Länsstyrelsen Dnr Jämtlands län. Förslag till. Åtgärdsdokument. Utvecklingskraft för ett hållbart Mittsverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Länsstyrelsen 2006-11-24 Dnr 300-7114-06 Jämtlands län. Förslag till. Åtgärdsdokument. Utvecklingskraft för ett hållbart Mittsverige"

Transkript

1 Länsstyrelsen Dnr Jämtlands län Förslag till Åtgärdsdokument Utvecklingskraft för ett hållbart Mittsverige Åtgärdsdokument avseende förslag till Regionalt strukturfondsprogram för stärkt konkurrenskraft och sysselsättning

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Inledning Allmänt Beskrivning av regionen Mellersta Norrland - Mittsverige Övergripande mål, grundläggande utgångspunkter och horisontella kriterier Övergripande mål Grundläggande utgångspunkter Hållbarhetsaspekter Urvalskriterier Indikatorer Koppling mellan indikatorer och urvalskriterier Svensk offentlig medfinansiering Privat finansiering Pilotprojekt och förstudier, samverkan med stora företag Beslutsprocessen Stöd till företag Insatsområden Insatsområde 1, Förnyelse av näringsliv, energi och miljödriven utveckling Åtgärd 1.1 Kunskapsdriven näringslivsutveckling och forskning och utveckling Åtgärd 1.2 Internationalisering och internationell handel Åtgärd 1.3 Turism och upplevelsenäringar Åtgärd 1.4 Entreprenörskap och nyföretagande Åtgärd 1.5 Kapitalförsörjning och finansiella instrument Åtgärd 1.6 Energi- och miljöområdet, insatser för ökat utbud Åtgärd 1.7 Energi- och miljöområdet, insatser för miljödriven tillväxt Insatsområde 2, Tillgänglighet och attraktivitet Åtgärd 2.1 Transporter, logistik och regionförstoring Åtgärd 2.2 Informationsteknik struktur och tillämpningar Åtgärd 2.3 Information om regionen och utveckling av dess miljö Insatsområde 3, Tekniskt stöd Åtgärd 3.1 Tekniskt stöd Bilaga 1 Indikatorer Bilaga 2 Ordlista

3 1. Inledning 1.1 Allmänt I detta åtgärdsdokument preciseras de åtgärder som avses genomföras utifrån det förslag till regionalt strukturfondsprogram för konkurrenskraft och sysselsättning i Mellersta Norrland, "Utvecklingskraft för ett hållbart Mittsverige", som lämnats till regeringen Åtgärdsdokumentet ska dels användas som stöd av handläggande och beslutande myndigheter, dels kunna användas som information till sökande av strukturfondsmedel. 1.2 Beskrivning av regionen Mellersta Norrland - Mittsverige NUTS-2 regionen SE07 Mellersta Norrland omfattar Jämtlands och Västernorrlands län med sammanlagt 15 kommuner. Regionen avgränsas i väster av gränsen mot Norge och i öster av Bottenhavet. I norr gränsar regionen mot Västerbottens län och i söder mot Gävleborgs och Dalarnas län. Länens benämning på regionen är Mittsverige. 1.3 Övergripande mål, grundläggande utgångspunkter och horisontella kriterier Övergripande mål Det övergripande målet för programmet "Utvecklingskraft för ett hållbart Mittsverige" är; Hållbar konkurrenskraft, förnyelseförmåga och attraktivitet för - Fler jobb - Fler företag - Mer dynamiska arbetsmarknadsregioner Programmet ska skapa 5000 nya arbetstillfällen och 10 procent fler arbetsställen i privat sektor med mer än 50 anställda. Antal sysselsatta inom 45 minuters restid från regionens större arbetsmarknadsregioner ska öka med 5 procent Grundläggande utgångspunkter Programmet ska, utifrån en helhetssyn på hållbar utveckling, ge lika möjligheter för alla oberoende av kön, funktionshinder, etnisk eller annan tillhörighet. Programmet omfattar Jämtlands och Västernorrlands län och ska ge lika möjligheter till deltagande i hela regionen. Partnerskapet skall vara aktivt i genomförandet Hållbarhetsaspekter Hållbar utveckling beskrivs i tre olika dimensioner, de ekonomiska, sociala och miljömässiga. Dessutom läggs fokus på fyra strategiska utmaningar: Bygga samhället hållbart, stimulera en god hälsa på lika villkor, möta den demografiska utmaningen samt främja en hållbar tillväxt. Hållbarhetsaspekter för insatsområde 1 Bygga samhället hållbart. En god samhällsplanering är den som underlättar för människor att agera hållbart. Exempelvis bör projekt som bidrar till miljömässigt bra lösningar vid olika former av investeringar prioriteras. Stimulera en god hälsa på lika villkor. Området kan bidra till ökad hälsa på två olika sätt; genom att skapa arbetstillfällen för både män och kvinnor och genom innovationer inom området hälso- och sjukvård, vilket även har bäring på att möta den demografiska utmaningen. Projekt som leder till utveckling både vad gäller nya arbetstillfällen för kvinnor och män och nya innovationer inom hälsa bör prioriteras. 3

4 Möta den demografiska utmaningen. Försörjningsbördan ökar i och med att befolkningen blir allt äldre. Vi behöver därför få allt fler i arbete. Inom regionen har vi både för få yngre kvinnor och människor av varierande etniskt ursprung. Projekt som bidrar till en ökad arbetsmarknad för dessa grupper bör prioriteras. Främja en hållbar tillväxt. En hållbar tillväxt innebär att en balanserad ekonomisk utveckling äger rum över tid och i resursutnyttjande utan att de ekosystem och sociala förutsättningar, som vi är beroende av, äventyras. Det gäller att i olika satsningar dels undvika skadliga effekter för nuvarande och kommande generationer i ekonomiska, miljömässiga och sociala hänseenden, dels mobilisera de tillväxtfrämjande resurser som finns latenta i de breddade och vidsynta perspektiv, där hållbarhetstänkandet är framträdande. Kunskapsutveckling avseende produktion av varor och tjänster är insatser som i mindre grad kan bedömas bidra till att rubba våra ekosystem. Det bör finnas en strävan efter resurseffektiv produktion. Hållbarhetsaspekter för insatsområde 2 Bygga samhället hållbart. Projekt som för kvinnor och män utvecklar IT-lösningar, distansarbete och kommunikationslösningar som kan bidra till att minska energianvändning, klimatpåverkan, luftföroreningar, buller och påverkan på natur- och kulturvärden bör prioriteras. Stimulera en god hälsa på lika villkor. Föroreningar bidrar till ohälsa. Projekt som leder till tekniska lösningar vilka minskar luftföroreningar och utsläpp bör prioriteras. Möta den demografiska utmaningen. Försörjningsbördan ökar i och med att befolkningen blir allt äldre. Vi behöver därför få allt fler i arbete. Inom regionen har vi både för få yngre kvinnor och människor av varierande etniskt ursprung. Projekt som bidrar till en ökad arbetsmarknad för dessa grupper bör prioriteras. 1.4 Urvalskriterier Följande urvalskriterier är generella för hela programmet. Förutom en bedömning av projektansökningarnas överensstämmelse med gemenskapsslagstiftning och i program och åtgärdsdokument angivna mål kommer följande urvalskriterier att användas. Projektets kostnadseffektivitet Projektorganisationens genomförandekapacitet Projekts möjlighet att övergå till varaktig verksamhet utan strukturfondsstöd Projektets möjlighet till generell kunskaps-/erfarenhetsspridning i regionen Projektets påverkan av utvecklingen mot regionens gällande miljömål Projektets påverkan mot ökad jämställdhet Projektets påverkan mot ökad integration och mångfald Nedan utvecklas bakgrunden till dessa urvalskriterier något; Verksamheter som finansieras genom strukturfondsmedel ska vara kostnadseffektiva. Projektbudgeten ska vara specificerad, väl genomarbetad och realistisk. Genomförandekapaciteten i form av projektorganisation, projektledning, administrativ kapacitet, redovisningskompetens etc., måste vara god, för att ett projekt skall kunna genomföras effektivt, hålla tidplanen och uppnå de uppsatta målen. Erforderliga resurser för administrationen av projektet skall vara avsatta i budgeten. Projekt ska i huvudsak leda till att verksamhet efter avslutad projektperiod med EU-stöd har nått sådan stabilitet och styrka att det kan fortleva med egna finansiella resurser. Projekt ska aktivt planera in aktiviteter för spridning av resultat, erfarenheter och information i sin projektplan, samt budgetera kostnader för dessa aktiviteter. Projekt ska ta sådan Miljöhänsyn att dagens behov tillgodoses utan att äventyra kommande generationers behov. Särskild vikt ska läggas vid projektets påverkan mot gällande miljömål i regionen. Jämställdhet ska i första hand främjas genom strukturpåverkande åtgärder och endast undantagsvis genom riktade åtgärder till kvinnor och män. 4

