FAKTA OM. Från olja till bioenergi i industrin.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FAKTA OM. Från olja till bioenergi i industrin."

Transkript

1 FAKTA OM Från olja till bioenergi i industrin. 1

2 INNEHÅLL KORT INTRODUKTION sid 3 OM ENERGISKIFTET 2011 sid 3 VAD ÄR DET DÅ SOM HÄNDER DEN 1 JANUARI 2011? sid 3 FEM BERÖRDA GRUPPER INOM INDUSTRIN sid 4 Tillverkande industri sid 4 Tvätterier nu är det möjligt att göra ånga med bioenergi. sid 4 Växthus & odlingsföretag sid 5 Jordbruk m fl. sid 5 Fastigheter lokalvärme sid 5 SKIFTE TILL BIOENERGI GER MINSKADE UPPVÄRMNINGSKOSTNADER sid 6 DET ÄR VÅR SVENSKA SKOG SOM GÖR JOBBET sid 6 DEN NYA MILJÖEFFEKTEN sid 6 OM NEOVA sid 7 2

3 KORT INTRODUKTION Nyårsdagen 2011 är inte bara den första dagen på ett nytt år. 1 januari kan också innebära ett bryskt uppvaknande och en riktig kalldusch för tusentals företag inom den svenska tillverkningsindustrin. Den 1/ bantas de skattesubventioner som tidigare funnits för flertalet svenska industriföretag vad gäller uppvärmning och eldning med olja rejält. På villamarknaden är oljan i princip helt borta. Nu har turen alltså kommit till industrin. Syftet är gott och helt i enlighet med regeringsbeslutet som fattades under Klimatmötet i Köpenhamn; det är dags att minska den svenska industrins utsläpp av växthusgaser och att styra användningen mot en högre andel miljövänlig bioenergi genom att höja skatterna på koldioxid och energi samt att minska skattesubventionerna. Beslutet syftar till att få industrin att byta till uppvärmningssystem som inte skapar växthusgaser. Målet är att minska utsläppen av växthusgaser med två miljoner ton till år Det är bakgrunden till att det nu blir avsevärt dyrare att behålla sina oljebaserade uppvärmningssystem än att ställa om till bioenergi. OM ENERGISKIFTET 2011 Initiativtagare till Energiskiftet 2011 är bioenergiföretaget Neova. Syftet är att informera, underlätta och driva industriföretagens övergång från olja till bioenergi, i enlighet med regeringens beslut. Anledningen till att ett bioenergiföretag står bakom den största informativa satsningen kring svensk industris övergång från fossila bränslen till bioenergi är följande; Få industriföretag, intresse och branschorganisationer kan idag svara på exakt hur förändringen kommer att slå vid årsskiftet. Inte ens skattemyndigheten kan ge klara besked. Detta kan te sig något märkligt eftersom hastigheten i omställningen blir förhållandevis hög. Neova har i jakten på egen information kring skiftet insett att information i frågan är en stor bristvara. Bolaget har därför rustat sin egen organisation för att kunna erbjuda en god källa till information och starka energialternativ riktat mot tillverkningsindustrin. Man sammanställer bland annat informationspärmar till landets energirådgivare, informerar sotare, media, branschorgan och politiker samt bygger en informativ sajt kring frågan VAD ÄR DET DÅ SOM HÄNDER DEN 1 JANUARI 2011? Många företag inom svensk tillverkningsindustri har idag nedsatt skatt på koldioxid (jord, skogs och vattenbruk samt viss industri). Nu kommer den skattenedsänkningen att reduceras i flera steg enligt nedanstående tabell. Hastigheten i omställningen blir förhållandevis hög: företagen betalar idag 21 procent i koldioxidskatt. Genom minskade subventioner ökar skatten till 30 procent År 2015 är nivån uppe på hela 60 procent. Därtill kommer företagen att från den 1/ även pådyvlas en energiskatt på fossila bränslen. Den skatten kommer att vara 30 procent av den generella energiskattenivån. Målet är att minska utsläppen av växthusgaser med två miljoner ton till år En omställning till bioenergi blir nu därför mycket mer effektivt, för såväl plånbok som miljö, än att behålla oljan i uppvärmningsprocessen. 3

