Mjölby kommuns handlingsprogram för trygghet och säkerhet

Transkript

1 Kommunstyrelsens förvaltning 1(1) Missiv KS/2014:162 Handläggare Anna Sortelius Tfn Kommunstyrelsen Mjölby kommuns handlingsprogram för trygghet och säkerhet Bakgrund Enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) och lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) är kommunen skyldig att kunna upprätthålla en fungerande verksamhet i samband med en extraordinär händelse. Samtliga kommuner och landsting ska för varje ny mandatperiod fastslå en plan för extra ordinära händelser och en plan för att för förebygga olyckor. Utöver lagens krav ställer kommunen egna krav på sin verksamhet när det gäller såväl brottsförebyggande- som säkerhetsarbete. Intentionen med detta handlingsprogram är att samla alla dessa delar av arbetet inom trygghet och säkerhet i ett gemensamt styrdokument. Handlingsprogrammet utgörs av delområdena är krisberedskap, olycksförebyggande arbete och brottsförebyggande och de beskriver tillsammans kommunens trygghets- och säkerhetsarbete. Sammanfattning Handlingsprogrammet för trygghet och säkerhet lägger fast hur kommunen ska arbeta förebyggande, planerande och hanterande med olyckor, brott och extraordinära händelser eller annan allvarlig störning som kräver samverkan mellan kommunens verksamheter. Kommunstyrelsen föreslås besluta att föreslå kommunfullmäktige att anta kommunstyrelsens förvaltnings förslag till handlingsprogram för trygghet och säkerhet med tillhörande delprogram utbildning och övning och delprogram räddningstjänst. Kommunstyrelsens förvaltning Anna Sortelius Säkerhetssamordnare Postadress Besöksadress Telefon Internetadress Bankgironummer Mjölby kommun Burensköldsvägen Kommunstyrelsens förvaltning Telefax e-postadress MJÖLBY kommunstyrelsen@mjolby.se

2 Styrdokument 1(18) Kommunstyrelsens förvaltning KS/2014:162 Handläggare Anna Sortelius Tfn Postadress Telefon Internetadress Bankgironummer Mjölby kommun Burensköldsvägen Kommunstyrelsens förvaltning Telefax e-postadress MJÖLBY

3 0(18) Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Delprogram Räddningstjänst Mjölby kommun KS/2014:162 : Kommunstyrelsen Postadress Telefon Internetadress Bankgironummer Mjölby kommun Burensköldsvägen Kommunstyrelsens förvaltning Telefax e-postadress MJÖLBY kommunstyrelsen@mjolby.se

4 1(18) Innehåll Inledning...2 Riskbild...2 Nationella mål...2 Uppföljning till nationella mål...3 Kommunens mål...3 Inriktningsmål säkerhet och olycksförebyggande...3 Verksamhetsmål...4 Organisation...5 Olycksförebyggande verksamhet...6 Resurser...6 Tillsyn...6 Tillståndshantering...7 Byggprocessen...7 Fysisk planering...7 Rengöring (sotning) och brandskyddskontroll...8 Utbildning, information samt stöd till enskild...8 Olycksundersökning...9 Operativ verksamhet...10 Förmåga och resurser...10 Beredskap i Mjölby kommun...11 Samverkan...12 Insatstider...12 Personalens kompetens...13 Alarmering...14 Höjd beredskap

5 2(18) Inledning Trots ett väl fungerande förebyggande arbete kommer det alltid att inträffa händelser då snabb hjälp behövs i form av insatser från kommunens räddningstjänst. Räddningstjänsten utgår från de lagkrav som åläggs kommunerna i Lag om skydd mot olyckor (2003:778) samt Lag om brandfarliga och explosiva varor (2010:1011) och syftar i huvudsak till att skydda och rädda människor, egendom och miljö. Mjölby kommun har som ambition att mötta dessa lagkrav på ett effektivt, välorganiserat och tillmötesgående sätt. Den enskilde ska erbjudas hjälp och stöd såväl före, under som efter en händelse. Räddningstjänsten ska genom sitt olycksförebyggande och operativa arbete bidra till att skapa en trygg och säker kommun. I detta program redovisas räddningstjänstens verksamheter inom delområdet trygghet och säkerhet. Riskbild Räddningstjänsten larmas årligen på omkring 550 insatser inom Mjölby kommun. Av dessa utgör merparten, cirka 500 insatser, misstanke om räddningstjänst enligt lagen om skydd mot olyckor. Övriga insatser gäller uppdraget IVPA, i väntan på ambulans. Den vanligaste utryckningsorsaken är larm från en automatisk brandlarmsanläggning som utlösts av andra orsaker än brand. Av de insatser som faller under begreppet räddningstjänst är trafikolyckor den vanligaste olyckstypen följt av brand som ej är i byggnad och brand i byggnad. Utifrån räddningstjänstens insatsstatistik och framtagen risk- och sårbarhetsanalys kan en förmodad riskbild för kommunen identifieras. Trafikolyckor, brand, vattenolyckor, fallolyckor, suicid och olyckor med farligt gods är exempel på den riskbild som räddningstjänsten ska kunna bemöta och hantera. Räddningstjänsten ska även arbeta för att förebygga dessa typer av olyckor. Nationella mål I lag om skydd mot olyckor är ett nationellt mål specificerat för kommunernas olycksförebyggande arbete för skydd mot olyckor. 1 kap 1 Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till delokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Det är kommunens strävan att kunna leva upp till det nationella målet inom mandatperioden. För att nå denna strävan använder kommunen fyra mått för att kunna mäta om kommunens åtaganden och mål med efterföljande aktiviteter når önskad effekt. 1. Mjölby kommuns kostnader för olyckor, kronor/invånare 2. Personer som utbildas av Mjölby kommun i att förebygga eller hantera bränder per invånare 3. Utvecklade bränder i byggnader i Mjölby kommun per invånare 2

6 3(18) 4. Responstid för räddningstjänst. Antal minuter från 112-samtal till första resurs är på plats Uppföljning till nationella mål Årligen i december månad redovisar SKL i Öppna jämförelser mätningar på de mått som kommunen valt att jämföra med. Målvärdet för respektive jämförelse är: 1. Mjölby kommuns kostnader för olyckor, kronor/invånare Lägre än median för riket 2. Personer som utbildas av Mjölby kommun i att förebygga eller hantera bränder per invånare Högre än median för riket 3. Utvecklade bränder i byggnader i Mjölby kommun per invånare Lägre än median för riket 4. Responstid för räddningstjänst. Antal minuter från 112-samtal till första resurs är på plats Lägre än 10 minuter Kommunens mål Vision 2025 har delats upp i fem strategiska områden där ett av dessa handlar om att skapa utvecklande mötesplatser i kommunen. Inom ramen för verksamhetsområdet har sedan ett antal kommunmål tagits fram där ett är formulerat som följande: Invånarna i Mjölby kommun ska känna sig allt mer trygga och säkra Målet kan uppnås genom att: Invånare och besökare har kännedom om hur de själva kan agera för att öka sin trygghet och säkerhet Kommunen har en god förmåga att arbeta förebyggande, hanterande och lärande inom området trygghet och säkerhet samt tillse att invånarna har kännedom om kommunens förmågor Kommunen samverkar med andra organisationer, föreningar, myndigheter, näringsliv och enskilda för ett tryggt och säkert samhälle 3