5 Integration och mångfald ska i första hand främjas genom strukturpåverkande åtgärder. Urvalsprocessen syftar bland annat till att skapa konkurrens mellan inlämnade projektansökningar för att kvalitén på projektansökningarna blir god i samtliga dessa avseenden. 1.5 Indikatorer Till grund för mätningar av programmets aktiviteter, resultat och effekter, ska ligga ett antal indikatorer, dels i varje enskilt projekt, dels på programnivå. Detta beskrivs mer ingående i programmet för Mellersta Norrland. Indikatorerna har valts utifrån de mål, grundläggande utgångspunkter, hållbarhetsaspekter och urvalskriterier som gäller för programmet. Detta innebär att de flesta indikatorerna är att betrakta som obligatoriska, se bilaga 1. Emellertid är det inte rimligt att alla används i varje enskilt projekt, varför endast de mest förväntade indikatorerna har angivits i respektive åtgärd. Handläggaren och sökanden bör därför alltid under beredningen bedöma om det finns ytterligare indikatorer, bland de för programmet fastställda indikatorerna, som kan användas för det enskilda projektet för att säkerställa att programmets alla projekt mäter relevanta resultat. Därutöver bör beredningen innehålla moment för att identifiera eventuella andra för projektet förväntade resultat och effekter, för vilka ytterligare andra indikatorer bör infogas i beslutet för att möjliggöra och säkerställa att uppföljning, utvärdering och annan rapportering får så bra kvalité som möjligt. Viktiga moment i handläggningen är således att dels identifiera mätbara förväntande resultat och effekter, dels rimlighetsbedöma dessa utifrån ansökningarna Koppling mellan indikatorer och urvalskriterier Programmet har två typer av urvalskriterier, dels generella dels åtgärdsspecifika. De generella gäller för alla projekt och beslutas av övervakningskommittén för programmet. De åtgärdsspecifika kriterierna beslutas av Nutek. De generella urvalskriterierna redovisas under avsnitt 1.4 ovan och skall beaktas oavsett vilken verksamhetsinriktning projektet har. De åtgärdsspecifika urvalskriterierna redovisas under respektive åtgärd nedan. Därutöver bör bland annat antalet indikatorer som projektet påverkar och de bedömda effekterna på dessa vägas in. Utgångspunkten är dels att det är viktigt att fånga upp allt som projektet faktisk rimligen kan påverka, det vill säga samtliga för projektet aktuella indikatorer, dels att projekt som påverkar fler indikatorer kan ha större möjlighet att bidra till programmets mål. Tydligare mål via indikatorerna kan också leda till bättre målstyrning i verksamheten. Detta skulle kunna tolkas som att projektens påverkan på indikatorerna till fullo kommer att styra vilka projekt som kommer att finansieras. Det kan dock finnas projekt som inte har någon direkt effekt på de för programmet valda indikatorerna, men som likafullt bidrar till programmets mål. I dessa fall är det särskilt viktigt att det både i ansökningar och beslut motiveras varför stöd ska utgå. Antalet beviljade projekt av denna karaktär bedöms dock bli begränsat. Stödgivaren kommer att göra en samlad bedömning utifrån samtliga ovanstående kriterier och välja ut och stödja de projekt som bedöms bäst kommer att bidra till att uppfylla målen i programmet. 1.6 Svensk offentlig medfinansiering Den största andelen av den svenska offentliga finansieringen utgörs av statliga medel som kanaliseras via det interna svenska budgetsystemet och som beslutas av myndigheter på regional eller central nivå. Därutöver tillkommer medel från kommuner och landsting, vilka beslutas inom respektive organ. I respektive åtgärdsbeskrivning finns ett antal tänkbara nationella offentliga medfinansiärer uppräknade under rubriken Nationell offentlig medfinansiering. Dessa skall ses som exempel. Ett stort antal andra medfinansiärer kan också komma i fråga. Beslut om svensk offentlig medfinansiering fattas av respektive finansiär i varje enskilt projekt och ska vara klart före beslut om strukturfondsmedel. 1.7 Privat finansiering Privat finansiering i projekten skall i första hand vara kontant medfinansiering. Den förväntas komma från deltagande SMF, näringslivsorganisationer eller andra privata organisationer som deltar i projektet. Kontant medfinansiering är medel som betalas in till projektägaren och som redovisats i projektets budget. Privat finansiering i företagsstöd finansierade av programmet 5

6 Inom företagsstöd som beslutas av länsstyrelserna, t.ex. regionalt investeringsstöd eller regionalt bidrag till företagsutveckling eller i andra företagsstöd, beslutade av andra stödgivare, utgörs den privata finansieringen av de i aktuell stödordning godkända kostnaderna som företagen själva har redovisat i samband med rekvisition av stödet. Privat finansiering i projektstöd från programmet Den finansiella tabellen i slutet av varje åtgärdsbeskrivning redovisar indikativa nivåer för den privata finansieringsandelen. Önskvärd andel privat kontant finansiering skall bedömas från fall till fall utifrån projektets verksamhet och utformning. Exempelvis bör projekt som har en verksamhet där stora delar av regionen näringsliv, större grupperingar eller alla företag i en viss bransch öppet bjuds in att delta, kunna ha lägre krav på privat kontant finansiering, då verksamheten kan anses utgöra en allmänt omfattande och generell insats för näringslivsutveckling. Ett annat exempel är FoU-projekt för regionens näringsliv, där projektresultaten blir allmän egendom som gynnar näringslivet i stort. På andra sidan finns mindre samverkansprojekt där aktiviteter och resultatet gynnar en avgränsad krets av aktörer som ingår i projektet. I sådana projekt bör en högre andel privat finansiering förväntas ingå i projektet. Det kan också finnas projekt som är en kombination av ovanstående. I dessa projekt är en del av aktiviteterna sådana att någon privat finansiering inte kan förväntas och andra aktiviteter sådana att de istället bör ha en hög andel privat finansiering exempelvis via deltagaravgifter. Här får projektets totala privata finansiering utgöra bedömningsgrund. Målgruppens möjlighet att bidra till projektet samt grad av direkt nytta för deltagande företag ska således ligga till grund för kravet på privat medfinansiering. I flera av åtgärderna utgör hög andel kontant finansiering från näringslivet ett specifikt urvalskriterium. Annan privat finansiering Även andra privata insatser än likvida medel är viktiga att uppmärksamma i projekten. Nedlagd tid, material och andra typer av finansiering skulle därför kunna anses vara nödvändigt att redovisa mer formellt med tidsredovisningar, värderingsintyg, m.m. En verifiering av annan finansiering än likvida medel leder dock i regel till en omfattande administration både hos stödgivare och hos projektägare. Ibland leder det också till osäkerhet om verifieringens riktighet på grund av olika rutiner kring tidsredovisningar, lönelägen, m.m. Sådana insatsers värde, dels för tid och dels för material, ska istället rapporteras in via indikatorsystemet. Detta leder till mindre administration, både hos projektägare och stödgivare och tydligare projektredovisningar och enklare kontroller av rekvisitioner. 1.8 Pilotprojekt och förstudier, samverkan med stora företag Emellanåt föreligger inte tillräckligt tydliga förutsättningar för att kunna genomföra ett projekt, etablera ny verksamhet, etc. Därför kommer programmet att inom samtliga åtgärder kunna stödja pilotprojekt och förstudier av mer kvalificerat och omfattande slag. Programmet är primärt inriktat på att främja de små och medelstora företagens 1 utveckling. Emellertid är de stora företagens medverkan också viktig. Dessa företag har som regel väsentlig erfarenhet av exempelvis export, de har ofta egna forskningsfunktioner, har omfattande kontaktnät, etc., varför samverkan kan vara till stor nytta för de mindre och medelstora företagens utveckling. Samverkan mellan stora företag och övriga företag bör därför generellt bedömas vara av värde i projekt som finansieras genom programmet. 1.9 Beslutsprocessen Från ansökan till projektbeslut. Text från Nutek o Näringsdepartementet. 1 Med små och medelstora företag - SMF- menas i detta sammanhang företag med högst 250 årsanställda och som antingen har en årsomsättning som motsvarar högst 50 miljoner euro eller en balansomslutning som motsvarar högst 43 miljoner euro. Förordning, enligt Kommissionens rekommendation av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (2003/361/EG) I detta begrepp ingår även Ensamföretagare som definieras som ett företag utan anställda som producerar varor och/eller tjänster och som har sin huvudsakliga inkomst/sysselsättning genom företaget. 6

7 1.10 Stöd till företag Detta avsnitt bör skrivas på central nivå (Dep/Nutek) så att det blir samma skrivningar för landet. 2. Insatsområden Programmet har två huvudsakliga insatsområden; - Förnyelse av näringsliv, energi och miljödriven utveckling - Tillgänglighet och attraktivitet Därutöver finns ett insatsområde för "Tekniskt stöd" för genomförande av programmet. Regionen har stor möjlighet att utveckla tillväxt i företagen genom de utpekade områdena och på så sätt bidra till såväl Lissabonstrategins som den nationella strategins förverkligande. Insatsområdena stödjer regionens innovationsförmåga samt stärker dess attraktivitet för företagande. Även nationella strategins riktlinjer för norra Sveriges glest befolkade delar lyfts fram, bland annat genom ökad teknik- och tjänsteutveckling kopplat till basnäringarna, utveckling av besöksnäringen liksom infrastruktursatsningar. 2.1 Insatsområde 1, Förnyelse av näringsliv, energi och miljödriven utveckling. Övergripande mål Fler och växande företag Insatsområdet ansluter till stor del till programmets övergripande mål och ska generera 10 procent fler företag samt minst nya arbetstillfällen. Delmål Tio nya strategiska nätverk mellan företag samt mellan företag och forsknings- och utbildningsinstitutioner. Fördubblade investeringar i FoU samt fördubblat antal anställda i näringslivet som arbetar med FoU. Fördubblat antal exporterande företag med en omsättning om minst tio miljoner. Mer än 25 procent ökning av antalet gästnätter och dagsbesök i regionen. Antalet nystartade företag skall vara minst 1400 per år där minst 40 procent skall startas av kvinnor. 30 procent ökning av sysselsättningen i företagen inom primär miljösektor. Fördubblad produktion av energi från förnybara källor, exklusive vattenkraft, mätt i TWh/år. Insatsområdet är brett och hanterar dels innovationsstödjande insatser, dels entreprenörskapsfrämjande men även insatser inom regionens profilområden. Bredden i insatsområdet bidrar till bästa möjliga flexibilitet i samarbetet mellan regionens näringsliv, offentliga aktörer och FoU-institutioner. För att utvecklingen i regionen skall främjas i enlighet med ovanstående målformuleringar kommer insatsområdet att ta sikte på ett antal utvalda aktivitetsinriktningar. Dessa har utformats med stöd i analysen, de övergripande målen och erfarenheter från tidigare strukturfondsprogram. Insatsområdet syftar till att öka innovations- och konkurrensförmågan i regionens näringsliv bland annat genom att stärka samverkan mellan företag, underlätta kompetensförsörjning, stärka samverkan mellan företag och forskning, främja entreprenörstänkande samt underlätta kapitalförsörjning i små och medelstora företag. Utifrån regionens speciella förutsättningar lyfts kluster och branschsegment som är prioriterade i de regionala tillväxtprogrammen fram. Det gäller exempelvis potentialerna kring trä och biomassa, energiomställning och 7

