TIPS inför sommarens tillskottsgödsling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TIPS inför sommarens tillskottsgödsling"

Transkript

1 Raisioagros kundtidning MAGASINET Foder, spannmål, insatsvaror och förnödenheter 2 13 TIPS inför sommarens tillskottsgödsling VI SÖKER EN SUPERFARMARE -tre deltagares reflektioner Mjölkbesättningars erfarenheter av BENEMILK ENERGI- UTFODRING håller celltalet lågt Förnyade foder för BROILERMÖDRAR

2 MAGASINET Aktuellt GMO-soja som alternativ...4 Öka inhemsk proteinproduktion...5 Vi söker en superfarmare...6 Växtodling Positiv stämning inför ny säsong...8 Teckna odlingskontrakt snabbt...10 Hindra spridningen av flyghavre...11 Gödselrekommendationer...12 Planera för höstgrödor på våren...14 Bättre snigelbekämpning i höst Nöt Benemilk -erfarenheter...16 Produktionen steg med nya allfodret...18 Sommaren kommer, celltalet stiger 20 Lönsam satsning på superfoder...22 Förstakalvarna blir utmanare...24 Ta snabbt hand om lågt kalcium...26 Kvigorna dräktiga efter sommaren 28 Melli-foder ger välmående...29 Odlarens insats avgör vallkvaliteten...30 Hjälpså vallen...32 Allt från samma leverantör...33 Hundratonnare...33 Svin Blötutfodra exakt...34 Benjamin Maatilatori...36 Parasitbekämpning en viktig rutin...38 Paavos spalt...39 Fjäderfä Nytt program för produktionsuppföljning...40 Moderbroilerfodren förnyade...42 I nätet Vårnyheter från nätbutiken Mellanmål Svartvinbärskaka...45 Nyheter

3 LEDARE UTGIVARE Raisioagro Ab Pb 101, Reso Tfn Fax E-post: ANSVARIG CHEFREDAKTÖR Bengt-Erik Rosin kommersiell direktör Tfn REDAKTION Marjo Keskikastari sakkunnig i marknadskommunikation Tfn Kommunikationsbyrå Telegraafi Oy REDAKTIONSRåd Juha Anttila produktchef Ilmo Aronen forsknings- och utvecklingsdirektör Merja Holma utvecklingschef Marja Hongisto utvecklingschef Jaakko Laurinen utvecklingschef Minna Oravuo kundansvarig Heidi Silvennoinen produktchef Päivi Volanto utvecklings-/produktchef ADRESSÄNDRINGAR OCH PRENUMERATIONER Marjo Keskikastari marjo.keskikastari@raisio.com Tfn LAY-OUT OCH OMBRYTNING Reklambyrå Uusimäki PÄRMFOTO Annika Fagerholm ÖVERSÄTTNING Hanna Luomala TRYCKNING ForssaPrint ISSN e årgången Följande AgroMagasinet utkommer i september Ny tillväxt med sakkunnighjälp Efter en lång, utdragen vinter står vi igen på tröskeln till en ny vegetationsperiod. Alla vet, att den skörd vi får på våra åkrar utgör grunden för hela livsmedelskedjan. Hur bra den vegetationsperiod vi har framför oss lyckas avspeglas på hela samhället kommande vinter. Odlarkåren slår vakt om många intressen; hela nationens matförsörjning ligger ju i deras händer. En stor, högklassig skörd bör vara hela kedjans gemensamma mål. Att eftersträva en god skörd är god ekonomi och dessutom en miljögärning. Ju mera näringsämnen som tas upp av grödorna, desto mindre näring blir det som belastar miljön. Den här vegetationsperioden har vi en ny sorts skördetävling, där vi utöver skörden mäter miljöeffektiviteten och det ekonomiska resultatet. Deltagarna i tävlingen Vi söker en superfarmare har valts och under odlingssäsongens gång kan vi följa med deras arbete på tävlingens egen sajt. Tre gårdar är presenterade i den här tidningen. En god skörd är sällan en tillfällighet. Bakom framgången finns det för det mesta en gedigen och systematisk arbetsinsats som också kallas professionalitet. Målsättning är en viktig del i professionellt arbete. Efter målsättningen måste man fundera på hur målen ska nås. Listan på ingredienserna till en god skörd är lång: bl.a. kulturtillståndet, vattenhushållningen, insatsvarorna och maskinerna. En av de viktigaste faktorerna är dock kunskaper och förmåga att utnyttja till buds stående information. Nu har vi tillgång till mera information än någonsin tidigare, men det kan vara en utmaning att hitta rätt information och att omvandla denna till praktiska åtgärder på den egna gården. Ibland kan det löna sig att spara på de egna krafterna och låta sakkunniga erbjuda sina tjänster. En bra expert kan upplysa om bästa praxis och också erbjuda gården skräddarsydda lösningar för rådande omständigheter. Vårt mål är att erbjuda våra samarbetskompanjoner kunskaper som kan omvandlas till pengar. Men vi på Raisioagro måste kanske medge att vi också vill bevaka våra egna intressen. Som landets största förädlare av råvaror från åkrarna behöver vi framgångsrika kontraktsodlare och husdjursproducenter. Jag tillönskar er alla bra såningsväder och en harmonisk odlingssäsong. Bengt-Erik Rosin 3

4 AKTUELLT AGRO magasinet 2/13 GMO-soja som alternativ i Raisioagros svin- och fjäderfäfoder Raisioagro har ända till våren 2013 använt endast GMO-fri soja (non-gmo) som proteinkälla i sina foder. I Finland har det funnits genmodifierad (GMO) soja i foder för svin och fjäderfän på marknaden några år. Inhemskt kött har alltså redan länge delvis producerats med foder som innehåller genmodifierad soja. GMO-fritt foder har inte kunnat användas som någon konkurrensfördel i Finland. TEXT Pekka Heikkilä Vår lagstiftning förutsätter inte att produkter från husdjur ska GMOmärkas, fastän genmodifierade råvaror måste anges i fodrens varudeklaration. Importerat kött t.ex. är så gott som alltid producerat med genmodifierad soja. GMO-sojasorter som godkänts för användning inom EU är sådana som Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet har konstaterat vara trygga. Den GMO-fria sojans odlingsareal krymper Eftersom den GMO-fria sojans odlingsareal hela tiden krymper blir det allt svårare för aktörerna att hitta GMO-fri soja som uppfyller kvalitetskraven för fjäderfä- och svinfoder. Globalt används stora mängder soja i foder och genmodifierade sorter odlas på mer än 80 % av sojans odlingsareal. Den GMO-fria sojans andel som måste hållas isär från den kommersiella sojaströmmen är numera endast någon procent. Omkring 90 % av de foder som tillverkas inom EU innehåller genmodifierad soja eller majs. Raisioagros kunder har nu möjlighet att välja prismässigt likvärdiga fjäderfä- och svinfoder med genmo- difierad soja eller GMO-fri soja. Vi kommer att tillverka GMO-fria foder enligt efterfrågan. Genom att börja använda genmodifierad soja undviker vi alltför stora prishöjningar på fjäderfä- och svinfoder. Raisioagros alla foder för nöt och fisk kommer fortsätta vara GMO-fria. Den genmodifierade andelen gäller således endast foder som tillverkas i Reso för enmagade djur. Som fodertillverkare följer vi med de linjedragningar som görs i GMO-frågan av branschens förädlingsindustri och andra parter i kedjan. En internationell fråga som nu blir viktigare än GMO står sojans hållbarhetskriterier i de områden där den odlas. Nu är skyddet av regnskogarna och några andra miljö- och arbetarskyddssynpunkter i fokus. Som det första företaget i Finland har Raisioagro köpt en stor andel s.k. RTRS-certifikat som garanterar hållbara produktionssätt. Denna linje kommer företaget att hålla också i framtiden. Stor uppslutning på kontraktodlingsseminariet: Mögeltoxinerna intresserade Omkring 160 kontraktsodlare samlades den 5 mars på badinrättningen i Nådendal för att lyssna till aktuell information och umgås med varandra. TEXT Jaakko Laurinen I FOTO Anna Haavio Veli-Matti Reunasalo som är ansvarig chef för spannmålsuppköpen höll dagens första framställning om kontraktsodlingens viktiga roll. Resultaten från kundförfrågan presenterades i framställningen och de visade att Raisioagros verksamhet till stor del är vad kontraktsodlarna förväntar sig. 4