7 4(18) Inriktningsmål säkerhet och olycksförebyggande För att kunna möta och minimera riskbilden inom räddningstjänstens verksamhetsområden är följande inriktningsmål styrande: Kommunen ska arbeta systematiskt med att förebygga att olyckor och skador sker Kommunen ska ha en god förmåga att hantera olyckor och skador Kommunen ska arbeta aktivt för att minska konsekvenserna av olyckor Den enskilde individen ska ha kunskap om hur skador och olyckor undviks Verksamhetsmål Mål för olycksförebyggande verksamhet Medborgare, företag och andra verksamhetsutövare ska uppleva kommunens olycksförebyggande tillsyn stödjande för att leva upp till lagstiftningens krav Genom tillståndsprövning ska god säkerhet uppnås vid hantering av brandfarliga och explosiva ämnen Ett bra brandskydd i nya och ombyggda byggnader ska uppnås genom tydligt fokus på brandskydd i byggprocessen Risker ska kartläggas och beaktas i kommunens fysiska planering Arbetet med rengöring (sotning) och brandskyddskontroll av eldstäder och imkanaler ska öka skyddet mot eldstadsrelaterade bränder Genom olycksundersökningar ska lärdom dras och skapa förutsättningar för att minska risken för att nya olyckor sker Den enskilde ska erbjudas information, rådgivning och utbildning för att underlätta arbetet med att uppfylla målen i handlingsprogrammet samt de skyldigheter som finns enligt gällande lagar Medborgaren ska enkelt kunna lämna information om upptäckta olycksrisker som berör kommunens verksamheter, mark, byggnader och anläggningar Mål för operativ verksamhet Arbetet ska bedrivas med moderna och säkra metoder av personal med erfoderlig utbildning 4

8 5(18) Räddningstjänsten ska vara flexibel, där de operativa resurserna anpassas efter den rådande situationen och de behov som föreligger samt inrikta insatserna på att rädda liv, egendom och miljö Utefter rådande riskförhållanden snabbt kunna bryta olycksförloppet vid en räddningsinsats Utifrån målen ovan åtar sig räddningstjänsten att: Den utryckande personalen har en god övad förmåga Genomföra olycksundersökningar Arbeta för att bibehålla en kort genomsnittlig responstid 1 (9.8 minuter 2013) Särskild satsning under mandatperioden: Utarbeta system för att tydligare dra lärdomar av olycksundersökningar Organisation Byggnads- och räddningsnämnden ansvarar för kommunens räddningstjänst. Bild 1 nedan visar hur den olycksförebyggande och operativa verksamheten ingår i räddningstjänstens organisation. Räddningstjänsten utgår från en processorienterad organisation där respektive huvudprocess planeras utifrån de rådande behov och lagkrav som finns. Processen Planera och leda verksamheten är räddningstjänstens styr- och ledningsprocess som lägger grunden för hur verksamheten ska organiseras och planeras. I styr- och ledningsprocessen tas det inför varje år fram en övergripande verksamhetsplan, ÖVP. Utifrån den övergripande verksamhetsplanen utvecklas varje verksamhetsår verksamhetsplaner och processmål för de fem huvudprocesserna. Figuren nedan beskriver räddningstjänstens organisationsplan. Övergripande fungerar processen Planera och leda verksamheten som styr- och ledningsprocess. Verksamheten är sedan indelad i fem huvudprocesser samt tre stödprocesser. Vilka huvudprocesser som verkar inom den olycksförebyggande respektive operativa verksamheten visas i figuren och exemplifieras i följande stycken. Bild 1. Räddningstjänstens organisation 1 Tid från 112-samtal till första resurs anländer till skadeplatsen 5

9 6(18) 6

10 7(18) Olycksförebyggande verksamhet Resurser I tabellen nedan beskrivs kompetensen och arbetsuppgifter i den olycksförebyggande verksamheten. Tabell 1. Kompetens och arbetsuppgifter Kompetens Uppgifter Personal Tillsyn A / Tillsyn Tillsyner, tillstånd, 3 B information, Tillsyn A / Tillsyn B Skydd mot olyckor / Räddningsinsats Skydd mot olyckor / Räddningsinsats remisshantering Tillsyner, information och utbildning Extern utbildning, information Olycksundersöknin g 2 1,5 Totalt 8,5 2 Tillsyn Medborgare, företag och andra verksamhetsutövare ska uppleva kommunens olycksförebyggande tillsyn stödjande för att leva upp till lagstiftningens krav. Den kommunala tillsynen bedrivs enligt Lag om skydd mot olyckor (2003:778) och Lag om brandfarliga och explosiva varor (2010:1011). Det övergripande syftet och målet med tillsynerna är att säkerställa att skyddet mot olyckor i Mjölby kommun är skäligt och tillfredställande. Inriktningen på tillsynsverksamheten, inklusive behov av resurser och kompetens, anges i en årlig verksamhetsplan för huvudprocessen Tillsyn. Räddningstjänsten åtar sig att inom tillsynsarbetet: Utföra tillsyn utifrån LSO(2003:778) och LBE(2010:1011) Genomföra efterkontroller och följa upp brister Planera tillsynsverksamheten årligen Ha aktuella objektslistor 7