4 FEM BERÖRDA GRUPPER INOM INDUSTRIN Fem huvudgrupper inom den svenska tillverkningsindustrin berörs på ett eller annat sätt av det kommande skiftet: Tillverkande industri Tvätterier Med processånga Växthus & odlingsföretag Jordbruk m fl. Fastigheter Lokalvärme Tillverkande industri På villamarknaden är oljan i princip helt borta. Enligt Energimyndighetens senaste rapport, Energiläget 2009 baserad på 2007 års statistik så använde endast 3,3 procent av villaägarna enbart olja som uppvärmningsform. En stor anledning till detta är att regering och riksdag, genom höjda skatter på fossila bränslen, har styrt utvecklingen mot bränslealternativ som inte tillför växthusgaser till atmosfären. Nu har turen alltså kommit till industri och näringsliv. Industrier med skattesubventioner för oljeeldning betalar idag cirka 120 kronor per uppvärmd kvadratmeter och år. Genom att skifta till bioenergi med pellets redan nu, kan industrin sänka sina uppvärmningskostnader till ca 75 kronor för motsvarande yta/år. Ska man räkna in de beslutade skattehöjningarna blir skillnaden ännu större. Från och med 2015 kommer industrin att få betala ca 150 kronor per uppvärmd kvadratmeter och år om de fortsätter att elda med olja. En industri som värmer upp 3000 kvadrat eldar praktiskt taget upp ca 225,000 kronor per år. Bara genom att använda ett onödigt dyrt uppvärmningssätt. Tvätterier nu är det möjligt att göra ånga med bioenergi. Tidigare var processånga en begränsning för tvätteriernas val av energislag. Men nu finns ny teknik som gör det möjligt att skapa processånga i en anläggnings som drivs med bioenergi, exempelvis pellets. Till och med stora tvätterier som är helt beroende av ett konstant flöde av ånga med högt tryck har gått över till pelletsbaserad ångtillverkning. Och med goda resultat såväl ur ekonomisk som ur effektivitetssynpunkt. På mindre än två år har investeringen betalat sig. ¹ Som exempel kan nämnas ett tvätteri där 200 man hanterar 32 ton tvätt från Stockholms läns landsting i tvåskift varje dag i veckan. Vid övergång från olja till bioenergi minskades de årliga koldioxidutsläppen från ton CO2 till 200 ton. Därmed reducerades industriutsläppen av koldioxid i kommunen där företaget verkar med hela 30 procent. Dessutom spar man även 850 MWh el per år eftersom man inte längre behöver den stödjande elpannan för uppvärmning av lokaler. ¹ 1 Energimyndigheten Goda Exempel Värmepannor: Ångar på med pellets, Textilia AB Rimbo 4

5 Växthus & odlingsföretag I dagsläget gäller en lägre koldioxidskattenivå för uppvärmningsbränslen som förbrukas av energiintensiva industriföretag utanför EU:s system med handel med utsläppsrätter. Exempel på sådana företag i Sverige är växthus och växtodlingsföretag. Dessa företag kan få en ytterligare nedsättning av koldioxidskatten, utöver den generellt lägre skattenivån i form av ingen energiskatt och 21 procent av den generella koldioxidskattenivån, genom den s.k. 0,8 procentsregeln. Idag kan cirka 600 växthus i Sverige utnyttja denna regel. Men eftersom regeringen nu beslutat att höja skatterna på koldioxid och energi samt att minska skattesubventionerna, så kommer begränsningsregeln att fasas ut. Ett första steg tas den 1 januari 2011 genom att begränsningsnivån höjs från 0,8 procent till 1,2 procent av de framställda produkternas försäljningsvärde, för att slopas helt den 1 januari Jordbruk m fl. Precis som den tillverkande industrin har jord, skogs och vattenbruk skattesubventioner för att elda olja. För dessa företag kommer det att bli avsevärt mycket dyrare att elda olja i framtiden. Med dagens priser samt beslutade skattehöjningar kommer det att vara dubbelt så dyrt att elda med olja som med pellets. Dessutom så är det fler och fler konsumenter som efterfrågar ekologiska och närproducerade produkter. Till skillnad mot oljan är pellets ett klimatneutralt och rent naturbränsle som produceras i vårt närområde. Så den som verkligen vill producera ekologiskt och lokalt borde använda pellets till sin värmeproduktion. Fastigheter lokalvärme Att använda olja som uppvärmningsform blir mer och mer osäkert. De allra flesta prognoser pekar på att oljepriset kommer att fortsätta stiga, bland annat på grund av att oljan så småningom kommer att ta slut. Men problemen är fler än så. Oljan är många gånger en bricka i det politiska spelet. Kortsiktiga ekonomiska beslut kan påverka hela länders energiförsörjning, som till exempel vid gaskonflikten mellan Ryssland och Ukraina. Osäkerhetsfaktorerna är många. Därför kan fördelarna med att byta till ett miljömässigt, lokalt och långsiktigt bränsle ha många fördelar för svenska företag. Bioenergi är något som produceras i Sverige av svenska råvaror. Det betyder arbetstillfällen i Sverige, mindre bränsleimport och kortare transporter. Att använda bioenergi till uppvärmning är något som vi i Sverige har gjort under lång tid och internationellt sett har Sverige en tätposition inom modern bioenergiteknik. Faktum är att bioenergin är vår största energikälla. Det betyder att det finns ett stort utbud av beprövade bioenergilösningar vilket gör det möjligt för alla företag att hitta en lösning för sina individuella behov. 5

