Patientsäkerhetsberättelse 2011
|
|
- Emma Lundgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Patientsäkerhetsberättelse 2011 Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1 (17)
2 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Övergripande mål och strategier...4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...5 Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset...5 Funktionsgruppen för kvalitetsutveckling och patientsäkerhet...5 Organisation och funktion...6 Expeditionen för patientärenden...7 Struktur för uppföljning/utvärdering...7 Patientperspektivet i SUs balanserade styrkort...7 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet...8 Patientsäkerhetsarbetet...8 Uppföljning genom egenkontroll...10 Samverkan för att förebygga vårdskador...10 Riskanalys...12 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet...13 Avvikelser...13 Hantering av klagomål och synpunkter...13 Klagomål och synpunkter...13 Sammanställning och analys...14 Samverkan med patienter och närstående...14 Resultat...14 Övergripande mål och strategier för (17)
3 Sammanfattning En nationell patientenkätundersökning genomfördes våren 2011 vid Sahlgrenska Universitetssjukhusets (SUs) mottagningar inom den somatiska, psykiatriska vården och barnsjukvården. Undersökningen visade att patienterna kände sig bemötta med respekt och på ett hänsynsfullt sätt. Resultatet redovisas som patientupplevd kvalitet, s.k. PUK-värde mellan siffrorna 0 och 100, där högt värde eftersträvas. Resultatet var för barnmottagningarna 95, de psykiatriska mottagningarna 85 och för de somatiska mottagningarna 92, vilket var i paritet med riket. Under 2011 beslutades att samtliga verksamheter inom SU ska ingå i någon av sjukhusets kommande fem kontaktpunkter. Kontaktpunkten är en funktion för patientadministrativ service med syfte att öka tillgängligheten och servicen för patienter och remittenter. Kontaktpunkterna har tre huvudsakliga uppgifter, remisshantering, tidbokning samt att besvara förfrågningar. SU deltog i SKL:s årliga nationella punktprevalensmätning av PPM-VRI. Prevalensen VRI i somatisk vård på SU var både vid vårens och höstens mätningar knappt 10 %, vilket var lägst i landet bland regionsjukhusen. Följsamheten till basala hygien- och klädregler mäts varje månad för att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner (VRI). I december 2011 var följsamheten till basala hygienregler 94 % och följsamheten till klädregler 97 %, vilket var oförändrade höga nivåer i jämförelse med föregående månad och samma period förra året. Följsamheten till WHOs checklista för säker kirurgi följs varje månad sjukhusövergripande för kirurgi och för annan behandling samt diagnostik där det är tillämpligt. Följsamheten är mycket god. Inom sjukhuset har en metod för strukturerad journalgranskning, Global Trigger Tool (GTT) för att identifiera vårdskador snabbt spridits och är redan etablerad inom 13 verksamhetsområden. SU arbetar för att öka antalet rapporterade avvikelser års resultat är svårt att jämföra med föregående på grund av nytt avvikelsehanteringssystem, MedControl PRO, men antalet har ökat. Via avvikelsesystemet hanteras även klagomål. Klagomål och synpunkter tas också emot via Patientnämnden. Patienter och närstående har också involverats i utbildningsdagar och i dialog i ledningsgrupper samt i samband med händelseanalyser. De psykiatriska verksamheterna har regelbundna brukarråd med representanter från verksamheternas ledningsgrupper inom angelägna områden. Patienter har även deltagit vid framtagande av checklistor vid utskrivning. Risk- och händelseanalyser är viktiga verktyg för att förbättra patientsäkerheten och används inom SU. En riskanalys ska identifiera risker och leda till förebyggande åtgärder innan en negativ händelse inträffar. En händelseanalys klargör systematiskt vad som orsakat händelser eller incidenter som redan inträffat. Antalet genomförda risk- och händelseanalyser ökade SKL publicerar Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2011 för vård utförd 2010 och tidigare. I 50 % var sjukhusets resultat lika med eller bättre än genomsnittet för riket, vilket var målet i det balanserade styrkortet. 3 (17)
4 Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Vår vision är SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET SJUKVÅRD, FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING MED HÖGSTA KVALITET Vård av hög kvalitet kan också beskrivas som God vård och skulle enligt Socialstyrelsen (SOSFS 2005:12) under år 2011 vara Kunskapsbaserad Säker Patientfokuserad Effektiv Jämlik I rimlig tid SUs prioriterade mål för att nå visionen beskrivs i balanserat styrkort (BSK), vilket är ett verktyg och ledningsstöd, som hjälper till att fokusera på de långsiktiga och viktiga frågorna. Samtidigt hjälper det oss att planera, genomföra, följa upp och utveckla verksamheten på ett strukturerat sätt. De prioriterade målen för SU är i linje med God vård. De prioriterade målen i BSK 2011 beskrivs nedan som en strategisk karta. Sahlgrenska Universitetssjukhuset sjukvård, forskning, utveckling och utbildning med högsta kvalitet Patient- och kund perspektivet K1. SU uppfyller patientens/kundens behov och SU efterfrågar och överträffar patientens/kundens förväntningar K2. Vården vid SU håller hög kvalitet och bedrivs på ett tryggt och säkert sätt F1. Forskningen och utbildningen inom SU håller hög kvalitet och omsätts i det dagliga arbetet FoUUperspektivet Ekonomiperspektivet E1. SU bedriver en kostnadseffektiv verksamhet och har en ekonomi i balans Processperspektivet P1. Allt införande av nya och utmönstrande av mindre effektiva eller föråldrade metoder sker på ett ordnat och evidensbaserat sätt P2. Den överenskomna vården vid SU är lättillgänglig och köfri och baseras på öppna prioriteringar P3. Väldefinierade, standardiserade och effektiva processer utan oönskad variation P4. Bästa möjliga vård säkerställs genom öppen systematisk uppföljning Medarbetarperspektivet M1. SU är en attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare M2. Medarbetarskapet vid SU präglas av engagemang, delaktighet och ansvarstagande Sahlgrenska Universitetssjukhusets grundläggande värderingar: Patient- och kundorientering, långsiktighet, snabba reaktioner, faktabaserade beslut, ständiga förbättringar och allas delaktighet. Sahlgrenska Universitetssjukhuset skall bidra till att invånarna i Västra Götalandsregionen känner trygghet, framtidstro och delaktighet. Individen ska bemötas med omtanke, inlevelse och respekt utifrån en helhetssyn. Verksamheterna ska präglas av kvalitet, tillgänglighet, nytänkande och effektivitet. Arbetssättet präglas av öppenhet, ansvarstagande, samarbete och dialog. Alla som möter medborgarna ska i sitt arbete utgå såväl från den enskildes perspektiv som från ett helhetsperspektiv på Västra Götalandsregionen. 4 (17)