11 8(18) Tillståndshantering Genom tillståndsprövning ska god säkerhet uppnås vid hantering av brandfarliga och explosiva ämnen. Tillståndshanteringen enligt Lag om brandfarliga och explosiva varor (2010:1011) är delegerad från byggnads- och räddningsnämnden till räddningstjänsten. Ansökningarna prövas utifrån de lokala förutsättningarna och lagkrav med tillämplig förordning, föreskrifter och allmänna råd. Strävan är att arbetet med tillståndshanteringen gör att säkerheten ökar när det gäller hantering av brandfarliga och explosiva ämnen i Mjölby kommun. Räddningstjänsten åtar sig att inom tillståndshantering: Utföra tillståndsprövning utifrån gällande lagstiftning Samverka med Miljökontoret vid aktuella ärenden Byggprocessen Ett bra brandskydd i nya och ombyggda byggnader ska uppnås genom tydligt fokus på brandskydd i byggprocessen. Brandskydd vid ny- och ombyggnation hanteras i byggprocessen enligt Plan- och bygglag (2010:900). Räddningstjänsten fungerar som remissinstans i byggärenden med avseende på brandskydd. Detta kan även innebära utlåtande i tidigt skede, medverkan i tekniskt samråd, byggarbetsplatsbesök och vid slutsamråd. Räddningstjänsten bevakar frågor och yttrar sig rörande skydd mot olyckor i remisser från polismyndigheten, socialförvaltningen (alkoholtillstånd) och länsstyrelsen. Räddningstjänsten åtar sig att inom byggprocessen: Erbjuda samråd och biträde i kommunens byggprocess Arbeta för att förkorta handläggningstider Fysisk planering Risker ska kartläggas och beaktas i kommunens fysiska planering. Att ta rimlig hänsyn till olika risker när vi bygger vårt samhälle är en självklarhet. Krav på riskhänsyn finns bland annat i Plan- och bygglag (2010:900) och som en del i kommunens säkerhetsarbete. Kommunens arbete med översikts- och detaljplaner, olika gaturum innehåller hänsyn till risk för olyckor. Räddningstjänsten åtar sig att inom fysisk planering: 8

12 9(18) Erbjuda samråd och biträde i kommunens fysiska planering Arbeta för att förkorta handläggningstider Rengöring (sotning) och brandskyddskontroll Arbetet med rengöring (sotning) och brandskyddskontroll av eldstäder och imkanaler ska öka skyddet mot eldstadsrelaterade bränder. Rengöringsverksamheten och brandskyddskontrollen inom Mjölby kommun bedrivs för närvarande via avtal med Sotaren Mjölby/Boxholm. Verksamheten bedrivs enligt gällande lagstiftning och föreskrifter. I kommunen finns totalt ca 5000 sotnings- och brandskyddskontrollsobjekt. Byggnads- och räddningsnämnden har antagit sotningsfrister, taxor, regler för egensotning. Handläggning av ansökan om tillstånd för egensotning (möjlighet för ägare att själv utföra rengöring) utförs på delegation av räddningschefen. Målet med rengöringen och brandskyddskontrollerna är att på sikt öka skyddet mot eldstadsrelaterade bränder i Mjölby kommun. Räddningstjänsten åtar sig att: Handlägga ansökan om egensotning Arbeta för att förkorta handläggningstider Utbildning, information samt stöd till enskild Den enskilde ska erbjudas information, rådgivning och utbildning för att underlätta arbetet med att uppfylla målen i handlingsprogrammet samt de skyldigheter som finns enligt gällande lagar. Utbildning, information och rådgivning är en viktig del av räddningstjänstens olycksförebyggande verksamheten. Syftet är att underlätta för den enskilde att både uppnå målen i handlingsprogrammet och de skyldigheter som finns enligt gällande lagar. Allt för att begränsa konsekvenserna av olyckor. Räddningstjänsten bedriver utbildningar för kommuninvånare, företag och organisationer. Samtliga sexåringar nås årligen av brandskyddsinformation i skolan. I årskurs 4 erhåller samtliga elever en 3-timmars teoretisk brandskyddsutbildning. Samtliga elever i årskurs 7 erhåller en 3- timmars teoretisk och praktisk brandskyddsutbildning. I årskurs 9 erhåller samtliga elever en praktisk utbildning i vattensäkerhet och islivräddning. Förutom skolbarn utbildas även stora delar av kommunens personal, samt privata och andra offentliga organisationer och företag. Totalt utbildas i kommunen cirka personer årligen i sjukvård och i att förebygga eller hantera bränder och andra olyckor. 9

13 10(18) För spridning av brandskyddsbudskap används bland annat kommunens hemsida, informationskampanjer och personliga kontakter vid olika arrangemang. I samband med tillsyn i flerfamiljshus informeras de boende via hembesök av räddningstjänstens personal. Särskild vikt läggs vid information om vikten av en fungerande brandvarnare och ett korrekt beteende vid brand. Vid räddningstjänsten bedrivs brandteknisk rådgivning till medborgare, verksamheter, samt i samband med ny- och ombyggnationer. I samband med införande av systematiskt brandskyddsarbete inom fastigheter och verksamheter, stöder räddningstjänsten med information, utbildning, rådgivning och underlagsmaterial. Hur olika målgrupper ska nås när det gäller utbildning, information och rådgivning anges i en årlig verksamhetsplan för huvudprocessen Informera och utbilda externt. Räddningstjänsten åtar sig att inom utbildningsarbetet: Kommunens samtliga 6-åringar ska erhålla en brandskyddsinformation Kommunens samtliga elever i årskurs 4 ska erhålla en 3-timmars teoretisk brandskyddsutbildning Kommunens samtliga elever i årskurs 7 ska erhålla en 3-timmars teoretisk och praktisk brandskyddsutbildning Kommunens samtliga elever i årskurs 9 ska erhålla en praktisk utbildning i vattensäkerhet och islivräddning Alla kommunanställda ska erbjudas brandutbildning och utbildning i hjärt- och lungräddning vart fjärde år Årligen genomföra informationskampanjer Erbjuda utbildningar i inom områdena sjukvård, bränder och andra olyckor Olycksundersökning Genom olycksundersökningar ska lärdom dras och skapa förutsättningar för att minska risken för att nya olyckor sker. Syftet med olycksundersökningarna är att skapa förutsättningar att lära sig av inträffade händelser genom att kartlägga och analysera olyckans orsak, förlopp samt räddningsinsatsens utförande. Olycksundersökningarna ska kopplas både mot den olycksförebyggande och operativa verksamheten inom räddningstjänsten. Utifrån undersökningens resultat ska man i samverkan komma fram förslag till åtgärder. I stort kan undersökningarna delas in i tre huvudbeståndsdelar: 10

14 11(18) orsaksutredning, förloppsutredning och insatsutvärdering. Undersökningarna sker i tre nivåer beroende på hur allvarlig olyckan varit. Räddningstjänsten åtar sig att: Utvärdera genomförda insatser Under perioden kommer räddningstjänsten särskilt satsa inom verksamhetsområdet tillsyn och utbildning, information samt stöd till enskild. Respektive huvudprocess kommer konkretisera de planerade aktiviteterna i de årliga verksamhetsplanerna. Områden som kommer bli berörda är: - Tematillsyn - Information till kommuninvånare angående säkerhet i hemmet Operativ verksamhet Förmåga och resurser I Mjölby kommun ska de olyckor som inträffar kunna hanteras under hela dygnet och följa ambitionen i de verksamhetsmål som är satta för operativ verksamhet. Räddningstjänsten ska ha förmåga och utrustning för att utföra följande insatser: Räddningsinsats med rökdykare Räddningsinsats i byggnader upp till åtta våningar Räddningsinsats vid utflöde av brandfarlig vara Invändig släckinsats i industrier och lager Räddningsinsats vid utflöde av farligt ämne Räddningsinsats vid trafikolyckor och ras Räddningsinsats vid skogs- och markbränder Oljeskadebekämpning i vatten och på land Räddningsinsats på is och i vatten genom ytlivräddning Sjukvårdsuppdrag, I Väntan På Ambulans, IVPA Larm om hot om suicid Varje räddningsinsats betjänas av en eller flera taktiska enheter. Dessa enheter ska ha fordon, bemanning, kompetens och utrustning för ändamålet. 11