6 SKIFTE TILL BIOENERGI GER MINSKADE UPPVÄRMNINGSKOSTNADER Uppvärmning av lokaler har blivit allt dyrare, särskilt om man använder olja eller el. Med de nya skatterna kommer dessa kostnader att sticka ytterligare. Bioenergi är avsevärt mycket billigare än olja och el och historiskt sett kan man se att prisbilden för bioenergi är stabil över tid. DET ÄR VÅR SVENSKA SKOG SOM GÖR JOBBET Biobränslet pellets är ett rent naturbränsle. Råvaran är biprodukter av rent trä från skogen som är nedtorkat, kraftigt komprimerat och tar lite plats. Pellets tillverkas av såg och kutterspån som torkats och pressats samman under högt tryck och värme. Bränslet är en långsiktigt hållbar och förnyelsebar energikälla som inte påverkar växthuseffekten. Det finns och växer här i vårt närområde. Och vi har gott om det. Sett i landet, så använder vi ohyggligt mycket mindre bioenergi än vad som växer upp varje år. Så möjligheterna för vår svenska skog att förse tillverkningsindustrin med värme är trygga. DEN NYA MILJÖEFFEKTEN Ytterligare en aspekt är att miljöinkorrekta företag redan har börjat förlora affärer. I framtiden kommer denna kurva att öka ytterligare, allteftersom ett miljömässigt agerande från företagens sida går från ett mervärde till en hygienfaktor. Det betyder att de som INTE tänker miljövänligt sannolikt även kommer att förlora kunder, inte bara goodwill. Att driva sin verksamhet på ett klimatanpassat sätt och bidra minimalt till växthuseffekten blir ett nytt normalläge. Det går inte längre att kommunicera som en konkurrensfördel däremot går det mer och mer mot att man snarare tappar kunder och sympatisörer på att inte vara miljövänlig. Det är den nya miljöeffekten. 6

7 OM NEOVA Neova är Skandinaviens ledande bioenergiföretag med en omsättning om närmare 1,5 miljarder kronor för år Bolaget ingår i den finska Vapo koncernen, en av världens största producenter av bioenergi. Med ett produktsortiment av pellets, oförädlade trädbiprodukter, torv och värmeproduktion i egna värmeverk tillgodoser Neova den svenska marknadens behov av bioenergi. Bland kunderna återfinns såväl stora värmeverk och industrier som villaägare. Neova har sitt huvudkontor i Hudiksvall med regionkontor i Stockholm, Jönköping, Gävle och Örebro. Företaget tillverkar idag cirka ton pellets per år, fördelat på fyra pelletsfabriker. Neova producerar även bränsle på 65 torvtäkter och 20 trädbränsleterminaler. Dessutom ingår 21 värmeproduktionsanläggningar för industri och tio fjärrvärmenät i bolaget. Kontaktuppgifter För ytterligare information vänligen kontakta: Niklas Engström, Energiskiftet 2011/Affärsområdeschef Neova Pellets Mobil: Mail: 7

PELLETS SÄNKER DINA SKATTEKOSTNADER! Till företag och industrier.

PELLETS SÄNKER DINA SKATTEKOSTNADER! Till företag och industrier. PELLETS SÄNKER DINA SKATTEKOSTNADER! Till företag och industrier. SÄNKTA SKATTEKOSTNADER MED PELLETS! Sedan flera år tillbaka har industrin och många företag åtnjutit en nedsatt skattesats på koldioxid

Läs mer

PELLETS sänker dina. Till företag och industrier.

