) 32(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka
32(60) 32(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka Nummer Område Markägare Areal Bostadstyp Trafik Havsutsikt Närhet till service 1 Kyrkskolan bostäder AB ca 1800 m² Flerbostadshus Parkering på tomten el
Läs merVilken är din bild av Kiruna?
Vilken är din bild av Kiruna? Som Du säkert vet kommer Kiruna inom de närmaste årtiondena att genomgå ganska stora förändringar. Som följd av de markdeformationer som uppstår i samband med LKAB:s gruvbrytning
Läs merVA-utredning för sjönära bebyggelse i Offne Del av Offne 1:6 Åre kommun, Jämtlands län
Östersund 16-01-26 Sid 1 (5) VA-utredning för sjönära bebyggelse i Offne Del av Offne 1:6 Åre kommun, Jämtlands län 2015-01-28 Projektnr: 15190 Handläggare: Östersund 16-01-26 Sid 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merVandringsleder. Sommar
Vandringsleder I och omkring Kittelfjäll och Henriksfjäll finns en rad trevliga utflyktsmål som bjuder på både natur- och kulturupplevelser och om det är rätt säsong och tid möjligheter till fiske samt
Läs merFrågor och svar från kvällen vid Södra Viken 9 april 2013
Frågor och svar från kvällen vid Södra Viken 9 april 2013 Om Climate Arena 1. När tror ni att anläggningen kan stå klar? Planerad byggtid är 4-5 år från beslut om byggnation 2. Blir anläggningen ovan eller
Läs merAreella näringar 191
Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om
Läs merDetaljplan för KAPELLET, del av Tuolluvaara 1:1 och del av Kiruna 1:173
Detaljplan för KAPELLET, del av Tuolluvaara 1:1 och del av Kiruna 1:173 1(6) Detaljplan för KAPELLET, del av Tuolluvaara 1:1 och del av Kiruna 1:173 2(6) Miljö- och Byggnämnden Kiruna kommun Upprättad
Läs merÄmnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.
Läs merSvenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv
7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna
Läs merNÄR ÄR DET DAGS ATT SÄLJA OCH FLYTTA?
NÄR ÄR DET DAGS ATT SÄLJA OCH FLYTTA? Tillsammans tar vi nästa steg i Malmbergets samhällsomvandling Tillsammans kan vi, invånarna, näringslivet, kommunen och LKAB, genomföra samhällsomvandlingen på ett
Läs merLIS-bilaga. Översiktsplan 2010 Karlskoga kommun. Antagande KS-KF LIS. Landsbygdsutveckling inom strandskyddsområden
LIS-bilaga Översiktsplan 2010 Karlskoga kommun Antagande KS-KF LIS Landsbygdsutveckling inom strandskyddsområden Bakgrund LIS-områden LIS - Landsbygdsutveckling inom strandskyddsområden är ett nytt särskilt
Läs merMarkavvattning för ett rikt odlingslandskap
Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Anuschka Heeb Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden
Läs merrapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012
rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander
Läs merBehovsbedömning. Detaljplan för Vendledal 2 och del av Vimmerby 3:3, Vimmerby kommun, Kalmar län. MOB Granskningshandling
Behovsbedömning Detaljplan för Vendledal 2 och del av Vimmerby 3:3, Vimmerby kommun, Kalmar län Granskningshandling Behovsbedömning 2 (5) Inledning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning
Läs merJordbrukets tekniska utveckling.
/BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli
Läs merSÖRÅKER-TORSBODA LOGISTIKCENTER Timrå kommun, Västernorrlands län
Kombiterminal, logistikföretag Indalsälven Upplagsytor gods Torsboda E4 Norrån Kråkholmen Söråker Natura 2000-område Utredningsområde för eventuell framtida utbyggnad till containerhamn FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN
Läs merVegetation som föroreningsfilter
Campus Helsingborg, OPEN CAMPUS 17/11/2012, Miljöstrategi Vegetation som föroreningsfilter Torleif Bramryd Miljöstrategi Lunds universitet, Campus Helsingborg VEGETATIONENS BETYDELSE I STADSMILJÖN -Rekreation
Läs merMörrumsån, Hur når vi målet god status?