15 12(18) 12

16 13(18) Tabell 2. Resurser Enhet Bemanning Kompetens och utrustning för att göra insatser vid: Räddningsenhet (R2,R5) 2-5 Vanliga olyckor. Vid livräddning/släckning inne i byggnad krävs minst 5 personer. Höjdenhet Yttre livräddning/släckning upp till och (H) Vattenenhet (V) Skärsläckarenhe t (SE) Ledningsenhet (L) med 8 våningar. Arbete på tak Vattentransport med tankbil (> 6000 l) med förmåga att självständigt återfylla fordonet. 2 Fordon med skärsläckarutrustning för släckning/håltagning. 1 Ledningsfordon med ett brandbefäl som är stabsutbildad. Beredskap i Mjölby kommun Det antal personal som dygnet runt finns tillgängliga för en första insats vid olyckor som föranleder en räddningsinsats visas i tabellen nedan: Tabell 3. Beredskap Placering Enheter vid normal beredskap Anspänningstid i minuter Mjölby (heltid) 1 Brandmästare (L) 1,5 min 1 Brandförman + 4 Brandmän (R5) Skänninge 2 Brandmän (SE) 5 min (deltid) Önnebo (brandvärn) Frivilliga räddningsmän enl. 6 kap. 1 LSO Ingen beredskap En brandman kan vid larm befinna sig på annan plats inom kommunens gränser än på brandstationen, på s.k. externa arbetsuppgifter, men bege sig till olycksplatsen vid utryckning. 2 Enligt avtal med berörda kommuner inom Räddsam-E ska minimibemanningen för aktuell enhet vara 2 man vid förstärkningslarm till annan kommun. 3 Enligt avtal med berörda kommuner inom Räddsam-E ska minimibemanningen för aktuell enhet vara 2 man vid förstärkningslarm till annan kommun. 13

17 14(18) Samverkan Vid stora olyckor ska samverkan ske med andra kommuner när de egna resurserna inte räcker till. Genom avtal 4 med andra kommuner kan det bli aktuellt med omflyttningar i ett länsperspektiv vid en stor händelse eller flera samtidiga händelser för att kunna upprätthålla en rimlig lägsta förmågenivå i hela länet. Genom avtal 5 med Räddningstjänsten Östra Götaland har Mjölby Räddningstjänst möjlighet att larma brandingenjör i beredskap. Samverkan med Boxholms kommun är mer utvecklad och fördjupad. Kommunerna delar på tjänsterna räddningschef, stf räddningschef och räddningsledare i beredskap (ledningsenhet, L). Insatstider Lagen om skydd mot olyckor (LSO) betonar att en väsentlig del av räddningstjänstens effektivitet ligger i att tidigt kunna påbörja insats. Räddningstjänstens nuvarande placering av räddningsstyrkor i Mjölby och Skänninge ger en grundberedskap för insats inom kommunens hela område. Denna grundberedskap visas i karta nedan. Tiderna som anges är de längsta insatstiderna som får förkomma i kommunen vid normal beredskap om räddningstjänsten inte är upptagen av annan insats. Skulle räddningstjänsten vara upptagen av en pågående insats gäller att nästkommande insats ska fördröjas med maximalt 20 minuter varför de tider som anges i kartan ska ökas med 20 minuter. Om behovet uppkommer så har räddningstjänsten möjlighet att larma grannkommunernas räddningstjänst direkt till en andra insats. Detta med avtal upprättat genom Räddsam-E. 4 Ramavtal om räddningstjänst. Rtj Dnr 05/006 5 Avtal om tillgång till brandingenjörskompetens 14

18 15(18) Bild 2. Insatstider Personalens kompetens Lagen om skydd mot olyckor (LSO) ställer endast krav på utbildning då det gäller att ha behörighet att agera i rollen som räddningsledare under räddningsinsats. Lagens krav innebär att man måste ha genomgått kurs Räddningsledare A. I övrigt är det upp till kommunens egen ambitionsnivå att, utifrån lokal riskbild, bestämma kompetensen för personal i utryckningstjänst. Nedan redovisas de formella lägsta krav som Mjölby Räddningstjänst ställer på räddningschef, stf räddningschef och utryckande personal. 15

19 16(18) Tabell 4. Kompetens Roll Räddningschef Stf räddningschef Räddningsledare (brandmästare) Räddningsledare (brandförman) Brandman Räddningsman (brandvärn) Lägsta krav Räddningsledare B, tillsyn B Räddningsledare B, tillsyn A Räddningsledare B, tillsyn A Räddningsledare A Räddningsinsats Introduktionsutbildning Kompetensen ska vidmakthållas genom övningsverksamhet. Övningsverksamheten planeras utifrån kvalitetsmålen i Målplan för räddningspersonal. Alarmering Räddningstjänsten larmas via 112 och samtalen kommer primärt från SOS-centralen i Norrköping. I delar av centralorten Mjölby kan kommunen i akuta fall påkalla allmänhetens uppmärksamhet genom användandet av signalen "Viktigt meddelande till allmänheten", VMA, via tyfoner. Tyfonerna kan utlösas från SOS-centralen och brandstationen i Mjölby. Förutom VMA-signal från utomhustyfonerna kan Viktigt meddelande till allmänheten sändas via Sveriges Radio och meddelande till telefoner. Vid långvarigt teleavbrott på det fasta telenätet ska allmänheten kunna larma räddningstjänsten enligt följande alternativ: Vid minst 500 abonnenter drabbade och allt utslaget i ett område eller om området saknar mobil täckning, utanför en radie på 15 km från närmaste brandstation, ska ett räddningsfordon placeras centralt i det område bortfallet gäller. Höjd beredskap Den operativa verksamheten under höjd beredskap bygger på den grundorganisation som finns i fredstid och anpassas och dimensioneras efter den aktuella hotbilden. Under den anpassningsperiod som krävs ska utbildning, övning samt andra nödvändiga åtgärder genomföras. 16

20 Styrdokument 1(21) Kommunstyrelsens förvaltning KS/2014:162 Handläggare Anna Sortelius Tfn Postadress Besöksadress Telefon Internetadress Bankgironummer Mjölby kommun Burensköldsvägen Kommunstyrelsens förvaltning Telefax e-postadress MJÖLBY