8 miljödriven utveckling liksom turism och upplevelsenäringar. Även utveckling av tjänsteföretag ges möjligheter i insatsområdet. Samverkan med forskningsmiljöer och stöd till forskning och utveckling utifrån näringslivets behov kan också stödjas Åtgärd 1.1 Kunskapsdriven näringslivsutveckling och forskning och utveckling Bakgrund Åtgärden har sitt fokus på att medverka till hållbara förnyelseåtgärder i regionens mikro-, små- och medelstora företag liksom i den omgivande stödjande miljön. Utifrån programmets övergripande mål och de utvecklingsförutsättningar av stärkande och begränsande karaktär, inte minst gleshetsaspekterna, som lyfts fram i analysen, är utmaningen att stimulera produktivitetsutvecklande, innovationsinriktade och kunskapsbaserade projekt för näringslivet i Mellersta Norrland. Programstödda aktiviteter skall ses som viktiga medel för att förnya den regionala ekonomin, öka tillväxten och stärka utvecklingskraften i det samlade näringslivet. Generellt är siktet inställt på att över hela regionen konkret förbättra klimatet för innovation och företagsamhet för såväl befintliga företag som nya företag. Åtgärden kommer att på olika sätt bidra till att regionens potentialer inom företagande, forskning, utbildningsväsende och kunskapsöverföring kan komma till sin fulla rätt. Regionen har i perspektiv av sin gleshet och därmed generella konkurrensnackdel en stor utmaning i att skapa konkurrenskraftiga, framgångsrika innovationsprocesser och företagsnätverk. För att detta skall vara hållbart över tid och i andra avseenden måste lösningar prövas också i regionövergripande sammanhang för att underlätta bildandet av regionalt anpassade kritiska massor. För att åstadkomma en uppbyggnad av effektivare förnyelsefrämjande stödstrukturer i regionen är det viktigt att utvecklingsinitiativ beaktar både hur kompetenstillförsel organiseras och hur företag och organisationer förmår efterfråga förnyelseåtgärder. Därtill fordras nya regionalt fungerande mekanismer, bro-strukturer för att praktiskt överbrygga mellan aktörer och företag eller mer allmänt uttryckt mellan utbud och efterfrågan. I förhållande till de nationellt prioriterade nyckelbranscherna har regionen sin egentliga branschmässiga tyngdpunkt endast i Skogs- och träindustrin och till någon del i IT/Telekom och Metallurgi. De regionalt prioriterade nyckelbranscherna och klusteransatserna utöver träbearbetnings- och cellulosaområdet och delar av IT-området/Informationssystem ligger i besöksnäring, miljö- och energirelaterat näringsliv, kris- och konflikthantering inklusive räddning, bank/försäkring/pension, upplevelseteknologi och evenemangsutveckling, arkivhantering samt småskalig livsmedelsproduktion. Särskild uppmärksamhet avser utveckling av distansoberoende tjänster. Tidigare stödinsatser också via strukturfonderna till förmån för dessa områden har gett substantiella resultat och erfarenheter. Men i åtskilliga sammanhang rör det sig endast om att start av processer kunnat ske, varför ytterligare tid och insatser fordras för ett förverkligande särskilt med tanke på de regionala förutsättningar som försvåras av gleshet och brister i tillgänglighet. Mål för åtgärden Höjd kunskapsnivå i regionens företag. Fler strategiska samverkansnätverk mellan företag. Utvecklade och stabila klusterstrukturer och innovationssystem inom regionala nyckelområden. Förstärkt forskning i regionens nyckelbranscher och klusterområden. Konkurrenskraftig produktivitetsutveckling i industri- och tjänsteföretag. Delmål och kvantifieringar Ett regionalt, tillväxtfrämjande utbildningssystem utifrån näringslivets behov. Åtta nya strategiska samverkansnätverk/samverkansarenor mellan företag samt mellan företag och forskningsoch utbildningsinstitutioner. Ökat antal företag och anställda inom kunskapsintensiva näringslivssektorer. Fördubblade investeringar i FoU samt fördubblat antal anställda i näringslivet som arbetar med FoU. Hållbara system för stöd till produkt- och tjänsteutveckling etablerade. Mer än 30 nya kommersiella produkter i regionen utifrån forskningsresultat. Innehåll i åtgärden och exempel på aktiviteter Aktiviteter för att stärka företagsnätverk, kluster och så kallade innovationssystem skall stödjas. Det är angeläget att underlätta initiativ som stöder vidgade samarbeten inom de regionalt prioriterade nyckelbranscherna och 8

9 klustren. Mer branschspecifika satsningar inom profilområdena energi, miljöteknik och turism kan främjas också på sätt som framgår av åtgärder nedan under insatsområdet. Viktigt i programgenomförandet är öppenhet för nya branschsatsningar inom industri- och tjänsteproduktion men också utveckling av stödjande funktioner för innovationssystemen, exempelvis utveckling av processledning ( klustermotorer ), innovativa miljöer och samband med serviceföretag i kulturbaserade och kreativa näringar. Generellt angeläget är att stimulera till satsningar med hållbarhetsförtecken, också inom sådana branschsegment där kvinnor traditionellt har särskilda erfarenheter och kompetenser. Stöd skall kunna lämnas till insatser som kraftfullt underlättar kunskaps- och kompetenstillförseln till näringslivet till stöd för effektivitet och specialisering och för undvikande av sårbarhet. Det handlar om direkta insatser i företagsgrupperingar såväl som stödjande funktioner i samhället i övrigt, i första hand genom utveckling av kontaktarenor och system för vidgat samspel mellan näringsliv och utbildningsväsende, förberedelser för anpassade utbildningslösningar och stöd till investeringar i anslutning till detta. Förstärkta insatser skall understödjas för att främja företagens förmåga att utveckla nya produkter och tjänster. Insatser för att stimulera idégenerering liksom kommersialisering av utvecklings- och forskningsverksamhet kommer att prioriteras i åtgärden. Viktigt här är utveckling av regionalt motiverade projekt för tillämpad forskning och kunskapsöverföring utifrån regionens nuvarande och bedömda potentialer och i samverkan mellan universitet, näringsliv och offentlig sektor. Stöd kan också lämnas till infrastruktur inom området såsom laboratoriemiljöer etc., som är av betydelse för att kunna genomföra forsknings- och utvecklingsinsatserna. Med hänsyn till problemen att nyttja FoU-resultat kommersiellt finns skäl att stödja uppbyggnaden av mäklande och möjliggörande funktioner i anslutning till forskningsinstitutionerna. Mer branschspecifika satsningar inom områden turism, energi och miljöteknik kan stödjas under åtgärderna 1.3, 1.6 och 1.7. Regionen har många mindre industri- och tjänsteföretag, där nya produktidéer och forskningsuppslag finns. Men dessa är underrepresenterade bland de grupperingar som tar del av såväl Sveriges nationella som EU:s forskningsprogram. Därför bör särskilda insatser göras för att höja kapaciteten i dessa företag för deltagande i nationellt och internationellt FoU-samarbete. Ett synkroniserat samspel med EU:s sjunde ramprogram för forskning är då väsentligt. Åtgärden skall också mer allmänt främja en hållbar företagsutveckling, bland annat från gender-, miljö- och generationsskiftesperspektiv, liksom väl anpassade stödtjänster för befintliga små och medelstora företag. I detta inkluderas även verksamheter inom den sociala ekonomin liksom verksamheter baserade på lokala utvecklingsförutsättningar. Speciella hänsyn måste tas till företag i glesare områden och då i tillämpliga fall i samverkan med strukturfondsinsatser från Europeiska Jordbruksfonden och Europeiska Fiskerifonden. Exempel på aktiviteter Insatser för att sprida och tillämpa innovationsresultat i näringslivet för stärkt förnyelse och för ökat antal kunskapsintensiva och innovativa företag. Insatser för ökad produkt- och tjänsteutveckling i regionen och förstärkta stödsystem för detta. Förstärkning av forsknings-, utvecklings- och utbildningskapaciteten hos näringslivet och under direkt samverkan med FoU- och utbildningsinstitutioner; investeringar i FoU-miljöer. Utveckling av arenor för samverkan mellan innovationsmiljöer, utbildningssystem och företag. Fortsatta satsningar på kluster och innovationssystem inom regionens profilområden och i anslutning till regionens basnäringar. Utveckling av infrastrukturen för utbildningar i samverkan med näringslivet som främjar näringslivets och arbetsmarknadens utveckling. Främja en-dörr-in-lösningar för att samordna och förenkla stöd och rådgivning till enskilda företag. Stimulera kuvösverksamhet och mötesplatser för utveckling av nya, kreativa branscher, företag och marknader. Målgrupp SMF i regionen, entreprenörer, universitet och kompetenscentra. Slutliga stödmottagare Projektstöd Universitet och kompetenscentra och andra offentliga och privata huvudmän för verksamheter inom forskning, utbildning och företagsutveckling med tydlig anknytning till regionens näringsliv. Företag i samverkan, länsstyrelser, kommuner och landsting. Stöd till (godkända) stödformer 9

10 Nutek, länsstyrelser och andra organ som förmedlar kontanta stöd till företag för deras utveckling kring FoU, etc. Indikatorer Skapade arbetstillfällen (årsarbetskrafter) Antal nystartade företag: Antal kvinnor/män som deltar i projektet Privat projektfinansiering med arbetsinsatser i Skr Privat projektfinansiering med anläggningar/material/utrustning i Skr. Antal FoU-projekt Antal Infrastrukturprojekt för FoU Antal skapade arbetstillfällen för forskare Antal projekt med andra åtgärder (än drift och investeringar av/i forskningsmiljöer) för att stimulera forskning och innovation samt entreprenörskap SMF A1) Antal projekt med SMF som fått finansiellt stöd. A2) Antal SMF (SNI-kod) som fått finansiellt stöd Summa genererade investeringar (sek) i företag som följd av direkta investeringsstöd till företag B1) Antal projekt med SMF som deltagit i insatser av generell karaktär B2) Antal SMF (SNI-kod) som deltagit i insatser av generell karaktär Antal Produkt- och process-utvecklings-projekt Antal projekt om Innovationssystem och kluster Antal marknadsutvidgningsprojekt Antal nyskapade nätverk och arenor Antal projekt för internationellt utbyte Antal nya kommersiella produkter från forskningsresultat Urvalskriterier De grundläggande utgångspunkter, hållbarhetsaspekter och urvalskriterier som nämns i inledningen under avsnitt 1.3 och 1.4 skall beaktas i alla projekt. Speciellt för denna åtgärd skall dessutom följande specifika urvalskriterier beaktas: Stöd ska i första hand utgå till projekt som: Har en tydlig koppling till näringslivets behov Främjar exportpotential på lång eller kort sikt (internationalisering). Är innovativa. Har flera deltagande (finansiärer) organisationer. Har hög andel kontant finansiering från näringslivet. Främjar samverkan. Har en tydlig forsknings- och kompetensutvecklingsprofil utifrån regionens behov. Organisation för genomförande Förvaltningsmyndigheten Nutek med huvudkontor och beredningskontor i Östersund. Finansiering Strukturfond Europeiska Regionala utvecklingsfonden, ERUF. Nationella offentliga medfinansiärer I första hand kontant medfinansiering och i andra hand direktfinansiering från myndigheter, kommuner, landsting, länsstyrelser, universitet och högskolor, löntagarfondstiftelser etc. 10