5 Det diskuterades på ett berömvärt sätt under dagens lopp. Dagens första applåder fick utvecklingschef Merja Holma för sin flytande föreläsning om Raisiokoncernens viktigaste nya innovation, dvs. Benemilk - fodren. Satsningar på mögeltoxinforskningen Mögeltoxinerna har varit ett mera omfattande problem än vanligt denna skördeperiod. Överinspektör Marika Jestoi från Evira gick igenom mögeltoxinernas habitus och våra möjligheter att hålla koll på möglet enligt den kunskap vi har nu. Det fanns många frågor om ämnet vissa frågor fick svar, andra inte. Man vet t.ex. inte vilken verkan glyfosat har på mögeltoxiner. Man söker lösningar på mögeltoxinproblemet med forskning både i Finland och i andra länder, så kanske frågan får ett svar i framtiden. Livliga diskussioner fördes också då Anne Kerminen från Yara Finland föreläste om åkrarnas kulturtillstånd. Annes budskap var att vädret kan vi inte påverka, däremot kan vi påverka åkrarnas kulturtillstånd. Vi tackar deltagarna och hoppas att vi träffas under kommande evenemang. Öka inhemsk proteinproduktion Slutseminariet för det mångåriga projektet Omavara, som finansierats av Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi och Jord- och skogsbruksministeriet, hölls i Raisios utrymmen i mars. Raisioagro är en av projektets företagarparter. TEXT Pekka Heikkilä I FOTON Marjo Keskikastari Oljeväxterna är den viktigaste källan till inhemskt foderprotein. Det har satsats mycket på forskningsarbete, dess tillämpning i praktiken och sortförädling, men resultaten på skördenivå låter vänta på sig. En ökning av skörden är dock i sikte bl.a. genom de nya rapssorterna och de s.k. syntetiska rypssorterna som är på kommande under de närmaste åren. Den interaktiva infosajten rapsi.fi, som kommit till i vår, ger praktiska odlingstips och fungerar som ett diskussionsforum. Sajten syftar också till att sprida resultaten av forskningen och försöken. Långsiktig satsning på trindsäd Vi kan öka odlingen av trindsäd, t.ex. ärt och bondböna. I diskussionerna kom man fram till att det kommersiella utbudet tills vidare varit anspråkslöst, och därför intresserar odling inte producenterna. Orsaken har tydligen varit det låga marknadspriset i förhållande till produktionskostnaderna och skörderiskerna. Pirjo Peltonen-Sainio, som leder projektet Omavara, konstaterade att det borde satsas långsiktigt på trindsäd, men de snabba prisvariationer gör saken komplicerad. Hannu Känkänen spådde i sin framställning, att intresset för kvävebindande växter kan komma att öka igen, och dessa växters inverkan på bl.a. lantbrukets energianvändning och växthusgasnivåerna kommer att undersökas med nya metoder. Europa borde öka sin proteinproduktion Hela Europa är nu alltför beroende av sojan från Syd- och Nordamerika. Sojaanvändningen kommer i allt högre grad att kanaliseras till de folkrika länderna i söder, och Europa borde se till att producera mera protein. Ökningen av bioenergiproduktionen har för sin del redan styrt utvecklingen i denna riktning, eftersom de proteinrika biprodukterna kan användas som foderprotein. Men användningen av åkrarna för bioenergiproduktion har under senare år seglat i motvind. Också en höjning av spannmålens och vallens protein till mängd och kvalitet har stor betydelse för totala proteintillgången. Den internationella arbetsfördelningen att Europa exporterar spannmål och importerar protein verkar fortsätta ganska länge än. En bättre balans borde fås till stånd med olika metoder och projektet Omavara sökte beredskap för detta för Finlands del. Pirjo Peltonen-Sainio nämnde på seminariet att Finland skulle kunna fördubbla produktionen av ryps och raps och öka odlingen av trindsäd till en högre nivå. Pekka Heikkilä konstaterar att det ibland är trosprövande att motivera till odling av ryps och raps, men varje år försöker man blåsa nytt liv i odlingsviljan. Rapsi.fi-sajten är en viktig öppning för oljeväxterna i år. 5

6 AKTUELLT AGRO magasinet 2/13 Tävlingen Vi söker en superfarmare har börjat Vi söker en superfarmare är en skördetävling, där målet är att producera en stor skörd och åstadkomma ett gott ekonomiskt resultat och samtidigt minimera odlingens inverkan på miljön. Nio gårdar från olika landsdelar valdes till tävlingen. I den här tidningen presenterar vi tre gårdar, men på vår webbplats huippufarmari.fi hittar du en presentation av alla deltagare. Bekanta dig med presentationen av gårdarna och studera deras planer och åtgärder under våren och sommaren via bloggen. Du kan också ge kommentarer på bloggen, vilket gör tävlingen ännu intressantare. Har du kanske värdefulla tips att dela med dig av? TEXT OCH FOTON Janita Virtanen Levomäki gård, Loimaa Tuomas Levomäki bytte sin tjänstemannaställning och blev lantbrukare på heltid då han köpte sina föräldrars gård i Loimaa år Tre år senare arrenderade Levomäki Loimaa yrkesinstituts åkrar invid sitt hemman och började undervisa om jordbruk. Växtodling är huvudinriktningen på gården och dessutom äger gården ett stall med smågrisproduktion som har en väsentlig andel i undervisningsarbetet. Jag och min hustru var längre jordbrukare på deltid men då skolan lades ut på entreprenad såg jag en möjlighet att lämna min tjänstemannakarriär. Jag hade länge drömt om att vara jordbrukare på heltid och visste att arrendet av skolans marker var en möjlighet som inte skulle upprepas, säger Levomäki. Levomäki deltar i tävlingen Vi söker en superfarmare tillsammans med första årets studerande på jordbruksföretagarlinjen. Studerandena arbetar på gården under sommaren och för Levomäki är det viktigt, att de följer med grödorna under hela vegetationsperioden. Studerandena deltar redan på våren i åkerarbetet. Det är viktigt att de får en helhetsbild av arbetet, och tävlingen är en utmärkt och nyttig möjlighet till inlärning. Gården odlar huvudsakligen vete, men också t.ex. maltkorn, råg, ryps, raps och kummin. Levomäki anser sin styrka vara den breda kännedom han har av jordbruksnäringen och dess förvaltning men också kännedom om verksamhetsomgivningen och en gedigen yrkeskunskap om jordbruk. Fyrabarnsfadern kommer ihåg att hålla arbete och fritid isär. Barnen är i åldern 4 12 år, och därför är de kommande tio åren av stor betydelse och de går inte i repris. Någon av dem kanske vill bli jordbrukare i framtiden och därför försöker jag skapa en så god grund som möjligt för yrket, säger Tuomas Levomäki. Suikinsilta gård, Villmanstrand Petri Kuokka har hunnit vara husbonde på gården Suikinsilta tjugo år. Som tjugoåring fick Kuokka sina första åkrar att odla, och tio år senare, år 1996, inlöste han resten av gården. Kuokka odlar spannmål och oljeväxter på sin 137 hektar stora gård, och i synnerhet rågodling har varit av stort intresse för honom och han har därför satsat extra mycket på den. Kuokka har nya metoder och rätt tajmning som sin ledstjärna, och vet att han är en aning sportgalen. Jag har alltid kastat mig in i nymodigheter utan fördomar. År 1998 t.ex. köpte jag min första direktsåningsmaskin och här skrattade alla och menade att det skulle bli ett fiasko. Men jag fortsätter så med samma slags maskin. Ibland blir det inte heller som man tänkt sig. Jag arbetar så intensivt att det blir lite av tävlingsanda i det hela, säger Kuokka leende. 6

7 Kuokka har entreprenörer att tröska och bearbeta jorden och är själv sådd- och växtskyddsentreprenör. Kuokkas skiften ligger intill vattendrag och han har kommit fram till att bästa alternativet för dessas del är att ingå avtal om skyddsremsor. Jag tycker att den bästa miljövården är att producera en god skörd. Vi måste arbeta på växternas och miljöns villkor. Kuokka erkänner att arbetet har haft en alltför stor andel av hans liv under åren som gått, men säger att han fått nya värderingar. Det är viktigt att ge familjen och hälsan egen tid, men jordbruket är en gemensam hobby för mig och 8-åriga sonen Jere. Han är redan överdrivet intresserad av traktorer, skrattar Kuokka. Mäenpää gård, Pöytyä Petri Holmas passion för lantbruk väcktes redan då han var barn och husbonden i granngården förmedlade sina kunskaper till den unge, ivrige jordbrukartelningen. Redan som 15-åring arrenderade Holma grannens åkrar och under årens lopp utvidgade han sitt jordbruk så att det omfattar 200 hektar i dag. Holma, vars huvudsakliga syssla är på kraftverket, odlar spannmål och oljeväxter. Inom utsädesodlingen tycker han att det är särskilt viktigt att satsa på nya sorter. Deltidsjordbrukaren njuter av mångsidigheten i jordbruket och av möjligheten att kunna förkovra sig i all oändlighet. Yrkesskickligheten ökar och under årens lopp blir man mera förutseende, men man lär sig aldrig detta arbete fullt ut. Visst behöver man vara ganska galen för att orka arbeta i den här branschen och försöka nå det allra bästa slutresultatet, säger Holma. Holma menar att han är en ensam streber som gör allt arbete på gården själv från odlingsplanering till bokföring. Av grannen får han fortfarande hjälp då det behövs. Vid sidan av sin huvudsyssla som består av pappersjobb, kan Holma njuta av sitt jordbruk där han ser ett konkret resultat. Det är givande att se den omedelbara responsen och resultatet av arbetet på våren då jag bearbetar jorden. EU fick mig att fundera på om jag skulle sluta med lantbruket helt och hållet. Jag bodde faktiskt i radhus en tid i Raumo, tills jag insåg att jag måste ha ett annat slags liv. Om man ska ha det här arbetet måste man gå in för det helt och hållet. Sen dess har jag fortsatt på denna självplågeriets väg, säger Petri Holma glatt. Gårdar som deltar i tävlingen Vi söker en superfarmare : Mäenpää gård, Pöytyä Krokby gård, Raseborg Suikinsilta gård, Villmanstrand Hunsa gård, Nousis Kujala gård, Maaninka Iso-Eskola gård, Loimaa Iso-Hulmi gård, Loimaa Yli-Ikola gård, Tyrnävä Levomäki gård, Loimaa Följ med på nätbloggen 7

8 VÄXTODLING AGRO magasinet 2/13 Positiv stämning inför ny säsong Vintern i Europa har gått över i en positiv stämning inför den nya odlingssäsongen. Högt pris på spannmål och oljeväxter sporrade odlare att beså sina åkrar i höstas. TEXT Minna Oravuo I FOTO Marjo Keskikastari Vintern har varit mild och bestånden har övervintrat väl. Efter den regniga vintern är fuktigheten lämplig inför vårbruket och den nya odlingssäsongen. Man har höga förväntningar på produktionen inkommande sommar. Man uppskattar att spannmålens odlingsareal i EU kommer att öka med en miljon hektar till 56 miljoner hektar. Enligt kommissionens prognoser växer vetearealen med tre procent till nästan 24 miljoner hektar. Också oljeväxtarealen förutses växa i Europa med mer än åtta procent till 6,7 miljoner hektar. Kornarealen kommer att krympa något men havrearealen öka en aning. Coceral, organisationen som representerar europeisk spannmålsindustri, förutser samma trend då det gäller odlingsarealer, men tror att havrearealen krymper. Det höga priset har säkert inverkat på ökningen av arealerna för vete och oljeväxter liksom också de måttligt goda såningsförhållandena i höstas i en stor del av Europa. En orsak till att kornarealerna minskar är den obefintliga prisskillnaden mellan maltkorn och foderkorn under vintern som gått. Man tror att maltkornets odlingsarealer kommer att minska och foderkornarealerna öka på vissa håll. Förväntningar på god skörd Det franska Stragie Grains vågar tippa både odlingsarealer och produktionsmängden. Eftersom både höstvete- och höstkornbestånden är i gott skick efter vintern, är skördeförväntningarna höga och man uppskattar att totala produktionen kommer att öka med hela sex procent över fjolårets och uppgå till 292 miljoner ton. Om prognoserna stämmer skulle man komma till samma produktion som uppnåddes det mycket goda spannmålsåret De goda marknadsutsikterna har fått spannmålsprisen att börja sjunka redan efter nyår och trenden axelererade i mars. Fastän noteringarna för den nya skörden är på en lägre nivå än vi vant oss vid under vintern, verkar priset ändå stå sig mycket högt. Mycket hinner ännu hända under odlingssäsongen, innan de sådda arealerna är tröskade i Syd- och Centraleuropa. Majs eller soja? I Nordamerika har förhållandena inte varit de bästa möjliga och vetet har lidit av torka. Också majsskörden blev dålig i fjol på grund av torkan och fodermarknaden har lidit av situationen. Lagren är rekordsmå. Både i Argentina och i Brasilien tröskas det för fullt den här årstiden, men produktionen har inte underlättat situationen nämnvärt. På såningsbesluten inverkar marknads- och prisläget men också bl.a. såningsförhållandena och tillgången på utsäde, och osäkerhet kommer att råda ända till början av sommaren. De kanadensiska odlarnas såningsplaner intresserar i synnerhet oss finländare. Kanada är den främsta havreproducenten och därför har landet en stor inverkan på hur ekonomin blir för finländska odlare. I mars förutsåg prognoserna att havreodlingsarealerna kommer att krympa i Kanada. Vetet och oljeväxterna är mera intressanta nu. Detta bådar gott för den finländska havrens marknadsutsikter. 8