PELLETS sänker dina. Till företag och industrier. PELLETS sänker dina skattekostnader! Till företag och industrier. Sänkta skattekostnader med pellets! Sedan flera år tillbaka har vissa industriföretag haft en nedsatt skattesats för utsläpp av koldioxid

Läs mer

Bioenergi för framtiden

Bioenergi för framtiden Bioenergi för framtiden Innehållsförteckning Introduktion...... sid 3 Kort historik Neovas rötter..... sid 3 Korta fakta om bioenergi.... sid 4 Produktområden..... sid 4 Neovas kunder....... sid 5 Samverkan.........

Läs mer

PELLETS sänker dina. Till företag och industrier.

PELLETS sänker dina. Till företag och industrier. PELLETS sänker dina skattekostnader! Till företag och industrier. Sänkta skattekostnader med pellets! Sedan flera år tillbaka har industrin och många företag åtnjutit en nedsatt skattesats på koldioxid

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

Bioenergi. En hållbar kraftkälla.

Bioenergi. En hållbar kraftkälla. Bioenergi. En hållbar kraftkälla. Energins naturliga kretslopp Inom Skellefteå Kraft finns det en stark övertygelse om att bioenergi kommer att spela en viktig roll i den svenska energiproduktionen i framtiden.

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet

Läs mer

Vi arbetar för en mindre fossil värld. HÄR PRESENTERAR VI TRE EXEMPEL FRÅN VERKLIGHETEN.

Vi arbetar för en mindre fossil värld. HÄR PRESENTERAR VI TRE EXEMPEL FRÅN VERKLIGHETEN. Vi arbetar för en mindre fossil värld. HÄR PRESENTERAR VI TRE EXEMPEL FRÅN VERKLIGHETEN. Pemco har flexibla energi lösningar. I vårt fall står Pemco för investeringen av anläggningen medan vi betalar för

Läs mer

Faktorer som påverkar utvecklingen av svensk bioenergi

Faktorer som påverkar utvecklingen av svensk bioenergi Faktorer som påverkar utvecklingen av svensk bioenergi Agenda "Termisk Bioenergianvändning" Värme, kyla och el från bioenergi Kontaktuppgifter: Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/PelletsFörbundet Sockerbruksgatan

Läs mer

Remissyttrande. Promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för Skatte- och tullavdelningen 59/2015

Remissyttrande. Promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för Skatte- och tullavdelningen 59/2015 Finansdepartementet Vår referens: Skatte- och tullavdelningen 59/2015 Er referens: 103 33 Stockholm Fi2015/1733 Stockholm, 2015-05-04 Remissyttrande Promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2012 kap 1-4 Energiläget 2011 kap 1-2 Elcertifikatsystemet 2012 Naturvårdverket Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Upphandlin Strategi Analys g

Upphandlin Strategi Analys g Strategi Analys Upphandlin g Bakgrund Att klarlägga och jämföra olika energislag som är aktuella för tvätterinäringen i Sverige. Jämförelsen gäller total kostnad för de olika energislagen där de ingående

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Yttrande över promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016

Yttrande över promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter:

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: Remissvar FöretagarFörbundet 2009-08-20 Effektivare skatter på klimat- och energiområdet FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: - FöretagarFörbundet

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Det är skillnad på. värme och värme. Välj värme märkt Bra Miljöval

Det är skillnad på. värme och värme. Välj värme märkt Bra Miljöval Det är skillnad på värme och värme Välj värme märkt Bra Miljöval Varför du ska välja värme märkt Bra Miljöval Du som väljer värme märkt Bra Miljöval... Genom att miljömärka värmeenergi med Bra Miljöval

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Förnybar värme/el mängder idag och framöver Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Pellets i kraftvärmeverk

Pellets i kraftvärmeverk Pellets i kraftvärmeverk Av Johan Burman Bild: HGL Bränsletjänst AB Innehållsförteckning 1: Historia s.2-3 2: Energiutvinning s.4-5 3: Energiomvandlingar s.6-7 4: Miljö s.8-9 5: Användning s.10-11 6:

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Statistikrapport nr 1-2015

Statistikrapport nr 1-2015 Statistikrapport nr 1-2015 Lidköping den 1 mars 2015 Denna rapport skickas enbart ut till styrelsen samt till pelletstillverkare som är medlem i PelletsFörbundet och till de övriga som lämnat in uppgifterna

Läs mer

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1641 av Penilla Gunther (KD) Inriktningen av energipolitiken Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

Läs mer

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Department of Technology and Built Environment Energiflödesanalys av Ljusdals kommun Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Examensarbete 30 hp, D-nivå Energisystem 1 Bakgrund Beställare av denna analys

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Bioenergi är så mycket bättre Växjö den 20 november 2014

Bioenergi är så mycket bättre Växjö den 20 november 2014 Bioenergi är så mycket bättre Växjö den 20 november 2014 Kontaktuppgifter: Bengt- Erik Löfgren ÄFAB Sockerbruksgatan 1 nb 531 40 LIDKÖPING Telefon +46 (0)510 262 35 e-mail: bengt@afabinfo.com www.afabinfo.com

Läs mer

Jonas Möller Nielsen. ä ö

Jonas Möller Nielsen. ä ö Jonas Möller Nielsen ä ö Energin i svensk växthusgrönsaksodling 2009 2009 Jonas Möller Nielsen Cascada AB Georgs väg 1 430 16 Rolfstorp Telefon: 0709-68 63 93 Hemsida: cascadaab.se E-post: jonas.moller.nielsen@cascadaab.se

Läs mer

Basindustrin finns i hela landet

Basindustrin finns i hela landet Basindustrin finns i hela landet Viktig på orter med svag arbetsmarknad Efterfrågan på produkterna ökar varje år 375 000 direkt och indirekt sysselsatta 27 procent av varuexporten 1/3 del av industrins

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Skogskonferens i Linköping 31 mars 2011 Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius

Skogskonferens i Linköping 31 mars 2011 Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius Skogskonferens i Linköping 31 mars 2011 Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius Bioenergi nationellt och regionalt Stora Enso Stora Enso Bioenergi Hållbarhet för biobränsle i Stora Enso Sammanfattning 2011-03-31

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking. Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna

Läs mer

Välkomna till Falkenberg Energis. Reko fjärrvärmeträff 2014

Välkomna till Falkenberg Energis. Reko fjärrvärmeträff 2014 Välkomna till Falkenberg Energis Reko fjärrvärmeträff 2014 Dagens agenda: 15.00 Välkommen Bo Anders Antonsson, Administrativ Chef 15.20 Presentation av fjärrvärme och prisändring Eva Hammar Orava, Driftingenjör

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

Statistikrapport nr

Statistikrapport nr Statistikrapport nr 1-2017 Om statistiken 1 PelletsFörbundets statistik är efterfrågad både nationellt och internationellt. Då statistiken som PelletsFörbundet sammanställer har prioritet både hos myndigheter

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

PELLETS Prisvärd inhemsk uppvärmning som ger gröna jobb. Till dig som är politiker eller beslutsfattare.

PELLETS Prisvärd inhemsk uppvärmning som ger gröna jobb. Till dig som är politiker eller beslutsfattare. PELLETS Prisvärd inhemsk uppvärmning som ger gröna jobb. Till dig som är politiker eller beslutsfattare. Från vår största förnybara resurs: skogen. Pellets är förnybar bioenergi som består av biprodukter

Läs mer

Klimatbokslut Jämförelsetal Lidköping Värmeverk

Klimatbokslut Jämförelsetal Lidköping Värmeverk Klimatbokslut 2015 - Jämförelsetal Lidköping Värmeverk 2016-06-07 Lidköping Värmeverk Klimatbokslut 2015: Några förslag på jämförelser för kommunikationen av resultatet från klimatbokslutet. Nedan följer

Läs mer

BioEnergi Kombinatet i Härjedalen

BioEnergi Kombinatet i Härjedalen BioEnergi Kombinatet i Härjedalen en idé som innebär att: omvandla lokal förnyelsebar skogsråvara till efterfrågade och miljövänliga regionala biobränslen. kombinatets olika delar samverkar och ger en

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Till dig som är villaägare.

PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Till dig som är villaägare. PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Till dig som är villaägare. PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Genom att du värmer upp ditt hus med pellets bidrar Du inte till växthuseffekten, eftersom förbränning av

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

Klimatbokslut 2005. Klimatbokslut 2005. Insatser och investeringar i Sverige under 2005.