11 Privata medfinansiärer I första hand kontant medfinansiering från SMF, Näringslivets organisationer eller andra privata organisationer. Medfinansiering i natura ska inte ingå i kostnads- och finansieringsbilagan för projekten. Åtgärdsfinansiering Nedanstående fördelning avser åtgärden som helhet. Beloppet anges i tusental kronor utifrån en omräkningskurs på 9.00 kr per Euro. Justering utifrån annan växelkurs kan ske under programperioden. Annan fördelning kan förekomma i enskilda projekt då stödgivningen styrs av olika regelverk beroende på projektets syfte, verksamhet, målgrupp etc. Åtgärd 1.1. Kunskapsdriven näringslivsutveckling och forskning och utveckling Tusental kronor Procent Offentliga medel Totala kostnader EG:s medel Nationella medel Privata medel % 40% 40% 20 % 50% 50% Åtgärd 1.2 Internationalisering och internationell handel Bakgrund I det regionala strukturfondsprogrammet har understrukits regionens nuvarande och framtida beroende av en allt mer globaliserad omvärld. En stor exportandel och exportvana hos de större företagen innebär i den beskrivna situationen inget hållbart konkurrensförhållande för de små och medelstora företagen i Mellersta Norrland. Det är snarare så att omfattande insatser måste göras för att överlag vidga regionens internationella kontakt- och handelsutbyte och i första hand att utnyttja potentialerna - ta tillvara affärsmöjligheterna - inom det gemensamma europeiska marknadsområdet. Det gäller inte bara för de små och medelstora företagen utan också för många andra samhällssektorer som har betydelse för den regionala tillväxten. Generellt har det blivit allt viktigare att bilda strategiska allianser med såväl svenska som utländska företag och organisationer. Regelbundna internationella kontakter är då viktiga, något som i dag inte alltid är naturligt i vår region. Den nya informationsteknologin och förbättrade språkkunskaper ger underlag för en betydande tillväxt också hos mindre företag. För att regionens näringsliv skall kunna attrahera och konkurrera om ung, välutbildad arbetskraft är välfungerande exportföretag, internationell anknytning och en internationell miljö avgörande. Motsvarande gäller i princip också för rekryteringen av utländska direktinvesteringar. Tjänsteexporten har successivt ökat under senare år, men är fortfarande inte speciellt uppmärksammad. Bland annat finns inom vissa av regionens nyckelbranscher, enligt partnerskapets bedömning, goda möjligheter att nå en substantiell exportverksamhet. Insatser inom dessa områden kan därför stödjas inom åtgärden. Hittills stödda strukturfondsinsatser har endast delvis bidragit till att vidga företags och organisationers marknadsperspektiv eftersom det handlar om medvetandegörandeprocesser som fordrar lång tid. Snabba marknadsförändringar kräver därtill betydande resurser i omvärldsbevakning, något som erfarenhetsmässigt är svårt att uppnå i mindre företag och regioner med litet antal export- och importföretag. Åtgärden avses kunna fungera initierande för att stärka kunskaper och insikter och därmed skapa handlingsberedskap inom olika internationellt viktiga fält. Mål för åtgärden Konkurrenskraftig, växande export och fler exporterande företag. Mer internationellt utbyte i regionen och vidgat EU-samarbete. Samordning av länens och regionens offentliga internationella kontakter. Ökning av utländska investeringar i regionen. Delmål och kvantifieringar Fördubblat antal exporterande företag med en omsättning om minst tio miljoner kronor. Ökat antal företag med import som strategisk affärsidé. 11

12 Fördubblat antal EU-projekt i regionen via strukturfondernas Territoriella samarbeten, Ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation (CIP), Sjunde ramprogrammet för forskning, med flera. Hållbara informations- och rådgivningsstrukturer etablerade för internationalisering, export och EU-samarbete. Innehåll i åtgärden och exempel på aktiviteter Utmaningen är att stimulera en ökad delaktighet på den internationella marknaden främst bland regionens små och medelstora företag men också för regionen i stort. Fokus i programmets stödjande ambitioner läggs på att motivera företag att närma sig nya och utländska marknader och förse företagen med kunskaper och erfarenheter som gör en marknadsexpansion och annat internationellt utbyte faktiskt genomförbart. Det gäller utvecklingsbara företag generellt och inte minst de som engagerar sig inom de profilområden som pekats ut i de regionala tillväxtprogrammen. Väsentligt är vidare att genom åtgärden stimulera ett nätverkssamarbete mellan företag i export- och importsammanhang och då också vidareutveckla gemensamma satsningar mellan stora och små företag, bland annat för att sprida erfarenheterna av internationellt arbete. Också bildandet av strategiska allianser mellan svenska och utländska företag och organisationer för utveckling av internationella kontakter skall underlättas av åtgärden. Internationellt samarbete blir allt viktigare, inte minst i det utvidgade EU, och fler strategiska kontakter bör knytas utifrån dessa kontakters möjlighet att underlätta för företagens faktiska internationalisering. Goda resultat kan underlättas genom att involvera företag från fler regioner ( kritiska massor ) liksom genom samarbete mellan ERUF-finansierade insatser som föreliggande program och de internationellt inriktade samarbetena inom strukturfondernas Territoriella samarbeten. Motsvarande resonemang kan föras om samband med tyngre marknadsområden i till exempel Nordamerika, Främre Asien och Fjärran Östern. I dessa sammanhang spelar en väl fungerande, stödjande offentlig och privat organisationsstruktur en viktig, förberedande och möjlighetsskapande roll som bör uppmärksammas i programgenomförandet. Exempel på aktiviteter Stimulera samverkan mellan export- och importfrämjande liksom andra, internationellt inriktade aktörer. Öka medvetenheten om internationaliseringens betydelse och främja kunskapsutveckling om nya marknader och dess kultur och möjligheter (länderseminarier, studieresor, kontaktmässor, metodutveckling, etc.) Export- och importfrämjande aktiviteter efter företagens behov för att dela kostnader för mässor, kampanjer, etc. Kuvösinriktad verksamhet för små och medelstora företag med ingen eller begränsad exporterfarenhet som vill utvecklas på en internationell marknad, Stimulera gränsöverskridande samarbete för små och medelstora företag (nätverksbyggande, benchmarking, affärspartnersökning etc.). Stimulera internationellt kunskapsutbyte och samarbete mellan regioner, universitet, högskolor och näringsliv. Målgrupp SMF i regionen, offentliga och privata organisationer, universitet och högskolor. Slutliga stödmottagare Projektstöd Organisationer som driver informations-, rådgivnings- och utvecklingsverksamhet. Företagsnätverk, Universitet, kommuner, landsting och länsstyrelser. Stöd till (godkända) stödformer Nutek, länsstyrelser och andra organ som förmedlar kontanta stöd till företag för export- och importfrämjande insatser. Indikatorer Skapade arbetstillfällen (årsarbetskrafter) Antal nystartade företag: Antal kvinnor/män som deltar i projektet Privat projektfinansiering med arbetsinsatser i Skr Privat projektfinansiering med anläggningar/material/utrustning i Skr. 12

13 A1) Antal projekt med SMF som fått finansiellt stöd. A2) Antal SMF (SNI-kod) som fått finansiellt stöd Summa genererade investeringar (sek) i företag som följd av direkta investeringsstöd till företag B1) Antal projekt med SMF som deltagit i insatser av generell karaktär B2) Antal SMF (SNI-kod) som deltagit i insatser av generell karaktär Antal produkt- och process-utvecklingsprojekt Antal projekt om Innovationssystem och kluster Antal marknadsutvidgningsprojekt Antal nyskapade nätverk och arenor Antal projekt för internationellt utbyte Urvalskriterier De grundläggande utgångspunkter, hållbarhetsaspekter och urvalskriterier som nämns i inledningen under avsnitt 1.3. och 1.4 skall beaktas i alla projekt. Speciellt för denna åtgärd skall dessutom följande specifika urvalskriterier beaktas: Stöd ska i första hand utgå till projekt som: Har en tydlig koppling till näringslivets behov. Främjar exportpotential på lång eller kort sikt (internationalisering). Främjar regionens internationella kontakter. Har flera deltagande (finansiärer) organisationer. Har en hög andel kontant finansiering från näringslivet. Främjar samverkan. Organisation för genomförande Förvaltningsmyndigheten Nutek med huvudkontor och beredningskontor i Östersund. Finansiering Strukturfond Europeiska regionala utvecklingsfonden, ERUF. Nationella offentliga medfinansiärer I första hand kontant medfinansiering och i andra hand (undantagsvis) direktfinansiering från myndigheter, kommuner, landsting, länsstyrelser, universitet och högskolor, löntagarfondstiftelser, etc. Privata medfinansiärer I första hand kontant medfinansiering från SMF, Näringslivets organisationer eller andra privata organisationer. Medfinansiering i natura ska inte ingå i kostnads- och finansieringsbilagan för projekten. Åtgärdsfinansiering Nedanstående fördelning avser åtgärden som helhet. Beloppet anges i tusental kronor utifrån en omräkningskurs på 9.00 kr per Euro. Justering utifrån annan växelkurs kan ske under programperioden. Annan fördelning kan förekomma i enskilda projekt då stödgivningen styrs av olika regelverk beroende på projektets syfte, verksamhet, målgrupp, etc. Åtgärd 1.2. Internationalisering och internationell handel Tusental kronor Procent Offentliga medel Totala kostnader EG:s medel Nationella medel Privata medel % 40% 40% 20 % 50% 50% 13