9 Den milda vintern har skonat Europas sådda arealer Den inhemska odlingsarealen växer Enligt spannmålsbranschens samarbetsgrupp VYR:s förfrågan kommer spannmålens såningsareal att växa med tre procent till 1,16 miljoner hektar. På 2000-talet har spannmålsarealerna varierat mellan 1 miljon och 1,2 miljoner hektar. Jämfört med de här arealerna kommer vi att hamna på ett medelvärde, och vi har långt kvar till rekordåret 2008, då vi hade 1,238 miljoner hektar insådda med spannmål. Förfrågan gjordes i februari, men vanligen har prognoserna stämt bra med verkligheten. Prognoserna visar att arealerna för alla spannmålssorter ökar utom för rågen. Oljeväxterna verkar stanna på samma areal som i fjol. Vi hoppas att planerna för oljeväxternas del ändras. Fastän det är endast en liten del av den planerade arealen som är besådd, torde vi komma till en produktion på miljoner kilo, om vi utgår från medeltalet under senare år. Förverkligad Toteutuneet åkeranvändningsareal pellonkäytön pinta-alat och prognos ja ennuste för Foderkorn Rehuohra Havre Kaura Vårvete Kevätvehnä Rypsi Maltkorn Mallasohra Råg Ruis Höstvete Syysvehnä Raps Rapsi Träda (natur- Kesanto (LHP, viherlannoitusnurmi, vårdsåker, muu kesanto) gröngödslingsvall, annan träda) 403,4 5% 423,7 352,6 3% 363,8 219,0 2% 223,0 53,3-10% 47,8 99,2 3% 102, ,4 17, prognos ennuste -19% 23,2-12% 20,4 15,4 17% 18,0 266,9-8% 244, ha VYR Prognos Kylvöalaennuste för såningsareal ( ) ( ) Resultaten från denna undersökning är avsedda endast för beställarens TNS 2012 Tämän egen tutkimuksen användning. tulokset De on får tarkoitettu inte lånas vain ut, tilaajan överlämnas, omaan käyttöön. säljas Niitä eller ei saa publiceras utan forskningsföretagets lainata, luovuttaa, jälleenmyydä tai julkaista ilman tutkimusyrityksen lupaa. tillstånd. 8 Viljan att teckna kontrakt oförändrad I VYR:s förfrågan klarlades också viljan till kontraktsodling. Förfrågan visade att nästan 80 procent av maltkornet och mer än hälften av vetet är kontraktsodlingar. Foderspannmålsodlarna tycker inte att kontrakt ger mervärde, och mindre än en fjärdedel av dem tänker teckna kontrakt. Viljan att teckna kontrakt verkar stanna på samma nivå som i fjol, men fastpriskontraktens andel minskar. I förfrågan som gjordes 2010 meddelade 10 procent av spannmålsgårdarna att de planerar teckna fastpriskontrakt, men i vår är det endast fyra procent. Den nuvarande modellen för fastpriskontrakt verkar alltså inte vara lockande eller tillräckligt effektiv som riskhanteringsredskap. 9

10 VÄXTODLING AGRO magasinet 2/13 Teckna odlingskontrakt snabbt Odlingskontrakt har tecknats i samma takt i vår som tidigare. Om kontraktsblanketterna ligger och väntar på att bli ifyllda, hinner du åtgärda saken än antingen genom att returnera blanketten Förhandsanmälan till kontraktsodling, ringa till din kundansvariga eller genom att teckna kontrakt i Viljalaari. TEXT Minna Oravuo I Foto Jaakko Laurinen Vi behöver kontrakt i synnerhet på grynhavre, oljeväxter och foderspannmål. Det finns mera kontraktsutrymme också för ekologisk grynhavre och andra ekologiska grödor. För foderspannmålens del är kontrakt inte så populärt. Merparten av foderspannmålsodlarna tecknar inte kontrakt, fastän samarbetspartnern och leveransadressen varit desamma under många år. Så varför inte teckna kontrakt på grödorna! Kontraktsarvode för oljeväxter Kontraktsarealerna för oljeväxter har ökat under våren, men det finns fortfarande kvotutrymme. För första gången i historien är kontraktsarealen för raps en aning större än kontraktsarealen för ryps. Det är bra att rapsarealerna ökar, eftersom det visar att den praktiska erfarenheten av rapsodlingen varit positiv. Kontrakt till medelpris är alltid rätt Ett kontrakt till medelpris kan tecknas antingen för höst- eller för vårperioden. Med ett kontrakt till medelpris säkerställer du redan nu medelpriset på din spannmål. Du kan utan bekymmer leverera skörden då det passar dig bäst. Om du vet det redan nu att du kommer att leverera skörden då den är tröskad, då priset brukar vara lägst, lönar det sig att teckna kontrakt till medelpris. Då kan du dra nytta av ett bättre pris längre fram på hösten. Om man har kontrakt till medelpris betalar Raisioagro ut ett bottenpris för skörden efter leveransen, och efter prisperioden, då det slutliga medelpriset kan fastställas, betalas innestående skillnad. På hösten är perioden för medelprisberäkningen och på våren Vi betalar också alltid ett arvode på två euro för kontrakt till medelpris. Den nya såningsperioden står för dörren, men fjolårsskörden har inte levererats än i sin helhet. Avtala om leveranstider så snabbt som möjligt, så får du leverera resten av kontraktsgrödorna före sommarens servicestopp. Servicestoppet brukar infalla i juli och exakta dagar anges på vår webbplats. Också Suomen Viljavas leveransorter brukar delvis stängas till sommaren. Det lönar sig att ha detta i tankarna, i synnerhet om spannmålens leveransort är Nådendal och Tavastehus. Leverera fjolårsskörden med det snaraste Om oljeväxter finns med i odlingsplanerna, lönar det sig att teckna odlingskontrakt. För varje levererat ton ryps eller raps betalar vi fem euro som kontraktsarvode. Om du tecknar kontrakt på minst 10 hektar före utgången av april och köper utsädet till kontraktsodlingen från Raisioagro, får du en slitstark Makita-radio på köpet. 10

11 Öka hektarskörden för oljeväxter Odlarna och industrin startade ett projekt, vars syfte är att öka arealerna för oljeväxter, höja skördenivån och öka odlingssäkerheten. Sajten rapsi.fi fungerar som informationskanal och samlar erfarenheter från branschens aktörer. TEXT Jaakko Laurinen Projektets mål är att höja hektarskördarna av oljeväxter till över kilo. På det sättet förbättrar vi också Finlands egenförsörjning av protein. Så oljeväxter och dela med dig av dina erfarenheter på forumet rapsi.fi. Där hittar du också odlingsråd under odlingssäsongen. Du hinner fortfarande ändra dina odlingsplaner, eftersom det går att så ryps ända till början av juni. Med ryps kan du också dra nytta av förmånligt utsäde, vilket betonas nu då det råder brist på spannmålsutsäde och priset är högt. Ett exempel på Raisioagros lägsta pris är 21 /ha för Apollo-rypsutsäde. Ny kraft i bekämpningen Skalbaggsbekämpningen kommer att få ny effekt då det långtidsverkande Avaunt får börja användas under våren. Den aktiva substansen i Avaunt, indoksakarb, hör till en grupp substanser som just nu inte används i några andra bekämpningsmedel för åkerväxter. I fortsättningen kan man bekämpa skalbaggarna i många fall helt och hållet med den nya generationens långtidsverkande medel: första bekämpningen med Avaunt och andra bekämpningen med Biscaya eller Mospilan. Effekten av både första och andra bekämpningen räcker ungefär en vecka, och därför kan man täcka den känsligaste perioden från små knoppar till blomningen med den nya generationens medel. De gamla pyretroiderna kanske inte alls behöver användas. Om detta och annat som gäller oljeväxter kan du läsa mer på rapsi.fi. Välkomna med i diskussionerna! Hindra spridningen av flyhavre! VAD? Flyghavren är ett ettårigt stråogräs Brodden är gulgrön, vippan utspärrad och glesare än hos normal havre, slakt förgrenad Av Finlands åkerareal är 16,5 procent besmittad TEXT Heidi Silvennoinen I FOTO Arto Markkula VARFÖR? Flyghavre sprids mycket lätt Tävlar framgångsrikt med odlade grödor, producerar stora mängder kärnor Drösade kärnor är groningsdugliga i flera år Kärnan kan klara sig groningsduglig genom djurens tarmkanal Försvinner inte av sig själv Försummad bekämpning kan leda till nedskärningar i stöd Flyghavrebekämpning är en skyldighet enligt lag Raisioagros medel mot flyghavre i spannmål: Swipe och Puma Extra. Raisioagros medel mot flyghavre i oljeväxter: Targa Super, hektarkostnaden mycket förmånlig i år! HUR? Använd certifierat utsäde På vallar hinner flyghavren inte föröka sig Granska skiftena 2 3 gånger varje sommar, rensa bort små förekomster För kemisk bekämpning finns det flera effektiva medel att välja mellan Rätt tidpunkt för kemisk bekämpning är från bestockningsstadiet till början av stråskjutningen. Följ anvisningarna för exakta bruksmängder Bästa besprutningsvädret är när temperaturen är över +10 grader och relativa luftfuktigheten så hög som möjligt Upprepade bearbetningar förstör också flyghavreplantorna Källa: VYR, Evira 11

