Äldres rätt att fortsätta bo tillsammans i äldreboende. Uppföljning av en lagändring, 2014

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Äldres rätt att fortsätta bo tillsammans i äldreboende. Uppföljning av en lagändring, 2014"

Transkript

1 Äldres rätt att fortsätta bo tillsammans i äldreboende Uppföljning av en lagändring, 2014

2 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Artikelnummer Publicerad oktober 2014

3 Förord Socialstyrelsen har fått regeringens uppdrag att följa upp ändringen i socialtjänstlagen som innebär att äldre makar eller sambor har rätt att bo tillsammans i ett särskilt boende, även om bara den ena personen har bedömts behöva bistånd. Uppföljningen ska göras under tre år och detta är den andra delrapporten. Rapporten har skrivits av utredarna Dick Lindberg och Åsa Borén. Lars-Erik Holm Generaldirektör

4

5 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 7 Bakgrund... 8 Uppdraget till Socialstyrelsen... 8 Genomförande och metod... 8 Resultat... 9 Få ansökte om att få bo tillsammans under Få kommuner har tagit emot ansökningar Liten ökning av antalet kommuner som tagit emot ansökningar De flesta ansökningarna beviljades Olika lösningar för boendet Kontrakten för särskilt boende Provboende Kommunernas planering Fördelar med reformen Trygghet, valfrihet och självbestämmande Rättighet att fortsätta bo tillsammans Nackdelar med reformen Medboende behöver självständighet Friska bor kvar Boendeplatserna för få och för små Särskilda utmaningar vid demenssjukdom Intervjuer med medboende och enhetschefer Medboende Enhetschefer Diskussion Få ansökningar och liten ökning Medboende och enhetschefer är positiva till reformen Utmaningar i medboendet Ersättningssystemet Slutrapporten

6

7 Sammanfattning Socialstyrelsen har fått regeringens uppdrag att följa upp bestämmelsen om äldre människors rätt att bo tillsammans i ett särskilt boende (beslut S2012/6730/FST). Detta är den andra av tre rapporter i uppföljningen. Under 2013 kom det in 308 ansökningar om medboende till de 224 kommuner som besvarade enkäten. Det motsvarar cirka 2,5 procent av alla som beviljades särskilt boende under 2013, och som var gifta eller sammanboende. Antalet ökade med cirka 11 procent i förhållande till Det var fler kvinnor som ansökte om att få ta med sin make eller sambo (60 procent). Könsfördelningen hos de sökande motsvarade den för alla personer som är 80 år och äldre. I hela riket ansökte cirka 6 personer per som är 80 år eller äldre om insatsen. Norrbottens län hade störst andel sökande (14 personer per ) och i Kalmar län redovisades inga sökande alls under Totalt tog 53 procent av kommunerna emot en ansökan om medboende. Detta är en ökning i förhållande till föregående år då andelen var cirka 47 procent. De flesta kommunerna tog emot 1 4 ansökningar, och antalet är relativt stabilt för de enskilda kommunerna. En stor del av dem som inte fick in några ansökningar 2012 fick inte in några 2013 heller. Samma förhållande gäller för kommunerna med 1 4 och 5 9 ansökningar. Kommunerna har olika lösningar för par som önskar bo tillsammans i särskilt boende. Det vanligaste är att paret får bo i en enrumslägenhet (73 procent). Näst vanligast är att de får bo i en lägenhet om minst två rum (68 procent) och därefter i var sin lägenhet på samma särskilda boende (67 procent). När den biståndsbedömda personen avlider har kommunerna olika lösningar: i 25 procent av kommunerna får den efterlevande bo kvar utan särskild prövning, i 25 procent får den efterlevande hjälp att hitta ett trygghetsboende och i 43 procent av kommunerna får den efterlevande flytta till en bostad på öppna marknaden. En mindre andel av kommunerna planerar att utöka antalet bostäder som är anpassade för medboende: 11 procent planerar för nybyggnation under 2014 och 2015, och 7 procent planerar att bygga om och anpassa befintliga bostäder. Ett av de stora problemen är enligt kommunerna att bostäderna är för små och inte anpassade för två personer. Detta medför att den medboende kan bli störd när personalen ger vård och omsorg till den biståndsbedömda personen. Det kan upplevas som ovärdigt. Överlag tycker man dock att den nya bestämmelsen leder till större trygghet, valfrihet och självbestämmande för de äldre. Flera kommuner är också positiva till att medboende nu är en rättighet som uttryckts i lagen, och det hänger inte längre på den egna kommunens välvilja. ÄLDRES RÄTT ATT FORTSÄTTA BO TILLSAMMANS I ÄLDREBOENDE UPPFÖLJNING AV EN LAGÄNDRING 7

8 Bakgrund Den som beviljas (eller redan har beviljats) bistånd i form av särskilt boende ska kunna bo tillsammans med sin make, maka eller sambo, eftersom detta ska ingå i en skälig levnadsnivå. Denna nya bestämmelse infördes i socialtjänstlagen (2001:453) 4 kap. 1c den 1 november 2012, efter ett förslag från regeringen i propositionen Rätten att få åldras tillsammans en fråga om skälighet, värdighet och välbefinnande i äldreomsorgen (prop. 2011/12:147). Rätten att bo tillsammans ska gälla även om maken, makan eller sambon inte bedöms ha behov av en biståndsinsats i form av särskilt boende. Förutsättningen är att paret tidigare varaktigt har bott tillsammans. Den nya rätten att bo tillsammans i särskilt boende, trots att bara den ena parten har rätt till insatsen, är en utvidgning av bestämmelsen i 2 kap. 2 socialtjänstförordningen (2001:937) om parboende i äldreboende, en bestämmelse som gäller sedan den 1 juli Där anges att makar, sambor eller registrerade partner som beviljas äldreboende ska beredas plats i samma boende om de begär det. I socialtjänstförordningen avses bara fall där båda parter har behov av äldreboende. Uppdraget till Socialstyrelsen Socialstyrelsen fick i uppdrag av regeringen att följa upp den nya bestämmelsen om äldre människors rätt att bo tillsammans i ett särskilt boende (beslut S2012/6730/FST). I samma beslut fick Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram en vägledning för den nya bestämmelsen. Vägledningen publicerades i september 2013 och denna rapport avser uppföljningen. Detta är den andra av två delrapporter. Den första lämnades 1 november 2013 och slutrapporten ska lämnas 15 december Genomförande och metod Socialstyrelsen har följt upp bestämmelsen genom en enkätundersökning bland landets samtliga kommuner. Dessutom har tio medföljande personer intervjuats om sina erfarenheter av den nya bestämmelsen. I några av intervjuerna deltog också den part som beviljats särskilt boende. I samband med detta intervjuades även enhetschefer på de aktuella boendena. Intervjuerna genomfördes på respektive boende under perioden februari maj Frågorna var halvstrukturerade, med öppna svarsmöjligheter. Enkäten var en webbenkät som skickades till landets samtliga kommuner 16 april, och sedan gick en påminnelse ut 16 maj. Enkäten stängdes 28 maj. 1 Förordning (2006:287). 8 ÄLDRES RÄTT ATT FORTSÄTTA BO TILLSAMMANS I ÄLDREBOENDE UPPFÖLJNING AV EN LAGÄNDRING