21 1(21) Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Mjölby kommun KS/2014:162 : Kommunstyrelsen 1

22 2(21) Innehåll Sammanfattning...3 Inledning...4 Övergripande mål...4 Bakgrund...5 Organisation och ansvar för trygghets- och säkerhetsfrågor...6 Uppföljning...7 Arbetsprocess...8 Krisberedskap...9 Riskbild...9 Inriktning...9 Aktiviteter...10 Ansvar...12 Säkerhet och olycksförebyggande...15 Riskbild...15 Inriktning...15 Aktiviteter...16 Ansvar...16 Brottsförebyggande...17 Riskbild...17 Inriktning...17 Aktiviteter...17 Ansvar...18 Bilaga 1 - Övriga dokument med koppling till kommunens trygghets- och säkerhetsarbete...19 Bilaga 2 - Svenska Livräddningssällskapets sex kriterier för "En vattensäker kommun"

23 3(21) Sammanfattning Förebyggande åtgärder och tidiga insatser är en viktig del av kommunens trygghets- och säkerhetsarbete. Handlingsprogrammet för trygghet och säkerhet ska bidra som stöd till arbetet för att kommuninvånarna ska känna trygghet och ha förtroende för kommunens förmåga att genomföra förebyggande åtgärder samt hantera olyckor och allvarliga händelser. Handlingsprogrammet samlar utifrån lagstadgade krav och kommunens egna krav, arbetet inom trygghet och säkerhet i ett gemensamt styrdokument. Till detta övergripande handlingsprogram finns tillhörande delprogram Räddningstjänst och delprogram Utbildning och övning. En riskoch sårbarhetsanalys är framtagen som underlag för programmet. Arbetet med trygghet och säkerhet samordnas av kommunens trygghets- och säkerhetsenhet. Handlingsprogrammets inriktning ska ligga till grund för nämndernas arbete med åtaganden inom området trygghet och säkerhet. Åtagandena bryts ner till verksamhetsplaner och aktiviteter på förvaltnings- och enhetsnivå med koppling till de aktiviteter som nämns i handlingsprogrammet. Krisledningsorganisationen i Mjölby kommun består av Krisledningsnämnd, Krisledningsstab, Krisledning på förvaltningsnivå och POSOM 1. Kommunens krisberedskapsarbete syftar till att minska sårbarheten i den kommunala verksamheten och ha en god förmåga att hantera krissituationer. I denna handlingsplan fastställs hur kommunen ska arbeta förebyggande, planerande samt hantera de kriser och allvarliga störningar som uppstår. Några av de största riskerna som identifierats i kommunen är störningar i elförsörjningen och störningar i elektriska kommunikationer. För att förebygga de risker som identifierats behöver kommunen bland annat upprätta och uppdatera krisplaner och öva och utbilda krisledningsorganisationen. Inom området säkerhet och olycksförebyggande ryms kommunens skade- och olycksförebyggande arbete. Utifrån risk och sårbarhetsanalysen har det konstaterats att fallolyckor är den olyckstyp som sammanlagt leder till flest dödsfall och sjukhusvårdade i Mjölby kommun. Den vanligaste händelsen som kräver räddningsinsats från räddningstjänsten är trafikolyckor. Kommunen behöver ha rutiner för att minska risken för olyckor och ha ett systematiskt säkerhetsarbete i alla sina verksamheter. Det kommunala brottsförebyggande arbetet innefattar både social brottsprevention som riktar in sig på människans benägenhet att begå brott samt situationsbaserad brottsprevention som handlar om att minska förekomsten av situationer som frestar en person att begå brott. Den vanligaste brottskategorin inom kommunen är stöld-, rån- och häleribrott. För att minska otryggheten och brottsförekomsten i Mjölby kommun ska kommunen bland annat arbeta med tidiga insatser mot riskbeteende. 1 PsykOSocialtOMhändertagande Postadress Besöksadress Telefon Internetadress Bankgironummer Mjölby kommun Burensköldsvägen Kommunstyrelsens förvaltning Telefax e-postadress MJÖLBY kommunstyrelsen@mjolby.se

24 4(21) Inledning Mjölby kommuns vision Världsvan och Hemkär visar vägen till en kommun där det är enkelt att leva ett gott liv. För att kunna leva upp till visionen prioriteras arbetet med att invånarna ska känna sig allt mer trygga och säkra. Begreppen trygg och säker, används i många sammanhang och kan tolkas på många sätt. För Mjölby kommun innebär begreppet en kommun med invånare som inte upplever oro varken i det offentliga rummet eller i hemmiljön, samtidigt som det finns en tillit till andra människor, myndigheter och institutioner. En säker kommun innebär en robust miljö och robusta verksamheter, med få oönskade händelser och skador och där konsekvenserna av eventuellt oundvikliga händelser blir så begränsade som möjligt. Denna tolkning av trygghet och säkerhet finns också formulerat i kommunens trygghets- och säkerhetspolicy som fungerar som ett paraply över kommunens hela trygghets- och säkerhetsarbete. Övergripande mål Vision 2025 har delats upp i fem strategiska områden där ett av dessa handlar om att skapa utvecklande mötesplatser i kommunen. Inom ramen för verksamhetsområdet har sedan ett antal kommunmål tagits fram där ett är formulerat som följande: Invånarna i Mjölby kommun ska känna sig allt mer trygga och säkra Målet kan uppnås genom att: invånare och besökare har kännedom om hur de själva kan agera för att öka sin trygghet och säkerhet kommunen har en god förmåga att arbeta förebyggande, hanterande och lärande inom området trygghet och säkerhet samt tillse att invånarna har kännedom om kommunens förmågor. kommunen samverkar med andra organisationer, föreningar, myndigheter, näringsliv och enskilda för ett tryggt och säkert samhälle. Handlingsprogrammet ska bidra till att alla känner trygghet och har förtroende för kommunens förmåga att genomföra skade-, olycks- och brottsförebyggande åtgärder och förmåga att hantera olyckor och allvarliga händelser. Förebyggande åtgärder och tidiga insatser ska vara ett utmärkande drag för kommunens trygghets- och säkerhetsarbete. Det ska bidra till ett gott samhälle att leva och verka i. Ett hälsosamt, tryggt och säkert samhälle för alla medborgare ska ha hög prioritet. 4

