Plan för implementering av integrerad samverkan

Transkript

1 Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) (20) Patric Berntsson Projektledare , Plan för implementering av integrerad samverkan Följande dokument skall ses som ett förslag till grunder för en plan på hur man vid respektive myndighet kan arbeta med implementering av integrerad samverkan. Det är ett dokument för en grund som är tänkt att vara gemensam för alla fyra parter. Genomgående används begreppet deltagare, deltagaren som står för de individer vi möter oavsett myndighet. Bilagor: 1, Kompletterande frågor till deltagare i samband med inskrivning. Informationsskiss 2, SIP-Samspelet 3, Ramberättelse, Samspelet 4, Tidsplan med implementeringspunkter 5, Indikatorer

2 2(20) Grund För att lyckas med samverkan krävs ett stort och samlat engagemang från samtliga parter, där individfokus och nyttoperspektivet präglar arbetet på alla nivåer. Då kan de utmaningar vi ser i samverkansarbetet övervinnas. Det kan bl.a. handla om att förändringar sker i organisationer, deras uppdrag och/eller hos personal och att tillräcklig tid avsätts för samverkan och styrning av samverkansinsatser. Genom att möjliggöra mer långsiktiga samverkanslösningar/processer och inte enbart finansiera tidsbegränsad projektverksamhet kan förbundet säkra möjligheten att det finns en bredd av efterfrågade och välfungerande samverkansinsatser som är till nytta för personer med sammansatta rehabiliteringsbehov. (fr Ramberättelse HBS) Ansvar Det åligger såväl handläggare som chefer att ta ett enskilt, men även gemensamt, ansvar för att samverkan skall bli så bra som möjligt. Det bygger på att alla parter kommer till de möten de är kallade och att dessa möten är prioriterade. Om en part väljer att inte deltaga faller processen. Att ha deltagarens behov i fokus ligger till grund för en integrerad samverkan. Redan i kallelsen till ett samverkansmöte skall det framgå syfte, vilka representanter som skall deltaga, vem/vad mötet omfattar samt övrig information som anses vara av vikt för mötet. Detta leder bl a till att respektive handläggare/myndighet måste förbereda sig inför samverkansmöten på det sätt som gynnar den den enskilde. Dessa förberedelser kan omfatta att ha rätt mandat med sig till mötet, att ha förslag på vilken/vilka insatser resp. myndighet kan bidra med. Avseende mandat är det i grunden en ledarskapsfråga att tillse att man som handläggare har rätt förutsättningar och resurser när man deltager i samverkansmöten. Hur integrera samverkan? På respektive myndighet bör man inom sin egen organisation ha en grundläggande information för handläggare och chefer omfattande vad integrerad samverkan står för och hur det är tänkt att det skall fungera på min myndighet. Viktigt att kunna påvisa vilka vinster som kan ske för såväl organisationen som deltagaren. Ledarskap Chefen tilldelar de resurser som krävs för att det skall bli en bra samverkan. Resurser i detta fall omfattar mandat, tid och andra förutsättningar som krävs för handläggaren som kommer till mötet. Inte minst omfattar det att undanröja de hinder för samverkan som kan finnas. Chefens attityd till samverkan och övriga parter är oerhört viktig då det med en positiv attityd påvisar att man ser detta som ett framgångsrikt sätt att arbeta. Med en negativ attityd blir effekten motsatt. Vidare har chefen en viktig roll för att följa upp samverkan med vilka resultat det har gett respektive myndighet samt kontinuerligt se till att rätt resurser finns.