9 Resultat Svarsfrekvensen på enkäten var 77 procent. Högst andel svar kom från Värmland där samtliga kommuner besvarade enkäten, och den lägsta andelen gäller Västerbotten där 53 procent av kommunerna svarade. Bortfallet fördelar sig relativt jämnt, både geografiskt och mellan olika kommunstorlekar. Socialstyrelsen har inte gjort någon bortfallsanalys. Få ansökte om att få bo tillsammans under 2013 Under 2013 ansökte 308 par om att få bo tillsammans i särskilt boende trots att bara den ena parten hade behov av insatsen, i de 224 kommuner som besvarade enkäten. Motsvarande siffra för 2012 var 282 ansökningar om medboende i 229 kommuner och stadsdelar. Kommunerna fick in 1,4 ansökningar per kommun mot 1,2 ansökningar under År 2013 var 60 procent av de sökande kvinnor. Det är alltså fler kvinnor som ansöker om att få bo med sin make eller sambo. Av befolkningen över 80 år är 62 procent kvinnor och 38 procent män, och skillnaden i könsfördelning är alltså ungefär densamma. Den 31 december 2013 bodde totalt 266 par i särskilt boende trots att bara den ena parten hade biståndsbeslut, i 100 kommuner. Totalt bodde cirka personer i särskilda boendeformer den 1 oktober Medboende utgör alltså mindre än en procent av alla i särskilt boende. I tabell 1 framgår att kommunerna under 2013 fick in 308 ansökningar om medboende och att de beviljade medboende för 328 par (278 enligt bestämmelserna i 4 kap 1 SoL och 50 par enligt 4 kap. 2 samma lag) 2. I samma tabell framgår också hur dessa ansökningar och beslut fördelar sig mellan länen. Flest ansökningar inkom i de största länen, storstadslänen. I kolumnen Antal ansökningar per invånare framgår att det råder stor skillnad mellan länen. I Kalmar län fick kommunerna inte in någon ansökan om medboende och i Norrbotten var det 14 ansökningar per invånare över 80 år. Genomsnittet för riket är 6 ansökningar per invånare. Företrädare för några kommuner i Kalmar län har kommenterat det faktum att de inte redovisade några ansökningar för De menar att kommunerna har haft parbogaranti sedan flera år och att de har par som bor tillsammans. I någon kommun har de låtit den medboende flytta in på det särskilda boendet utan att betrakta önskemålet som en ansökan, och därmed har man inte heller fattat beslut om medboende. Kommunerna uppger att de har bostäder som är avsedda för parboende och att det byggs nya bostäder som är anpassade för detta. 2 Att det var fler beslut än inkomna ansökningar under 2013 beror troligen på en balans från föregående år. ÄLDRES RÄTT ATT FORTSÄTTA BO TILLSAMMANS I ÄLDREBOENDE UPPFÖLJNING AV EN LAGÄNDRING 9

10 Tabell 1. Antal och andel ansökningar om medboende per invånare, och antal beviljade ansökningar, fördelat på län, 2013 Län Antal ansökningar Antal beviljade ansökningar enligt 4 kap. 1 SoL Antal beviljade ansökningar enligt 4 kap. 2 SoL Antal ansökningar/ invånare 80 år och äldre Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götaland Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Alla Få kommuner har tagit emot ansökningar Av de kommuner som besvarade enkäten var det 53 procent som under 2013 tog emot en eller fler ansökningar från par som önskar bo tillsammans i särskilt boende trots att bara den ena har beviljats insatsen. De flesta av dessa (46 procent) tog emot 1 4 ansökningar, 6 procent fick in 5 9 ansökningar och endast 1 procent (3 kommuner 4 ) fick in 10 eller fler ansökningar (tabell 2). Av de kommuner som tog emot ansökningar under året var det 70 procent som fick ansökningar som gäller kvinnor som har biståndsbeslut och vill bo 3 Se kommentar från Kalmar län på sidan 8, sista stycket. 4 Halmstad, Helsingborg och Stockholm. 10 ÄLDRES RÄTT ATT FORTSÄTTA BO TILLSAMMANS I ÄLDREBOENDE UPPFÖLJNING AV EN LAGÄNDRING

11 tillsammans med sin make eller sambo, och 53 procent som tog emot ansökningar som gäller män. Tabell 2. Antal och andel kommuner som tog emot ansökningar om medboende i särskilt boende, fördelat på antal ansökningar, 2013 Antal ansökningar Antal kommuner Andel kommuner i % Summa Liten ökning av antalet kommuner som tagit emot ansökningar I tabell 3 nedan görs en jämförelse mellan åren 2011, 2012 och Bestämmelsen om äldres rätt att bo tillsammans i särskilt boende infördes 1 november 2012, och 2013 är därför det första hela kalenderår som bestämmelsen var i kraft. Uppgifterna från 2011 är hämtade från Folkpartiets rapport Länge leve kärleken. Det är därför en viss skillnad i frågorna mellan 2011 och de följande två åren och jämförelsen måste göras med försiktighet. Det fanns alltså en möjlighet att ha en medboende även före lagändringen men då fick kommunen själv bestämma hur man skulle hantera sådana önskemål eller ansökningar. Tabellen visar en nedgång i antalet ansökningar mellan 2011 och 2012, men sedan kom en uppgång. År 2012 fick 47 procent av kommunerna in ansökningar om medboende och 2013 var andelen 53 procent. Av tabellen framgår vidare att fler kommuner tog emot ansökningar under 2011 än de övriga åren. Detta skulle kunna förklaras med att den undersökningen gjordes på ett annat sätt och frågan var något annorlunda formulerad. Riksdagens utredningstjänst ställde frågan på uppdrag av Folkpartiet och man frågade I vilken utsträckning har par under det senaste året framfört önskemål om gemensamt boende trots att bara den ena har behov av särskilt boende?. För de två följande åren ställde Socialstyrelsen frågan Hur många par ansökte om medboende i er kommun/stadsdel, under 2012 (2013), trots att bara den ena maken/makan/sambon hade behov av särskilt boende?. Skillnaden mellan åren kvarstår även om man kompenserar för att svarsfrekvensen var olika stor. ÄLDRES RÄTT ATT FORTSÄTTA BO TILLSAMMANS I ÄLDREBOENDE UPPFÖLJNING AV EN LAGÄNDRING 11

12 Tabell 3. Antal och andel kommuner som tog emot ansökningar om medboende i särskilt boende, fördelat på antal ansökningar, 2011, 2012 och 2013 Antal ansökningar Antal kommuner 2011 Andel kommuner 2011 i % Antal kommuner 2012 Andel kommuner 2012 i % Antal kommuner 2013 Andel kommuner 2013 i % Vet ej Summa En fråga som kan ställas är om det är samma kommuner som fått in ansökningar 2012 och 2013, eller om ansökningarna fördelar sig slumpmässigt. En jämförelse av resultaten mellan de två åren visar att de kommuner som inte hade några ansökningar 2012 inte heller hade det året efter. Av de 91 kommuner som 2012 hade 1 4 ansökningar var det en relativt stor grupp, 36 stycken, som hade lika många Samma trend gäller för kommunerna med 5 9 ansökningar, även om de är betydligt färre. De flesta ansökningarna beviljades Det var 53 procent av kommunerna som under 2013 mottog ansökningar om medboende trots att bara den ena hade behov av insatsen särskilt boende, och 48 procent som beviljade medboende enligt 4 kap. 1 och 1c SoL (tabell 4). De flesta av ansökningar som inte beviljades avslutades pga. att den sökande drog tillbaka sin ansökan eller att någon av parterna avled. Flera kommuner angav i fritextsvaren att de fått in ansökningar om medboende men funnit att båda makarna behövde särskilt boende och då beslutade om biståndsinsatsen för båda två. Endast fyra kommuner gav beslut om avslag till den sökande. 5 Socialstyrelsen har inte uppgifter om skälen för dessa avslag. Av samtliga kommuner beviljade 46 procent medboende till kvinnor och 38 procent till män som vill ta med sin make eller sambo som medboende. 5 Stockholm 6, Järfälla 2, Luleå 1 och Söderköping 1 avslag. 12 ÄLDRES RÄTT ATT FORTSÄTTA BO TILLSAMMANS I ÄLDREBOENDE UPPFÖLJNING AV EN LAGÄNDRING

13 Tabell 4. Antal och andel kommuner som beslutade om medboende enligt 4 kap. 1 SoL Antal ansökningar Antal kommuner Andel kommuner i % Summa En mindre andel kommuner, 14 procent, beviljade medboende enligt 4 kap. 2 SoL. En person som blivit beviljad särskilt boende har rätt att ta med sin make, maka eller sambo, även om den personen inte har behov av insatsen. Detta betraktas som skälig levnadsnivå enligt 4 kap. 1 c SoL och då ska biståndsparagrafen 4 kap. 1 SoL användas. Det framgick inte i undersökningen varför dessa kommuner använde 4:2 SoL. En tänkbar förklaring är okunskap, att man inte känner till den nya bestämmelsen, men det kan finnas andra förklaringar också. I slutrapporten 2015 kommer detta att analyseras vidare. Tabell 5. Antal och andel kommuner som beviljade ansökningar om medboende enligt 4 kap. 2 SoL Antal ansökningar Antal kommuner Andel kommuner i % Summa Olika lösningar för boendet Kommunerna har olika lösningar för par som önskar bo tillsammans i särskilt boende. Av de svarande erbjuder 73 procent parboende i enrumslägenheter och 68 procent i lägenhet om minst två rum. En annan vanlig lösning (67 procent av kommunerna) är att man erbjuder parboende i varsin lägenhet på samma avdelning eller på olika avdelningar. En mindre andel av kommunerna (24 procent) erbjuder parboende i två rum som är kopplade med en dörr emellan. Detta är en mer flexibel lösning då rummen kan användas som singelrum och kopplas ihop till en tvårumslägenhet när det finns efterfrågan. Ibland erbjuds den medboende en lägenhet på ett service- eller trygghetsboende i samma byggnad eller i närheten av det särskilda boendet. De flesta kommuner har en eller flera olika lösningar förutom parboende i samma rum eller enrumslägenhet. Endast 10 procent erbjuder inga andra lösningar än att den medboende får bo i samma rum eller enrumslägenhet som den bistånds- ÄLDRES RÄTT ATT FORTSÄTTA BO TILLSAMMANS I ÄLDREBOENDE UPPFÖLJNING AV EN LAGÄNDRING 13