Mörrumsån, Hur når vi målet god status? Åsnen och Mörrumsån Rikt växt och djurliv, hög biologisk mångfald Stor betydelse för rekreation och friluftsliv (riksintresse) Stor betydelse för turistnäringen
Läs merKrydda med siffror Smaka på kartan
Krydda med siffror Smaka på kartan Stefan Svanström Statistiska centralbyrån Avdelningen för regioner och miljö GIS i Västmanland Västerås Om SCB Statistik är en förutsättning för demokratin SCB är en
Läs merP ROGRAM 1(15) tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. inom Arkösund i Norrköping
1(15) P ROGRAM tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping, fysisk planering den 22 september 2009 G O D K Ä N N A N D E H A N D L I N G
Läs merIsättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald
Isättrabäcken Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken- biotopvård för ökad biologisk mångfald Bakgrund Antalet rovfiskar minskar längst med kusten och påverkar ekologin i havet. När antalet
Läs merVåtmarker och fosfordammar
Våtmarker och fosfordammar Bakgrund De flesta av de miljöåtgärder som rekommenderas lantbrukare i praktisk odling och de åtgärder som beskrivs i detta utbildningsmaterial syftar till att minska läckage
Läs merVattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand
Vattenrening i naturliga ekosystem Kajsa Mellbrand Naturen tillhandahåller en mängd resurser som vi drar nytta av. Ekosystemtjänster är de naturliga processer som producerar sådana resurser. Till ekosystemtjänster
Läs merVattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?
www.logiken.se Omslagsbild: Skäfthulsjön, foto: Jennie Malm Vattenöversikt Hur mår vattnet i Lerums kommun? Lerums kommun Miljöenheten I 443 80 Lerum I Tel: 0302-52 10 00 I E-post: lerums.kommun@lerum.se
Läs merUPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa
UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.
Läs merVar ska det nya reningsverket byggas?
Var ska det nya reningsverket byggas? PRESENTATION AV LOKALISERINGSUTREDNING APRIL 2016 Resultat av lokaliseringsutredning för nytt reningsverk i Lidköping Här följer en sammanfattning av lokaliseringsutredningen.
Läs merEuropa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9
Europa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9 Våra världsdelar och kontinenter 1. Hur många är de stora kontinenterna och vad heter de? 2. Hur många världsdelar finns det? 3. Vilka två världsdelar ligger
Läs merVindkraftprojektet Skyttmon
Vindkraftprojektet Skyttmon Projektpresentation, april 2010 1 Projektägare JP Vind AB är projektägare till Vindkraftprojektet Skyttmon. JP Vind AB bygger och driver förnybar elproduktion i form av vindkraftanläggningar.
Läs mer5 Stora. försök att minska övergödningen
5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.
Läs merManual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla
Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla I den här manualen kan du läsa om hur du kan arbeta med Puls Geografi Sverige år 4 på en interaktiv skrivtavla. Tanken är att övningarna ska
Läs merKv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen
Diarienummer: Miljöreda: 13/0911 Upprättad: Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen 1(8) Utredningens huvuddrag Bakgrund och syfte Riktlinjer för bostadsförsörjningen Vårgårda kommun
Läs merLEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL
LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din
Läs merPedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola
Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola Vattnet i skolan 2016-08-23. Lyngnerns vattenråd www.vattenorganisationer.se/lygnernsvr/ 1 (8) Genom Erikstorp rinner en lite bäck som mynnar i Nolån.
Läs merNya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden
Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde
Läs merKEBAL 1:33. Samrådshandling PLANBESKRIVNING. Detaljplan för. Kebal, Strömstads kommun 2008-10-16
Detaljplan för KEBAL 1:33 Kebal, Strömstads kommun Samrådshandling 2008-10-16 PLANBESKRIVNING Till detaljplanen hör följande handlingar: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Plankarta med bestämmelser,
Läs merLångbro. Arkeologisk utredning vid
Arkeologisk utredning vid Långbro Särskild arkeologisk utredning inom del av fastigheten Långbro 1:1, Vårdinge socken, Södertälje kommun, Södermanland. Rapport 2010:52 Kjell Andersson Arkeologisk utredning
Läs merDetaljplan för Kalven 1:138
Öckerö kommun Göteborg 2015-03-13 Datum 2015-03-13 Uppdragsnummer 1320008557 Utgåva/Status Slutlig Robin Sjöström Lena Sultan Elisabeth Olsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box
Läs merJORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015
JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna
Läs merMiljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.
Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda
Läs merSamrådsunderlag avseende ansökan om tidsbegränsat ändringstillstånd för deponering av avfallskalk i Kiruna
1 (5) Samrådsunderlag avseende ansökan om tidsbegränsat ändringstillstånd för deponering av avfallskalk i Kiruna Till: Delges: Enligt sändlista Linda Dahlström Natasha Lyckholm Lars-Ola Särkimukka Johan
Läs merSamhällsomvandling Malmfälten
Samhällsomvandling Malmfälten Anders Furbeck Senior Vice President LKAB Skellefteå 110405 En långsiktig och hållbar väg mot tillväxt LKAB är en av Sveriges lönsammaste industrikoncerner som i stor utsträckning
Läs merHur mycket jord behöver vi?
Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön
Läs merKiruna KIRUNA. - en stad i omvandling
981 85 Kiruna 0980-70 000 www.kommun.kiruna.se KIRUNA - en stad i omvandling Niclas Sirén, vice ordförande i kommunstyrelsen, och Kristina Zakrisson, kommunalråd, är redo att starta bygget av Kirunas nya
Läs merBefintlig bebyggelse. Befintlig bebyggelse
2 Allmänt Gondolbyn exploateras vid Hemavan Gondol, som blir ett nytt område med bebyggelse i syfte att tillgodose det ökande antalet turister i Hemavan, sommar som vinter. Det ska vara ett attraktivt
Läs merVATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014. MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP
VATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014 MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP I SAMVERKAN Torsås kommun Vattenrådet Kustmiljögruppen Länsstyrelsen i Kalmar län LOVA -Lokala vattenvårdsprojekt NOKÅS
Läs merAtt anlägga eller restaurera en våtmark
Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se
Läs merLEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.
MULLSJÖ KOMMUN 63 LEVANDE LANDSBYGD På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. HUR SER DET UT? Jordbruk, skogsbruk Antalet
Läs merNew York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt.
New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. Vad vet du om New York? Säkert en hel del, för New York är en stad som många
Läs merVar rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp
Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp Miljösamverkan östra Skaraborg Vänern Mariestad Töreboda Lidköping Götene Karlsborg Skara Tibro Skövde Falköping Tidaholm Hjo Vättern
Läs merVärlden idag och i morgon
Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den
Läs merUpptäck Sverige Lgr 11
Upptäck Sverige Lgr 11 Upptäck Geografi Lgr 11 är ett grundläromedel i geografi för årskurs 4-6. Läromedlet består av grundböckerna Upptäck Sverige, Upptäck Europa med Norden och Upptäck Jordens resurser.
Läs merDetaljplan för avsättningsmagasin vid Albysjön Del av Alby 15:32
2015-06-06 50-49 Granskningshandling Detaljplan för avsättningsmagasin vid Albysjön Del av Alby 15:32 PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Flygfoto Diarienummer: SBF/2013:430 BOTKYRKA KOMMUN 2 [9] Flygfoto
Läs merFormas, Box 1206, 111 82 Stockholm (www.formas.se)
Forskningsrådet Formas är en statlig myndighet som stödjer grundforskning och behovsstyrd forskning med höga krav på vetenskaplig kvalitet och relevans för berörda samhällssektorer. Det övergripande syftet
Läs merAnsökan om dispens från bestämmelserna i 7 kap 15 miljöbalken om strandskydd
LULEÅ KOMMUN Miljö- och byggnadsnämnden Ansökan om dispens från bestämmelserna i 7 kap 15 miljöbalken om strandskydd Uppgifter om fastighet och sökande Fastighetsbeteckning: Organisationsnummer/personnummer:
Läs merRemissvar Bygg Gotland förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010 2025 Dnr 82004
Gotlands Ornitologiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder 806 623 44 Klintehamn 0498-24 42 63 gof@blacku.se Stadsarkitektkontoret Gotlands Kommun 621 81 Visby Remissvar Bygg Gotland förslag till
Läs merLäge för plan: Planområdet är beläget på Tuvan, vid Tennisvägen och Tuvanvägen. Se karta.
2016-03-31 Dnr: MK BN 2016/00267 Behovsbedömning Handläggare: Erika Svensson Förvaltning: Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa. Plan:. Detaljplanen ersätter delar av SP046, Förslag till stadsplan för TUVAN
Läs merVästerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan
Läs merDetaljplan norr om Brottkärrsvägen, Askim
Beställare: Att. Ola Skepp Sweco Infrastructure AB Gullbergs Strandgata 3 Box 2203 403 14 Göteborg Detaljplan norr om Brottkärrsvägen, Askim Bergteknisk besiktning Bergab Berggeologiska Undersökningar
Läs mer1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1 (6) 2018-04-10 Antagandehandling ANTAGEN 2018-06-18 LAGAKRAFT 2018-07-18 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för kv. Sofielund och Nordslund Trädgårdsgatan Lessebo samhälle Lessebo
Läs merSverige ligger på den Skandinaviska halvön i norra Europa. En stor del av Sverige, cirka en sjättedel, ligger ovanför polcirkeln.
1. Sverige Läs texten, slå upp ord du inte förstår Sverige ligger på den Skandinaviska halvön i norra Europa. En stor del av Sverige, cirka en sjättedel, ligger ovanför polcirkeln. Sverige, Norge och Danmark
Läs merVarje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?
Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till
Läs merför dig, dina grannar och Gotlands framtid.
för dig, dina grannar och Gotlands framtid. Klart Vatten livsviktigt för Gotland Region Gotland driver satsningen Klart Vatten som med grundvatten i fokus bidrar till att höja kvaliteten på avloppen. Vårt
Läs merGissa vilket ämne! Geologins Dags tipsrunda 2012 för ungdomar och vuxna. Mer geologi finns på:
1. Gissa vilket ämne! Det näst vanligaste grundämnet i jordskorpan är en förutsättning för det informationssamhälle vi har idag. Detta ämne ingår i transistorradion, i dioder och i integrerade kretsar
Läs merEN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1
1 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR SYFTE Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk
Läs merÅbytorp Översiktsplan Kumla kommun 2040
Åbytorp Tätortsutveckling Åbytorp Ortens karaktär Åbytorp ligger cirka 3,5 kilometer väster om Kumla och har 820 invånare. Åbytorp härstammar från de två byarna Stene och Långgälla och har vuxit upp på
Läs merEN BRA KOMMUNFÖR BARNEN ÄR BRA FÖR ALLA
EN BRA KOMMUNFÖR BARNEN ÄR BRA FÖR ALLA Läs vårt valmanifest så förklarar vi varför Trelleborgs grönaste valmanifest 2018 Tänk om vi bygger en kommun utifrån barnens bästa. Om vi låter barnens behov och
Läs merUtredning av rasrisk på naturbergslänter. Ugglevägen Etapp 9 Tyresö kommun
Utredning av rasrisk på naturbergslänter Ugglevägen Etapp 9 Tyresö kommun www.bjerking.se Hornsgatan 174 117 34 Stockholm Telefon 08455 56 00 Fax 08455 56 01 www.bjerking.se Org.nr 5563755478 Fskattebevis
Läs merProduktion - handel - transporter
Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation
Läs merDel av Brunnsäng 1:1 (Bovieran)
Samhällsbyggnadskontoret Granskningsutlåtande Dnr 2015-00397-214 Detaljplan för Del av Brunnsäng 1:1 (Bovieran) inom Brunnsäng i Södertälje Upprättad 2017-05-15 Beslut Stadsbyggnadsnämnden beslöt 2015-03-24
Läs merBefintlig bebyggelse. Befintlig bebyggelse
2 Allmänt Gondolbyn exploateras vid Hemavan Gondol, som blir ett nytt område med bebyggelse i syfte att tillgodose det ökande antalet turister i Hemavan, sommar som vinter. Det ska vara ett attraktivt
Läs merHållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14
Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...
Läs merVarför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar
Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?
Läs merNätverket bevara Årstaskogen har studerat presentationen och kompletterat där information saknats/utelämnats eller varit direkt vilseledande.
Nätverket bevara Årstaskogen har studerat presentationen och kompletterat där information saknats/utelämnats eller varit direkt vilseledande. I de fallen har en sida lagts till med kompletterande information
Läs merVattnet i Donau är inte sämre än i Mälaren och folk badar i Donau. Hur det förhåller sig längre nedströms, i de forna öststaterna vet jag inte.
Hej alla, Tänk om jag skulle börja detta lilla epos över Donau Radweg med att skriva åk aldrig Donau Radweg med cykel!! Det hade varit katastrofalt. Istället skriver jag till alla cykelfans Åk Donau Radweg
Läs merMILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING
MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING Lektionsupplägg: Östersjön ett hav i kris Idag anses övergödningen vara Östersjöns mest akuta miljöproblem. Eleverna får undersöka hur en förenklad näringsväv i Östersjön ser
Läs merMILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta
Läs merFAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
Läs merBRYTNING SÅ BRYTS MALMEN
BRYTNING SÅ BRYTS MALMEN När LKAB levererar Performance in Ironmaking får stålverkskunderna en ökad effektivitet i sina processer. Det börjar med brytningen av den unika magnetiten i LKAB:s gruvor i Kiruna,
Läs merInventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs
Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs Sammanfattning Innehållsförteckning Inventering av upplevelsevärden och faktorer av värde för friluftsliv och
Läs merVägen till nya samhällen
LKAB, BOX 952, 971 28 LULEÅ www.lkab.com Produktion: LKAB och Hallvarsson & Halvarsson. Illustratör: E. Anttila. Bild: White Arkitekter AB. Foto: Fredric Alm, Tryck: Luleå Grafiska AB. Januari 2016. LKAB
Läs merAnn-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö
Läs merPM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100
PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100 Innehåll 1 Riktlinjer för bebyggelse och översvämningsrisk... 1 1.1 Ökande översvämningsrisk och principer för att hantera
Läs mer