3 3(20) Det är en ledarskapsfråga att tillse att samverkansmöten är prioriterade för handläggarna. Tidig upptäckt av samordningsbehov Det finns ett antal människor som är i kontakt med flera av parterna och har ett behov av samverkan och samordning då det många gånger blir otydligt för deltagaren vem som är huvudman i sitt ärende och hur kontakten med övriga parter skall se ut. Det enklaste exemplet är kanske att man som sökande av försörjningsstöd måste vara inskriven på Arbetsförmedlingen och redan där föreligger ett samverkansbehov. Hur snart efter inskrivning skall man ha det första samverkansmötet (trepartsmöte)? Otydlighet skapar stress och problem vilket kan innebära att när man väl startar samordningen är behovet större än vad det kunde varit vid tidigare identifiering, såväl när det gäller antal samverkande parter som deltagarens problembild. Genom att inledningsvis av ett ärende jobba med annan, tydligare information samt andra typer av kartläggningsfrågor finns en god möjlighet att få fram samordningsbehov tidigare vilket skulle underlätta för deltagaren och organisationen. Gemensamma grunder När man som enskild individ kommer i kontakt med någon av myndigheterna för första gången kan det finnas ett antal myndighetsgemensamma frågor som man ställer utifrån perspektivet: att identifiera ett eventuellt samverkansbehov. Kommunen via IFO och Arbetsförmedlingen tar dagligen emot ett stort antal nya som skall skrivas in, likaså Landstinget. Om man vid detta tillfälle kan ha en gemensam samsyn och gemensamma frågor kan det leda till tidig upptäckt av behov av samverkansinsatser. Om man som handläggare får reda på att den enskilde har kontakt med annan myndighet kan man t ex fråga om man vill ha hjälp i kontakterna med dessa och om så är fallet direkt förklara sekretessen och kunna skriva ett samtycke. Många deltagare har inte kunskap om att myndigheter har sekretess sinsemellan vilket kan leda till felaktiga förväntningar och en tro på att alla myndigheter vet allt om mig. Det kan dessutom vara viktigt att på lokal nivå ha gemensamma definitioner av vissa grunduttryck för att minimera missförstånd. SIP-Samspelet (Samordnad Individuell Planering) Med SIP menas i detta fall den utökade SIP som Samspelet använder. Som verktyg när behovet är identifierat är SIP-Samspelet att rekommendera. SIP- Samspelet skapar en tydlighet i vem som driver ärendet, vad övriga parters insatser är och/eller vad som planeras. Genomgång om vad SIP-Samspelet är och hur den används är av vikt. Vidare är SIP-Samspelet ett bra stöd för deltagaren för att hela tiden kunna ha koll på sin egen planering. Av vikt är att man gemensamt bestämmer vilken legitimitet kallelsen till SIP-möte har. Skall SIP-Samspelet användas direkt vid ex första trepartsamtalet IFA-AF?

4 4(20) Kunskap om övriga samverkansparter Under utredningen har det ständigt kommit upp att en av grunderna för en framgångsrik samverkan är kunskap om varandras organisationer och uppdrag. Då denna kunskap generellt visat sig relativt låg kan ett utbytesprogram införas där man har möjlighet till arbetsplatsutbyte, information om varandra och hitta arenor där handläggare träffas för att utbyta information och lära av varandra. Man kan t ex arrangera work shops där man lär av varandra. Dessa förslag leder också till att man får ett ansikte på kollegorna på övriga myndigheter vilket leder till att det kan bli lättare att träffas vid reella samverkansmöten. Viktigt att man som handläggare på samverkansmöten passar på att införskaffa information om övriga parter genom att ställa frågor etc. Ett förslag är att man efter att deltagardelen av mötet är klar avsätter en halvtimme där man ger information om vad som händer och är på gång vid respektive myndighet. De som deltar på samverkansmöten blir dessutom kunskapsbärare och bör/skall förmedla ut ny information om övriga parter till den egna myndigheten. Man måste visa alla parter varför samverkan är att föredra genom att påvisa effekter av de resultat det leder till. Ett exempel kan vara att läkare får information om varför det krävs läkarintyg till en person som är arbetslös och dessutom har försörjningsstöd. Om deltagaren inte kan uppvisa ett läkarintyg kan det få konsekvenser med försörjningsstödet. Deltagare har vittnat om att läkare varit oförstående till att ett intyg skulle krävas när man inte har någon arbetsgivare eller kontakt med Försäkringskassan. Vidare så kan nämda intyg ligga till grund för ett lönebidrag på Arbetsförmedlingen i ett senare skede. Andra aktörer Brukarorganisationerna har en samlad bild av de problem som deras medlemmar upplever och har flera förslag på hur vi skulle kunna tänka annorlunda i vissa frågor för att än mer kunna tillgodose brukares behov. Att bjuda in brukarorganisationer för planering, utbildning etc kan vara ett bra sätt att jobba med bemötande, frågor, insatser och informationsmaterial. Dessutom skapar man ett nätverk som har stor kunskap i dessa frågor. Personcentrerad samverkan Att ha deltagaren i fokus innebär, förutom att vederbörande finns med på samverkansmöten, att man är engagerad i sin egen planering. Utifrån ett lösningsfokuserat tänk är varje individ expert på sig själv. Det omfattar inte bara att ha med deltagaren i planeringen utan kan även omfatta familj, kontaktperson eller andra som finns runt deltagaren. Kontaktpersoner på myndigheter Från handläggare, framförallt i Karlstad, finns en önskan om att det skall finnas kontaktpersoner på respektive myndighet som man kan ringa för rådgivning och guidning vidare när man fastnat i ett ärende och/eller ett samtal. Ett förslag är att det