Klimatbokslut 2005. Klimatbokslut 2005. Insatser och investeringar i Sverige under 2005. Klimatbokslut 2005 Klimatbokslut 2005 Insatser och investeringar i Sverige under 2005. 2 3 För oss på E.ON Sverige är det extra angeläget att vara öppna med vårt arbete att reducera de klimatpåverkande

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Bengt- Erik Löfgren. Fastbränsle är vår största energbärare: Men är alla low hanging fruits redan plockade? SERO Nässjö 8 maj 2014

Bengt- Erik Löfgren. Fastbränsle är vår största energbärare: Men är alla low hanging fruits redan plockade? SERO Nässjö 8 maj 2014 Fastbränsle är vår största energbärare: Men är alla low hanging fruits redan plockade? SERO Nässjö 8 maj 2014 Bengt- Erik Löfgren PelletsFörbundet/ÄFAB Sockerbruksgatan 1 531 40 LIDKÖPING Telefon 0510

Läs mer

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen 1:7 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.

Läs mer

Fjärrvärme från Feab. bekväm och miljövänlig uppvärmning

Fjärrvärme från Feab. bekväm och miljövänlig uppvärmning Fjärrvärme från Feab bekväm och miljövänlig uppvärmning En trygg, bekväm och miljövänlig värmekälla När du väljer fjärrvärme som värmekälla gör du ett val för bekvämlighet, trygghet och för miljön. Det

Läs mer

BIOENERGI FRÅN SKANDINAVISKA SKOGAR.

BIOENERGI FRÅN SKANDINAVISKA SKOGAR. BIOENERGI FRÅN SKANDINAVISKA SKOGAR. 2 SCANDBIO TVÅ STORA HISTORIER. EN STÖRRE FRAMTID. Lantmännen Agroenergi, en del av Lantmännenkoncernen, och Neovapellets, med finska Vapokoncernen som ägare, var under

Läs mer

Energiframtiden med nollvision för klimatet!

Energiframtiden med nollvision för klimatet! Energiframtiden med nollvision för klimatet! Svensk energi- och klimatpolitik måste utformas efter det faktum att Sverige är en del av Europa. Dagens svenska politik utgår fortfarande från ett snävt nationellt

Läs mer

Cigaretter Övriga tobaksprodukter Sammanlagt

Cigaretter Övriga tobaksprodukter Sammanlagt Statsen 08. Punktskatter 01. Punktskatt på tobak Under momentet beräknas inflyta 929 000 000 euro. F ö r k l a r i n g : Skatten grundar sig på lagen om tobaksaccis (1470/1994). Enligt lagen tas för cigaretter

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet.

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet. 2008-04-23 S. 1/5 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 ERMATHERM AB/ Eero Erma

Läs mer

Tillsyn som motor för energieffektivisering. Jessica Berggren Miljöförvaltningen Stockholm Avd Plan & miljö

Tillsyn som motor för energieffektivisering. Jessica Berggren Miljöförvaltningen Stockholm Avd Plan & miljö Tillsyn som motor för energieffektivisering Jessica Berggren Miljöförvaltningen Stockholm Avd Plan & miljö Energimyndigheten Energimyndigheten föreslår att energi utpekas som en övergripande miljömålsfråga

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Energianskaffning, -förbrukning och -priser

Energianskaffning, -förbrukning och -priser Energi 2010 Energianskaffning, förbrukning och priser 2010, 3:e kvartalet Totalförbrukningen av energi steg med 8,8 procent under januari september Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var

Läs mer

Eftermiddagens program

Eftermiddagens program Eftermiddagens program 13.00-13.30 Inledning 13.30-14.30 Miljö och klimat 14.30-15.00 Fika 15.00-15.30 Energi 15.30-16.30 Energieffektivisering 16.30-16.50 Goda exempel 16.50-17.00 Avslutning och Utvärdering

Läs mer

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015 UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN Fyrisöverenskommelsen 2015 Nedanstående klimatavtal har förhandlats fram vid Fyrisskolans COP21-förhandling den 3-10 december 2015. Avtalet kommer att ersätta Kyotoprotokollet

Läs mer

Energi. Den årliga energistatistiken publiceras i statistiska meddelanden, serie EN 11 och på SCB:s webbplats, www.scb.se.