14 2.1.3 Åtgärd 1.3 Turism och upplevelsenäringar Bakgrund Regionen kännetecknas av en unik och variationsrik natur, som i väster domineras av en storslagen fjällmiljö. Kusten domineras av ett småskaligt mosaikartat landskap med jordbruksbebyggelse, pittoreska fiskelägen, ett flertal öar och Världsarvet Höga Kusten. Den mellanliggande skogsbygden utgörs av stora sammanhängande skogsområden och älvdalar varvat med byar och mindre samhällen. Dessa skogsområden är rika på fiskevatten samt stora sammanhängande marker för jakt och god tillgång på naturprodukter som bär och svamp. Dessa naturgivna förutsättningar är grunden för besöksnäringen i regionen. De kompletteras av bland annat intressanta stadskärnor, kulturmiljöer och handelsområden som bidrar till säsongsförlängning genom shopping, konferenser och weekendarrangemang. Det är av största vikt för regionen att den fortsatta utvecklingen av denna turist- och upplevelsenäring sker utan att de miljövärden som utgör själva basen för näringen urholkas. Insatser som främjar och stödjer en hållbar besöksnäring är därför centralt för regionen. I detta ingår också behovet av att fortsätta att utveckla en infrastruktur som underlättar ett energieffektivt och klimatneutralt resande och transportarbete till, från och inom regionen. Besöksnäringen är den kanske snabbast växande näringen i regionen, framför allt i den västra delen. Här kombineras 100-åriga traditioner av besökande turister med hög tillväxt och snabb utveckling. Många besökare som väljer regionen som resmål har ofta friluftsliv, idrott samt alltmera även shopping och konferenser som främsta skäl för val av destination. I takt med näringens expansion ökar såväl målgrupperna som anledningar till att besöka regionen. Av tradition har inlandet en stark ställning inom vinterturism medan kusten är ett utpräglat område för sommarturism. Gruppen besökare som söker upplevelser av olika slag har enligt flera rapporter ökat i Sverige. Flera turistföretag har tagit fasta på detta och säljer hela paket kring upplevelser med ridturer, fiske, golf etcetera. Denna form av erbjudande kan locka nya turister till länen och överbrygga säsongsbegränsningarna. I framförallt kustområdet växer turism i form av konferenser och events liksom shopping. En allt större del av besökarna kommer från andra länder men även den inhemska marknaden växer genom att nya grupper söker sig till regionens olika destinationer och besöksmål. Flertalet nya grupper ställer nya krav på destinationer, produkter och tjänster. Med det stora utbud som idag finns över hela världen inom upplevelse- och turistnäringen konkurrerar inte destinationerna bara med varandra utan även om de potentiella besökarnas tid, pengar och uppmärksamhet. Sålunda är det av stor vikt att regionen prioriterar utvecklingsinsatser för ökad konkurrenskraft och för att nå nya marknader och målgrupper. Potentialen är mycket stor för fortsatt positiv utveckling och tillväxt. De befintliga aktörerna utgör idag en stark bas för fortsatt utveckling. Genom att stärka det som redan är starkt, nya korsbefruktningar och nya samverkanskonstellationer stärks potentialen i turism- och upplevelsenäringarna. Här spelar också fortsatta och anpassade satsningar på forskning inom turism och upplevelsenäringar stor roll. Ideella organisationer är i många fall grogrund för idéer och genomförande av evenemang och attraktioner som är intressant för boende och besökare. Särskilda insatser ska göras för att ta tillvara denna kraft och utveckla samverkansformer med verksamma företag i branschen, vilket i sig kommer att leda till fler arbetstillfällen samt avknoppning av nya företag. Under de senaste åren har kulturarvssektorn i Jämtlands och Västernorrlands län arbetat med kulturarv och kulturmiljö ur ett regionalt utvecklingsperspektiv. Det har bedrivits projekt med kulturarvsanknytning inom en rad olika åtgärder under den föregående strukturfondsperioden och sålunda skapas möjligheter för fortsatt utveckling inom detta område även i detta program. Det finns ett mycket stort intresse att se kulturarvet som en utvecklingspotential generellt i regionen och i synnerhet med koppling till besöksnäringen. Mål för åtgärden Fler nystartade företag med ökad balans mellan manligt och kvinnligt företagsägande. Ökad långsiktig och hållbar lönsamhet i befintliga turist- och upplevelseföretagen med särskilt fokus på miljöoch integrationsaspekterna. Ökat antal sysselsatta inom turist- och upplevelsenäringarna. Öka antalet besökare från nationella, nordiska och i synnerhet internationella marknaden. Stärkt attraktivitet och konkurrenskraft i regionens turistdestinationer, reseanledningar och upplevelsenäringar. 14

15 Kvalificerad och systematisk statistik och analysunderlag för turist- och upplevelsenäringarna i regionen i samverkan med nationella nivån i Sverige skall vara upprättad som en del av svensk tillväxtpolitik. Förstärkning av forsknings- och utvecklingskapaciteten till stöd för utvecklingen av turist- och upplevelsenäringarna. Delmål och kvantifieringar 250 nya företag inom turist- och upplevelsenäringarna. Minst 40 % av de nystartade företagen skall vara ägda av kvinnor eller svenska invånare med utländsk härkomst. Antalet gästnätter i regionen skall ha ökat med minst 25 %. Antalet utomnordiska besökare skall ha ökat med minst 15 %. 500 nya arbetstillfällen inom turist- och upplevelsenäringarna. Innehåll i åtgärden och exempel på aktiviteter I denna åtgärd stöds initiativ som stärker turism- och upplevelsenäringarnas konkurrenskraft generellt men också särskilt med fokus på tjänstesektorn, näringsverksamhet inom kulturarv och samisk tradition samt med utgångspunkt i utveckling av miljömässigt och socialt hållbart företagande. Korsbefruktning av idéer och nya samverkanskonstellationer samt innovativa tjänster och produkter mellan olika delar av turism- och upplevelsenäringarna är satsningar som programmet särskilt vill lyfta fram. Programmet stödjer strategiska insatser för att öka näringens marknadsandelar såväl nationellt som internationellt. Detta kan exempelvis handla om statistiskt/analytiskt planeringsunderlag, strategiska samverkansplaner, benchmarking mellan regionens destinationer och andra internationella destinationer samt marknadsföring i samverkan mellan aktörer. Denna åtgärd skall även främja forsknings- och utvecklingsverksamhet liksom nätverks- och klusterutveckling mellan små och medelstora företag inom turism- och upplevelsenäringarna. Exempel på aktiviteter Destinationsutveckling genom samordnade insatser i marknads- produkt- och kompetensutveckling hos nya och befintliga aktörer på destinationen. Satsningar på förstärkning av hållbara turist- och upplevelseföretag skall särskilt prioriteras. Åtgärder ska göras för att stimulera samarbeten och samverkan mellan aktörerna inom och mellan olika branschområden via nätverksbyggande och klusterbildningar. Satsningar som syftar till att stärka de säsonger som har lägre beläggning. Strategiska investeringar i boende och upplevelseanläggningar för vinter- och sommarturism. Åtgärder som syftar till att höja kvaliteten och standarden på till exempel liftsystem och boendestrukturer samt hållbarhets- och kompetenssystem i och mellan företag är av särskild vikt. Utveckling av tjänsteprodukter inom shopping, konferens och affärsturism. Projekt för ökat lokalt företagande och sysselsättning i samband med förvaltning av skyddsvärd natur. Utveckling av statistik-, analys- och uppföljningsmodeller med utgångspunkt i den regionala nivåns turism- och upplevelsenäringar. Insatserna skall syfta till att öka kunskaps-, beräknings- och värderingsunderlaget för näringens andel av tillväxten i Sverige. Forsknings- teknik- utvecklingscentra inom turist- och upplevelsenäring. Målgrupp SMF i regionen. Slutlig stödmottagare Projektstöd Samverkansorganisationer med bland annat destinationsansvar. Företag i samverkan, FoU-institutioner. Företagsnätverk, privata och offentliga organisationer som främjar turism och upplevelser. Stöd till (godkända) stödformer Nutek, länsstyrelser och andra organ som förmedlar kontanta stöd till företag för strategiska satsningar i exempelvis boende och upplevelseanläggningar m.m i enlighet med möjligheterna för stödformerna. Indikatorer 15

16 Skapade arbetstillfällen (årsarbetskrafter) Antal nystartade företag: Antal kvinnor/män som deltar i projektet Privat projektfinansiering med arbetsinsatser i Skr Privat projektfinansiering med anläggningar/material/utrustning i Skr Projekt för utveckling av turismen Antal projekt för med kulturinriktning Antal FoU-projekt Antal skapade arbetstillfällen för forskare Antal projekt med andra åtgärder (än drift och investeringar av/i forskningsmiljöer) för att stimulera forskning och innovation samt entreprenörskap SMF Antal nyskapade nätverk och arenor A1) Antal projekt med SMF som fått finansiellt stöd. A2) Antal SMF (SNI-kod) som fått finansiellt stöd Summa genererade investeringar (sek) i företag som följd av direkta investeringsstöd till företag B1) Antal projekt med SMF som deltagit i insatser av generell karaktär B2) Antal SMF (SNI-kod) som deltagit i insatser av generell karaktär Antal produkt- och processutvecklingsprojekt Antal projekt om Innovationssystem och kluster Antal marknadsföringsprojekt Marknadsföringens geografiska målområde Totalt marknadsföringsbelopp Skr Urvalskriterier De grundläggande utgångspunkter, hållbarhetsaspekter och urvalskriterier som nämns i inledningen under avsnitt 1.3 och 1.4 skall beaktas i alla projekt. Speciellt för denna åtgärd skall dessutom följande specifika urvalskriterier beaktas: Stöd ska i första hand utgå till projekt som: Har en tydlig koppling till näringslivets behov Främjar exportpotential på lång eller kort sikt utländska besökare. Har flera deltagande (finansiärer) organisationer. Har hög andel kontant finansiering från näringslivet. Främjar samverkan och destinationsutveckling. Beaktar samisk medverkan i destinationer där samer är verksamma. Organisation för genomförande Förvaltningsmyndigheten Nutek med huvudkontor och beredningskontor i Östersund. Finansiering Strukturfond Europeiska regionala utvecklingsfonden, ERUF. Nationella offentliga medfinansiärer I första hand kontant medfinansiering och i andra hand (undantagsvis) direktfinansiering från myndigheter, kommuner, landsting, länsstyrelser, universitet och högskolor, löntagarfondstiftelser etc. Privata medfinansiärer I första hand kontant medfinansiering från SMF, Näringslivets organisationer eller andra privata organisationer. Medfinansiering i natura ska inte ingå i kostnads- och finansieringsbilagan för projekten Åtgärdsfinansiering Nedanstående fördelning avser åtgärden som helhet. Beloppet anges i tusental kronor utifrån en omräkningskurs på 9.00 kr per Euro. Justering utifrån annan växelkurs kan ske under programperioden. Annan fördelning kan förekomma i enskilda projekt då stödgivningen styrs av olika regelverk beroende på projektets syfte, verksamhet, målgrupp etc. 16