5 5(20) kan finnas en lista på Samspelets interna hemsida (en del där det krävs lösenord) där det finns telefonnummer till personer på de olika myndigheterna. Rollen som kontaktperson bör vara knuten till befattning snarare än person, exvis ärendehandledare och liknande. Ramberättelse Ramberättelsen visar hur förbunden ser på sitt strategiska val att växla över till integrerad samverkan som huvudstrategi för den finansiella samordningen. Det gör det tydligare att visa det lokala förbundet deras bild av integrerad samverkan. Tidsplan, implementeringspunkter En, för alla parter, gemensam tidsplan för implementeringen är att föredra. Att skapa planen som en modell utifrån ett antal implementeringspunkter har diskuterats av beredningsgruppen. Exempel på implementeringspunkter kan vara att man vid ett givet datum skall ha haft information om vad SIP är och hur den används och därvid kan bestämma att from datum X används SIP som ett gemensamt dokument. En annan punkt kan vara att lista med kontaktpersoner på respektive myndighet ska vara klart vid ett bestämt datum. Kopplat till implementeringen är intern information viktigt och åter en ledarskapsfråga, att tillse att handläggare vet fr o m när och hur man arbetar med integrerad samverkan. Indikatorer för samverkan För att utvärdera och följa upp om samverkan fungerar på det sätt som det är tänkt, och om satta effekter uppnås, kan indikatorerna från indikatorprojektet med fördel användas. Dessa omfattar såväl deltagare, personal, organisation samt process. Dock är det bara en indikator som kan visa på om Samspelet och dess insatser är på rätt väg eller ej. Det är inte en fullständig utvärdering. Uppföljning Uppföljning bör ske utifrån flera olika inriktningar. Som tidigare nämnt är indikatorerna från indikatorprojektet användbara. Vidare bör det under första året ske myndighetsgemensamma uppföljningar efter 3, 6 samt 12 månader utifrån Samspelets gemensamma startdatum. Detta för att kunna följa utvecklingen av integrerad samverkan och att kunna utveckla processen. Dessa uppföljningar kan omfatta såväl kvantitet (antal samverkanstillfällen) som kvalitet (resultat). Uppföljningarna ligger till grund för ev. revideringar av den plan för samverkan myndigheterna har.