Energi. Den årliga energistatistiken publiceras i statistiska meddelanden, serie EN 11 och på SCB:s webbplats, www.scb.se. 12 Statens energimyndighet har ansvaret för den officiella statistiken inom energiområdet men har uppdragit åt Statistiska centralbyrån att producera statistiken. Tabellerna i detta kapitel är hämtade

Läs mer

SSABs klimatarbete mot 2050. Jonas Larsson, SSABs miljöchef

SSABs klimatarbete mot 2050. Jonas Larsson, SSABs miljöchef SSABs klimatarbete mot 2050 Jonas Larsson, SSABs miljöchef en global och mycket specialiserad stålkoncern 17 300 anställda i mer än 50 länder SSABs produktionsorter Försäljning 2 SSABs verksamhet gör skillnad

Läs mer

NATURVETARNa OM KLIMAT OCH ENERGI

NATURVETARNa OM KLIMAT OCH ENERGI NATURVETARNa OM KLIMAT OCH ENERGI NATURVETARNA KLIMAT OCH ENERGI NATURVETARNa OM KLIMAT OCH ENERGI Mänskligheten står inför ett dilemma. Samtidigt som behovet av energi ökar i takt med att världens befolkning

Läs mer

Klimatbokslut Jämförelsetal. Hässleholm Miljö AB

Klimatbokslut Jämförelsetal. Hässleholm Miljö AB Klimatbokslut 2015 - Jämförelsetal Hässleholm Miljö AB 2016-03-28 Hässleholm Miljö Klimatbokslut 2015: Några förslag på jämförelser för kommunikationen av resultatet från klimatbokslutet. Nedan följer

Läs mer

Trelleborgs Fjärrvärme AB

Trelleborgs Fjärrvärme AB Trelleborgs Fjärrvärme AB Rapport till lekmannarevisorerna Granskning av ändamålsenlighet December 2010 Bengt-Åke Hägg Godkänd revisor Sammanfattning och kommentarer Efter genomförd granskning och gjord

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

En samhällsekonomisk granskning av Klimatberedningens handlingsplan för svensk klimatpolitik

En samhällsekonomisk granskning av Klimatberedningens handlingsplan för svensk klimatpolitik MILJÖEKONOMI 15 november 2012 En samhällsekonomisk granskning av Klimatberedningens handlingsplan för svensk klimatpolitik Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 15 november 2012 Innehåll Bakgrund Effektiva och ineffektiva

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

Förnybarenergiproduktion

Förnybarenergiproduktion Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

UPPVÄRMNING MED HÄSTKRAFTER BIOLOGISK & MILJÖMEDVETEN ENERGI

UPPVÄRMNING MED HÄSTKRAFTER BIOLOGISK & MILJÖMEDVETEN ENERGI UPPVÄRMNING MED HÄSTKRAFTER BIOLOGISK & MILJÖMEDVETEN ENERGI EXTREM EKONOMISK BESPARING! Hästar kostar pengar, det är ett faktum! Foder, veterinärer, träningar och inte minst lokaler för stall och ridhus

Läs mer

Elräkningens andel av disponibel inkomst för småhusägare En rapport från Villaägarnas Riksförbund

Elräkningens andel av disponibel inkomst för småhusägare En rapport från Villaägarnas Riksförbund Elräkningens andel av disponibel inkomst för småhusägare En rapport från Villaägarnas Riksförbund Stockholm 2012 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes

Läs mer

Bioenergi i villan tappar både i antal och prestanda

Bioenergi i villan tappar både i antal och prestanda Bioenergi i villan tappar både i antal och prestanda Nu har jag fått för mig att titta på MSB:s statistik för 2012 över hur väl vi i Sverige uppfyller LSO (Lagen om Skydd mot Olyckor). Det är här vi bl

Läs mer

Slutbetänkande från Värme- och gasmarknadsutredningen, Handel med gas i konkurrens

Slutbetänkande från Värme- och gasmarknadsutredningen, Handel med gas i konkurrens Lars Dahlgren 1999-12-15 N1999/11386/ESB Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Slutbetänkande från Värme- och gasmarknadsutredningen, Handel med gas i konkurrens Svenska Bioenergiföreningen (Svebio) har

Läs mer

Fjärrvärme. Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning. FV-broschyr 2011_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 2011-05-02 16.06

Fjärrvärme. Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning. FV-broschyr 2011_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 2011-05-02 16.06 Fjärrvärme Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning FV-broschyr 211_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 211-5-2 16.6 Nu kan du sänka dina energikostnader! Det finns en rad olika faktorer som påverkar den totala