14 bedömda. Av de 150 kommuner som erbjuder parboende i lägenhet om minst två rum är det 50 som inte erbjuder enrumslägenheter till parboende. Tabell 6. Möjliga lösningar för par som vill bo tillsammans, antal och andel kommuner, 2013 Antal kommuner Andel kommuner i % 6 Parboende i samma rum eller enrumslägenhet Parboende i lägenhet om minst två rum Parboende i varsitt rum/varsin lägenhet med dörr emellan Parboende i varsitt rum/varsin lägenhet men inte med dörr emellan Kontrakten för särskilt boende Ett biståndsbeslut om särskilt boende berörs av både socialtjänstlagens och hyreslagens bestämmelser, och kontraktet skrivs i regel med den person som har biståndsbehovet. När det gäller parboende har kommunerna olika lösningar för hur de utformar kontrakten, och utformningen blir särskilt viktig om den biståndsbedömda personen avlider och den medboende blir ensam kvar. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gav 2012 ut ett cirkulär med råd om hur kommunerna kan hantera kontrakten vid parboende 7. I cirkuläret angav SKL två möjliga lösningar. Den ena innebär att kommunen skriver in i kontraktet eller i en särskild bilaga att boendet är ett kategoriboende och att kontraktet kan sägas upp om hyresgästen inte längre hör till kategorin. Den andra lösningen innebär att den medboende skriver under att han eller hon avstår från besittningsskyddet. Ett sådant avstående ska godkännas av hyresnämnden. Socialstyrelsen har tillsammans med Boverket gett ut en vägledning som stöd för tillämpningen av bestämmelserna om parboende för särskilda boendeformer för äldre 8. I den framgår bland annat följande: Om bostaden upplåts enligt 12 kap. jordabalken (hyreslagen) uppstår ett hyresförhållande och då gäller bland annat lagens regler om bruksvärdeshyra, besittningsskydd och uppsägning. Sammanboende make, maka eller sambo har i normalfallet rätt att överta en gemensam lägenhet efter dödsfall, även om de inte tillhör den kategori som har rätt till boendet. Hyreslagstiftningen visar olika sätt för att lösa de problem som kan uppstå i sådana fall. Omständigheterna i det enskilda fallet är dock alltid avgörande. Det har ännu inte utvecklats någon rättspraxis om parboende hos hyresnämnderna eller Svea hovrätt. 6 Summan i kolumnen för andel kommuner blir mer än 100 procent då kommunerna kunde ange mer än ett alternativ Rätten att fortsätta bo tillsammans, vägledning för tillämpning av socialtjänstlagen och hyreslagstiftningen, 14 ÄLDRES RÄTT ATT FORTSÄTTA BO TILLSAMMANS I ÄLDREBOENDE UPPFÖLJNING AV EN LAGÄNDRING

15 Totalt 40 procent av kommunerna skriver in i kontraktet att det gäller ett kategoriboende och att kontraktet kan sägas upp om den medboende inte tillhör kategorin (tabell 7). Detta innebär att den medboende förväntas flytta från det särskilda boendet om den biståndsbedömda personen avlider. Vidare uppgav 22 procent av kommunerna att de skriver en särskild bilaga till kontraktet där den medboende avstår från besittningsskyddet, och att de sänder detta till hyresnämnden för godkännande. 21 procent av kommunerna har rutiner som medger att den medboende får bo kvar utan att det görs någon särskild prövning av biståndsbehovet. Några kommuner uppgav i fritextsvaren att de gör en särskild prövning av den medboendes biståndsbehov när den biståndsbedömda avlider. Totalt 36 procent av kommunerna beskriver andra lösningar i sina fritextsvar. Dessa svar överlappar till stor del övriga tre svarsalternativ men några exempel på andra lösningar är att kommunen saknar rutiner och att de löser varje fall individuellt. En annan lösning som nämns är att kommunen skriver in i kontraktet att den medboende förväntas flytta om den biståndsbedömda avlider, men kommunen tar ett ansvar för att hjälpa personen till ett alternativt boende. Det kan vara ett trygghetsboende, serviceboende eller en bostad på öppna marknaden, ibland då med hjälp av det kommunala fastighetsbolaget. Tabell 7. Kommunens rutiner för hyreskontrakten vid medboende Det framgår i hyreskontraktet eller i en bilaga att boendet är ett kategoriboende och att kontraktet kan sägas upp om den medboende inte längre tillhör kategorin Det skrivs en särskild bilaga till hyreskontraktet där den medboende avstår besittningsskyddet (kräver godkännande av hyresnämnden) Antal kommuner Andel kommuner i % Den medboende får bo kvar i det särskilda boendet även utan beslut Annan lösning I tabell 8 framgår hur kommunerna i praktiken gör när den biståndsbedömda personen avlider, och det framgår att 25 procent av kommunerna låter den medboende stanna kvar i det särskilda boendet utan särskild prövning. Någon kommun svarade att det vore oetiskt att flytta på folk som fått ett boende eftersom det oftast gäller äldre människor som upplever en trygghet i att få bo kvar. En lika stor andel uppgav att de medboende inte får stanna kvar i det särskilda boendet men får hjälp att byta till ett trygghetsboende eller serviceboende. Den största andelen kommuner, 43 procent, uppgav att den medbo- 9 Summan i kolumnen för andel kommuner blir mer än 100 procent då kommunerna kunde ange mer än ett alternativ. ÄLDRES RÄTT ATT FORTSÄTTA BO TILLSAMMANS I ÄLDREBOENDE UPPFÖLJNING AV EN LAGÄNDRING 15

16 ende får flytta till ett boende på öppna marknaden, ibland med hjälp från kommunen och det kommunala bostadsbolaget. Tabell 8. Kommunens rutiner för att hantera boendesituationen för den medboende då den som haft biståndsbeslutet om särskilt boende avlider Den medboende får bo kvar i särskilt boende utan beslut om särskilt boende Den medboende får ett annat boende i servicehus, trygghetsboende eller liknande Antal kommuner Andel kommuner i procent Den medboende får flytta till bostad på öppna marknaden Annan lösning Provboende Att flytta med till ett särskilt boende kan vara ett stort steg, även för en person som inte har ett biståndsbeslut. En del kommuner erbjuder därför provboende, dvs. ett tidsbegränsat medboende för att den biståndsberättigade och den medboende ska kunna känna sig för. Kommunerna har olika rutiner för att hantera ansökningar om provboende; 8 procent erbjuder provboende till samtliga par medan 13 procent beviljar provboende om det finns uttryckliga önskemål om detta. I 26 procent av kommunerna uppmanar man paren att provbo men utan att fatta ett särskilt beslut om detta, och 44 procent tillämpar inte alls provboende. I dessa fall gäller alla beslut om medboende tills vidare. I 9 procent av kommunerna har man angett andra lösningar för provboende men dessa lösningar faller i huvudsak in under de andra svarsalternativen. 10 Summa för kolumnen andel kommuner i procent överstiger 100 procent. Detta beror på att flera svarsalternativ kunde ges. 16 ÄLDRES RÄTT ATT FORTSÄTTA BO TILLSAMMANS I ÄLDREBOENDE UPPFÖLJNING AV EN LAGÄNDRING

17 Tabell 9. Rutiner för att tillämpa provboende Antal Andel i procent Ja, i samtliga fall 17 8 Ja, men bara när paret önskar det Nej, inte genom tidsbegränsade beslut men vi uppmanar paret att provbo en period Nej, vi tillämpar inte provboende på något sätt Annan lösning 20 9 Totalt Kommunernas planering Parboende kräver som regel större bostäder som är anpassade för två personer. Av de svarande kommunerna var det 73 procent som menade att de har tillräckligt med boendeplatser för par som vill bo tillsammans. Ett mindre antal kommuner har konkreta planer på att bygga nya bostäder eller bygga om befintliga för parboende. Av de svarande tänker 11 procent av kommunerna bygga totalt 408 nya anpassade bostäder (tabell 10), medan 7 procent av dem har beslutat att bygga om totalt 127 befintliga bostäder (tabell 11). Flera kommuner poängterar att de nyligen har byggt nytt eller byggt om särskilda boenden för att passa för parboenden eller planerar för nybyggnad och ombyggnad senare än Några kommuner menar också att de har en mycket begränsad efterfrågan på parboenden och att det befintliga beståndet räcker. Tabell 10, Antal och andel kommuner som beslutat att under 2014 och 2015 bygga nya bostäder som är lämpliga för parboende Antal kommuner Andel kommuner i % Ja Nej Vet ej/ej svar 20 8 Totalt ÄLDRES RÄTT ATT FORTSÄTTA BO TILLSAMMANS I ÄLDREBOENDE UPPFÖLJNING AV EN LAGÄNDRING 17

18 Tabell 11. Antal och andel kommuner som beslutat att under 2014 och 2015 bygga om befintliga bostäder så att de blir lämpliga för parboende Antal kommuner Andel kommuner i % Ja 16 7 Nej Vet ej/ej svar 17 8 Totalt Fördelar med reformen I enkäten fick kommunerna lämna öppna svar på frågan om vilka fördelar de ser med reformen. Det är främst två områden som nämns. Trygghet, valfrihet och självbestämmande Enligt kommunerna innebär rätten att få bo tillsammans i särskilt boende en trygghet för par som varit sammanboende eller gifta länge. Det är också en trygghet att de kan vara ett stöd för varandra när den ena parten behöver särskilt boende. Kommunerna säger även att det är en fråga om valfrihet, självbestämmande och delaktighet det är individerna som bestämmer om de vill fortsätta att sammanbo, inte någon annan. Flera kommuner nämner att denna möjlighet ligger i linje med deras värdegrund. Rättighet att fortsätta bo tillsammans Kommunerna ser reformen som en formaliserad rättighet som gör att alla får samma rätt att bo tillsammans livet ut. Flera kommuner nämner dock att de erbjöd parboende redan innan bestämmelsen infördes. Nackdelar med reformen I enkäten fick kommunerna även lämna öppna svar på frågan om vilka nackdelar de kunde se med reformen. Deras svar kan delas in i fyra kategorier. Medboende behöver självständighet Totalt 30 procent av kommunerna lyfte fram att medboende har andra behov än personer med biståndsbeslut, och får kanske inte dem tillgodosedda på ett särskilt boende. Medboende kan också tappa något av sin förmåga att leva ett självständigt liv. Det förekommer även att de medboende känner press från omgivningen och anhöriga att flytta med, så att det inte sker frivilligt. Dessutom uppger många medboende att de haft en tung roll som anhörigvårdare före flytten, något som ofta fortsätter på det särskilda boendet. De menar att det är också svårt att föreställa sig livet på ett särskilt boende när man är frisk eftersom miljön är väldigt annorlunda, och det kan vara en stor omställning för den medboende. 18 ÄLDRES RÄTT ATT FORTSÄTTA BO TILLSAMMANS I ÄLDREBOENDE UPPFÖLJNING AV EN LAGÄNDRING

19 Friska bor kvar Enligt 22 procent av kommunerna kan det vara problematiskt att relativt friska äldre bor kvar på boendet efter att personen med biståndsbeslut har avlidit. En farhåga är att kommunen får brist på platser och att väntetiden ökar för andra som har fått beslut om särskilt boende och som kan ha större behov. Det kan i slutändan innebära att fler platser behöver byggas, vilket också leder till ökade kostnader. Det kan också vara problematiskt om den medboende bor kvar i en stor lägenhet och hindrar nya parboenden. Boendeplatserna för få och för små Av de svarande kommunerna angav 16 procent av kommunerna att många särskilda boenden saknar stora lägenheter och inte är anpassade för parboende. Om den medboende är frisk kan det vara begränsande att t.ex. inte kunna laga mat eller bjuda hem släkt och vänner. Vidare är det en utmaning att hitta en boendeform som ska passa bägges behov, och det kan också vara svårt att hitta ett lämpligt nytt boende när behoven förändras hos någon av parterna. Dessutom kan det bli svårt med integritet och sekretess om exempelvis vårdbehoven ökar mycket och lägenheten är för liten. Särskilda utmaningar vid demenssjukdom Enligt sju procent av kommunerna finns särskilda utmaningar med demensenheter. Många består av små grupper och med de medboende blir det fler personer på enheten, vilket inte alltid är positivt. Det kan även vara psykiskt påfrestande för den medboende att bo på en demensenhet. Intervjuer med medboende och enhetschefer Enligt värdegrunden som finns beskriven i socialtjänstlagen ska socialtjänstens omsorg om äldre inriktas på att äldre människor får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Till en persons välbefinnande kan höra sådant som en känsla av trygghet och meningsfullhet. Regeringen säger i propositionen Rätten att få åldras tillsammans en fråga om skälighet, värdighet och välbefinnande i äldreomsorgen 11 att insatsen parboende handlar om att garantera livskvalitet och trygghet under parets återstående tid tillsammans. Socialstyrelsen vill belysa de äldres syn på insatsen och hur de medboende upplever sin livskvalitet, meningsfullhet och trygghet, och därför har vi intervjuat tio medboende personer. Vi har också intervjuat enhetschefer på särskilda boenden för att följa upp för- och nackdelar med bestämmelsen och se hur den fungerar ur ett verksamhetsperspektiv. En del frågor gällde också de medboendes känsla av trygghet och livskvalitet. Åtta enhetschefer har intervjuats. Flera av cheferna har bara erfarenhet av enstaka par med insatsen medboende och några har erfarenhet av par där bägge haft beslut om särskilt boende ÄLDRES RÄTT ATT FORTSÄTTA BO TILLSAMMANS I ÄLDREBOENDE UPPFÖLJNING AV EN LAGÄNDRING 19

20 Medboende Positiva erfarenheter som medboende Alla medboende beskriver det som positivt att bo tillsammans och känner en stor glädje, tacksamhet och lättnad över att ha fått denna möjlighet. De känner även en stor trygghet för sin make eller maka men också för sin egen del. Många har vårdat sin partner och upplevt akuta händelser som inneburit behov av särskilt boende eller korttidsvistelser. Några fick bo kvar hemma men besökte sin partner varje dag tills de senare kunde flytta in tillsammans. De som intervjuades hade alla varit gifta eller samboende mellan 60 och 70 år. Flera av dem menade att de inte kunde tänka sig att inte få fortsätta bo tillsammans. En av de medboende uttryckte det som att det skulle ju vara som att skilja sig!. Under intervjuerna framkom att några medboende oroade sig för vad som skulle ske när de blev ensamma. De var oroliga för att hamna på gatan och visste inte att kommunen har för avsikt att hjälpa dem till en bostad när de inte längre kan bo kvar på det särskilda boendet. Begränsade relationer till andra på boendet De allra flesta har ingen eller väldigt begränsad relation till de andra på boendet. Orsakerna till det skiftar; någon bor på en demensenhet där det är svårt att ha kontakt med de andra, medan andra fokuserar på relationen till sin make eller maka och uttrycker inget behov av andra relationer. Tre av de intervjuade säger dock att de har goda relationer till de andra på boendet. Alla tre beskriver sig själva som sociala och utåtriktade och en har även mycket kontakter utanför boendet. Tillvaron kan bli passiv som medboende Intervjuerna visar att tillvaron kan vara passiv och långtråkig, bland annat för att man har få eller inga vänner kvar i livet. Någon beskriver också att all tid går åt till den sjuka hustrun och att det därmed inte finns utrymme för annat. En annan negativ praktisk synpunkt är att bostaden är liten, ett rum, och paret skulle behöva en sovalkov åtminstone. De flesta äter i den gemensamma matsalen tillsammans med de andra på boendet. Hälften kände till rättigheten om att få bo tillsammans Hälften av de medboende kände till att det är en rättighet enligt socialtjänstlagen att få bo tillsammans. De hade fått den informationen från media, vänner eller kommunen. Några kommuner beviljade också parboende redan innan den nya bestämmelsen trädde i kraft. Enligt en del var det dock oklart om kommunen hade gjort någon utredning. Några personer beskriver också att beslutsprocessen gick väldigt fort. En person upplevde inte att de ansökt om medboende utan att det bara blev så, och beskriver att de plötsligt bara hade flyttat. Det är flera som uttrycker att beslutsprocessen var något oklar. Enligt många av de medboende var det aldrig aktuellt att de inte skulle fortsätta att bo tillsammans. Något alternativ fanns inte i deras föreställningar. 20 ÄLDRES RÄTT ATT FORTSÄTTA BO TILLSAMMANS I ÄLDREBOENDE UPPFÖLJNING AV EN LAGÄNDRING

21 Ingen press från anhöriga eller omgivningen De intervjuade nämnde varken förväntningar eller press från anhöriga eller omgivningen. De medboende beskriver oftast att de fått stöd från barn och anhöriga; ibland har de varit delaktiga men då på ett bra och stöttande sätt. Det är tydligt att alla de intervjuade ville fortsätta att bo tillsammans med sin partner. Enhetschefer Positivt med medboende Enhetscheferna är överlag positiva till medboende. De allra flesta har bara positiva erfarenheter, även om det gäller ganska få par. De som vistas på särskilt boende är ofta multisjuka med stora behov, och enhetscheferna ser att medboende är en insats som har en uppiggande effekt och stor betydelse för paret. Den medboende kan också vara ett stöd för både sin partner och personalen. Att paret får bo tillsammans på det särskilda boendet innebär också att två personer slipper bli ensamma. Detta kan vara gynnsamt för välbefinnandet och troligen också hälsan, vilket innebär att båda får ett mindre behov av vård. Integritet en utmaning vid parboende Lägenheterna eller rummen är ofta för små både för paret och för personalen. Cheferna lyfter integritetsaspekten av boendet, och problemen med att dela sovrum när den ena parten behöver hjälp nattetid eller med toalettbestyr. En av cheferna är positiv till möjligheten för äldre att bo tillsammans men säger samtidigt att det är inte värdigt att bo så här trångt utan möjlighet till något privatliv för den enskilde. Hon menar att lägenheterna måste vara större eller att de äldre måste få ha var sin lägenhet. Det kan också vara svårt att möta de medboendes behov. En utmaning för personalen är att hjälpa dem att släppa taget om vårdansvaret, och erbjuda stöd och locka till aktiviteter och egen tid. Någon chef lyfter en del praktiska problem som måste lösas när det gäller exempelvis tillgång till tvättstuga och medboende som har mycket medicin för eget bruk där de varit tvungna att hitta en särskild lösning för förvaring av den medboendes mediciner. Medboende har olika roller för den biståndsbedömda och för enheten Flera enhetschefer beskriver att den medboende kan avlasta personalen genom att ge trygghet och hjälpa till med småsaker. Några beskriver också att den medboende kan bli som en advokat för den sjuka, på gott och ont. Det finns medboende som stöttar och tar till vara sin respektives önskemål och behov, men också de som styr och ställer med personal och sin make eller maka. Cheferna har uppmärksammat att den medboende kan begränsa den andras möjlighet till delaktighet och inflytande. Det varierar mycket vilken roll den medboende får och några enhetschefer gör reflektionen att de för- ÄLDRES RÄTT ATT FORTSÄTTA BO TILLSAMMANS I ÄLDREBOENDE UPPFÖLJNING AV EN LAGÄNDRING 21

22 modligen har samma roll och personlighet som innan de flyttade till det särskilda boendet. Paren har varit gifta eller sammanboende länge Paren med insatsen medboende har generellt levt länge tillsammans, ofta i år. Andra gemensamma faktorer är inte lika tydliga men det framkommer ofta att paret har en påtagligt nära relation och har gjort det mesta tillsammans under lång tid. Några ger också intryck av att ha haft ett begränsat socialt nätverk utanför familjen. Ersättningssystemet I intervjuerna fick enhetscheferna frågor om ersättningssystemet för de medboende, dvs. på vilket sätt det särskilda boendet kompenseras för den medboende. Detta ser olika ut i de olika kommunerna och beror även på om det är ett boende som drivs i egen regi eller på entreprenad. Detta är exempel på system på tre olika boenden i olika kommuner: Ersättning ges för kost, gemensamma aktiviteter, trygghetslarm och hälsooch sjukvård, vilket innebär att kommunen täcker de extra kostnader det medför att ha medboende. Boendet får ingen ersättning för medboende i samma rum eller lägenhet. Medboende betalar mat. Ingen hälso-och sjukvård ingår. Boendet får 75 procents ersättning för medboende i samma rum, och 100 procents ersättning om personen har eget rum på ett annat boende. Hälsooch sjukvård ingår alltid för den medboende. 22 ÄLDRES RÄTT ATT FORTSÄTTA BO TILLSAMMANS I ÄLDREBOENDE UPPFÖLJNING AV EN LAGÄNDRING

23 Diskussion Få ansökningar och liten ökning Socialstyrelsen konstaterar att det är en begränsad efterfrågan på medboende och under 2013 fick de kommuner som besvarade enkäten bara in 308 ansökningar om medboende. Detta är mindre än 1 procent av det totala beräknade antalet (35 000) personer som beviljades särskilt boende under det året. Enligt SCB:s statistik är cirka 34 procent av alla personer över 80 år sammanboende. Man kan utifrån detta anta att populationen av sammanboende personer som beviljas särskilt boende maximalt är cirka personer (34 procent av ). Det innebär att cirka 2,5 procent av denna population ( personer) ansökte om medboende under Vad kan det bero på att inte fler söker medboende? Detta kan vara några av möjliga förklaringar: Det finns inte önskemål från alla att fortsätta att bo tillsammans när en part behöver särskilt boende. Det råder brist på information. Reformen är fortfarande relativt ny och allmänheten känner inte till att de har rätt att ta med sin make, maka eller sambo i det särskilda boendet. Det finns brist på lämpliga platser, exempelvis för att bostäder är för små och olämpliga för två personer. Många äldre får också plats på demensboende, och det är få friska makar och sambor som vill bo i en sådan miljö. Det kan vara oklart vad som händer när den biståndsbedömda avlider. De flesta medboende torde ha gjort sig av med ursprungsbostaden och måste hitta ett annat boende när de blir ensamma. Medboende och enhetschefer är positiva till reformen De medboende som har intervjuats är mycket positiva och tacksamma för möjligheten och har inga stora önskemål om förbättringar. De negativa aspekterna vid medboende är av underordnad betydelse eftersom de är glada över att få bo tillsammans. Även enhetscheferna är överlag positiva till att äldre människor kan fortsätta bo tillsammans även om de ser en del utmaningar. Socialstyrelsen konstaterar att de intervjuade medboende uppskattar möjligheten att fortsätta bo tillsammans med sin make, maka eller sambo. I denna undersökning har myndigheten dock inte intervjuat eller på annat sätt studerat dem som inte valt att bo tillsammans i det särskilda boendet, eller varför de inte valt att ansöka om medboende. Det går därför inte att bedöma om reformen varit särskilt gynnsam för vissa grupper och om det finns grupper som inte har kunnat tillgodogöra sig den nya rättigheten. Socialstyrelsen har för avsikt att göra en analys av hur reformen slagit igenom för olika grupper av äldre, inför rapporten ÄLDRES RÄTT ATT FORTSÄTTA BO TILLSAMMANS I ÄLDREBOENDE UPPFÖLJNING AV EN LAGÄNDRING 23

24 Utmaningar i medboendet Såväl kommunrepresentanter som medboende berör också i enkätsvaren och intervjuerna olika utmaningar som uppstår i parboendet i det särskilda boendet. Hittills är det få par som väljer denna möjlighet och utmaningarna bör ses i relation till detta. Enligt enhetscheferna är en utmaning att bostäderna inte alltid är anpassade för ett parboende. Trångboddheten gör att den medboende kan störas vid toalettbestyr och vårdinsatser, och det skapar problem med integriteten för den biståndsbedömda personen. Socialstyrelsen konstaterar därför att kommunerna behöver ha tillräckligt många bostäder som är anpassade och som klarar kraven på integritet och självständighet. Anpassningen handlar om att bostäderna ska vara tillräckligt stora, ha en lämplig planlösning och ha relevant utrustning som möjliggör ett självständigt liv. Det krävs en helhetssyn på de boende och deras behov samt att den medboendes behov inte glöms bort. En annan utmaning för kommunerna och för de medboende är vad som händer när den biståndsbedömda personen avlider. I de flesta fall har paret lämnat sin ursprungsbostad och den medboende behöver hitta ett nytt boende när maken eller sambon avlider. Vissa kommuner löser detta genom att låta den medboende bo kvar i det särskilda boendet eller erbjuder ett serviceboende. När kommunerna inte hjälper till med detta kan det bli en svår utmaning för den medboende att hitta en ny bostad på öppna marknaden vilket kan vara svårt i kommuner som har bostadsbrist. Ersättningssystemet Avslutningsvis konstaterar Socialstyrelsen att ersättningsystemet till de särskilda boendena ser olika ut i kommunerna. Kommunerna tar också ut olika avgifter för det särskilda boendet och för sina insatser till de biståndsbedömda och för service till de medboende. Dessutom har kommunerna olika lösningar för medboendet. I kommuner där den medboende erbjuds en egen lägenhet kan paren tvingas att betala dubbla hyror, men i andra kommuner kan paren dela på en bostad och får därigenom mindre hyreskostnader. Slutrapporten 2015 Socialstyrelsen har för avsikt att i slutrapporten 2015 närmare analysera hur boendesituationen löses för de efterlevande, i praktiken varför vissa kommuner använder 4 kap. 2 SoL som beslutsgrund för medboende vilka effekter skillnaderna i ersättningssystemen får för paren som bor tillsammans i särskilt boende den grupp som inte söker medboende och orsaker till detta tillgången till information om bestämmelsen. 24 ÄLDRES RÄTT ATT FORTSÄTTA BO TILLSAMMANS I ÄLDREBOENDE UPPFÖLJNING AV EN LAGÄNDRING

Äldres rätt att fortsätta bo tillsammans i äldreboende. Uppföljning av en lagändring, 2014/2015

Äldres rätt att fortsätta bo tillsammans i äldreboende. Uppföljning av en lagändring, 2014/2015 Äldres rätt att fortsätta bo tillsammans i äldreboende Uppföljning av en lagändring, 2014/2015 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Äldres rätt att fortsätta bo tillsammans i äldreboende. Uppföljning av en lagändring

Äldres rätt att fortsätta bo tillsammans i äldreboende. Uppföljning av en lagändring Äldres rätt att fortsätta bo tillsammans i äldreboende Uppföljning av en lagändring Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Riktlinjer för parboende i särskilt boende inom äldreomsorgen

Riktlinjer för parboende i särskilt boende inom äldreomsorgen Riktlinjer för parboende i särskilt boende inom äldreomsorgen 1 Rätt att bo tillsammans i särskilt boende I enlighet med socialtjänstlagen (SoL) 4 kapitlet 1 c har äldre människor som beviljas plats i

Läs mer

2013-04-22. Riktlinjer för parboendegaranti i vård- och omsorgsboende Dnr ÄHN/2013:22

2013-04-22. Riktlinjer för parboendegaranti i vård- och omsorgsboende Dnr ÄHN/2013:22 2013-04-22 Äldre- och handikappnämnden Riktlinjer för parboendegaranti i vård- och omsorgsboende Dnr ÄHN/2013:22 Den 1 november 2012 infördes en ny bestämmelse om parboende i socialtjänstlagen (2001:453),

Läs mer

Rätten för äldre att få bo tillsammans nya bestämmelser den 1 november 2012

Rätten för äldre att få bo tillsammans nya bestämmelser den 1 november 2012 Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer: förtroendevalda, förvaltningschefer, avdelnings- och enhetschefer samt biståndshandläggare

Läs mer

Antagen av vård- och omsorgsnämnden 11 december 2013, reviderad och antagen på nytt 2014-10-16.

Antagen av vård- och omsorgsnämnden 11 december 2013, reviderad och antagen på nytt 2014-10-16. Riktlinje Parboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Dnr VON 2013/0742-5 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 11 december 2013, reviderad och antagen på nytt 2014-10-16.

Läs mer

CIRKULÄR 12:51. Utvidgad parbogaranti. Lagändringarna. Skälig levnadsnivå att få bo tillsammans. Sveriges 1(5) 2012-11-01.

CIRKULÄR 12:51. Utvidgad parbogaranti. Lagändringarna. Skälig levnadsnivå att få bo tillsammans. Sveriges 1(5) 2012-11-01. T Sveriges 1(5) 2012-11-01 och Landsting CIRKULÄR 12:51 Avdelningen för vård- och omsorg Sektionen för vård- och socialtjänst Emma Everitt Anna Lilja Qvarlander Utvidgad parbogaranti 1 detta cirkulär informeras

Läs mer

RIKTLINJER FÖR PARBOENDE INNEHÅLLSFÖRTECKNING

RIKTLINJER FÖR PARBOENDE INNEHÅLLSFÖRTECKNING Styrdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2013-10-30 Ansvarig: Områdeschefen för bistånd och stöd Revideras: Minst vart annat år Följas upp: Av områdeshefen för

Läs mer

Berörd verksamhet Vård och Omsorg. Antagande organ, datum Vård- och omsorgsnämnden

Berörd verksamhet Vård och Omsorg. Antagande organ, datum Vård- och omsorgsnämnden PARBOENDE, RUTIN Ansvarig Förvaltningschef Utfärdare Anna Fremner Berörd verksamhet Vård och Omsorg ID-nummer 000000 Typ av dokument Rutin Ämne Rutin, parboende Antagande organ, datum Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Tertialrapport 3 om anmälan från enskild till IVO och lex Sarah inom socialtjänsten 2016

Tertialrapport 3 om anmälan från enskild till IVO och lex Sarah inom socialtjänsten 2016 Tertialrapport 3 om anmälan från enskild till IVO och lex Sarah inom socialtjänsten 2016 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Social- och omsorgskontoret Rätten att få åldras tillsammans

Social- och omsorgskontoret Rätten att få åldras tillsammans Social- och omsorgskontoret Rätten att få åldras tillsammans Parboendegaranti, riktlinjer Lagstiftning...3 Riktlinjer...3 Tillämpningsområde...3 Definitioner...3 Ansökan...3 Överklagan...4 Aktuell situation...4

Läs mer

Tertialrapport 2 om anmälan från enskild till IVO och lex Sarah inom socialtjänsten 2016

Tertialrapport 2 om anmälan från enskild till IVO och lex Sarah inom socialtjänsten 2016 Tertialrapport 2 om anmälan från enskild till IVO och lex Sarah inom socialtjänsten 2016 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah-anmälningar inom socialtjänsten 2017

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah-anmälningar inom socialtjänsten 2017 Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah-anmälningar inom socialtjänsten 2017 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Tjänsteskrivelse Riktlinje för parboendegaranti i särskilt boende inom äldreomsorgen

Tjänsteskrivelse Riktlinje för parboendegaranti i särskilt boende inom äldreomsorgen VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2013-04-11 DNR SN 2013.056 TERHI BERLIN SID 1/2 UTREDARE 08-587 854 58 TERHI.BERLIN@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Riktlinje för parboendegaranti

Läs mer

Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015

Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Rätten att få åldras tillsammans en fråga om skälighet, värdighet och välbefinnande i äldreomsorgen

Rätten att få åldras tillsammans en fråga om skälighet, värdighet och välbefinnande i äldreomsorgen Socialutskottets betänkande 2011/12:SoU21 Rätten att få åldras tillsammans en fråga om skälighet, värdighet och välbefinnande i äldreomsorgen Sammanfattning I betänkandet behandlas regeringens proposition

Läs mer

Ändring av riktlinjer för äldreomsorgsnämnden (HKF 7530) avseende den nya regleringen i 4 kap 1 b SoL om parboendegaranti

Ändring av riktlinjer för äldreomsorgsnämnden (HKF 7530) avseende den nya regleringen i 4 kap 1 b SoL om parboendegaranti KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-04-23 KS-2013/465.112 1 (3) HANDLÄGGARE Björkbacka, Per-Erik Kommunstyrelsen Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se Ändring av riktlinjer

Läs mer

Rätten att åldras tillsammans - parboendegaranti

Rätten att åldras tillsammans - parboendegaranti TJÄNSTESKRIVELSE 1[6] Referens Emma Åberg Mottagare Vård- och omsorgsnämnden Rätten att åldras tillsammans - parboendegaranti Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden antar förvaltningens förslag till

Läs mer

Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015

Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Riktlinjer för parboendegaranti - rätten att få åldras tillsammans

Riktlinjer för parboendegaranti - rätten att få åldras tillsammans Vård och omsorg Jan Andreasson, tf socialchef jan.andreasson@bengtsfors.se POLICY Datum 2013-06-11 Antagen av Kommunstyrelsen Diarienummer 2013.355.735 Paragraf 180 Sida 1(2) Riktlinjer för parboendegaranti

Läs mer

2012-10-26. Socialnämnden. Dnr Son 2012/436. Rätten att få åldras tillsammans parboendegarantin

2012-10-26. Socialnämnden. Dnr Son 2012/436. Rätten att få åldras tillsammans parboendegarantin TJÄNSTESKRIVELSE 1 (8) 2012-10-26 Socialnämnden Dnr Son 2012/436 Rätten att få åldras tillsammans parboendegarantin Förslag till beslut 1. Parboendegaranti införs i Järfälla kommun i enlighet med ändring

Läs mer

Handläggare Inga-Lena Palmgren 08-523 038 60 inaa-lena.~alrnarenqsodertalie.se

Handläggare Inga-Lena Palmgren 08-523 038 60 inaa-lena.~alrnarenqsodertalie.se Södertälje kommun 2012-11-15 Tjänsteskrivelse Social- och omsorgskontoret Handläggare Inga-Lena Palmgren 08-523 038 60 inaa-lena.~alrnarenqsodertalie.se Äldreomsorgsnämnden Kommundelsnämnderna Ratten att

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje 2015-03-23 Särskilt boende SoL Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Diarienummer: VON 2015/00377 734 Antagen av vård- och omsorgsnämnden den 14 maj 2013 Riktlinjen

Läs mer

PARBO RIKTLINJER FÖR PARBOENDE PÅ VÅRDBOENDE

PARBO RIKTLINJER FÖR PARBOENDE PÅ VÅRDBOENDE PARBO RIKTLINJER FÖR PARBOENDE PÅ VÅRDBOENDE FASTSTÄLLT AV: Socialnämnden, SN/2013/167 DATUM: 2013-05-29 2013-12-13 GA, SS 3 (6) RIKTLINJER FÖR PARBOENDE BAKGRUND Riksdagen har i enlighet med propositionen

Läs mer

Särskilt boende - SoL

Särskilt boende - SoL Särskilt boende - SoL Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Dnr VON-176/2013 003 Godkänd av ledningsgruppen 2013-04-08 Antagen av vård- och omsorgsnämnden den 14 maj 2013

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015 Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland

Läs mer

Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2016

Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2016 Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2016 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Kvinnors andel av sjukpenningtalet Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3

Läs mer

När du har svarat på alla frågorna i enkäten klickar du på "Klar". Klicka på "Svarsöversikt" för kontrollera och eventuellt korrigera dina svar.

När du har svarat på alla frågorna i enkäten klickar du på Klar. Klicka på Svarsöversikt för kontrollera och eventuellt korrigera dina svar. Easyresearch äda 1 av 5 52. Socialstyrelsen TEKNISKA INSTRUKTIONER De svar som matas in i enkäten sparas när du klickar på flikarna "Föregående" eller "Nästa" längst ner på varje sida i enkäten. Du kan

Läs mer

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten Äldreguiden 2013 Totalt har 97 procent (312 av 321) av kommunerna och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö deltagit i kommun- och enhetsundersökningen som levererar uppgifter till Äldreguiden.

Läs mer

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2016

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2016 Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2016 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Rätten att fortsätta bo tillsammans i ett äldreboende. Vägledning för tillämpning av socialtjänst- och hyreslagstiftningen

Rätten att fortsätta bo tillsammans i ett äldreboende. Vägledning för tillämpning av socialtjänst- och hyreslagstiftningen Rätten att fortsätta bo tillsammans i ett äldreboende Vägledning för tillämpning av socialtjänst- och hyreslagstiftningen Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet Rapport 24:19 Hjälp i hemmet Vissa bistånds- och serviceinsatser inom äldre- och handikappsomsorgen i Västra Götalands län Inledning I förarbetena till den nya socialtjänstlagen (21:43), som trädde i kraft

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

Parboende i Hjo kommuns äldreboenden. Information till dig som medboende

Parboende i Hjo kommuns äldreboenden. Information till dig som medboende Parboende i Hjo kommuns äldreboenden Information till dig som medboende Information om parboende i Hjo kommuns äldreboenden Den som har behov av äldreboende har rätt att få flytta in på äldreboendet tillsammans

Läs mer

Företagarpanelen Q Dalarnas län

Företagarpanelen Q Dalarnas län Företagarpanelen Q4 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 6 4 80 33 31 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 42 41 Högre Oförändrat Lägre 30 20

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015 Pressmeddelande för Västerbotten maj 2015 Uppsala Stockholm Halland Stockholm Halland Västerbotten Jönköping Västerbotten Jönköping Dalarna Västra Götaland Norrbotten Kalmar Norrbotten Jämtland Kalmar

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering Diabetesvård. Landstingsprofiler Bilaga 3

Nationella riktlinjer Utvärdering Diabetesvård. Landstingsprofiler Bilaga 3 Nationella riktlinjer Utvärdering 2015 Diabetesvård Landstingsprofiler Bilaga 3 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Tillägg i riktlinjer för äldreomsorgsnämnden avseende nya regleringen i 4 kap 1 b SoL om parboendegaranti

Tillägg i riktlinjer för äldreomsorgsnämnden avseende nya regleringen i 4 kap 1 b SoL om parboendegaranti KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 27 maj 2013 16 Paragraf Diarienummer KS-2013/465.112 Tillägg i riktlinjer för äldreomsorgsnämnden avseende nya regleringen i 4 kap 1 b

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Patienters tillgång till psykologer

Patienters tillgång till psykologer Patienters tillgång till psykologer - en uppföljande kartläggning av landets vårdcentraler 2011 - genomförd av Sveriges Psykologförbund 2011 2011-12-14 Syfte och genomförande Psykologförbundet har gjort

Läs mer

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Eget företagande och livskvalitet En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Hösten 2013 Eget företagande ger högre livskvalitet Tre av fyra företagare anser

Läs mer

Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010

Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010 Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010 1 Sammanfattning 1 (2) En tredjedel av de svenskar som inte redan är pensionärer

Läs mer

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post: Andel som känner sig mycket eller ganska stressad inför julen. Andel som får lite eller mycket sämre humör i julruschen Gotland 22 Stockholm 30 Stockholm 21 Södermanland 30 Uppsala 21 Västernorrland 30

Läs mer

Företagarpanelen Q Hallands län

Företagarpanelen Q Hallands län Företagarpanelen Q3 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 5 2 80 34 40 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 43 44 Högre Oförändrat Lägre 30 20

Läs mer

Rätten att få åldras tillsammans

Rätten att få åldras tillsammans Ds 2011:33 Rätten att få åldras tillsammans en fråga om skälighet, värdighet och välbefinnande i äldreomsorgen Socialdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013 Resultat Politikerpanelen - Kommun Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner

Läs mer

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om

Läs mer

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om

Läs mer

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården 1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och

Läs mer

Gunnel Johansson (S) Ingemar Steneteg (C) Harri Kytöharju (KV) tjänstgörande

Gunnel Johansson (S) Ingemar Steneteg (C) Harri Kytöharju (KV) tjänstgörande Omsorgsnämndens arbetsutskott 2014-01-16 1 (8) Plats och tid Omsorgskontorets sammanträdesrum, Kl. 13.15-15-00 Beslutande Gunnel Johansson (S) Ingemar Steneteg (C) Harri Kytöharju (KV) tjänstgörande Övriga

Läs mer

BILAGA 2 Riktlinjer för bistånd i form av särskild boendeform för äldre och funktionsnedsatta i Malmö stad.

BILAGA 2 Riktlinjer för bistånd i form av särskild boendeform för äldre och funktionsnedsatta i Malmö stad. BILAGA 2 Riktlinjer för bistånd i form av särskild boendeform för äldre och funktionsnedsatta i Malmö stad. Antagen av Kommunstyrelsen 2011-03-01 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Avgränsning/målgrupp 1 Socialtjänstlagen

Läs mer

Kvinnors och mäns företag i Sverige och i länen

Kvinnors och mäns företag i Sverige och i länen Kvinnors och mäns i Sverige och i länen Statistik från SCB:s RAMS-databas (2006, 2008, 2010 & 2012), bearbetat av Tillväxtverket 1 Om statistiken Anger ens operativa sledare, dvs. den person som sköter

Läs mer

Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning

Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning 1 (6) Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning Version 1 1 2 (6) Inledning Socialförvaltningens verksamheter ska genomsyras av den

Läs mer

Billigt att bo dyrt att flytta

Billigt att bo dyrt att flytta Billigt att bo dyrt att flytta En undersökning från Länsförsäkringar 1 44 procent av de svenskar som äger sin bostad anser att de bor billigt Om du eller någon du känner egentligen vill flytta, men tvekar

Läs mer

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar kronor per månad Svenskens vanligaste sparande Undersökning av Länsförsäkringar Sammanfattning 1 (3) 46 procent av svenskarna sparar mindre än 1 000 kronor i månaden eller inget alls. 21 procent sparar

Läs mer

Rapport Medicine Studerandes Förbunds sommarjobbsenkät 2010

Rapport Medicine Studerandes Förbunds sommarjobbsenkät 2010 Rapport Medicine Studerandes Förbunds sommarjobbsenkät 2010 Av Ida Johansson, Ledamot Förbundsstyrelsen Inledning: Att bevaka samt försvara läkarstudenters intressen på arbetsmarknaden är en av Medicine

Läs mer

Förslag till tillämpningsregler för parboende och till revidering av tidigare tillämpningsregler för bostad med särskild service och omvårdnadsbidrag

Förslag till tillämpningsregler för parboende och till revidering av tidigare tillämpningsregler för bostad med särskild service och omvårdnadsbidrag Förslag till tillämpningsregler för parboende och till revidering av tidigare tillämpningsregler för bostad med särskild service och omvårdnadsbidrag Ny text är rödmarkerad. Ny version Tidigare version

Läs mer

Rätten att fortsätta bo tillsammans i ett äldreboende. - vägledning för tillämpning av socialtjänst- och hyreslagstiftningen

Rätten att fortsätta bo tillsammans i ett äldreboende. - vägledning för tillämpning av socialtjänst- och hyreslagstiftningen Rätten att fortsätta bo tillsammans i ett äldreboende - vägledning för tillämpning av socialtjänst- och hyreslagstiftningen Stöd för information om parboende Socialstyrelsen har tagit fram en presentation

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier. en vägledning med utgångspunkt från ansökningar om prestationersättning 2012

Lokala värdighetsgarantier. en vägledning med utgångspunkt från ansökningar om prestationersättning 2012 Lokala värdighetsgarantier en vägledning med utgångspunkt från ansökningar om prestationersättning 2012 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Kundval inom äldreboenden i Huddinge kommun, förslag till rutiner

Kundval inom äldreboenden i Huddinge kommun, förslag till rutiner SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2014-04-28 Rev. 2014-05-26 AN-2014/263.730 1 (5) HANDLÄGGARE Lars Axelsson 08-535 312 27 lars.axelsson@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Kundval inom äldreboenden i

Läs mer

Hur representativa är politikerna? En undersökning gjord av Sveriges Radio. Statistik för Dalarnas län.

Hur representativa är politikerna? En undersökning gjord av Sveriges Radio. Statistik för Dalarnas län. KÖNSFÖRDELNING: siffror för länet: - Kvinnor: 37 % - Män: 63 % - Kvinnor: 39 % - Män: 61 % - Kvinnor: 42 % - Män: 58 % - Kvinnor: 36 % - Män: 64 % - Kvinnor: 51 % - Män: 49 % - Kvinnor: 40 % - Män: 60

Läs mer

Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor. Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis)

Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor. Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis) Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis) Vårt uppdrag Konkurrensverket ska se över hur etablering av

Läs mer

Diagrammet visar beviljat* och utbetalat belopp per år från bidragets start till och med

Diagrammet visar beviljat* och utbetalat belopp per år från bidragets start till och med Dokumentets innehåll: Sid 1: Trendrapport från bidragets start Sid 2: Beviljade bidrag, svis på karta Sid 3: Detaljrapport från bidragets start Sid 4: Trendrapport senaste året Sid 5: Detaljrapport för

Läs mer

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014 Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Undersökningen i korthet Under hösten 2014 genomfördes en mätning

Läs mer

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Kontantinsats Undersökning bland föräldrar och unga om hur de ser på finansieringen av den första bostaden Juni 2015 1 Föräldrarna

Läs mer

Att välja med hjärtat så vill svenskarna helst bo. En rapport från Landshypotek Bank baserad på en undersökning från Kantar Sifo

Att välja med hjärtat så vill svenskarna helst bo. En rapport från Landshypotek Bank baserad på en undersökning från Kantar Sifo Att välja med hjärtat så vill svenskarna helst bo En rapport från Landshypotek Bank baserad på en undersökning från Kantar Sifo Att välja var man ska bo är ingen enkel affär. Arbetsmöjligheter, familj

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK. Uthyrning av vård- och omsorgsboende process

OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK. Uthyrning av vård- och omsorgsboende process OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Förvaltningschef Thomas Tryggvesson Verksamhetschef Lars Axelsson 2013-12-18 1 (8) Uthyrning av vård- och omsorgsboende process

Läs mer

Riv 65-årsgränsen och rädda liv. Susanne Rolfner Suvanto Omvårdnadsinstitutet i Sverige AB

Riv 65-årsgränsen och rädda liv. Susanne Rolfner Suvanto Omvårdnadsinstitutet i Sverige AB och rädda liv Susanne Rolfner Suvanto Omvårdnadsinstitutet i Sverige AB Ni har hört det förut! Äldres psykiska hälsa och ohälsa är ett eftersatt område När jag trodde att vi tagit ett sjumilasteg så. Jag

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige

Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige 2015-12-08 Eksjö kommun 575 80 Eksjö Tfn 0381-360 00 Fax 0381-166

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.

Läs mer

Förskrivning av centralstimulantia vid adhd. Utvecklingen från 2006 till 2013

Förskrivning av centralstimulantia vid adhd. Utvecklingen från 2006 till 2013 Förskrivning av centralstimulantia vid adhd Utvecklingen från 2006 till 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016 Färre fick arbete i mars Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Utveckling av statistik om socialtjänstens insatser gällande bistånd till boende

Utveckling av statistik om socialtjänstens insatser gällande bistånd till boende Utveckling av statistik om socialtjänstens insatser gällande bistånd till boende Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Investeringsstöd till äldrebostäder

Investeringsstöd till äldrebostäder Dokumentets innehåll: Sid 1: Trendrapport från bidragets start Sid 2: Beviljade bidrag, svis på karta Sid 3: Detaljrapport från bidragets start Sid 4: Trendrapport senaste året Sid 5: Detaljrapport för

Läs mer

Äldreomsorg i Stockholms stad. Äldreombudsman Linda Vikman

Äldreomsorg i Stockholms stad. Äldreombudsman Linda Vikman Äldreomsorg i Stockholms stad Äldreombudsman Linda Vikman The Capital of Scandinavia Äldreombudsmannens uppdrag 1 Äldreombudsmannen ska verka för att äldre personer i Stockholms stad har goda levnadsförhållanden

Läs mer

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling Redovisning av utbetalda medel till landstingen Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier

Läs mer

Att mäta effektivitet i vård och omsorg

Att mäta effektivitet i vård och omsorg Att mäta effektivitet i vård och omsorg Kristina Stig Enheten för öppna jämförelser 1 2015-05-07 Modellen för effektivitetsanalys God vård och omsorg t 2015-05-07 Effektivitetsanalyser 3 Modell för effektivitet

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:1 Örebro län

Mäklarinsikt 2014:1 Örebro län Örebro län Mäklarinsikt 2014:1 Örebro län Undersökningen genomfördes mellan den 10-21 februari 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1 274 fastighetsmäklare. I

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 2012-03-13 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 Arbetsmarknadens läge Efterfrågan på arbetskraft är fortsatt hög i Stockholms län. Totalt anmäldes under februari

Läs mer

Investeringsstöd till äldrebostäder

Investeringsstöd till äldrebostäder Dokumentets innehåll: Sid 1: Trendrapport från bidragets start Sid 2: Beviljade bidrag, svis på karta Sid 3: Detaljrapport från bidragets start Sid 4: Trendrapport senaste året Sid 5: Detaljrapport för

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 Färre fick arbete i augusti Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Jönköpings län

Mäklarinsikt 2013:1 Jönköpings län Jönköpings län Mäklarinsikt 2013:1 Jönköpings län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508

Läs mer

Den ljusnande framtid är vård

Den ljusnande framtid är vård Den ljusnande framtid är vård Fokus på effektiviseringsgapet www.regeringen.se sök på LEV Den ljusnande framtid är vård Bakgrund - en åldrande befolkning medför ökad efterfrågan på vård och omsorg Syfte

Läs mer

Individuell löneutveckling landsting

Individuell löneutveckling landsting Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Företagarpanelen Q Kalmar län

Företagarpanelen Q Kalmar län Företagarpanelen Q4 2012 län Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012 Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-10-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012 I september fortsatte försvagningen av arbetsmarknaden i

Läs mer