6 6(20) Kim Kim är en liten plastfigur som finns med på bordet och representerar deltagare. Man kan använda Kim i samtal genom att hela tiden återkoppla och ställa frågor av karaktären hur har Kim nytta av denna insats?, hur påverkas Kim av detta beslut?. Under arbetet med kartläggning har denna metod fungerat bra och de som deltagit i samtalen har tyckt att det varit lätt att hänvisa till, och använda Kim i samtalet. Att symboliskt ha med Kim på bordet kan leda till att man kan fokusera på det som gynnar och underlättar arbetet med våra deltagare. Under arbetet med implementeringen kan Kim på bordet vara till nytta på samma sätt som det fungerade under kartläggningsfasen med handläggargrupperna. Ambassadörer De medarbetare eller chefer som har extra intresse av att arbeta med samverkan bör stödjas och uppmuntras för att hålla processen levande hos alla parter. Dessa personer är viktiga, inte minst utifrån ett spridningsperspektiv, då de kan hjälpa till med att påvisa resultaten av en effektiv samverkan. Samspelet Samspelet jobbar specifikt, via verksamheterna Stegen (Karlstad, Hammarö, Kristinehamn) och Utsikten (Grums), med en daglig samverkan mellan parterna och är vana användare av SIP-Samspelet. Bjud in representanter från verksamheterna för att höra hur de arbetar, vilka resultat de når, vilka problem de stött på etc. Ta tillvara den kunskap och de erfarenheter som redan finns. Alternativa mötesformer Det kan vara värt att titta på alternativa mötesformer, främst videomöten. Det finns ett flertal olika lösningar som man kan använda. Exempel är Lync, Go2Meeting och Skype m fl. Lync används redan av FK och AF. De fördelar man kan se av denna lösning är att den bland annat är tidsbesparande. Digitala rum En gemensam hemsida med en öppen samt en stängd del skulle kunna vara ett komplement till samverkan genom att man skulle kunna lägga upp vanligt förekommande frågor (FAQ), information om de olika myndigheterna, länkar och annan nyttig information. Detta gäller den öppna delen som är till för alla. I den stängda delen skulle det kunna finnas olika forum med möjlighet att ställa frågor, chattfunktion, lägga upp dokument, kontaktlistor etc. Trots en stängd del är sekretessen central. Det får inte läggas ut namn och/eller personnummer på deltagare etc. Ej heller får ärenden diskuteras annat än i generella termer. Den efterfrågan som funnits om information och en enkelhet att komma i kontakt med

7 7(20) andra handläggare på andra myndigheter skulle kunna vara hjälpt av en sådan lösning, åtminstone till viss del. Det kan ses som en utveckling av den lista med kontaktpersoner som initialt kommer att ligga på Samspelets hemsida. Möten för chefer Samma chefer är på en mängd olika möten (beredningsgrupp, styrgrupp, riggningsgrupp etc). Finns det möjlighet att samordna dessa möten för att spara tid? Dvs olika möten men kanske under en och samma dag t ex.

8 8(20) Bilaga 1: I syfte att tidigt kunna upptäcka ett samverkansbehov för den enskilde kan typen av frågor och information vara av stor vikt. - Vi samarbetar med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och landstinget (visa bild). Har du kontakt med någon av dessa? - Vill du ha hjälp med kontakter med annan myndighet? - Finns det andra du vill vi skall kontakta, föräldrar, boendestöd, personligt ombud t ex? Rita gärna och förklara hur vi samarbetar då detta kan underlätta för deltagaren att komma ihåg. För att undvika att känna att man kränker den enskilde kan man säga att jag tycker om att rita när jag förklarar. Ringa in/kryssa i den/de myndigheter deltagaren har kontakt med på den organisationsbild som finns med. Om Ja. Förklara att vi har tystnadsplikt men med ett samtycke äger vi rätt att tala med andra myndigheter. Låt deltagaren skriva på ett samtycke och tillse att han/hon får en kopia. Minnesstöd: Fråga hur deltagaren vill ha information. -Mail -Sms (om möjligt) -Skriftlig information på papper/lapp -bild som ev är ritad under mötet -Flera av ovanstående

9 9(20) Ekonomiskt bistånd LSS Vuxenhab Vårdcentral Psykiatrin Vuxenavdelningen Personligt ombud