25 5(21) Bakgrund Kommunens trygghets- och säkerhetsarbete styrs främst av två lagar, lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) och lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). Enligt LSO ska var och en, privatpersoner såväl som företag och organisationer, själva ta huvudansvaret för att skydda sig mot olyckor. Kommunens uppdrag är att främja säkerheten för dem som bor och vistas i kommunen, vilket innebär att åtgärder ska vidtas så att olyckor och skador till följd av dessa olyckor förebyggs. Genom tillsyn, råd och information ska kommunen hjälpa de som bor, vistas och bedriver verksamhet i kommunen att leva upp till lagens krav. Enligt LEH är kommunen skyldig att kunna upprätthålla en fungerande verksamhet även i samband med en extraordinär händelse. Det svenska krishanteringssystemet är uppbyggt kring de tre principerna; likhet, närhet och ansvar. Ansvaret i en krissituation ligger hos den som i vardagen har ansvaret, organisationen ska i stort överensstämma med den ordinarie och krisen ska hanteras så nära händelsen som möjligt. Det innebär att kommunen har samma ansvar för sin verksamhet vid en extraordinär händelse som i vardagen. Genom att arbeta med risk- och sårbarhetsanalyser, planering, geografiskt områdesansvar, utbildning och övning, rapportering och höjd beredskap ska kommunen klara av att leva upp till lagens krav. Utöver lagens krav ställer kommunen egna krav på sin verksamhet när det gäller såväl brottsförebyggande- som säkerhetsarbete. Intentionen med detta handlingsprogram är att samla alla dessa delar av arbetet inom trygghet och säkerhet i ett gemensamt styrdokument. Handlingsprogrammet utgörs därför av tre delområden som kommunen valt att kring inom trygghets- och säkerhetsfrågor. De tre delområdena är krisberedskap, olycksförebyggande arbete och brottsförebyggande och de beskriver tillsammans kommunens trygghets- och säkerhetsarbete. Handlingsprogrammet med delprogram utgör: Handlingsprogram för skydd mot olyckor (lag (2003:778 ) om skydd mot olyckor) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap (lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap) Övnings- och utbildningsplan inom området trygghet och säkerhet (lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap) Trygghetsplan Riktlinjer för kommunens arbete med säkerhet Till detta övergripande handlingsprogram finns tillhörande delprogram: Räddningstjänst 5

26 6(21) Utbildning och övning En risk- och sårbarhetsanalys är framtagen som underlig till handlingsprogrammet. Bild 1. Schematisk bild över kommunens styrdokument inom trygghet och säkerhet Risk- och sårbarhetsanalys Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Delprogram räddningstjänst Delprogram utbildning och övning Delprogram utbildning och övning Organisation och ansvar för trygghets- och säkerhetsfrågor Handlingsprogrammet fastslås av kommunfullmäktige under det första året på varje ny mandatperiod. Det är sedan kommunstyrelsen som har det övergripande ansvaret för kommunens arbete med trygghet och säkerhet. Övriga nämnder har eget ansvar inom respektive nämnds område. Arbetet med trygghet och säkerhet i kommunen samordnas av kommunens trygghets- och säkerhetsenhet. Enheten kan initiera och driva olika projekt inom området, framförallt av samverkande karaktär, samt ha en stödjande och rådgivande roll gentemot verksamheterna. Förvaltningarna har själva ansvar för genomförandet i de egna verksamheterna. Kommunstyrelsen är ansvarig för planens aktualitet, för att revideringar genomförs samt för att den antas av kommunfullmäktige i början av varje mandatperiod. Som resursstöd till nämnder och förvaltningar finns trygghets- och säkerhetsenheten. För de aktiviteter och särskilda satsningar som finns under respektive område anges förkortning för ansvarig nämnd inom parentes. I de fall flera nämnder står som ansvariga ligger ansvaret lika fördelat på samtliga omnämnda nämnder. Finns behov av samordning är det upp till nämnderna att genom sina förvaltningar gemensamt utse vem som ska driva frågan. De nämnder som finns omnämnda i handlingsprogrammet är följande: Kommunstyrelsen (Ks) Utbildningsnämnden (Un) Omsorgs- och socialnämnden (OoS) 6

27 7(21) Byggnads- och räddningsnämnden (BoR) Kultur- och fritidsnämnden (KoF) Miljönämnden (Mn) Tekniska nämnden (Tn) Länsstyrelsen har ett ansvar i att ge kommunerna stöd i arbetet med LSO respektive LEH. De ansvarar också för tillsyn och uppföljning av kommunernas arbete utifrån lagarna. Uppföljning Uppföljning av handlingsprogrammet ska ske inom ramen för kommunens mål- och budgetprocess. Mål- och budgetprocessen är indelad i fyra övergripande delar; planeringsprocess, politiska prioriteringar på kommunfullmäktignivå, politiska prioriteringar på nämndnivå och verksamhetsplanering och budget på enhetsnivå. Inom ramen för detta ska kommunmålen brytas ned till åtaganden där respektive nämnd bidrar till utvecklingen genom aktiviteter i sina verksamheter. Bild 2. Uppföljningsprocessen Handlingsprogrammets inriktning ska ligga till grund för nämndernas arbete med åtaganden inom området trygghet och säkerhet. Åtagandena bryts ner till verksamhetsplaner och aktiviteter på förvaltnings- och enhetsnivå med koppling till de aktiviteter och särskilda satsningar som finns utpekade i handlingsprogrammet. 7

28 8(21) I slutet av året följs kommunens risk- och sårbarhetsanalys upp tillsammans med föregående års åtaganden, vilket blir underlag för nästkommande års planeringsprocess med nya åtaganden och verksamhetsplaner. Arbetsprocess Handlingsprogrammet har arbetats fram i projektform, där projektgruppen bestått av representanter från kommunens samtliga förvaltningar. Samma projektgrupp har tidigare skede arbetat fram kommunens risk- och sårbarhetsanalys som också är det underlag som legat till grund för inriktningar och prioriteringar i handlingsprogrammet. Inom ramen för projektet har två workshops genomförts vilka i tur och ordning behandlat momenten övergripande mål för trygghets- och säkerhetsområdet, inriktning för respektive delområde samt aktiviteter och särskilda satsningar inom respektive delområde. De två delprogrammen, Räddningstjänst och Utbildning- och övning, har tagits fram av räddningstjänsten respektive trygghets- och säkerhetsenheten. Avslutningsvis har en workshop genomförts med fokus på helheten, där såväl handlingsprogrammet som de två delprogrammen processats utifrån helhetsperspektivet. 8