5 I den handlingsplan, som upprättats som en del av BSK, beskrivs sjukhusgemensamma och utvalda aktiviteter för att nå målen som beskrivs i det balanserade styrkortets patient- och processperspektiv. Aktiviteterna beskrivs uppdelade enligt God vård. Arbetet hålls samman av en sjukhusövergripande funktionsgrupp för kvalitetsutveckling och patientsäkerhet och till den kopplade arbetsgrupper. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 SU är ett kvalitetsstyrt sjukhus, vilket kräver en långsiktig strategi och ett uthålligt arbete på alla nivåer. SU har ett ledningssystem, som ständigt utvecklas, vilket skapar förutsättningar för förbättringsarbete. Genom ett tydligt och för alla medarbetare känt system ökar patientsäkerheten. Kvalitetsutveckling och patientsäkerhet skall bedrivas med gemensamma förutsättningar som grund utifrån regionens handlingsprogram för God Vård. Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Styrelsen för SU fastställer årligen det balanserade styrkortet för sjukhuset. I styrkortet finns strategiska mål och styrtal bland annat rörande patientsäkerhet. Av styrkortet följer även hur styrelsen löpande följer upp arbetet. Styrelsen tar aktivt del av och styr det löpande arbetet för patientsäkerhet på flera olika sätt. Som exempel kan nämnas att en punkt rörande patientsäkerhet och avvikelser finns med på styrelsens dagordning vid alla sammanträden. Föredragande är sjukhusets chefläkare. Där redovisas anmälningar, beslut och uppföljning av lex Maria-ärenden. Vidare förs löpande diskussioner om vårdrutiner och administrativa rutiner, som påverkar patientsäkerheten. I varje månadsrapport till styrelsen berörs frågor om patientsäkerhet, bland annat VRI och vårdplatsbeläggning. Styrelsen fastställer och engagerar sig löpande i den särskilda handlingsplanen för kvalitet och patientsäkerhet. I samband med delårsbokslut och årsredovisningar görs fördjupade uppföljningar bland annat avseende patientsäkerhetsfrågor. Ansvaret för patientsäkerhetsarbetet inom SU åligger respektive verksamhetschef enligt gällande författning. Funktionsgruppen för kvalitetsutveckling och patientsäkerhet Inom SU finns sjukhusövergripande styr- och funktionsgrupper där sjukhusdirektören utser ordförande i grupperna från SUs ledningsgrupp. I funktionsgruppen för Kvalitetsutveckling och patientsäkerhet är kvalitetsdirektören ordförande och utvecklingschef/utvecklingsledare från varje område ingår liksom ansvariga för arbetsgrupperna för God Vård, dvs. chefläkarna och chefen för kvalitetsutveckling. Ordföranden ansvarar för att gruppens förslag förs vidare till sjukhusdirektören, ledningsgruppen och i förekommande fall, facklig samverkan. Ordföranden har, beroende på gruppens ansvarsområde, tilldelats särskilt ansvar och befogenhet att besluta på sjukhusdirektörens uppdrag. För varje kalenderår fastställs en handlingsplan, som mer konkret reglerar uppdraget. Till funktionsgruppen finns arbetsgrupper kopplade till Socialstyrelsens föreskrift om God Vård. Arbetsgruppernas huvudsakliga uppdrag är att arbeta med övergripande och strategiska 5 (17)
6 frågor, genomföra sjukhusövergripande aktiviteter enligt handlingsplanen, samt utreda och bereda frågor till funktionsgruppen. Tillfälliga arbetsgrupper för tidsbegränsade uppdrag tillsätts vid behov. I samtliga arbetsgrupper ingår medarbetare och chefer från sjukhusets olika verksamheter. Organisation och funktion Stödgrupp Stödfunktion Linjeorganisation Kvalitets- och patientsäkerhetsombud Enhetschef Verksamhetsområdets grupp för kvalitetsutveckling och patientsäkerhet Verksamhetsutvecklare Verksamhetschef Områdets grupp för kvalitetsutveckling och patientsäkerhet Funktionsgruppen för kvalitetsutveckling och patientsäkerhet Utvecklingschef/ utvecklingsledare Områdeschef Kvalitetsdirektör Enheterna för kvalitetsutveckling resp. patientsäkerhet Sjukhusdirektör Kvalitetsutveckling och patientsäkerhet inom SU är organiserad i de sjukhusgemensamma enheterna för kvalitetsutveckling respektive patientsäkerhet. Inom varje område finns en utvecklingschef/utvecklingsledare och inom varje verksamhetsområde finns en verksamhetsutvecklare. Inom varje verksamhetsområde finns en tvärprofessionell arbetsgrupp, patientsäkerhetsgrupp, som håller regelbundna möten, ledda av verksamhetsutvecklare. Utöver arbetet i verksamheternas patientsäkerhetsgrupper finns funktioner/personer, som bland annat hanterar ärenden i MedControl PRO, frågor rörande medicinteknisk utrustning, hygienfrågor (hygienombud), risk- och händelseanalyser samt klagomål. 6 (17)
7 Expeditionen för patientärenden Vid Expeditionen för patientärenden hanteras lex Maria-anmälningar och övriga avvikelser samt enskilda anmälningar. Lex Maria-anmälningar samt risk-och händelseanalyser publiceras på sjukhusets hemsida. Föreslagna åtgärder i risk-och händelseanalyser följs delvis upp från Expeditionen för patientärenden. Även ärenden från Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) har följts upp. Stödfunktion för att bistå verksamheterna i risk- och händelseanalysarbetet är upprättad. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Patientperspektivet i SUs balanserade styrkort Strategiska mål Styrtal Måltal 2011 Resultat 2008 SU uppfyller patientens/kundens behov och SU efterfrågar och överträffar patientens/kundens förväntningar Verksamheterna ska fokusera på patienternas och kundernas behov och önskemål samt hur dessa ska uppfyllas. Alla patienter och närstående är välinformerade och delaktiga i vården. De bemöts med värdighet, omtanke och respekt för vars och ens integritet. Patienter som anser sig bemötta på ett respektfullt sätt Patienter som anser att de varit delaktiga i planering av den egna vården Patienter som anser att de fått individuellt anpassad information om hälsotillstånd, diagnos och metoder för undersökning, vård och behandling Mått i nationell patientenkät > 90 (viktat värde) Nationell patientenkät Akutmottag 48% Resultat 2009 Nationell patientenkät Slutenvård Nöjdhet 83,7% Resultat 2010 Nationell patientenkät Slutenvård Bemötande Psykiatri 74 Somatik 92 Akutmott 86 Delaktighet Psykiatri 58 Somatik 77 Akutmott 73 Information Psykiatri 63 Somatik 79 Akutmott 71 Resultat 2011 Nationell patientenkät Öppenvård Bemötande Barn 95 Psykiatri 85 Somatik 92 Akutmott 86 Delaktighet Barn 84 Psykiatri 68 Somatik 79 Akutmott 72 Information Barn 85 Psykiatri 70 Somatik 81 Akutmott 74 Antal områden/ verksamhetsområden som arbetar med patient/ närstående/ kunddialog i lednings-grupp (eller motsvarande) 100 % av VO Ej aktuellt Nytt % 66 % (33 av 50) Vården vid SU håller hög kvalitet och bedrivs på ett tryggt och säkert sätt Varje patient ska ges rätt och säker vård och behandling i rätt tid. Vården ges på jämlika och jämställda villkor. Andel patienter med vårdrelaterade infektioner, sluten somatisk vård Andel patienter med vårdrelaterade infektioner, sluten psykiatrisk vård 8 % 7% 8% Vår 9,7 % Höst 11,2 % 2 % Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Not: Resultaten av patientenkäten redovisas i form av PUK-värden Vår 9,9 % Höst 10,0 % Vår 2,6 % Höst 2,3 % 7 (17)