10 10(20) Bilaga 2 Samordnad individuell plan SIP-Samspelet Det finns, från 1/ en lagstadgad skyldighet i både HSL (3 f ) och SoL ( 2 kap. 7 ) som innebär att upprätta en samordnad individuell plan (SIP) när den enskilde har behov av insatser från båda huvudmännen Deltagare: Personnummer: Adress: Telefonnummer: Projekt/Insats: Närstående som kan kontaktas: (namn, relation, adress, telefon) Tolkbehov: Har deltagare gett sitt samtycke till SIP-mötet med föreslagna parter: Ja Nej Aktuella kontakter: (namn, telefonnummer) Kommunen: Ansvarig kontaktperson: Annan involverad inom kommunen (tex boendestöd, socialpsykiatri, God man, förvaltare mfl): Ansvarig kontaktperson: Psykiatrin: Ansvarig kontaktperson: Annan involverad inom landstinget (tex Vårdcentral, VuxenHabilitering mfl): Ansvarig kontaktperson: Försäkringskassan: Ansvarig kontaktperson: Arbetsförmedling: Ansvarig kontaktperson: Övriga kontakter: Datum för upprättande av plan: Detta är en uppföljning av tidigare plan Samordningsansvarig: (ange namn samt befattning, arbetsplats och -adress)

11 11(20) Medverkande på mötet: (namn, relation, befattning, arbetsplats) Behovsformulering Mål Delmål Behov av insatser från kommunen: Beslutade insatser: Ansvarig på vilken enhet: Behov av insatser från Landstinget: Beslutade insatser: Ansvarig på vilken enhet:

12 12(20) Behov av insatser från Försäkringskassan: Beslutade insatser: Ansvarig: Behov av insatser från Arbetsförmedlingen: Beslutade insatser: Ansvarig: Behov av insatser från Samspelet: Behov av insatser från annan utförare: Deltagaren ansvarar själv för:

13 13(20) Övrigt: Samordnad individuell plan kommer utvärderas/följas upp Datum: Kontakt för uppföljning initieras av: Kopia lämnas till: Samordnad individuell plan beslutad, datum: Underskrift företrädare Kommunen Namnförtydligande, befattning Underskrift företrädare Landstinget Namnförtydligande, befattning Underskrift företrädare Försäkringskassan Namnförtydligande, befattning Underskrift företrädare Arbetsförmedlingen Namnförtydligande, befattning Underskrift företrädare Samspelet Namnförtydligande, befattning Underskrift Övrig delaktig part Namnförtydligande, befattning Underskrift Deltagare Namnförtydligande

14 14(20) Bilaga 3: Ramberättelse för samordningsförbundet Samspelet Ramberättelsen omfattar bakgrund till, samt tankar om hur parterna i samordningsförbundet Samspelet skall övergå till integrerad samverkan och därvid gå från projektlösningar till mer långsiktiga samverkansinsatser. Underlaget till ramberättelsen består av intervjuer med ett antal chefer från de fyra parterna. Bakgrund: Samordningsförbundet Samspelet bildades år 2008 av Karlstad kommun tillsammans med övriga samverkansparter. Kommunerna Hammarö, Grums och Kristinehamn beviljades inträde i förbundet per 1 januari Samspelets verksamhet har sin grund i Lagen om finansiell samordning (Lag 2003:1210). Syftet med lagstiftningen är att, genom samordningsförbunden, få en plattform med större möjligheter att ta ett helhetsansvar genom att samordna insatser från parterna, för medborgaren, då den enskilda myndigheten inte har, utifrån sin egen lagstiftning, möjlighet att tillgodose medborgarens behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Denna möjlighetslagstiftning handlar om ett synsätt där medborgarens behov, förmåga och delaktighet är grunden för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Det skapar förutsättningar för en ökad välfärd för den enskilde och en samhällsekonomisk vinst. Att pröva ny metodik, nya synsätt och ta nya grepp i samarbetet kring medborgaren är en av förbundets uppgifter. Lagstiftningen ger möjligheter att samordna resurser för att skapa förutsättningar för samhället att på ett gemensamt aktivt och konstruktivt sätt möta medborgarens behov av samverkande insatser myndigheterna emellan. Lagen ger mandat att ta gemensamma beslut om gemensamma målgrupper med gemensamma medel. Målgruppen utgörs av personer i förvärvsaktiv ålder vilka är i behov av samordnade arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser. Behoven är av fysisk-, psykisk- och/eller social problematik. Målsättningen är att, utifrån en individuell handlingsplan, samordna arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser så att deltagaren har möjlighet att öka sin funktionsförmåga för att klara ett förvärvsarbete alternativt att studera. Tidigare fanns projekten Futuro och Växtkraft i Samspelet. Dessa vände sig till olika målgrupper men det uppstod problem att hålla isär projekten. Dessutom blev projekten isolerade och personalen kom att bli av karaktären expertgrupp. Samarbetet blev lidande och deltagarna var kvar för länge under projektparaplyet. Efterhand har verksamheten Stegen växt fram i Karlstad, Hammarö samt Kristinehamn. I Grums finns Utsikten som arbetar på samma sätt som Stegarna. Stegen och Utsikten arbetar med samverkan med övriga parter på en daglig basis och har bra resultat av sina arbeten. Arbetet innebär att man arbetar med viss integrerad samverkan.