29 9(21) Krisberedskap Det svenska krishanteringssystemet är uppbyggt kring de tre principerna; likhet, närhet och ansvar. Ansvaret i en krissituation ligger hos den som i vardagen har ansvaret, organisationen i stort ska överensstämma med den ordinarie och krisen ska hanteras så nära händelsen som möjligt. Det innebär att kommunen har samma ansvar för sin verksamhet vid en extraordinär händelse som i vardagen. Kommunens arbete med krisberedskap syftar till att minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer. Genom denna handlingsplan fastställs hur kommunen ska arbeta förebyggande, planerande och hanterande med kriser och allvarliga störningar som påverkar kommunens grundläggande funktioner och verksamheter. Arbetet med krisberedskap inom kommunen är tvådelat. Varje nämnd ansvarar för och driver sitt eget krisberedskapsarbete. En kommunövergripande samordningsfunktion fungerar som stöd och svarar för det kommungemensamma krisledningsarbetet såväl i planeringsprocessen som under pågående kris. Riskbild Genom kommunens risk- och sårbarhetsanalys har ett antal riskområden, där olika identifierade risker och sårbarheter som skulle kunna leda till allvarliga händelser och kriser, identifierats. De identifierade riskerna och sårbarheterna ryms inom områdena större olyckor, störningar i infrastruktur och försörjningssystem, sjukdomar och smittor, natur- och väderrelaterade händelser, sociala risker och social oro samt hot mot demokrati, rättsäkerhet och grundläggande fri- och rättigheter. Eftersom allvarliga händelser och kriser är att betrakta som sällanhändelser, är det svårt att värdera dem i förhållande till varandra, det vill säga vilken typ av händelse som är mest trolig att inträffa i kommunen. Genom risk- och sårbarhetsanalysen har riskerna dock värderats utifrån sannolikhet och konsekvens, där ett antal risker anses ha hög sannolikhet samtidigt som konsekvenserna bedöms kunna bli mycket allvarliga. Exempel på sådana risker är störningar i elförsörjningen och störningar i elektroniska kommunikationer. Svårigheten i att bestämma den faktiska sannolikheten för de olika riskerna och deras konsekvenser gör att kommunen, trots risk- och sårbarhetsanalyser, måste förbereda sig på att kunna hantera en mängd olika händelser av olika allvarlighetsgrad. Inriktning Inom delområde krisberedskap har kommunmålet brutits ned på följande vis till en formulerad inriktning: 9

30 10(21) Kommunen ska ha god kunskap om kommunens risker och sårbarheter. Kommunen ska arbeta med att minska eller undanröja risker och sårbarheter. Kommunen ska ha en god förmåga att hantera kriser och andra allvarliga händelser. Kommunen ska verka för samordning av krisberedskap inom det geografiska området. Den enskilde individen ska ha kunskap och förmåga att, så långt som möjligt, tillgodose sina egna grundläggande behov i samband med en krissituation eller allvarlig händelse. Aktiviteter För att leva upp målsättning med krisberedskapsarbetet under mandatperioden behöver kommunen: Upprätta och uppdatera krisplaner för sina verksamheter. (samtliga nämnder) Arbeta med kontinuitetsplanering inom sina samhällsviktiga verksamheter (samtliga nämnder) Arbeta med risk- och sårbarhetsanalyser (samtliga nämnder) Ha information om kommunens krisberedskap tillgänglig för medborgaren (KS) Regelbundet öva och utbilda sin krisledningsorganisation. (samtliga nämnder) Följa upp och utvärdera händelser som kan bidra till en utveckling av kommunens krisberedskap. (samtliga nämnder) Som särskilda satsningar för mandatperioden vill kommunen: Genomföra en informationskampanj gällande invånarens egen förmåga att hantera kortare avbrott i samhällsfunktionerna. (Ks) Slutföra det projekt för att kartlägga tillgång och behov av reservkraft i kommunens egna verksamheter som påbörjades under förra mandatperioden. (Tn och Ks) Göra en kartläggning av de materiella och personella resurser som finns i kommunen och som kan vara användbara i samband med en allvarlig kris. (Ks) Ta fram en plan för evakuering av ett större geografiskt område i samband med en krishändelse. (KS) Kommunen får varje år en statlig ersättning som baseras på uppgifterna enligt LEH. Ersättningen regleras genom en överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och Landsting 2 som i sin tur ställer ett antal krav på kommunen. Nedan redovisas hur kommunen arbetar för att leva upp till målen i kommunöverenskommelsen. 2 Överenskommelse om kommunernas krisberedskap precisering av mål och ersättning för uppgifter i LEH, SKL 12/6159 och MSB

31 11(21) Risk- och sårbarhetsanalys Kommunen är skyldig att analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Enligt sitt verksamhetsansvar ska varje nämnd ta fram en risk- och sårbarhetsanalys. Verksamheternas resultat ska värderas och sammanställas i en kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalys. Analyserna ska sedan ligga till grund för det förebyggande arbete och de planer som behövs för att kunna säkerställa verksamheterna under extraordinära händelser. Risk- och sårbarhetsanalysen ska uppdateras och rapporteras till Länsstyrelsen en gång per år. Kommunstyrelsen ansvarar för sammanställning och rapportering av risk- och sårbarhetsanalysen. Arbetet samordnas med kommunens riskanalyser för skadeförebyggande och brottsförebyggande arbete. Geografiskt områdesansvar Det geografiska områdesansvaret innebär att kommunen inom sitt geografiska område ska verka för att: olika aktörer inom kommunens geografiska område samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en sådan händelse samordnas och att informationen till allmänheten under sådana förhållanden samordnas För att kunna fullgöra sitt geografiska områdesansvar använder sig kommunen bland annat av ett lokalt krishanteringsråd. Krishanteringsrådet är ett samverkansforum för företag och organisationer med samhällsviktiga funktioner för Mjölby kommun som geografiskt område. Rådets funktion och sammansättning är beslutad i Styrdokument för Mjölby kommuns krishanteringsråd 3. Rådet leds av kommunstyrelsens ordförande och ska sammanträda minst en gång per år. Utbildning och övning Kommunen är skyldig att förse både förtroendevalda och tjänstemän med den utbildning och övning som behövs för att de ska kunna lösa sina uppgifter i samband med en extraordinär händelse. I handlingsprogrammets delprogram Utbildning och övning redogörs för kommunens övnings- och utbildningsverksamhet under mandatperioden. Rapportering 3 Styrdokument för Mjölby kommuns krishanteringsråd, Mjölby kommun, KS/2014_177 11