17 Åtgärd 1.3. Turism och upplevelsenäringar Tusental kronor Procent Offentliga medel Totala kostnader EG:s medel Nationella medel Privata medel % 35 % 35 % 30 % 50 % 50 % Åtgärd 1.4 Entreprenörskap och nyföretagande Bakgrund Regionen har en blandning av såväl en stark som svag tradition av företagande och entreprenörskap. Den entreprenörskapsinriktade traditionen behöver stärkas ytterligare och spridas för att skapa fler nya och växande företag. I regionen finns en stor andel småföretag som utgör en allt viktigare del i näringslivet. Ett gott klimat för entreprenörskap och företagande är en grundförutsättning för regionens näringsliv för att stärka tillväxten och konkurrenskraften i relation till omvärlden. Såväl den privata som den offentliga sektorn behöver stärkas när det gäller entreprenörskap och företagsamhet för att skapa en god och nödvändig mental och strukturell plattform för utveckling av företagandet i regionen. I regionen finns många företag som inom en tioårsperiod står inför ett generationsskifte, vilket ställer krav på överbryggande insatser för nya entreprenörer, inte minst därför att överlevnadsgraden erfarenhetsmässigt ökar för nytillträdande som tar över befintliga företag. Från hållbarhetssynpunkt är det viktigt att vi kan utveckla förutsättningar för nya entreprenörer att både skapa och ta över företag i regionen som förhåller sig såväl till ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet. Regionen bör ta tillvara den potential som finns i att stimulera och inspirera fler kvinnor och invandrare att bli företagare. Med tanke på att företagandet i regionen alltmer övergår från traditionella industrier till mer tjänsteproducerande mindre/medelstora företag vars produkter kräver högt kunskapsinnehåll så är det helt avgörande att stimulera drivkraft, kreativitet och nytänkande. Satsningar på entreprenörskap och entreprenörstänkande bör ske på alla nivåer från grundskola till högskola, både inom näringslivet och offentlig sektor. Utifrån många tidigare erfarenheter vet vi att det är en utmaning att arbeta för ett positivt företagsklimat med ett entreprenöriellt förhållningssätt som grund. Detta handlar dock om ett mycket strategiskt viktigt utvecklingsområde som bör underlättas via åtgärden bl.a. genom att förändra och stärka attityder och göra verklighet av idéer, alltså stödja entreprenören till konkret handling, såväl under etableringsfasen som under den första, ofta kritiska, verksamhetsperioden. För att uppnå synbara resultat och användarnytta är lärande och samverkan samt lokalt engagemang och mobilisering viktiga nyckelområden. Goda erfarenheter av främjandeverksamhet finns att bygga vidare på både i Västernorrlands- och i Jämtlands län. Samverkanssatsningar skall beskrivas utifrån hur de bidrar till konkret samhandling, fokusering och gemensamma prioriteringar. Bättre förutsättningar för entreprenörskap och företagsamhet kan uppnås genom varierande metoder, där yrkesträning som företagare och arbetsintegrerad utbildning är ett exempel. Det krävs mer experimentutrymme och omedelbar respons i lärande- och skapandeprocessen för att bejaka det erfarenhetsmässiga lärandet. Kopplingen till de stimulerande, ofta avgörande nära förebilderna kan därmed också bli bättre. Mål för åtgärden Ökat antal hållbara företag med särskilt fokus på kvinnor och invandrare Bättre företagsklimat och entreprenöriellt förhållningssätt till utveckling i samhällets alla främjandesystem och inom näringslivet. Skol- och utbildningssystem skall i högre utsträckning präglas av företagsamhet och samarbete med näringslivet. Öka näringslivets och samhällets förmåga att utveckla strategiskt i relation till förändringar i omvärlden Delmål och kvantifieringar Minst nystartade företag per år. 17

18 Antal företag ska öka med 10 %. Antal nya företag som startas av kvinnor ska öka med minst 15 %. Antal nya företag som startas av invandrare ska öka med minst 10 %. Andelen företagare som är kvinnor ska öka med minst 5 %-enheter under perioden. Minst 75 % av regionens kommuner ska under programperioden ha antagit en strategi för entreprenörskap i skolan. Lokala och regionala system för hållbart entreprenörsfrämjande. Åtgärdsinnehåll och exempel på aktiviteter Syftet med åtgärden är att generellt främja entreprenörskap, ett entreprenöriellt förhållningssätt till utveckling såväl inom offentlig som privat sektor, skapa system och förutsättningar för att locka och stimulera företagsamma individer och lösningar så att regionens konkurrenskraft ökar. Det är viktigt att främja entreprenörskap utifrån goda kunskapsmässiga grunder t.ex. genom nära samarbete mellan näringsliv och universitet så att utvecklingen drivs framåt såväl utifrån praktiska som teoretiska drivkrafter. Den sociala ekonomins företagande är en viktig faktor för samverkan mellan privata och offentliga aktörer och bidrar starkt till den innovativa och dynamiska miljön i regionen. Den kooperativa företagsformen har under en längre tid vuxit i omfattning, och särskilda centra stöder denna utveckling. Genom att ansvar och risker liksom förtjänster delas mellan flera personer framstår företagsformen många gånger som mer attraktiv än att starta som ensamföretagare. Genom att fler människor på så sätt kan engageras är det angeläget att stödja kooperativa företagsbildningar. Entreprenörskapet inom den sociala ekonomin leder ofta till ökat privat nyföretagande och nytänkande inom den offentliga sektorn och ska därför stimuleras. En av de strategiskt viktigaste faktorerna för utveckling av regionens näringsliv är ett gott företagarklimat och en helhetssyn på företagaren och dennes villkor. Programinsatser som väcker intresse, underlättar, höjer statusen och skapar en positiv attityd till företagare och företagande är mycket viktiga i föreliggande programs strukturutvecklande ambitioner. Även det samiska företagandet är viktigt att utveckla. Exempel på aktiviteter Utveckling av ett gynnsamt näringslivsklimat och attityder till entreprenörskap och företagande. Tillföra kunskap och forskning om entreprenörskap för att utveckla metoder och verktyg för entreprenörskap. Åtgärder för att främja entreprenörskap och företagsamhet i skol- och utbildningssystem på alla nivåer. Insatser för ett hållbart (miljömässigt, ekonomiskt och socialt) företagande, exempelvis kvalitets- och ledningssystem för miljö, jämställdhet och etik. Insatser som underlättar företagande och stödjer blivande nyföretagare genom att stimulera start av nya och utveckling av befintliga företag - "en dörr in". Specifika satsningar när det gäller rådgivning riktad till unga vuxna, kvinnor och invandrare som vill starta eller utveckla sitt företagande. Stödja generationsskiften, till exempel genom lärlingssystem, särskilt inom hantverksyrken. Strategiska satsningar på utveckling av befintliga och nästa generations ledare och ledarskap. Stimulera nätverk för kvinnliga företagare och speciellt inspirera kvinnor i offentlig sektor och kvinnliga akademiker att starta företag. Verka för integration av jämställdhetsinsatser i befintliga företagsnätverk. Speciella insatser för att stödja samiskt företagande Målgrupp SMF i regionen, potentiella entreprenörer, allmänheten, beslutsfattare inom offentlig och privat sektor. Slutlig stödmottagare Projektstöd Kommuner, skolor, andra offentliga eller privata organisationer och för attitydprojekt. Företags- och andra organisationer som utvecklar lärlingssystem. Organisationer för byggande/administration av nätverk kring entreprenörsfrämjande åtgärder. Universitet och högskolor. Stöd till (godkända) stödformer Nutek, länsstyrelser och andra organ som förmedlar kontanta stöd till företag. Indikatorer 18

19 Antal nyskapade nätverk och arenor Skapade arbetstillfällen (årsarbetskrafter) Antal nystartade företag: Antal kvinnor/män som deltar i projektet Privat projektfinansiering med arbetsinsatser i Skr Privat projektfinansiering med anläggningar/material/utrustning i Skr. A1) Antal projekt med SMF som fått finansiellt stöd. A2) Antal SMF (SNI-kod) som fått finansiellt stöd Summa genererade investeringar (sek) i företag som följd av direkta investeringsstöd till företag B1) Antal projekt med SMF som deltagit i insatser av generell karaktär B2) Antal SMF (SNI-kod) som deltagit i insatser av generell karaktär Antal produkt- och processutvecklingsprojekt Antal projekt om Innovationssystem och kluster Projekt där naturmiljöer, kultur och kulturarv tillvaratas (innovation och kluster och entreprenörsfrämjande insatser) Antal FoU-projekt Antal skapade arbetstillfällen för forskare Antal projekt med andra åtgärder (än drift och investeringar av/i forskningsmiljöer) för att stimulera forskning och innovation samt entreprenörskap SMF Antal nya kommersiella produkter från forskningsresultat Urvalskriterier De grundläggande utgångspunkter, hållbarhetsaspekter och urvalskriterier som nämns i inledningen under avsnitt 1.3. och 1.4 skall beaktas i alla projekt. Speciellt för denna åtgärd skall dessutom följande specifika urvalskriterier beaktas: Stöd ska i första hand utgå till projekt som: Har en tydlig koppling till näringslivets behov. Främjar entreprenörskap. Har flera deltagande (finansiärer) organisationer. Stimulerar start av nya företag. Stimulerar kvinnor och invandrare att starta och eller överta företag. Främjar samverkan och förbättrat företagsklimat. Ökar entreprenöriellt tänkande i offentlig sektor. Beaktar utveckling av samiskt företagande. Organisation för genomförande Förvaltningsmyndigheten, Nutek med huvudkontor och beredningskontor i Östersund Finansiering Strukturfond Europeiska regionala utvecklingsfonden, ERUF. Nationella offentliga medfinansiärer I första hand kontant medfinansiering och i andra hand (undantagsvis) direktfinansiering från myndigheter, kommuner, landsting, länsstyrelser, universitet och högskolor, löntagarfondstiftelser, etc. Privata medfinansiärer I första hand kontant medfinansiering från SMF, Näringslivets organisationer eller andra privata organisationer. Medfinansiering i natura ska inte ingå i kostnads- och finansieringsbilagan för projekten. Åtgärdsfinansiering Nedanstående fördelning avser åtgärden som helhet. Beloppet anges i tusental kronor utifrån en omräkningskurs på 9.00 kr per Euro. Justering utifrån annan växelkurs kan ske under programperioden. Annan fördelning kan förekomma i enskilda projekt då stödgivningen styrs av olika regelverk beroende på projektets syfte, verksamhet, målgrupp etc. 19