12 VÄXTODLING AGRO magasinet 2/13 Delad gödselgiva är lönsam Den bästa nyttan av gödslingen får du, om du ger växterna näring i rätt proportion, vid rätt tid och enligt växtens verkliga behov. TEXT Heidi Silvennoinen Fosfor och kalium ska ges i samband med sådden. Av kväve- och svavelgivan rekommenderar vi endast 2/3 i samband med sådden. Delad gödselgiva är optimering av gödselanvändningen och minskar kolfotspåret. Sikta på kvarndugligt protein I tilläggsgödslingen beaktas i synnerhet olika grödors skörde- och proteinpotential. För sena sorter, som vårvetet Amaretto, rekommenderas alltid tilläggsgödsling. Om man vill påverka både skördemängden och proteinhalten hos spannmål, ges tilläggsgödseln vid stråskjutningen. Om man vill höja proteinhalten i spannmålen, ges gödselgivan i mjölkmognadsskedet. Med tilläggsgödsling i mjölkmognadsskedet kan man höja vetets proteinhalt med hela en procent. I somras visade resultaten från försök med tidig gödsling gjorda på Yaras forskningsstation i Kotkaniemi, att bästa produktionen erhölls då man kompletterade vårgödslingen med kvävegödsling två gånger under vegetationsperioden. I försöket gav Marblevetet 53 bättre avkastning per hektar än med en engångsgiva kväve. Rekommendationer för tilläggsgödsling För tilläggsgödsling i mjölkmognadsskedet rekommenderar vi Kvävelösning som också kan kombineras med YaraVita TM -produktseriens svavelgödsel YaraVita Thiotrac TM (5 l/ha). Lämplig mängd Kvävelösning vid axgången är 30 l/ha då vattenmängden är 200 l/ha. Vid spannmålens stråskjutning och axgång brukar man ge större kvävegivor, och då är YaraBela Axan bästa produkten för tilläggsgödsling av spannmål. Dess kväve och svavel tryggar både skördemängd och proteinhalt. YaraMegalab TM ger rätt gödslingsrekommendation Med YaraMegalabs TM växtanalys kan du fastställa de viktigaste mineraloch spårämnenas tilläggsgödslingsbehov under vegetationsperioden i spannmål, oljeväxter och vall. Analysen avslöjar latent näringsbrist, innan man kan se den med blotta ögat i beståndet. YaraMegalab TM växtanalyspaket kan du beställa av din personliga kundansvariga eller direkt från Markkarteringstjänsten. När du har lämnat provet får du efter omkring fem vardagar exakta uppgifter om växtens näringstillstånd och exakta anvisningar för hur du kan bota bristen. Fastän du inte skulle hinna åtgärda bristen under pågående säsong, är informationen dock en bra grund för gödselmängden kommande säsong. Spannmålens behov av spårämnen är störst från bestockningen till axgången. Det lönar sig att använda YaraVita-produkter med början från ogräsbekämpningen. Uppgifter om möjligheten att förena gödseln med växtskyddsmedel finns på adressen Heidi Silvennoinen Tips inför sommaren! Är manganet rött i markkarteringen? I synnerhet havre lider av manganbrist. Med Yara- Vita Mantrac Pro (2 l/ha) har man som bäst fått över kilo större skörd med en hektarkostnad på 18 /ha. Oljeväxter och vete avsett att vara kvarndugligt behöver mycket svavel. Med YaraVita Thiotrac har man som bäst fått 300 kilo större skörd med mängden 5 l/ha. Tips för produktion av rekordskörd: YaraVita Gramitrel 2 l/ha, som innehåller flera spårämnen, + Mantrac Pro 0,5 l/ha. 12

13 YaraMegalab TM -analyser som tagna ur läroboken Som en del av Raisioagros och Yara Satos gemensamma projekt för miljöns bästa testade några av Raisioagros kontraktsodlare Megalab-analysen i somras. En av testarna var Kimmo Inovaara från Renko. TEXT OCH FOTO Jaakko Laurinen Inovaara odlar grynhavre, och eftersom det är allom bekant att havren är känslig för manganbrist i synnerhet om ph-värdet stiger, beslöt man samtidigt testa hur verkan av Yara- Vita Mantrac Pro märks i Megalabanalysen. Den ena analysen togs från en ruta som besprutats med en liter YaraVita Mantrac Pro per hektar. Den andra analysen togs från en nollruta, som fått samma odlingsåtgärder som den första men utan Mantrac. Manganhalten hos nollrutan var 27 mg/kg. Riktgivande värde är 40 mg/kg och Megalabs rekommendation 1 liter Mantrac Pro per hektar var den giva som försöksrutan hade fått. Manganet i försöksrutan steg till 47 mg/kg, alltså klart över normen. Besprutningen med spårämnen hade alltså avsedd verkan. Samtidigt avslöjade Megalab att tillgången på bor, kalium och kväve var i underkant. Det är bra att vara medveten om dessa brister inför nästa säsong. Det var tänkt att man skulle tröska skörden från försöksrutorna också Kimmo Inovaara tänker använda Megalab-analyen på sina åkrar också i år. för att få veta skördeökningen. Men planerna gjordes om intet, då de rikliga regnen ledde till liggsäd och en del av grödan lämnade otröskad. Som en följd av detta blir havren den förnuftigaste grödan på skiftet också i år. Kimmo Inovaara tycker att resultaten är intressanta och tänker använda Megalab-analysen i år också. Samtidigt kan han beakta de brister som han kunde lägga märke till i fjol. Mängden ökad skörd går säkert också att reda ut med kommande analyser. Prov: Nollruta Växt: Havre Tolkning sammanställd: Analyser Resultat Riktg. värde Tolkning Kommentarer B (mg/kg dm) Låg YaraVita Bortrac 150, 1 l/ha l vatten eller Bornäring kg/ha Mn (mg/kg dm) Låg YaraVita Mantrac Pro 1 l/ha S (g/kg dm) Normal Inget gödslingsbehov K (g/kg dm) Låg Mera kaligödsel i samband med sådden, för akut behov Krista SOP kg/ha P (g/kg dm) Normal Inget gödslingsbehov N (g/kg dm) Rätt lågt Tilläggsgödsel med kvävelösning Prov: Mantrac Pro 1 l/ha Växt: Havre Tolkning sammanställd: Analyser Resultat Tolkning Kommentarer B (mg/kg dm) Låg YaraVita Bortrac 150, 1 l/ha l vatten eller Bornäring kg/ha Mn (mg/kg dm) Normal Inget gödslingsbehov S (g/kg dm) Normal Inget gödslingsbehov K (g/kg dm) Rätt lågt Krista SOP kg/ha P (g/kg dm) Normal Inget gödslingsbehov N (g/kg dm) Rätt lågt Tilläggsgödsel med kvävelösning 13

14 VÄXTODLING AGRO magasinet 2/13 På Niittymäkis gård odlas höstspannmål På våren planerar vi för höstspannmålen Fastän vi fortfarande väntar på vårsådden, måste odlingsplanerna sträcka sig ända till höstsådden. Man måste ha förfrukter till höstgrödorna och en plan för höstarbetet redan på våren. Markku Murronmaa hade nytta av snömögelbesprutningen på Evolorågen hösten Framtill på fotot nollrutan, bakom den ett snömögelbekämpat område. TEXTJaakko Laurinen I FOTON Jaakko Laurinen, Markku Murronmaa och Lasse Matikainen Det lönar sig också att skaffa höstutsädet på våren, då utbudet är stort och prisen förmånliga. Höstvetearealen krympte i höstas med 12 % och stannade på ca hektar. Sådden av höstoljeväxter blev också sämre än man önskade. På hösten fanns det visserligen en vilja att så på stora arealer, men mångas tid gick åt till tröskningen och jorden kunde inte beredas för sådd. Höstregnen drabbade sådden i ett mycket tidigt skede. Rågen är känslig för fuktighet på hösten och därför var det viktigt med god vattenhushållning på insådda åkrar. Plöjning är den säkraste grundbearbetningen för rågåkrar, eftersom den skapar mera vattenutrymme. Samarbete kring höstarbetet Med rätt planering gick det att så grödor i höstas. Hannu Niittymäki från Turenki besådde egna och andras åkrar i höstas med höstspannmål på nästan 200 hektar, av vilka ca 160 hektar var Brasetto- och Evolo-hybridråg. Sådden klarades av vid rätt tid i månadsskiftet augusti-september. Arbetet kunde genomföras tack vare maskinsamarbete; Niittymäki sådde och Markku Murronmaa tröskade hans åkrar. Odlingsrotationen planerades så att åkrarna blev lediga i tid. Rågbrodden såg bra ut i höstas. I Brasetto-hybridrågen kunde vi hitta till och med 11 skott från ett frö. Vi förundrades över denna förmåga att producera skott, berättar Niittymäki. Enligt förädlaren KWS har Brasetto ännu bättre förmåga att producera skott än Evolo, och därför kan man så Brasetto glesare än Evolo. Besprutning mot snömögel har visat sig vara lönsam i Turenki. Också besprutningen klaras av med samarbete, eftersom det inte är praktiskt att alla sätter sprutan i skick sent på hösten. Sniglarnas höst Niittymaa sådde flera höstrapssorter i försökssyfte. Förfrukten var utsädesodling av ängssvingel, som tack vare sin tidiga skörd är en utmärkt förfrukt. Starten var god, men sniglarna fick en hel del av brodden. Flera andra odlare drogs också med samma problem. 14