8 Vårdskademätningar genom strukturerad journalgranskning med metoden Global Trigger Tool (GTT) är etablerad inom 13 verksamhetsområden. GTT identifierar vårdskador som inträffat under studerade vårdtillfällen. Identifierade vårdskador sammanställs till verksamhetsspecifika vårdskademönster som utgör underlag för riktade förbättringsåtgärder för att minska vårdskador. I bedömningsarbetet är inriktningen att även inkludera skador där undvikbarheten är tveksam (orsaken till skadan kan vara påverkbar) för att skapa ett stort underlag för det lokala förbättringsarbetet. Ett breddinförande av metoden planeras Under 2011 genomfördes ett riktat SU-övergripande projekt där multiprofessionella granskningsteam från sex verksamhetsområden (gynekologi, ortopedi, infektion, transplantation, lungmedicin- och allergologi och medicin Sahlgrenska) utbildades och handleddes i vårdskademätning med GTT. Projektet startade hösten 2010 och avslutades efter 12 månader med rapportering av verksamhetsspecifika skademönster och förbättringsåtgärder. Exempel på förbättringsåtgärder som infördes är en ny mobiliseringsplan och särskilda kompressionsstrumpor för att förebygga tromboser hos patienter som genomgår vissa gynekologiska operationer och förändring av antibiotikaregim för att minska antibiotikaorsakad gastroenterit. Ingen verksamhet kunde under 2011 redovisa resultat som visar förändring i andel vårdskador över tid efter att riktade åtgärder relaterade till tidigare vårdskademätning vidtagits. Sedan tidigare följs antalet VRI upp inom kirurgisk verksamhet. Nytt för året är ett ITverktyg för uppföljningen. I det nationella projektet Infektionsverktyget utsågs regionen till ett av två pilotlandsting i landet med SUs kirurgverksamheter som deltagande. Projektet syftar till att utveckla och testa ett IT-stöd för kontinuerlig registrering och återkoppling av VRI och uppföljning av antibiotikaanvändning kopplat till diagnos. Piloten startade i slutet av året och beräknas pågå till och med april SU deltog i SKL:s årliga nationella punktprevalensmätning (PPM) av vårdrelaterade infektioner (VRI) och basala hygien och klädrutiner (PPM-BHK). Följsamhet till basala hygien- och klädrutiner mäts också varje månad i SUs eget rapportsystem, se nedan. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Patientsäkerhetsarbetet Nationell satsning för patientsäkerhet Statens och Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) överenskommelse om prestationsbaserad ersättning för patientsäkerhetsarbete i enlighet med den nya patientsäkerhetslagen (2010:659), trädde i kraft den 1 januari Med anledning av detta upprättades för SU en patientsäkerhetsberättelse för 2010, vilken redovisades i början av De till grundkraven kopplade prestationsersatta indikatorerna var att mäta patientsäkerhetskultur och genomföra punktprevalensmätningar i följsamhet till PPM-BHK samt PPM-trycksår och att verka för minskad antibiotikaförskrivning inom öppenvården. SUs deltagarantal i patientsäkerhetskulturenkäten var tillräckligt för att uppnå uppsatt mål. Med stöd av resultaten har de deltagande verksamhetsområdena upprättat handlingsplaner för att uppnå förbättringar. Motsvarande planer är upprättade även på områdes- och SU-nivå. 8 (17)
9 SU deltog även i PPM-BHK och PPM trycksår, resultat se nedan. SU minskade inte antibiotikaförskrivningen inom öppenvården, men det gjorde å andra sidan bara tre landsting i Sverige. Tillförlitlig mätmetodik finns för tillfället inte tillgänglig på sjukhusnivå. SKLs åtgärdspaket Många verksamheter har arbetat med SKL:s åtgärdspaket för att minimera vårdskador. Genom att följa åtgärdspaketen har antalet VRI i samband med användning av perifera och centrala venkanyler (PVK och CVK) signifikant minskat. Checklista för säker kirurgi WHO:s checklista för kirurgi används i alla verksamheter som utför undersökningar och behandlingar där checklistan är applicerbar och vid alla operationsavdelningar och resultatet följs upp kvartalsvis. Rutinbeskrivningar Patientsäkerhetsarbete kräver tydliga, kända och lätt tillgängliga rutinbeskrivningar. Ett arbete för att begränsa antalet rutiner och vårdprogram startades för att i så stor utsträckning som möjligt använda de nationellt och regionalt framtagna. Därefter skall rutiner läggas in i ett nytt dokumenthanteringssystem och finnas tillgängligt på sjukhusets intranät i ledningssystemet. Arbetet har krävt omfattande förberedelser under hela året. Avvikelsehantering En stor andel av de registrerade avvikelserna rör bristande remisshantering. Med anledning av detta genomfördes ett omfattande arbete för att förbättra remisshanteringen. Till exempel har beslut fattats om etablering av s.k. kontaktpunkter, som bland annat får till uppgift att hantera alla inkommande remisser bland annat för registrering i ett ärendehanteringssystem. SBAR Många avvikelser i vården beror på kommunikationsbrister. På hela Drottning Silvias barnoch ungdomssjukhus genomfördes under hösten en pilot i användandet av kommunikationsverktyget SBAR (Situation, Bakgrund, Aktuellt och Rekommendation). Även flera andra verksamhetsområden har infört verktyget. SBAR ska breddinföras på SU under Patientsäkerhetslagen Med anledning av den nya patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) och de nya föreskrifterna och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, som trädde i kraft 1 januari 2011 respektive 1 januari 2012 genomfördes särskilda utbildningsinsatser för både chefer och medarbetare. För nya medarbetare, AT-läkare och nya chefer genomfördes dessutom också en utbildning i patientsäkerhet per termin och kategori. Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer SU är medlem i det nationella nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) och deltar aktivt i lokala, regionala, nationella och internationella nätverk för att stärka rollen som hälsofrämjande sjukhus. Följande projekt, som rör patientsäkerhet har bland annat genomförts under året: 9 (17)
10 - Fysisk aktivitet på recept (FaR): Implementeringen startade 2010 och har fortsatt enligt plan. Under 2011 skrevs totalt 399 recept ut (26 recept 2010). Sjukhusets deltog i ett regionalt nätverk för FaR på sjukhus som syftar till att sprida goda exempel, likställa dokumentation och skapa samsyn. - Rökstopp i samband med operation: Rökstopp i samband med operation har visat sig minska komplikationsfrekvensen med cirka 50 %. SU har tagit fram riktlinjer för rökstopp i samband med operation som gäller från 1 januari Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Vården följs upp bland annat via nationella PPM-mätningar, patientsäkerhetskulturmätning, komplikationsfrekvens via kvalitetsregister, patientnämnder, rapporterade avvikelser och resultat från de styrtal och mål som angivits i det balanserade styrkortet. Följsamhetsmätningar avseende basala hygienrutiner och klädregler genomförs varje månad. I delårsbokslutet redovisas en mer omfattande uppföljning av patientsäkerhetsarbetet, avvikelser, åtgärder av patientsäkerhetsarbetet, antal händelse- och riskanalyser, tillgänglighet, SBAR, checklista vid säker kirurgi samt resultat av mätningar. Journalgranskning enligt GTT görs i flera verksamheter och sammanställs månadsvis och delårsvis. SKL publicerar Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2011 för vård utförd 2010 och tidigare. I 50 % var sjukhusets resultat lika med eller bättre än genomsnittet för riket, vilket var målet i det balanserade styrkortet. Resultaten av mätningarna redovisas och diskuteras i olika forum t.ex. SUs styrelse, ledningsgrupper, kvalitets- och patientsäkerhetsgrupper, läkarmöten och på APT samt anslås på enheter och hemsidor.. Vid intern revision framkom det i maj 2011 att en specialistläkare i klinisk patologi på SU har frångått verksamhetens rutin och ställt felaktig diagnos på en typ av pigmenterade hudförändringar. Sjukhuset har anmält enligt lex Maria. Den berörde specialistläkaren är anmäld till Socialstyrelsen enligt patientsäkerhetslagen och arbetar inte längre på sjukhuset. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 Överföring av patient mellan enheter/verksamheter eller olika vårdgivare innebär risker om inte adekvat information överförs. En av de vanligaste identifierade orsakerna till risk för skada eller skada är brister i kommunikation vid överlämning och eller samverkan. T.ex. genom organisation av samtliga psykiatriska verksamhetsområden inom ett av SUs sex område underlättas avstämning och samplanering mellan verksamhetschefer, vilket är av stort värde för patientsäkerheten. Exempel på samverkan: - Kommunikationsverktyget SBAR, se ovan. 10 (17)
11 Överenskommelser kring avgränsning, samverkan och koordination av insatser för patienter med beroende, psykos och allmänpsykiatrisk problematik. Lokalt finns så kallade konsultationsgrupper med representation från socialtjänst, kriminalvård, psykiatri och beroende för att hantera policyfrågor, uppnå konsensus och samordna insatser gällande svåra patientärenden. Dessa grupper kommunicerar systemfel åter till uppdragsgivarna genom sina representanter. Delar av de psykiatriska verksamheternas öppenvård arbetar integrerat med socialtjänst och kriminalvård. Detta integrerade arbetssätt gagnar i högsta grad patientsäkerhet genom att patientens skilda behov kan omhändertas på ett samordnat sätt med liten risk för att vårdskada uppstår i övergångar mellan olika huvudmän. Inom rättspsykiatriska vårdkedjan har processen kring samordnad vårdplanering kartlagts. I samverkan med kommunen har särskild blankett för informationsöverföring tagits fram. Denna används nu i det dagliga arbetet. Hot- och våldsituationer förekommer relativt ofta inom de psykiatriska verksamheterna. Dessa situationer utgör risk för såväl patientsäkerhet som arbetsmiljö. Vid allvarliga händelser avseende hot och våld från patient riktat mot personal eller medpatient tillkallas polis. Med målsättning att förbättra denna specifika samverkan har verksamhetsområde Beroende under 2011 startat ett samarbete med polisen för att etablera kontinuerligt informations- och utvecklingsarbete. För intensivvårdspatienter är förflyttning mellan enheter ett allvarligt riskmoment. För att minska riskerna har berörda enheter kartlagt transportprocessen och utarbetat en checklista och arbetsrutin. För att förbättra övergången för patienter från barn- och ungdomspsykiatri till vuxenpsykiatrin har arbetsgrupp bildats. För att minimera stråldoser och optimera bildkvaliteten bedrivs samarbete mellan sjukhusfysiker och barnröntgen. För MR-kameran pågår ett kontinuerligt arbete med säkerhet tillsammans med sjukhusfysiker För att förbättra nyföddhetsvårdkedjan pågår samarbete mellan kvinnosjukvården och neonatalverksamheten Systematisk riskbedömning av geriatriska patienter avseende risk för trycksår, fall, konfusion samt risk för malnutrition eller redan utvecklad malnutrition Direktinläggningar enligt Fast track verksamhetsområdet Ambulans- och prehospital akutsjukvård har tillsammans med andra vårdverksamheter inom och utom SU utvecklat ett flertal vårdkedjor enligt konceptet Fast Track, för direktinläggningar på avdelning och därmed ökad patientsäkerhet. 11 (17)
12 Direktinläggningar 2011 Direktinläggningar enligt Fast Track Nuläge Antal patienter/dygn Mål antal patienter/ dygn Hjärta Höftled 3 3 Hjärnvägen (ej > Trombolys) Rädda Hjärnan 0,5-1? (Trombolys) Åldersstigen 0,5 2,5 AMBitiÖS Projekt pågår 8 (enbart på SU/Östra) Inte så sällan innefattar en negativ händelse flera verksamhetsområden, men händelseanalyser sker ännu oftast inom en enskild enhet. Det är ovanligt att analyser sker tillsammans med vårdgivare utanför universitetssjukhuset. I MedControl PRO går automatiskt meddelande till medicinsk teknik och fysik om man anger att en medicinskteknisk produkt är inblandad. Inom sjukhuset finns en gruppering, FORUM för IS/IT-avvikelser med representanter från medicinsk fysik och teknisk, IS/IT, verksamhet och chefläkare, som regelbundet träffas för genomgång av avvikelser. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Arbete med att bedöma om det finns patientsäkerhetsrisker pågår kontinuerligt och som en del av det dagliga arbetet. Det görs vid patientsäkerhetsgruppernas möten, arbetsplatsträffar och i ledningsgrupperna. Vid några enheter används s.k. Safety briefings för att identifiera patientsäkerhetsrisker. Statistik från MedControl PRO följs regelbundet upp med bedömt riskvärde om liknande händelser inträffat, som indikerat behov av proaktivt riskförebyggande arbete, t.ex. remisshantering och läkemedelshantering, även om enskilda händelseanalyser genomförts. Riskanalyser genomförs exempelvis när ny teknik eller medicinskteknisk utrustning ska införas, när nya metoder ska introduceras och vid organisationsförändringar där risk bedöms föreligga. Ledningsgruppen fattar då beslut om att riskanalys ska utföras, vilket även ingår i handlingsplanen efter årets patientsäkerhetskulturmätning. Exempel på riskanalyser: Extremt blodtransfusionskrävande patienter Patientperspektivet i projektet Gemensam Meliorjournal, GeM 12 (17)
13 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 Avvikelser Alla medarbetare som upptäcker en avvikelse har möjlighet och ska rapportera avvikelsen i det regiongemensamma elektroniska avvikelsehanteringssystemet MedControl PRO. Vid vårdskada ska patienten eller närstående informeras att rapport har skrivits, vilka omedelbara åtgärder som vidtagits och hur vi arbetar för att förhindra liknande skador i framtiden. Patienten ska också informeras om var patienten kan klaga och om var patienten kan söka skadeersättning. En journalanteckning görs vid vårdskada. Den som rapporterar en händelse kan själv följa ärendets utredningsgång. Ärendeansvariga på varje enhet ansvarar för att händelser utreds, åtgärdas, följs upp och återförs till verksamheten. Orsaksutredare och åtgärdsansvariga är utsedda inom verksamheterna. För att öka medvetenheten och vikten av ett systematiskt patientsäkerhetsarbete förs en aktiv dialog och utbildningar genomförs för alla yrkeskategorier. Vid allvarlig händelse kontaktas verksamhetschef för eventuell lex Maria-anmälan. Avvikelserna följs upp som stående punkt på agendan på ledningsgruppsmöten, arbetsplatsträffar och olika kategorimöten. Verksamhetschefen ansvarar för att vidtagna åtgärder efterlevs och följs upp.. Hantering av klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Klagomålshanteringen är en viktig del av SUs samspel med patienter och närstående. Den bidrar till delaktighet och ger underlag för förbättringar. Patientinformation om hur synpunkter och klagomål kan lämnas finns anslaget på enheterna och tillgänglig på externa hemsidor. Det finns också en specifik blankett där patienter kan skriva sina synpunkter och med information om vart denna kan lämnas. Flertalet synpunkter och klagomål inkommer dock per telefon. Samtliga verksamheter har specifik funktion dit patienter kan vända sig med synpunkter och klagomål. Vanligast är dock att patienterna kontaktar berörd enhet. Inkomna klagomål registreras enligt sjukhusets direktiv i MedControl PRO. Återkoppling, när så önskas, sker till patient eller närstående via telefon, mail eller personligt möte med patient eller närstående. Även Patientnämndens kansli i Göteborg tog 2011 emot klagomål gällande SU. Sjukhusets representanter förde en diskussion med patientnämndens kansli i Göteborg angående frågor och avvikelser av betydelse för patienterna. Träffarna har utmynnat i chefläkarkontakter med berörda verksamheter. Även verksamheterna själva träffade vid behov patientnämnderna för att bidra till arbetet med att minska antalet klagomål. Klagomål tas också oftast emot via Kontaktpunkten. Troligen föreligger en underrapportering av klagomål, varför det är positivt om antalet avvikelser ökar. 13 (17)
14 Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Analys och återkoppling av klagomål till verksamheten sker enligt sjukhusets modell för avvikelser, beskrivet ovan. Dock har MedControl PRO bara varit i bruk drygt ett år och har under tiden varit behäftat med en del startproblem, bland annat har det varit svårt få ut statistik. Sjukhusets anmälningar enligt lex Maria kategoriseras och ett exempel på fel som upptäckts på så sätt är osäker patientidentifieringsprocess inom sjukhuset. Denna process är under omarbetning. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4. Patienter bjuds, i enlighet med mål i BSK, in till ledningsgrupper och erbjuds att medverka vid händelseanalyser. Vid klagomål erbjuds patienten möte med berörda verksamheter om patienten så önskar. Ett område har tagit fram en mall för att intervjua patienter om hur de uppfattar patientsäkerhet och allmän säkerhet, d.v.s. fysisk säkerhet, larm, hur man upplever vårdavdelningen, lokaler etc. Intervjuerna kommer att genomföras kvartal Exempel på arbetssätt och rutiner för att öka samverkan med patienter och närstående är: patienter och närstående har intervjuats i händelseanalyser patienten fyller själv i checklista inför utskrivning med information om hälsomål, olika läkemedel, fysisk träning, var patienten ska följas upp mm. föräldrar har deltagit i gemensamma planeringsdagar för all personal tillsammans med kardiolog och barnkirurg områdesledningsgrupp träffar patient och närstående två gånger om året för dialog kring upplevelser och förbättringar som behöver göras området har ett brukarråd som träffar områdesledningen en gång om året för dialog och samarbete kring förbättringar patienter medverkar aktivt med att formulera mål för rehabiliteringen och uppföljning av sin rehabiliteringsplan kontakt med Ung cancer. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Sjukhusövergripande Händelseanalysutbildning Riskteam för patienter med hög suicidrisk på verksamhetsområde Beroende. Samtliga verksamhetsområden inom psykiatrin har tillsatt en gemensam arbetsgrupp för att se över riktlinjer och rutiner vid suicidrisk som bland annat innefattar strukturerad suicidriskbedömning med etablerade bedömningsinstrument 14 (17)
15 Flera psykiatriska enheter har deltagit i SKL:s genombrottsprogram Bättre vård mindre tvång, arbetet kommer att fortsätta under 2012 Regelbundet återkommande självskyddsträning inom verksamhetsområde Rättspsykiatri i syfte att träna på att både förebygga och avvärja hotande situationer och att på ett professionellt, värdigt och säkert sätt genomföra tvångsåtgärder Ett utbildningsprogram för rätt hantering av de patientnära provtagningarna och analyserna har tagits fram och utbildning har påbörjats inom några verksamhetsområden Ett webbaserat Hygienkörkort breddinfördes under våren 2011 på hela sjukhuset, vilket 926 (35 %) medarbetare genomförde under året Sjukhuset har utrett och arbetat aktivt för att få kontroll över misstänkt smittspridning av resistenta bakterier Arbetet med den gemensamma databasen, GeM har pågått under hela året Inom den gynekologiska akutsjukvården har triageringssystem METTS införts för att kvalitetssäkra medicinska prioriteringar Regelbunden scenarioträning i team inklusive träning enligt metoden Center for Education in Pediatric Stimulator, CEPS har genomförts Scenarioträning har också skett på många verksamhetsområden vid Simulatorcentrum för träning av medicinska färdigheter, kommunikation, ledarskap och samarbete för alla yrkesgrupper under såväl grund-, vidare- och efterutbildning Introduktion av ST-läkarna har förbättrats, vilket har medfört färre avvikelser gällande läkemedelsordinationer Inom verksamheter där användandet av avvikelsehanteringssystem behövde förbättras genomfördes utbildning till samtliga nya chefer, utbildning på planeringsdagar, besök på arbetsplatser SUs ledningsgrupp, flera chefer och ett flertal medarbetare deltog och de senare medverkade i den Nationella Patientsäkerhetskonferensen Avvikelserapporter och lex Maria Antalet avvikelser där vårdskada kunnat inträffa var och där vårdskada inträffat Antal lex Maria-anmälningar Lex Maria Kvinnor Män Övrigt 3 2 Händelse- och riskanalyser Antalet genomförda händelseanalyser Indikator Antal utförda händelseanalyser Antalet genomförda riskanalyser Indikator Antal utförda riskanalyser (17)
16 Resultat av patientsäkerhetsklimatmätni ngar SU deltog i den nationella patientsäkerhetskulturmätningen. Resultatet av mätningen överensstämde i stort med rikets. Högst resultat inom SU uppnåddes för följande indikatorer: 1. Samarbete inom vårdenheterna 2. Återföring och kommunikation runt avvikelser 3. Öppenhet i kommunikationen Lägst resultat inom SU uppnåddes för följande indikatorer: 1. Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete 2. Samarbete mellan vårdenheterna 3. Överlämningar och överföringar av patienter och information 4. Benägenhet att rapportera händelser 5. Arbetsbelastning och personaltäthet En handlingsplan utifrån resultaten föreligger för SU och även alla sex områdena har beslutade handlingsplaner, utifrån verksamhetsområdenas handlingsplaner. Resultat av mätningar av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler Alla enheter inom SU arbetar systematiskt för att basala hygien- och klädregler följs enligt sjukhusets direktiv, genom månatliga redovisning av mätningar av följsamheten till reglerna. Följsamheten till basala hygien- och klädregler är en av hörnstenarna för att minska förekomsten av VRI. I december 2011 var följsamheten till basala hygienregler 94 % jämfört med 95 % i november (95 % december 2010). Följsamheten till klädreglerna var 97 % i december 2011, jämfört med 97 % i november (96 % december 2010). I genomsnitt var följsamheten till hygienreglerna 94 % 2011 jämfört med 93 % 2010 och 97 % till klädreglerna jämfört med 95 % Rapporteringsfrekvensen var i december % jämfört med 96 % i november (95 % december 2010). Medelvärdet för rapporteringsfrekvensen 2011 var 95 % jämfört med 93 % Följsamhet till basala hygien- och klädregler SU totalt 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% Basala hygienregler Klädregler 10% 0% jan-10 feb-10 mar-10 apr-10 maj-10 jun-10 jul-10 aug-10 sep-10 okt-10 nov-10 dec-10 jan-11 feb-11 mar-11 apr-11 maj-11 jun-11 jul-11 aug-11 sep-11 okt-11 nov-11 dec (17)
17 I den nationella punktprevalensmätningen av följsamheten till basala hygien- och klädrutiner (PPM-BHK) hade SU 90 % deltagande bland somatiska avdelningar. Följsamheten inom SU till BHK var 77 % (riket 65 %). Siffran skall tolkas så att 77 % av individerna hade hundraprocentig följsamhet, resten kan bara ha brustit i någon del per individ. Följsamheten till klädregler var inom SU 96 % (riket 89 %) och till avsaknad av klockor och ringar 96 % (riket 93 %). Resultatmått speglar utfallet i form VRI, andel patienter med trycksår. av andel patienter med vårdskador, andel patienter med Resultat av punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner SU deltog i SKL årliga nationella punktprevalensmätning av VRI, PPM-VRI. Prevalensen VRI i somatisk vård på SU har i både vårens och höstens mätningar legat på knappt 10 %, vilket är lägsta siffran i landet bland regionsjukhusen. Andel VRI SU VT-09 HT-09 VT-10 HT-10 VT-11 HT-11 Somatik 9,7 8,7 11,5 11,2 9,9 10 Psykiatri 1,4 1,9 1,2 1,7 2,6 2,3 SU totalt 8,1 7,3 9,5 9,3 8,4 8,4 Resultat av punktprevalensmätning trycksår I PPM-trycksår hade SU ett exceptionellt högt deltagande då samtliga slutenvårdsavdelningar deltog. Frekvensen trycksår inom SU var 16,5% och nationellt 17 %. De trycksår, som registrerades vid SU var av lindrigare grad. SUs totalt 16,5% uppdelat på följande kategorier: Kategori 1: hudrodnad 9 % Kategori 2: blåsbildning 4 % Kategori 3: sår 3 % Kategori 4: djupa sår 1,6 % Summa 16,5 % SU minskade inte antibiotikaförskrivningen inom öppenvården, men det gjorde å andra sidan bara tre landsting i Sverige. Måluppfyllelse dvs. resultat kopplat till egna mål och strategier. Se ovan Patientperspektivet i SUs balanserade styrkort Övergripande mål och strategier för 2012 Se bilaga Handlingsplan 2012 för kvalitetsutveckling och patientsäkerhet, beslutad av styrelsen den 19 december Jan Eriksson Sjukhusdirektör 17 (17)
Patientsäkerhetsberättelse för Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Patientsäkerhetsberättelse för Sahlgrenska Universitetssjukhuset År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 12 02 15 Christina Raner Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier
Läs merKreativt avbrott Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Kreativt avbrott Sahlgrenska Universitetssjukhuset http://www.youtube.com/watch?v=lxk7phzsias 130426 Ingela Wennman Utvecklingschef SU Kvalitetsbarometern Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ing-Marie Bergbrant
Läs merHandlingar. till sammanträde med. styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Fredag 2 mars 2012
Handlingar till sammanträde med styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Fredag 2 mars 2012 Sammanträdesdatum 2012 03 02 1(2) KALLELSE till sammanträde med styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läs merPatiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM MAGNUS FRITHIOF
Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM 171227 MAGNUS FRITHIOF Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 3 Struktur
Läs merÖverenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet
BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 31 2013 0103 Bilaga 4. Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RiR
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Administration - Ledningssystem för patientsäkerhet - neonatal
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 22158 su/med 2017-04-07 6 Innehållsansvarig: Kerstin Wållgren, Verksamhetsutvecklar, Verksamhet AnOpIva barn (kerwa6) Godkänd av: Ola Hafström,, Verksamhet
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2015 2016-02-12 Annika Hull Laine, centrumchef Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Läs merPatientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge
1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva Axelsson/Donald Casteel Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning
Läs merSveriges Kommuner och Landsting (SKL)
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Är en arbetsgivar- och intresseorganisation. Driver våra medlemmars intressen och erbjuder dem stöd och service. Våra medlemmar Alla 290 kommuner. 21 landsting/regioner
Läs merÖvergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad
Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna
Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna År 2016 Diarienummer: RS160656 2017-01-15 Patrick Överli, verksamhetschef PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE/2017-01-15/PÖ 1. Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet
Läs merPatientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.
Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Det här är patientsäkerhetsberättelsen för
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012
Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter
Läs merProgram Patientsäkerhet
PROGRAM 1 (5) INLEDNING Landstinget Västmanland arbetar målmedvetet för att öka patientsäkerheten och successivt utveckla en säkerhetskultur, som kännetecknas av hög riskmedvetenhet och ett aktivt riskreducerande
Läs merPatientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.
Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Upprättad 2016-02-28 Av Mona Andersson Verksamhetschef Innehåll: 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Övergripande mål och
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2014 Datum 2015-03-01 Camilla Nilsson, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering
Läs merPatientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.
Patientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Örkelljunga den 1:a Mars 2018 Innehåll: 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Övergripande mål och strategier 4. Organisatoriskt
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family
Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Sammanfattning Under året har följande åtgärder ökat patientsäkerheten: - Systematiskt förbättring av provsvarshanteringen - Ett gemensamt telefonnummer
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för
Patientsäkerhetsberättelse för 2017 Stockholm 2018-02-14 Marie Johansson, verksamhetschef Christina Kollin, kvalitetschef ---------------------------------- Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 ÖVERGRIPANDE
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad
Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad År 2015 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20160208 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Läs merPatiensäkerhetsberättelse TANDVÅRDSCENTRUM ANNIKA KAHLMETER/ GULL-BRITT FOGELBERG
Patiensäkerhetsberättelse TANDVÅRDSCENTRUM 2018-02-01 ANNIKA KAHLMETER/ GULL-BRITT FOGELBERG Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...
Läs merPatientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för
Patientsäkerhetsberättelse för 2016 Stockholm 2017-03-28 Marie Johansson, verksamhetschef Christina Kollin, kvalitetschef ---------------------------------- Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 ÖVERGRIPANDE
Läs merPatientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum
Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende
Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende År 2015 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20160208 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48
Rolf Samuelsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2014-02-17 SN-2014/48 Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet
Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Avseende år 2012 2013-02-11 Per Olevik Medicinskt ledningsansvarig läkare Sammanfattning I Hälsan & Arbetslivets ledningssystem ingår riskbedömningar,
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB
Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB År 2016 2017-01-08 Hélène Stolt Leg. psykoterapeut, socionom, verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merOdontologiska fakulteten, Malmö universitet
2019-02-22 Dnr.ODTVN 2019/7 1 (av 7) Malmö universitet, Odontologiska fakulteten, Tandvårdsnämnden Bengt Götrick ordf. Patientsäkerhetsberättelse för Odontologiska fakulteten, Malmö universitet År 2018
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2012
Handlingstyp Patientsäkerhetsberättelse 1 (8) Datum 2012-01-23 Patientsäkerhetsberättelse 2012 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen överlämnar härmed sin berättelse om patientsäkerhet för kalenderåret 2011.
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Fagersta 2014-02-28 Lennart Nyman Verksamhetschef Mitt Hjärta i Bergslagen AB Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt
Läs merPatientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall
2012-11-09 Dnr 5.2-42980/2012 1(6) Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har träffat en överenskommelse, Patientsäkerhetssatsning
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB
Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet
Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Avseende år 2015 2016-02-11 Ulla Werlenius Medicinskt ledningsansvarig läkare Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 3
Läs merHandlingsplan för att minska vårdrelaterade infektioner på Akademiska sjukhuset 2016
Godkänt den: 2016-11-16 Ansvarig: Margareta Öhrvall Gäller för: Akademiska sjukhuset Handlingsplan för att minska vårdrelaterade infektioner på Akademiska sjukhuset 2016 Innehåll Bakgrund...2 Organisation
Läs merPatientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall
2013-11-12 Dnr 5.3-16761/2013 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Anna-Karin Alvén anna-karin.alven@socialstyrelsen.se Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-12 Pia-Maria Bergius Verksamhetschef KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF 2014-09-29 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån
Läs merHandlingsplan för ökad följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler (BHK)
Sida 1(5) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Susanne Abrahamsson (san007) 2018-02-07 2017-02-07 Fastställare Inger Bergström (ibm013) Granskare Ylva Ågren (yan001) Gäller för Ytterligare
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB
Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB År 2017 2018-01-07 Hélène Stolt Leg. psykoterapeut, socionom, verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Region Skåne
Patientsäkerhetsberättelse för Region Skåne År 2015 2016-02-28, Jens Enoksson, regional chefläkare 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Läs merRutiner för avvikelsehantering och riskhantering
Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2018-07-03 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (2010: 659)
Läs merDenna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.
Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS1, Nytida AB År 2013 2013-12-30 Catharina Johansson Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Mallen är
Läs merRapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013
Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013 Vårdrelaterade infektioner Andelen infektioner i landet sjunker till 8,7 procent i den senaste mätningen av vårdrelaterade
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad
Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad År 2013 2014-01-30 Marianne Arnetz, verksamhetschef Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF
Läs merPatientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus. Stockholm 1/3 2012 Gruppen för verksamhetsutveckling Leif Tallstedt, chefläkare
Patientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus 2011 Stockholm 1/3 2012 Gruppen för verksamhetsutveckling Leif Tallstedt, chefläkare 2 (11) Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för
Patientsäkerhetsberättelse för Familjeläkarna i Olofström Datum och ansvarig för innehållet 20160226 Maria Theandersson, Verksamhetschef Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården.
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården. Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-01 Peter Boänges Reviderad Kvalitetsavdelningen/LF 2014-09-29 Verksamhetens namn Lillälvsgården Verksamhetens
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet
Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Avseende år 2013 2014-02-13 Ulla Werlenius Medicinskt ledningsansvarig läkare Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 3
Läs merPatiensäkerhetsberättelse KIRURGI-, KVINNO- OCH BARNCENTRUM ANNIKA HULL LAINE
Patiensäkerhetsberättelse KIRURGI-, KVINNO- OCH BARNCENTRUM 2017-01-26 ANNIKA HULL LAINE Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Diarienummer: Patientsäkerhetsberättelse År 2015 (2015-01-01 2015-10-31) Morkullevägens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-19 Stella Georgas Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner
Läs merPresentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017
Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017 Socialstyrelsens rapporter inom patientsäkerhetsområdet I Socialstyrelsen rapporter om patientsäkerhet beskriver vi utvecklingen av patientsäkerheten
Läs merPatientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus. Stockholm 1/3 2013 Leif Tallstedt, chefläkare Eva Bjarman, kvalitetssamordnare
Patientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus 2012 Stockholm 1/3 2013 Leif Tallstedt, chefläkare Eva Bjarman, kvalitetssamordnare 2 (13) Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier
Läs merChecklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
01-0- Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Av SOSFS 011:9 framgår att verksamhet inom hälso- och sjukvård ska bedriva kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete.
Läs merNorrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.
Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Riktlinje Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig för rehabilitering
Läs merHÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGEN Marie Sundström Telefon: 508 05 016 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 APRIL 2011 SID 1 (6) DNR 1.2.1 195-2011 SAMMANTRÄDE 19 APRIL 2011 Till Hässelby- Vällingby stadsdelsnämnd
Läs merPatientsäkerhet. Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten Sjuhärads kommunalförbund 15 mars 2012
Patientsäkerhet Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten Sjuhärads kommunalförbund 15 mars 2012 Thomas Brezicka, Regionläkare Patientsäkerhetsenheten/Västra Götalandsregionen 1 Hälso- och sjukvård Medicinska
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. År 2013 Datum och ansvarig för
Läs merNationellt ramverk för patientsäkerhet
Nationellt ramverk för patientsäkerhet Bakgrund SKL har tillsammans med landsting och kommuner tagit fram ett nationellt ramverk för strategiskt patientsäkerhetsarbete. Målet med det nationella ramverket
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda
Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda År 2015 Katharina Martinsson tf verksamhetschef 20150219 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt
Läs merKvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen
STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...
Läs merRiktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS
Riktlinje 2/ Avvikelser LSS Rev. 2017-06-22 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS Författningar
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse för Långskeppets socialpsykiatriska boende, särskild boende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-13 Jaana Wollsten 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande
Läs merPatientsäkerhet för Alla Hur jag som arbetar i vården bidrar till en säker vård! Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning
Bild 1 Patientsäkerhet för Alla Hur jag som arbetar i vården bidrar till en säker vård! Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning i patientsäkerhet
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Patientsäkerhet, ledningssystem
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 21351 su/med 2018-03-27 4 Innehållsansvarig: Ann-Louise Gejervall, Verksamhetsutvecklar, Gynekologi och reproduktionsmedicin gemensamt (annge3); Anna-Karin
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2015 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för innehållet
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2017 Datum 2018-01-30, Anne Lazukic, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3-4 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering
Läs merPresentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015
Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Socialstyrelsens lägesrapporter om patientsäkerhet Socialstyrelsen tar fram lägesrapporter på uppdrag av regeringen. De årliga rapporterna
Läs merKvalitetsberättelse för 2017
Tjänsteskrivelse 1(5) VIMON 2017/000308/739 Id 25472 Socialnämnden Kvalitetsberättelse för 2017 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner kvalitetsberättelsen för 2017 och lägger informationen till handlingarna.
Läs merPatientsäkerhet i Sverige Erfarenheter från prestationsbaserad satsning
Patientsäkerhet i Sverige Erfarenheter från prestationsbaserad satsning Lena Hellberg 3 februari 2012 En säkrare vård 100 000 undvikbara vårdskador varje år. 3 000 som leder till dödsfall. 350 dödsfall
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År 2014. 2015-01-08 Ewa Sjögren
Patientsäkerhetsberättelse för Daglig Verksamhet, Nytida AB År 2014 2015-01-08 Ewa Sjögren Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...
Läs merRutiner för avvikelsehantering och riskhantering
Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2016 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-03-01 Helen Curry 1 Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur
Läs merLedning och styrning av sjukskrivningsprocessen
1 (5) Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Inom hälso- och sjukvården skall kvaliteten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Ledningen för hälso- och sjukvård ska organiseras så
Läs merLEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9
Socialnämnden LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 DEL 1 Handläggare: Befattning: Mikael Daxberg Verksamhetsutvecklare Upprättad: 2014-02-14 Version: 1 Antagen av socialnämnden:
Läs merPatientsäkerhetskultur - Handlingsplan
Att mäta patientsäkerhetskulturen ger kunskap om medarbetarnas uppfattning om faktorer av betydelse för patientsäkerheten. Forskning inom så kallade HRO-organisationer (High Reliability Organizations)visar
Läs merRiktlinjer för Patientsäkerhetsberättelse
Riktlinjer för Patientsäkerhetsberättelse Gäller from 2013-06-04 Ersätter 2012-04-20 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva-Karin Stenberg HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN/ SOCIALFÖRVALTNINGEN Bakgrund Vårdgivaren
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)
Postiljonen vård- och omsorgsboende Dnr: 1.6-164/2019 Sid 1 (6) Ansvarig för upprättande och innehåll: Patrik Mill, verksamhetschef med hälso- och sjukvårdsansvar Postiljonen vård och omsorgsboende, egen
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Habilitering och hjälpmedel Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2017 180116 Patientsäkerhetssamordnare Ingela Bröndel Chefläkare Lars-Olof Tobiasson 1 2 (10) Innehållsförteckning Sammanfattning
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare
Victoria Vård & Hälsa Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-02-13 Annika Berglund Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap.
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Dnr 2015/331.709 Id 22621 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Styrdokument för Socialnämndens verksamhetsområden Antaget av Socialnämnden 2015-10-22 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna
Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna År 2017 Diarienummer: RS170819 2018-01-11 Patrick Överli Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet Ortopedspecialisternas mål med patientsäkerhetsarbetet
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-01- 25 Beata Torgersson verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Älvsjö servicehus År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-22 Ann Norén, verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen Mallen är framtagen
Läs merBilaga 4. Lagstiftning samt föreskrifter och allmänna råd
Dokumenttyp Rutin Avvikelsehantering Dokumentansvarig Mats Olsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Bilaga 4 Beslutad av Omsorgsförvaltningen Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa utförare Giltig
Läs merMätning av patientsäkerhetskultur 2013
Mätning av patientsäkerhetskultur 2013 Patientsäkerhetskulturen är en del av organisationskulturen och präglas av rådande värderingar och normer i organisationen. Ett uttryck för kulturen i en vårdverksamhet
Läs merPatientsäkerhetsberättelser 2018 för särskilda boenden i kommunal regi och på entreprenad
Avdelningen egen regi äldreomsorg, funktionsnedsättning och socialpsykiatri Sida 1 (6) 2019-03-15 Handläggare: Maria Premfors 08 508 18 170 Till Farsta stadsdelsnämnd 2019-04-11 Patientsäkerhetsberättelser
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 Fastställd av: Datum: 2014-03-24 Författare: Pia Hernerud, Verksamhetschef HSL/MAS Förord Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att
Läs merRiktlinjer för systematiskt patientsäkerhetsarbete
RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Riktlinjer för systematiskt sarbete Övergripande styrdokument Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:40) om vårdgivares systematiska sarbete
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-20 Beata Torgersson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för
Patientsäkerhetsberättelse för 2015 Stockholm 2016-03-15 Marie Johansson, verksamhetschef Christina Kollin, kvalitetschef ---------------------------------- Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 ÖVERGRIPANDE
Läs merPatientsäkerhetsberättelse. avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28
Patientsäkerhetsberättelse avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 5
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2018
Patientsäkerhetsberättelse för 2018 Stockholm, 2019-02-25 Ingemar Gustafsson Verksamhetschef Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Läs merSystematiskt patientsäkerhetsarbete inklusive klagomålshantering, anpassning för Kompetenscentrum Rehabilitering
Styrande rutindokument Rutin Sida 1 (7) Systematiskt patientsäkerhetsarbete inklusive klagomålshantering, anpassning för Kompetenscentrum Rehabilitering Berörda enheter Avdelning 41, Garnis Rehabcenter,
Läs mer2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för för Onsjövägens Gruppboende i Svalöv
2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Onsjövägens Gruppboende i Svalöv Datum och ansvarig för innehållet 2018-02-22 Bodil Fager Kvalitetsavdelningen 2017-01-10 Mallen är anpassad av
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Psykiatri Skåne
2014-02-15 Chefläkare Kerstin Lindell och Gunnar Moustgaard Patientsäkerhetsberättelse för Psykiatri Skåne ÅR 2013 2 Psykiatri Skånes verksamhetsidé är... 3 Sammanfattning för 2013... 3 Övergripande mål
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Landstinget Sörmland Regionsjukhuset Karsudden LSN-RSK13-049 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 2012-02-18 Malin Lotterberg Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Hälsan och Stressmedicin.
Patientsäkerhetsberättelse Hälsan och Stressmedicin. Avseende år 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-02-09 Ulla Werlenius Medicinskt ledningsansvarig läkare Innehållsförteckning Sammanfattning
Läs mer