15 15(20) Utifrån detta ser Samspelet möjligheten att jobba med att implementera integrerad samverkan som en metod för alla parterna och då skapa en väg för samverkan som inte ligger inom ramen för samordningsförbundets arbete utan sker mellan parterna direkt. Behovet av att myndigheterna samverkar ökar! Behovet av integrerad samverkan i alla insatser som förbundet finansierar. Med en tidigare upptäckt av samverkansbehov för den enskilde, är målet att det, i många fall, skulle leda till en gemensam planering och process som ligger utanför samordningsförbundet. Under 2014 har beredningsgrupp och styrelse fått information och arbetat med att hitta lösningar för att implementera arbetssättet i respektive verksamhet. Från till och med har en kartläggning av hinder och möjligheter för en bättre samverkan mellan parterna skett genom Samspelets försorg. Denna kartläggning ligger till grund för en plan omfattande implementeringen av integrerad samverkan som arbetssätt. Vid en konferens i Arvika tog styrelsen för Samspelet inriktningsbeslut att arbeta med integrerad samverkan. Vad är integrerad samverkan? Integrerad samverkan är bäst förstådd som en samordningsstrategi för att förbättra gemensamma tjänster för de som mest behöver dem och: - bygger på helhetstänkande samt att - individens behov av tjänster står i centrum för organiseringen. Den innehåller tre kännetecken: -Det är en uttalad samordningsstrategi som betonar långsiktighet bort från projekt. -Den signalerar ett erkännande av, eller en önskan om, ett fördjupat tillstånd av samverkan mellan myndigheterna, både kulturellt och strukturellt. -Den kännetecknas vidare av organiseringar (ofta virtuella sådana) som utgår från individers behov, där myndigheter och samhälle anpassar sina insatser tillsammans med den enskilde. Förväntade effekter av att gå från projekt till Integrerad samverkan: Parternas arbetssätt Under arbetet med ramberättelsen har ett antal chefer arbetat med frågan: Vad hoppas du blir annorlunda av detta strategiska val? Här följer en sammanfattning av framtagna punkter: - Att legitimt samarbeta kring personer som är i behov av samordnat stöd. - Att gå från person till funktion, dvs att tydliggöra den roll man har som tjänsteman på respektive myndighet vad avser att samverka med andra parter. - Att få möjlighet att göra mer av det som fungerar.