Läs mer

SÅ PLANERAS KRAFTVÄRMEVERKET MODERNISERAS OCH UTVECKLAS

SÅ PLANERAS KRAFTVÄRMEVERKET MODERNISERAS OCH UTVECKLAS SÅ PLANERAS KRAFTVÄRMEVERKET MODERNISERAS OCH UTVECKLAS BLOCK 7 FÖRNYELSEN ETAPP 2 Magnus Eriksson Avdelningschef, Värme Anläggningsutveckling Det här är Mälarenergi VÅR VISION VÅR AFFÄRSIDÉ VÅR DRIVKRAFT

Läs mer

Energislukare eller energieffektiviserare?

Energislukare eller energieffektiviserare? Energislukare eller energieffektiviserare? Rottneros Bruk AB Rottneros fabriker Rottneros Vallvik Rockhammar Miranda Rottneros - Packaging Några fakta om Rottneros Omsättning cirka 3 miljarder SEK Tre

Läs mer

Annika Balgård, annika.balgard@tem.lu.se 2007-10-25. Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren?

Annika Balgård, annika.balgard@tem.lu.se 2007-10-25. Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren? Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren? 28 februari 2008 Annika Balgård Stiftelsen TEM vid Lunds Universitet annika.balgard@tem.lu.se Teknik Ekonomi Miljö Stiftelsen TEM vid

Läs mer

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Jonas Eskilsson Emma Olsson Projektuppgift inom kursen Simulering och optimering av energisystem D Handledare: Lars Bäckström

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Klimatbokslut Jämförelsetal Halmstad Energi & Miljö

Klimatbokslut Jämförelsetal Halmstad Energi & Miljö Klimatbokslut 2016 - Jämförelsetal Halmstad Energi & Miljö 2017-04-02 Halmstad Energi & Miljö Klimatbokslut 2016: Några förslag på jämförelser för kommunikationen av resultatet från klimatbokslutet. Nedan

Läs mer

Söderenergi - värme och el för ett hållbart samhälle. Karin Medin, VD

Söderenergi - värme och el för ett hållbart samhälle. Karin Medin, VD Söderenergi - värme och el för ett hållbart samhälle Karin Medin, VD Fjärrvärmeaffären i vår familj Botkyrka k:n Huddinge k:n Södertälje k:n 50% 50% 100% Södertörns Energi AB Telge AB 50% inflytande, 58

Läs mer

Välkomna till Falkenberg Energis. Reko fjärrvärmeträff 2014

Välkomna till Falkenberg Energis. Reko fjärrvärmeträff 2014 Välkomna till Falkenberg Energis Reko fjärrvärmeträff 2014 Kvällens agenda: 18.00 Välkommen Bo Anders Antonsson, Administrativ Chef 18.20 Presentation av fjärrvärme och prisändring Eva Hammar Orava, Driftingenjör

Läs mer

FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG

FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG Kallt vatten Varmt vatten FJÄRRVÄRME GEMENSAM ENERGI TANKEN MED FJÄRRVÄRME ÄR ENKEL: VI DELAR PÅ EN VÄRMEKÄLLA I STÄLLET FÖR ATT ALLA SKA HA SIN EGEN. Värmeverken i

Läs mer

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken Hans Nilsagård Ämnesråd, enheten för skog och klimat 1 Skogens dubbla roller för klimatet När tillväxten är större än avverkningen ökar förrådet, då

Läs mer

Energigaser bra för både jobb och miljö

Energigaser bra för både jobb och miljö Energigaser bra för både jobb och miljö Energitillförsel Sverige 2008 (612 TWh) 2 Biobränslen 183 123 Vattenkraft Naturgas 68 Olja Kol Värmepumpar Kärnkraft Vindkraft 5 27 194 10 Energitillförsel i Sverige

Läs mer

Klimatsmart torv. Ensidig information. Om ensidig information från Naturvårdsverket och konsekvenser av förslag

Klimatsmart torv. Ensidig information. Om ensidig information från Naturvårdsverket och konsekvenser av förslag Klimatsmart torv Om ensidig information från Naturvårdsverket och konsekvenser av förslag Ensidig information Nyligen presenterade Naturvårdsverket rapporten Torvutvinningens och torvanvändningens klimat-

Läs mer