32 12(21) Kommunen är skyldig att lämna en samlad information till Länsstyrelsen om läget i kommunen i fråga om risker och sårbarhet och om de lokala krisaktörernas förberedelser för hanteringen av en extraordinär händelse. Ansvaret för rapporteringen ligger på kommunstyrelsen. I samband med en extraordinär händelse ska kommunen kunna ge Länsstyrelsen en samlad rapport om läget i kommunen och om de lokala krisaktörernas vidtagna och planerade åtgärder med anledning av händelsen. Krisledningsnämnden ansvarar för den rapporteringen. Höjd beredskap Under höjd beredskap är kommunstyrelsen är kommunens högsta verkställande organ och ansvarar för den övergripande ledningen av den kommunala delen av civilförsvaret. Regeringen tillkännager när höjd beredskap råder. Länsstyrelsen ska hållas underrättad om kommunens beredskapsläge under höjd beredskap. Kommunen ska underhålla och prova de aggregat för utomhusalarmering som behövs för höjd beredskap. Byggnads- och räddningsnämnden ansvarar genom räddningstjänsten för aggregaten i Mjölby kommun. Ansvar Kommunens krisledningsorganisation bygger på de tre grundprinciperna likhet, närhet och ansvar (se kap. 2). Ansvarig nämnd, förvaltningschef, avdelningschef/enhetschef som under normala förhållanden ansvarar för sin verksamhet har kvar sitt ansvar även under kris. Den ordinarie organisationen kan vid en extraordinär händelse behöva förstärkas med en särskild krisledningsorganisation. Förstärkning kan ske med hela eller delar av någon av funktionerna eller samtliga, beroende på behov och typ av händelse. Krisledningsorganisationen i Mjölby kommun består av krisledningsnämnd, krisledningsstab, krisledning på förvaltningsnivå och POSOM 4. Krisledningsstaben har två stödfunktioner i form av en kriskommunikationsgrupp och IT-stöd. Vid behov av extra resurser har krisledningsorganisationen också tillgång till en frivillig resursgrupp (FRG). Bild 3. Mjölby kommuns krisledningsorganisation 4 PsykOSocialtOMhändertagande 12

33 13(21) Följande dokument ska finnas för att reglera krisledningsorganisationens arbete: Krisledningsnämnden Krisledningsnämndens reglemente Handbok krisledningsnämnden Krisledningsstaben med stödfunktioner Handbok - Ansvarsfördelning Handbok - Operativa skedet Handbok - IT-stöd Kriskommunikationsplan Krisledning på förvaltningsnivå Nämndernas krisplaner POSOM Plan för POSOM Handbok för POSOM Krisledningsorganisationen larmas via jourhavande brandmästare. Inkallning av krisledningsorganisationen sker efter beslut av kommunstyrelsens ordförande, vice ordförande, kommunchef eller stabschef. Staben kan utgöra ett stöd för den ordinarie verksamheten utan att krisledningsnämnden träder i funktion. Kommunfullmäktige utser för varje mandatperiod en krisledningsnämnd med ansvar för kommunens normativa beslut under en extraordinär händelse. Ordföranden i krisledningsnämnden bedömer när en extraordinär händelse medför att nämnden ska träda i funktion och beslutar i sådana fall att så ska ske. 13

34 14(21) Vid en extraordinär händelse kan krisledningsnämnden överta: verksamhetsansvar beslutsbefogenheter från andra nämnder. Till sin hjälp för att omvandla de normativa besluten till operativ verksamhet, har nämnden en tjänstemannabaserad krisledningsstab. Krisledningsstaben och dess stödfunktioner begränsas inte till att endast vara användbar vid extraordinära händelser. Stabsarbete kan också användas vid andra allvarliga händelser som kräver samordning av flera verksamheter, men inte nödvändigtvis föranleder att krisledningsnämnden aktiveras. Mjölby kommun har en särskild organisation för krisstöd, POSOM. Målet är att ta hand om och stödja drabbade människor vid olyckor för att på sikt förebygga psykisk ohälsa. Gruppen ska kunna agera självständigt, under kommunal räddningsledare eller under krisledningsstaben. POSOM larmas genom jourhavande brandmästare. De som har mandat att aktivera POSOM är räddningsledare, räddningschef, säkerhetssamordnare, kommunchef, kommunstyrelsens ordförande och krisledningsnämnden. Frivilliga resursgruppen (FRG) är ett samarbete mellan en kommun och frivilliga för att på ett smidigt sätt ge kommunen tillgång till extra personalresurser vid extraordinära händelser och andra kriser. Mjölby kommun samverkar kring FRG-frågor med Vadstena, Motala, Ödeshög och Boxholms kommuner. FRG består av personer som är utbildade och har avtal med kommunen om insatser vid olika allvarliga händelser. FRG aktiveras via jourhavande brandmästare. De som har mandat att aktivera FRG är räddningsledare, räddningschef, säkerhetssamordnare, kommunchef, kommunstyrelsens ordförande och krisledningsnämnden. 14

35 15(21) Säkerhet och olycksförebyggande Inom området säkerhet och olycksförebyggande ryms kommunens skade- och olycksförebyggande arbete. Genom LSO anges bland annat att kommunen ska verka för att skydda människors liv och hälsa samt egendom och miljö. Den säger också att vi ska anpassa skyddet efter våra lokala förhållanden. Riskbild Utifrån kommunens risk- och sårbarhetsanalys kan det konstateras att fallolyckor är den olyckstyp som sammanlagt leder till flest dödsfall och sjukhusvårdade i Mjölby kommun. Utvecklingen visar på en relativt stabil nivå de senare åren och kommunen ligger på en något lägre nivå än riket i stort och i jämförbara kommuner. Sett till endast dödsfall är suicid den vanligaste dödsorsaken. Det vanligaste olycksstället för såväl dödsolyckor och olyckor som kräver sjukhusvård är bostaden eller dess närhet. Nationellt står personer från 65 år och äldre för två tredjedelar av alla som dör i olyckor. I Mjölby är dödsolyckorna lika vanliga i åldersgruppen 65 år och äldre och i gruppen år. Fallolyckorna drabbar oftast kvinnor. Männen är överrepresenterade när det gäller fullbordade suicid. Försök till suicid var tidigare vanligare bland kvinnor, men en tydlig omfördelning kan noteras i kommunen. Sedan 2013 står män för ett större antal försök till suicid än kvinnor. Utvecklingen har varit tydligare i Mjölby kommun än utvecklingen nationellt eller hos jämförbara kommuner. Räddningstjänstens insatsstatistik visar att den vanligaste händelsen som kräver räddningsinsats i kommunen, bortsett från ej brandrelaterad utryckning på automatlarm, är trafikolycka följt av brand utomhus. Trafikolyckor är också, tillsammans med suicid och fallolyckor, en av de olyckstyper som leder till flest dödsfall i kommunen. Mjölby kommun har ett relativt stort antal trafikolyckor per år sett i förhållande till antalet invånare. Det kan troligtvis till stor del förklaras av att kommunen korsas av ett antal stora genomfartsleder så som E4:an och riksväg 50. Vägarna och järnvägen kan troligen också ses som orsak till den olyckskategori som kräver näst flest insatser av räddningstjänsten per år, bränder utomhus. Den vanligaste anledningen till brand utomhus är brand i fordon och i denna kategori har kommunen en större andel fall än riket i stort. Inriktning Inom delområde säkerhet har kommunmålet brutits ned till inriktningen: Kommunen ska arbeta systematiskt med att förebygga att skador och olyckor sker. Kommunen ska ha en god förmåga att hantera olyckor och skador. Kommunen ska aktivt arbeta för att minska konsekvenserna av olyckor. Den enskilde individen ska ha kunskap om hur skador och olyckor undviks. 15