16 16(20) - Att få tydligare kontaktvägar för personer som har behov av samverkan med flera parter. Samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan fungerar bra idag. Förhoppningen är ett långsiktigt etablerat arbetssätt tillsammans med övriga parter. Deltagarperspektiv Våra deltagare förväntas märka att man som deltagare ska vara mer aktiv i sin egen planering. Egna synpunkter från deltagaren blir mer betydelsefulla i den fortsatta processen. När alla parter finns med undviks stuprör i en större omfattning. Varje deltagare känner till, och har varit delaktig i, sin egen planering. Det ska vara tydligt för deltagare att veta vem man skall vända sig till när behov föreligger. En tidigare upptäckt av samverkansbehov är väsentligt för att ha möjlighet att förkorta processen. Integrerad samverkan innebär att parteran gemensamt arbetar tillsammans med personen så att ingen blir kastad mellan myndigheterna likväl att man inte fastnar i en åtgärd, exvis JOB, när samverkansmöjligheter kan vara lösningen. Det är av största vikt att rätt person får rätt insats och rätt stöd från parterna. Personal För personalen blir arbetet mer inspirerande när parterna arbetar åt samma håll och skapar en tydligare helhet. Integrerad samverkan innebär att samarbetet bygger på funktion istället för person. Det innebär en kvalitetssäkring av arbetet. Det ska vara en tydlighet avseende vilken part som gör vad. Detta skapar en känsla av säkerhet/trygghet att man har kollegor på andra myndigheter att kontakta. Organisation För parternas ledningsstrukturer innebär integrerad samverkan att man måste öppna upp för andra arbetsformer och samarbetsformer. Ledningen måste poängtera vikten av arbetssättet med samverkan samt tillse att förutsättningar finns för en bra och givande samverkan med övriga parter och ett fokus på deltagaren. En viktig uppgift för ledningen är att få information om arbetssätt att tränga ut i organisationen, tillse att material för integrerad samverkan kommuniceras och används, följa upp hur integrerad samverkan fungera internt etc.

17 17(20) Bilaga 4 Implementeringspunkter 1. Lista med kontaktpersoner kommer att ligga på under dokument, interna dokument med inloggning spelbar. Listan kommer att omfatta kontaktpersoner på resp. myndighet som har till uppgift att svara på enklare frågor, lotsa vidare etc. i syfte att man som handläggare skall kunna få snabba svar. Kontakten skall kopplas till funktion snarare än person. Arbetet är igång och resp. chef skall senast lämna in namn och funktion till Samspelet. 2. Ett antal gemensamma kartläggningsfrågor som skall kunna användas av alla parterna skall tas fram i samarbete med brukarorganisationer. Kopplat till dessa frågor skall även informationsmaterial ses över och omarbetas vid behov. 3. Den SIP (SIP-Samspelet) som Samspelet använder omfattar alla fyra parter och skall skickas ut till alla parter i syfte att man skall informera personal om användandet. Stegens personal kan med fördel finnas med och informera om hur SIP-Samspelet används. 4. SIP-Samspelet skall användas som ett samverkansdokument. Alla samverkansmöten skall kopplas till SIP-Samspelet i syfte att kvalitetssäkra samverkansprocessen. Dessa möten skall dessutom dokumenteras för att kunna göra en kvantitativ mätning (punkt 5). 5. Under december 2015 görs en kvantitativ mätning på antal samverkansmöten som skett med SIP-Samspelet. Mätningen skall kunna visa antal möten som resp. myndighet initierat/kallat till. Vidare skall framgå vilka parter som funnits med på respektive möte. Denna typ av mätning bör återkomma med halvårsintervall under två år för att därefter kunna övergå till en mätning/år. 6. Under 2015 kommer 15 framtagna indikatorer köras som ett pilotprojekt vid flera samordningsförbund. Efter att pilotprojekten är färdiga och indikatorerna tas i bruk bör dessa användas av parterna som en kvalitativ mätning av samverkansarbetet. Eftersom man gör denna mätning under och efter insats bör arbetssättet vara att sammanställa resultatet med regelbundenhet. Inledningsvis varje kvartal alternativt varje halvår.

18 18(20) 1/2-15 1/2-15 2: Gemensamma frågor avs. kartläggning. Infomaterial. 3: SIP-Samspelet skickas ut för information till enheter. 5: Mätning av hur många samverkansmöten m SIP vi haft 1/3 1/6 1/12 1/2-16 1: Lista m kontaktpersoner som läggs på Samspelets hemsida under Dokument, interna med inloggning spelbar. 4: SIP-Samspelet skall användas på resp. myndighet. Löpande verksamhet: -Info/utbildning/impl av resp. punkt ovan -Samverkan som punkt på APT -Arbete i beredningsgrupp/styrgrupper -Arbete/info i lokala ledningsgrupper -Uppföljningar -Utvärderingar/revidering 6: Indikatorer Gör vi rätt saker?.

19 19(20) Bilaga 5: Indikatorer

20 20(20)