15 För sniglarnas del var omständigheterna gynnsamma. Vi borde verkligen ha använt Sluxx i höstas mot sniglarna, säger Niittymäki. Det lönar sig att ta med snigelbekämpning med Sluxx i odlingsprogrammet för höstoljeväxter, eftersom sniglarna kan förstöra hela odlingen redan i början av tillväxten. Höstrapsen kräver en kraftig satsning i synnerhet i början och då måste man tänka på kvävegödsling, snigelbekämpning, ogräsbekämpning och eventuellt också på besprutning med tillväxtregulator. Om man gör en ordentlig insats på hösten har man det lättare på våren. Belöningen kan till och med blir en dubbelt större skörd jämfört med våroljeväxter, vilket täcker satsningarna väl. Raisioagros sorter för höstsådd Slag Råg Råg Höstvete Höstryps Sort Evolo Brasetto SW Magnifik Largo Förädlare KWS KWS SW Seed SW Seed Be- Högklassig, Nyhetshybrid, Balanserad Stråstyv ryps skrivning skörderik bättre kombination i spannmål hybridsort stråskjutnings- av skörd och eller ensam förmåga kvalitet Slag Höstaps Höstraps Höstraps Höstraps Sort Vectra Pioneer Alabaster Thorin Maximus 06 Förädlare Raps Gbr Pioneer Limagrain NPZ Lembke (Bayer) (Du Pont) Be- Bekant från Framgångsrik Bästa sort Nyhet semiskrivning skördetäv. semidvärgsort vid sen sådd dvärgsort, förmånlig i Finland välbekant utsädes- och Sverige förädlare av kostnad vårraps Sista minutens rekommendationer för besprutning Cantor Megapack ogräsbekämpningens favoritpaket för all slags vårspannmål. Enkelt och förmånligt, utmärkt effekt. Stereo ett medel mot sjukdomar bättre än sitt rykte speciellt på korn och vete. Förmånlig hektarkostnad, fördröjer inte växten. Bättre snigelbekämpning i höst Sniglarna har ofta varit en plåga på höstarna i höstraps- och höstspannmålsodlingar, eftersom de kan äta upp bestånden nästan helt och hållet. Sniglarna tar sig huvudsakligen upp på åkrarna från dikesrenarna, men de kan också finnas uppe på åkern i växtrester. De sniglar som finns på åkern kan man enligt forskningen bekämpa till 80 % med att plöja. Det är också viktigt att bearbeta mullen så finfördelad som möjligt i samband med sådden, för då har sniglarna inget skydd bland jordkokorna, berättar höstrapsodlaren Lasse Matikainen på Berner. På de sniglar som kommer från dikeskanten har jordbearbetningen ingen effekt. Problemet med det snigelbete som funnits på marknaden var att få det utspritt på åkrarna, eftersom granulatet inte höll för maskinell spridning. betesspridningen. Spridningsexaktheten kan variera beroende på spridare, men med nya spridare borde det gå att sprida en exakt mängd fortsätter Matikainen. Om sniglarna kommer upp från dikesrenen, kan det räcka med att sprida betet i en remsa runt åkern, men om det finns sniglar också uppe på åkern, måste betet spridas över hela åkern. Du kan beställa det nya lättanvända snigelbetet Sluxx från Raisioagro. Tuomas Uusitalo En ny bekämpningsprodukt I februari registrerades ett nytt preparat för snigelbekämpning, Sluxx-snigelbete. Snigelbetet som innehåller järnfosfat kan spridas på åkrar med mineralgödselspridare. Spridningsmängden är liten, 5-7 kg/ha, men det går bra att få givan exakt med mineralgödselspridare berättar Matikainen om sina erfarenheter av snigel- 15

16 NÖT AGRO magasinet 2/13 Drygt ett års Benemilk -erfarenheter Flera tiotals gårdar har redan över ett års erfarenheter av allfodret Benemilk Black. Vi har övertygande siffror från gårdar som länge använt Benemilk, och som visar att både produktionen och halterna stiger, om fodret ges enligt rekommendationerna. Vi fortsätter samla in fakta om fodrets effekter med hjälp av ett uppföljningsprogram som utarbetats för Benemilk-gårdar. Be om Benemilkutfodringsråd av din kundansvariga TEXT Merja Holma Allfodret Benemilk Black började marknadsföras i februari 2012 under namnet Maituri E. I början av innevarande år presenterades den nya Benemilk -produktserien, som innehåller tre allfoder och ett halvkoncentrat. Vi har fått resultat från mer än ett års användning av dem som använder Benemilk Black. Produktionen har stigit, fettprocenten har stigit med tre tiondedelar och proteinprocenten med en tiondedel, på de gårdar där Benemilk Black varit enda allfodret och där man använt rekommenderad giva. Vid sidan av bättre halter och produktion har fruktsamheten och hälsan också förbättrats. Ureahalten i mjölken har också ofta sjunkit. Man har märkt att i synnerhet celltalet i mjölken har sjunkit. Robotgårdar har gett positiv feedback om smakligheten, som får robotbesöken att öka. De energirika Benemilk-fodren ger ett bra tillskott till utfodringen, fastän halterna inte skulle stiga särskilt mycket då givorna är små. En tillräckligt stor giva Benemilk tryggar resultatet Bästa responsen på Benemilk får man i fullfoderutfodring, där inget annat kraftfoder används. Om allfodret späds ut med spannmål eller annat foder, kan man inte förvänta någon stor förhöjning i halterna. Giva av Benemilk-allfodret tillsammans med bra ensilage 10 kilo Benemilk-allfoder/ 30 kilo mjölk 15 kilo Benemilk-allfoder/ 45 kilo mjölk Robotgårdar som använder blandfoder får fullt utbyte på halterna med Benemilk, om det tillsätts i fullfodret också. För en mjölkproduktion på 30 kilo ska foderstaten innehålla 10 kilo Benemilk-allfoder. Benemilk-UTFODRING: Förbättrar utnyttjandet av proteinet och energin Höjer produktionen och mjölkhalterna Förbättrar energibalansen Förbättrar fruktsamheten Sänker mjölkens urea Sänker celltalet i mjölken Effekten uppnås med tillräckligt stor giva Tillsammans med normalt ensilage är lämplig mängd 10 kg Benemilk-allfder/ 30 kilo mjölk 16

17 Krista Ketonen på Raisioagro räknar ut Benemilks inverkan på mjölkmängder och -halter med ett omfattande material som grund. Därför behöver hon uppgifter från Benemilk-gårdar. Jag hoppas att så många gårdar som möjligt ska dra nytta av den uppföljning vi erbjuder. Delta och se vad fodret gör på din gård. Ring eller mejla mig - jag berättar gärna mer! Kristas telefonnummer är och e-post krista.ketonen@raisio.com Delta i Benemilk-uppföljningen Gårdar som använder Benemilk har fått ett eget uppföljningssystem, där Benemilks effekt på mjölkens mängder och halter bekräftas. Ta en kopia av tankmjölkens halter från ditt mejeris uppföljningsprogram (t.ex. Valma, Uuma) från början av året innan du började använda Benemilk och sänd den till din kundansvariga. Enklaste sättet är att skapa avgränsade parallella koder i systemet. Giva av Benemilk kg/dag/ko som mjölkar 30 kilo. Vi behöver också uppgifter om utfodringsmängd av det foder som användes före Benemilk kg/dag/ko som mjölkat 30 kilo. Vi använder uppgifterna för att göra undersökningar om Benemilk-fodren. Om ni vill kan ni få uppgifter om hur fodret fungerar på er egen gård. De gårdar som deltar i Benemilkuppföljningen är utlovade två högklassiga Benemilkkoftor i mikrofleece som gåva. 17

18 NÖT AGRO magasinet 2/13 Ådahls 70 kor får varje dag en enerigiva Benemilk-foder. PRODUKTIONEN STEG med nya allfodret Ådahls i Nedervetil var nöjda med sina mjölkhalter, eftersom fettet var 4,40 och proteinet 3,53 procent i medeltal året innan man började utfodra med Benemilk. Under ett år steg fettet med ytterligare 3,7 tiondedels och proteinet med 1,2 tiondedels procentenheter. Dessutom steg produktionen med mer än liter per ko. TEXT OCH FOTON Merja Holma Allfodret Benemilk Black togs med i Ådahls utfodring i månadsskiftet november-december år Proteinet i tankmjölken steg till 3,64 och fettet till 4,77 procent under år Diagrammen visar halterna sedan början av år Halternas effekt på mjölkpriset är 1,7 cent per liter. Allfodret Benemilk Black är 70 kors kraftfoder I Ådahls lösdriftstall finns 70 kor, vars hela kraftfodergiva är allfoder. Husbonden Jonas Ådahl ser till att korna får tillräckligt med energi med en rätt kraftig kraftfoderutfodring. I början av laktationen utfodras korna enligt produktionsmål. Gamla kors allfodergiva höjs till 15 kilo och vid behov ökas eller minskas mängden en månad efter kalvningen. Förstakalvarnas mål är 10 kilo allfoder, % Fett-% Protein-% Fetthalten i Ådahls tankmjölk från mer än två år. I slutet av november 2011 togs Benemilk Black med i utfodringen. Efter det har halterna hållits på den nya nivån från månad till månad. 18 januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Proteinhalten i Ådahls tankmjölk från mer än två år. Då Benemilk Black togs med i utfodringen har proteinhalten stigit med mer än 1,2 tiondedelar.

19 Ådahls har bott ett par år i sitt nya hus. Linda har själv planerat stenläggningen och dekorationerna på gården. som på motsvarande sätt justeras fyra veckor efter kalvningen. Det är viktigt att energitillgången inte blir knapp, säger Jonas. Vi får fullt utbyte av Benemilkfodret, om givan är minst 10 kg till kor som mjölkar 30 kg. Jonas har varit mycket nöjd med resultaten under året som gått. Gården har prövat på olika sorters allfoder under årens lopp, men har aldrig fått motsvarande reaktion på produktionen och halterna som med Benemilk Black. År 2012 sände företagarna sammanlagt liter mera mjölk till mejeriet än året innan, fastän de hade en aning färre kor. Produktionen hade alltså blivit mer än liter bättre per ko och år. På dagsnivå är resultatet mer än tre liter ökad produktion. Jonas föräldrar Stefan och Eila hjälper till i det dagliga ladugårdsarbetet, och hustrun Linda är lärare. Linda har avlagt lärarexamen och också en merkantil examen för att kunna sköta gårdens bokföring. Linda ser i bokföringen för år 2012 att veterinärkostnaderna minskat. Också mjölkens celltal sjönk och fruktsamheten blev bättre. De flesta korna blev dräktiga vid första semineringen och inga fall med dålig konsumtion har förekommit. Det finns alltså skäl att vara nöjd. Jonas och Linda Ådahl är nöjda med Benemilk Blacks effekt. Raisioagros kundansvariga Sten Häggblom utarbetar en ny foderstat, då ett nytt parti ensilage tas i bruk. 19

20 NÖT AGRO magasinet 2/13 MTT konstaterade i ett försök att energin utnyttjas bättre med Benemilk-utfodring. En bättre energibalans märks som bättre produktion och halter och ett lägre celltal. 20

21 Sommaren kommer, celltalet stiger -Benemilk hjälper Enligt statistiken stiger mjölkcellhalterna under sommaren. Det beror delvis på att temperaturen och fukten stiger och då ökar bakterietillväxten i kornas liggunderlag. Det går att påverka celltalet med utfodringen. Många gårdar har märkt att då Benemilk Black togs med i utfodringen sjönk celltalet. TEXT Merja Holma En höjning av celltalet skvallrar om inflammation i mjölkkörtlarna. Organismen försöker försvara sig mot infektionen och det märks som höjt celltal. Den finländska mjölkens celltal har hållits på ca i medeltal under senare år. Forskningen visar att mjölkproduktionen sjunker då celltalet stiger över Också mjölkens laktos-, fett- och kaseinhalt sjunker. Och då halterna sjunker, sjunker också priset. Utfodringens verkan på celltalet En utfodring som får vommen att surna kraftigt leder till mera celler i mjölken. Energiunderskott kan alltså inte korrigeras med en stor giva spannmål; då ökar stärkelsen och vommen surnar. En riklig spannmålsutfodring kopplas ofta till högt celltal. En mycket hög proteinhalt i fodergivan tillsammans med knapp tillgång på energi har också höjt celltalet. Ensidig spannmåls-rypsutfodring kan alltså leda till mera problem. En tillräcklig tillgång till E-vitamin och selen är oumbärlig också med tanke på juverhälsan. Dessa antioxidanters goda inflytande på motståndskraften har bevisats i många försök. I synnerhet under sintiden måste motståndskraften stärkas, för att celltalet ska hållas lågt efter kalvningen. Benemilk sänker celltalet Benemilk Black har funnits med i utfodringen på flera gårdar över ett år redan. Många av dessa gårdar har märkt att mjölkens celltal har sjunkit. Med hjälp av Benemilk får foderstaten mera energi och man behöver inte frukta sur vom. MTT konstaterade i ett försök att energin utnyttjas i hög grad med Benemilk-utfodring. En förbättrad energibalans märks som sänkt celltal utöver bättre produktion och bättre halter. Sintidspreparering med några kilo Benemilk ger den kalvande kon tillskottsenergi, då hon behöver det som bäst. Energihalten i råmjölken ökar med hjälp av Benemilk, och kalven får en god start. Efter kalvningen är det viktigt att konsumtionen och tillgången på energi är tillräckliga för att celltalet ska hållas lågt. Det lönar sig att omedelbart ge Benemilk till kor som nyss kalvat. Då kan åtminstone inte energibrist leda till problem. I synnerhet högproducerande holsteinkor är känsliga för energibrist, celler/ml vilket också märks som höjt celltal. Med Benemilk Black-utfodring tryggas också holsteinkornas energitillgång. Att Benemilk sänker celltalet har konstaterats i vetenskapliga försök. Robotbesättningar har högre celltal I robotbesättningar är mjölkens celltal högre i medeltal än i andra besättningar. Om Benemilk Black ges som lockfoder i roboten, får korna viktig tillskottsenergi i rätt form. Detta kan märkas som lägre celltal, fastän givan är bara hälften av rekommenderad mängd. Det blir inte full effekt av Benemilk på mjölkhalterna med en knapp giva, men man kan se nyttan som fler besök i roboten och en bättre energibalans, för då sjunker också celltalet. 100 Gårdar med automatmjölkning (564 st) 50 Stora gårdar (över 45 kor) Alla gårdar 0 januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Mjölkens celltal brukar stiga sommartid. Robotgårdar har en aning högre celltal än gårdar med en annan mjölkningsmetod. 21

Ekospannmålens kvalitet. Minna Oravuo 5.10.2013 Villa Lande, Kimito

Ekospannmålens kvalitet. Minna Oravuo 5.10.2013 Villa Lande, Kimito Ekospannmålens kvalitet Minna Oravuo 5.10.2013 Villa Lande, Kimito Raisio Abp Företagspresentation Augusti 2013 Raisio-koncernen Verksamhet i 9 länder, huvudkontor i Reso Produktion på 15 orter i 4 länder

Läs mer

TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE

TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE Spannmålsbranschens samarbetsgrupp Februari 2011 1 MARKNADEN FÖR VETE I FINLAND Såningsarealen för vete har under de senaste åren uppgått till ca 210 000 ha, av denna

Läs mer

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad

Läs mer

Hur mycket jord behöver vi?

Hur mycket jord behöver vi? Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön

Läs mer

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Funktionella utfodringsmodeller med Krono-foder Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Krono I, II, III och IV allfoder Krossi 125 Top, Krono 135

Läs mer

Agrimarket- kryssning

Agrimarket- kryssning Agrimarket- kryssning Viking Mariella 2.-4.12.2013 Aktuellt om höstraps: Sorter och odlingsteknik Med dubbelsådd- metod Jussi Peltonen Berner Oy Höstrapsodlingen väcker intresse 2012 Odlingsareal ca 1

Läs mer

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE Träffa rätt med kvävet i höstvete Det kan vara en utmaning att optimera kvävegödslingen till höstvete. Många vetefält fick för lite kväve säsongerna 2014 och 2015. Följden

Läs mer

Tervetuloa! Välkommen! T.G 28.11-10

Tervetuloa! Välkommen! T.G 28.11-10 Tervetuloa! Välkommen! T.G 28.11-10 Marknadsläget på spannmål Agrimarket på exportmarknaden Vad betyder samarbetet med DLA för exporten av spannmål från Finland Kvaliteten på årets spannmål Skördarna bra

Läs mer

Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund

Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för 2011 Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund Resultatprognos enligt nationella skördeprognoser Odlingsväxternas resultatprognos för 2011, nettovinst

Läs mer

Observationsförsök 2010 Försök 1 med bottengröda i vårvete (Vichtis)

Observationsförsök 2010 Försök 1 med bottengröda i vårvete (Vichtis) Försök med bottengröda i vårvete Uppdaterad 21.10.2013 Med observationsförsöket följer man med bottengrödans inverkan på jordens kulturtillstånd, huvudväxtens skördemängd och kvalitet samt halten lösligt

Läs mer

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB Hur ser marknaden ut inför skörd 2013 Anders Pålsson HIR Malmöhus AB HIR Marknadsbrev Kort, koncis och oberoende marknadsinformation Bevakar svensk och internationell marknad Ger konkreta råd Cirka 40

Läs mer

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Träffa rätt med kvävet MALTKORN Träffa rätt med kvävet MALTKORN Kvävekomplettering med hjälp av Yara N-Sensors maltkornkalibrering. Träffa rätt med kvävet i maltkorn Under senare år har många maltkornodlingar haft för låga proteinhalter.

Läs mer

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring!

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring! Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring! Balanserad utfodring som beaktar djurets behov är grunden för

Läs mer

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skåne är Sveriges kornbod. Här finns landets bästa jordbruksmark. Här odlas också 70 procent av Sveriges grönsaker, frukt och bär.

Läs mer

Lantmännens strategier för proteinförsörjningen

Lantmännens strategier för proteinförsörjningen Lantmännens strategier för proteinförsörjningen Claes Johansson Chef Hållbar Utveckling Lantmännens strategier för hållbar proteinförsörjning Utgångsläge Alternativen på hemmaplan Ansvarstagande för sojaproduktion

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter maj 2018

Priser på jordbruksprodukter maj 2018 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2018-05-30 Priser på jordbruksprodukter maj 2018 Det svenska avräkningspriset ligger kvar på en hög nivå. Vecka 20 var det genomsnittliga priset för ungtjurar (R3)

Läs mer

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Foto: Bildarkivet i Klågerup Av Niklas Bergman, VäxtRådgruppen Vad är jag bra och dålig på i jämförelse med andra växtodlare? Genom att vara med

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter februari 2018

Priser på jordbruksprodukter februari 2018 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2018-02-28 Priser på jordbruksprodukter februari 2018 Under 2017 var nettoexporten av nötkött och levande djur från EU 462 000 ton till ett värde av 662 miljoner

Läs mer

NÖT 2013-14. www.edelfoder.se

NÖT 2013-14. www.edelfoder.se NÖT 2013-14 www.edelfoder.se NÖT EDELfoder - kvalitet med bredd Edelfoder har länge och framgångsrikt funnits på den svenska marknaden. Vår målsättning är att nu och i framtiden förvalta våra goda relationer

Läs mer

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Omläggning till Ekologisk växtodling Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Marknaden ekospannmål 2007 uppdelning av 150 000 ton 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Livsmedel Export

Läs mer

Samverkan är nyckeln till framgång

Samverkan är nyckeln till framgång Samverkan är nyckeln till framgång Sten Moberg, Svalöf Weibull Oljeväxterna har inte endast Jan Elmeklo, Karlshamns AB betydelse för att förse svenska konsumenter med svensk rapsolja och rapsmjöl. Det

Läs mer

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet Helsäd i mjölk och köttproduktion Johanna Wallsten, Norrländsk jordbruksvetenskap, SLU johanna.wallsten@njv.slu.se 090-786 87 53 1 Innehåll Skörd och konservering av helsäd Fodervärde - kemisk sammansättning

Läs mer

Marknadsöversikt. 11 och 12.6. 2013 Greppa marknadenprojektet. Rikard Korkman, ombudsman, SLC

Marknadsöversikt. 11 och 12.6. 2013 Greppa marknadenprojektet. Rikard Korkman, ombudsman, SLC Marknadsöversikt 11 och 12.6. 2013 Greppa marknadenprojektet Rikard Korkman, ombudsman, SLC 1 Innehåll Titta bakåt (priskurvor, vad kan man utläsa) Titta framåt (terminspriser, höstens 2013 priser, förkalkyl)

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter april 2018

Priser på jordbruksprodukter april 2018 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2018-05-02 Priser på jordbruksprodukter april 2018 Under januari-februari var nettoexporten från EU 45 300 ton medan handelns värde visade ett överskott på 5 miljoner

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter mars 2018

Priser på jordbruksprodukter mars 2018 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2018-04-04 Priser på jordbruksprodukter mars 2018 Det genomsnittliga svenska avräkningspriset på ungtjurar R3 är 13 procent högre än det genomsnittliga EU-priset.

Läs mer

EN NY TID BÖRJAR: MAITURI 12 OOO E

EN NY TID BÖRJAR: MAITURI 12 OOO E Raisioagros kundtidning MAGASINET Foder, spannmål, produktionstillbehör och -insatser 3 12 EN NY TID BÖRJAR: MAITURI 12 OOO E DEN NYA SKÖRDEN tas emot FODER- INDUSTRIN JÄMNAR UT SKÖRDE- VARIATIONERNA Livsviktiga

Läs mer

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 21, 2018 Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag Vi har haft ytterligare en vecka med höga temperaturer. Det har inte varit någon

Läs mer

Pekka Kultti

Pekka Kultti En Finsk familjeföretag som utvecklar, producerar, säljer och marknadsför en bred portfölj spannmålsprodukter för professionella användare och konsumenter. 29.11.2017 Helsingin Mylly Ab milstolpar Grundat

Läs mer

Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling

Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling Odlarträff 4.10 och 5.10 Peter Fritzén/ ProAgria Finska Hushållningssällskapet Bakgrund Blålusernen som hör till världens mest

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter juni 2017

Priser på jordbruksprodukter juni 2017 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2017-07-03 Priser på jordbruksprodukter juni 2017 är det land som har de högsta avräkningspriserna på nötkött inom. Priset för ungtjur klass R3 i var 25 procent

Läs mer

Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut

Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut Bli vinnare mjölkningsperioden ut med våmstimulans Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut Mainio-Krossi 1 3 allfoder Oiva-Krono Top och Puhti-Krossi Top halvkoncentrat

Läs mer

EDEL Nöt Framgång föder framgång

EDEL Nöt Framgång föder framgång EDEL Nöt Framgång föder framgång EDEL Nöt EDEL Nöt är ett komplett högkvalitativt fodersortiment för både mjölkproducenter och uppfödare av köttrasdjur. Sedan 2010 har vi KRAV-godkända foder i vårt sortiment.

Läs mer

Greppa marknaden-för en lönsammare växtodling. Marknadsinformation

Greppa marknaden-för en lönsammare växtodling. Marknadsinformation Greppa marknaden-för en lönsammare växtodling Marknadsinformation Rikard Korkman, () 27.1. 2011 Veteprognosens utveckling, milj.ton, källa:igc 700 600 500 400 300 Produktion Konsumtion Lager 200 100 0

Läs mer

Sådd direkt eller i skydd?

Sådd direkt eller i skydd? Sådd direkt eller i skydd? Med nya anläggningsmetoder anpassar vi oss till förändrade produktionsförhållanden Hannu Känkänen ja Marjo Keskitalo MTT Växtproduktionsforskningen Konkurrensförmåga av kummin-seminarierna

Läs mer

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor:

Läs mer

Ecolan Agra ORGANIC

Ecolan Agra ORGANIC Ecolan Agra ORGANIC 13-0-0 För kompletteringsgödsling med organiskt kväve. Lämpar sig som startkväve under våren eller som kompletteringsgödsling i början av växtperioden. GÖDSELMÄNGD: Kompletteringsgödsling

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter juni 2018

Priser på jordbruksprodukter juni 2018 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2018-06-29 Priser på jordbruksprodukter juni 2018 Under januari-april 2018 var slakten av nöt, räknat i ton, 8 procent högre än under januari-april 2017. De genomsnittliga

Läs mer

Nytt i Finland: BENEMILK -FODREN HAR BELÅTENHETSGARANTI

Nytt i Finland: BENEMILK -FODREN HAR BELÅTENHETSGARANTI Raisioagros kundtidning MAGASINET Foder, spannmål, insatsvaror och förnödenheter 1 13 EN NY KONTRAKT- ODLINGSPERIOD STÅR FÖR DÖRREN RÅD om växtskydd Nytt i Finland: BENEMILK -FODREN HAR BELÅTENHETSGARANTI

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter oktober 2017

Priser på jordbruksprodukter oktober 2017 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2017-10-31 Priser på jordbruksprodukter oktober 2017 Sverige är det land som har de högsta avräkningspriserna på nötkött inom EU. Priset för ungtjur klass R3 i Sverige

Läs mer

Bra vallfoder till mjölkkor

Bra vallfoder till mjölkkor Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter september 2018

Priser på jordbruksprodukter september 2018 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2018-10-01 Priser på jordbruksprodukter september 2018 Det genomsnittliga avräkningspriset på ungtjurar klass R3 har varit stabilt de senaste månaderna. Det genomsnittliga

Läs mer

SPANNMÅLSMARKNADEN. mest. För tillfället ärde. väderleksfenomenen somär. Skörde- och balansuppföljning. Finland av marknaden

SPANNMÅLSMARKNADEN. mest. För tillfället ärde. väderleksfenomenen somär. Skörde- och balansuppföljning. Finland av marknaden SPANNMÅLSMARKNADEN SKÖRDEÅRET 2015-2016 Hankkija Oy, Tarmo Kajander 1 SPANNMÅLSMARKNADEN Ute i världen ochi Europa För tillfället ärde väderleksfenomenen somär mest uppföljda på olika delar i världen Skörde-

Läs mer

Vetemästaren. Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen

Vetemästaren. Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen Vetemästaren Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen Finansieringen Startavgifter SpmO Tidningen Lantmannen Vetetävling+SPMO=Medlemsnytta

Läs mer

Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden MÅLSÄTTNING

Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden MÅLSÄTTNING Rapport Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden 010101-011231 MÅLSÄTTNING Målsättningen med Öjebyn-projektet är att utveckla den ekologiska livsmedelsproduktionen med tyngdpunkten

Läs mer

FÄRSKA KOMPONENTER FÖR BLANDFODER KOSTNADSEFFEKTIV OCH ENKEL BLANDUTFODRING

FÄRSKA KOMPONENTER FÖR BLANDFODER KOSTNADSEFFEKTIV OCH ENKEL BLANDUTFODRING FÄRSKA KOMPONENTER FÖR BLANDFODER KOSTNADSEFFEKTIV OCH ENKEL BLANDUTFODRING FARMARIN TUORELEIKE BÄSTA FIBERN I FODERSTATEN Farmarin Tuoreleike består av pressad betmassa, som kompletterar mjölkkors och

Läs mer

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 23, 2015: Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna Den här veckan är det flera fält som har ett högre upptag i nollrutorna jämfört med tidigare veckor.

Läs mer

Inhemska proteingrödor med fokus på soja

Inhemska proteingrödor med fokus på soja Inhemska proteingrödor med fokus på soja AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala 010-516 69 08 Fredrik.Fogelberg@jti.se Vilka grödor är intressanta? Brun böna Lupin

Läs mer

Kväveupptaget har tagit fart

Kväveupptaget har tagit fart Till hemsidan Prenumerera Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 19-20 2015 Kväveupptaget har tagit fart Tredje mätningen i nollrutorna i Östergötland, Södermanland och Örebro län den 8 och 11 maj visar

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter augusti 2017

Priser på jordbruksprodukter augusti 2017 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2017-09-04 Priser på jordbruksprodukter augusti 2017 Sverige är det land som har de högsta avräkningspriserna på nötkött inom EU. Priset för ungtjur klass R3 i Sverige

Läs mer

- Marknadsläge, höstens situation. - Prissättning - kontraktsvillkor - aktuellt inom växtodlingen. Arbete och tjänster för landsbygdens bästa

- Marknadsläge, höstens situation. - Prissättning - kontraktsvillkor - aktuellt inom växtodlingen. Arbete och tjänster för landsbygdens bästa VÄSTANKVARN 10.6.-10 - Marknadsläge, höstens situation. - Prissättning - kontraktsvillkor - aktuellt inom växtodlingen Aktuellt på spannmålsmarknaden Juni 2010 Hankkija-Lantbruk Ab Spannmål- och råvarugruppen

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter maj 2017

Priser på jordbruksprodukter maj 2017 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2017-05-31 Priser på jordbruksprodukter maj 2017 Sverige är det land som har de högsta avräkningspriserna på nötkött inom EU. Priset för ungtjur klass R3 i Sverige

Läs mer

Forskningsresultatens inverkan på lönsamheten i kumminproduktionen

Forskningsresultatens inverkan på lönsamheten i kumminproduktionen Forskningsresultatens inverkan på lönsamheten i kumminproduktionen Timo Karhula MTT Forskning om ekonomi EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN - seminariet 12.11.2012 Loimaa, 19.11.2012 Ilmajoki Finländska jordbrukets

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Författare Andresen N. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt

Läs mer

Kan mjölkkor äta bara grovfoder?

Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Idisslare är unika foderförädlare, eftersom de kan omvandla grovfoder till mjölk. Ändå utfodras stora mängder spannmål till mjölkkor, som skulle kunna användas som mat

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter oktober 2019

Priser på jordbruksprodukter oktober 2019 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2019-11-01 Priser på jordbruksprodukter oktober 2019 EU:s handelsbalans för januari-augusti är, räknat i kvantitet, positiv med ett överskott på 265 ton medan värdet

Läs mer

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter november 2016

Priser på jordbruksprodukter november 2016 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2016-11-30 Priser på jordbruksprodukter ember 2016 Avräkningspriserna på nötkött ligger fortsatt på en hög nivå i Sverige. Priset för ungtjur klass R3 i Sverige

Läs mer

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion

Läs mer

INBESPARINGAR med flisvärmetork

INBESPARINGAR med flisvärmetork Raisioagros kundtidning MAGASINET Foder, spannmål, produktionstillbehör och -insatser 4 12 INBESPARINGAR med flisvärmetork Ändringar i utfodringsrekommendationerna för hönor maituri 12 000 e höjer produktionen

Läs mer

Kalkyler från 2011 samt förkalkyler för 2012 Krister Hildén

Kalkyler från 2011 samt förkalkyler för 2012 Krister Hildén Kalkyler från 2011 samt förkalkyler för 2012 Krister Hildén Kännetecknandeför2011 Stor variation i skördarna på vårt område, rätt bra i väst och dåligt i väst Rätt bra prisnivå på spannmål och oljeväxter

Läs mer

Genetiskt modifierade grödor regler vid odling i Sverige

Genetiskt modifierade grödor regler vid odling i Sverige Genetiskt modifierade grödor regler vid odling i Sverige Innehåll Du som ska odla en GM-gröda... 4 Informera dina grannar................................. 4 Anmäl din odling till Jordbruksverket.......................

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium 2019-01-17 Jordanalys - fosfor Klass I II III IV a IV b V Andel mark år 2001-2007* 5% 24% 37% 16%

Läs mer

SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller

SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller 34 HÄSTFOCUS #6/2015 Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller SKÖTSEL HÖANALYS - Få koll på vad ditt hö innehåller HÄSTFOCUS #6/2015 35 SKÖTSEL

Läs mer

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Ann-Theres Persson Växa Sverige Jan-Anders Bengtsson Stäme Lantbruks AB Mixat foder Allt vanligare med mixat foder Gårdarna blir större Använder

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter september 2015

Priser på jordbruksprodukter september 2015 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2015-09-30 Priser på jordbruksprodukter september 2015 Avräkningspriserna på nötkött ligger fortsatt på en relativt hög nivå framförallt i Sverige, men även i EU.

Läs mer

När nötköttsföretaget växer 5. Produktion Sida 1 av 5

När nötköttsföretaget växer 5. Produktion Sida 1 av 5 Sida 1 av 5 Att snabbt få igång en fungerande produktion i de nya byggnaderna är A och O för lönsamheten. Det är därför viktigt att redan från start skapa rutiner för att följa upp produktionen och att

Läs mer

EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN Öppning av seminariet och skördetävlingen 2012

EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN Öppning av seminariet och skördetävlingen 2012 EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN Öppning av seminariet och skördetävlingen 2012 Marjo Keskitalo MTT Forskning om växtproduktion EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN - seminariet 12.11.2012 Loimaa, 19.11.2012 Ilmajoki SUPERIOR

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter september 2017

Priser på jordbruksprodukter september 2017 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2017-10-02 Priser på jordbruksprodukter september 2017 är det land som har de högsta avräkningspriserna på nötkött inom EU. Priset för ungtjur klass R3 i var 18

Läs mer

Morotsproduktionen i Sverige

Morotsproduktionen i Sverige På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2017-01-13 Morotsproduktionen i Sverige Den svenska produktionen av morötter ökar liksom konsumtionen per capita. Priserna på svenska morötter

Läs mer

Hur odlar vi och vad behöver ändras?

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss 1 Vad odlar vi var? GSS Höstvete Vårkorn Höstraps 324000 NN Slåttervall Vårkorn Vårrybs

Läs mer

Smått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus

Smått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus Smått och stort i växtodlingen Anders Adholm HIR-Malmöhus Intäkter Kvant Pris kr/ha Skörd kg 6000 2,5 2900 Summa Intäkter 6000 2 900 kr 2,5 Prod. kostnad Andel av Direkta kostnader kr/kg prod kost Utsäde

Läs mer

Louise Ungerth, chef för

Louise Ungerth, chef för Medlemmarnas attityderr till genmodifierade livsmedel 20122 En enkätundersökningg Juli 2012 För mer information: Louise Ungerth, chef för Konsument & Miljö, 08-714 39 71, 070-341 55 30 www.konsumentforeningenstockholm.se

Läs mer

MAGASINET Raisioagros kundtidning 3/14

MAGASINET Raisioagros kundtidning 3/14 MAGASINET Raisioagros kundtidning 3/14 18 20 44 Innehållsindex mäter mjölkens sammansättning Effektiva Benemilkproduktserien utvecklad Ledande nätbutik för professionella 2 AgroMagasinet 3/14 Benemilk

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter maj 2019

Priser på jordbruksprodukter maj 2019 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2019-06-03 Priser på jordbruksprodukter maj 2019 Det svenska avräkningspriset på ungtjurar klass R3 var 42,54 vecka 21. Det svenska avräkningspriset på mjölk har

Läs mer

MERA MJÖLK I ROBOT- BESÄTTNINGARNA

MERA MJÖLK I ROBOT- BESÄTTNINGARNA Raisioagros kundtidning MAGASINET Foder, spannmål, insatsvaror och förnödenheter 2 14 Fjolårets Superfarmare utmanas MERA MJÖLK I ROBOT- BESÄTTNINGARNA NÄTBUTIKEN - ett enkelt sätt att handla Raisioagros

Läs mer

Nu är höstvetet i axgång

Nu är höstvetet i axgång Västra Götaland, vecka 22-23, 16: Till hemsidan Prenumerera Nu är höstvetet i axgång Vid mätningarna 3 juni var höstvetet i DC 45-55. Säsongens sjätte och sista mätning i nollrutorna i området visade att

Läs mer

En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern

En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern Olika möjligheter Helsädesensilage (vete-korn-havre) Ensilage av ärt, åkerböna,

Läs mer

Så ökar du din förtjänst i matpotatisen! Prova den nya generationens betningsmedel, den ger dina potatisar ett tydligt försprång.

Så ökar du din förtjänst i matpotatisen! Prova den nya generationens betningsmedel, den ger dina potatisar ett tydligt försprång. Så ökar du din förtjänst i matpotatisen! Prova den nya generationens betningsmedel, den ger dina potatisar ett tydligt försprång. Lägg grunden för en bättre avräkning redan i år Bättre etablering, bättre

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter augusti 2018

Priser på jordbruksprodukter augusti 2018 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2018-08-30 Priser på jordbruksprodukter augusti 2018 Under januari-juni 2018 var slakten av nöt, räknat i ton, 5 procent högre än under januari-juni 2017. De genomsnittliga

Läs mer

Finska Foders heltäckande nötfodersortiment är planerat för din gårds bästa.

Finska Foders heltäckande nötfodersortiment är planerat för din gårds bästa. Lyckad utfodring ger resultat! Finska Foders heltäckande nötfodersortiment är planerat för din gårds bästa. Med rätt foderval tryggar du besättningens avkastning och djurens välbefinnande på ett kostnadseffektivt

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter november 2018

Priser på jordbruksprodukter november 2018 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2018-12-03 Priser på jordbruksprodukter november 2018 Det svenska genomsnittliga avräkningspriset på ungtjur klass R3 var 9 procent högre än EU:s genomsnittliga

Läs mer

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA Det vi äter påverkar miljön. Livsmedelsproduktionen kräver oerhört mycket åkrar, vatten, näringsämnen och energi. Det finns redan så mycket åkrar att det är svårt att öka antalet

Läs mer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

Grovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion

Grovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion Grovfoder till ekologiska kor Rätt grovfoder för bättre produktion -93 naturbruksgymnasium i Piteå -94 började jobba åt avbytartjänst Avbytare, Djurskötare, hästskötare, ridlärare, drivit eget avbytarföretag,

Läs mer

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss Område (ha) Största gröda Näst största Största avbrotts-gröda Total åkerareal Gss Höstvete

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter april 2019

Priser på jordbruksprodukter april 2019 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2019-04-30 Priser på jordbruksprodukter april 2019 Vecka 16 var det svenska avräkningspriset på ungtjurar 12 procent högre än EU:s genomsnittliga avräkningspris.

Läs mer

Varför är en bra växtföljd så viktig?

Varför är en bra växtföljd så viktig? Växtföljder Att utarbeta fasta fem- eller sexåriga växtföljder är standard i samband med omläggningsrådgivning. I praktiken finns det nog ingen gård som exakt följer den planerade växtföljden. Anpassning

Läs mer

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Kvävegödsling av olika sorters höstvete ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Kvävegödsling av olika sorters höstvete har klart högst skörd medan, och har lägst

Läs mer

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Var vi befinner oss i Landet Ekologisk mjölkproduktion I Västra Götaland och här ligger

Läs mer

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter. Nr 3 1553 Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter Södra och Mellersta Finland Ler och Grova mjäl mineral Norra Finland Ler och

Läs mer

Stark efterfrågan driver världsmarknaderna

Stark efterfrågan driver världsmarknaderna På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-06-07 Stark efterfrågan driver världsmarknaderna Världsmarknadspriserna på spannmål väntas minska något i reala termer de kommande tio åren, i takt

Läs mer

Marknadsöversikt Greppa marknadenprojektet, Rikard Korkman, ombudsman, SLC

Marknadsöversikt Greppa marknadenprojektet, Rikard Korkman, ombudsman, SLC Marknadsöversikt 18.3.2013 Greppa marknadenprojektet, Vanda Rikard Korkman, ombudsman, SLC 1 Innehåll Titta bakåt (priskurvor, vad kan man utläsa) Titta framåt (terminspriser, höstens 2013 priser, förkalkyl)

Läs mer

Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp

Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp Ingemar Gruvaeus ÖSF-konferens nov. 2014. Precisionsodling i praktiken på Bjertorp 2014 Markkartering med Mullvad för bättre upplösning

Läs mer

Vad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan

Vad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan Vad kan SLU göra? Sammanfatta - syntetisera - befintlig kunskap Kommunicera dvs. det vi gör idag Ny kunskap behövs också.. Biologiskt fokuserar på aminosyror Kvaliten på produkterna? Ekonomiskt- marginalutbytet

Läs mer

Yara Kväverekommendation 2017, Stråsäd. Ingemar Gruvaeus

Yara Kväverekommendation 2017, Stråsäd. Ingemar Gruvaeus Yara Kväverekommendation 2017, Stråsäd Ingemar Gruvaeus Yara Kväverekommendation höstsäd 2017 5 6 7 8 9 10 11 Höstvete, utan proteinbetalning YaraMila, Axan, Kalksalpeter* 135 155 175 195 215 235 Höstvete

Läs mer

Marknad i balans ger svag utveckling i råvarupriserna

Marknad i balans ger svag utveckling i råvarupriserna På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2016-07-04 Marknad i balans ger svag utveckling i råvarupriserna 2016-2025 Utbudet matchar efterfrågan för de flesta råvarorna vilket ger en blygsam prisutveckling

Läs mer

Innehåll. Yara i korthet Yara i Finland Marknadsläget för gödselmedel Klimatavtrycksgaranti TraP-forskningsprojektet

Innehåll. Yara i korthet Yara i Finland Marknadsläget för gödselmedel Klimatavtrycksgaranti TraP-forskningsprojektet Innehåll Yara i korthet Yara i Finland Marknadsläget för gödselmedel Klimatavtrycksgaranti TraP-forskningsprojektet Yara i korthet Yara är världens största leverantör av mineralgödsel. Det enda gödselbolaget,

Läs mer

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 2016 Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Kväveupptaget i höstvete har fortsatt under veckan som gått. Nollrutorna har i genomsnitt tagit

Läs mer