20 Åtgärd 1.4. Entreprenörskap och nyföretagande Tusental kronor Procent Offentliga medel Totala kostnader EG:s medel Nationella medel Privata medel % 40 % 40 % 10 % 50 % 50 % Åtgärd 1.5 Kapitalförsörjning och finansiella instrument Bakgrund Tillgång på kapital är en viktig faktor för nya och växande företag. Som tidigare redovisats i programmets analysavsnitt finns en påtaglig brist på egenkapital/riskkapital för de små och medelstora företagen i Mellersta Norrland och därmed sammanhängande hinder för utveckling och lånefinansiering. När det inte finns tillgång till ett ändamålsenligt kapital har vi att göra med en tillväxthämmande faktor, som ibland kan motverkas via olika lokala och regionala initiativ men som ofta måste lösas i mer nationellt hanterade sammanhang. Inspel från regionala modellförsök kan då spela en viktig roll. Eftersom kapitalförsörjningen i regionen inte kan sägas fungera tillfredsställande, och särskilt inte i tidiga utvecklingsskeden, är kompenserande offentliga insatser, både vad gäller riskkapital, riskvilligt kapital och lånekapital angelägna och välgrundade. Enligt EU-terminologi föreligger det här ett klart s.k. marknadsmisslyckande som motiverar ett samhällsengagemang. Att främja kapitalförsörjning och finansiella instrument syftar till att åstadkomma ett ökat utbud av regionalt anpassat riskkapital och lånekapital, en välfungerande och stabiliserande finansiell infrastruktur och därmed ökade investeringar i regionens näringsliv. Hittillsvarande, också strukturfondstödda insatser har dock inte annat än marginellt kunnat påverka bristerna i den regionala finansiella infrastrukturen. Glappet till mer gynnade landsdelar består. Åtgärdens insatser avser att lösa en del av denna problembild. Det skall noteras att i takt med att ett företags tillgångar i ökande grad kommer att bestå av kunskap och andra intellektuella resurser och allt lägre grad av realkapital minskar de inteckningsbara tillgångarna, varför sedvanliga bankkrediter blir svårare att få. En önskvärd utveckling mot mer kunskapsintensiva företag ökar därmed än mer det tidigare beskrivna behovet av en väl fungerande kapitalförsörjning i regionen. De befintliga regionala företagsstöden har i första hand en finansierande funktion och viktig katalytisk roll i låneprocesserna i regionen. De utgör därmed ett viktigt komplement till annan finansiering. Företagsstöden är många gånger och fortfarande den faktor som både lockar företag att våga ta ytterligare utvecklingssteg och en förutsättning för att andra finansiärer ser sig ha möjlighet att delta. I ett internationellt utsatt konkurrensläge är det viktigt att Mellersta Norrland i förhållande till andra europeiska regioner inte missgynnar sina företag utan utnyttjar företagsstödets möjligheter i överensstämmelse med de regionala och lokala behoven. Mål för åtgärden Ökade investeringar i regionens näringsliv Ökat utbud av riskkapital/lånekapital En finansiell infrastruktur i paritet med landets tätbefolkade, södra delar Delmål och kvantifieringar Investeringar i små och medelstora företag i nivå med riksgenomsnitt Ökning av företagsengagemang i regionen från affärsänglar med mer än 30 procent Antalet placeringar från riskkapitalbolag i regionens onoterade företag årligen motsvarande 5 procent av rikets Mobilisering av kapital genom inrättande av regionalt anpassade sparformer Minst en fördubbling av kapitalet i regionala riskkapitalbolag Uppbyggnad av minst fyra nya och uthålliga regionala finansieringsinstrument Etablering av en regional fond-i-fond-verksamhet i samarbete med EU och EIF. Etablering av en funktionell managementstruktur i regionen för olika kapitalförsörjningsupplägg Innehåll i åtgärden och exempel på aktiviteter Åtgärden skall på olika sätt stödja utvecklingen av en hållbar finansiell infrastruktur i regionen genom att komplettera befintliga instrument och stimulera aktörer att innovativt nyttja tillgängliga resurser. Nya former av finansieringslösningar med understöd från åtgärden kan ha inriktning på eget kapital, konvertibelmodeller, lån, 20

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Tillgänglighet Detta insatsområde innehåller åtgärder för att ge en ökad

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Programförslag Att tänka på / nyheter 2014-11-06 1 Senaste nytt! Programbeslut 15 dec. 2014??

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Tidtabell Programstart: tidigast 15 jan 2014 Programmet öppnas eventuellt i två omgångar Omgång 1: Prioritering i juni, beslut senast 30 juni, projektstart tidigast 1 juli. Omgång 2: planerad öppning

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket Annika Westerberg Tillväxtverket 1 2 5 Nio program i Sverige Åtta regionala strukturfondsprogram Ett nationellt regionalfondsprogram 23 Fyra Insatsområden 1. Att stärka forskning, teknisk utveckling och

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Entreprenörskap och innovativt företagande Aktiviteterna skall bidra till att skapa

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Redovisning Workshop fredagen den 25 november, 2011

Redovisning Workshop fredagen den 25 november, 2011 Grupp 1 - Positivt med fondöverskridande program så som Kommissionen föreslår - FLEXIBEL elektronisk hantering gällande ansökan och rapportering önskvärd - Förenklad/samordnad hantering/rapportering av

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Sydsverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Sydsverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Sydsverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden: 1. Innovation och förnyelse Att bidra till fler och växande företag, ökad sysselsättning

Läs mer

Urvalskriterier för projekt inom lokalt ledd utveckling

Urvalskriterier för projekt inom lokalt ledd utveckling Sida 1 av 7 2015-06-01 Enheten för lokalt ledd utveckling Urvalskriterier för projekt inom lokalt ledd utveckling Dessa riktlinjer visar hur ni kan ta fram urvalskriterier för att prioritera mellan inkomna

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Destination Visit Bollnäs

Destination Visit Bollnäs Destination Visit Bollnäs Bakgrund: I spåren av det arbete som Region Gävleborg initierat via projektet Nu kör vi har vår förening Bollnäsdraget ekonomisk förening beslutat oss för att ta taktpinnen och

Läs mer

Styrdokument för hantering av tillväxtmedel

Styrdokument för hantering av tillväxtmedel Styrdokument för hantering av tillväxtmedel Vi har i Fyrbodal ett nytt tillväxtprogram för perioden 2008 2013, framtaget i dialog mellan kommunerna och partnerskapen. Där har våra gemensamma prioriteringar

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Tillväxtprogram för Luleå kommun

Tillväxtprogram för Luleå kommun Tillväxtprogram för Luleå kommun Syfte Tillväxtprogrammet är ett medel för att skapa förutsättningar för långsiktig och hållbar tillväxt hos näringslivet i Luleå. Grundläggande förutsättningar för denna

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Sammanställning från den nationella klusterkonferensen i Karlstad 8 9 februari, 2011 Dialog om en svensk innovationsstrategi

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Att bygga regional kapacitet Den Europeiska regionala utvecklingsfonden Märtha Puranen, programchef Madelen Nilsson, handläggare 2 Förvaltande myndigheter - Tillväxtverket (8+1 Regionalfondsprogram,

Läs mer

Interreg Nord 2014-2020

Interreg Nord 2014-2020 Interreg Nord 2014-2020 Delområde Nord och delområde Sápmi Yta: Nord ca 380 221 km 2, Sápmi: ca 388 350 km² (inklusive Kolahalvön i Ryssland). Folkmängd: ca 1,4 miljoner invånare, ca 3,75 invånare/km 2.

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Syftet är att stimulera en ökad efterfrågan på FoU-insatser för små och medelstora företag

Syftet är att stimulera en ökad efterfrågan på FoU-insatser för små och medelstora företag Syfte Syftet är att stimulera en ökad efterfrågan på FoU-insatser för små och medelstora företag Programmet ska stärka de små och medelstora företagens möjligheter att: konkurrera på globala marknader

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Regionalt tillväxtprogram för Örebro län 2008 - Arbetsmaterial

Regionalt tillväxtprogram för Örebro län 2008 - Arbetsmaterial Regionalt tillväxtprogram för Örebro län 2008 - Arbetsmaterial Disposition Inledning Revideringen. Regionförbundets samordningsuppdrag Erfarenheter från RTP hittills. Sammanfattande analys. Strategisk

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan 2013 Länsturismen Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan för Turismfunktionen vid VKL 2013 Bakgrund Turismfunktionen har sedan 2006 arbetat på uppdrag av föreningens medlemmar i nära

Läs mer

Utkast till. Åtgärdsdokument Regionalt strukturfondsprogram för konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Stockholm län

Utkast till. Åtgärdsdokument Regionalt strukturfondsprogram för konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Stockholm län Utkast till Åtgärdsdokument Regionalt strukturfondsprogram för konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Stockholm län Innehållsförteckning 1. INLEDNING...2 2. PROGRAMMETS MÅL OCH STRATEGISKA INRIKTNING...2

Läs mer

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER 1 Företags- och landsbygdsutvecklingsenheten CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER Granskningsdatum

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Marie Sjövall Västra Götalandsregionen 1. Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser Inriktning på insatserna utifrån regionala behov

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande - jämställdhetspolitisk arena - för de invandrakvinnor som vill och kan arbeta

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden?

