Lokal 2:3 i kommunhuset, Munkhättevägen 45 i Tumba

Transkript

1 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [2] Kultur- och fritidsnämnden Tid Tisdagen den 24 september, kl 19:00 Plats Lokal 2:3 i kommunhuset, Munkhättevägen 45 i Tumba Ärenden Justering Förvaltningschefen informerar: - Tullinge idéhus - Brantbrinks ishall - Albyvägen 7 - Rekryteringar - Hantering av läsplattor 1 Svar på medborgarförslag - Utomhusgymnastik i Storvretsparken 2 Yttrande över medborgarförslag - Gräsplan på Björkhaga skolas bollplan 3 Yttrande över medborgarförslag - "Knopens plats" - En samlingsplats i Uttran 4 Yttrande över motion - Matlagning på fritidsgårdar (TUP) 5 Yttrande över motion - Historiska promenader i Botkyrka kommun (FP) 6 Ettårsplan Delårsbokslut januari - augusti Medborgarundersökningen 2013

2 BOTKYRKA KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2[2] Kultur- och fritidsnämnden Svar på remiss - Förslag till strategi - Kreativa Botkyrka 10 Uppskjutande av beslut om ekonomiska ramar för föreningskategorier 11 Revision av föreningar Avslag på ansökan om grundbidrag, Tullinge Muay Thai IF 13 Extra anläggningsbidrag till TTP Fotboll 14 Ersättning för Brantbrinks ishall 15 Sammanträdesordning Anmälningsärenden 17 Delegationsbeslut Gruppmöten kl 18:00: Majoriteten Lokal 2:3 Oppositionen restaurang Helges Anmäl eventuellt förhinder till Susanna Evert på telefon eller susanna.evert@botkyrka.se. Välkomna! Mattias Gökinan Kultur- och fritidsnämndens ordförande Susanna Evert Nämndsekreterare

3 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kultur- och fritidsnämnden Dnr KF/2013:89 Svar på medborgarförslag - Utomhusgymnastik i Storvretsparken (KF/2013:89) Beslut Kultur- och fritidsnämnden bifaller medborgarförslaget. Ärendet Kultur- och fritidsnämnden fick medborgarförslaget Utomhusgymnastik i Storvretsparken. Förslagsställaren föreslår att utomhusgymnastik kunna organiseras i Storvretsparken under de varma månaderna på året. Som inspiration för hur de skulle kunna organiseras hänvisar han till liknande verksamhet som bedrivs av Friskis & svettis i Stockholmsområdet. Förslagsställaren skriver att utomhusgymnastiken är ett anspråkslöst sätt att motionera och samtidigt vara ute i friska luften. Parkerna lever upp genom dessa aktiviteter. Kultur- och fritidsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Sammanfattning Kultur- och fritidsförvaltningen känner till att utomhusgymnastik är en populär aktivitet på många platser och instämmer i motiveringen att det är ett trevligt och enkelt sätt att motionera i det fria. Förvaltningen ska under året ställa frågan till i första hand Friskis & Svettis och det lokala föreningslivet och i andra hand till övriga aktörer på friskvårdsområdet om de är intresserade att bedriva sådan verksamhet i Tumba. Förvaltningen ska aktivt verka för att förslaget blir verklighet under 2014.

4 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2013:89 Referens Linus Söderling Mottagare Kultur- och fritidsnämnden Svar på medborgarförslag - Utomhusgymnastik i Storvretsparken Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden bifaller medborgarförslaget. Ärendet Kultur- och fritidsnämnden fick medborgarförslaget Utomhusgymnastik i Storvretsparken. Förslagsställaren föreslår att utomhusgymnastik kunna organiseras i Storvretsparken under de varma månaderna på året. Som inspiration för hur de skulle kunna organiseras hänvisar han till liknande verksamhet som bedrivs av Friskis & svettis i Stockholmsområdet. Förslagsställaren skriver att utomhusgymnastiken är ett anspråkslöst sätt att motionera och samtidigt vara ute i friska luften. Parkerna lever upp genom dessa aktiviteter. Sammanfattning Ett av kultur och fritidsförvaltningens viktigaste uppdrag är att verka för att det finns ett rikt idrotts och fritidsliv i Botkyrka som alla som vill kan ta del av. Föreningslivet och de ideella organisationerna är viktiga resurser för att nå målen på kultur- och fritidsområdet. Kultur och fritidsförvaltningen känner till att utomhusgymnastik är en populär aktivitet på många platser och instämmer i motiveringen att det är ett trevligt och enkelt sätt att motionera i det fria. Under 2013 prövas en liknande verksamhet på Fittja äng i samarbete med Fittjabadet. Förvaltningen ska under året ställa frågan till i första hand Friskis & Svettis och det lokala föreningslivet och i andra hand till övriga aktörer på friskvårdsområdet om de är intresserade att bedriva dylik verksamhet i Tumba. Förvaltningen ska verka aktivt för att förslaget blir verklighet under Kultur- och fritidsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post linus.soderling@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

5 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2013:89 Pernilla Hellman Kultur- och fritidschef Ann-Christine Andersson Tf verksamhetschef Ungdom & förening Expedieras till Förslagsställaren

6 Till Kulturnämnden-och fritidsnämnden i Botkyrka FÖRSLAG OM UTOMHUSGYMNASTIK Friskis & Svettis brukar varje sommar ha utomhusgymnastik i några parker i Stockholm. Denna gymnastik är kostnadsfri och tillgänglig för alla. Utomhusgymnastiken är en trevlig och nyttig verksamhet för människor att gymnastisera ute i det fria. Dessutom bidrar gymnastiken till ett aktivt inslag i parkerna. Man kan på ett anspråkslöst sätt motionera och samtidigt vara ute i friska luften. Parkerna lever upp genom dessa aktiviteter. I nuläget är det dock enbart människor innerstaden som erbjuds dessa aktiviteter. Denna form av motion är något som även människor utanför Stockholms stad borde kunna ta del av utan att behöva tidskrävande och kostsamma resor till Stockholm för att kunna deltaga. Det är viktigt att stimulera fritidsaktiviteter i närområdet för att erbjuda innevånarna en aktivitet under sommarmånaderna. Aktiviteter fyller även en social funktion när människor träffas i gemensamma aktiviteter. En dylik verksamhet skulle på ett positivt sätt ge innevånarna i Botkyrka närhet till aktiv fritid under sommarmånaderna. Dessutom skulle det stimulera parken som en mötesplats för människor. Föreslås därför att undersöka möjligheterna med Friskis&Svettis att genomföra en dylik verksamhet i exempelvis Storvretenparken. Jens Wallén

7 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kultur- och fritidsnämnden Dnr KF/2013:122 Yttrande över medborgarförslag - Gräsplan på Björkhaga skolas bollplan (KF/2013:122) Beslut Medborgarförslaget är besvarat. Ärendet Kultur- och fritidsnämnden fick i uppdrag att yttra sig över ett medborgarförslag Gräsplan på Björkhaga skolas bollplan. Bakgrunden är att skolbarnen är mycket förtjusta i fotboll och spelar det under rasterna. Grusplanen de har är lerig och blöt under vissa perioder, vilket gör att den är svår att spela på. Eftersom elever har hört att kommunen slänger gräset från gamla konstgräsplaner frågar de om detta gräs istället skulle kunna läggas på deras bollplan. Kultur- och fritidsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Sammanfattning Kommande år ska konstgräs bytas ut på två planer. Kultur- och fritidsförvaltningen svarar att det sedan tidigare är planerat att man i samarbete med utbildningsförvaltningen ska fördela det gamla konstgräset på skolor och spontanidrottsplatser.

8 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2013:122 Referens Roger Vintemar Mottagare Kultur- och fritidsnämnden Medborgarförslag, Gräsplan på Björkhaga skolas bollplan Förslag till beslut Medborgarförslaget är besvarat. Ärendet Kultur- och fritidsnämnden fick i uppdrag att yttra sig över ett medborgarförslag Gräsplan på Björkhaga skolas bollplan. Bakgrunden är att skolbarnen är mycket förtjusta i fotboll och spelar det under rasterna. Grusplanen de har är lerig och blöt under vissa perioder, vilket gör att den är svår att spela på. Eftersom elever har hört att kommunen slänger gräset från gamla konstgräsplaner frågar de om detta gräs istället skulle kunna läggas på deras bollplan. Sammanfattning Kommande år ska konstgräs bytas ut på två planer. Kultur- och fritidsförvaltningen svarar att det sedan tidigare är planerat att man i samarbete med utbildningsförvaltningen ska fördela det gamla konstgräset på skolor och spontanidrottsplatser. Yttrande Att återanvända konstgräs är kultur- och fritidsförvaltningen är positiva till. De kommande åren ska konstgräset bytas på två konstgräsplaner, en 2014 och ytterligare en Avsikten är att det gamla gräset ska kunna fördelas till några skolor eller spontanidrottsplatser och därmed fortsätta ge spelglädje till barn och vuxna. Kultur- och fritidsförvaltningen kommer under 2014 i dialog med bland annat utbildningsförvaltningen besluta var konstgräset ska återanvändas. Expedieras till Kommunledningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post roger.vintemar@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

9 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Motivering Elisabet Lindahl Elisabet Lindahl Gräsplan på Björkhaga skolas bollplan. En elev i klass 2 A har hört att det finns gamla gräsplaner som en del slänger och att vi skulle kunna ta sånt och lägga ut. Klass 2 A på Björkhaga skola har tagit upp detta på sina klassråd flera gånger och vi har diskuterat hur det kan lösas, att det kostar pengar och arbetsinsatser m m. Nu tänkte jag som klasslärare för den här klassen att vi lämnar in ett medborgarförslag och hoppas på att få stöd från kommunen. Planen blir nämligen väldigt lerig och blöt emellanåt, särskilt vår och höst, då det ju också är skola och eleverna nyttjar planen varje rast för de älskar fotboll.

10 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kultur- och fritidsnämnden Dnr KF/2013:141 Yttrande över medborgarförslag - "Knopens plats" - En samlingsplats i Uttran (KF/2013:141) Beslut Kultur- och fritidsnämnden avstyrker medborgarförslaget. Ärendet Kultur- och fritidsnämnden fick i uppdrag att yttra sig över ett medborgarförslag Knopens plats, en samlingsplats i Uttran. Förslagsställaren vill att kommunen köper in tomten Uttran 1:23, Malmsjövägen 2 och gör en kombinerad park- och kulturplats där. Motiveringen är att scoutledaren Brita Källström hade sin stuga från 1700-talet på tomten, samt att det vore en bra insats främst för barnen i Uttran. Kultur- och fritidsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Sammanfattning Kultur- och fritidsförvaltningen är generellt positiva till mötesplatser för att ge medborgarna möjlighet till en aktiv och stimulerande fritid. Dock anser vi att det är tekniska nämnden som utifrån en helhetsbild av kommunens behov får bedöma om det ska anläggas en ny park i Uttran. Det gamla torpet som förslagsställaren nämner står inte längre kvar på platsen. Ur kulturhistorisk synpunkt har tomten därför förlorat mycket av sitt värde.

11 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2013:141 Referens Åsa Anderljung Mottagare Kultur- och fritidsnämnden Knopens plats, En samlingsplats i Uttran Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden avstyrker medborgarförslaget. Ärendet Kultur- och fritidsnämnden fick i uppdrag att yttra sig över ett medborgarförslag Knopens plats, en samlingsplats i Uttran. Förslagsställaren vill att kommunen köper in tomten Uttran 1:23, Malmsjövägen 2 och gör en kombinerad park- och kulturplats där. Motiveringen är att scoutledaren Brita Källström hade sin stuga från 1700-talet på tomten, samt att det vore en bra insats främst för barnen i Uttran. Sammanfattning Kultur- och fritidsförvaltningen är generellt positiva till mötesplatser för att ge medborgarna möjlighet till en aktiv och stimulerande fritid. Uttran lider precis som många andra villaområden brist på allmänna lek- och parkmiljöer, och en park i området skulle kunna bli ett gemensamt rum för Botkyrkaborna. Dock anser vi att det är tekniska nämnden som utifrån en helhetsbild av kommunens behov får bedöma om det ska anläggas en ny park i Uttran. Det gamla torpet som förslagsställaren nämner står inte längre kvar på den aktuella platsen. Ur kulturhistorisk synpunkt har platsen därför förlorat mycket av sitt värde. Pernilla Hellman Kultur- och fritidschef Susanna Freund-Widman Tf kulturchef Expedieras till Förslagsställaren Kommunledningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post asa.anderljung@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

12 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Motivering Birgitta Dia-Tsi-Tay "KNOPENS PLATS" En samlingsplats, en grön oas, en liten kulturplats till oss i Uttran! Tomten där Brita Källström*, kallad KNOPEN, hade sin stuga från 1700-talet, skulle vara en utmärkt plats för detta! Med gräsmatta,buskar,några gångar och ett par bänkar att vila på. Plus några gungor o något mer för barnen som ersättning för skolgården vid gamla Uttrans skola dit inga barn får gå idag, fast man lovade det. Fastigheten heter Uttran 1:23, Malmsjöv 2. Önskan är att kommunen köper fastigheten och gör en insats för miljö och kultur i Uttran! Se ovan! Idén är förankrad hos Scouterna i Uttran, Uttrans Villaägarförening och Grödinge Hembygdsförening. *Brita Källström var Scoutledare och kallades för Knopen.

13 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kultur- och fritidsnämnden Dnr KF/2013:150 Yttrande över motion - Matlagning på fritidsgårdar (TUP) (KF/2013:150) Beslut Kultur- och fritidsnämnden avstyrker motionen. Ärendet Kultur- och fritidsnämnden fick i uppdrag att yttra sig över en motion Matlagning på fritidsgårdar (TUP). Tullingepartiet föreslår fullmäktige att uppdra åt berörda förvaltningar att utreda möjligheterna till matlagning på fritidsgårdarna, samt undersöka om det finns intresse hos fritidsgårdarnas besökare och personal att laga mat. Kultur- och fritidsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Sammanfattning Kultur- och fritidsförvaltningen har god kännedom om fritidsgårdarnas olika förutsättningar och möjligheter när det gäller matlagning. Några fritidsgårdar har ordentliga kök, men de flesta är begränsade till mindre pentryn och serveringsdiskar. Gemensamt för samtliga verksamheter är dock att de måste förhålla sig till gällande föreskrifter för livsmedelshantering. Kraven för att följa dessa är höga och försvårar tyvärr möjligheten att använda matlagning som en social aktivitet på det sätt som motionärerna föreslår. När det gäller att ta reda på vad fritidsgårdarnas besökare har för intressen är detta en grundläggande del i verksamheternas uppdrag. Ungdomarnas delaktighet och inflytande ska vara en utgångspunkt för aktiviteter i verksamheten och dialoger mellan personal och ungdomar förekommer därför kontinuerligt.

14 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2013:150 Referens Ann-Christine Andersson Mottagare Kultur- och fritidsnämnden Yttrande över motion Matlagning på fritidsgårdar Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden avstyrker motionen. Ärendet Kultur- och fritidsnämnden fick i uppdrag att yttra sig över en motion Matlagning på fritidsgårdar (TUP). Tullingepartiet föreslår fullmäktige att uppdra åt berörda förvaltningar att utreda möjligheterna till matlagning på fritidsgårdarna, samt undersöka om det finns intresse hos fritidsgårdarnas besökare och personal att laga mat. Sammanfattning Kultur- och fritidsförvaltningen har god kännedom om fritidsgårdarnas olika förutsättningar och möjligheter när det gäller matlagning. Några fritidsgårdar har ordentliga kök, men de flesta är begränsade till mindre pentryn och serveringsdiskar. Gemensamt för samtliga verksamheter är dock att de måste förhålla sig till gällande föreskrifter för livsmedelshantering. Kraven för att följa dessa är höga och försvårar tyvärr möjligheten att använda matlagning som en social aktivitet på det sätt som motionärerna föreslår. När det gäller att ta reda på vad fritidsgårdarnas besökare har för intressen är detta en grundläggande del i verksamheternas uppdrag. Ungdomarnas delaktighet och inflytande ska vara en utgångspunkt för aktiviteter i verksamheten och dialoger mellan personal och ungdomar förekommer därför kontinuerligt. Yttrande Kultur- och fritidsförvaltningen har god kännedom om fritidsgårdarnas olika förutsättningar och möjligheter när det gäller matlagning. Någon utredning för att ytterligare undersöka detta är inte nödvändig. Vi kan konstatera att förutsättningarna skiljer sig åt; några fritidsgårdar har ordentliga kök medan de flesta är begränsade till mindre pentryn och serveringsdiskar. På flera håll finns dock möjlighet att vid särskilda tillfällen låna närliggande skolors kök eller hemkunskapssalar, vilket eventuellt skulle kunna utnyttjas mer än det görs idag. Gemensamt för samtliga verksamheter är dock att de måste för- Kultur- och fritidsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 49, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post ann-christine.andersson@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

15 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2013:150 hålla sig till gällande föreskrifter för livsmedelshantering. Kraven för att följa dessa är höga och försvårar tyvärr möjligheten att använda matlagning som en social aktivitet på det sätt som motionärerna föreslår. Att det är viktigt att våra verksamheter erbjuder hälsoriktiga varor är något som vi konstaterat även tidigare, t.ex. i yttrandet över motionen Förbjud försäljning av godis, snacks, läsk och s.k. energidryck i kommunens skolcafeterior och fritidsgårdar (KF/2012:333), där det också framkommer att kommunens kostpolicy är vägledande för verksamheterna. När det gäller att ta reda på vad fritidsgårdarnas besökare har för intressen är detta en grundläggande del i verksamheternas uppdrag. Ungdomarnas delaktighet och inflytande ska vara en utgångspunkt för aktiviteter i verksamheten och dialoger mellan personal och ungdomar förekommer därför kontinuerligt. Som fritidsledare ingår inte matlagning i ordinarie arbetsuppgifter och det ingår inte heller i fritidsgårdarnas uppdrag att servera måltider (undantaget mellanmålen på eftermiddagarnas fritidsklubbar). Detta är heller inte något som bör åläggas dem. Däremot är det väldigt viktigt att personalen kan fånga upp besökares önskemål och tillsammans med dem, i den mån det är möjligt och inom ramen för gällande regler, sträva efter att deras initiativ förverkligas. Detsamma gäller om önskemålet handlar om matlagning eller något annat. Pernilla Hellman Kultur- och fritidschef Ann-Christine Andersson Tf verksamhetschef Ungdom och förening Expedieras till Kommunledningsförvaltningen

16 MOTION Kommunfullmäktige Matlagning på fritidsgårdar Kommunens fritidsgårdar är en viktig plats där det t ex är möjligt att nå ungdomar som saknar stabila hemmiljöer. På fritidsgårdarna kan alla ungdomar vistas utan krav på prestation som annars förekommer inom till exempel idrottsföreningar. Det är glädjande att besöka den fina och välskötta fritidsgården i centrala Tullinge. Men tyvärr saknar gården möjligheter till matlagning. Istället får ungdomarna nöja sig med snabbmat, halvfabrikat och pulverblandningar. Ungdomars hälsa debatteras ofta. Nyckeln till god hälsa är att kombinera regelbunden motion och en balanserad kost. Ungdomar som är aktiva på sin fritid har behov av sund kost, bestående av bra råvaror. Det finns inga enkla lösningar för att förbättra ungdomars kosthållning. Det kan dock vara svårt att som föräldrar övertyga sina tonåringar till att äta hälsosamt, när det finns onyttig snabbmat som säljs på fritidsgården. Många anser dessutom att ungdomar har för lite hemkunskap i skolan och att de borde få mer kunskaper om matlagning. Vidare ska de flesta ungdomarna, inom några år, flytta hemifrån och då kan det vara bra att lära sig att laga bra mat för en billig peng. Att laga maten från grunden är roligt både för ungdomarna och för fritidsledarna. Möjligheten att tillsammans laga god mat eller baka något gott bidrar till att det blir det ännu roligare att tillbringa en del av kvällen på fritidsgården. Mat som inte går åt kan frysas in så att man har något mer än bara snabbmat att sälja. Vi föreslår kommunfullmäktige besluta att att berörda förvaltningar får i uppdrag att utreda möjligheterna till matlagningen på kommunens fritidsgårdar, samt berörda förvaltningar får i uppdrag att se över om det finns intresse hos fritidsgårdarnas personal och besökare att laga mat. Karin Nakamura Lindholm (TUP) Tullingepartiet - med målet Tullinge egen kommun - blev största partiet i Tullinge och 3:e största partiet i Botkyrka kommun i valet 2010.

17 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kultur- och fritidsnämnden Dnr KF/2013:151 Yttrande över motion - Historiska promenader i Botkyrka kommun (FP) (KF/2013:151) Beslut Kultur- och fritidsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Motionen är besvarad. Ärendet Kultur- och fritidsnämnden fick i uppdrag att yttra sig över en motion Historiska promenader i Botkyrka kommun (FP). Motionärerna vill att kultur- och fritidsförvaltningen utreder möjligheten att upprätta en eller flera historiska promenader i Botkyrka kommun. Kultur- och fritidsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Sammanfattning Botkyrka kommun har i jämförelser med andra kommuner ett relativt stort utbud av aktiviteter och möjligheter att ta till sig information om platsens historia. Kultur- och fritidsförvaltningen erbjuder guidade vandringar och bussturer i vårt koncept upptäck unika Botkyrka, skyltning av kulturmiljöer samt information på kommunens hemsida i den kulturhistoriska guiden. Utvecklingen av nya kulturspår ligger också i linje med vad motionären efterfrågar. Sammanlagt genomför kultur och fritidsförvaltningen ca 30 kulturhistoriska vandringar årligen.

18 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2013:151 Referens Åsa Anderljung Mottagare Kultur- och fritidsnämnden Yttrande över motion Historiska promenader i Botkyrka kommun (FP), KS/2013:391 Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Motionen är besvarad. Ärendet Kultur- och fritidsnämnden fick i uppdrag att yttra sig över en motion Historiska promenader i Botkyrka kommun (FP). Motionärerna vill att kultur- och fritidsförvaltningen utreder möjligheten att upprätta en eller flera historiska promenader i Botkyrka kommun. Sammanfattning Botkyrka kommun har i jämförelser med andra kommuner ett relativt stort utbud av aktiviteter och möjligheter att ta till sig information om platsens historia. Kultur- och fritidsförvaltningen erbjuder guidade vandringar och bussturer i vårt koncept upptäck unika Botkyrka, skyltning av kulturmiljöer samt information på kommunens hemsida i den kulturhistoriska guiden. Utvecklingen av nya kulturspår ligger också i linje med vad motionären efterfrågar. Sammanlagt genomför kultur och fritidsförvaltningen ca 30 kulturhistoriska vandringar årligen. Yttrande Kultur och fritidsförvaltningen har sedan många år bedrivit liknande verksamheter som motionären efterfrågar. Vi erbjuder guidade vandringar och bussturer i vårt koncept upptäck unika Botkyrka, skyltning av kulturmiljöer samt information på kommunens hemsida i den kulturhistoriska guiden. Sammanlagt genomför kultur och fritidsförvaltningen ca 30 kulturhistoriska vandringar årligen, varav några är speciellt inriktade mot äldre. Kultur- och fritidsförvaltningen har också under de senaste åren haft ett samarbetsprojekt med Stockholms läns museum där vi har vidareutvecklat Hallunda kulturstig. Med hjälp av externa medel från Landstinget har vi tillsammans skapat tre kulturspår, i Norsborg, Hallunda och Fittja. I projektet Kultur- och fritidsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post asa.anderljung@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

19 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2013:151 vi lyfter fram olika tiders kulturarv och väver samman nutid med det förgångna i beskrivningen av platsens historia. Både förhistoriska platser och samtida kulturmiljöer som de religiösa rummen, Ljusets kyrka, S:t Petrus & Paulus syrisk-ortodoxa kyrka samt Fittjamoskén finns med i de tre nya kulturspåren som berättelser om dagens Sverige. I projektet har vi samarbetat med församlingar, föreningar och skolor för att hitta personliga berättelser från de utvalda miljöerna. Med hjälp av ljudappar som kan laddas ner i telefonen får vandraren möjlighet att lyssna på personliga minnen. Dessutom har nya skyltar tagits fram till de nya kulturspåren. Inrättandet av kulturspåren är gjord med tanke på att människorna ska lätt kunna röra sig mellan de olika promenaderna i norra Botkyrka. Botkyrka kommun har i jämförelser med andra kommuner ett relativt stort utbud av aktiviteter och möjligheter att ta till sig information om platsens historia. Läs gärna mer om vad vi erbjuder på kommunens hemsida: Pernilla Hellman Kultur- och fritidschef Susanna Freund-Widman Tf kulturchef Expedieras till Kommunledningsförvaltningen

20 MOTION Historiska promenader i Botkyrka kommun Förslag till beslut: att Kultur- och fritidsförvaltningen får i uppdrag att utreda möjligheterna att skapa en eller flera historiska promenader i Botkyrka kommun Motivering Under ett besök i Washington DC (USA), upptäckte jag att det i staden fanns ett flertal historiska promenader. Promenaderna är självguidande med skyltar med berättelser, historiska fotografier och kartor. Detta skapar kunskap om grannområdet stolthet över dess historia. Folkpartiet anser att detta är något som Botkyrka kommun borde ta efter. Vi behöver lyfta fram vår historia och öka kunskaperna om människor som levde här tidigare. Ett intressant område att börja med är Tumba. En historisk promenad där skulle kunna berätta om bruket, konstnären X-et, gamla kommunalhuset, gamla föreningshus m.m. Promenaderna skulle vara något som lockar ut våra kommuninvånare på hälsopromenader likaväl som de kan lyftas fram i våra turistbroschyrer. Kommunen skulle kunna ge föreningar, studieförbund, kyrkor eller enskilda möjlighet att ge förslag till skyltar och möjlighet att bidra med berättelser och foton. Heléne Wåhleman

21 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kultur- och fritidsnämnden Dnr KF/2013:182 Ettårsplan 2014 (KF/2013:182) Beslut Kultur- och fritidsnämnden överlämnar förslaget till ettårsplan för 2014 till kommunstyrelsen. Sammanfattning Ettårsplanen 2014 beskriver kultur- och fritidsnämndens mål, åtaganden och ekonomiska förutsättningar för Nämndens budgetram har räknats upp med 3,9 mnkr för löner och prisökningar samt med 3,4 mnkr för ökade driftskostnader. Samtidigt har nämnden fått effektiviseringskrav på 2,1 mnkr. Besparingarna kommer att prägla förvaltningens budgetarbete inför 2014 och kommer att redovisas för kulturoch fritidsnämnden senast december Kommunens övergripande arbete med ettårsplanerna är i ett utvecklingsskede där vi försöker hålla nere mängden text och antalet åtaganden. Detta gör att ettårsplanen 2014 förhoppningsvis ska vara lite tydligare och enklare att ta till sig. Kultur- och fritidsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse

22 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2013:182 Referens Andreas Dahlgren Mottagare Kultur- och fritidsnämnden Ettårsplan 2014 Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden överlämnar förslaget till ettårsplan för 2014 till kommunstyrelsen. Sammanfattning Ettårsplanen 2014 beskriver kultur- och fritidsnämndens mål, åtaganden och ekonomiska förutsättningar för Nämndens budgetram har räknats upp med 3,9 mnkr för löner och prisökningar samt med 3,4 mnkr för ökade driftskostnader. Samtidigt har nämnden fått effektiviseringskrav på 2,1 mnkr. Besparingarna kommer att prägla förvaltningens budgetarbete inför 2014 och kommer att redovisas för kulturoch fritidsnämnden senast december Utöver de kostnader som nämnden kompenserats för finns behov av ytterligare justeringar: - ökade hyreskostnader efter återuppbyggandet av Brantbrinks ishall, 1,0 mnkr - kostnader för uppvärmning av Brantbrinks konstgräsplan vintertid, 150 tkr - överföring av medel från utbildningsnämnden för fritidsklubben vid Grindtorpskolan, 390 tkr. Kommunens övergripande arbete med ettårsplanerna är i ett utvecklingsskede där vi försöker hålla nere mängden text och antalet åtaganden. Detta gör att ettårsplanen 2014 förhoppningsvis ska vara lite tydligare och enklare att ta till sig. Pernilla Hellman Kultur- och fritidschef Expedieras till Kommunstyrelsen Andreas Dahlgren Tf administrativ chef Kultur- och fritidsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post andreas.dahlgren@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

23 1 [16] Kultur- och fritidsnämnden Mål och budget Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel Org.nr Bankgiro

24 2 [16] Ettårsplan 2014 för kultur- och fritidsnämnden Innehåll Ansvar och uppdrag... 3 Samlad analys av uppdrag och nuläge... 3 Verksamhetsresultat... 3 Resurser... 4 Väsentliga områden... 4 Sammandrag drift och investeringsbudget... 5 Nämndens mål och åtaganden Målområde 1. Medborgarnas Botkyrka... 6 Mål 1 Botkyrkaborna är mer delaktiga i samhällsutvecklingen... 6 Mål 2 Botkyrkaborna har mer jämställda och jämlika förutsättningar och villkor... 7 Mål 3 Botkyrkaborna är friskare och mår bättre... 9 Målområde Framtidens jobb... 9 Målområde Välfärd med kvalitet för alla Mål 6 Kunskapsresultaten förbättras och skillnader beroende på kön och social bakgrund minskar Mål 7 Botkyrkas äldre lever ett mer aktivt liv och får den vård och omsorg de behöver Målområde Grön stad i rörelse Mål 9 I Botkyrka byggs fler attraktiva bostäder för ökad variation och mer levande stadsmiljöer Målområde Kultur och kreativitet ger kraft Mål 10 Kommunen stimulerar kreativitet och entreprenörskap Mål 11 Fler Botkyrkabor har möjlighet att uppleva och skapa kultur Målområde En effektiv och kreativ kommunal organisation Mål 12 Effektiv organisation med ökad kvalitet och rätt kompetens Mål 13 Fossilbränslefri kommunal organisation senast Resursfördelning Driftbudget verksamhetsnivå Investeringar

25 BOTKYRKA KOMMUN 3 [16] Ansvar och uppdrag Kultur- och fritidsnämndens verksamhet utgår ifrån alla människors lika värde och grundläggande behov av utveckling, kultur, fysisk aktivitet, upplevelser, kunskap, hälsa, möten och av att vara delaktig. Kultur- och fritidsnämnden har till uppgift att främja kulturlivet och fritidsverksamheten i kommunen. Barn och unga i Botkyrka ska ha särskild möjlighet till en varierad fritid som de kan påverka. Verksamheterna ska stärka ungas trygghet, självständighet och positiva utveckling. Verksamheterna ska uppmuntra till att pröva nya saker och ge goda möjligheter till fysiska, sociala och kulturella utmaningar. Barn och ungdomar ska vara stolta över att bo i Botkyrka. Samlad analys av uppdrag och nuläge Verksamhetsresultat Botkyrka är en av landets främsta och välkända kulturkommuner och ska fortsatt ha en tätposition nationellt. För att vara framkant även framöver kommer genomförandet av kulturstrategin de kommande åren att vara mycket viktig. Biblioteksverksamheten är också uppmärksammad nationellt med en interkulturell inriktning och lokal närvaro som uppskattas i stadsdelarna. Samtidigt visar nationella rapporter alarmerande siffror när det gäller läsvanor och läsförståelse, framförallt för pojkar. Språksituationen i Botkyrka gör att behovet av läs- och språkstimulans är extra stort. I tider av lågkonjunktur och arbetslöshet ökar behovet av bibliotek och det krävs krafttag för att bryta denna negativa utveckling. Inom fritidsområdet arbetar Botkyrka snarare för att komma ikapp. Vad gäller anläggningsbeståndet finns generösa ytor sporthallar och konstgräsplaner där utbudet per invånare är bland det största i Stockholmsområdet. Dock är beståndet föråldrat och kräver underhållsåtgärder de kommande åren, inte minst de två badhusen och rackethallen. Utvecklingen inom den öppna fritidsverksamheten (fritidsgårdar, fritidsklubbar och mötesplatser för unga vuxna) har varit positiv, bland annat med satsningar på bättre tjänster, öppethållande och långsiktigt jämställdhetsarbete. Mycket återstår dock att göra vad gäller anställningsförhållanden, bemanning, öppettider över året och utveckling av mötesplatser för unga vuxna. På idrottssidan har föreningsstödet minskat i relation till invånarantalet och antalet deltagartillfällen minskar och är nu bland de lägsta på Södertörn. Det finns alltför stora skillnader mellan killar och tjejers idrottande och även stora skillnader mellan de olika kommundelarna. Utvecklingen vad gäller spontana aktiviteter har dock varit mycket god de senaste åren, både vad gäller spontanidrottsplatser och utegym samt möjligheten till organiserad spontanid-

26 BOTKYRKA KOMMUN 4 [16] rott. Kommunfullmäktiges fastställande av det idrottspolitiska handlingsprogrammet understryker de höjda ambitionerna för idrotten de kommande åren. Botkyrkas positiva befolkningsutveckling gör att samtliga verksamheters kapacitet att möta fler besökare måste öka. Arbetsmetoder och angreppssätt måste utvecklas men det kan även komma att bli nödvändigt med resurstillförsel för att klara framtida behov, exempelvis för att höja kapaciteten på kulturskolan, klara bibliotekens medieförsörjning och för att inte urholka föreningsstödet ytterligare. Kultur- och fritidsförvaltningen svarar för en infrastruktur av öppna mötesplatser i kommunen genom bibliotek, fritidsgårdar, konsthall och idrottsanläggningar. Utmaningen de kommande åren är att göra dessa mer interkulturella, tillåtande och stärka korsbefruktningen mellan olika områden och grupper. Det finns också behov av att stärka synligheten av nämndens verksamheter och de aktiviteter som andra aktörer genomför inom kultur- och fritidsfältet i kommunen. Barn och ungas inflytande är livsviktigt för ett levande, demokratiskt samhälle. Därför behöver formerna för ungas inflytande och ungas egna organisering utvecklas och formeras inom ramen för en kommunal ungdomspolitik i Botkyrka. Resurser Kultur- och fritidsnämndens visar på en marginellt positiv prognos vid den andra delårsavstämningen. Den uteblivna hyreskostnaden för Brantbrinks ishall har skapat utrymme för ökade underhållsinsatser men överskottet äts delvis upp av akuta insatser vid Hacksjöbanan och Tumba bibliotek. Ökade personalkostnader vid oroligheterna i våras och sommaröppethållande vid Musikhuset Norsborg vägs upp av ett överskott på föreningsbidragen. Väsentliga områden De områden som kultur- och fritidsnämnden vill prioritera de kommande åren är: Stärka det interkulturella arbetet och bli angelägna för fler. Stärka och stimulera Botkyrkabornas kreativitet. Stärka förutsättningarna för idrott, motion, friluftsliv och spontana aktiviteter. Stärka läslust och läskunnighet. Främja och stimulera ungas intressen, engagemang och delaktighet. Stärka Botkyrkas roll som ledande kulturkommun. Utveckla vårt strategiska arbete med våra lokaler och anläggningar. Stärka folkhälsan i Botkyrka.

27 BOTKYRKA KOMMUN 5 [16] Sammandrag drift och investeringsbudget Miljoner kronor Bokslut 2011 Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 Verksamhetens intäkter(+) 24,5 24,5 18,9 19,5 Verksamhetens kostnader (-) -199,5-221,5-225,4-230,9 Nettokostnad (+/-) -176,0-197,0-206,6-211,4 Nettoinvesteringar (+/-) -5,1-8,1-7,5-7,2 Nämndens budgetram har räknats upp med 3,9 mnkr för löner och prisökningar samt med 3,4 mnkr för ökade driftskostnader. Samtidigt har nämnden fått effektiviseringskrav på 2,1 mnkr. De ökade driftskostnaderna fördelas enligt följande: o 1,2 mnkr för ökat bidrag till Cirkus Cirkör o 1,0 mnkr för hyreskostnader för Rikstenshallen, Eklids sporthall och Idrottshuset o 1,2 mnkr för kostnadsökningar för de nya lokalerna för fritidsgården i Alby och upprustningen av Rödstu hage. Utöver dessa ökade driftkostnader i flerårsplaner finns ytterligare justeringar av kultur- och fritidsnämnden som behöver göras. Dessa är o Brantbrinks ishall efter återuppbyggnaden av taket över Brantbrinks ishall tillkommer ökade hyreskostnader som måste kompenseras. Hyrekonstaden beräknas bli ca 1,0 mnkr, slutgiltig summa redovisas först under o Under 2013 har medel avsatts för uppvärmning av Brantbrink IP s konstgräsplan vintertid. Dessa 150 tkr behöver avsättas även 2014 och framöver. o I samband med överflytten av medel för fritidsklubbsverksamheten 2013 lämnades 390 tkr kvar hos utbildningsnämnden för verksamheten vid Grindtorpskolan. Även dessa ska nu föras över till kultur- och fritidsnämnden. Kultur- och fritidsnämnden vill genomföra de effektiviseringar som ålagts så att de drabbar Botkyrkaborna i så liten omfattning som möjligt. Besparingen lagts ut på verksamheterna att fördela. Detta kommer att resultera i minskad servicenivå inom verksamheterna, exempelvis minskad bemanning på biblioteken och idrottsanläggningarna, längre väntetid på biblioteksmedier, minskat öppethållande på konsthallen, färre kulturaktiviteter mm. Dessvärre kommer allt detta att slå mot våra besökare.

28 BOTKYRKA KOMMUN 6 [16] Utöver detta kommer ett antal åtgärder att bli nödvändiga att genomföra inom förvaltningen. I dagsläget föreslås bland annat ökade intäkter på simhallarna och i rackethallen, stängning av Banslätts squashhall, eventuellt utträde ur Sport Campus Sweden, minskade bidrag till kulturaktörer, besparingar i avtalet med fritidsservice, översyn av badorganisation och rackethall och att projektet med kulturaktiviteter på fritidsklubbarna ställs in. Detta är inte en heltäckande sammanställning utan exempel som ledningsgruppen för kultur- och fritid arbetar med för tillfället. En fördjupad bild av besparingarna liksom en konsekvensanalys kommer att tillställas kultur- och fritidsnämnden under senhösten Nämndens mål och åtaganden 2014 Målområde 1. Medborgarnas Botkyrka Mål 1 Botkyrkaborna är mer delaktiga i samhällsutvecklingen Kultur- och fritidsnämndens mål 1:1a Kultur- och fritidsförvaltningen ska ha en kontinuerlig och god dialog med medborgarna för att säkerställa att verksamheterna är angelägna för medborgarna. Mätbart nämndmål Mätbart mål Utfall 2011 Utfall 2012 Mål 2014 Andel brukare som tycker att de kan vara med och påverka innehållet i våra verksamheter (BU) - Kvinnor 57 % 60 % - Män 56 % 60 % Indikatorer Indikator Utfall 2011 Nöjd medborgar-index idrotts- och motionsanläggningar - Botkyrka 54 - Alla kommuner 59 Nöjd medborgar-index kultur - Botkyrka 59 - Alla kommuner 60 Nöjd medborgar-index bibliotek - Botkyrka 72 - Alla kommuner 73

29 BOTKYRKA KOMMUN 7 [16] Mål 2 Botkyrkaborna har mer jämställda och jämlika förutsättningar och villkor Kultur- och fritidsnämndens mål 1:2a Kultur- och fritidsnämnden ska ge alla medborgare lika möjligheter att ta del av kultur- och fritidslivet i Botkyrka. Mätbart nämndmål Mätbart mål Utfall 2012 Mål 2013 Mål 2014 Andel besökare som upplever att alla besökare behandlas lika (oavsett kön, religion, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller vart man kommer ifrån) (BU) - Kvinnor 86 % 85 % 90 % - Män 84 % 85 % 90 % Indikatorer Indikator Utfall 2010 Tjejer Killar Andel niondeklassare som anser att det de är intresserade av på sin fritid finns att göra. (LUPP) 72 % 73 % Åtagande Under 2014 ska den ungdomspolitiska handlingsplanen, en uppdaterad biblioteksplan och en ny handlingsplan för arbetet med personer med funktionsnedsättning fastställas. Kultur- och fritidsnämndens mål 1:2b Kultur- och fritidsnämndens verksamheter och anläggningar ska ha ett interkulturellt perspektiv och vara tillgängliga och trygga i samma utsträckning för kvinnor och män. Mätbart nämndmål Mätbart mål Utfall 2011 Utfall 2012 Mål 2013 Mål 2014 Könsfördelningen bland besökarna på fritidsklubbarna ska vara inom spannet 60/40.

30 BOTKYRKA KOMMUN 8 [16] tjejer 40 % 40 % % - killar 60 % 60 % % Könsfördelningen bland besökarna på fritidsgårdarna ska vara inom spannet 60/40. - tjejer 38 % 36 % 40 % % - killar 62 % 64 % 60 % % Könsfördelningen bland besökarna på mötesplatserna för unga vuxna ska vara inom spannet 60/40. - tjejer 10 % 20 % 20 % - killar 90 % 80 % 80 % Könsfördelningen bland besökarna på biblioteken ska vara inom spannet 60/40. - kvinnor 54 % 53 % 50 % % - män 46 % 47 % 50 % % Könsfördelningen bland besökarna på Botkyrka konsthall ska vara inom spannet 60/40. - kvinnor 71 % 53 % 65 % % - män 29 % 47 % 35 % % Könsfördelningen bland eleverna i ämneskurser vid Botkyrka kulturskola ska vara inom spannet 60/40. - tjejer 64 % 67 % 60 % % - killar 36 % 33 % 40 % % Könsfördelningen bland besökarna på badhusen ska vara inom spannet 60/40. - kvinnor 40 % 40 % 45 % % - män 60 % 60 % 55 % % Könsfördelningen bland deltagartillfällena i idrottsföreningarna ska vara inom spannet 60/40. - kvinnor 35 % 37 % 35 % % - män 65 % 63 % 65 % % Indikatorer Indikator Utfall 2010 Tjejer Killar Andel niondeklassare om anser att det finns något på deras fritid som de inte gör på grund av att de är kille eller tjej (LUPP). 21 % 15 %

31 BOTKYRKA KOMMUN 9 [16] Åtagande Från och med 2014 ska jämställdhetsanalys göras inför beslut om större investeringar ska alla verksamheter ha en interkulturell handlingsplan och arbeta enligt den. Mål 3 Botkyrkaborna är friskare och mår bättre Kultur- och fritidsnämndens mål 1:3a Kultur- och fritidsnämndens verksamheter ska ge goda möjligheter till fysiska och kulturella upplevelser och gemenskap som bidrar till att Botkyrkaborna har ökat välbefinnande och är friskare. Indikatorer Indikator Utfall 2011 Kvinnor Män Utfall 2013 Kvinnor Män Andel medborgare som gått på cirkus/teater/opera (MBU-kof) Andel medborgare som sett bio/film (MBU-kof) Andel medborgare som gått på match/tävling som åskådare (MBU-kof) Andel invånare som besökt ett bibliotek under året (MBU-kof) 28 % 26 % 35 % 26 % 25 % 33 % 39 % 27 % 32 % 38 % 19 % 29 % 72 % 59 % 65 % 62 % Indikator Utfall 2010 Tjejer Killar Utfall 2012 Tjejer Killar Andel niondeklassare som uppger att det är riktigt härligt att leva (Ungdomsenkäten) 64 % 70 % 71 % 68 % Åtagande Under 2014 ska självorganiserad motion och spontanidrott prioriteras i det idrottspolitiska programmet bland annat genom ett första steg i en satsning på spontanaktiviteter vintertid. Målområde Framtidens jobb Kultur- och fritidsnämndens mål 2:a Kultur- och fritidsnämndens verksamhet ska öka möjligheterna för Botkyrkaborna att utbilda sig och få arbete, bland annat inom de kreativa näringarna.

32 BOTKYRKA KOMMUN 10 [16] Målområde Välfärd med kvalitet för alla Kultur- och fritidsnämndens mål 3:a Alla Botkyrkabor ska ha tillgång till bibliotek med angelägen verksamhet och hög kvalitet. Mätbart nämndmål Mätbart mål Utfall 2011 Utfall 2012 Mål 2013 Mål 2014 Besök bibliotekswebben Besök/invånare i biblioteken 5,9 5,7 6,7 5,7 Öppettimmar biblioteken totalt Indikatorer Indikator Utfall 2011 Kvinnor Män Utfall 2013 Kvinnor Män Andel invånare som besökt ett bibliotek under året (MBU-kof) 72 % 59 % 65 % 62 % Åtagande Under 2014 ska en europeisk konferens arrangeras i Botkyrka om hur bibliotek kan arbeta mot analfabetism och bristande läs- och skrivförmåga. Ett Läslyft ska genomföras med insatser riktade mot små barn, pojkars läsning och språkstöd till vuxna. Kultur- och fritidsnämndens mål 3:b Alla barn och unga i Botkyrka ska i sin vardag stimuleras av kulturella upplevelser av konst, kultur och språk. Mätbart nämndmål Mätbart mål Utfall 2011 Utfall 2012 Mål 2013 Mål 2014 Deltagare i aktivitet i kultur i skola och förskola Elever i Botkyrka kulturskolas ämneskurser Elever i Botkyrka kulturskolas övriga verksamheter Åtagande Under 2014 ska filmskapande bli en del av den kulturella allemansrätten.

33 BOTKYRKA KOMMUN 11 [16] Kultur- och fritidsnämndens mål 3:c Alla Botkyrkabor ska kunna ta del av ett aktivt förenings-, idrotts-, motionsoch friluftsliv. Mätbart nämndmål Mätbart mål Utfall 2011 Utfall 2013 Mål 2015 Andel Botkyrkabor som besökt något av badhusen i Botkyrka (MBU-kof) - Kvinnor 47 % 39 % 40 % - Män 41 % 39 % 40 % Andel Botkyrkabor som besökt något motionsspår i Botkyrka (MBU-kof) - Kvinnor 53 % 51 % 53 % - Män 56 % 44 % 50 % Andel Botkyrkabor som besökt någon av kommunens idrottsarenor i Botkyrka - Kvinnor 38 % 38 % 40 % - Män 50 % 40 % 42 % Indikatorer Indikator Andel niondeklassare som idrottar/motionerar i förening eller klubb (LUPP) Utfall 2010 Utfall Tjejer 49 % - Killar 62 % Andel niondeklassare som idrottar/motionerar men inte i förening eller klubb (LUPP) - Tjejer 78 % - Killar 82 % Åtagande Under 2014 inleds ett arbete med att förnya badhusens verksamhet och vision. Lokalförsörjningsplanen ska slutföras, förankras och kommuniceras.

34 BOTKYRKA KOMMUN 12 [16] Kultur- och fritidsnämndens mål 3:d Botkyrkas barn och unga ska engageras i stimulerande, främjande och utvecklande öppna fritidsverksamheter (fritidsklubbar, fritidsgårdar och mötesplatser för unga vuxna). Mätbart nämndmål Mätbart mål Utfall 2011 Utfall 2012 Mål 2014 Besök fritidsklubbar år (antal) Besök på fritidsgårdar för åringar (antal) Besök mötesplatser för unga vuxna (antal) Ej mätt (halvår) Kultur- och fritidsnämndens mål 3:e Kultur- och fritidsnämndens verksamheter ska vara välkända av Botkyrkaborna. Mätbart nämndmål Mätbart mål Utfall 2011 Utfall 2012 Mål 2014 Andel brukare som anser att informationen som finns om verksamheten är bra (BU) - Kvinnor 73 % 75 % - Män 67 % 70 % Åtagande Under 2014 ska ett förslag tas fram för hur förvaltningen kan underlätta och kanalisera föreningars och andra aktörers kommunikation. Mål 6 Kunskapsresultaten förbättras och skillnader beroende på kön och social bakgrund minskar Kultur- och fritidsnämndens mål 3:6a Alla Botkyrkabor ska ha goda förutsättningar att med bibliotek, kultur, idrott, föreningsliv och samhällsengagemang stärka sitt kunskapsbyggande. Mätbart nämndmål Mätbart mål Utfall 2010 Utfall 2012 Mål 2014

35 BOTKYRKA KOMMUN 13 [16] Andel av eleverna i varje årskull som nås av den kulturella allemansrätten. 70 % Mål 7 Botkyrkas äldre lever ett mer aktivt liv och får den vård och omsorg de behöver Kultur- och fritidsnämndens mål 3:7a Kultur- och fritidsnämndens verksamheter ska samordna och producera evenemang, verksamheter och aktiviteter för äldre utifrån äldres egna förutsättningar. Målområde Grön stad i rörelse Mål 9 I Botkyrka byggs fler attraktiva bostäder för ökad variation och mer levande stadsmiljöer Kultur- och fritidsnämndens mål 4:9a Kultur- och fritidsnämndens verksamheter ska ha god geografisk spridning i kommunen och bidra till levande stadsdelar. Åtagande Under 2014 arrangeras en arkitekturbiennal kring hållbar arkitektur. Kulturmiljöprogrammet ska implementeras. Målområde Kultur och kreativitet ger kraft Mål 10 Kommunen stimulerar kreativitet och entreprenörskap Kultur- och fritidsnämndens mål 5:10a Kultur- och fritidsnämnden ska aktivt verka för att Botkyrkabornas kreativitet och engagemang tas tillvara och utvecklas. Indikatorer Indikator Utfall 2013 Antal Botkyrkabor som beviljas medel ur den kreativa fonden - Kvinnor 5 - Män 5

36 BOTKYRKA KOMMUN 14 [16] Åtagande Under 2014 ska den kreativa fonden etableras som ordinarie verksamhet. Mål 11 Fler Botkyrkabor har möjlighet att uppleva och skapa kultur Kultur- och fritidsnämndens mål 5:11a Kultur- och fritidsnämnden ska erbjuda kulturutbud och möjliggöra kulturskapande som är tillgängligt och angeläget för fler. Indikatorer Indikator Utfall 2011 Andel invånare som är nöjda med sina möjligheter att ta del av kulturutbudet i regionen (MBU) Alby 40 % Fittja 40 % Grödinge/Vårsta 45 % Hallunda/Norsborg 41 % Tullinge 45 % Tumba/Storvreten 47 % Botkyrka kommun 43 % Andel invånare som är nöjda med sina möjligheter att själv delta i kulturaktiviteter (MBU) Alby 37 % Fittja 39 % Grödinge/Vårsta 43 % Hallunda/Norsborg 35 % Tullinge 38 % Tumba/Storvreten 40 % Botkyrka kommun 38 %

37 BOTKYRKA KOMMUN 15 [16] Målområde En effektiv och kreativ kommunal organisation Mål 12 Effektiv organisation med ökad kvalitet och rätt kompetens Kultur- och fritidsnämndens mål 6:12a Kultur- och fritidsförvaltningens organisation och arbetssätt ska utvecklas för att effektivare möta behoven hos en ökande befolkning. Mätbara nämndmål Mätbart mål Utfall 2011 Utfall 2012 Mål 2013 Mål 2014 Sjukfrånvaro, totalt (%) 3,6 % Sjukfrånvaro, kvinnor (%) 3,4 % 3,0 % Sjukfrånvaro, män(%) 2,0 % 2,0 % Övertidstimmar i förvaltningen ska vara max 200 timmar år <200 <200 Åtaganden Under 2014 ska en särskild satsning på ledarskapet i förvaltningen påbörjas med syfte att stärka och utveckla cheferna och arbetsmiljöarbetet. Förslag på möjliga lokaler för Kulturskolans verksamhet i de norra kommundelarna och en konsthall i Fittja ska tas fram. Under 2014 ska en plan tas fram för ett framtida historiskt centrum, 4H och Hogslaby. Mål 13 Fossilbränslefri kommunal organisation senast 2015 Kultur- och fritidsnämndens mål 6:13a Kultur- och fritidsnämnden ska minska bruket av fossila bränslen i verksamheten. Indikatorer Indikator Utfall 2011 Utfall 2012 Energiförbrukning totalt i förvaltningen

38 BOTKYRKA KOMMUN 16 [16] Resursfördelning Driftbudget verksamhetsnivå Verksamhet, tusen kronor Bokslut 2012 netto Budget 2013 netto Budget 2014 kostnader Budget 2014 intäkter Budget 2014 netto Förändr netto Gemensam verksamhet Idrott och anläggningar Ungdom och förening Kultur Bibliotek Summa Idrott och anläggning har fått ökad ram genom tillförsel av medel för Eklid, Rikstenshallen, Idrottshuset och Rödstu hage. Dessutom har en omfördelning gjorts internt för att stärka bemanningen vid simhallarna. Ramen för Ungdom och förening har ökat på grund av ökade kapitaltjänstkostnader, medan minskade kapitaltjänstkostnader gör att ramarna för Kultur och Bibliotek minskar något. De i flerårsplanen tillförda medlen för Cirkus Cirkör tillfördes redan i ramen för 2013 och ger därför ingen ökning för Kulturen Investeringar 2014 Projekt, miljoner kronor Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 Total utgift Utbyte konstgräs 3,2 3,2 Utveckling Brunna IP 2,5 2,5 Alby fritidsgård, inventarier 1,0 1,0 Brantbrinks ishall 16 Mindre investeringar 2,9 2,0 1,5 3,5 Alby sporthall, inredning 0,85 Boxningslokal, inredning 0,3 Konstgräs Broängen 3,0 Maxihallen, fotbollshall 2,2 Summa investeringar 8,1 3,15 8,2

39 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kultur- och fritidsnämnden Dnr KF/2013:120 Delårsbokslut januari - augusti 2013 (KF/2013:120) Beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens rapport över resultatet för perioden januari augusti Sammanfattning Kultur- och fritidsnämnden visar på en marginellt positiv prognos vid den andra delårsavstämningen. Den uteblivna hyreskostnaden för Brantbrinks ishall har skapat utrymme för ökade underhållsinsatser, men överskottet äts delvis upp av akuta insatser vid Hacksjöbanan och Tumba bibliotek. Ökade personalkostnader vid oroligheterna i våras och sommaröppethållande vid Musikhuset Norsborg vägs upp av ett överskott på föreningsbidragen. Kultur- och fritidsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse

40 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2013:120 Referens Susanna Evert Mottagare Kultur- och fritidsnämnden Delårsrapporter 2013 Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens rapport över resultatet för perioden januari augusti Sammanfattning Kultur- och fritidsnämnden visar på en marginellt positiv prognos vid den andra delårsavstämningen. Den uteblivna hyreskostnaden för Brantbrinks ishall har skapat utrymme för ökade underhållsinsatser, men överskottet äts delvis upp av akuta insatser vid Hacksjöbanan och Tumba bibliotek. Ökade personalkostnader vid oroligheterna i våras och sommaröppethållande vid Musikhuset Norsborg vägs upp av ett överskott på föreningsbidragen. Pernilla Hellman Kultur- och fritidschef Andreas Dahlgren Tf administrativ chef Expedieras till Kommunledningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post susanna.evert@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

41 1 [30] Kultur- och fritidsförvaltningen Delårsbokslut kultur- och fritidsnämnden augusti 2013 Ekonomi Ekonomiskt utfall, totalt - per augusti 2013 Mkr Bokslut 2012 Utfall augusti 2013 Budget 2013 Prognos 2013 Bugetavvikelse 2013 Intäkter (+) 24,5 15,0 19,2 23,2 4,0 Kostnader (-) -221,5-153,6-227,4-231,0-3,7 Netto (+/-) -197,0-138,6-208,2-207,9 0,3 Investeringar (-) 3,1 2,0-4,3 4,8 0,4 Kommentarer till det ekonomiska utfallet och prognosen Kultur- och fritidsnämndens visar på en marginellt positiv prognos vid den andra delårsavstämningen. Den uteblivna hyreskostnaden för Brantbrinks ishall har skapat utrymme för ökade underhållsinsatser men överskottet äts delvis upp av akuta insatser vid Hacksjöbanan och Tumba bibliotek. Ökade personalkostnader vid oroligheterna i våras och sommaröppethållande vid Musikhuset Norsborg vägs upp av ett överskott på föreningsbidragen. Gemensam verksamhet (41), -149 tkr Uppföljning och analys Prognosen för den gemensamma verksamheten visar på ett mindre underskott som till stor del beror på personalomsättningskostnader och ökade kapitalkostnader. Idrott & anläggningar (43), +438 tkr Uppföljning och analys Den uteblivna hyran för Brantbrinks ishall gör att det funnits vissa tillgängliga medel i budgeten för Idrott och anläggning. Överskottet är dock klart mindre än vad tidigare beräknats då omfattningen av ersättningen till drabbade föreningar inte varit klar tidigare. Verksamheten har haft en oförutsedd kostnad på 420 tkr för Hacksjöbanan för underhåll av skjutvallarna. Denna kostnad ska förhoppningsvis gå att dela med Huddinge kommun och Stockholms stad men detta är i dagsläget inte klarlagt. KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post lina.karlberg@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

42 BOTKYRKA KOMMUN [30Kultur- och fritidsförvaltningen Åtgärder med anledning av budgetutfallet Medel har avsatts för ökat underhåll av lokaler och anläggningar, bland annat de hagar vid Hågelby som 4H-föreningen behöver för sin verksamhet. Ungdom & Förening (46), -52 Uppföljning och analys Ungdom och förening har haft ökade kostnader på strax över 100 tkr för personalinsatser vid fritidsgårdarna under oroligheterna i våras. Utöver det beslutade ledningsgruppen att avsätta medel för att hålla Musikhuset Norsborgs fritidsgårdsverksamhet öppen även under sommaren, detta efter förfrågningar från bland annat områdesgrupp och polisen. Dessa underskott balanseras av att vissa föreningsbidrag inte betalats ut då föreningarna inte haft förväntade hyreskostnader. Lönekostnaderna är något högre än budgeterat. Medel har omdisponerats inom budgeten för från verksamheten för unga vuxna i Alby till att hålla sommaröppet på fritidsklubbarna (se beslut KF/2013:87). Kulturverksamheten (47), +234 Uppföljning och analys För kulturverksamheten är lönekostnaderna lägre än budgeterat på grund av personalomsättning. Biblioteksverksamheten (48), -189 tkr Uppföljning och analys Fittjabiblioteket har en extraresurs under första halvåret som inte har haft täckning i budget. Utöver det har förvaltningen gjort en satsning på bibliotekarielönerna vilket kommer att justeras i ramen 2014 men som syns som ett underskott De svåra bullerproblemen i Tumba bibliotek under februari-september på grund av byggarbete i fastigheten har medfört att ett minibibliotek inrättats i Botkyrka konsthall. Bibliotekets direkta kostnader uppgår till ca 100 tkr. Fastighetsägaren krävs på ersättning samt hyresnedsättning för perioden men förhandlingen är inte avslutad och påverkar därför inte prognosen. Om kompensationen eller delar av den utfaller under 2013 kan detta väga upp underskottet. Överföringar till/från kultur- och fritidsnämnden i samband med delårsbokslut 2 Det är fortfarande oklart vad den slutgiltiga kostnaden för Rikstenshallen blir och om kostnaden täcks av tidigare fördelade medel.

43 BOTKYRKA KOMMUN [30Kultur- och fritidsförvaltningen Verksamhet Ekonomisk utfall och prognos,verksamhetvis Verksamhet (tkr) Netto Utfall 2012 Utfall Jan - Aug 2013 Budget 2013 Prognos Avv Prognos- Budget 2013 Alla verksamheter Intäkter Kostnader Netto Gemensam verksamhet Intäkter Kostnader Netto Idrott & anläggningar Intäkter Kostnader Netto Ungdom och förening Intäkter Kostnader Netto Allmänkultur Intäkter Kostnader Netto Biblioteksverksamhet Intäkter Kostnader Netto

44 BOTKYRKA KOMMUN [30Kultur- och fritidsförvaltningen Investeringsuppföljning (tkr) Projekt Utfall Augusti 2013 Budget 2013 Prognos 2013 Budgetavvikelse E-utveckling S:a Gemensamt El motionsspår Eriksberg Hacksjöbanan IP Skogen Alby sporthall, inredning Boxningshall Bänkar motionsspår Riksten inredning Storvretens sporthall utrustning Fittjabadet gymutrustning Storvretsbadet gymutrustning Fittjabadet gardiner Storvretsbadet städmaskin Rackethallen fjärrvärmeväxlare Rackethallen armaturer Rödstu Hage upprustning Utegym Rödstu Hage förstudie Diverse underhåll S:a Idrottsanläggningar Ung & Förening 3165 Inredning Alby Fritidsgård Inventarier Musikhuset Lagret Rullduk S:a Fritidsgårdar Kultur 3170 Konst inköp S:a Kulturen Bibliotek 3178 Armaturutbyte Hallundabibliotek Inredning Fittja bibliotek S:a Bibliotek Summa projekt

45 BOTKYRKA KOMMUN [30Kultur- och fritidsförvaltningen Kommentarer till investeringsuppföljning 3192 E-utveckling Lånedatorerna på biblioteken har uppgraderats. Inomhusbadens kassa- och bokningssystem ska uppgraderas och utvecklas, bland annat för att kunna hantera autogiro vilket har efterfrågats av våra brukare. Vi har utvecklat Interbook och kan nu föra in matchscheman digitalt istället för att manuellt mata in uppgifterna. Ytterligare sex av våra idrottsanläggningar ska utrustas med besöksräknare. Vi planerar också ett nytt verksamhetssystem för Kulturskolan Hacksjöbanan Projektet avslutades Skytteföreningen har beviljats 800 tkr till ombyggnation från Stockholms Idrottsförbund via idrottslyftet. Av den summan har 400 tkr betalats in till kommunen. I år kommer resterande belopp att betalas in till kommunen bortsett från 75 tkr som föreningen behåller för inköp av lös inredning Inventarier Fittjabadet Gardiner till Fittjabadet. Personalen hittade en annan billigare lösning och den fungerade inte tillfredställande och en ny och bättre lösning är tänkt och nu inväntas offert på gardinguppsättning och anordning Storvretsbadets städmaskin Kostnaden för städmaskinen kommer att tas ifrån enhetens driftsbudget IP Skogen Detta projekt har planerats i närmare sex år och ambitionen har varit att skapa en regional mobil anläggning. Från början var det fem kommuner som skulle gå samman och dela investerings- och driftskostnader. I slutändan gick endast Botkyrka och Huddinge in i projektet Det innebär att Botkyrka kommuns investeringspott måste ökas, vilket gjorts genom ett tillägg på 180 tkr Bänkar motionsspår Summan sänks till 25 tkr eftersom utföraren anser att det räcker för framtagandet och monteringen av bänkarna Rikstens sporthall inventarier och 3177 Storvretens sporthall inventarier Enligt överenskommelse med samhällsbyggnadsförvaltningen har kostnaderna för inköpt sporthallsutrustning och lösa inventarier i Rikstens sporthall och Storvretens sporthall överförts till kultur- och fritidsnämnden. Detta eftersom sådana kostnader har kortare avskrivningstider än fastighetskostnader och ska generera kapitalkostnader istället för hyra. Investeringen gjordes redan 2012, men överföringen från tekniska nämnden till kultur- och fritidsnämnden i redovisningen gjordes i mars 2013.

46 BOTKYRKA KOMMUN [30Kultur- och fritidsförvaltningen 3197 Rödstu Hage förstudie Budgeten låg under 2012 och har begärts ombudgeterad. Förprojekteringens kostnad beräknas till 628 tkr. Om det fattas beslut om upprustning finns ytterligare 12 mkr avsatta för detta. Dock kommer dessa medel inte att räcka till för etapp Inredning Alby fritidsgård Som vi skriver under avsnittet måluppföljning kommer Alby fritidsgård inte att kunna färdigställas under Därför kommer pengarna för inredning inte att kunna användas i år utan begäras ombudgeterade Inventarier Musikhuset Lagret Eftersom behoven av insatser till ändamålsenliga lokaler för Musikhuset Lagret är så omfattande kommer förmodligen inga investeringar att göras under Övriga investeringsprojekt beräknas gå enligt planerna.

47 BOTKYRKA KOMMUN [30Kultur- och fritidsförvaltningen Nyckeltal och indikatorer 2013 Utfall aug 2012 Utfall aug 2012 Bokslut 2012 Bokslut 2012 Utfall aug 2013 Utfall aug 2013 Budget 2013 Budget 2013 Prognos hela 2013 Prognos hela 2013 Bibliotek Besök på biblioteken (antal) Könsfördelning besök på biblioteken - kvinnor - män (%) Ingen Besök på bibliotekswebben (antal) uppg Ingen uppg Öppettimmar på biblioteken (tim) Besök / öppettimme på biblioteken (antal) exkl. meröppet Besök / invånare bibliotek (antal) bokslut 5,7 bokslut 6,0 bokslut Bibliotekslån totalt (antal) Könsfördelning utlåning - kvinnor - män (%) Könsfördelningen aktiva låntagare - kvinnor - män (%) ej mätt Bibliotekslån / invånare (antal) bokslut 5,3 bokslut 5,5 bokslut Tumba biblioteks öppettim utanför 8-17 på vardagar (tim/vecka)*) Mediakostnad / invånare (kr) (exkl statliga bidrag) bokslut 32 bokslut 35,0 bokslut Kultur Utfall aug 2012 Bokslut 2012 Utfall aug 2013 Budget 2013 Prognos hela 2013 Barn som deltar i aktivitet inom ramen för Kulturmånaden bokslut bokslut 9 000,0 bokslut Deltagare i aktivitet inom ramen för kulturprogram för skola och förskola ej mätt Drömdegsprojekt (antal) 5, Könsfördelning drömdegsstipendiater - kvinnor och män (%) Guidade turer för allmänheten (antal) bokslut - bokslut Besök Hogslaby (antal) bokslut bokslut bokslut Könsfördelning besök på Hogslaby - flickor - pojkar (%) bokslut bokslut - bokslut Besök i Botkyrka konsthall (antal) Könsfördelning besök på konsthallen - kvinnor - män (%) Öppettimmar Botkyrka konsthall (timmar) Besök / öppettimme Botkyrka konsthall (antal) Besök / invånare Botkyrka konsthall (antal) bokslut 0,3 bokslut - bokslut Kulturskola Utfall aug 2012 Bokslut 2012 Utfall aug 2013 Budget 2013 Prognos hela 2013 Elever i Botkyrka kulturskolas ämneskurser (antal kursplatser exkl. orkester) bokslut Könsfördelning elever i ämneskurser - flickor - pojkar (%) bokslut Elever i Botkyrka kulturskolas övriga verksamheter (antal) bokslut Andel elever i kulturskolan / 7-19-åringar i kommunen (%) bokslut 8 - bokslut Kö till kulturskolan i relation till antal 7-19-åringar (procent) bokslut 2 bokslut Elever från Botkyrka i Alby Fejms & Cirkus Cirkörs verksamhet som utförs på uppdrag av kommunen (antal) bokslut 603 bokslut 400 bokslut Könsfördeln Alby Fejm & Cirkus Cirkör - flickor - pojkar (%) bokslut bokslut bokslut Fritidsgårdar Utfall aug 2012 Bokslut 2012 Utfall aug 2013 Budget 2013 Prognos hela 2013 Besök på fritidsgårdar totalt (12-25 år) (antal) ej mätt Könsfördelning besök på fritidsgårdar - flickor - pojkar (%) ej mätt

48 BOTKYRKA KOMMUN [30Kultur- och fritidsförvaltningen Öppettimmar på fritidsgårdar (tim) ej mätt Besök / öppettimme på fritidsgårdar (antal) ej mätt Öppetkvällar, totalt per år ej mätt Besök / kväll per fritidsgård ej mätt Besök fritidsgårdar för åringar (antal) ej mätt Könsfördelning fritidsgårdar för åringar - flickor - pojkar (%) ej mätt Öppettimmar fritidsgårdar för åringar (tim) ej mätt Besök / öppettimme fritidsgårdar för åringar (antal) ej mätt Öppetkvällar, totalt per år ej mätt Besök / kväll ej mätt Besök verksamhet för unga vuxna (antal) ej mätt Könsfördeln verksamhet för unga vuxna - kvinnor - män (%) ej mätt Öppettimmar verksamhet för unga vuxna (tim) ej mätt Besök / öppettimme verksamhet för unga vuxna (antal) ej mätt Öppetkvällar, totalt per år ej mätt Besök / kväll ej mätt Besök fritidsklubbar för åringar (antal) ej mätt Könsfördeln fritidsklubbar för åringar - flickor - pojkar (%) ej mätt Öppettimmar fritidsklubbar för åringar (tim) ej mätt Besök / öppettimme em-verksamhet (antal) ej mätt Öppetdagar, totalt per år ej mätt Besök / dag ej mätt Besök på mötesplats för funktionshindrade (antal) ej mätt Könsfördeln mötesplats för funktionshindrade - kvinnor - män (%) ej mätt Öppettimmar mötesplats för funktionshindrade (tim) ej mätt Besök / öppettimme (antal) ej mätt Öppetkvällar, totalt per år ej mätt Besök / kväll ej mätt Öppettimmar per åring i kommunen (tim) bokslut 1,4 bokslut - bokslut Besök per åring i kommunen fritidsgård (antal) boklsut 17 bokslut - bokslut Badhus Utfall aug 2012 Bokslut 2012 Utfall aug 2013 Budget 2013 Prognos hela 2013 Besök totalt, alla badhus (antal) Könsfördelning besök badhusen - kvinnor - män (%) Öppet totalt (timmar) Besök / öppettimmar på badhusen (antal) Besök / invånare på badhusen (antal) bokslut 1,4 bokslut bokslut bokslut Öppet för allmänhetens bad helår (timmar) Allmänhetens bad per standardvecka (timmar) Största badets tot. öppettim. utanför 8-17 på vardagar (tim/vecka)*) Deltagare i allmän simundervisning, (antal) totalt Könsfördelning bland deltagare i allmän simundervisning bokslut bokslut Idrott Utfall aug 2012 Bokslut 2012 Utfall aug 2013 Budget 2013 Prognos hela 2013

49 BOTKYRKA KOMMUN [30Kultur- och fritidsförvaltningen Yta konstgräsplaner totalt (kvm) bokslut bokslut bokslut Yta idrottshallar (kvm aktivitetsyta) bokslut bokslut bokslut Yta konstgräsplaner / 1000 inv (kvm) bokslut 604 bokslut 599 bokslut Yta idrottshallar / 1000 inv (kvm aktivitetsyta) bokslut 293 bokslut 291 bokslut Uthyrning konstgräsplaner (tim) Uthyrning gymnastiksalar (tim) Uthyrning sporthallar (tim) Uthyrning ishallar (tim) Nyttjandegrad av konstgräsplanerna (procent av tillgänglig tid) Nyttjandegrad av gymnastiksalar (% av tillgänglig tid) Nyttjandegrad av sporthallarna (% av tillgänglig tid) Nyttjandegrad av ishallarna (procent av tillgänglig tid) Allmähetens tider ishall (tim/standardvecka) Allmähetens tider konstgräsplan (tim/standardvecka) Besök på Botkyrka rackethall (antal) ej mätt ej mätt ej mätt - uppgift saknas Könsfördelning besök rackethall - kvinnor - män (%) bokslut ej mätt ej mätt - uppgift saknas Öppettimmar på Botkyrka rackethall (tim) Besök / öppettimme på Botkyrka rackethall (antal) ej mätt ej mätt ej mätt - uppgift saknas Besök / invånare på Botkyrka rackethall (antal) ej mätt ej mätt bokslut - bokslut Föreningsliv Utfall aug 2012 Bokslut 2012 Utfall aug 2013 Budget 2013 Prognos hela 2013 Föreningsbidrag netto / invånare (efter lokalavgifter) (kr) bokslut 55 bokslut 55 bokslut Studieförbundsbidrag / invånare (kr) boklsut 29 bokslut 30 bokslut Medlemmar i föreningar, Botkyrkabor (antal) boklsut bokslut bokslut Könsfördelning föreningsmedlemmar - kvinnor - män (%) boklsut bokslut bokslut Medlemmar i idrottsföreningar, Botkyrkabor (antal) boklsut bokslut - bokslut Könsfördelning idrottsföreningar - kvinnor - män (%) boklsut bokslut - bokslut Föreningsbidrag brutto / invånare (kr) boklsut 103 bokslut 105 bokslut Föreningsbidrag netto / invånare (efter lokalavgifter) (kr) boklsut 55 bokslut 55 bokslut Deltagartillfällen i idrottsföreningar 6-20 år (antal) boklsut bokslut bokslut Deltagartillfällen i idrottsföreningar - kvinnor - män (%) boklsut bokslut bokslut Föreningar med LOK-stöd (antal per inv.) boklsut **) bokslut 8 bokslut Andel idrottsföreningar med flickdominerad verksamhet (%) boklsut **) bokslut - bokslut Andel idrottsföreningar med pojkdominerad verksamhet (%) boklsut **) bokslut - bokslut Andel idrottsföreningar med varken flick- eller pojkdominerad verk-samhet (%) boklsut **) bokslut - bokslut *) 7-20 år **) Resultat har inte kommit än Utfall aug 2012 Bokslut 2012 Utfall aug 2013 Budget 2013 Prognos hela 2013 Energiförbrukning Elförbrukning totalt i förvaltningen (kwh) bokslut bokslut 000 bokslut Förändring av total elförbrukning från föregående år (%) bokslut +5,5 bokslut + 3,9 bokslut Elförbrukning badhusen (kwh / öppettimme) bokslut bokslut 124 bokslut Uppvärmning badhusen (MWh / öppettimme) bokslut bokslut 0,2 bokslut

50 BOTKYRKA KOMMUN [30Kultur- och fritidsförvaltningen Kommentarer till nyckeltal Bibliotek Besöks- och lånesiffrorna har överlag gått ner något, besök med 8 % och lån med 11 %. Starkt bidragande orsak är att Tumba bibliotek, vårt största, på grund av bullerproblemen har haft 21 % färre besök och 16 % förre lån i förhållande till förra året. Stängningsperioder och en begränsad service i Minibiblioteket har satt tydliga spår men vi hoppas nu att besökarna börjat hitta tillbaka. Vi har dessutom en ny typ av besöksräknare i biblioteken. Då vi under en period har haft dubbla system kunde vi konstatera att en del av minskningen sannolikt beror på besöksmätarnas olika sätt att mäta. Vi hoppas att de nya mätarna när de är ordentligt inprovade ska ge en korrekt och nyanserad bild av besöken. I Vårsta meröppna bibliotek har besök och lån fortsatt att öka, antalet besök med hela 133 % och lånen med 78 % i förhållande till samma period förra året. Även Alby bibliotek har ökat sina besök med 15 %. Utlåningen av e- böcker fortsätter också att öka, sammanlagt med 55 % i förhållande till året innan.. Fritidsgårdarna hade under våren färre besökare än föregående år, framförallt är det besökarna i de södra kommundelarna som har minskat. Under sommaren har siffrorna dock varit jämna med En annan orsak till minskningen beror på att en omfattande gruppverksamhet på Musikhuset Norsborg nu beräknas på ett annat sätt och inte längre finns med i statistiken. Att fritidsklubbarnas prognostiserade utfall 2013 är betydligt högre än bokslutet 2012 beror på att kof tog över verksamheten vid halvårsskiftet 2012, dvs statistiken från det året avser bara höstterminen. Antal öppettimmar och öppetkvällar på mötesplatserna för personer med funktionsnedsättning är betydligt lägre än förra året. Detta beror på att verksamheten Ettan avslutades vid halvårsskiftet. Delar av verksamheten flyttades över till en annan mötesplats, där besökssiffrorna också visar på en ökning. Konstgräsplanerna har en väldigt låg nyttjandegrad (50%). Det beror främst på generösa öppettider under sommaren som inte nyttjats. (Det bör dock konstateras att även om de inte hyrts ut, har de varit välanvända av allmänhet och framförallt barn och unga som uppskattat möjligheten att använda ytorna spontant under sommaren). Även dagar som annandag påsk, valborg, 1:a maj, kristi himmelsfärd, nationaldagen som varit bokningsbara har låg nyttjandegrad. En viss återhämtning kommer att ses under septemberoktober. Det låga nyttjandet under sommarmånaderna och de nu bokningsbara helgdagarna har också gjort att nyttjandegraden för sporthallarna är låg. Där förväntas dock en stor återhämtning under hösten, fram till i nivå med tidigare år.

51 BOTKYRKA KOMMUN [30Kultur- och fritidsförvaltningen Gymnastiksalarna bör även de hämta upp en aning under hösten och närma sig 50% nyttjandegrad Mätbara mål: Summan av timmarna för organiserad spontanidrott beräknas sjunka jämfört med föregående år. Den främsta anledningen är att sponsringen till detta ändamål är mindre än tidigare och därmed har inte lika många spontanidrotter kunnat beviljas stöd för sin verksamhet. Den totala skulden från föreningar minskar kraftigt, dels tack vare att befintliga avbetalningsplaner följts men framförallt eftersom en stor summa av Botkyrka Hockey Clubs grundbidrag har kunnat användas för avbetalning i och med föreningens avveckling.

52 BOTKYRKA KOMMUN [30Kultur- och fritidsförvaltningen MÅLUPPFYLLELSE Målområde - Medborgarnas Botkyrka Mål 1. Botkyrkaborna är mer delaktiga i samhällsutvecklingen (kf) Åtaganden Varje verksamhet ska använda sig av referensgrupper, fokusgrupper eller annan form av medborgarinflytande i sitt arbete Alla beslut som fattas av nämnden ska nyhetsbedömas och vid behov kommuniceras för att stärka medborgarnas möjligheter att delta i den demokratiska processen Genomförts Genomförts Sammanfattning 31/8 Prognos 2013 Genomförts 2 2 Delvis genomförts 0 0 Ej genomförts 0 0 Uppföljning och analys Vi arbetar med medborgarinflytande i många av våra verksamheter. Ett exempel är att besökarna på biblioteken möjlighet att påverka utbud och programverksamhet genom bland annat Öppen scenprogram och Ung öppen scen. Ett annat exempel är att Fittjabadet har startat ett kvinnoråd för att inhämta åsikter om hur badet och dess verksamhet kan utvecklas. Vi använder referensgrupper i flera av våra projekt. I ICLD- projektet Platsens många ansikten har vi jobbat tillsammans med en referensgrupp från Botkyrkas ungdomsfullmäktige (BUUF). Vi arbetade också med en referensgrupp inför äldreveckan I samband med arkitekttävlingen om Tullinge idéhus har medborgarna haft möjlighet att lämna synpunkter om förslagen på Tullinge bibliotek där utställningen pågått. Vid utformandet av den nya fritidsgården i Alby genomförs ett antal träffar med ungdomar och föreningsliv för att diskutera verksamhetens inriktning och innehåll. Tumba bibliotek medverkade i Storvretsdagen med bokbord och aktiviteter för att nå ut till fler av fler invånare i Storvreten och visa på vad biblioteket har att erbjuda dem. Vi har genomfört anläggningsråd med de föreningar som tränar på anläggningarna där vi tagit emot synpunkter och idéer. Vi har också kontinuerlig dialog med föreningar om anläggningar och anläggningsutveckling. Botkyrka konsthall har haft Residenceråd inför Fittja Open Vi nyhetsbedömer alla nämndbeslut och kommunicerar alla beslut som vi tror är av intresse för medborgarna.

53 BOTKYRKA KOMMUN [30Kultur- och fritidsförvaltningen Slutsatser för framtiden Vi har ett väl fungerade arbete för att säkra medborgarinflytande. Vi använder ofta referensgrupper och dialoger som metod för att utveckla våra verksamheter. Vi har inlett vårt arbete att strukturera upp vår kommunikation så att rätt saker blir kommunicerade till rätt målgrupp För att göra uppföljningen lättare inom det här målområdet har vi tagit fram mer tydligt avgränsade åtaganden till ettårsplanen 2014 Mål 2. Botkyrkaborna har mer jämställda och jämlika förutsättningar och möjligheter (kf) Mätbart mål Utfall 2011 Utfall 2012 Mål 2013 Utfall augusti 2013 Andel tjejer som besöker fritidsgårdarna (%) Andel medarbetare som genomgått utbildning i interkulturellt förhållningssätt (%) ej mätt ej mätt Könsfördelning bland stipendiater för Drömdeg, kvinnor män (%) Könsfördelning bland deltagare i organiserad spontanidrott Åtaganden Alla våra verksamheter och anläggningar ska vara tillgängliga i samma utsträckning för kvinnor och män, flickor och pojkar Synliggöra vårt utbud och vår service för medborgarna och brukarna så att det är tillgängligt för alla Utveckla och främja kultur- och fritidsutbudet för personer med funktionsnedsättning Vid varje större renovering av idrottsanläggning samt vid nybyggnation ska möjlighet till enskilt duschande skapas Analysera brukarundersökningens resultat utifrån kön och identifiera eventuella behov av åtgärder Ett interkulturellt förhållningssätt ska genomsyra allt arbete som förvaltningen gör Alla medarbetare ska genomgå kompetensutveckling inom ramen för Kultur och fritid för alla - ett treårigt kompetensutvecklingsprojekt med tema bemötande, tillgänglighet, likabehandling och jämställdhet. Projektet görs tillsammans med Stockholm stads kulturförvaltning. Särskilt åtagande för Fittja: Flickornas deltagande i fritidverksamheter ska analyseras. Delvis genomfört Delvis genomfört Delvis genomfört Delvis genomfört Genomfört Delvis genomfört Genomfört Genomfört

54 BOTKYRKA KOMMUN [30Kultur- och fritidsförvaltningen Sammanfattning 31/8 Prognos 2013 Genomförts 3 3 Delvis genomförts 5 5 Ej genomförts 0 0 Uppföljning och analys Vi har bedrivit ett aktivt jämställdhetsarbete på flera sätt. På fritidsgårdarna har vi bland annat haft ett jämställdhetsnätverk med representanter från fritidsgårdspersonalen. Femkamp en dag för ett jämställt Botkyrka arrangerades i Tumba bibliotek och konsthall med 277 besökare. Tullinge bibliotek har deltagit i projektet Att läsa är också en sport som riktat specifikt till pojkar. Inom projektet har man tagit fram en metodbok för hur man kan stimulera pojkars läsning. Vi arbetar kontinuerligt med att utveckla vår kommunikation så att vi når ut bättre. Kulturskolan söker aktivt upp barn och unga på fritidsgårdar för att synliggöra verksamheten och utbudet. Vi gör två foldrar per år med ett samlat utbud av aktiviteter riktade till äldre. Biblioteket använder sig löpande av sociala medier för att nå ny publik till program och aktiviteter. Sedan hösten 2012 har vi en handläggare anställd på 40 % för att arbeta med aktiviteter för personer med funktionsnedsättning. Under året kommer vi att börja ta fram en handlingsplan för det fortsatta arbetet. Personal på baden har utbildats i att arrangera simskolor för barn med särskilda behov. Vi har påbörjat ett arbete med att kartlägga och utveckla simskolor för målgruppen. I år renoverar vi Alby sporthall. Vi kommer att sätta en skärmvägg i duschen i ett av omklädningsrummen för att skapa möjlighet till enskilt duschande. Övriga omklädningsrum innehåller endast två duschar vardera, det är osäkert om vi kan möjliggöra enskilt duschande där. Vi håller på att utreda frågan. Under 2013 genomförs ingen brukarundersökning. Däremot genomför vi en medborgarundersökning där resultatet har analyserats utifrån bland annat kön. Vi har tagit fram en handlingsplan för förvaltningens interkulturella arbete. Biblioteken och konsthallen har genomfört workshops och börjat utarbeta egna interkulturella handlingsplaner. Arbetet stöds av förvaltningens två deltagare i processledarutbildningen för ett jämställt och interkulturellt Botkyrka fritt från diskriminering. Alla medarbetare har deltagit i kompetensutvecklingspaketet Kultur och fritid för alla. Förvaltningen praktiserar metoder från utbildningen för att mäta och följa upp resultat och utveckla verksamheterna efter brukarnas behov. Analysen av flickors fritidsintressen avgränsades till att handla om idrottsområdet eftersom förvaltningen såg ett behov av ett större kun-

55 BOTKYRKA KOMMUN [30Kultur- och fritidsförvaltningen skapsunderlag där. En utredning om jämställdheten inom idrotten i Botkyrka genomfördes under våren Utredningen innehöll analys av flickors och pojkars deltagande i idrottsverksamhet. Slutsatser för framtiden Flera av våra åtaganden inom det här målområdet är formulerade på ett sådant sätt att de är svåra att följa upp. Vi arbetar till exempel kontinuerligt med att skapa jämställda och interkulturella verksamheter, men det går inte att säga när målet är uppnått. Det handlar om frågor som vi hela tiden måste hålla aktuella. Under hösten kommer vi att ta ställning till hur vi ska använda oss av våra processledare och den kunskap som de fått av utbildningen som kommunen genomfört. Mål 3. Botkyrkaborna är friskare och mår bättre (kf) Mätbart mål Utfall 2011 Utfall 2012 Mål 2013 Utfall augusti 2013 Deltagare i simundervisning för vuxna (antal) Medborgare som utnyttjar Fysisk aktivitet på recept på nämndens anläggningar (antal) Åtaganden Integrera årsverksamheten med befintlig idrottsverksamhet i kommunen Öka möjligheten att ägna sig åt spontana aktiviteter på lika villkor Fler kvinnor i de norra kommundelarna ska vara fysiskt aktiva Fler barn och unga ska vara fysiskt aktiva Ej genomfört Delvis genomfört Ej mätt Ej mätt Sammanfattning 31/8 Prognos 2013 Genomförts 0 0 Delvis genomförts 1 1 Ej genomförts 1 1 Uppföljning och analys Det har varit andra frågor som gällt årsverksamheten som vi har behövt prioritera framför integreringen med idrottsföreningar. Vi har så nyligen tagit över verksamheten att vi har behövt arbeta med grundläggande strukturer och innehåll. Dock vill vi inte tappa bort det här åtagandet utan kommer ta med det i enhetens handlingsplan för nästa år. Satsningen på organiserad spontanidrott fortsätter tillsammans med föreningslivet och spontanaktiviteter finns nu i samtliga fem kommundelar. Ett arbete pågår med att sammanställa och analysera vad vi har gjort.

56 BOTKYRKA KOMMUN [30Kultur- och fritidsförvaltningen Inom ramen för den kulturella allemansrätten får alla barn i årskurs ett prova på dans. Boken kommer är ett exempel på aktiviteter som bidrar till att äldre håller sig aktiva. Vi har också startat ett samarbetsprojekt där vi har haft idrottslektioner för nyanlända barn i Rackethallen. Inom ramen för projektet Kultur och hälsa för äldre har vi arbetat med kultur som redskap för att främja hälsa på äldreboenden. Slutsatser för framtiden Vi har ännu inget sätt att mäta om våra två sista åtaganden fler kvinnor i de norra kommundelarna och fler barn och unga ska vara fysiskt aktiva har uppnåtts. Vi har därför inte tagit med dem i tabellen över antal genomförda/ej genomförda åtaganden. I ettårsplanen 2014 är vi noga med att formulera åtaganden på ett sätt som gör dem möjliga att följa upp. Det finns behov av en ökad satsning i norra Botkyrka. Vi kommer bland annat att utreda möjligheten att anlägga ett nytt motionsspår där. Inom spontanidrotten ska vi börja mäta könsfördelningen bland deltagarna för att undersöka om tjejer och killar har lika möjligheter att delta.

57 BOTKYRKA KOMMUN [30Kultur- och fritidsförvaltningen Målområde - Framtidens jobb Mätbart mål Utfall 2011 Utfall 2012 Mål 2013 Utfall augusti 2013 Praktikanter på kultur- och fritidsförvaltningen, totalt Praktikanter på kultur- och fritidsförvaltningen, kvinnor Praktikanter på kultur- och fritidsförvaltningen, män Åtaganden Biblioteken ska stödja vuxenstuderande samt medverka aktivt i Botkyrkas satsning på digital delaktighet. Särskilt åtagande för Alby: Starta verksamhet för unga vuxna i anslutning till den nya fritidsgården i Alby Särskilt åtagande för Fittja: Ungdomens hus verksamhet ska bidra till att fler unga får arbete. Arbetet görs tillsammans med andra förvaltningar Genomfört Ej genomfört Delvis genomfört Sammanfattning 31/8 Prognos 2013 Genomförts 1 1 Delvis genomförts 1 1 Ej genomförts 1 1 Uppföljning och analys Biblioteket har ett utvecklat samarbete med vuxenutbildningen och tar varje vecka emot sfi-grupper på visning. Vi erbjuder plats för studier i form av läsrum i Tumba, Hallunda och nu även i Vårsta bibliotek. Ett arbete har inletts med att hitta metoder för hur man som bibliotek kan stödja läskunnighet bland vuxna analfabeter. Biblioteket har också erbjudit handledningstillfällen och Digidelkurser i syfte att öka den digitala delaktigheten. Hittills har vi haft 238 deltagare i kurserna i år. De nya lokalerna för Alby fritidsgård kommer inte att vara färdiga för inflyttning förrän tidigast vid årsskiftet 2014/2015. Verksamheten "Grunden" för unga vuxna i Alby bedrivs dock kontinuerligt. Under våren 2013 hade verksamheten öppet två kvällar i veckan i Fanzingos lokaler. Under hösten inleds ett nytt samarbete med SSA Group för CVlabb på Grunden en gång i veckan. Ett nytt uppdrag för Ungdomens Hus har arbetats fram i samråd med andra förvaltningar och antogs i kultur- och fritidsnämnden i april Det nya uppdraget har ett tydligare fokus på coachning mot vuxen- och arbetsliv. Vi tittar även på möjligheten till ett samarbete med Botkyrkabyggen. Vi vet dock inte om verksamheten har lett till att fler unga får arbete.

58 BOTKYRKA KOMMUN [30Kultur- och fritidsförvaltningen Slutsatser för framtiden Orsaken till att Alby fritidsgård inte kommer att stå färdig 2013 är att byggprocessen har blivit försenad. Vi har en fortsatt dialog med skolorna om lokalförsörjningen för att så långt det är möjligt kunna bedriva fritidsgårdsverksamhet trots detta. Kultursommarjobben som förvaltningen ordnade var en mycket positiv upplevelse och något vi gärna vill fortsätta utveckla under kommande år.

59 BOTKYRKA KOMMUN [30Kultur- och fritidsförvaltningen Målområde - Välfärd med kvalitet för alla Mål för kärnverksamheten 1. Skapa förutsättningar för människor att mötas och interagera 2. Erbjuda bibliotek med hög tillgänglighet och hög kvalitet 3. Erbjuda kulturutbud och möjliggöra kulturverksamhet som engagerar Botkyrkas medborgare 4. Möjliggöra en stimulerande fritid för Botkyrkas unga 5. Skapa bra förutsättningar för idrotts-, motions- och fritluftsliv för Botkyrkaborna Åtaganden Höja kvaliteten på eftermiddagsverksamheten för åringar samt integrera den mer med befintliga kultur- och idrottsverksamheter i kommunen Samverka med andra förvaltningar för att skapa en trygg övergång in i vuxenlivet för unga Öka personaltätheten på fritidsgårdarna Arbeta för att Hogslaby järnåldersby kan fortleva även efter Familjeparken har etablerats vid Hogslaby Bevaka att bibliotek och konsthall får bra lokaler i ett ombyggt Tumba centrum, men också lokaler som nämnden har råd att betala Kultur- och fritidsnämndens anläggningar och lokaler ska vara välskötta och attraktiva Särskilt åtagande för Alby: Färdigställa Alby fritidsgårds nya lokaler Särskilt åtagande för Tullinge: Bidra till uppbyggnaden av idéhuset i Tullinge Särskilt åtagande för Alby: Etablera föreningslokaler på Albyvägen 7 Genomfört Genomfört Genomfört Delvis genomfört Genomfört Genomfört Ej genomfört Genomfört Ej genomfört Sammanfattning 31/8 Prognos 2013 Genomförts 6 6 Delvis genomförts 1 1 Ej genomförts 2 2 Uppföljning och analys Förvaltningen har tagit fram ett utvecklingsprogram för Botkyrkas öppna fritidsverksamheter. Syftet med programmet är att höja kvaliteten på den samlade öppna fritidsverksamheten i kommunen. Vi har tagit

60 BOTKYRKA KOMMUN [30Kultur- och fritidsförvaltningen fram mer enhetliga rutiner och riktlinjer för årsverksamheten. Vi har gemensamma möten och konferenser för kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Vi har också haft ett försöksprojekt i samarbete med kulturskolan där de haft verksamhet på fritidsklubbar. Vi kommer dock inte kunna fortsätta med projektet nästa år till följd av besparingskraven. Styrgruppen för Ungdomens Hus träffas regelbundet för att samordna arbetet med målgruppen unga vuxna. I gruppen ingår representanter från bland annat polisen och flera andra förvaltningar. Vi har också en arbetsgrupp för den nya verksamheten i Alby som arbetar med unga vuxna. Från och med 2013 har samtliga fritidsgårdar en bemanning bestående av minst tre fritidsledare per kväll. Samordningen av fritidsgårdsverksamheten och fritidsklubbarna bidrar till bättre anställningsmöjligheter. Under hösten påbörjas arbetet för att se var Hogslaby och 4H ska etableras på kort sikt. Dialogen med kommunledningsförvaltningen fortsätter angående en långsiktig vision om ett historiskt centrum. Biblioteket och konsthallen medverkar i planeringen av nya lokaler för sina verksamheter i ett utbyggt Tumba centrum, och har utformat ett lokal- och funktionsprogram. Vi har infört årlig storstädning på samtliga av våra verksamhetslokaler, det vill säga i bibliotek, på fritidsgårdar, på idrottsanläggningar med flera. Som vi beskrev under förra målområdet kommer de nya lokalerna för Alby fritidsgård inte att vara färdiga för inflyttning förrän tidigast vid årsskiftet 2014/2015 till följd av försenad upphandling. I samband med arkitekttävlingen för Tullinge idéhus har en utställning av tävlingsbidragen visats i Tullinge bibliotek. Förvaltningen har deltagit i olika arbetsmöten och workshops samt i juryarbetet. Slutsatser för framtiden Budgetläget gör att arbetet med att integrera årsverksamhet med kultur- och idrottsverksamheter inte förlängs. Det positiva samarbetet mellan kulturskolan och fritidsgårdar kommer tyvärr inte att kunna fortsätta. Mål 6. Kunskapsresultaten förbättras och skillnader beroende på kön och social bakgrund minskar (kf) Åtaganden Öka kulturskolans verksamheter i de norra kommundelarna Botkyrka kommun ska bli fullvärdiga medlemmar av Sport Campus Sweden Erbjuda språkstöd och verksamhet på lätt svenska Delvis genomfört Genomfört Genomfört

61 BOTKYRKA KOMMUN [30Kultur- och fritidsförvaltningen Sammanfattning 31/8 Prognos 2013 Genomförts 2 2 Delvis genomförts 1 1 Ej genomförts 0 0 Uppföljning och analys Kulturskolan erbjuder nya kurser på Brunnaskolan i dans, bild och playalong på gitarr och keyboard. Vi driver "skolnära kurs" i fiol på Borgskolan och samarbetar med Fittjapulsen i Slagverksprojektet. Kulturskolekalaset arrangerades i Hallunda Folkets Hus och vi nådde därmed fler barn i de norra kommundelarna. Botkyrka är sedan 2013 fullvärdig medlem i Sport Campus Sweden, men kommer omförhandla medlemskapet för 2014 på grund av besparingar. Biblioteken har anordnat språkkaféer och bokcirklar på lättläst svenska för att stärka och underlätta vägen in i svenska språket och samhället. I samarbete med vuxenutbildningen arrangerade man en välbesökt och uppskattad lättlästdag för att lyfta den lättlästa litteraturen. Biblioteket har också lyft det växande problemet med analfabetism i Sverige och bygger upp en kontinuerlig verksamhet som på olika sätt främjar alfabetisering och språkutveckling för vuxna. Slutsatser för framtiden Vi har ansökt om och fått bidrag från Grundtvig Life Learning Programme för att arrangera en europisk konferens om hur bibliotek kan arbeta för att minska analfabetism bland vuxna. Konferensen genomförs i juni Mål 7. Botkyrkas äldre lever ett mer aktivt liv och får den vård och omsorg de behöver (kf) Mätbart mål Utfall 2011 Utfall 2012 Mål 2013 Utfall augusti 2013 Aktiviteter som riktar sig till äldre (antal) Deltagare i aktiviteter som riktar sig till äldre, totalt ej mätt Könsfördelning - deltagare i aktiviteter för äldre, kvinnor män (%) ej mätt Åtaganden Utveckla och anpassa kultur- och fritidsaktiviteter efter äldres behov Genomfört

62 BOTKYRKA KOMMUN [30Kultur- och fritidsförvaltningen Sammanfattning 31/8 Prognos 2013 Genomförts 1 1 Delvis genomförts 0 0 Ej genomförts 0 0 Uppföljning och analys Förvaltningen erbjuder ett stort program med kulturaktiviteter riktade till äldre som arrangeras i samarbete med äldreboenden och Botkyrkas föreningsliv. Aktiviteterna presenteras i en broschyr riktad till äldre som ges ut två gånger per år. Exempel på aktiviteter är berättarcaféer, skrivarverkstad och öppna samtal. Med det två-åriga projektet Kultur och hälsa för äldre har äldre fått möjligheter att uppleva föreställningar, konserter och kreativa prova-på-tillfällen. Biblioteket har erbjudit Boken kommer, det vill säga hemkörning av böcker till personer som inte har möjlighet att ta sig till biblioteket själva. Förvaltningen har anordnat guidade bussturer Botkyrka runt för arabisktalande och finsktalande seniorer. Konsthallen erbjuder visningar av utställningar i lugnt tempo. Slutsatser för framtiden Antalet äldre kommer att öka under de kommande åren. Vår äldre befolkning kommer också att vara friskare, ha större behov och ställa högre krav på utbudet inom kultur- och fritidsområdet. Vi märker att i takt med att äldre blir alltmer fysiskt aktiva efterfrågar de också fler lokaler som är anpassade för äldres behov. Det innebär att trycket och efterfrågan på våra lokaler ökar.

63 BOTKYRKA KOMMUN [30Kultur- och fritidsförvaltningen Målområde - Grön stad i rörelse Åtaganden Ta fram ett nytt kulturmiljöprogram för Botkyrka och säkerställa att värdefulla kulturmiljöer bevaras Tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen synliggöra och tillgängliggöra natur- och kulturmiljöer utomhus, det så kallade gröna kulturarvet Delvis genomfört Genomfört Sammanfattning 31/8 Prognos 2013 Genomförts 1 2 Delvis genomförts 1 0 Ej genomförts 0 0 Uppföljning och analys Arbetet med ett nytt kulturmiljöprogram pågår. Kulturmiljöprogrammet planeras vara färdigt i höst och lanseras under Förvaltningen har samarbetat med den nya praktiska naturvårdaren på samhällsbyggnadsförvaltningen. Samarbetet har resulterat i att kulturspårens nya sträckning och närliggande fornlämningar har blivit tillgängliggjorda genom röjning. I september invigs tre nya kulturspår. De kommer vara skyltade och det finns ljudappar med personliga berättelser och fakta för besökaren. Slutsatser för framtiden Det nya kulturmiljöprogrammet kommer att bidra till att synliggöra kulturmiljöaspekterna i kommunens planeringsprocess. I programmet ingår även 1900-talets kulturhistoria och miljonprogrammen vilket vi är väldigt glada för. Mål 9. I Botkyrka byggs fler attraktiva bostäder för ökad variation och mer levande stadsmiljöer (kf) Åtaganden Genomföra utredning hur kommunens skulle kunna ha ytor för skridskoåkning utomhus När vi bygger och bygger nytt ska vi bygga klimatsmarta anläggningar och lokaler Särskilt åtagande för Fittja: Skapa en mer levande stadsmiljö genom Residence Botkyrka Delvis genomfört Delvis genomfört Genomfört

64 BOTKYRKA KOMMUN [30Kultur- och fritidsförvaltningen Sammanfattning 31/8 Prognos 2013 Genomförts 1 2 Delvis genomförts 2 1 Ej genomförts 0 0 Uppföljning och analys Idrottsutvecklaren genomför just nu en utredning om hur vi ska kunna ha fler spontana aktiviteter vintertid, till exempel skridskoåkning och skidor. I samband med att Alby sporthall renoveras kommer det att monteras solceller på taket för att spara energi. Det ska också bli solpaneler på taket till Albyvägen 7. Konsthallen arrangerar Residence Fittja i september. I stadsdelen kommer samtal, workshops och utställningar äga rum utomhus och inomhus. Arrangemanget sker i samarbete med lokala föreningar. Slutsatser för framtiden Vi bidrar som förvaltning i den mån vi kan till att ny- och ombyggnationer ska vara klimatsmarta. Men det är inte vi utan samhällsbyggnadsförvaltningen som ansvarar för byggprocesser. Åtagandet blir därför svårt att leva upp till.

65 BOTKYRKA KOMMUN [30Kultur- och fritidsförvaltningen Målområde - Kultur och kreativitet ger kraft Mål 10. Kommunen stimulerar kreativitet och entreprenörskap (kf) Åtaganden Öka mångfalden och antalet aktörer i Botkyrka inom nämndens ansvarsområde Stärka kommunens profil som kultur- och upplevelsekommun Göra kommunens varumärkesplattform känd i förvaltningen och använda varumärkesplattformen i vår kommunikation för att stärka bilden av Botkyrka Vara nyskapande och ligga i framkant i Sverige inom vårt område Sätta Botkyrka på kartan som en upplevelse- och kulturkommun Sammanfattning 31/8 Prognos 2013 Genomförts - - Delvis genomförts - - Ej genomförts - - Uppföljning och analys Vårt arbete med spontanidrott och genomförandet av Botkyrka Winter Games bidrar till att stärka kommunens profil som upplevelsekommun. I oktober inviger vi också den mobila anläggningen IP Skogen som är ett samarbete mellan Botkyrka och Huddinge kommun. Det skapar nya möjligheter för vårt föreningsliv och andra medborgare att arrangera tävlingar och evenemang i kommunen. Projekt Campus Fittja får en stadig bas genom ett nytt avtal med Kungliga konsthögskolan (KKH) där ett av målen är fler studentbostäder. Projektet har fått ytterligare en samarbetspartner, KTH Arkitekturutbildning. Förhoppningen är att avtalen med KKH och KTH ska leda till bostäder för studenter och unga. Vi har förnyat vårt avtal med Cirkus Cirkör, vilket ger fler botkyrkabor möjlighet att ta del av deras olika verksamheter. Ett exempel är Chilla hos Cirkus Cirkör, ett öppet hus som hålls varje månad där hela familjen får chansen att prova på nycirkus. Cirkus Cirkörs nya byggnad invigdes under perioden och ett par tusen besökare passade på att besöka den. Vi samarrangerar nu en föreställning Knitting Peace där allmänhet och alla sjundeklassare får komma och titta. I maj arrangerades Botkyrka Internationella Bokmässa för andra gången. Temat för årets bokmässa var Europa retrospektivt - språk och identitet i dagens Europa. Deltagarna fick möta internationella författare som Ben Okri och delta i seminarier och workshops. Nytt för i år var en inrikt-

66 BOTKYRKA KOMMUN [30Kultur- och fritidsförvaltningen ning på berättande genom film. Gensvaret från besökarna var mycket positivt. Slutsatser för framtiden Åtagandena under det här området beskriver sådant som vi ser som ett av våra kärnområden, men som inte är av den karaktären att de någonsin kan anses helt genomförda. Vi har därför inte fyllt i tabellen. Åtagandena i vår ettårsplan 2014 är mer konkreta och lättare att följa upp. Vi ser att vi behöver utveckla arbetet med att profilera kommunen som en idrottskommun. Mål 11. Fler Botkyrkabor har möjlighet att uppleva och skapa kultur (kf) Mätbart mål Utfall 2011 Utfall 2012 Mål 2013 Utfall augusti 2013 Barn och unga som deltar i aktivitet inom ramen för den kulturella allemansrätten (antal) ej mätt ej mätt Kulturaktiviteter för barn och unga på lov/helg/utanför skolan (antal) Åtaganden Erbjuda kulturutbud och möjliggöra kulturverksamhet för Botkyrkas medborgare som stärker livskvaliteten Skapa fond för bidrag till att starta kreativ verksamhet, en typ av Drömdeg för vuxna. Eventuell inom ramen för ett regionalt samarbete Andelen barn och unga som tar del av den Kulturella allemansrätten ska öka Genomfört Genomfört Ej mätt Sammanfattning 31/8 Prognos 2013 Genomförts 2 3 Delvis genomförts 0 0 Ej genomförts 1 0 Uppföljning och analys Vi har arrangerat ett stort kulturprogram för skolor och förskolor undervårterminen med nästan 5000 deltagande barn och unga. Barn och unga har kunnat ta del av ett brett utbud av fritidsaktiviteter inom kultur, film och medier via kulturskolan, fritidsgårdar, konsthallen och Fanzingos öppna medieverkstad. Ung öppen scen på Fittja bibliotek arrangerades för första gången med tema ungas organisering. Det var välbesökt av unga vuxna, inte bara från Botkyrka. Vi har arbetat med YAPP i Botkyrka Young Artist Production Program som är ett samarbete mellan Botkyrka konsthall, Kungliga Konsthögskolan och Botkyrkas gymnasieskolor för att stärka Botkyrka ungas kreativitet.

67 BOTKYRKA KOMMUN [30Kultur- och fritidsförvaltningen I april lanserades Botkyrkas kreativa fond där botkyrkaborna kan ansöka om pengar till att förverkliga sina drömprojekt. Fonden beviljar medel till projekt som genom kreativt eller kulturellt nyskapande idéer bidrar till en positiv samhällsutveckling i Botkyrka. Totalt finns kronor att fördela, och vi fick in 51 ansökningar under april. Förvaltningen har arbetat aktivt med att få fler lärare att boka aktiviteter via sajten Boka kultur. På det sättet vill vi öka andelen barn och unga som tar del av den kulturella allemansrätten. Slutsatser för framtiden Pilotprojektet med Kreativa fonden blev mycket lyckat. Det är ett koncept som vi vill fortsätta utveckla och göra permanent under kommande år.

68 BOTKYRKA KOMMUN [30Kultur- och fritidsförvaltningen Målområde - En effektiv och kreativ kommunal organisation Åtaganden Effektivisera vår interna kommunikation, bland annat med hjälp av nya intranätet Utveckla våra metoder att kommunicera vår verksamhet till rätt målgrupp Ha effektiva och ändamålsenliga digitala verksamhetssystem samt förvalta dem enligt förvaltningsmodellen PM3 Göra vad vi kan för att så många idrottsanläggningar och skolor som möjligt ingår i samma digitala inpasseringssystem Göra kommunens bemötanderiktlinjer kända i förvaltningen och säkerställa att den präglar verksamheternas bemötande Delvis genomfört Genomfört Delvis genomfört Ej genomfört Genomfört Sammanfattning 31/8 Prognos 2013 Genomförts 2 4 Delvis genomförts 2 0 Ej genomförts 1 1 Uppföljning och analys I februari lanserades det nya intranätet. Vi har utsett webbskribenter inom alla enheter som ska bidra med innehåll, och vi arbetar med att använda intranätet för att sprida information i stället för att maila. Arbetet med att effektivisera vår interna kommunikation kommer att fortsätta under hösten. Vi har fortsatt med arbetet att kommunicera ut rätt saker till rätt målgrupp. Till exempel har kulturskolan arbetat med uppsökande verksamhet för utvalda målgrupper, bland annat besök på alla fritidsgårdar i samband med filmfestivalen och besök hos alla barn i årskurs 2 för att informera om kulturskolan och dess verksamheter. Bibliotekens användning av sociala medier gör att man når större målgrupper. Kring årsskiftet kommer man också att lansera bibliotekens nya webbplats. Under året har flera stora it-utvecklingsprojekt genomförts på förvaltningen. Vi arbetar med att genomföra systemförvaltningsmodellen PM3. Syftet för att få bättre ordning och struktur på våra verksamhetssystem, få kunskap om hur de är beroende av varandra och få en samsyn på roller och ansvar. Vi håller på att utveckla badens bokning- och kassasystem BRP genom att införa bokning och betalning på internet och möjlighet till autogiro. Vi kommer även att börja skicka filer med kassarapporter och faktureringuppgifter till kommunens ekonomisystem. Botkyrka Rackethall kommer att få samma system som baden. Kulturskolan har byggt ett eget internt webbverktyg där stora delar av kommunikationen sker och där alla behövliga dokument, protokoll och minnesanteckningar finns att tillgå.

69 BOTKYRKA KOMMUN [30Kultur- och fritidsförvaltningen Vi ser behovet av ett modernare inpasseringssystem där alla skolor och anläggningar ingår, men det är ett förvaltningsövergripande arbete som måste drivas centralt. Vi har ett digitalt bokningssystem som också har kapacitet att hantera inpasseringen, men den nödvändiga tekniska utrustningen saknas fortfarande på många anläggningar. Kultur- och fritidsnämnden har dock inte resurser att åtgärda detta på egen hand. Alla på förvaltningen genomgår en utbildning i bemötande inom ramen för kompetensutvecklingspaketet Kultur och fritid för alla. Slutsatser för framtiden Vi behöver arbeta ytterligare med att strukturera upp kommunikationsflödet och få igång webbskribenternas arbete. Vi är beroende av att inpasseringssystemet är säkert och effektivt, men det är samhällsbyggnadsförvaltningen som äger frågan och det är svårt för oss att påverka utvecklingen. Mål 12. Effektiv organisation med ökad kvalitet och rätt kompetens (kf) Mätbart mål Utfall 2011 Utfall 2012 Mål 2013 Utfall augusti 2013 Sjukfrånvaro bland förvaltningens medarbetare (%) 3,7 2,9 3,6 Ingen uppg Övertidstimmar i förvaltningen (tim) max 200 tim Åtaganden Andelen timanställda ska minska Antal övertidstimmar ska vara lågt Studera vår omvärld både inom och utanför regionen. Använda lärdomar och inspiration från andra för att utveckla Botkyrkas kultur- och fritidsverksamhet Andelen anställda med rätt grundkompetens ska öka, särskilt på fritidsgårdar och badhus. Ej genomfört Delvis genomfört Genomfört Delvis genomfört. Sammanfattning 31/8 Prognos 2013 Genomförts 1 1 Delvis genomförts 2 2 Ej genomförts 1 1 Uppföljning och analys Finansieringen av fritidsgårdsverksamheten är fortfarande så svag att det försvårar anställning av utbildad personal på fritidsgårdarna. Det bidrar till att många av fritidsledarna är timanställda och att det är svårt att erbjuda bättre anställningsvillkor. Upploppen i våra kommundelar ledde till att vi fått många övertidstimmar i år.

70 BOTKYRKA KOMMUN [30Kultur- och fritidsförvaltningen Vi studerar omvärlden kontinuerligt inom alla våra verksamhetsområden. I samband med upphandlingen av ett nytt kassasystem för baden har enheterna gjort studiebesök för att titta på andra kommuners system. Det har gett ny kunskap om kassasystem och nya idéer inom andra områden. Fittjabadet och Storvretsbadet har startat ett nätverk med Huddinge, Vårby och Skärholmen för att utbyta erfarenheter och kunskap. Kulturen har medverkat i konferens i Dnieprepetrovsk i Ukraina inom nätverket Intercultural Cities, i Riksteaterns årliga teaterdagar och i ett seminarium om hedersrelaterat våld. Bibliotekets chefer gjorde ett studiebesök på nyskapande bibliotek i Finland. Vid Musikhuset Norsborg deltar två fritidsledare vid Fritidsforums fritidsledarutbildning för att höja kompetensen. Slutsatser för framtiden I och med att vi inte kan erbjuda tillräckligt goda arbetsvillkor på fritidsgårdarna får vi också svårt att locka personer med rätt kompetens. Mål 13. Fossilbränslefri kommunal organisation senast 2015 (kf) Mätbart mål Utfall 2011 Utfall 2012 Mål 2013 Utfall augusti 2013 Flygresor inom Sverige söder om Sundsvall (antal) ej mätt ej mätt 0 0 Bilpoolsandel av det totala antalet körda kilometer i tjänsten (%) ej mätt ej mätt Åtaganden Följa kommunens mötes- och resepolicy. I möjligaste mån resa kollektivt eller använda kommunens bilpool. Delvis genomfört Sammanfattning 31/8 Prognos 2013 Genomförts 0 0 Delvis genomförts 1 1 Ej genomförts 0 0 Uppföljning och analys Kunskapen om bilpoolen har ökat och fler använder den i samband med resor inom tjänsten. Personalen som är placerad ute i verksamheterna, till exempel på kulturskolan, biblioteken eller badhusen, har inte den möjligheten. För det behövs fler bilpoolsplatser på andra platser i kommunen. Slutsatser för framtiden Målet om bilpoolsandel av det totala antalet körda kilometer i tjänsten är satt alldeles för högt och måste revideras till nästa ettårsplan.

71 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kultur- och fritidsnämnden Dnr KF/2013:157 Medborgarundersökningen 2013 (KF/2013:157) Beslut Kultur- och fritidsnämnden har tagit del av redovisning och rapport om medborgarundersökningen Sammanfattning Under våren 2013 genomförde kultur- och fritidsförvaltningen en undersökning bland Botkyrkas medborgare med frågeställningar kring förvaltningens verksamheter. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur stor andel av medborgarna som utnyttjar de olika verksamheterna och varför vissa väljer att inte göra det. På det sättet kan vi få verktyg för att utveckla och förbättra kultur- och fritidsverksamheten i kommunen. Den bifogade rapporten lyfter fram de viktigaste trenderna i resultatet. Kultur- och fritidsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse

72 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2013:157 Referens Susanna Evert Mottagare Kultur- och fritidsnämnden Medborgarundersökning 2013 Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden har tagit del av redovisning och rapport om medborgarundersökningen Sammanfattning Under våren 2013 genomförde kultur- och fritidsförvaltningen en undersökning bland Botkyrkas medborgare med frågeställningar kring förvaltningens verksamheter. Syftet med undersökningen var att: 1. Ta reda på hur stor andel av medborgarna som utnyttjar de olika verksamheterna. 2. Ta reda på varför vissa väljer att inte utnyttja kultur- och fritidsverksamheten i kommunen. 3. Kartlägga rörelsemönster. Hur man rör sig mellan kommunens olika delar för att delta i kultur- och fritidsverksamhet. 4. Få verktyg för att utveckla och förbättra kultur- och fritidsverksamheten i kommunen. Undersökningen genomfördes som korta intervjuer i fem av kommunens centrum. Totalt intervjuades 1000 personer från 16 år och uppåt gjordes en liknande undersökning där vi ställde i stort sett samma frågor. Frågan om Riksteatern Hallunda har tagits bort och en fråga om medborgarkontoren har lagts till. Den bifogade rapporten lyfter fram de viktigaste trenderna i resultatet. Pernilla Hellman Kultur- och fritidschef Andreas Dahlgren Tf administrativ chef Expedieras till Kultur- och fritidsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post susanna.evert@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

73 1 [16] Kultur- och fritidsförvaltningen Referens Susanna Evert Mottagare Rapport om medborgarundersökningen 2013 Inledning Under våren 2013 genomförde kultur- och fritidsförvaltningen en undersökning bland Botkyrkas medborgare med frågor om förvaltningens verksamheter. Syftet med undersökningen var att: Ta reda på hur stor andel av medborgarna som utnyttjar de olika verksamheterna. Ta reda på varför vissa väljer att inte utnyttja kultur- och fritidsverksamheten i kommunen. Kartlägga hur människor rör sig mellan kommunens olika delar för att delta i kultur- och fritidsverksamhet. Få verktyg för att utveckla och förbättra kultur- och fritidsverksamheten i kommunen. Den här rapporten lyfter fram de viktigaste trenderna i resultatet. Sammanfattning Av dem som intervjuades var 54,6 procent (546) kvinnor och 45,4 procent (454) män. 57,3 procent (573) var födda i Sverige och 42,7 procent (427) var födda i annat land. Några genomgripande trender som framgår av resultatet är: Det är generellt sett något fler kvinnor än män som besöker våra verksamheter, men skillnaden i besöksfrekvens mellan kvinnor och män är liten. Med undantag av biblioteken, medborgarkontoren, Botkyrka rackethall och Hjärta Botkyrka är det större andel av de svenskfödda som besöker våra verksamheter jämfört med de utlandsfödda. Det är betydligt större andel av de utlandsfödda som har besökt ett medborgarkontor jämfört med de svenskfödda. KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, Besök Kontaktcenter Direkt Sms E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

74 BOTKYRKA KOMMUN Kultur- och fritidsförvaltningen [16] De vanligaste anledningarna till att man inte besöker våra verksamheter är att man inte är intresserad, inte känner till dem eller inte har tid. Det är ingen stor skillnad mellan kvinnor och män när det gäller varför man inte besöker verksamheterna. Bland dem som inte besöker våra verksamheter är det större andel av de utlandsfödda som säger att det är för att de inte känner till verksamheten. Rörligheten mellan kommundelar är inte särskilt stor, det är vanligast att man besöker verksamheter som ligger i närheten av där man bor. Generellt sett kan vi se en minskning av andelen som besökt våra verksamheter jämfört med undersökningen Utförandet av undersökningen skiljer sig dock en del från förra gången, och vi vet därför inte om det verkligen skett en reell minskning av besökare. Det kan också vara så att vi i år har nått en annan grupp eller har ett bättre urval än förra året. Metod Undersökningen genomfördes som korta intervjuer i sex av kommunens centrum (Alby, Fittja, Hallunda, Tumba, Tullinge och Vårsta). Totalt intervjuades 1000 personer över 16 år. Antalet intervjuer i varje kommundel är anpassat efter hur stor andel av befolkningen som bor i kommundelen. Exempel: 15 procent av Botkyrkas befolkning bor i Alby, därför har 15 procent av intervjuerna genomförts i Alby centrum. Man bör vara medveten om att bara för att en person intervjuas i Alby betyder det inte att hen bor i Alby, även om intervjuplats och boendeområde tenderar att vara samma. Kultur- och fritidsförvaltningen gjorde en liknande undersökning 2011, men med färre deltagare. Årets undersökning har också utökats med några frågor, bland annat om medborgarkontoren. Undersökningen genomfördes inte under samma tidsperiod (mars-april i stället för maj) och inte heller under exakt samma tidpunkter (i år intervjuade man till exempel även på söndagar) som förra gången. Eftersom det är en del som skiljer i genomförandet ska man vara försiktig med att jämföra resultatet med den tidigare undersökningen. Det är viktigt att tänka på att trots den relativt stora mängden svarande så innebär nedbrytningen på olika variabler att urvalsgruppen ofta blir väldigt liten. Exempel: Av alla 1000 intervjupersoner uppger 362 personer att de inte har

75 BOTKYRKA KOMMUN Kultur- och fritidsförvaltningen [16] besökt ett bibliotek. Av dessa personer anger 28 personer att anledningen är att de inte känner till biblioteken. 6 personer i den sista gruppen är studerande. Tittar man bara på procentsatsen ser det ut som om studenter har lägre kännedom om biblioteken än andra de utgör ju 21 procent av dem som inte känner till biblioteken! Men i själva verket rör det sig som sagt om 6 personer. Ett så litet urval kan knappast ses som representativt för gruppen studerande. Reflektioner inför framtida undersökningar Behov av att samköra kön med övriga variabler I datamaterialet som vi har fått från undersökningen är det inte möjligt att samköra olika variabler med varandra utan att det blir en beställning mot en extra kostnad. Det innebär att vi till exempel inte kan jämföra svenskfödda och utlandsfödda män med varandra. I framtida undersökningar vore det önskvärt om vi fick tillgång till mer av datamaterialet för att kunna göra egna körningar, framför allt för att kunna samköra kön med övriga variabler. Vad säger våra variabler? Vi behöver också fundera över hur vi kan utveckla bättre variabler för att fånga in vad vi vill veta. Indelningen i född i Sverige/född utomlands är väldigt trubbig. Vi kanske exempelvis vill veta hur etnicitet samspelar med vilka verksamheter man besöker för att få veta hur våra resurser fördelas mellan olika grupper. Med nuvarande indelning kan vi visserligen ibland se en skillnad mellan utlandsfödda och svenskfödda, men frågan är vad den skillnaden egentligen säger. Botkyrka har en mer komplex befolkningssammansättning där många till exempel är födda i Sverige men ändå löper risk att drabbas av diskriminering eller stigmatisering för sitt icke-vita utseende. I det här sammanhanget kunde det kanske vara mer relevant att titta på socioekonomisk bakgrund. Det behövs vidare reflektioner kring vilka indelningsvariabler vi ska använda och varför vi använder dem. Bra med samarbeten mellan förvaltningar I årets medborgarundersökning samarbetade vi med kommunledningsförvaltningen som hade med en fråga i enkäten om medborgarkontoren. Det var en bra erfarenhet att få ytterligare ögon och diskussionspartners på undersökningen. När enheter eller förvaltningar samarbetar kring undersökningar minskar också risken för dialogtrötthet hos dem man vill undersöka. Det skulle vara en vinst, både ekonomiskt och kunskapsmässigt, om vi kunde få till stånd fler samarbeten mellan förvaltningar när vi gör undersökningar.

76 BOTKYRKA KOMMUN Kultur- och fritidsförvaltningen [16] Resultatet av undersökningen Bibliotek 64 procent av de tillfrågade har besökt något av biblioteken i Botkyrka under det senaste året. Av dem som besökt biblioteken är 56 procent kvinnor och 44 procent män. Av dem som är födda i Sverige är det 63 procent av de tillfrågade som har besökt ett bibliotek, av dem som är födda i annat land är det 66 procent. Bland de tillfrågade var det vanligast bland boende i Tumba/Grödinge att man har besökt ett bibliotek, 68 procent har gjort det. Skillnaderna mellan kommundelarna är mindre än förra året i de övriga kommundelarna är det mellan 60 och 64 procent som besökt ett bibliotek. Förra året låg Fittja lägst i urvalsgruppen med 52 procent. Det är mindre andel av den yngsta åldersgruppen (16-25 år) som har besökt ett bibliotek jämfört med övriga åldersgrupper där det är ungefär lika. Varför besöker man inte biblioteken? Av dem som svarat att de inte besöker biblioteken har 40 procent sagt att det är för att de inte är intresserade. 47 procent av icke-besökarna har angett annat som skäl. När man har fått utveckla är de vanligaste anledningarna att man inte har tid, att det inte blivit av eller att man köper böcker/har egna böcker hemma. Ett fåtal personer har sagt att det saknas böcker på deras språk. En större andel av de tillfrågade icke-besökande männen anger att de inte är intresserade jämfört med kvinnorna (45 procent mot 36 procent) Det är i princip inga större skillnader mellan personer födda i Sverige och personer födda utomlands när det gäller varför man inte har besökt biblioteken. Tumbascenen Av samtliga svarande sade 32 procent att de hade besökt Tumbascenen under det senaste året.

77 BOTKYRKA KOMMUN Kultur- och fritidsförvaltningen [16] Av dem som hade besökt Tumbascenen var 60 procent kvinnor och 40 procent män. Av dem som var födda i Sverige hade 39 procent besökt Tumbascenen. 22 procent av dem som var födda utomlands hade gjort det. Av de tillfrågade Fittjaborna är det 15 procent som har besökt Tumbascenen, jämfört med 46 procent av de boende i Tumba/Grödinge. Övriga kommundelar ligger i intervallen däremellan. En större andel av de yngre (16-25 år) och de äldre (över 65 år) i urvalsgruppen har besökt Tumbascenen jämfört med i andra åldersgrupper. Varför besöker man inte Tumbascenen? Av de 701 personer som inte har besökt Tumbascenen säger 33 procent att det är för att de inte känner till Tumbascenen och 32 procent att de inte är intresserade. I båda kategorierna är det fler män än kvinnor. 22 procent anger annat som skäl till att de inte besökt Tumbascenen. När man får utveckla är tidsbrist den vanligaste orsaken i gruppen. Det är vanligare bland utlandsfödda i urvalsgruppen att man inte har besökt Tumbascenen för att man inte känner till den. Botkyrka konsthall 23 procent av de tillfrågade har besökt Botkyrka konsthall det senaste året. Av dem som har besökt konsthallen är 57 procent kvinnor och 43 procent män. 27 procent av de svenskfödda i urvalsgruppen har besökt konsthallen, jämfört med 18 procent av de utlandsfödda. Det är ovanligast bland Fittjaborna att man har besökt konsthallen, endast 5 procent säger att man har gjort det jämfört med 36 procent av Tumbaborna. I övriga kommundelar är det mellan 13 och 21 procent. Det är vanligast bland personerna över 65 år att man har besökt konsthallen. Det är också vanligare bland pensionärerna jämfört med övriga sysselsättningar.

78 BOTKYRKA KOMMUN Kultur- och fritidsförvaltningen [16] Varför besöker man inte konsthallen? Av dem som inte har besökt konsthallen sade 40 procent att det var för att de inte känner till den. 37 procent sade att de inte är intresserade. 15 procent uppgav annat som skäl. Tidsbrist är den vanligaste orsaken i gruppen. 54 procent av de utlandsfödda icke-besökarna anger att det är för att de inte känner till konsthallen. Motsvarande bland de svenskfödda är 29 procent. Bland icke-besökarna kände nästan hälften av de boende i alla kommundelar utom Tumba inte till konsthallen. Motsvarande bland Tumbaborna var 22 procent. I gruppen icke-besökare är det vanligare bland studenter att anledningen är att man inte känner till konsthallen jämfört med övriga sysselsättningar. Subtopia/Hangaren 23 procent av de tillfrågade har besökt Subtopia/Hangaren under det senaste året. Ungefär lika många kvinnor som män i urvalsgruppen har besökt Subtopia/Hangaren. Bland de tillfrågade är det ungefär lika vanligt bland svenskfödda som bland utlandsfödda att man har besökt Subtopia/Hangaren. 15 procent av Tumbaborna i urvalsgruppen har besökt Subtopia/Hangaren jämfört med 35 procent av Albyborna. I övriga kommundelar är det mellan 18 och 28 procent. Det är vanligare bland de yngsta (16-25 år) än bland de äldsta (över 65 år) att man har besökt Subtopia/Hangaren. Varför besöker man inte Subtopia/Hangaren? Hälften av icke-besökarna uppgav att de inte besökt Subtopia/Hangaren för att de inte känner till det. 26 procent sade att det var för att de inte är intresserade.

79 BOTKYRKA KOMMUN Kultur- och fritidsförvaltningen [16] Bland de 13 procent av icke-besökarna som angav annat som skäl var tidsbrist den vanligaste orsaken. 59 procent av de utlandsfödda icke-besökarna sade att det var för att de inte kände till Subtopia/Hangaren. Motsvarande bland de svenskfödda var 45 procent. I gruppen icke-besökare anger 61 procent av Tullingeborna att det är för att de inte känner till Subtopia/Hangaren. Motsvarande i Alby är 37 procent av icke-besökarna. Det är vanligare bland personer 56 år och äldre att man anger dåliga kommunikationer som skäl till att man inte har besökt Subtopia/Hangaren jämfört med övriga åldersgrupper. Har du under det senaste året i Botkyrka Gått på teater, cirkus- eller operaföreställning? Av samtliga tillfrågade är det 31 procent som under det senaste året har gått på teater, cirkus- eller operaföreställning i Botkyrka. Av dem som gått på teater, cirkus- eller operaföreställning var 62 procent kvinnor och 38 procent män. Bland de tillfrågade är det 35 procent av de svenskfödda som varit på en sådan föreställning i kommunen jämfört med 26 procent av de utlandsfödda. Det är vanligare bland de boende i Tumba, Tullinge och Hallunda/Norsborg att man har varit på föreställning än bland boende i Fittja och Alby. Det är vanligast i åldersgruppen över 65 år att man har varit på en föreställning. Det är också vanligast bland pensionärerna i urvalsgruppen jämfört med andra sysselsättningar. Sett på bio/film? Av samtliga tillfrågade var det 33 procent som sett på bio/film i Botkyrka under det senaste året. Av dem som har sett på bio/film var 64 procent kvinnor och 37 procent män (avrundningen till heltal gör att summan inte blir exakt 100 procent).

80 BOTKYRKA KOMMUN Kultur- och fritidsförvaltningen [16] Det är ingen större skillnad mellan hur stor andel av gruppen svenskfödda och hur stor andel av gruppen utlandsfödda som har sett på bio/film. Det är vanligare bland de boende i Tumba, Tullinge och Hallunda/Norsborg att man sett på bio/film än bland boende i Fittja och Alby. Det är vanligare bland studenter och pensionärer att man sett på bio/film jämfört med andra sysselsättningar. Det är också vanligast i den yngsta åldersgruppen (16-25 år) och i den äldsta (över 65 år). Deltagit i Hjärta Botkyrka? Av samtliga tillfrågade är det 3 procent som har deltagit i Hjärta Botkyrka. Det är 32 personer. Av dessa är cirka hälften kvinnor och hälften män. Två tredjedelar av dem som har deltagit i Hjärta Botkyrka är födda utomlands. Eftersom urvalsgrupperna är så små är det inte meningsfullt att bryta ner på boendeområde, ålder eller sysselsättning. Varit på match/tävling som åskådare? Av samtliga tillfrågade har 24 procent varit på match/tävling som åskådare. Av dem som har varit på match/tävling är 45 procent kvinnor och 55 procent män. Ungefär lika stor andel av de svenskfödda som av de utlandsfödda har varit på match/tävling. Det är ingen större skillnad mellan boendeområden när det gäller hur stor andel som har varit på match/tävling. Andelen personer i urvalsgruppen som har varit på match/tävling som åskådare har sjunkit från 35 procent till 24 procent jämfört med medborgarundersökningen Det är en större minskning än den generella minskningen av besökare vi har sett hittills. Man ska dock fortfarande vara försiktig i tolkningen av resultatet.

81 BOTKYRKA KOMMUN Kultur- och fritidsförvaltningen [16] Medborgarkontoren 52 procent av de tillfrågade har besökt något av medborgarkontoren i Botkyrka under det senaste året. Av dem som har besökt medborgarkontoren är cirka hälften kvinnor och hälften män. 43 procent av de svenskfödda har besökt ett medborgarkontor, motsvarande för utlandsfödda är 64 procent. Skillnaden mellan boendeområden är liten. Störst andel av de boende i Hallunda/Norsborg har besökt ett medborgarkontor (61 procent), vilket kan bero på att medborgarkontoret i Hallunda ligger i samma lokaler som försäkringskassan och fler därför har ärenden dit. Bland de boende i övriga kommundelar är det mellan 44 och 57 procent av de tillfrågade som har besökt ett medborgarkontor. Det är vanligast i åldersgruppen år att man har besökt ett medborgarkontor. Det kan bero på att det är vanligt att personer i den åldern söker förskoleplats eller har andra ärenden som gäller barnomsorg. Det är ovanligast att man har besökt ett medborgarkontor i åldersgruppen år. Bland samtliga som har svarat ja är det vanligast att man har besökt medborgarkontoren i Hallunda och Tumba. Bland männen är det lika vanligt att man har besökt medborgarkontoret i Alby, medan medborgarkontoret i Tullinge är mer populärt bland kvinnorna i urvalsgruppen. Bland utlandsfödda är det vanligast att man har besökt medborgarkontoren i Alby och Hallunda, bland svenskfödda är det vanligare med medborgarkontoret i Tumba. Det är vanligast att man besöker medborgarkontoret i den kommundel där man bor. Det är vanligare bland Tullingeborna än bland boende i övriga kommundelar att man besöker ett medborgarkontor i en annan kommundel. Varför besöker man inte medborgarkontoren?

82 BOTKYRKA KOMMUN Kultur- och fritidsförvaltningen [16] 86 procent av samtliga icke-besökare säger att det är för att man inte har något behov/ärende. Det är den vanligaste anledningen bland både kvinnor och män. Det är något vanligare bland utlandsfödda än bland svenskfödda att man inte har besökt medborgarkontoren för att man inte känner till dem eller för att man inte känner till vad man kan få hjälp med där. Nedbrutet på den nivån är dock urvalsgrupperna väldigt små. Badhusen i Botkyrka Av samtliga i urvalsgruppen är det 39 procent som har besökt något av badhusen i Botkyrka under det senaste året. Baden är i princip lika populära. Lika stor andel av gruppen kvinnor som av gruppen män har besökt badhusen. Man ser ingen skillnad mellan kvinnor och män när det gäller vilket badhus man har besökt. Ungefär lika stor andel av gruppen svenskfödda som av gruppen utlandsfödda har besökt badhusen. Det är vanligare i gruppen svenskfödda att man har besökt Storvretsbadet och i gruppen utlandsfödda att man har besökt Fittjabadet. Det är heller ingen stor skillnad mellan boende i olika områden. Det är vanligast att man besöker badet som ligger närmast ens eget boendeområde. 57 procent i åldersgruppen år har besökt något av badhusen jämfört med 22 procent i åldern över 65 år. Det är störst respektive minst andel i de olika åldersgrupperna. Varför besöker man inte badhusen? Den vanligaste anledningen till att man inte har besökt badhusen är att man inte är intresserad, 50 procent av icke-besökarna ger det svaret. 35 procent av icke-besökarna anger annat som skäl till varför man inte har besökt badhusen. När man får utveckla är de vanligaste anledningarna tidsbrist eller att man väljer andra bad. Det är något vanligare bland de utlandsfödda icke-besökarna än bland de svenska att man inte besöker baden för att man inte känner till dem.

83 BOTKYRKA KOMMUN Kultur- och fritidsförvaltningen [16] Botkyrka rackethall 11 procent av samtliga tillfrågade har besökt/använt Botkyrka rackethall under det senaste året. Av dem som har besökt rackethallen är ungefär hälften kvinnor och hälften män. Det är i princip lika vanligt bland svenskfödda som bland utlandsfödda att man har besökt rackethallen. Det är vanligast bland boende i Hallunda/Norsborg att man har besökt rackethallen. Ovanligast är det bland boende i Tumba/Grödinge. Det är vanligast i den yngsta åldersgruppen (16-25 år) att man har besökt rackethallen, och ovanligast bland personer som är 56 år och äldre. Det är vanligare bland studerande att man har besökt rackethallen jämfört med andra sysselsättningar. Varför besöker man inte rackethallen? 66 procent av icke-besökarna säger att det är för att man inte är intresserad. 22 procent säger att det är för att man inte känner till rackethallen. 12 procent av icke-besökarna anger annat som skäl till varför man inte har besökt rackethallen. När man får utveckla är tidsbrist den vanligaste orsaken, följt av att man gör andra prioriteringar, till exempel att man tränar någon annanstans. Det är också relativt många av ickebesökarna som anger någon form av ohälsa eller fysiskt förhinder som skäl. Det är något vanligare bland kvinnor än bland män att man anger ointresse som skäl. Det är vanligare bland utlandsfödda icke-besökare än bland svenskfödda att man anger att det är för att man inte känner till rackethallen som man inte har besökt den.

84 BOTKYRKA KOMMUN Kultur- och fritidsförvaltningen [16] Bland icke-besökarna är det 39 procent av Albyborna som anger att det är för att de inte känner till rackethallen. I de övriga boendeområdena är det mellan 15 och 23 procent av icke-besökarna som anger det skälet. Motionsspår i Botkyrka Av samtliga tillfrågade är det 48 procent som har besökt/använt ett motionsspår i Botkyrka under det senaste året. Av dem som har använt ett motionsspår är 58 procent kvinnor och 42 procent män. Andelen av männen som använder motionsspåren har minskat litet mer än den generella minskningen vi ser, från 56 procent av männen till 44 procent. 52 procent av de svenskfödda har använt ett motionsspår, jämfört med 43 procent av de utlandsfödda. Lägst användningsfrekvens är det i Hallunda/Norsborg där 39 procent av de boende har använt ett motionsspår. Motsvarande för Tumbaborna som ligger högst är 54 procent. Det är ovanligast i den äldsta åldersgruppen (äldre än 65 år) att man har använt ett motionsspår, men frekvensen på 41 procent är ändå relativt hög. Varför använder man inte motionsspåren? 50 procent av icke-besökarna säger att det är för att de inte är intresserade. 17 procent säger att det är för att de inte känner till motionsspåren i Botkyrka. 32 procent anger annat som skäl. När man får utveckla handlar det oftast om att man inte har tid eller att man gör andra prioriteringar, framför allt att man använder andra/egna spår eller promenadvägar. Hälsoskäl är också en anledning som återkommer. Det är ingen betydande skillnad mellan kvinnor och män när det gäller varför man inte besöker motionsspåren. Bland icke-besökarna är det 24 procent av de utlandsfödda som inte använder motionsspåren för att de inte känner till dem. Motsvarande bland de svenskfödda är 10 procent.

85 BOTKYRKA KOMMUN Kultur- och fritidsförvaltningen [16] Bland icke-besökarna är det vanligare bland boende i Hallunda/Norsborg och Alby än i övriga kommundelar att man anger att man inte har besökt motionsspåren för att man inte känner till dem. Botkyrka kommuns idrottsarenor (Brunna IP, Storvretens IP, Brantbrinks IP, Tumba idrottsarena) 39 procent av samtliga tillfrågade har besökt/använt någon av idrottsarenorna i Botkyrka under det senaste året. Av dem som har besökt en idrottsarena är 53 procent kvinnor och 47 procent män. 44 procent av de svenskfödda har besökt en idrottsarena jämfört med 33 procent av de utlandsfödda. Nästan hälften av Tullingeborna har besökt en idrottsarena. Lägst besöksfrekvens är det i Fittja och Alby med 28 respektive 30 procent av de tillfrågade. Det är vanligast i den yngsta åldersgruppen (16-25 år) att man har besökt en idrottsarena, 58 procent har gjort det. Det är också vanligast bland studerande. Varför besöker man inte idrottsarenorna? Av dem som inte har besökt en idrottsarena i kommunen säger de allra flesta, 69 procent, att det är för att de inte är intresserade. 14 procent säger att det är för att de inte känner till arenorna. Bland de 16 procent som anger annat som skäl är de vanligaste förklaringarna att man tränar på andra sätt eller på andra ställen, eller att man inte har tid. Det är också relativt vanligt att man anger någon form av ohälsa som skäl. Det är ingen betydande skillnad mellan kvinnor och män när det gäller varför man inte besöker idrottsarenorna. Det är vanligare bland utlandsfödda än bland svenskfödda att man inte har besökt idrottsarenorna för att man inte känner till dem, 23 procent jämfört med 6 procent.

86 BOTKYRKA KOMMUN Kultur- och fritidsförvaltningen [16] Bland icke-besökarna är det 21 procent av Albyborna som anger att det är för att de inte känner till idrottsarenorna. I de övriga boendeområdena är det mellan 8 procent (Tumba/Grödinge) och 18 procent av ickebesökarna som anger det skälet. Hur mycket betyder det för dig att Botkyrka kommun har följande verksamheter? Bibliotek, bio/film, konsthall, teater/musik/dans, fritidsgårdar, kultur för barn och unga. Om man rangordnar hur mycket de olika verksamheterna betyder blir resultatet följande (procentsatsen visar hur många som har svarat ganska mycket eller väldigt mycket på frågan): 1. Bibliotek (85 procent) 2. Kultur för barn och unga (80 procent) 3. Fritidsgårdar (73 procent) 4. Teater, musik, dans (68 procent) 5. Bio/film (63 procent) 6. Konsthall (53 procent) I den mån det går att se av tidigare frågor så stämmer resultatet ganska väl överens med hur många som besöker olika verksamheter det är många som har svarat att de har besökt ett bibliotek under det senaste året, medan det är ganska få som har besökt konsthallen. Generellt värderar kvinnor verksamheterna högre än män. Det är större andel av kvinnorna som svarar att verksamheterna betyder ganska eller väldigt mycket. Det är i princip ingen skillnad mellan hur högt utlandsfödda och svenskfödda värderar olika verksamheter. Det är heller ingen större skillnad mellan olika kommundelar. När man tolkar resultatet ska man tänka på att det är svårt att veta vad människor lägger in i ordet betyder. Innebär det att man anser att biblioteken är viktiga för ens egen skull, för samhällets bästa eller för någon annan? Och vad kan vi utläsa av resultatet?

87 BOTKYRKA KOMMUN Kultur- och fritidsförvaltningen [16] Hur skulle du helst vilja få information om kultur- och fritidsaktiviteter i Botkyrka? (andel av kvinnorna respektive männen som angett detta som förstahandsval) Kvinnor Män Annons i dags- eller lokaltidning Affischer anslagstavlor 9 9 Kommunens hemsida/webbplats (botkyrka.se) Respektive arrangörs hemsida/webbplats 2 1 Broschyrer/trycksaker 8 6 Kommuntidningen Pejl 3 2 Sociala medier/facebook/youtube/twitter etc Är inte intresserad av att få information om kultur- och fritidsaktiviteter i Botkyrka 4 10 Som tabellen visar är det vanligast bland både kvinnor och män att man vill få information om aktiviteter i dags- eller lokaltidning i första hand. Mer än hälften av båda grupperna anger det som förstahandsval. Kommunens hemsida är det näst vanligaste förstahandsvalet, 12 procent av kvinnorna och 11 procent av männen väljer det. Det är något vanligare bland män än bland kvinnor att man inte är intresserad av att få information om kultur- och fritidsaktiviteter i Botkyrka över huvud taget. Det är ingen större skillnad mellan utlandsfödda och svenskfödda när det gäller hur man vill få information. De flesta väljer annons i dags- eller lokaltidning i första hand. Det är något färre utlandsfödda som väljer annons, 48 procent av de utlandsfödda jämfört med 57 procent av de svenskfödda. Bryter man ner resultatet på kommundelar är variationen litet större. Det är vanligare bland boende i Fittja och Alby att man inte är intresserad av att få information av aktiviteter, eller att man vill få information via sociala medier.

88 BOTKYRKA KOMMUN Kultur- och fritidsförvaltningen [16] Inte helt oväntat är det vanligare i de yngre åldersgrupperna att man vill få information via sociala medier, och vanligare i de äldre åldersgrupperna att man föredrar annons i dags- eller lokaltidning. Är du medlem i någon förening i Botkyrka? Av samtliga tillfrågade säger 29 procent att de är medlem i någon förening i Botkyrka. Ungefär lika stor andel av kvinnorna som av männen är medlem i någon förening. 33 procent av de svenskfödda är medlem i någon förening, jämfört med 24 procent av de utlandsfödda. I Tullinge, Tumba och Hallunda/Norsborg är ungefär 30 procent av de tillfrågade personerna medlemmar i någon förening. Motsvarande i Fittja och Alby är 20 procent. Det är vanligare bland personer över 65 år att man är föreningsmedlem jämfört med andra åldersgrupper. Det är också vanligare bland pensionärer jämfört med andra sysselsättningar.

89 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kultur- och fritidsnämnden Dnr KF/2013:142 Svar på remiss - Förslag till strategi - Kreativa Botkyrka (KF/2013:142) Beslut Kultur- och fritidsnämnden överlämnar förvaltningens skrivelse som yttrande över remiss Kreativa Botkyrka förslag till strategi för en ny kulturell och kreativ allemansrätt. Sammanfattning Kultur- och fritidsnämnden är positiv till strategins fokus på medborgarnas delaktighet och inflytande. Grundprinciperna om att kommunen lyssnar, ger plats och synliggör är bra. Trots det ser vi ett antal problem med strategin. Vi vill att kulturens roll och vikten av konstnärlig förnyelse lyfts fram mer, och vi anser att entreprenörskap har fått en orimligt stor roll i strategin. Vi saknar ett maktperspektiv och en medvetenhet om att medborgarinflytande ibland kan stå i konflikt med styrning och mål som kommunen har på andra områden. Vikten av att satsa på det historiska och nutida kulturarvet behöver också lyftas mer. Flera delar i strategin behöver förtydligas, till exempel betydelsen av den kulturella och kreativa allemansrätten och avsnittet om en digital mötesplats. Strategin behöver också klarspråksgranskas och göras mer tillgänglig och läsarvänlig. Kultur- och fritidsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse

90 TJÄNSTESKRIVELSE 1[10] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2013:142 Referens Susanna Evert Susanna Freund-Widman Mottagare Kultur- och fritidsnämnden Remiss - Kreativa Botkyrka Beslut Kultur- och fritidsnämnden överlämnar förvaltningens skrivelse som yttrande över remiss Kreativa Botkyrka förslag till strategi för en ny kulturell och kreativ allemansrätt. Sammanfattning Kultur- och fritidsnämnden är positiv till strategins fokus på medborgarnas delaktighet och inflytande. Grundprinciperna om att kommunen lyssnar, ger plats och synliggör är bra. Trots det ser vi ett antal problem med strategin. Vi vill att kulturens roll och vikten av konstnärlig förnyelse lyfts fram mer, och vi anser att entreprenörskap har fått en orimligt stor roll i strategin. Vi saknar ett maktperspektiv och en medvetenhet om att medborgarinflytande ibland kan stå i konflikt med styrning och mål som kommunen har på andra områden. Vikten av att satsa på det historiska och nutida kulturarvet behöver också lyftas mer. Flera delar i strategin behöver förtydligas, till exempel betydelsen av den kulturella och kreativa allemansrätten och avsnittet om en digital mötesplats. Strategin behöver också klarspråksgranskas och göras mer tillgänglig och läsarvänlig. Inledning Kultur- och fritidsförvaltningen arbetar i stor utsträckning i enlighet med strategins kärnpunkter. Vi strävar efter att utgå från medborgarnas behov och att se dem som medaktörer såväl i våra verksamheter som i samhället i stort. Några aktuella exempel är Öppen scen Hallunda och Idéloftet inför utlysningen av kreativa fonden. Det ingår också i våra löpande verksamheter att personalen har en dialog med brukarna och tar emot idéer, synpunkter och kritik. I remissvaret nedan inleder vi med övergripande synpunkter på strategin som helhet och på den strategiska inriktningen. Sedan går vi igenom remissens olika avsnitt. Kultur- och fritidsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post susanna.evert@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

91 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[10] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2013:142 Övergripande synpunkter Lyft kulturens roll i samhället Kulturen är basen i kommunens satsning på kreativitet och upplevelser och bidrar till att öka Botkyrkas attraktivitet som plats och besöksmål. Förutom att kulturen kan vara ett verktyg för lärande och utveckling är konst och kultur en grundläggande rättighet i sig. Det handlar om att ge människor verktyg för sin egen och samhällets utveckling. Att människor skapar, läser böcker, går på teater eller spelar musik är en del i att skapa mening i tillvaron och att kommunicera med andra människor. Kommunen har ett ansvar att bidra till detta genom att göra det möjligt för alla att uppleva kultur, oavsett ekonomiska möjligheter. Det behövs en större tyngdpunkt i strategin på kulturens roll för samhället och för den enskilda människan. Medborgarna som medskapare Vi tycker att det är mycket positivt att kommunen tar fram en strategi som syftar till att fånga upp och frigöra medborgarnas kreativitet och potential. Som vi uppfattar det är strategins kärna att medborgarna ska ha inflytande över kommunens verksamheter och utbud, men kanske framför allt att deras initiativ och kraft ska tas tillvara. De ska vara aktörer i sin egen och samhällets utveckling, inte passiva mottagare. Vi delar tankarna att kommunen bör se Botkyrkaborna som medskapare och att vi behöver skapa ett större utrymme för medborgarens egen kreativitet. Kommunen ska vara samhällsutvecklare Något vi vill lyfta är dock att kommunens uppgift inte bara är att vara en beställarorganisation som levererar det som medborgarna vill ha. Det är också vår uppgift att i den mån vi kan styra samhällsutvecklingen åt det håll politiken pekar ut. Det kan till exempel handla om att arbeta för ett mer jämlikt samhälle, eller om att motverka klimatförändringar. Kommunen har flera ambitiösa strategier inom dessa områden. Den kreativa strategins fokus på individualism och entreprenörskap i kombination med att kommunen ska styra mindre ser vi kan vara i konflikt med hur vi tänker inom andra områden. Vi tycker att strategin bör lyfta att det ibland kan finnas en målkonflikt mellan styrning och medborgarinflytande. Det saknas maktperspektiv Något vi saknar genomgående i strategin är ett uttalat makt- och genusperspektiv. Strategin argumenterar till exempel för ökat medborgarinflytande och fler fria och oprogrammerade ytor. Men den förhåller sig inte till risken

92 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[10] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2013:142 för att den som redan är stark och rik på resurser får orimligt mycket inflytande jämfört med andra medborgare. Vi kommer att ge konkreta exempel på detta under aktuella avsnitt. Lyft vikten av konstnärlig förnyelse i strategins inledning Vi tycker att det finns en obalans när det gäller bredd kontra spets inom kulturen. Det är tydligt att strategins fokus är bredden, det vill säga att varje medborgare ska ha möjlighet att använda sin kreativitet. Det är bra att det syftet lyfts fram. Men eftersom strategin ska ersätta upplevelsesatsningen måste den också tydligt lyfta att Botkyrka kommun även fortsättningsvis ska vara ledande nationellt med en experimentell verksamhet inom konst och kultur. Som konstens roll i kommunens utvecklingsarbete är formulerat i strategin finns det risk för att man tror att kommunala spetsverksamheter och samtidskonstinstitutioner som en konsthall eller ett residency inte behövs. Samtidigt ska vi också fortsätta verka för samverkan mellan boende, lokala aktörer och internationella och nationella partnerskap både på institutionell nivå och tillsammans med enskilda aktörer. Vi vill att en text om att ge plats för konstnärlig förnyelse i kommunens utvecklingsarbete finns med i strategins inledande del. Klarspråksgranska strategin! Strategin behöver granskas ur ett klarspråksperspektiv. Språket är snårigt och strategin använder många uttryck som skapar distans mellan texten och läsaren i stället för att göra avsikten klarare. Strukturen och rubriksättningen måste också bli tydligare. Om vi ska göra en strategi om hur tillgängliga vi ska vara för medborgarna, då måste strategin själv vara tillgänglig och läsarvänlig. Strategisk inriktning Vi tycker att idén om den kulturella och kreativa allemansrätten är bra. Men vi tror att det kan behöva tydliggöras att utvidgandet av den kreativa allemansrätten inte betyder att det som kommunen erbjuder gratis i form av kulturupplevelser ska utvidgas. Botkyrkas kulturella allemansrätt består idag av ett gratis utbud av kulturupplevelser till alla skolbarn. Att prata om att utvidga allemansrätten kan därför lätt missförstås som att det kostnadsfria utbudet ska bli större. Det är viktigt att vara tydlig i kommunikationen av strategins innehåll att tala om den kreativa allemansrätten som ett kommunikativt löfte är riskfyllt vad är det vi lovar? Och hur kommer löftet att uppfattas av medborgarna? Att kommunen ska lyssna, ge plats och synliggöra är utmärkta principer för en kreativ kommunal strategi. Vi är dock väldigt tveksamma till formule-

93 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4[10] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2013:142 ringen i åtagandet Kommunen lyssnar. Vi håller med om att våra verksamheter ska ha i uppdrag att identifiera och fånga upp lokalsamhällets kulturella och kreativa idéer det är något som vi tycker ingår i uppdraget redan idag. Men vi förstår inte meningen Återkoppling sker till högsta politiska och administrativa nivå i kommunorganisationen.. Är avsikten att varje idé som en medborgare för fram ska tas vidare upp till kommunledningsförvaltningen och kommunstyrelsen? Vad blir i så fall de enskilda nämndernas ansvar? Vi har svårt att se både poängen med ett sådant förfarande och hur det skulle vara praktiskt möjligt. 1. Stärkt kompetens och samhällsbyggaranda Beröringspunkten för oss inom det här området är det som strategin skriver om att bygga broar mellan skolan och de ungas fritidsvärld. Kultur- och fritidsförvaltningen önskar till exempel ett närmare och starkare samarbete med skola och förskola för att varje barn ska få del av ett brett kulturliv och möjligheter att få skapa själv. Vi vill till exempel arbeta för en närmare kontakt mellan fritidsklubbarna och skolorna. Ett sätt vore att införa kulturprofil eller läxhjälp på fritidsklubbar. Men kultursatsningen på fritidsgårdarna är något vi har fått prioritera bort till följd av besparingskraven. När det gäller dialoger med unga tycker vi att strategin kunde visa på en högre medvetenhet när det gäller risken för dialogtrötthet och besvikelse när de åsikter man har fått framföra inte förverkligas. Vi vill också understryka vikten av att dialogerna är förankrade inom skolan innan man inleder arbetet. Det är något vi måste tänka på inom alla förvaltningar. 2. Mötesplatser och miljöer för nya idéer och initiativ Mötesplatser utgör kärnan i vår verksamhet och vi skulle kunna göra mycket mer för att uppnå strategins mål. Ett exempel är att: vi gärna skulle vilja hyra ut våra idrottsplatser mer till privatpersoner, men vi saknar de tekniska förutsättningarna för att kunna göra det. Vi skulle också vilja utveckla våra fritidsgårdar mer om vi hade ekonomiska möjligheter till det. Vi ser dock att strategin kan vara ett viktigt verktyg för att lyfta de här frågorna. Utrymme för idéutveckling och självorganiserad verksamhet Vi håller med om att det behöver bli enklare för allmänhet och föreningar att kunna använda de lokaler och offentliga miljöer som kommunen förvaltar. För att det ska bli verklighet behöver vi utveckla en struktur som inte finns idag, bland annat när det gäller säkerhet och inpassering i lokaler. Men det är ett kommunövergripande arbete som kultur- och fritidsnämnden inte har resurser att driva. Vi välkomnar en strategi som visar på vikten av ett sådant arbete.

94 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 5[10] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2013:142 Strategin beskriver behovet av fria platser och oprogrammerade ytor. Här blir bristen på makt- och genusperspektiv tydlig. Fria och oprogrammerade ytor blir ofta de resursstarkas ytor. Ett exempel på det är våra egna spontanidrottsplatser som främst nyttjas av män och pojkar. Strategin behöver förhålla sig till frågan om hur vi lämnar fritt spelrum men samtidigt ger plats åt grupper som inte själva tar plats (men kanske ändå vill ha det). Det får inte bli så att den som är starkast och skriker högst får mest. Det handlar inte bara om kön, utan om många faktorer som till exempel ålder, socioekonomisk bakgrund, fysisk förmåga och språk. För kommunen gäller det att hitta en balans mellan att backa/släppa fritt och att styra samhällsutvecklingen i den riktning vi vill se. Ett exempel som rör kultur- och fritidsnämnden är våra bidragsregler; ska vi styra mot ett mer jämställt föreningsliv genom regler som ställer krav, eller ska vi överlåta till föreningarna att forma sin verksamhet som de vill? En ny digital mötesplats Det behov av som vi har uppfattat från föreningsliv och allmänhet är en digital mötesplatsplats där man kan få veta vilka aktiviteter och händelser som äger rum i kommunen under den närmaste tiden. Idag finns evenemangskalendern på kommunens hemsida, men den kontrolleras utifrån kommunens riktlinjer för kommunikation och en del av det som läggs in av medborgare gallras bort. Vi håller med om att det behövs ett forum på nätet som ger större frihet åt medborgarna att forma innehållet själva. Vi tycker att det är mycket viktigt att utgå från befintliga digitala mötesplatser, till exempel Albys röster. Detta måste dock ske utan att kommunen går in och styr för mycket över innehållet En formulering vi reagerar på är Mötesplatsen bör vidare ha målet att placeras i framkant av den estetiska, mediala och tekniska utvecklingen för att också rymma de rika konstnärliga och kulturella resurser och möjligheter som finns i Botkyrka.. Vi har svårt att förstå vad som avses. Dessutom vill vi ifrågasätta att kommunen satsar resurser på en avancerad webbplats i en tid när vi måste spara på alla våra verksamheter. Ökat synliggörande av lokal kreativitet Vi är positiva till tanken om ett ökat synliggörande av lokala aktörer och aktiviteter. Vi arbetar redan mycket med att exponera kreativa aktörer och initiativ i Botkyrka. Utöver hemsidan som vi är mycket aktiva på har vi kulturfoldern och ett antal andra trycksaker som vi producerar och sprider. Vi tycker att det behöver förtydligas vad som menas med kartan som beskrivs. Är det bokstavligen en karta på hemsidan? Och vad innebär formuleringen Allemansrättens erbjudande behöver även underbyggas av möten

95 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 6[10] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2013:142 med lokala aktörer som kan erhålla personlig vägledning i hur dessa kan navigera på kartan utifrån sina egna mål? Innebär det att kommunen ska coacha medborgare i hur man använder kartan? Vi vill understryka att om ett sådant uppdrag ska läggas ut på förvaltningarna så behöver det tillföras resurser för det arbetet. 3. Kultur och fritid som arena för utveckling Det inledande stycket under det här avsnittet är en verklighetsbeskrivning vi inte känner igen oss i. Här står det Vi agerar alltmer sällan som passiva konsumenter utan vill vara interaktiva, deltagande och drivande i våra intressen.. Det stämmer att samhället utvecklas i individualistisk riktning, men vi vill ifrågasätta att det skulle finnas ett ökat intresse för att vara interaktiv och drivande. Tvärtom minskar andelen personer som är medlemmar i föreningar eller engagerar sig politiskt. Det är lätt att underskatta mängden människor som vill att samhällsservice och fritidsverksamhet bara ska finnas och fungera, utan att man behöver vara drivande själv. Det är något vi måste vara medvetna om när vi utformar våra verksamheter. Vi vill också vända oss emot begreppet passiva konsumenter. Att se en film, titta på konst, lyssna på musik eller liknande är inte att vara passiv. Det är bara en annan form av deltagande, som måste anses lika mycket värd som den mer extroverta formen av deltagande. Strategin vill uppenbarligen uppmuntra den typen av kreativitet som leder till samhällsutveckling i någon form. Vi vill påminna om att man inte alltid vet vilken typ av kreativitet som leder till samhällsutveckling. Att läsa en bok kan i längden till exempel leda till att man själv skriver en bok som har påverkan på samhället. Det är inte bara de utåtriktade aktiviteterna som är samhällsutvecklande. Ett växande och samverkande kultur- och fritidsliv Vi tycker att det är bra att det framgår av den inledande kursiverade målsättningen att man ska ha möjlighet att gå vidare och verka professionellt inom det som från början är ett fritidsintresse. Men att möta och stimulera vilja och potential bland aktörer i kultur- och fritidssektorn behöver inte vara att hjälpa dem att göra sin verksamhet professionell. Vi måste också ge möjligheter till att göra något bara för att det är roligt. Kommunen behöver skapa arbetsformer där medborgaren uppmuntras att vara kreativ utan specifika resultat, eller där resultatet kan formuleras senare i processen. Kreativiteten i en process riskerar att gå förlorad om resultatet blir för styrande. En uppgift för vår förvaltning blir att agera som lotsar till föreningar och allmänhet som vill utvecklas vidare. Det kan kräva ett delvis nytt sätt att arbeta. Kommunen bör i många fall producera mindre själva och lägga större fokus på att stötta medborgarna.

96 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 7[10] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2013:142 Konstnärlig förnyelse I vår kommun ska det finnas möjligheter både till eget skapande och till att kunna ta del av ett rikt utbud av professionell kultur. Man ska kunna ta del av kulturlivet både på fritiden och under skoltid. Det är också viktigt att brukare och medborgare i Botkyrka ska kunna påverka och känna sig delaktiga i kulturlivet. Att arbeta med utgångspunkt i platsen Botkyrka är en viktig del i arbetet med för att skapa hemkänsla, trygghet och öka kunskapen om närområdet. Något vi vill lyfta är vikten av att utveckla enprocentsregeln i kommunen. Vi skulle till exempel gärna se att man kommunen hade ett helhetstänk för konstnärlig utsmyckning vid stadsplanering. I stället för att utgå från enskilda mindre byggnadsprojekt skulle man kunna använda en procent av budgeten för utformningen av hela områden till konstnärlig utsmyckning. Inom den här rubriken ser vi framför allt beröringspunkter med hur vi arbetar med KTH och Campus Fittja. Under 2013 ska Botkyrka konsthall samverka med KTH för att genomföra en utbildning för arkitekter i Fittja. Barnkulturresidence är också ett projekt som bidrar med något nytt inom det konstnärliga området. Flexibel och breddad finansiering Vi håller med om att det behövs flexibla finansieringsmöjligheter för att tillvarata och stimulera kulturella och kreativa idéer. Kreativa fonden och Drömdeg är två sådana stödformer som vi vill fortsätta utveckla. En fråga som vi funderar på är hur vi ska kunna stötta nätverk, främst av ungdomar, som inte är traditionella föreningar. Som det ser ut idag är våra bidragssystem främst anpassade efter föreningslivet. De nya lokalerna på Albyvägen 7 är också planerade med föreningar i åtanke. Kreativa fonden är ett steg mot mer flexibla bidragssystem som kan nå andra personer och grupper. En fråga man kan ställa sig är om vi ska gå ännu längre åt det hållet och avsätta en större del av våra resurser till den typen av stöd? Det traditionella fokuset på föreningslivet märks också när man tittar på vilken typ av anläggningar vi investerar i. En stor del av våra resurser går idag till idrottsanläggningar som utöver skolan främst används av pojkdominerade idrottsföreningar. Men vi har få motsvarande lokaler för kulturverksamhet där till exempel ungdomar kan utöva egen kulturverksamhet. I viss mån fungerar biblioteken och fritidsgårdarna som sådana platser, men det finns potential för utveckling. Det är också intressant att tänka sig spontankultur som motsvarighet till spontanidrott vad skulle det kunna vara?

97 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 8[10] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2013:142 För att verkligen vara en lyssnande kommun kan det hända att vi måste bryta upp traditionella strukturer för att lämna plats åt personer och grupper som inte tar så mycket plats idag. Ett sätt att göra detta på är att involvera representanter för underrepresenterade grupper när vi planerar nya lokaler och fysiska platser. Något annat som kan behövas är en ökad samordning av olika typer av bidrag mellan förvaltningar för att förhindra att initiativ faller mellan stolarna för att de inte passar in i de existerande kategorierna. Satsning på medborgarnas kulturarv Strategin vill stärka satsningen på det lokala kulturarvet med fokus på medborgarnas egna bilder och berättelser. Vi tycker det är bra att man pekar ut medborgarnas berättelser som centrala, men vi menar att kommunen också måste satsa på det historiska och nutida kulturarvet. Det bör lyftas i strategin att vi måste ha båda perspektiven i vårt uppdrag. 4. Utveckling av samhällsbyggande entreprenörskap Vi förstår tanken om att kreativitet inte endast tar sig uttryck i konst och andra former av traditionellt skapande. Kreativitet kan ta sig många uttryck; det kan till exempel handla om att samtala, att erövra sitt språk eller att växa som människa. Vi kan därför se kopplingen mellan kreativitet och entreprenörskap. Men vi tycker att entreprenörskapet har fått en orimligt stor roll i den kreativa strategin. Det märks kanske tydligast i formuleringen Den mänskliga kreativiteten kommer tydligt till uttryck i ett ekonomiskt entreprenörskap som syftar till egen försörjning och ibland även vinst.. Det är en beskrivning av kreativitet som vi inte alls känner igen. Ny arena för matchning mellan näringsliv och lokala utvecklingsbehov Vi är tveksamma till resonemanget kring att lokala företag och entreprenörer som bidrar till sponsring ska ges ett ökat utrymme att delta i diskussioner och problemlösning kring Botkyrkas framtidsutmaningar. Betyder det i praktiken att sponsorer ska vara med och påverka verksamheten? Vi anser att kommunen inte får bli ekonomiskt beroende av sponsorer. Det är ett uppdrag för politiken och tjänstemännen att utforma verksamheterna efter medborgarnas behov, det ska inte ske efter sponsorernas önskemål. Vi tycker inte heller att det är kommunens roll att hjälpa företagen att bli mer kreativa. Vår uppgift är att bidra till att utveckla kreativiteten hos våra medborgare. Att kreativa Botkyrkabor sedan blir en resurs för företagen är en annan sak.

98 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 9[10] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2013:142 Kraftsamling kring kulturella och kreativa näringar och samhällsentreprenörskap För kultur- och fritidsnämnden skulle en kraftsamling inom de kulturella och kreativa näringarna till exempel kunna innebära en kartläggning av de aktörer som finns i kommunen för att kunna använda oss bättre av deras kompetens. Dels skulle vi få större möjlighet att ge dem uppdrag, dels kunde vi bättre sprida information om deras verksamhet. Vi behöver bli bättre på att fånga upp och stödja aktörer som vill etablera sig och driva verksamhet i kommunen. Besöksnäring för lokala effekter Vi håller med om att vi ska fortsätta stärka Botkyrka som besöksmål. Vi tycker att det är mycket positivt att strategin lyfter vikten av att ge rum åt arrangemang att växa till betydande evenemang. Ett problem för oss idag är att det inte finns någon struktur i kommunen för att arbeta med detta. Vi är en upplevelsekommun som har mycket att erbjuda personer utanför Botkyrka, men kommunen har inga personer som arbetar uteslutande med evenemang. Det gör att vi ofta helt enkelt inte har resurser till att ge den hjälp som behövs när människor hör av sig och vill anordna större arrangemang. Det behöver tydliggöras vad kommunen kan erbjuda för stöd i sådana sammanhang. Det handlar inte om att ta ifrån föreningslivet deras egna evenemang, utan tvärtom om att kunna stötta på rätt sätt vid behov. På kommunövergripande nivå tycker vi att det behövs ett arbete med att synliggöra den kreativitet och de evenemang som finns i Botkyrka. Vi skulle kunna visa så mycket mer. Tydliga och inbjudande informationstavlor och affischplatser på till exempel tunnelbanestationer, pendeltågsstationer eller busshållplatser skulle göra mycket. När man kommer till Botkyrka ska man alltid veta att man är i en kreativ kulturkommun och snabbt få en överblick över var de intressanta händelserna eller platserna är. Förverkligande av strategin Vi vill understryka att det behövs tydliga uppdrag i anslutning till strategin (förslagsvis i tjänsteskrivelsen) vem ska göra vad? Vi vill också skicka med en fråga till det fortsatta arbetet med strategin: Hur relaterar den till andra strategidokument, till exempel den interkulturella strategin eller principer för samarbete och överenskommelser mellan idéburna organisationer och Botkyrka kommun? Den interkulturella strategin har redan formulerat sig kring till exempel mötesplatser. Drar strategierna åt samma håll?

99 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 10[10] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2013:142 Pernilla Hellman Kultur- och fritidschef Susanna Freund-Widman Tf kulturchef Expedieras till Kommunledningsförvaltningen

100 TJÄNSTESKRIVELSE 1[7] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:314 Referens Gustav Fridlund Mottagare Styrelse/nämnd Remittering av förslag till strategi - Kreativa Botkyrka Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att skicka Kreativa Botkyrka - förslag till strategi för en ny kulturell och kreativ allemansrätt på remiss till nämnder, kommunala bolag och stiftelse. Skriftliga synpunkter ska ha inkommit senast den 1:a oktober Sammanfattning Botkyrka kommun genomförde 2011 en översyn av kommunens upplevelsesatsning. Efter genomförd utredning fick kommunledningsförvaltningen i uppdrag att framställa en ny strategi för området. Utgångspunkt för uppdraget var kommunens vision att Framtidens Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för en hållbar framtid (Flerårsplan ). Vidare utgick uppdraget från två målområden i flerårsplanen: Kultur och kreativitet ger kraft samt Kreativ och effektiv kommunal organisation. Ett förslag till strategi för ökad kreativitet i Botkyrka: en ny kulturell och kreativ allemansrätt har framställts under hösten 2012 och våren 2013 i en bred process mellan olika aktörer. Strategins inriktning utgår från en analys att medborgare och lokala aktörer vill ha ett ökat utrymme och en tydligare roll när det gäller Botkyrkas utveckling inom området. Strategins syfte är att den kommunala organisationen ska utvecklas som möjliggörare för medborgarnas, det lokala civilsamhällets och näringslivets egen kreativitet. Strategins mål är att dessa aktörer med ett ökat utrymme för egna idéer och initiativ ska växa som medskapare i den lokala och globala samhällsutvecklingen. Detta förutsätter i sin tur en kommunövergripande förståelse av företeelsen kreativitet. Strategin föreslår att kommunen lanserar en kulturell och kreativ allemansrätt i Botkyrka. Denna allemansrätt ger medborgare, civilsamhället och näringslivets liksom kommunens medarbetare rätten och ansvaret att delta som medskapare i utvecklingen av Botkyrka, få gehör för sina idéer och initiativ samt se egna kulturella uttryck och preferenser representerade och gestaltade i de verksamheter och det utbud som kommunen ger utrymme för. Strategin föreslår Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt ---- Sms E-post gustav.fridlund@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

101 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[7] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:314 ett antal principer samt ett antal prioriterade utvecklingsområden för att realisera en kulturell och kreativ allemansrätt i Botkyrka. Kommunstyrelsen skickar nu Kreativa Botkyrka - förslag till strategi för en ny kulturell och kreativ allemansrätt på remiss. Syftet med remissperioden är dels att ge remissinstanser en möjlighet att ge synpunkter på förslag till strategi och dels redovisa hur de kan bidra till strategins genomförande. Remissinstanser förväntas ta ställning till de frågeställningar som redovisas i denna tjänsteskrivelse ( ). Frågor till remissinstanser Nedan redovisas frågeställningar som nämnder, bolag och stiftelse ska redovisa svar på i remissyttrandet. Frågor gällande Om denna strategi och Strategisk inriktning ska besvaras av samtliga remissinsanser. Frågor gällande Prioriterade utvecklingsområden ska i första hand besvaras av berörda remissinstanser - motivera eventuellt uteblivet svar. Kontakta Gustav Fridlund, kommunledningsförvaltningen för frågor om strategi och remiss. Om denna strategi Denna strategi förstår kreativitet som den breda idébaserade, sociala och expressiva verksamhet inom vilken individen överskrider sina privata intressen för att bidra till det gemensamma. Strategin använder begreppet samhällsbyggaranda för att beskriva denna viljeyttring. Strategins syfte är att den kommunala organisationen utvecklas i rollen som möjliggörare för medborgarnas, det lokala civilsamhällets och näringslivets liksom dess egna kreativa förmågor. Strategins mål är att lokala aktörer med ett ökat utrymme för egna idéer och initiativ ska växa som medskapande samhällsbyggare lokalt och globalt. På vilket sätt ska den kommunala organisationen utvecklas för att uppfylla syfte och mål? Relatera till begreppet kommunen som möjliggörare. Ge gärna exempel.

102 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[7] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:314 Strategisk inriktning Strategin föreslår att kommunen lanserar en kommunövergripande kulturell och kreativ allemansrätt. Denna allemansrätt vilar på ett antal principer som remissinstanser ombeds att kommentera. Kommunen lyssnar. På vilket sätt kan nämnd/bolag/stiftelse identifiera och fånga upp lokalsamhällets kulturella och kreativa idéer och initiativ inom egen verksamhet? Kommunen ger plats. På vilket sätt kan nämnd/bolag/stiftelse ge mer plats för lokalt förankrade och efterfrågade idéer och initiativ inom egen verksamhet? Kommunen synliggör. På vilket sätt kan nämnd/bolag/stiftelse lyfta fram kreativa individer, aktörer, idéer och initiativ i egen kommunikation såväl som gentemot externa kommunikationskanaler? Lokala aktörer har eget ansvar. På vilket sätt kan nämnd/bolag/stiftelse ge eget ansvar till medborgare, civilsamhället och näringslivet att utveckla och själva genomföra nya idéer och initiativ i Botkyrka? Prioriterade utvecklingsområden Förverkligandet av denna strategi och den kulturella och kreativa allemansrätten kräver kommunövergripande verksamhetsutveckling. Strategin föreslår fyra prioriterade utvecklingsområden som spänner över politik- och verksamhetsområden som remissinstanser ombeds att kommentera. Stärkt kompetens och samhällsbyggaranda Skolan ett växthus i den kreativa utvecklingen På vilket sätt kan nämnd/bolag/stiftelse bidra till att Botkyrkas skolor utvecklas som växthus för elevernas egna drivkrafter, idéer och initiativ genom att skolan ökar sin samverkan med kommunorganisationen, det lokala samhället och aktörer i omvärlden? Individanpassade möjligheter till livslång bildning På vilket sätt kan nämnd/bolag/stiftelse bidra till att utbudet av mötesplatser, verksamheter och verktyg för bildning ska utvecklas och matchas mot individens egna mål för att bidra till stärkt samhällsbyggaranda och entreprenörskap? Nya möjligheter för kreativa spetsutbildningar På vilket sätt ska nämnd/bolag/stiftelse bidra till att utveckla spetsutbildningar med inriktning mot konst, kultur, idrott och andra profilfrå-

103 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4[7] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:314 gor i syfte att möta den kreativa sektorns utveckling liksom för att stärka Botkyrkas utbud och profilering på området? Mötesplatser och miljöer för nya idéer och initiativ Utrymme för idéutveckling och självorganiserad verksamhet På vilket sätt kan nämnd/bolag/stiftelse bidra till att rusta Botkyrkas mötesplatser med förutsättningar att identifiera, tillvarata och stödja nya idéer och initiativ? På vilket sätt kan nämnd/bolag/stiftelse bidra till att ge ökad plats åt självorganiserad verksamhet i de lokaler och offentliga miljöer som kommunen förvaltar? En ny digital mötesplats På vilket sätt kan nämnd/bolag/stiftelse bidra till att utveckla en ny digital mötesplats för att främja ökad lokal delaktighet i utvecklingen av Botkyrka? Ökat synliggörande av lokal kreativitet På vilket sätt kan nämnd/bolag/stiftelse bidra till att synliggöra Botkyrkas erbjudande och karta av mötesplatser och andra resurser? På vilket sätt kan nämnd/bolag/stiftelse bidra till att öka exponeringen av kreativa aktörer och initiativ i Botkyrka? Kultur och fritid som arena för utveckling Ett växande och samverkande kultur- och fritidsliv På vilket sätt kan nämnd/bolag/stiftelse bidra till att möta och stimulera den vilja och potential som finns bland aktörer inom den lokala kulturoch fritidssektorn att växa i Botkyrka och bidra till ett professionaliserat utbud? Konstnärlig förnyelse På vilket sätt kan nämnd/bolag/stiftelse bidra till att lyfta fram konstens roll i kommunens utvecklingsarbete och stimulera ständig konstnärlig förnyelse? Flexibel och breddad finansiering På vilket sätt kan nämnd/bolag/stiftelse bidra till att etablera flexibla finansieringsmöjligheter för att tillvarata och stimulera nya kulturella och kreativa individer, grupper, idéer och initiativ?

104 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 5[7] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:314 Satsning på medborgarnas kulturarv På vilket sätt kan nämnd/bolag/stiftelse bidra till att stärka satsningen på det lokala kulturarvet med fokus på medborgarnas egna bilder och berättelser? Utveckling av samhällsbyggande entreprenörskap Ny arena för matchning mellan näringsliv och lokala utvecklingsbehov På vilket sätt kan nämnd/bolag/stiftelse stimulera samhällsbyggarandan i det lokala näringslivet genom att matcha resursstarka företag och entreprenörer med lokala utvecklingsbehov? På vilket sätt kan nämnd/bolag/stiftelse främja överföring av nya idéer, kompetens och andra resurser mellan företag och entreprenörer inom olika sektorer i syfte att skapa nya kreativa samarbeten och partnerskap? Kraftsamling kring kulturella och kreativa näringar och samhällsentreprenörskap På vilket sätt kan nämnd/bolag/stiftelse bidra till att kommunens satsning på kulturella och kreativa näringar liksom samhällsentreprenörer samordnas och förtydligas? Besöksnäring för lokala effekter På vilket sätt kan nämnd/bolag/stiftelse fortsätta stärka Botkyrka som besöksmål och i detta stärka kopplingen till lokala förutsättningar och effekter för sysselsättning och annan lokal utveckling? Förverkligande av strategin Förverkligandet av strategin förutsätter ett breddat åtagande och ledarskap för arbetet inom och utanför den kommunala organisationen. På vilket sätt kan nämnd/bolag/stiftelse samverka med medborgare och andra lokala aktörer i och utanför Botkyrka i syfte att skapa nya samarbeten, partnerskap och utvecklingsprojekt? Bakgrund: Om uppdrag och framtagande av strategin Botkyrka kommun genomförde 2011 en översyn av kommunens upplevelsesatsning. Översynen pekade bland annat på behovet av ett förankrat syfte, målbilder och strategiska handlingsvägar för fortsatta insatser inom området. Efter genomförd utredning fick kommunledningsförvaltningen i uppdrag att framställa en ny strategi för kommunens arbete med kultur och kreativitet. Utgångspunkt för uppdraget var kommunens vision att Framtidens Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontras-

105 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 6[7] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:314 ter, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för en hållbar framtid (Flerårsplan ). Vidare utgick uppdraget från två målområden i flerårsplanen: Kultur och kreativitet ger kraft samt Kreativ och effektiv kommunal organisation. Projektorganisation för framtagandet av strategin har utgjorts av en styrgrupp på politisk nivå med representanter från majoritet och opposition under ledning av kommunstyrelsens ordförande, en projektledningsgrupp med utvecklingsledare och skribent på kommunledningsförvaltningen samt en arbetsgrupp med representanter från berörda förvaltningar, kommunala bolag och stiftelse. Syftet med de möten som har genomförts med projektorganisation har varit att analysera nuläge, identifiera syfte och vägval samt ge riktning till strategin. Utöver projektorganisation har arbetsmöten och intervjuer genomförts med små och stora aktörer inom förenings-, kultur- och näringsliv i Botkyrka med syfte att identifiera aktörers upplevelser av kommunens befintliga satsningar samt deras behov och idéer för hur kommunen bör agera för att mer effektivt möta lokala utvecklingsmöjligheter. Det har även genomförts träffar med aktörer i omvärden, exempelvis andra kommuner i Stockholms län, för skapa en bild av Botkyrkas förutsättningar och möjligheter i förhållande till omvärlden. Vidare har inspel inhämtas från externa experter inom kulturpolitik, demokratiutveckling och kreativitet med syfte att ta del av internationell forskning och utveckling inom området. Inom ramen för framtagandet av strategin har även kunskapsunderlag och rapporter som har framställts utanför projektet analyserats, exempelvis Samtal om framtiden (framtaget som en del av Botkyrkas översiktsplan, ), rapport Kreativa Stockholm handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholmsregionen (framtaget av Botkyrka kommun, Stockholmsläns landsting med flera, ), Är framtiden kulturens rerenässans? (regeringens framtidskommission, 2012) samt aktuell teoribildning inom culture 3.0 (bland annat Culture 3.0: A new perspective for the EU structural funds programming av Pier Luigi Sacco, 2011). Arbetet med framtagandet av strategin har pågått under hösten 2012 och våren Sändlista Arbetsmarknad- och vuxenutbildningsnämnden Kultur-och fritidsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Socialnämnden

106 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 7[7] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:314 Tekniska nämnden Utbildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Upplev Botkyrka AB Botkyrka byggen AB Mångkulturellt centrum Bilaga Förslag till strategi för ökad kreativitet i Botkyrka: en ny kulturell och kreativ allemansrätt Erik Nilsson T.f. kommundirektör Gustav Fridlund Utvecklingsledare Expedieras till Gustav Fridlund

107 1 [16] Kommunledningsförvaltningen Kommundirektörens stab Referens Gustav Fridlund Ulf Andersson Greek Mottagare Remissinstanser Kreativa Botkyrka: förslag till strategi för en ny kulturell och kreativ allemansrätt Platsen Botkyrka En orealiserad potential Botkyrka är den femte största kommunen i Stockholmsregionen. Vår plats präglas av en ung, internationell och flerkulturell befolkning med potential för utveckling och tillväxt i vår globaliserade värld. Botkyrka är också ofta en plats där nya berättelser om och bilder av Sverige och svenskhet skapas. Samtidigt utmärker sig Botkyrka för en omfattande in- och utflyttning, låg utbildningsgrad och hög arbetslöshet. Här finns också grupper av medborgare som möter fördomar och andra mentala hinder i omvärlden som försvårar de egna livschanserna. I kommunens medborgardialog Samtal om framtiden från 2011 hördes medborgare i olika åldrar om utvecklingen av kommunens nya översiktsplan. Bland annat diskuterades begreppet kreativitet. Som en röd tråd i diskussionen kring begreppet finns en tydlig uppfattning bland medborgarna att platsen Botkyrka och dess invånare bär på en orealiserad potential som behöver tas tillvara och stimuleras bättre än idag. Då ungdomar ombads att beskriva Botkyrka som en person kunde det till exempel heta att denna person är full av idéer men har svårt att uppnå sina idéer. I Samtal om framtiden uttrycker medborgare önskemålet att kommunen i framtiden ska genomföra satsningar som utgår mer från det befintliga och som ser till Botkyrkas egna förmågor, idéer och verksamheter i första hand. Vi kan tala om ett rop på ökat utrymme för medborgarnas egen kreativitet. En kreativ historia Botkyrka har en lång och stolt historia gällande kultur, idrott, upplevelser och kreativitet. Sedan 1970-talet har kultur- och föreningslivet tilldelats och själv intagit en viktig roll i kommunens utvecklingsarbete. Med etableringen av Cirkus Cirkör och KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, Tumba Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter kontaktcenter@botkyrka.se Direkt Sms E-post gustav.fridlund@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

108 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Kommundirektörens stab [16] Subtopia i Alby kring millennieskiftet lägger kommunen grunden till den så kallade upplevelsesatsningen. Satsningen skapar en ny positiv bild i omvärlden av Botkyrka som en plats där utmaningar förvandlas till möjligheter; en plats långt ifrån lagom. Satsningen har varit en stor framgång för kommunen men har inte fullt ut lyckats att tillvarata eller stimulera externa aktörers och lokala samhällets egen kreativitet och potential att växa. Om denna strategi Detta menar vi med kultur och kreativitet Begreppen och företeelserna kultur och kreativitet är mångbottnade och inkluderar en betydande del av människans drivkrafter och uttryck. Denna strategi befattar sig med den breda idébaserade, sociala och expressiva verksamhet inom vilken individen överskrider sina privata intressen för att bidra till det gemensamma. Strategin använder begreppet samhällsbyggaranda för att beskriva denna viljeyttring. Kreativitet härstammar från latinets creo, som betyder att skapa, och definieras brett som en förmåga att tänka och realisera något som är nytt och meningsfullt. Denna förmåga finns hos alla människor och är inte exklusiv för till exempel konstnärer, forskare eller entreprenörer. Dagens samhälle ställer ökade krav på individens kreativitet och aktiva deltagande i sin egen och samhällets utveckling. Den globala erans öppenhet, valfrihet och till synes gränslösa kommunikationsmöjligheter ökar både individens frihet och ansvar att göra aktiva val av boplats, utbildning och jobb liksom att ta ställning i politiska, religiösa och etiska frågor. Kulturbegreppet har genomgått en genomgripande förändring genom det globala samhällets växande mångfald och komplexitet. Utövandet av kultur, liksom även idrott, föreningsliv och nöje, kan inte längre självklart sorteras i specifika uttryck eller verksamheter. Kultur- och fritidssektorn har alltmer blivit en arena för deltagarens intressen, egen kreativitet och identitetsutveckling. Därmed följer nya krav på en politik och ett utbud som är relevanta och svarar mot människors vilja att själva delta, uttrycka sig och utvecklas. Syfte och mål Denna strategi tar sin utgångspunkt i Botkyrka kommuns långsiktiga vision att Framtidens Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för en hållbar framtid.

109 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Kommundirektörens stab [16] För att uppnå visionen syftar denna strategi till att den kommunala organisationen ska utvecklas i rollen som möjliggörare för medborgarnas, det lokala civilsamhällets och näringslivets, liksom kommunorganisationens egna, kreativa förmågor. Detta förutsätter i sin tur en ny och breddad förståelse av företeelsen kreativitet som genomsyrar hela kommunorganisationen. Målet för denna strategi är att lokala aktörer med ett ökat utrymme för egna idéer och initiativ ska växa som medskapande samhällsbyggare lokalt och globalt. Kommunens möjliggörande förhållningssätt gentemot platsen Botkyrka behöver förankras i en ny grundad förståelse och ett lika grundat förtroende för att alla Botkyrkas medborgare och andra lokala aktörer har en egen vilja och förmåga till utveckling. Denna vilja och förmåga behöver också ses som en nödvändig förutsättning och avgörande kraft för att Botkyrka och den kommunala organisationen ska lyckas möta välfärdssamhällets utmaningar. Därför får lokala aktörer aldrig begränsas av kommunorganisationens egna starka drivkrafter. Strategisk inriktning Lanseringen av en ny kulturell och kreativ allemansrätt I syfte att synliggöra kommunens roll som möjliggörare för det lokala samhällets egen kreativitet föreslår denna strategi att kommunen lanserar en ny, kommunövergripande kulturell och kreativ allemansrätt. Denna allemansrätt ska betraktas som ett kommunikativt löfte och erbjudande från kommunorganisationen gentemot det lokala samhället. Med allemansrätten ger kommunen alla medborgare, det lokala civilsamhället och näringslivet, liksom kommunorganisationens egna företrädare och medarbetare, ökade möjligheter att delta som medskapande samhällsbyggare i utvecklingen av Botkyrka. Den kulturella och kreativa allemansrätten innebär en utökning av den befintliga kulturella allemansrätt som kommunen, via kultur- och fritidsförvaltningen, beviljar alla grundskoleelever i Botkyrka. Den utökade allemansrätten vilar på följande principer: Kommunens åtagande Kommunen lyssnar. Kommunens alla verksamheter ges i uppdrag att identifiera och fånga upp lokalsamhällets kulturella och kreativa idéer och initiativ ner på individnivå. Återkoppling sker till högsta politiska och administrativa nivå i kommunorganisationen.

110 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Kommundirektörens stab [16] Kommunen ger plats. De idéer och initiativ som är förankrade i ett lokalt behov och en efterfrågan ska i framtiden ta större plats i det utbud av service, tjänster och innehåll som kommunen ger utrymme för. Kommunen synliggör. Kreativa individer, aktörer, idéer och initiativ ska lyftas fram i kommunens egna såväl som gentemot externa kommunikations- och mediekanaler. Lokalsamhällets åtagande Lokala aktörer har eget ansvar. Medborgare, civilsamhället och näringslivet har ett stort eget ansvar att som lokala samhällsbyggare utveckla och själva genomföra nya idéer och initiativ i Botkyrka. Gemensamt åtagande Ömsesidig respekt och tolerans. Alla i Botkyrka förutsätts visa ömsesidig acceptans och förståelse för andra individer, grupper och organisationer och de olika idéer och initiativ dessa representerar. Prioriterade utvecklingsområden Förverkligandet av den kulturella och kreativa allemansrätten vilar inte endast på kommunorganisationens utvecklade förhållningssätt utan kräver också en kommunövergripande verksamhetsutveckling. I syfte att kraftsamla kring särskilt relevanta politik- och verksamhetsområden föreslår denna strategi vissa prioriteringar i kommunens utvecklingsarbete. Prioriterade områden är skola och utbildning, demokratiutveckling, kultur, näringslivsutveckling samt till del även samhällsbyggnad. Nedan lämnas resonemang kring och förslag till handlingsvägar för dessa områden. På flera punkter skär resonemang och förslag på tvären igenom flera olika områden. Innehållet har därför disponerats under följande mer riktade rubriker: Stärkt kompetens och samhällsbyggaranda, Utveckling av kreativ infrastruktur, Breddning och fördjupning av kulturlivet samt Stärkt entreprenörskap för samhällsutveckling. Notera att denna strategi ej har till uppgift att befatta sig med helheten av något politik- eller verksamhetsområde. Strategin ger endast förslag till hur respektive område behöver utvecklas för att ge ett ökat utrymme för lokala aktörers egen kreativitet.

111 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Kommundirektörens stab [16] 1. Stärkt kompetens och samhällsbyggaranda Kunskap beskrivs ofta som själva produkten i vårt kunskapssamhälle. Men fack- eller specialistkunskaper är inte tillräckliga för att utveckla individer och samhällen. Förmågan att skapa sociala band, göra etiska överväganden, hantera kommunikationsteknologi och att över huvud taget kunna navigera i en flerkulturell, mångspråkig och ständigt föränderlig miljö värderas allt högre. Istället för att tala om kunskap i traditionell mening behöver vi därför använda begreppet kompetens för att beskriva denna mer allomfattande förmåga som krävs hos individen. Det är en förmåga som i grunden underbyggs av självkänsla och motivation. Arbetet för att främja en bred kompetensbas och en stärkt samhällsbyggaranda behöver i framtiden vara ett mer prioriterat område i arbetet för ett mer kreativt Botkyrka. Skolan ett växthus i den kreativa utvecklingen Vi ska utveckla Botkyrkas skolor till ett växthus i det lokala och globala samhällsbygget där elevens egna drivkrafter, idéer och initiativ står i centrum. Skolan ska öka sin samverkan med kommunorganisationen, det lokala samhället och andra aktörer i omvärlden. Skolan är vår viktigaste institution för att rusta nya generationer med möjligheter att förverkliga sina livschanser och utvecklas till aktiva samhällsbyggare. Botkyrka har en särskild utmaning med sin stora andel elever från familjer med låg utbildningsgrad och svaga kunskaper i det svenska språket. Å andra sidan finns en stor potential i de rika internationella, kulturella och språkkunskaper och erfarenheter som finns i samma grupper och som värderas högt i den globala kunskapsekonomin. I en tid när faktauppgifter kan googlas fram är det viktigt att skolan blir den plats där eleven lär sig att knyta samman kunskaper till en helhet av upplevelser, känslor och erfarenheter med andra ord kompetens. Då kunskapsinhämtningen i skolan har individualiserats allt mer krävs att skolan företräds av pedagoger och en pedagogik som aktivt vägleder eleven att tänka och handla självständigt. Med tydlig utgångspunkt i läroplaner och kunskapsmål ska Botkyrkas skolor utveckla individens kreativitet genom att arbeta på tvären över ämnesgränser och placera undervisningen mitt i verkliga lokala och globala situationer och utmaningar. Skolan ska utvecklas till ett växthus i Botkyrkas kreativa utveckling genom att i ökad grad involveras i lokala idé- och planeringsprocesser. Skolan ska även bli mer öppen för

112 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Kommundirektörens stab [16] andra fält i samhället och öka sin samverkan med andra offentliga, ideella och privata aktörer. Genom att bygga broar över till de ungas fritidsvärld bejakar skolan också att eleverna lär och utvecklas även utanför skoltid. Estetiska lärprocesser, digitala verktyg och andra nya teknologier liksom en stark närvaro av konst och kultur behöver bli än mer centrala delar i Botkyrkas skolor för att söka, gestalta och reflektera kring ny kunskap. Individanpassade möjligheter till livslång bildning Vi ska stärka möjligheterna för individens bildning och utveckling utifrån dennes behov och önskemål. Utbudet av mötesplatser, verksamheter och verktyg för bildning ska matchas mot individens egna mål samt syfta till stärkt samhällsbyggaranda och entreprenörskap. Lusten och behovet hos individen att fortsätta lära och utvecklas fortgår allt längre upp i åldrarna. I takt med att vi arbetar längre och att arbetsmarknaden blir mer flexibel tvingas entreprenörer och arbetstagare också ofta att ställa om mitt i karriären. Detta gör av individer, organisationer och samhällen behöver rusta sig med kontinuerlig och efterfrågeinriktad kompetensutveckling för att klara konkurrensen. För individen är ofta personlig lust och mening i tillvaron avgörande för att denne ska vilja fortsätta att anpassa sig till arbetsmarknadens och samhällets föränderlighet. För att främja ett samhälle med engagerade entreprenörer, arbetstagare och samhällsbyggare behöver därför samhället tillhandahålla ett utbud av verksamheter och verktyg som tar sin utgångspunkt i individens personligt drivna vilja till bildning, utveckling och självförverkligande. För Botkyrka som har en stor befolkning med skiftande internationella erfarenheter och språkkunskaper finns en särskild utmaning i att tillvarata och anpassa sig efter den nya kompetens och de nya behov som löpande tillförs platsen. Det handlar bland annat om att anpassa och validera utländsk kompetens men också att ständigt utveckla Botkyrkas bildningsutbud så att detta matchar de önskemål och behov som kontinuerligt förändras. För att åstadkomma detta behöver kommunen i ökad grad lyssna till det lokala samhällets behov och önskemål liksom att öka sin samverkan med nationellt och regionalt utbildningsväsende. Nya möjligheter för kreativa spetsutbildningar

113 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Kommundirektörens stab [16] Vi ska utveckla spetsutbildningar med inriktning mot konst, kultur, idrott och andra profilfrågor i syfte att möta den kreativa sektorns utveckling liksom för att stärka Botkyrkas utbud och profilering på området. Utbildningsmarknaden inom den kulturella och kreativa sektorn, inkluderat även idrott, hälsa och andra livsstilsrelaterade frågor, möter nya skärpta myndighetskrav på kvalitet, kunskap och relevans gentemot arbetsmarknaden. Detta har resulterat i en omfattande utslagning av aktörer och verksamheter som inte når kraven. Botkyrkas starka utbud av utbildningar inom denna sektor har klarat sig bra i konkurrensen, både inom gymnasieskolan, högre utbildning och enskilda kortare utbildningar och kurser. En avgörande förklaring till detta är Botkyrkas skolor och andra utbildningsaktörer driver utbildningarna i nära samverkan med lokala aktörer med spetskompetens, såsom Xenter Botkyrka, Cirkus Cirkör och idrottsföreningar. Det profilerade utbildningsutbudet i Botkyrka är viktigt för att fortsätta utveckla och stärka Botkyrka som en mötesplats för konst, kultur, idrott och kreativitet. Utbildningar bär ofta funktionen av dragare för nya etableringar av annan relaterad verksamhet och skapar en ökad marknad för lokala aktörer med spetskompetens. Kommunen behöver i ökad grad anta rollen som möjliggörande mäklare mellan den den kreativa sektorn och utbildningsväsendet i syfte att skapa fler tongivande utbildningar på området i Botkyrka. I detta har kommunen en särskild uppgift att tillse att nya etableringar och verksamheter svarar mot lokala och regionala behov, den kreativa sektorns organiska utveckling liksom kommunens eget behov av fler aktörer i det lokala samhällsbygget. 2. Mötesplatser och miljöer för nya idéer och initiativ Kreativa processer främjas i miljöer och sammanhang som präglas av förtroende och utrymme för individer och grupper att tänka och agera självständigt, ta plats med egna intressen, erfarenheter och uttryck samt även inbjuder dessa till att formulera lösningar på gemensamma problem. Att tillskapa miljöer och andra förutsättningar för att främja kreativitet, såsom med mötesplatser, verksamheter och ekonomiska stöd, är ingen enkel uppgift. Detta eftersom det i någon mening är omöjligt att förutse var och på vilket sätt kreativitetet uppstår och utvecklas. Därför är det avgörande att de initiativ som utvecklas för att främja kreativitet inte låses fast i på förhand definierade strategier, funktioner eller institutioner utan präglas av ett stort mått av öppenhet och flexibilitet för att kunna förändras i takt med att behov och önskemål skiftar.

114 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Kommundirektörens stab [16] Den nya kulturella och kreativa allemansrätten behöver underbyggas med en utveckling av Botkyrkas mötesplatser, verksamheter och stöd för att bättre tillvarata och stimulera lokala aktörers egna drivkrafter, idéer och unika potential. Dessa kreativa resurser behöver också samordnas så att de enskilda kan komplettera, överbrygga och understödja varandra. Behovet handlar därmed inte i första hand om att bygga nya mötesplatser, verksamheter eller stödformer utan om att rusta och anpassa befintliga resurser till kommunens möjliggörande förhållningssätt. Utrymme för idéutveckling och självorganiserad verksamhet Vi ska rusta Botkyrkas mötesplatser med förutsättningar att identifiera, tillvarata och stödja nya idéer och initiativ. Vi ska även ge ökad plats åt självorganiserade uttryck och andra aktiviteter i de lokaler och offentliga miljöer kommunen förvaltar. Botkyrkas medborgare ser på sig själva som en orealiserad potential i förhållande till kommunens satsningar på kultur, upplevelser och kreativitet. Botkyrkabor och andra lokala aktörer önskar därför se anpassningar av lokala mötesplatser och framtida satsningar som utgår mer från det befintliga och i ökad grad tillvaratar och stimulerar deras egna förmågor, idéer och initiativ. För att möta detta behov behöver Botkyrkas mötesplatser utvecklas och stärkas med uppdrag, kompetens och nya resurser att identifiera och stödja lokala aktörer. Till sådana mötesplatser hör bland annat skolor, bibliotek, idrottsplatser, fritidsgårdar, medborgarkontor, områdesgrupper, kulturella institutioner, äldreboenden och arbetsförmedlingar. Dit hör potentiellt även mötesplatser i ideell och privat regi såsom föreningar, studiecirklar och företag samt även träffpunkter som caféer och köpcentrum. Samtliga dessa resurser behöver betraktas som viktiga delar i Botkyrkas kulturella och kreativa allemansrätt. Kommunen behöver även i ökad grad tillgängliggöra fler icke-programmerade och fria platser och rum, både i det offentliga rummet och i interiöra miljöer, för det lokala samhällets självorganiserade verksamheter. Ökade förutsättningar behöver skapas för medborgare, grupper och föreningar att genomföra småskaliga och självorganiserade initiativ såsom spontanidrott, loppmarknader, konstnärlig och kulturell gestaltning, festivaler, motion eller något helt annat. En förutsättning för detta är bland annat att kommunen förmår tillgängliggöra dessa miljöer på ett mer flexibelt sätt och tillhandahåller en effektiv tillståndshantering för det offentliga rummet.

115 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Kommundirektörens stab [16] En ny digital mötesplats Vi ska utveckla en ny digital mötesplats för att främja ökad lokal delaktighet i utvecklingen av Botkyrka. Kommunen bedriver idag ett framåtsyftande demokratiarbete med bland annat återkommande medborgardialoger och -forum. Kommunen förvaltar också en omfattande webbplats och driver kommunikation via digitala kanaler som Facebook, You Tube och Twitter för att informera och kommunicera med det lokala samhället om kommunens verksamhet och aktuella frågor. Denna kommunikation präglas dock i hög grad av förhållandet sändare och mottagare. För att ytterligare ge plats åt det lokala samhällets egna idéer och initiativ, på de tider och de platser där aktörerna själva är aktiva på, behöver kommunen komplettera sitt informations- och kommunikationsarbete med en ny digital mötesplats som en del av den kulturella och kreativa allemansrätten. Denna mötesplats ska ha målet att ge lokala aktörer jämbördiga villkor med den kommunala organisationen att formulera frågor, problem och lösningar gällande lokala och globala samhällsutmaningar. Här ska även finnas utrymme för ett mer socialt utbyte av bilder, berättelser och andra uttryck och erfarenheter som syftar till att gestalta och diskutera livet i Botkyrka. Oavsett formell ägande- och driftsform för den nya digitala mötesplatsen behöver denna upprättas som en gemensam resurs för det lokala samhället och den kommunala organisationen. Detta kräver också ett delat ledarskap. Mötesplatsen bör vidare ha målet att placeras i framkant av den estetiska, mediala och tekniska utvecklingen för att också rymma de rika konstnärliga och kulturella resurser och möjligheter som finns i Botkyrka. Ökat synliggörande av lokal kreativitet Vi stärker kommunens arbete med att synliggöra Botkyrkas kreativa karta av mötesplatser och andra resurser. Vi ökar även exponeringen av kreativa aktörer och initiativ i Botkyrka. Många Botkyrkabor uppfattar att de inte är tillräckligt informerade om kommunens utbud av kulturella och kreativa mötesplatser, verksamheter och stödformer. Detta trots att kommunen bedriver ett omfattande arbete med att distribuera information via olika medier. Sannolikt handlar problemet i första hand en missmatchning mellan utbud och efterfrågan i en rent kommunikativ aspekt. Det vill säga att informationen om utbudet inte på ett tillfredsställande vis svarar mot enskilda medborgares eller gruppers intressen och drivkrafter. Utmaningen behöver därför vara att i ökad grad

116 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Kommundirektörens stab [16] lyssna till och identifiera lokala aktörers behov och önskemål för att med detta som riktmärke tydligare rikta kommunens information och erbjudande. Övergripande behöver kommunens nya kulturella och kreativa allemansrätten gestaltas i form av en tydlig karta över de mötesplatser, verksamheter och stöd som står till buds för individens drivkrafter och vilja till utveckling. Allemansrättens erbjudande behöver även underbyggas av möten med lokala aktörer som kan erhålla personlig vägledning i hur dessa kan navigera på kartan utifrån sina egna mål. För att även lyfta fram inspirerande exempel, framgångsfaktorer och kreativa förebilder i Botkyrka behöver kommunen i ökad grad uppmärksamma och synliggöra kreativa aktörer och initiativ, både inom den kommunala organisationen och ute i lokalsamhället. 3. Kultur och fritid som arena för utveckling Kultur- och fritidssektorn har alltmer blivit till en plattform för individens egna intressen, egen kreativitet och identitetsutveckling. Vi agerar alltmer sällan som passiva konsumenter utan vill vara interaktiva, deltagande och drivande i våra intressen. Med detta följer nya krav på en politik och ett utbud som är relevanta och svarar mot utvecklingen. Kultur, idrott och upplevelser har länge varit ett profilområde i Botkyrka kommuns utvecklingsarbete och har i hög grad bidragit till att positionera kommunen som en plats full av möjligheter, långt ifrån lagom. Ett brett och inkluderande kultur-, idrotts- och föreningsliv är en grundförutsättning för att främja en kreativ miljö och upprätthålla en professionell nivå och spets på området i Botkyrka. Denna strategi befäster att kommunens profilering inom konst, kultur och idrott behöver ligga fast för att ta vara på och utveckla de värden som tidigare satsningar har skapat. Samtidigt behöver kreativitetsbegreppet, liksom den lokala kultur- och fritidssektorn, breddas och fördjupas för att i högre grad tillgängliggöra, inkludera och engagera fler av Botkyrkas medborgare och andra aktörer med utgångspunkt i deras egna förmågor. Ett växande och samverkande kultur- och fritidsliv Vi ska möta och stimulera den vilja och potential som finns bland aktörer inom den lokala kultur- och fritidssektorn att växa och bidra till ett professionellt utbud i Botkyrka.

117 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Kommundirektörens stab [16] Botkyrkas många aktörer och verksamheter inom kultur- och fritidssektorn representerar en bredd av intressen, uttryck och nätverk. Flera av aktörerna har potential att växa och kan bidra till att utveckla det lokala utbudet och bli bärare av bilder av och berättelser om Botkyrka även utanför kommunens gränser. Kommunen behöver stimulera denna potential genom att möta upp ökade behov av lokaler, kompetenutveckling och vägledning till ny finansiering och nya nätverk. Vi kan även stärka vår roll som mäklare mellan nya och etablerade aktörer genom att skapa nya möten mellan kultur-, idrotts- och föreningslivet för att utbyta erfarenheter, kompetens och nätverk. Konstnärlig förnyelse Vi ska fortsätta att lyfta fram konstens roll i kommunens utvecklingsarbete och stimulera ständig konstnärlig förnyelse. En ökad andel av den konstnärliga och professionella kompetensen liksom tjänster och innehåll ska hämtas från externa professionella aktörer. Konstens och konstnärens betydelse för att utveckla och utmana människor och samhällen kan inte överskattas. Den internationella och professionella konstscenen har blivit allt mer samhällsinriktad och finns allt oftare representerad i tvärdisciplinära forum som diskuterar hållbar samhällsutveckling. Kommunen har länge lyft fram och lyft in ett konstnärligt perspektiv och förhållningssätt i sina processer för samhällsplanering och stadsbyggnad, inte minst inom ramen för Botkyrka konsthalls konstnärsresidens i Fittja. Även den professionella konst- och kulturverksamheten utvecklas lika mycket inom som utanför de etablerade institutionerna; i den kommersiella kulturen, i gatukulturer och andra nya arenor som växer fram bortom politiska intentioner. Det finns därför behov inom både den kommunala organisationen och bland de etablerade externa aktörerna att söka samarbeten med nya aktörer som representerar nya idéer och uttryck för att förmå konstnärlig förnyelse. Konsten och konstnären ska även framdeles ha en framskjuten roll i kommunens utvecklingsarbete. Målet behöver vara att än mer av den konstnärliga och professionella kompetensen, tjänsterna och innehållet ska hämtas externt från det fria kulturlivet med fokus på aktörer lokaliserade i Botkyrka. Genom detta stärker kommunen inte bara den konstnärliga kvaliteten i det lokala utbudet utan möjliggör samtidigt en ökad marknad för externa aktörerna och nya möjligheter att växa i Botkyrka. Flexibel och breddad finansiering

118 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Kommundirektörens stab [16] Vi etablerar flexibla finansieringsmöjligheter för att tillvarata och stimulera nya kulturella och kreativa idéer, grupper, idéer och initiativ. Kommunen har ett väl utvecklat finansieringssystem för att stimulera den organiserade kultur- och fritidssektorn i Botkyrka. Kommunen har dock svårigheter att nå växande oorganiserade grupper, enskilda eldsjälar liksom att snabbt svara mot föränderliga behov och önskemål liksom allt fler initiativ som skär över verksamhetsgränser. Stödsystemet lider även av så kallade inlåsningseffekter, där etablerade organisationer i praktiken ställer sig i vägen för nya målgrupper och aktörer med anledning av begränsade resurser. Som en viktig del av den kulturella och kreativa allemansrätten behöver kommunens ekonomiska stödsystem kompletteras med mer flexibla och snabbfotade finansieringsmöjligheter för nya idéer och initiativ. Detta instrument bör ha som särskild utgångspunkt att även nå ner på individnivå och oorganiserade aktörer liksom att stimulera utvecklingen av innovativa idéer och projekt som på nya sätt kan bidra till Botkyrkas utveckling. Det behov som finns handlar primärt om såddfinansiering av småskaliga initiativ där utrymmet för experiment, och därför även misslyckanden, behöver vara uttalade. Satsning på medborgarnas kulturarv Vi ska stärka satsningen på det lokala kulturarvet med fokus på medborgarnas egna bilder och berättelser. Borkyrkas tiotusenåriga historia har skapat rika historiska avtryck. Kommunens genomgripande och snabba förvandling under 1900-talets andra hälft från glest befolkad landsbygd till en tätbefolkad och internationellt präglad förort har i hög grad omdefinierat platsens identitet. Kulturarvet berättar om vilka vi är, var vi kommer ifrån och vart vi är på väg. Det finns ett behov och önskemål bland Botkyrkaborna att tydligare lyfta fram detta samtida kulturarv för att ge en rättvis bild av platsen, vilket kan bidra till ökad förståelse och stolthet. Medborgarnas egna kreativa idéer och uttryck behöver vara utgångspunkten för en sådan satsning liksom en gestaltning som tar vara på Botkyrkas unika kompetenser och starka aktörer inom konst, kultur och upplevelser. 4. Utveckling av samhällsbyggande entreprenörskap

119 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Kommundirektörens stab [16] Den mänskliga kreativiteten kommer tydligt till uttryck i ett ekonomiskt drivet entreprenörskap som syftar till egen försörjning och ibland även vinst. Inom den globala kunskapsekonomin växer ny typ av företagande fram som inte enbart, eller i vissa fall inte ens i första hand, syftar till vinst utan även till att utveckla värden i det gemensamma samhället. Det kan till exempel handla om att främja social, miljömässig, kulturell eller annan typ av hållbar tillväxt. Även det mer traditionella näringslivet visar prov på en ökad samhällsbyggaranda och ett intresse för att delta i denna utveckling. Resursstarka aktörer blir en allt viktigare part i diskussionerna med den kompetens, innovationskraft och finansiella kraft som det representerar. Dessa aktörer vill söker gärna en roll i den lokala utvecklingen för att också bidra till den globala. Botkyrka har en stark utveckling inom denna typ av samhällsbyggande entreprenörskap. De kulturella och kreativa näringarna har etablerat sig som en profilverksamhet i kommunen och idag växer ett stort antal samhällsentreprenörer som vill bidra till att hitta nya lösningar på samhällsutmaningar. Här finns även ett ökat intresse hos små och stora aktörer inom det traditionella näringslivet att delta i Botkyrkas utveckling. Kommunen behöver stimulera samhällsbyggarandan inom det lokala näringslivet genom att bjuda in till diskussion och skapa ett ökat utrymme för företag och entreprenörer att delta den lokala samhällsutvecklingen. Ny arena för matchning mellan näringsliv och lokala utvecklingsbehov Vi ska stimulera samhällsbyggarandan i det lokala näringslivet genom att matcha resursstarka företag och entreprenörer med lokala utvecklingsbehov. Vi ska även främja överföring av nya idéer, kompetens och andra resurser mellan företag och entreprenörer inom olika sektorer i syfte att skapa nya kreativa samarbeten och partnerskap. I Botkyrka finns etablerade företag och entreprenörer inom det breda näringslivet som i ökad grad bidrar till sponsring av det lokala kultur- och idrottslivet, tillhandahållande av praktikplatser och mentorskap för unga och arbetssökande och bidrag till marknadsföringen av Botkyrka som attraktiv plats för boende och företagande. Kommunen behöver ta tillvara och stimulera detta engagemang genom att ge ett ökat utrymme för dessa aktörer att delta i diskussioner och problemlösning kring Botkyrkas framtidsutmaningar. Här finns även behov av en möjliggörande och mäklande roll mellan resursstarka företag och entreprenörer och lokala

120 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Kommundirektörens stab [16] samhällsaktörer så att det lokala utvecklingsarbetet kan tillföras nya resurser och möjligheter. Botkyrka har flera aktörer som agerar på en traditionell marknad men vars framgångar tydligt är kopplade till kreativa och konceptstarka produkter och tjänster. Det mest namnkunniga företaget i detta sammanhang är kanske kaffeleverantören Johan & Nyström med säte i Tullinge. I syfte att bidra till ett mer kreativt näringslivsklimat, och så att fler traditionella företag i Botkyrka ges förutsättningar att utveckla sina produkter och tjänster, kan kommunen agera en samlande kunskapsresurs och på andra sätt stödja idéprocesser mellan företag och entreprenörer i olika sektorer. Kraftsamling kring kulturella och kreativa näringar och samhällsentreprenörskap Kommunens satsning på kulturella och kreativa näringar liksom samhällsentreprenörer ska samordnas och förtydligas. Tydliga förutsättningar ska gälla för aktörer att etablera sig, växa och ge tillbaka i Botkyrka. Aktörernas utvecklingsbehov ska styra kommunens service. De kulturella och kreativa näringarna, med Cirkus Cirkör i spetsen, och lokala samhällsentreprenörer utgör en betydande och dynamisk del av Botkyrkas näringsliv. Subtopia i Alby har blivit Sveriges mest spännande kluster för scenkonst och film och här växer även olika typer av sociala företag fram. Kommunen och dess upplevelsesatsning har även tagit en tätposition som offentligt initiativ i utvecklingen av den kulturella och kreativa sektorn. I kommunens översyn av upplevelsesatsningen från 2011 konstaterar externa aktörer och berörda parter i kommunorganisationen att satsningen har varit framgångsrik. Samtidigt pekar informanterna på tydliga brister. Det handlar bland annat om ett otydligt syfte och en svag styrning och rollfördelning mellan kommunorganisationen, Upplev Botkyrka AB och externa aktörer i genomförandet av satsningen. Vidare påtalas en upplevd otillräcklig medborgarnytta, vilket även medborgarna själva bekräftar i medborgardialoger och andra undersökningar. De kulturella och kreativa näringarna i Botkyrka lider idag också av växtvärk. Kommunen har svårigheter att bereda plats åt nya etableringar och att bistå framgångsrika aktörer att skala upp sina verksamheter i kommunen, inte minst i Subtopiaområdet. Detta gäller såväl tillgång till ändamålsenliga lokaler, efterfrågad kompetensutveckling samt egen och extern finansiering.

121 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Kommundirektörens stab [16] Botkyrka, och särskilt Subtopia, samlar ett växande antal samhällsentreprenörer som bland annat arbetar med hållbarhetsfrågor, ungdomssysselsättning och utveckling av lokala mötesplatser för socialt och ekonomiskt utbyte. Flera av aktörerna har egna rötter i Botkyrka och besitter en typ av lokal och reell kompetens som är viktig för det lokala utvecklingsarbetet. En förklaring till den positiva utvecklingen av det lokala samhällsentreprenörskapet är det efterfrågeinriktade inkubatorstöd som tillhandahålls av kommunen och Upplev Botkyrka AB. I syfte att ta vara på framgångar och lärdomar inom ramen för upplevelsesatsningen behöver kommunen formulera en breddad och samordnad kraftsamling kring framtida insatser inom kulturella och kreativa näringar och samhällsentreprenörer. Denna kraftsamling behöver ta sin utgångspunkt i den kulturella och kreativa allemansrättens möjliggörande principer, där lokala aktörer ges förutsättningar att utvecklas utifrån sina egna drivkrafter och behov. I detta behöver kommunen frångå fixerade strategier för verksamhets- och klusterutveckling för att istället förstå och känna förtroende för att aktörerna själva besitter den professionella kompetensen gällande egen tillväxt. Kommunen behöver istället fokusera sina insatser kring ett tydligt erbjudande som möjliggör för externa aktörer att etablera sig, växa och ge tillbaka i Botkyrka. Det handlar om upplåtelse och tillskapande av mark och lokaler i en takt som möter efterfrågan och betalningsförmåga och bistånd att hitta ny finansiering. Det handlar också om att skapa ett ökat utrymme för en lokal marknad i Botkyrka där aktörerna ges en roll i genomförandet av kommunalt finansierade välfärdstjänster. Besöksnäring för lokala effekter Vi ska fortsätta stärka Botkyrka som besöksmål och i detta stärka kopplingen till lokala förutsättningar och effekter för sysselsättning och annan lokal utveckling. Botkyrka står på tröskeln till att utveckla nya, breda och attraktiva besöksmål med regional och presumtivt nationell och internationell attraktionspotential. Framgångarna i detta arbete har stor betydelse för kommunens förmåga att skapa attraktivitet och ytterligare stärka sitt varumärke som en plats för kultur, idrott och upplevelser långt ifrån lagom. För att också tillvarata och stimulera den lokala kreativiteten i denna frågan är det av stor vikt att kommunen tydligt verkar för att det lokala samhällets synpunkter på nya etableringar hörsammas och att desamma tydligt knyts till möjligheter för ökad lokal sysselsättning och företagande, både i verksamheternas kärnor och i kringservice.

122 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Kommundirektörens stab [16] Vidare finns lokala aktörer inom kultur- och idrottslivet som står bakom arrangemang med potential att växa till mer betydande evenemang i Botkyrka. Kommunen behöver ha en aktiv dialog med dessa aktörer för att identifiera och ge förutsättningar för livskraftiga sådana projekt i syfte att utveckla nya besöksmål. Förverkligande av strategin Denna strategi, och den nya kulturella och kreativa allemansrätten, ska implementeras av kommunens nämnder, förvaltningar, bolag och stiftelse. De huvudsakliga målområden som berörs av strategin i kommunens flerårsplan är Kultur och kreativitet ger kraft samt Kreativ och effektiv kommunal organisation. Strategin ersätter Botkyrkas upplevelsesatsning: en strategi för att stimulera kreativitet och entreprenörskap som antogs av kommunfullmäktige Förverkligandet av strategin, och den kulturella och kreativa allemansrätten, förutsätter ett samlat och samordnande ledarskap som bärs upp på hög politisk och administrativ nivå inom den kommunala organisationen. Samtidigt förutsätter förverkligandet ett breddat åtagande och ledarskap där medborgare, det civila samhället och näringslivet inbjuds att ansluta i nya samarbeten, partnerskap och utvecklingsprojekt tillsammans med kommunen. För att möjliggöra detta behöver kommunen behöver skapa ett lokalt utvecklingsforum i Botkyrka för möten och matchning mellan kommunorganisationen och närings-, kultur- och fritidslivet.

123 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kultur- och fritidsnämnden Dnr KF/2013:173 Uppskjutande av beslut om ekonomiska ramar för föreningskategorier (KF/2013:173) Beslut Kultur- och fritidsnämnden skjuter upp beslutet om fastställande av de ekonomiska ramarna för föreningsstöd 2014 till nämndens sammanträde i november. Sammanfattning Varje år fastställer kultur- och fritidsnämnden ekonomiska ramar för föreningsbidragen. Enligt beslut KOF ska detta ske vid nämndens septembersammanträde. Budgeten fastställs dock först vid decembernämnden. På grund av nuvarande osäkerhet i de preliminära ramarna och pågående diskussion om besparingsalternativ föreslås nämnden skjuta upp beslutet för att ge förvaltningen ytterligare tid att bereda ärendet i samråd med föreningsutskottet under september/oktober månad. Kultur- och fritidsförvaltningen redogör för beslutet i en tjänsteskrivelse

124 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2013:173 Referens Ann-Christine Andersson Mottagare Kultur- och fritidsnämnden Fastställande av ekonomiska ramar för föreningsstöd 2014 Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden skjuter upp beslutet om fastställande av de ekonomiska ramarna för föreningsstöd 2014 till nämndens sammanträde i november. Sammanfattning Varje år fastställer kultur- och fritidsnämnden ekonomiska ramar för föreningsbidragen. Enligt beslut KOF ska detta ske vid nämndens septembersammanträde. Budgeten fastställs dock först vid decembernämnden. På grund av nuvarande osäkerhet i de preliminära ramarna och pågående diskussion om besparingsalternativ föreslås nämnden skjuta upp beslutet för att ge förvaltningen ytterligare tid att bereda ärendet i samråd med föreningsutskottet under september/oktober månad. Pernilla Hellman Kultur- och fritidschef Ann-Christine Andersson Tf verksamhetschef Ungdom och förening Expedieras till Kultur- och fritidsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 49, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post ann-christine.andersson@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

125 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kultur- och fritidsnämnden Dnr KF/2012:340 Revision av föreningar 2013 (KF/2012:340) Beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner rådgivningsrapporten Granskning av föreningar med kommunalt bidrag Sammanfattning Enligt kultur- och fritidsnämndens beslut skulle en revision av följande föreningar göras under 2013: FC Hallunda Tullinge Muay Thai Islamiskt Kulturcentrum i Tumba Efter genomgång av respektive förenings ekonomiska redovisning bedömer revisorn att FC Hallunda och Tullinge Muay Thai på ett tillfredsställande sätt har kunnat redovisa hur erhållet föreningsbidrag har använts. Tullinge Muay Thai uppfyller dock inte grundkraven på en bidragsberättigad förening, eftersom inga medlemsavgifter redovisas i inlämnat material för granskning avseende Islamiskt Kulturcentrum i Tumba har inte på ett tillfredsställande sätt kunnat redovisa hur erhållet föreningsbidrag använts. Kultur- och fritidsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse

126 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2012:340 Referens Mattias Lidström Mottagare Kultur- och fritidsnämnden Revision av föreningar 2013 Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner rådgivningsrapporten Granskning av föreningar med kommunalt bidrag Sammanfattning Enligt kultur- och fritidsnämndens beslut skulle en revision av följande föreningar göras under 2013: FC Hallunda Tullinge Muay Thai Islamiskt Kulturcentrum i Tumba Efter genomgång av respektive förenings ekonomiska redovisning bedömer revisorn att FC Hallunda och Tullinge Muay Thai på ett tillfredsställande sätt har kunnat redovisa hur erhållet föreningsbidrag har använts. Tullinge Muay Thai uppfyller dock inte grundkraven på en bidragsberättigad förening, eftersom inga medlemsavgifter redovisas i inlämnat material för granskning avseende Detta får konsekvenser för deras föreningsbidrag under 2013 vilket behandlas i ett separat ärende, Dnr KF/2013:3XX. När det gäller Islamiskt Kulturcentrum i Tumba har denna förening inte på ett tillfredsställande sätt kunnat redovisa hur erhållet föreningsbidrag använts. Detta beror främst på avsaknaden av en kronologisk och systematisk grundbokföring. Det finns även vissa oklarheter kring antalet medlemmar i föreningen och medlemsavgifterna. Föreningen uppmanas att senast skicka in en åtgärdsplan som visar på att de i framtiden på ett tillfredsställande sätt kan redovisa hur föreningsbidraget används samt reder ut oklarheterna kring medlemsavgifterna. Om föreningen inte gör detta kan det få konsekvenser för deras möjligheter till föreningsbidrag för Kultur- och fritidsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post mattias.lidstrom@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

127 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2012:340 Pernilla Hellman Förvaltningschef Ann-Christine Andersson Tf verksamhetschef Ungdom & Förening Expedieras till Kommunens revisorer

128 Rådgivningsrapport Jan Nilsson Juni 2013 Granskning av föreningar med kommunalt bidrag 2012 Botkyrka kommun