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden? C-BIC Fas 3 och framtiden? 1 Tillväxtverket Ny programperiod 2014-2020 8 regionala strukturfondsprogram 1 nationellt regionalfondsprogram 945 milj euro 2 Förslag till Regionalt strukturfondsprogram för

Läs mer

PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND

PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND 1. BAKGRUND Den sociala ekonomin utgörs av verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Strukturfondspartnerskapsmöte 150615

Strukturfondspartnerskapsmöte 150615 Strukturfondspartnerskapsmöte 150615 - Ansökningsomgångar - Urvalskriterier - Gränsöverskridande projekt - Bredbandsutlysning 1 Inkomna ansökningar 2015-03-10 Insatsområde Antal ansökningar Ansökt belopp

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Regionala Mål 2 Projekt. Projektansökan ur EG:s strukturfonder

Regionala Mål 2 Projekt. Projektansökan ur EG:s strukturfonder Regionala Mål 2 Projekt Projektansökan ur EG:s strukturfonder Åtta regionala strukturfondsprogram 1. Övre Norrland 2. Mellersta Norrland 3. Norra Mellansverige 4. Östra Mellansverige 5. Stockholm 6. Västsverige

Läs mer

Interreg Nord 2014-2020

Interreg Nord 2014-2020 Interreg Nord 2014-2020 Det övergripande målet för Interreg Nord 2014-2020 är att förstärka programområdets konkurrenskraft och attraktivitet. Nordprogrammet är uppdelat i två geografiska delområden, delområde

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! Leader - ett sätt att utvecklas Leader är en metod för att arbeta med landsbygdsutveckling Vi fördelar stöd till projekt som utvecklar landsbygdens

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Det här är regionförbundet örebro

Det här är regionförbundet örebro Det här är regionförbundet örebro BORLÄNGE LJUSNARSBERG Tolv kommuner i hjärtat av Sverige Våra medlemmar är Örebro läns landsting och kommunerna Askersund, Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga,

Läs mer

KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM

KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING (RMC) RMC är ett internationellt managementkonsult-företag med ca 500 konsulter,

Läs mer

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Dagens program 09.30 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 10.15 Venet, så gjorde vi 10.55 Bensträckare 11.00 Vad gäller inför ansökan? 11.45 Lunch (80 kr, betalas kontant)

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING

NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING Vem ligger bakom? Den nationella strategin är näringens dokument. Strategin har vuxit fram på initiativ av Svensk Turism i dialog med näringens olika aktörer

Läs mer

ÖMS Regionalfonden 2014-2020 ÖMS operativa program för regionalfonden

ÖMS Regionalfonden 2014-2020 ÖMS operativa program för regionalfonden ÖMS operativa program för regionalfonden Östra Mellansverige består av Uppsala, Örebro, Sörmland, Västmanland och Östergötlands län Beslutat i december 2014 Bygger på regionala prioriteringar gjorda i

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

KalmarÖland En smartare landsbygd!

KalmarÖland En smartare landsbygd! KalmarÖland En smartare landsbygd! Utdrag ur strategins delar som är väsentliga för urval av projekt. Materialet är inte fullt språkgranskat och måste till vissa delar kortas. Kommentarer och förslag till

Läs mer

Att söka EU-pengar 1

Att söka EU-pengar 1 1 Att söka EU-pengar Varför söka EU-pengar? 2 Marknadsutveckling Kompetensutveckling Produktutveckling Samverkan Internationellt nätverk 3 EUs organisation Europaparlamentet - det folkvalda organet Ministerrådet

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Producerad av Näringsdepartementet Foto Maria Nilsson Tryck Danagårds grafiska Artikelnummer N6051

Producerad av Näringsdepartementet Foto Maria Nilsson Tryck Danagårds grafiska Artikelnummer N6051 En nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007 2013 Producerad av Näringsdepartementet Foto Maria Nilsson Tryck Danagårds grafiska Artikelnummer N6051 TU1UT

Läs mer

EU-stöd, Program & fonder

EU-stöd, Program & fonder EU-stöd, Program & fonder Europa Direkt Mälardalen Europa Direkt Mälardalen Europa Direkt Mälardalen är ett informationskontor som ingår i nätverket Europe Direkt och vår uppgift är att sprida information

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag 2013

Ekonomiska stöd till företag 2013 Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.

Läs mer

Tillväxtmyndigheter under näringsdepartementet

Tillväxtmyndigheter under näringsdepartementet Tillväxtmyndigheter under näringsdepartementet Näringsdepartementet Tillväxtverket 310 anställda Budget ca. 4000 miljoner SEK (Inklusive regionala fonden) VINNOVA (Verket för innovationssystem) 200 anställda

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN LULEÅ KOMMUN 1(5) INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN 1. INLEDNING Internationaliseringen är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökade möjlighet för information, kunskap,

Läs mer

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 Det välkomnande Sörmland - en attraktiv och tillgänglig destination i närheten av Stockholms storstadsområde Foto: Parken Zoo Vision och mål för

Läs mer

Besöksnäringen - nuläge och potential

Besöksnäringen - nuläge och potential Besöksnäringen - nuläge och potential Katrien Vanhaverbeke, Arena för Tillväxt Christina Rådelius, Tillväxtverket 1 Besöksnäringen lyfter med samarbete, hållbarhet och ett attraktivt företagsklimat Besöksnäringen

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Ansökan om projektmedel till projekt Mat- och marknadsutveckling 2013-2014

Ansökan om projektmedel till projekt Mat- och marknadsutveckling 2013-2014 Dnr KS-2013-137 Dpl 06 sid 1 (5) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Tillväxtcentrum, Näringslivsutveckling & universitet Tjänsteyttrande 2013-05-02 Rose-Marie Andersson, 054-540 12 95 rose-marie.andersson@karlstad.se

Läs mer

ANSÖKNINGSOMGÅNG FÖR ERUF- FINANSIERING TILL OCH MED 1.9.2014

ANSÖKNINGSOMGÅNG FÖR ERUF- FINANSIERING TILL OCH MED 1.9.2014 ANSÖKNINGSOMGÅNG FÖR ERUF- FINANSIERING TILL OCH MED 1.9.2014 Av Österbottens förbunds finansieringsram står 880 000 euro EU-stöd att sökas hos Birkalands förbund för utvecklingsprojekt som faller under

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

www.t.lst.se Åtgärdsdokument - Regionalt program för regional konkurrenskraft och sysselsättning Östra Mellansverige 2007-2013

www.t.lst.se Åtgärdsdokument - Regionalt program för regional konkurrenskraft och sysselsättning Östra Mellansverige 2007-2013 www.t.lst.se Åtgärdsdokument - Regionalt program för regional konkurrenskraft och sysselsättning Östra Mellansverige 2007-2013 Innehållsförteckning Inledning...2 Sammanfattning av analysen...3 Programmets

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules of Leadership för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet

ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules of Leadership för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet Inom projektet Golden Rules, som Tillväxtverket driver, finns det nu möjlighet att söka pengar för projekt som syftar

Läs mer

UTKAST. Innehållsförteckning. Handling för tillväxt... 2

UTKAST. Innehållsförteckning. Handling för tillväxt... 2 Innehållsförteckning Handling för tillväxt... 2 1. Boendet - Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende...3 1.2 Kommunikationer...3 1.3 Attityder...4 1.4 Fritid/Kultur...4 1.5 Öppnare landskap/naturvård...4

Läs mer

Hållbar uppvärmning med värmepumpar

Hållbar uppvärmning med värmepumpar Hållbar uppvärmning med värmepumpar EFFSYS+ FoU - program för Resurseffektiva Kyl- och Värmepumpssystem Den 26 oktober 2010 Emina Pasic, Energimyndigheten Mål för energipolitiken EU och den svenska riksdagen

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad Kunskap för tillväxt Tillväxtanalys Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara

Läs mer

Lokal näringslivsutveckling

Lokal näringslivsutveckling Lokal näringslivsutveckling Insatser för lokalt utvecklingsarbete Åsa Bjelkeby Enhetschef Regionala miljöer 1 Kort om Tillväxtverket 370 medarbetare på 9 orter Arjeplog, Gävle, Göteborg, Jönköping, Luleå,

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Verksamhetsplanering 2008

Verksamhetsplanering 2008 Näringslivskontoret 070926 Verksamhetsplanering 2008 Inledning Under 2007 har näringslivskontorets nya organisation etablerats. Kontoret har det löpande ansvaret för näringslivsfrågor, inklusive turismsamordning

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2009-02-02 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Västsverige Namn på utlysning: Utlysning 2-2009

Läs mer

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt?

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Och vad har det med jämställdhet att göra? 26 mars 2014 Peter Kempinsky Om Kontigo Arbetar med frågor kring regional och lokal utveckling samt näringslivsutveckling

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör En kunskapsdriven regional utveckling Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör Vision Västra Götaland Ett livskraftigt och hållbart näringsliv Västra Götalands utveckling beror i hög grad av utvecklingskraften

Läs mer

Utvecklingskraft i Sveriges alla delar

Utvecklingskraft i Sveriges alla delar Utvecklingskraft i Sveriges alla delar EU:s regionalfondsprogram för Sverige 2014-2020 Politiska styrmedel EU 2020 Östersjöstrategin Partnerskapsöverenskommelsen Nationell strategi för regional tillväxt

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12 PROTOKOLL Nummer 15 25.6.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12 Beslutande Föredragande Justerat Minister Fredrik Karlström Byråchef Susanne

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017 Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 24 mars 2014 2/5 Innehållsförteckning Målbild 2017... 3 Kvantitativa övergripande

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun 2013-02-20 Ks 848/2011 Internationell policy Örebro kommun Innehållsförteckning Internationell policy för Örebro kommun... 3 Varför internationellt arbete?...3 Syfte... 3 Mål... 3 Beslutsnivåer... 4 Policy

Läs mer

Kluster nytta för regionen? Innovations- och förändringsarbete i Dalarna

Kluster nytta för regionen? Innovations- och förändringsarbete i Dalarna Kluster nytta för regionen? Innovations- och förändringsarbete i Dalarna Förr startade man företag där det fanns en fors. Idag där det finns kunskapskällor Kort tillbakablick Klusterutveckling i ett regionalt

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

Till Region Västerbotten Box 443 901 09 UMEÅ E-post: regionforbundet@regionvasterbotten.se

Till Region Västerbotten Box 443 901 09 UMEÅ E-post: regionforbundet@regionvasterbotten.se Till Region Västerbotten Box 443 901 09 UMEÅ E-post: regionforbundet@regionvasterbotten.se Remissvar från Uminova Innovation AB, avseende Regional utvecklingsstrategi (RUS) för Västerbottens län 2014-2020,

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer